Årsberättelse pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2010. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n"

Transkript

1 Årsberättelse 2010 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

2 Innehållsförteckning Förord rätt riktning för patientsäkerheten 4 Patientnämndens funktion 4 Ärenden per problemområde 4 Vård på lika villkor? 4 Fritt vårdval med problem 5 Genusperspektivet 5 Orättvisor inom onkologin 6 Inte rätt bemötande för alla 6 Missade diagnoser och frakturer 6 Förbättring inom flera områden 7 Ny patientsäkerhetslag 7 Patientförsäkringen 8 Stödpersoner 8 Kommunerna 8 Utdrag ur reglementet för Patientnämnden i Jämtlands län 9 Patientnämndens kansli 10 Övriga instanser dit patienten kan vända sig 10 Övriga adresser och telefonnummer 11 Statistik 12

3 Förord De senaste åren har mycket hänt som påverkar patientsäkerhetsfrågor både i Jämtlands län och landet i övrigt. I många fall är det positiva förändringar det handlar om, men vissa av dem får även negativa konsekvenser för patienter. Ett bekymmer vi uppmärksammats på är de kostnader som drabbar patienter i vården. Var för sig handlar det ofta om små summor, men för någon som redan lever på marginalen kan den typen av utgifter vara kännbara. Ett exempel är avgifter för hjälpmedel. Kostnader för resor till och från vården är för många patienter en kännbar utgift. Patientnämnden har att bevaka att vården så långt möjligt sker på lika villkor. Ett exempel som aktualiserar frågan om vård på lika villkor är den onkologiska kompetens som ställs till cancerpatienternas förfogande i länet. Det har framkommit att Jämtland/Härjedalen är ett av de landsting i landet som har den lägsta tillgängligheten inom onkologi. År 2010 har även bjudit på positiva händelser och förändringar inom hälso- och sjukvården. Flera av sjukhusets områden, som kirurgi och HIÖÖ (hud infektion ögon öron), har väsentligt minskat antalet ärenden som går till patientnämnden. Det totala antalet ärenden var lika stort (483) som under 2009, men variationer finns inom de olika verksamhetsområdena. Något som tyvärr kan konstateras är att antalet ärenden som har med bemötandet inom vården att göra har ökat, och även om vi inser att det finns förklaringar, som exempelvis primärvårdens omställningsarbete, ska inte bemötandet påverkas. En annan positiv utveckling återfinns inom ambulansverksamheten. I fjolårets årsberättelse konstaterade man att många patienter reagerade på ambulansens nya arbetssätt. I vissa fall gör ambulanspersonalen en bedömning och åtgärder direkt på plats istället för transport till sjukhuset. Ett bra informationsarbete och en översyn av rutinerna har, efter en övergångsperiod, lett till att ambulansens nya arbetssätt verkar ha accepterats. Det är med tillförsikt, glädje och framtidstro som nämnden kan notera det omfattande arbete som utförs på många nivåer avseende patientsäkerhet. Catarina Raswill-Antan (v) Anna-Britt Bromée (m) Gudrun Olsson (s) Ordförande Vice Ordförande Ledamot Kjell Carlsson (s) Ledamot Jan-Erik Eriksson (c) Ledamot 3

4 2010 rätt riktning för patientsäkerheten Det är åter dags för patientnämndens utredare att sammanfatta det gångna året ur ett patientsäkerhetsperspektiv för Jämtlands län. Vi kan med glädje konstatera att det finns många tecken på ökad medvetenhet när det gäller patienternas säkerhet, samtidigt som det fortfarande finns områden där det krävs uppryckning och förbättring. Men vi inleder med en kort beskrivning av Patientnämndens uppdrag. Patientnämndens funktion Patientnämndens kansli har en funktion som problemlösare för enskilda patienter och för anhöriga. Ofta uppger en anmälare att en viktig anledning till att man kontaktar nämnden är att man vill förhindra att den negativa upplevelsen man själv varit med om också ska drabba någon annan. Enligt lag om patientnämndsverksamhet ska nämnden uppmärksamma vården på problemområden och därigenom bidra till hög patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Utgångspunkten för arbetet är andra paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen om att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Ärenden per problemområde Patientnämnden tillämpar en struktur för rubricering och kategorisering av ärenden som är gemensam för landets patientnämnder, för att redovisningen ska bli enhetlig och underlätta jämförelser mellan nämnder och över tid. Ärendena rubriceras under någon av dessa huvudrubriker: 1. Bemötande kommunikation 2. Organisation, regler och resurser 3. Vård- och behandlingsfrågor Under varje huvudrubrik finns ett antal underrubriker att välja mellan för registreringen. Det är patientens eller den anhöriges uppfattning om vad som är huvudproblemet som ligger till grund för hur ärendet rubriceras. Vård på lika villkor? Som en del av landstingets prioriteringsarbete när det gäller fördelningen av resurser har fler avgifter införts. Det drabbar patienter med svagare ekonomi. Enskilda patienter kan även drabbas ekonomiskt när det blir förändringar kring subvention av vissa läkemedel och det läkemedel patienten brukar ta inte längre ingår i högkostnadsskyddet. För många är kanske några hundralappar för ett hjälpmedel en försumbar kostnad, men för den som redan lever på marginalen kan det bli kännbart. Har man dessutom behov av flera typer av behandlingar eller hjälpmedel som kostar pengar kan den enskilda patienten bli tvungen att välja. Vi har fått in flera ärenden som är en följd av den här problematiken och det har fått oss att ställa frågan om vi verkligen har vård på lika villkor i Jämtlands län. Ett enkelt exempel är fotvården. För att få remiss till subventionerad fotvård krävs att man, förutom att man har behov av medicinsk fotvård, tillhör vissa patientgrupper som diabetiker och reumatiker, medan andra grupper som MS-sjuka och höftledsopererade måste betala fullt pris för varje behandling. Ett annat område där ekonomin ofta blir ett problem är tandvården. Det handlar ofta om oklarheter om vad patienten ska betala själv, vad som är tandvård respektive 4

5 sjukvård och vad som ska räknas in i en påbörjad behandling. Tandvård som är offentligt finansierad omfattas av patientförsäkringen. Patientfall: En man har drabbats av inflammation i käkarna med stora besvär som resultat. Han har tvingats åka till Umeå för behandling som kan behöva upprepas. Patienten tycker att det är fel och ologiskt att detta räknas som tandvård, vilket medför att patienten får bekosta det själv. Fritt vårdval med problem Det fria vårdvalet är en annan förändring som aktualiserat kostnadsfrågorna för patienter. Det fria vårdvalet innebär att den som fått sitt vårdbehov fastställt kan söka den behandlingen i ett annat landsting. Patienten står då själv för alla utgifter utöver själva vårdkostnaden. Detta kan innebära så höga kostnader för resor att patienten får avstå från behandlingen om han eller hon av olika skäl inte kan tänka sig att genomföra behandlingen inom det egna landstinget. När det gäller vård i andra landsting händer det alltför ofta att patienten och hälso- och sjukvården har olika uppfattningar om vad som gäller. Det kan vara oklart om det rör sig om specialistvård som av medicinska skäl ska utföras i annat landsting på vårdens initiativ eller om det handlar om fritt vårdval där det är enligt patientens önskemål att vården ska ske i annat landsting. För patienten är det en avgörande skillnad eftersom det vid fritt vårdval är patienten som står för kringkostnaderna. I dessa fall är det viktigt att informationen till patienten blir tydlig. Patientfall: Kvinna med svåra ryggbesvär som har blivit remitterad för operation i annat landsting. Hon har inte själv uppfattat att det handlar om fritt vårdval. Hon blir bestört när hon förstår att hon måste bekosta resan själv, vilket hon inte har någon möjlighet till efter att i många år levt på sjukersättning. Genusperspektivet På senare tid har patientsäkerhetsrisker och skillnader inom vården som beror på genus fått allt mer uppmärksamhet. Ett stort antal studier tyder på att det förekommer medicinska felaktigheter orsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön. Det kan handla om att vårdpersonal förutsätter skillnader mellan könen där de inte finns eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns. Forskning visar till exempel att män och kvinnor med exakt samma symtom får olika frågor av läkaren vid mottagningsbesök. Män skickas på fler utredningar och undersökningar medan kvinnorna oftare får frågor om psykosociala faktorer och i större utsträckning ordineras lugnande eller antidepressiv medicinering. I Jämtland rör cirka 60 procent av patientnämndens ärenden kvinnor och cirka 40 procent rör män. Så har det sett ut de senaste åren och det skiljer sig inte från övriga Sverige. Andelen män som hört av sig om ärenden som gäller bemötande och kommunikation ökade dock under 2010 jämfört med tidigare. Kunskap om genus är en viktig faktor när det gäller att uppnå en hög patientsäkerhet. En annan ständigt aktuell fråga på temat rätten till lika vård och patientsäkerhet är frågan om patienter med olika utbildningsbakgrund och levnadssätt bemöts och ges vård på ett likvärdigt sätt. Patientfall: Ambulans tillkallas till en kvinna med hjärtbesvär. Ambulanspersonalen antyder att besvären beror på att kvinnan skulle ha överkonsumerat alkohol. Det visade sig att ambulanspersonalen blandat ihop patienten med en annan kvinna med liknande namn. Trots att det klarades ut att de tagit fel på person kom ambulanspersonalen fram till att det inte behövdes ambulanstransport utan att en läkare från hälsocentralen istället skulle komma dit. Det hela slutade med 5

6 att ambulansen åkte iväg utan patienten. En stund senare blev kvinnan sämre och fick andnöd. En ny ambulans tillkallades. Denna gång togs bland annat EKG och patienten togs med till sjukhuset. Det visade sig efter undersökning att hon bland annat hade vatten i lungorna. Orättvisor inom onkologin Ytterligare en dimension till diskussionen om vård på lika villkor får vi när vi ser tillgången på onkologläkare på Östersunds sjukhus. Den onkologiska läkarresurs som cancerpatienter får vård av i Östersund kommer från Umeå. Utvecklingen inom cancervården gör att den tillgång på onkolog som var rimlig när detta beslutades inte räcker till idag när behandlingsmöjligheterna är mycket större. Det har hittills inte varit möjligt att uppnå en justering av dessa resurser. Verksamheten tvingas till svåra prioriteringar om vilka patienter onkologen ska träffa. Onkologen får vid många besök ersättas av en kirurg och patienterna får endast träffa onkolog vid de begränsade tillfällen det är möjligt. Det innebär att svårt cancersjuka patienter här i länet inte får specialistvård i den utsträckning de borde ha rätt till om man jämför med andra landsting i Sverige. Det är av största vikt att detta avtal ses över så att man uppnår en tillgänglighet till onkolog i nivå med andra landsting. Patientfall: En man med cancerdiagnos uppger att han tidigare fick åka till Umeå och träffa onkolog flera gånger årligen. Nu ska patienten få träffa onkolog som kommer till Östersund. Detta har endast skett vid ett tillfälle. Dessvärre har cancern spridit sig, men patienten får trots det vänta fyra veckor på att träffa en onkolog. Inte rätt bemötande för alla Antalet ärenden inom området bemötande kommunikation hos patientnämnden minskade under 2009, framförallt inom primärvården, något som vi med glädje kunde konstatera eftersom det känns onödigt att den typen av ärenden ska fortsätta existera. Tyvärr har vi under 2010 kunnat konstatera att antalet ärenden inom den kategorin ökat igen totalt sett, inte kraftigt men ändå märkbart från 59 till 72 ärenden. Alarmerande är att vi haft flera ärenden där personer med neuropsykiatriska funktionshinder (exempelvis ADHD och Aspergers syndrom) inte fått den vård de är i behov av. Det visar att tillräcklig kompetens och tid för att ta hand om dessa patienter på flera håll dessvärre saknas. Missade diagnoser och frakturer För Primärvården har antalet ärenden varit i stort sett samma som 2009 men en ärendekategori har ökat och det gäller vård- och behandlingsärenden. Framför allt har ökningen skett inom underkategorin diagnos, där bland annat missade diagnoser ryms. Det kan finnas skäl att misstänka att det delvis är en effekt av det omställningsarbete som genomförs inom primärvården och som skapat oro bland personalen. Det har lett till att flera läkare valt att sluta arbeta inom primärvården, vilket förstås försvårat för kontinuiteten. Det har dessutom skett parallellt med att omställningsarbetet kring möjligheten att fritt välja hälsocentral har genomförts. Det finns flera exempel på cancerdiagnoser och frakturer som missats, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Anmärkningsvärt är också att flera av dessa patienter med missade diagnoser upplevt att de inte blivit lyssnade på. För många patienter och särskilt bland de äldre och multisjuka är kontinuitet mycket viktig och när patienten får träffa flera olika läkare ökar risken för att dessa patienter inte får den vård de behöver. Under 2010 infördes i hälso- och sjukvårdslagen rätten till en fast vårdkontakt som förväntas innebära en förbättring på denna punkt. Bakgrunden till förändringen är att man vill förtydliga ansvaret för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. 6

7 Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Glädjande nog kan vi dock konstatera att det under året kommit in färre klagomål som har med patientansvar och vårdkedja att göra. Patientfall: En man sökte till hälsocentralen efter en skada i huvudet men blev hemskickad efter en mindre undersökning. Efter tio dagar konstaterades det att han hade fem frakturer i skallen. Patienten har ådragit sig en bestående skada som anmälts till patientförsäkringen. Patientfall: Kvinna som tidigare behandlats för cancersjukdom sökte vård på hälsocentralen på grund av smärta upprepade gånger innan hon utreddes och fick rätt diagnos. Hon hade då metastaser i hjärnan och skelettet. Patienten upplever att hon själv hela tiden föreslagit olika undersökningar. Kvinnan anmälde ärendet och fick ersättning från patientförsäkringen. Förbättring inom flera områden Men det finns som vi skrev inledningsvis många positiva signaler inom patientsäkerhetens område att ta fasta på, både här i Jämtlands län och sett i ett nationellt perspektiv. Här i länet kan vi ta flera av sjukhusets områden som exempel på hur antalet ärenden minskat kraftigt på vissa håll under året, som Verksamhetsområde Kirurgi där minskningen av ärenden är över 30 procent. Förra året tog vi exempelvis upp problemen med så kallade gastric bypass-operationer, som genomförs på patienter med extrem fetma, men under 2010 har den typen av ärenden minskat, något som kan tyda på att informationen till patienterna har förbättrats. Verksamhetsområde HIÖÖ (Hud, infektion, ögon och öron) är ett annat område som sett en tydlig minskning av antalet ärenden. Totalt sett över hela landstinget är mängden ärenden oförändrad jämfört med Vi kan dock med glädje konstatera att landstingsledningen i Jämtlands län tar arbetet med patientsäkerhet på stort allvar. Det finns en stor medvetenhet om att en god patientsäkerhet lönar sig även ekonomiskt och att kostnaderna för olika komplikationer kan bli stora. Patientsäkerhet är numera något som finns på agendan på alla nivåer inom landstinget. Patientnämndens samarbete med cheferna och de vårdinrättningar inom landstinget och kommunerna som berörts har också varit mycket gott. Viljan att återvinna patienternas förtroende och att se möjligheterna med att ta till sig synpunkter och kritik på ett konstruktivt sätt som förbättrar verksamheten är många gånger imponerande. Från och med i januari 2011 införs möjligheten för patienter att få ersättning för uteblivna operationer och behandlingar permanent inom Jämtlands läns landsting, efter att ha funnits på försök i begränsad omfattning under Det här är ett initiativ som från början kommer från Patientnämnden och vi ser det som ytterligare ett steg mot att stärka patientens ställning i vården. Ny patientsäkerhetslag Den stora positiva signalen på riksplanet är förstås den nya patientsäkerhetslag som genomfördes den 1 januari Den har naturligtvis ingen påverkan på verksamhetsåret 2010, men vi vill ändå ta tillfället i akt och kommentera den. Det viktigaste syftet med lagen är en ökad patientsäkerhet och att patienten och de anhörigas roll i patientsäkerhetsarbetet stärks. Den nya lagen kommer att ge en ökad tyngd åt patientsäkerhetsarbetet i hela landet och bli viktig för patientnämndernas arbete. Den innebär bland annat att patientnämndernas uppdrag blir tydligare och att ansvaret på vårdgivaren ökar. Om en vårdskada har inträffat ges vårdpersonalen ett ansvar att informera patienten om möjligheten att vända sig till Patientnämnden. En annan stor förändring är att Socialstyrelsen övertar ansvaret som klagomålsinstans från HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) och får ett samlat ansvar för all klagomålshantering. Därmed blir det lättare för patienter och anhöriga att anmäla en händelse. 7

8 Patientförsäkringen Jämtlands läns landsting betalar precis som resten av Sveriges regioner och landsting en premie till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Under 2010 låg den på 73 kronor per invånare i länet, men för 2011 höjs premien till 112 kronor per invånare. Premien har ökat kraftigt de senaste åren och jämfört med 2008 är den nu mer än dubbelt så hög. Totalt betalar Jämtlands läns landsting över 14 miljoner kronor i premie till LÖF för Under 2010 anmäldes 171 ärenden från Jämtlands läns landsting till LÖF, en siffra som är normal sett till den genomsnittliga mängden ärenden de senaste åren enligt statistik från LÖF för åren 2003 till Den statistiken visar även att det precis som när det gäller antalet ärenden till patientnämnden är Östersunds sjukhus som dominerar, med 63 procent, medan primärvården står för 24 och tandvården för 9 procent. Under perioden 2003 till 2009 fick 45 procent av de som anmälde ärenden till LÖF ersättning. En skadeanmälan till LÖF ska göras av en patient som anser sig ha drabbats av en skada under sin vårdtid. För att få ersättning från patientförsäkringen måste skadan ha gått att undvika. Man kan inte få ersättning enbart för att behandlingen inte leder till önskat resultat eller om det uppstår en komplikation. Stödpersoner Personer som vårdas utifrån psykiatrisk tvångsvård eller enligt smittskyddslagen har rätt att få en stödperson. Detta har två syften dels att ge stöd till den som tvångsvårdas, men också att ge samhället insyn i hur tvångsvården fungerar. Patientnämnden ansvarar, enligt lagen om patientnämndsverksamhet, för att rekrytera, utbilda, förordna, handleda och arvodera stödpersoner. De flesta patienter önskar en stödperson i ungefär samma ålder och av samma kön som de själva. Mycket arbete har lagts ner på rekrytering av nya stödpersoner som så bra som möjligt kan matcha patienternas önskemål. För närvarande finns 17 stödpersoner tillgängliga och under 2010 har åtta uppdrag tillsatts. Fyra nya stödpersoner rekryterades under 2010, bland annat från sjuksköterskeutbildningen och behandlingsassistentutbildningen på Birka folkhögskola. Det kommer dock även i fortsättningen att behövas fler stödpersoner. En stödperson är en helt vanlig medmänniska som vill engagera sig och som kan stötta i personliga och sociala frågor. Omfattningen av uppdraget är cirka två timmar i veckan och ett arvode utgår för stödpersonen. Den som är intresserad av att bli stödperson är välkommen att kontakta Patientnämndens kansli. Det samarbete med Patientnämnden i Västerbottens län kring utbildning av stödpersoner som påbörjades 2010 var lyckat och kommer att fortsätta Dessutom har ett antal utbildningskvällar erbjudits stödpersonerna under året. Kommunerna Patientnämnden har träffat avtal med samtliga kommuner i länet om att bistå dessa med patientnämndsverksamhet när det gäller hälso- och sjukvård. Antalet inkomna ärenden från länets kommuner har ökat något jämfört med tidigare år men är fortsatt lågt, precis som i övriga Sverige. Det låga antalet ärenden kan bero på att kommunerna har en väl fungerande klagomålshantering, men man kan dock på goda grunder anta att det fortfarande finns ett alltför stort antal ärenden som inte når Patientnämnden på grund av att verksamheten fortfarande inte är tillräckligt känd. Ytterligare information planeras. Vård- och behandlingsärenden dominerar inom kommunerna och de kommunala ärendena skiljer sig från övriga genom att det sällan är patienten själv som tar kontakt utan vanligtvis patientens barn eller annan anhörig. 8

9 Utdrag ur reglemente för Patientnämnden i Jämtlands län Patientnämnens uppgifter Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom den hälso-, sjuk- och tandvård som bedrivs av Jämtlands läns landsting och av länets kommuner. Främja kontakten mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal Hänvisa patienter att vända sig till rätt myndighet Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienten till vårdgivare och vårdenheter Utse stödperson för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och till patienter som isoleras enligt smittskyddslagen Informera om möjligheter och rättigheter i patientskadeförsäkring och läkemedelsförsäkring Patientnämnden ska vidare hålla kontakt med förtroendevalda i kommuner och landsting i syfte att utveckla och samverka med patienter och deras organisationer. Patienter, anhöriga och personal ska hållas informerade om nämndens verksamhet, risker för felaktig eller otillfredsställande vård ska uppmärksammas och hänföras till berörd förvaltning. I de fall det bedöms nödvändigt ska nämnden utreda framställda klagomål och om nämnden finner det påkallat, hänskjuta ärendet för prövning till berörd instans. Patientnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare som väljs av landstingsfullmäktige. De valda för mandatperioden är: Ledamöter Rune Berglund, ordf (S), Vemhån Anna-Britt Bromée, v ordf (M), Klövsjö Catarina Raswill-Antán (V), Stugun Irene Löfgren (C), Hallen Eva Ljungdahl (MP), Dvärsätt Ersättare Harriet Svaleryd (S), Frösön Kjell Carlsson (S), Lit Monica Drugge-Hjortling (S), Gällö Yngve Hamberg (C), Bräcke Gunnar Dovner (FP), Östersund 9

10 Patientnämndens kansli För att kunna fullgöra sitt uppdrag har patientnämnden ett kansli med två handläggare. Handläggarna tar emot telefonsamtal, besök, har samtal eller träffar med berörda i de olika ärendena. Handläggarna gör också informationsinsatser riktade till patientorganisationer och deltar i personalträffar och utbildning. Patientärenden initieras vanligtvis av patienten själv, en anhörig eller annan närstående. Ärendena överlämnas någon enstaka gång av behandlande läkare, kurator, Socialstyrelsen eller annan patientnämnd i landet. De flesta anmälningar sker per telefon men även via brev eller e-post. Ofta har patienterna förfrågningar eller synpunkter på vården, samt direkta klagomål på behandling eller bemötande. Alla kontakter med vårdgivare sker på patientens uppdrag. Patientnämnden strävar efter ett smidigt arbetssätt för att därigenom lösa problemen enkelt och snabbt. Patientnämnden och handläggarnas arbete och ärenden är givetvis sekretesskyddade med hänsyn till personlig integritet. Adresser telefonnummer telefon handläggare: Agneta Ingvarsson , Kerstin Kempeborg , assistent Inger Genhög adress: Patientnämnden i Jämtlands län, Fritzhemsgatan 1b, Frösön Besök sker efter överenskommelse. fax: , e-post: Övriga instanser dit patienten kan vända sig Patientnämnden gör inga medicinska eller juridiska bedömningar. Patientnämnden utfärdar inga sanktioner och har heller inga disciplinära befogenheter om fel begåtts inom hälso- och sjukvården. Tidigare kunde patienten göra anmälningar om fel begåtts inom hälso- och sjukvården både till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och till Socialstyrelsen. Från och med 1 januari 2011 ansvarar enbart Socialstyrelsen för att utreda patienters klagomål. Socialstyrelsen kan utreda hela händelsen och inte bara enskilda personers handlingar. Fokus i utredningen ligger på att hitta orsakerna till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. På det sättet blir vården säkrare. Socialstyrelsen telefon: , hemsida: 10

11 Övriga adresser och telefonnummer SLF (Svenska Läkemedelsförsäkringen AB) Box 17608, Stockholm telefon: , hemsida: Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Box 17830, Stockholm telefon: , hemsida: Kommuner i Jämtlands län Bergs kommun Ängevägen 4, Box 73, Svenstavik telefon: , hemsida: Bräcke kommun Hantverksgatan 25, Box 190, Bräcke telefon: , hemsida: Härjedalens kommun Medborgarhuset, Sveg telefon: , hemsida: Krokoms kommun Offerdalsvägen 8, Krokom telefon: , hemsida: Ragunda kommun Centralgatan 13 15, Box 150, Hammarstrand telefon: , hemsida: Strömsunds kommun Storgatan 15, Box 500, Strömsund telefon: , hemsida: Åre kommun Norra vägen 21 c, Box 201, Järpen telefon: , hemsida: Östersunds kommun Rådhuset, Östersund telefon: , hemsida: 11

12 w Statistik Ärenden till patientnämnden per förvaltning år 2010 (Ärenden år 2009 visas inom parentes) Verksamhet Vård och behandling Bemötande kommunikation Organisation regler o resurser Övrigt Totalt Ösd sjukhus 149 (163) 39 (37) 92 (92) 0 (4) 280 (296) Primärvård 72 (61) 23 (17) 30 (40) 0 (2) 125 (120) Tandvård 9 (8) 2 (1) 10 (5) 0 (0) 21 (14) Sjuktransport 5 (3) 3 (1) 5 (6) 0 (1) 13 (11) An Lt/vårdgivare 4 (12) 0 (1) 3 (3) 1 (0) 8 (16) Kommuner 13 (8) 2 (1) 2 (2) 0 (0) 17 (11) SVR 0 (1) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (1) Priv vårdgiv m avtal 6 (2) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 7 (2) Regionsjukvård 1 (0) 1 (0) 0 (2) 0 (0) 2 (2) Övrigt 2 (3) 0 (1) 4 (2) 3 (4) 9 (10) Totalt 261 (261) 71 (59) 147 (152) 4 (11) 483 (483) Antal ärenden per område Östersunds sjukhus Akutområde Barn/Kvinna År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI Rehab/Ortopedi Kirurgi Psykiatri Medicin Hud/Infektion Ögon/Öron Medicinsk service

13 Kontaktorsaker Östersunds sjukhus 200 År 2007 År 2008 År 2009 År VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER Kontaktorsaker inom primärvården År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 ÖVRIGT VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER ÖVRIGT 13

14 Kontaktorsaker inom kommunerna 15 År 2007 År 2008 År 2009 År VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER Antal ärenden per huvudrubrik/kön År 2008 År 2009 År 2010 ÖVRIGT KVINNOR MÄN VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER ÖVRIGT

15

16 Landstinget och kommunerna i Jämtlands län Text Lasse Jansson Layout Mia Grafisk Form 2011 Foto Lars Forsstedt/bildarkivet.se

Årsberättelse 2011. p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n

Årsberättelse 2011. p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n Årsberättelse 2011 p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n Innehållsförteckning Förord 3 2011 Fokus på Primärvård och de äldres hälsa 4 Många positiva tecken 4 Den nya patientsäkerhetslagen

Läs mer

Årsberättelse 2013. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

Årsberättelse 2013. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Årsberättelse 2013 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Innehållsförteckning Förord 3 Årsberättelse 2013 4 Primärvården 4 Brister i information till patienter 5 Tillgång till neuropsykiatrisk

Läs mer

Årsberättelse pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n. Årsberättelse

Årsberättelse pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n. Årsberättelse Årsberättelse 2012 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Årsberättelse 2012 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Innehållsförteckning Förord 3 2012 Ett händelserikt år 4 De äldres

Läs mer

Årsberättelse 2014. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

Årsberättelse 2014. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Årsberättelse 2014 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n Innehållsförteckning Förord 3 Årsberättelse 2014 4 Specialistsjukvården 4 Primärvården 4 Brister i bemötande och information 5 Patienter

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den

Läs mer

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg

Patientnämnden ett stöd för dig som är patient. Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämnden ett stöd för dig som är patient Carina Liljesand ordförande, patientnämnden Göteborg Patientnämndens uppdrag Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Utifrån synpunkter och klagomål

Läs mer

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården Patientnämnden en länk mellan patienten och vården 2013 Patientnämndens uppdrag Lag 1998:1656 Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och

Läs mer

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden Synpunkter och stödpersoner Boden 2015-01-13 Vad är patientnämnden? En fristående instans dit patient och närstående kan vända sig när problem uppstår i kontakt med landsting/kommun avseende hälso- och

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015 -03-24 Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidè... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet... 6 5. Nyckelindikatorer...

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd

Läs mer

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Historik patientnämnden 1980 Lag om förtroendenämnd 1992 Lag om tillförordnande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen.

Läs mer

Vår uppgift. är en fråga om förtroende

Vår uppgift. är en fråga om förtroende Vår uppgift är en fråga om förtroende Patientnämnden Patientnämndens ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får

Läs mer

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland 2011 Ledamöter Eva Ericsson (MP) ordförande Barbro Henriksson (M) Gudrun Pettersson (C) Britta Ramnemark (FP) Jan Palmgren (S) Ann-Louise

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Patienters rättigheter finns beskrivna i flera olika lagar inom hälso- och sjukvårdens område. I denna skrift ligger tonvikten på: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

Uppföljning av ärenden januari juni 2015

Uppföljning av ärenden januari juni 2015 Förvaltningschef Staffan Blom 1 (1) PaN 214-9-22 P 11 ANMÄLAN 214-9-2 PaN A147-196-43 Uppföljning av ärenden januari juni 215 Ärendet Ärendet innehåller förteckning över inkomna ärenden till patientnämndens

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Patientnämnden. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010

Patientnämnden. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010 Revisionsrapport Patientnämnden Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Fredrik Markstedt, revisionskonsult Carina Olausson, certifierad kommunal revisor 2010-03-02 Fredrik

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården. Dir. 2014:88. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården. Dir. 2014:88. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården Dir. 2014:88 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den nuvarande

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: OMMVJNOJMU=

PROTOKOLL. Datum: OMMVJNOJMU= Tid och plats för sammanträdet Beslutande Landstingshuset, Hus 2, plan 2, Dr Prag Kl. 09.00 16.35 Ann-Marie Johansson (S) Anna Gundersson (S) Björn Karlsson (S) Alvi Berglund (S) Berit Johansson (C) Yngve

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2014-01-15 HH-HOH13-190-1 Ä R E N D

Läs mer

SPF Guide för pensionärer. Vård och omsorg. På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen

SPF Guide för pensionärer. Vård och omsorg. På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen SPF Guide för pensionärer Vård och omsorg På dina villkor! Råd som förenklar dina kontakter med hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Innehåll 3. Vård och omsorg på dina villkor! Patientnämnder 4. Dina

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (5)

Sammanträdesprotokoll 1 (5) 1 (5) Plats och tid Grupprum Grön, Hus B, Borgen, Frösön, 09.00-15.00 Beslutande Catarina Raswill-Antán Gudrun Olsson Kjell Carlsson Jan-Erik Eriksson Ordförande Vice ordförande Övriga deltagande Inger

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm Rutiner vid oro för att ett barn far illa eller riskerar fara illa Rutiner vid oro för misshandel och/eller övergrepp Rutiner vid upprepade uteblivanden från tandvårdsbesök Ansvarig: Pedodontist Kristina

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Lokal handlingsplan för hbt-frågor

Lokal handlingsplan för hbt-frågor Handläggare: Christina Hegefjärd PaN 2015-02-03 P 12 ANMÄLAN 2015-01-13 1 (1) Diarienummer PaN A1310-00288-57 Lokal handlingsplan för hbt-frågor 2014-2016 Ärendet Nämnden beslutade vid sammanträde den

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: 2007-08-22. Hotell Winn, Umeå den 22 augusti 2007 kl 13.00-16.50

PROTOKOLL. Datum: 2007-08-22. Hotell Winn, Umeå den 22 augusti 2007 kl 13.00-16.50 Tid och plats för sammanträdet Beslutande Hotell Winn, Umeå den 22 augusti 2007 kl 13.00-16.50 Ann-Marie Johansson Anna Gundersson Annelie Bengtsson Siw Lundkvist Alf Lundin Stefan Wikén Yngve Hamberg

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge

Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Revisionsrapport 2015 Landstinget Blekinge Granskning av Förtroendenämnden 1 Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 Lag om patientnämndsverksamhet,

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 Övergripande statistik ÄRENDESLAG INKOMNA BESLUTADE UTREDDA VARAV KRTIKBESLUT 2014 6832 7559 4630 1503 2015 6198 8678 6102 1932 2016 (T1 & T2) 4717 4543 2644

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Årsrapport. Patientnämnden i Sörmland 2011

Årsrapport. Patientnämnden i Sörmland 2011 Årsrapport Patientnämnden i Sörmland Förord... 2 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet... 4 Gemensamma patientnämnden i Sörmland och dess uppgifter... 4 Handläggning av ärenden... 5 Ärenden hos patientnämnden...

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs.

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs. Handläggare: Agneta Calleberg Siv Aronsson 1 (5) PaN 2016-02-02 P 7 Principärende Vårdgarantin efterlevs inte för neuropsykiatriska utredningar har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (5)

Sammanträdesprotokoll 1 (5) 1 (5) Plats och tid Lilla Sessionssalen, landstingshuset Frösön, kl 09.00-17.30 Beslutande Ann-Marie Johansson (s) Anna Gundersson (s) Annelie Bengtsson (m) Björn Karlsson (s) Alf Lundin (v) Stefan Wikén

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

Gör lex Maria vården säkrare?

Gör lex Maria vården säkrare? Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Ungdomsråd Tid och plats för Sammanträdet Beslutande Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00 Marielle Nordström Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Meeri Brandum Granqvist

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande. Kjell Treslow (M) Lena Huss (FP) Juan Carlos Cebrian (S)

Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande. Kjell Treslow (M) Lena Huss (FP) Juan Carlos Cebrian (S) 2014-03-04 1 (6) Sammanträde med Patientnämnden Dag: 2014-03-04 Tid: 14.30 15.50 Plats: Hornsgatan 15, 2 tr Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande Inger Ros (S) Vice ordförande Kjell Treslow (M) Lena Huss

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården ANMÄLNINGSÄRENDEN LANDSTINGSTYRELSEN 2015-06-01 LD 1 (6) Catharina Fontander, sekr Ert datum Er beteckning Datum Beteckning/diarienr Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården

Läs mer

Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande klagomålsutredning (SOU 2015:14)

Yttrande över remiss Sedd, hörd och respekterad, delbetänkande klagomålsutredning (SOU 2015:14) 2015-05-06 Dnr 2015/0251 Landstingsdirektörens stab Patientsäkerhetsavdelningen Gulli Malmborg tel 0455-73 4114 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss "Sedd, hörd och respekterad", delbetänkande

Läs mer

Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande. Kjell Treslow (M) Lena Huss (FP) Margareta Cantell (C) Eleonor Eriksson (S)

Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande. Kjell Treslow (M) Lena Huss (FP) Margareta Cantell (C) Eleonor Eriksson (S) 2013-12-10 1 (7) Sammanträde med Patientnämnden Dag: 2013-12-10 Tid: 14.30 16.30 Plats: Hornsgatan 15, 2 tr Ledamöter: Eva Lannerö (KD) Ordförande Inger Ros (S) Vice ordförande Kjell Treslow (M) Lena Huss

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Handläggning av patientnämndsärenden

Handläggning av patientnämndsärenden Revisionsrapport Handläggning av patientnämndsärenden Norrbottens läns landsting Oktober 2009 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult 2009-10-07 Fredrik Markstedt, Projektledare Revisionskonsult Carina Olausson,

Läs mer

Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2012

Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2012 Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2012 Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2012 Sammanfattning - Budskap Patientnämnden i Skåne har under 2012 handlagt 4036 ärenden. Patienter och anhöriga som vänder

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation. Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer