Årsberättelse pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2010. pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n"

Transkript

1 Årsberättelse 2010 pat i e n t n ä m n d e n i j ä m t la n d s l ä n

2 Innehållsförteckning Förord rätt riktning för patientsäkerheten 4 Patientnämndens funktion 4 Ärenden per problemområde 4 Vård på lika villkor? 4 Fritt vårdval med problem 5 Genusperspektivet 5 Orättvisor inom onkologin 6 Inte rätt bemötande för alla 6 Missade diagnoser och frakturer 6 Förbättring inom flera områden 7 Ny patientsäkerhetslag 7 Patientförsäkringen 8 Stödpersoner 8 Kommunerna 8 Utdrag ur reglementet för Patientnämnden i Jämtlands län 9 Patientnämndens kansli 10 Övriga instanser dit patienten kan vända sig 10 Övriga adresser och telefonnummer 11 Statistik 12

3 Förord De senaste åren har mycket hänt som påverkar patientsäkerhetsfrågor både i Jämtlands län och landet i övrigt. I många fall är det positiva förändringar det handlar om, men vissa av dem får även negativa konsekvenser för patienter. Ett bekymmer vi uppmärksammats på är de kostnader som drabbar patienter i vården. Var för sig handlar det ofta om små summor, men för någon som redan lever på marginalen kan den typen av utgifter vara kännbara. Ett exempel är avgifter för hjälpmedel. Kostnader för resor till och från vården är för många patienter en kännbar utgift. Patientnämnden har att bevaka att vården så långt möjligt sker på lika villkor. Ett exempel som aktualiserar frågan om vård på lika villkor är den onkologiska kompetens som ställs till cancerpatienternas förfogande i länet. Det har framkommit att Jämtland/Härjedalen är ett av de landsting i landet som har den lägsta tillgängligheten inom onkologi. År 2010 har även bjudit på positiva händelser och förändringar inom hälso- och sjukvården. Flera av sjukhusets områden, som kirurgi och HIÖÖ (hud infektion ögon öron), har väsentligt minskat antalet ärenden som går till patientnämnden. Det totala antalet ärenden var lika stort (483) som under 2009, men variationer finns inom de olika verksamhetsområdena. Något som tyvärr kan konstateras är att antalet ärenden som har med bemötandet inom vården att göra har ökat, och även om vi inser att det finns förklaringar, som exempelvis primärvårdens omställningsarbete, ska inte bemötandet påverkas. En annan positiv utveckling återfinns inom ambulansverksamheten. I fjolårets årsberättelse konstaterade man att många patienter reagerade på ambulansens nya arbetssätt. I vissa fall gör ambulanspersonalen en bedömning och åtgärder direkt på plats istället för transport till sjukhuset. Ett bra informationsarbete och en översyn av rutinerna har, efter en övergångsperiod, lett till att ambulansens nya arbetssätt verkar ha accepterats. Det är med tillförsikt, glädje och framtidstro som nämnden kan notera det omfattande arbete som utförs på många nivåer avseende patientsäkerhet. Catarina Raswill-Antan (v) Anna-Britt Bromée (m) Gudrun Olsson (s) Ordförande Vice Ordförande Ledamot Kjell Carlsson (s) Ledamot Jan-Erik Eriksson (c) Ledamot 3

4 2010 rätt riktning för patientsäkerheten Det är åter dags för patientnämndens utredare att sammanfatta det gångna året ur ett patientsäkerhetsperspektiv för Jämtlands län. Vi kan med glädje konstatera att det finns många tecken på ökad medvetenhet när det gäller patienternas säkerhet, samtidigt som det fortfarande finns områden där det krävs uppryckning och förbättring. Men vi inleder med en kort beskrivning av Patientnämndens uppdrag. Patientnämndens funktion Patientnämndens kansli har en funktion som problemlösare för enskilda patienter och för anhöriga. Ofta uppger en anmälare att en viktig anledning till att man kontaktar nämnden är att man vill förhindra att den negativa upplevelsen man själv varit med om också ska drabba någon annan. Enligt lag om patientnämndsverksamhet ska nämnden uppmärksamma vården på problemområden och därigenom bidra till hög patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Utgångspunkten för arbetet är andra paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen om att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Ärenden per problemområde Patientnämnden tillämpar en struktur för rubricering och kategorisering av ärenden som är gemensam för landets patientnämnder, för att redovisningen ska bli enhetlig och underlätta jämförelser mellan nämnder och över tid. Ärendena rubriceras under någon av dessa huvudrubriker: 1. Bemötande kommunikation 2. Organisation, regler och resurser 3. Vård- och behandlingsfrågor Under varje huvudrubrik finns ett antal underrubriker att välja mellan för registreringen. Det är patientens eller den anhöriges uppfattning om vad som är huvudproblemet som ligger till grund för hur ärendet rubriceras. Vård på lika villkor? Som en del av landstingets prioriteringsarbete när det gäller fördelningen av resurser har fler avgifter införts. Det drabbar patienter med svagare ekonomi. Enskilda patienter kan även drabbas ekonomiskt när det blir förändringar kring subvention av vissa läkemedel och det läkemedel patienten brukar ta inte längre ingår i högkostnadsskyddet. För många är kanske några hundralappar för ett hjälpmedel en försumbar kostnad, men för den som redan lever på marginalen kan det bli kännbart. Har man dessutom behov av flera typer av behandlingar eller hjälpmedel som kostar pengar kan den enskilda patienten bli tvungen att välja. Vi har fått in flera ärenden som är en följd av den här problematiken och det har fått oss att ställa frågan om vi verkligen har vård på lika villkor i Jämtlands län. Ett enkelt exempel är fotvården. För att få remiss till subventionerad fotvård krävs att man, förutom att man har behov av medicinsk fotvård, tillhör vissa patientgrupper som diabetiker och reumatiker, medan andra grupper som MS-sjuka och höftledsopererade måste betala fullt pris för varje behandling. Ett annat område där ekonomin ofta blir ett problem är tandvården. Det handlar ofta om oklarheter om vad patienten ska betala själv, vad som är tandvård respektive 4

5 sjukvård och vad som ska räknas in i en påbörjad behandling. Tandvård som är offentligt finansierad omfattas av patientförsäkringen. Patientfall: En man har drabbats av inflammation i käkarna med stora besvär som resultat. Han har tvingats åka till Umeå för behandling som kan behöva upprepas. Patienten tycker att det är fel och ologiskt att detta räknas som tandvård, vilket medför att patienten får bekosta det själv. Fritt vårdval med problem Det fria vårdvalet är en annan förändring som aktualiserat kostnadsfrågorna för patienter. Det fria vårdvalet innebär att den som fått sitt vårdbehov fastställt kan söka den behandlingen i ett annat landsting. Patienten står då själv för alla utgifter utöver själva vårdkostnaden. Detta kan innebära så höga kostnader för resor att patienten får avstå från behandlingen om han eller hon av olika skäl inte kan tänka sig att genomföra behandlingen inom det egna landstinget. När det gäller vård i andra landsting händer det alltför ofta att patienten och hälso- och sjukvården har olika uppfattningar om vad som gäller. Det kan vara oklart om det rör sig om specialistvård som av medicinska skäl ska utföras i annat landsting på vårdens initiativ eller om det handlar om fritt vårdval där det är enligt patientens önskemål att vården ska ske i annat landsting. För patienten är det en avgörande skillnad eftersom det vid fritt vårdval är patienten som står för kringkostnaderna. I dessa fall är det viktigt att informationen till patienten blir tydlig. Patientfall: Kvinna med svåra ryggbesvär som har blivit remitterad för operation i annat landsting. Hon har inte själv uppfattat att det handlar om fritt vårdval. Hon blir bestört när hon förstår att hon måste bekosta resan själv, vilket hon inte har någon möjlighet till efter att i många år levt på sjukersättning. Genusperspektivet På senare tid har patientsäkerhetsrisker och skillnader inom vården som beror på genus fått allt mer uppmärksamhet. Ett stort antal studier tyder på att det förekommer medicinska felaktigheter orsakade av medvetna eller omedvetna föreställningar om kön. Det kan handla om att vårdpersonal förutsätter skillnader mellan könen där de inte finns eller att man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns. Forskning visar till exempel att män och kvinnor med exakt samma symtom får olika frågor av läkaren vid mottagningsbesök. Män skickas på fler utredningar och undersökningar medan kvinnorna oftare får frågor om psykosociala faktorer och i större utsträckning ordineras lugnande eller antidepressiv medicinering. I Jämtland rör cirka 60 procent av patientnämndens ärenden kvinnor och cirka 40 procent rör män. Så har det sett ut de senaste åren och det skiljer sig inte från övriga Sverige. Andelen män som hört av sig om ärenden som gäller bemötande och kommunikation ökade dock under 2010 jämfört med tidigare. Kunskap om genus är en viktig faktor när det gäller att uppnå en hög patientsäkerhet. En annan ständigt aktuell fråga på temat rätten till lika vård och patientsäkerhet är frågan om patienter med olika utbildningsbakgrund och levnadssätt bemöts och ges vård på ett likvärdigt sätt. Patientfall: Ambulans tillkallas till en kvinna med hjärtbesvär. Ambulanspersonalen antyder att besvären beror på att kvinnan skulle ha överkonsumerat alkohol. Det visade sig att ambulanspersonalen blandat ihop patienten med en annan kvinna med liknande namn. Trots att det klarades ut att de tagit fel på person kom ambulanspersonalen fram till att det inte behövdes ambulanstransport utan att en läkare från hälsocentralen istället skulle komma dit. Det hela slutade med 5

6 att ambulansen åkte iväg utan patienten. En stund senare blev kvinnan sämre och fick andnöd. En ny ambulans tillkallades. Denna gång togs bland annat EKG och patienten togs med till sjukhuset. Det visade sig efter undersökning att hon bland annat hade vatten i lungorna. Orättvisor inom onkologin Ytterligare en dimension till diskussionen om vård på lika villkor får vi när vi ser tillgången på onkologläkare på Östersunds sjukhus. Den onkologiska läkarresurs som cancerpatienter får vård av i Östersund kommer från Umeå. Utvecklingen inom cancervården gör att den tillgång på onkolog som var rimlig när detta beslutades inte räcker till idag när behandlingsmöjligheterna är mycket större. Det har hittills inte varit möjligt att uppnå en justering av dessa resurser. Verksamheten tvingas till svåra prioriteringar om vilka patienter onkologen ska träffa. Onkologen får vid många besök ersättas av en kirurg och patienterna får endast träffa onkolog vid de begränsade tillfällen det är möjligt. Det innebär att svårt cancersjuka patienter här i länet inte får specialistvård i den utsträckning de borde ha rätt till om man jämför med andra landsting i Sverige. Det är av största vikt att detta avtal ses över så att man uppnår en tillgänglighet till onkolog i nivå med andra landsting. Patientfall: En man med cancerdiagnos uppger att han tidigare fick åka till Umeå och träffa onkolog flera gånger årligen. Nu ska patienten få träffa onkolog som kommer till Östersund. Detta har endast skett vid ett tillfälle. Dessvärre har cancern spridit sig, men patienten får trots det vänta fyra veckor på att träffa en onkolog. Inte rätt bemötande för alla Antalet ärenden inom området bemötande kommunikation hos patientnämnden minskade under 2009, framförallt inom primärvården, något som vi med glädje kunde konstatera eftersom det känns onödigt att den typen av ärenden ska fortsätta existera. Tyvärr har vi under 2010 kunnat konstatera att antalet ärenden inom den kategorin ökat igen totalt sett, inte kraftigt men ändå märkbart från 59 till 72 ärenden. Alarmerande är att vi haft flera ärenden där personer med neuropsykiatriska funktionshinder (exempelvis ADHD och Aspergers syndrom) inte fått den vård de är i behov av. Det visar att tillräcklig kompetens och tid för att ta hand om dessa patienter på flera håll dessvärre saknas. Missade diagnoser och frakturer För Primärvården har antalet ärenden varit i stort sett samma som 2009 men en ärendekategori har ökat och det gäller vård- och behandlingsärenden. Framför allt har ökningen skett inom underkategorin diagnos, där bland annat missade diagnoser ryms. Det kan finnas skäl att misstänka att det delvis är en effekt av det omställningsarbete som genomförs inom primärvården och som skapat oro bland personalen. Det har lett till att flera läkare valt att sluta arbeta inom primärvården, vilket förstås försvårat för kontinuiteten. Det har dessutom skett parallellt med att omställningsarbetet kring möjligheten att fritt välja hälsocentral har genomförts. Det finns flera exempel på cancerdiagnoser och frakturer som missats, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Anmärkningsvärt är också att flera av dessa patienter med missade diagnoser upplevt att de inte blivit lyssnade på. För många patienter och särskilt bland de äldre och multisjuka är kontinuitet mycket viktig och när patienten får träffa flera olika läkare ökar risken för att dessa patienter inte får den vård de behöver. Under 2010 infördes i hälso- och sjukvårdslagen rätten till en fast vårdkontakt som förväntas innebära en förbättring på denna punkt. Bakgrunden till förändringen är att man vill förtydliga ansvaret för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. 6

7 Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Glädjande nog kan vi dock konstatera att det under året kommit in färre klagomål som har med patientansvar och vårdkedja att göra. Patientfall: En man sökte till hälsocentralen efter en skada i huvudet men blev hemskickad efter en mindre undersökning. Efter tio dagar konstaterades det att han hade fem frakturer i skallen. Patienten har ådragit sig en bestående skada som anmälts till patientförsäkringen. Patientfall: Kvinna som tidigare behandlats för cancersjukdom sökte vård på hälsocentralen på grund av smärta upprepade gånger innan hon utreddes och fick rätt diagnos. Hon hade då metastaser i hjärnan och skelettet. Patienten upplever att hon själv hela tiden föreslagit olika undersökningar. Kvinnan anmälde ärendet och fick ersättning från patientförsäkringen. Förbättring inom flera områden Men det finns som vi skrev inledningsvis många positiva signaler inom patientsäkerhetens område att ta fasta på, både här i Jämtlands län och sett i ett nationellt perspektiv. Här i länet kan vi ta flera av sjukhusets områden som exempel på hur antalet ärenden minskat kraftigt på vissa håll under året, som Verksamhetsområde Kirurgi där minskningen av ärenden är över 30 procent. Förra året tog vi exempelvis upp problemen med så kallade gastric bypass-operationer, som genomförs på patienter med extrem fetma, men under 2010 har den typen av ärenden minskat, något som kan tyda på att informationen till patienterna har förbättrats. Verksamhetsområde HIÖÖ (Hud, infektion, ögon och öron) är ett annat område som sett en tydlig minskning av antalet ärenden. Totalt sett över hela landstinget är mängden ärenden oförändrad jämfört med Vi kan dock med glädje konstatera att landstingsledningen i Jämtlands län tar arbetet med patientsäkerhet på stort allvar. Det finns en stor medvetenhet om att en god patientsäkerhet lönar sig även ekonomiskt och att kostnaderna för olika komplikationer kan bli stora. Patientsäkerhet är numera något som finns på agendan på alla nivåer inom landstinget. Patientnämndens samarbete med cheferna och de vårdinrättningar inom landstinget och kommunerna som berörts har också varit mycket gott. Viljan att återvinna patienternas förtroende och att se möjligheterna med att ta till sig synpunkter och kritik på ett konstruktivt sätt som förbättrar verksamheten är många gånger imponerande. Från och med i januari 2011 införs möjligheten för patienter att få ersättning för uteblivna operationer och behandlingar permanent inom Jämtlands läns landsting, efter att ha funnits på försök i begränsad omfattning under Det här är ett initiativ som från början kommer från Patientnämnden och vi ser det som ytterligare ett steg mot att stärka patientens ställning i vården. Ny patientsäkerhetslag Den stora positiva signalen på riksplanet är förstås den nya patientsäkerhetslag som genomfördes den 1 januari Den har naturligtvis ingen påverkan på verksamhetsåret 2010, men vi vill ändå ta tillfället i akt och kommentera den. Det viktigaste syftet med lagen är en ökad patientsäkerhet och att patienten och de anhörigas roll i patientsäkerhetsarbetet stärks. Den nya lagen kommer att ge en ökad tyngd åt patientsäkerhetsarbetet i hela landet och bli viktig för patientnämndernas arbete. Den innebär bland annat att patientnämndernas uppdrag blir tydligare och att ansvaret på vårdgivaren ökar. Om en vårdskada har inträffat ges vårdpersonalen ett ansvar att informera patienten om möjligheten att vända sig till Patientnämnden. En annan stor förändring är att Socialstyrelsen övertar ansvaret som klagomålsinstans från HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) och får ett samlat ansvar för all klagomålshantering. Därmed blir det lättare för patienter och anhöriga att anmäla en händelse. 7

8 Patientförsäkringen Jämtlands läns landsting betalar precis som resten av Sveriges regioner och landsting en premie till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Under 2010 låg den på 73 kronor per invånare i länet, men för 2011 höjs premien till 112 kronor per invånare. Premien har ökat kraftigt de senaste åren och jämfört med 2008 är den nu mer än dubbelt så hög. Totalt betalar Jämtlands läns landsting över 14 miljoner kronor i premie till LÖF för Under 2010 anmäldes 171 ärenden från Jämtlands läns landsting till LÖF, en siffra som är normal sett till den genomsnittliga mängden ärenden de senaste åren enligt statistik från LÖF för åren 2003 till Den statistiken visar även att det precis som när det gäller antalet ärenden till patientnämnden är Östersunds sjukhus som dominerar, med 63 procent, medan primärvården står för 24 och tandvården för 9 procent. Under perioden 2003 till 2009 fick 45 procent av de som anmälde ärenden till LÖF ersättning. En skadeanmälan till LÖF ska göras av en patient som anser sig ha drabbats av en skada under sin vårdtid. För att få ersättning från patientförsäkringen måste skadan ha gått att undvika. Man kan inte få ersättning enbart för att behandlingen inte leder till önskat resultat eller om det uppstår en komplikation. Stödpersoner Personer som vårdas utifrån psykiatrisk tvångsvård eller enligt smittskyddslagen har rätt att få en stödperson. Detta har två syften dels att ge stöd till den som tvångsvårdas, men också att ge samhället insyn i hur tvångsvården fungerar. Patientnämnden ansvarar, enligt lagen om patientnämndsverksamhet, för att rekrytera, utbilda, förordna, handleda och arvodera stödpersoner. De flesta patienter önskar en stödperson i ungefär samma ålder och av samma kön som de själva. Mycket arbete har lagts ner på rekrytering av nya stödpersoner som så bra som möjligt kan matcha patienternas önskemål. För närvarande finns 17 stödpersoner tillgängliga och under 2010 har åtta uppdrag tillsatts. Fyra nya stödpersoner rekryterades under 2010, bland annat från sjuksköterskeutbildningen och behandlingsassistentutbildningen på Birka folkhögskola. Det kommer dock även i fortsättningen att behövas fler stödpersoner. En stödperson är en helt vanlig medmänniska som vill engagera sig och som kan stötta i personliga och sociala frågor. Omfattningen av uppdraget är cirka två timmar i veckan och ett arvode utgår för stödpersonen. Den som är intresserad av att bli stödperson är välkommen att kontakta Patientnämndens kansli. Det samarbete med Patientnämnden i Västerbottens län kring utbildning av stödpersoner som påbörjades 2010 var lyckat och kommer att fortsätta Dessutom har ett antal utbildningskvällar erbjudits stödpersonerna under året. Kommunerna Patientnämnden har träffat avtal med samtliga kommuner i länet om att bistå dessa med patientnämndsverksamhet när det gäller hälso- och sjukvård. Antalet inkomna ärenden från länets kommuner har ökat något jämfört med tidigare år men är fortsatt lågt, precis som i övriga Sverige. Det låga antalet ärenden kan bero på att kommunerna har en väl fungerande klagomålshantering, men man kan dock på goda grunder anta att det fortfarande finns ett alltför stort antal ärenden som inte når Patientnämnden på grund av att verksamheten fortfarande inte är tillräckligt känd. Ytterligare information planeras. Vård- och behandlingsärenden dominerar inom kommunerna och de kommunala ärendena skiljer sig från övriga genom att det sällan är patienten själv som tar kontakt utan vanligtvis patientens barn eller annan anhörig. 8

9 Utdrag ur reglemente för Patientnämnden i Jämtlands län Patientnämnens uppgifter Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom den hälso-, sjuk- och tandvård som bedrivs av Jämtlands läns landsting och av länets kommuner. Främja kontakten mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal Hänvisa patienter att vända sig till rätt myndighet Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienten till vårdgivare och vårdenheter Utse stödperson för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och till patienter som isoleras enligt smittskyddslagen Informera om möjligheter och rättigheter i patientskadeförsäkring och läkemedelsförsäkring Patientnämnden ska vidare hålla kontakt med förtroendevalda i kommuner och landsting i syfte att utveckla och samverka med patienter och deras organisationer. Patienter, anhöriga och personal ska hållas informerade om nämndens verksamhet, risker för felaktig eller otillfredsställande vård ska uppmärksammas och hänföras till berörd förvaltning. I de fall det bedöms nödvändigt ska nämnden utreda framställda klagomål och om nämnden finner det påkallat, hänskjuta ärendet för prövning till berörd instans. Patientnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare som väljs av landstingsfullmäktige. De valda för mandatperioden är: Ledamöter Rune Berglund, ordf (S), Vemhån Anna-Britt Bromée, v ordf (M), Klövsjö Catarina Raswill-Antán (V), Stugun Irene Löfgren (C), Hallen Eva Ljungdahl (MP), Dvärsätt Ersättare Harriet Svaleryd (S), Frösön Kjell Carlsson (S), Lit Monica Drugge-Hjortling (S), Gällö Yngve Hamberg (C), Bräcke Gunnar Dovner (FP), Östersund 9

10 Patientnämndens kansli För att kunna fullgöra sitt uppdrag har patientnämnden ett kansli med två handläggare. Handläggarna tar emot telefonsamtal, besök, har samtal eller träffar med berörda i de olika ärendena. Handläggarna gör också informationsinsatser riktade till patientorganisationer och deltar i personalträffar och utbildning. Patientärenden initieras vanligtvis av patienten själv, en anhörig eller annan närstående. Ärendena överlämnas någon enstaka gång av behandlande läkare, kurator, Socialstyrelsen eller annan patientnämnd i landet. De flesta anmälningar sker per telefon men även via brev eller e-post. Ofta har patienterna förfrågningar eller synpunkter på vården, samt direkta klagomål på behandling eller bemötande. Alla kontakter med vårdgivare sker på patientens uppdrag. Patientnämnden strävar efter ett smidigt arbetssätt för att därigenom lösa problemen enkelt och snabbt. Patientnämnden och handläggarnas arbete och ärenden är givetvis sekretesskyddade med hänsyn till personlig integritet. Adresser telefonnummer telefon handläggare: Agneta Ingvarsson , Kerstin Kempeborg , assistent Inger Genhög adress: Patientnämnden i Jämtlands län, Fritzhemsgatan 1b, Frösön Besök sker efter överenskommelse. fax: , e-post: Övriga instanser dit patienten kan vända sig Patientnämnden gör inga medicinska eller juridiska bedömningar. Patientnämnden utfärdar inga sanktioner och har heller inga disciplinära befogenheter om fel begåtts inom hälso- och sjukvården. Tidigare kunde patienten göra anmälningar om fel begåtts inom hälso- och sjukvården både till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och till Socialstyrelsen. Från och med 1 januari 2011 ansvarar enbart Socialstyrelsen för att utreda patienters klagomål. Socialstyrelsen kan utreda hela händelsen och inte bara enskilda personers handlingar. Fokus i utredningen ligger på att hitta orsakerna till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. På det sättet blir vården säkrare. Socialstyrelsen telefon: , hemsida: 10

11 Övriga adresser och telefonnummer SLF (Svenska Läkemedelsförsäkringen AB) Box 17608, Stockholm telefon: , hemsida: Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Box 17830, Stockholm telefon: , hemsida: Kommuner i Jämtlands län Bergs kommun Ängevägen 4, Box 73, Svenstavik telefon: , hemsida: Bräcke kommun Hantverksgatan 25, Box 190, Bräcke telefon: , hemsida: Härjedalens kommun Medborgarhuset, Sveg telefon: , hemsida: Krokoms kommun Offerdalsvägen 8, Krokom telefon: , hemsida: Ragunda kommun Centralgatan 13 15, Box 150, Hammarstrand telefon: , hemsida: Strömsunds kommun Storgatan 15, Box 500, Strömsund telefon: , hemsida: Åre kommun Norra vägen 21 c, Box 201, Järpen telefon: , hemsida: Östersunds kommun Rådhuset, Östersund telefon: , hemsida: 11

12 w Statistik Ärenden till patientnämnden per förvaltning år 2010 (Ärenden år 2009 visas inom parentes) Verksamhet Vård och behandling Bemötande kommunikation Organisation regler o resurser Övrigt Totalt Ösd sjukhus 149 (163) 39 (37) 92 (92) 0 (4) 280 (296) Primärvård 72 (61) 23 (17) 30 (40) 0 (2) 125 (120) Tandvård 9 (8) 2 (1) 10 (5) 0 (0) 21 (14) Sjuktransport 5 (3) 3 (1) 5 (6) 0 (1) 13 (11) An Lt/vårdgivare 4 (12) 0 (1) 3 (3) 1 (0) 8 (16) Kommuner 13 (8) 2 (1) 2 (2) 0 (0) 17 (11) SVR 0 (1) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (1) Priv vårdgiv m avtal 6 (2) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 7 (2) Regionsjukvård 1 (0) 1 (0) 0 (2) 0 (0) 2 (2) Övrigt 2 (3) 0 (1) 4 (2) 3 (4) 9 (10) Totalt 261 (261) 71 (59) 147 (152) 4 (11) 483 (483) Antal ärenden per område Östersunds sjukhus Akutområde Barn/Kvinna År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI rehab ORTOPEDI Rehab/Ortopedi Kirurgi Psykiatri Medicin Hud/Infektion Ögon/Öron Medicinsk service

13 Kontaktorsaker Östersunds sjukhus 200 År 2007 År 2008 År 2009 År VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER Kontaktorsaker inom primärvården År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 ÖVRIGT VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER ÖVRIGT 13

14 Kontaktorsaker inom kommunerna 15 År 2007 År 2008 År 2009 År VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER Antal ärenden per huvudrubrik/kön År 2008 År 2009 År 2010 ÖVRIGT KVINNOR MÄN VÅRD OCH BEHANDLING BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION ORGANISATION, REGLER O RESURSER ÖVRIGT

15

16 Landstinget och kommunerna i Jämtlands län Text Lasse Jansson Layout Mia Grafisk Form 2011 Foto Lars Forsstedt/bildarkivet.se

Årsberättelse 2011. p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n

Årsberättelse 2011. p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n Årsberättelse 2011 p a t i e n t n ä m n d e n i j ä m t l a n d s l ä n Innehållsförteckning Förord 3 2011 Fokus på Primärvård och de äldres hälsa 4 Många positiva tecken 4 Den nya patientsäkerhetslagen

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland 2011 Ledamöter Eva Ericsson (MP) ordförande Barbro Henriksson (M) Gudrun Pettersson (C) Britta Ramnemark (FP) Jan Palmgren (S) Ann-Louise

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Protokoll 1 (6) Patientnämnden Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Konferensrum E1, Landstingshuset, Karlstad Erik Eriksson (C), ordförande Agneta

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 18 maj 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård.

Läs mer

INFORMATION SJUKRESOR

INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från landstinget för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård. Resan kan

Läs mer

2014-09-29. Månadsbrev nr 8

2014-09-29. Månadsbrev nr 8 2014-09-29 Månadsbrev nr 8 Vad tycker vårdgivarna om patientnämnden? Höstens första sammanträde med patientnämnden, som ägde rum den 22 september, inleddes med en presentation av en enkät som sänts ut

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län

Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län Färre klagomål under sommaren sänkte ärendeantalet med 7 %. 4 780 ärenden inkom 2005, vilket ligger i nivå med budget. Kraftig ökning av efterfrågan på statistik

Läs mer

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13 1 (8) Närvarande ledamöter: Elisabeth Hammar (S), ordförande, Ulf Rådesjö (S), vice ordförande, Gunn Carlsson (S), Gunnel Hedström (S), Ingegärd Öhlin (M), Margareta Carlsson (V) och Gunilla Högberg (FP).

Läs mer

Patientnämndens Årsberättelse 2013

Patientnämndens Årsberättelse 2013 Patientnämndens Årsberättelse 2013 Layout Pia Aprea 2014 Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2013 Inledning Under 2013 registrerades 4 954 ärenden hos Patientnämnden i Skåne, vilket är en kraftig ökning

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Årsredovisning år 2007

Årsredovisning år 2007 Årsredovisning år 2007 Patientnämnden Landstinget Västmanland Målning av Christina Rosén Ordföranden har ordet Som ny ordförande i patientnämnden 2007 var mitt första hela år i den rollen blir jag många

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Ungdomsråd Tid och plats för Sammanträdet Beslutande Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00 Marielle Nordström Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Meeri Brandum Granqvist

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Tragiska dödsfall på Maria sjukhus

Tragiska dödsfall på Maria sjukhus Tragiska dödsfall på Maria sjukhus Augusti 1936 Fyra personer inkommer till Maria sjukhus med relativt banala åkommor. Efter behandling avled alla fyra inom en vecka Lex Maria Utredningar visade att

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (5)

Sammanträdesprotokoll 1 (5) 1 (5) Plats och tid Musslan, Östersunds sjukhus, kl 09.00-16.15 Beslutande Ann-Marie Johansson (s) Annelie Bengtsson (m) Anna Gundersson (s) Björn Karlsson (s) Stefan Wikén (s) Yngve Hamberg (c) Lise Hjemgaard-Svensson

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Protokoll Patient- och förtroendenämnden Birgit Jacobsson 2003-10-08 Sekreterare. Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping

Protokoll Patient- och förtroendenämnden Birgit Jacobsson 2003-10-08 Sekreterare. Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping Sammanträdesplats Sammanträdesrummet Sessionssalen, Landstingshuset, Linköping Ledamöter Margareta Isacsson (s) ordförande Inger Persson (m) vice ordförande Britt-Marie Asp (s) Jan-Erik Johansson (s) Solveig

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

patientförsäkring & patientskadelagen

patientförsäkring & patientskadelagen Introduktion: patientförsäkring & patientskadelagen och lite till Patientförsäkring Funnits sedan 1975 Dessförinnan långdragna processer i domstol, få patienter fick rätt 2010: 4 500 (cirka 40 %) beviljades

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Introduktion patientförsäkring & patientskadelagen, om oss och vår arbetsprocess. och lite till

Introduktion patientförsäkring & patientskadelagen, om oss och vår arbetsprocess. och lite till Introduktion patientförsäkring & patientskadelagen, om oss och vår arbetsprocess och lite till Patientförsäkring Lagstiftning (patientskadelag) sedan 1997, dessförinnan frivillig försäkring (start 1975)

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Handläggare: Louise Skantze PaN 2014-06-03 P 10 ANMÄLAN 2014-05-14 1 (1) Diarienummer PaN A1404-00113-43 Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Ärendet Ärendet innehåller mål och handlingsplan

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 2011-03-23 Omsorgsnämnden Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (FP), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47 52

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Kommunikation ett förbättringsområde Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6

INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6 PATIENTNÄMNDENS LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE 2014... 6 SAMVERKAN... 7 AKTIVITETER

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Justerat 2014-04-29 2014-04-16 PAN 2/2014 Patientnämnden Tid Onsdagen den 16 april kl. 9 12.10 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, landstingets kansli,

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer