VAD rör sig i huvudet? HUR? Behandling. VAD händer fysiologiskt? EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING

Transkript

1 EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING VAD rör sig i huvudet? Intern dialog Livsstil, Vanor Diet, hälsoråd Stress Sinnestillstånd VAD händer fysiologiskt? Hunger o Mättnads signaler Homeostatiska systemet Hormoner och peptider Hedoniska systemet Njutning och receptorer för opioider, dopamin, cannabinoider HUR? Behandling Friskfaktorer Resultatmodellen Förändringnivåer Sinnestillstånd Mental Träning Ingalill Vestman Leg. Sjuksköt. Leg Barnmorska Klinisk Hypnoterapeut (SFKH) Lic. Mental Tränare (SLH) Cert. NLP Master Trainer (ICNLP) Cert. Internationell Coach (ICC) 25 års erfarenhet av överviktsbehandling

2 EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING FOOD ADDICTION Ingalill Vestman Matberoende 1. Ökat intag över tid 2. Känslomässigt ätande processad mat 3. Äter mer än planerat gourmand 4. Många försök till viktminskning testat allt 5. Tid åt att tänka på, att äta och återhämta sig från ätande 6. Isolerar sig undviker aktiviteter 7. Äter trots kunskap om konsekvenser DSM-IV Substance dependence criteria to refined foods (J.R Ifland et al./medical hypotheses )

3 EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING Mat Vad har hänt med portionsstorlekarna? Hamburgaren blivit större från 45 gr och en liten pappmugg med dryck till Big Mac o CO Pizza Större pizzatallrikar Familjepizza Ökningen av matportionerna i samhället har skett samtidigt som prevalensen för fetma har ökat (Ello-Martin, Ledikwe & Rolls 2005) Flera studier visar att större matportioner kan leda till ökat energiintag på längre sikt. Samma hunger och mättnad oavsett mängd. Överviktiga kompenserar inte sitt intag dagarna efter överätande, fortsätter äta mer. (Ello-Martin, Ledikwe & Rolls 2005) (Rolls, Roe, Meengs & Wall 2004) FOOD ADDICTION Ingalill Vestman

4 Ingalill Vestman FOOD ADDICTION EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING Energi intag Hur stora mängder? Registrering av kostintag och fysisk rörelse. Underregistrering av matintag. Överregistrering av hur mycket man rör sig. Obesa kvinnor underrapporterade sitt energiintag till ca 40% och normalviktiga med ca 25% (Weber et al.,2001 Skäms vill inte berätta äter i ensamhet Vet inte om att man äter Äter snabbt Secret eaters reality show UK

5 Ingalill Vestman FOOD ADDICTION EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING Mat Vad har hänt med maten och *energitätheten? Processad mat med höga koncentrationer av socker och vitt mjöl samt andra raffinerade kolhydrater har ökat. Det i kombination med ökningen av andra beroende substanser som fett, salt, coffein gör att många förlorar kontrollen över förmågan att reglera sitt matintag. USA consumtion per capita Percentage increase Corn and wheat flour 42 % High fructose corn syrup 1240 % Carbonated soft drinks 218 % Frozen potatoes 207 % Chocolate liquor equivalent 66 % Reday to eat breakfast cereals 66 % (J.R Ifland et al./medical hypotheses ) Soft drinks sugar and coffeine French fries fat, salt, dextrose Doughnuts refined sugar, salt, fat (and caffeine from chocolate) The combinations are in concentration much larger than those find in nature. (J.R Ifland et al./medical hypotheses ) * Energitätheten den mängd energi som finns i ett visst antal gram mat

6 EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING Enerigiintag i Sverige 57% av männen och 42% av kvinnorna var överviktiga eller feta /Folkhälsoinst. Kvinnor : 1776 kcal/dag Män : 2256 kcal/dag Energifördelning Protein: 18% Fett: 35% Kolhydrater: 47% Socker: 10% Alkohol 3% Lågt intag av frukt o grönt Högt intag av mättat fett och salt Yngre har sämst matvanor framför allt unga kvinnor Människor i Norden har aldrig tränat så mycket och rört på sig så lite som nu. Riksmaten , 1797 personers matregistrering 5000 personer och 36% svarade FOOD ADDICTION Ingalill Vestman

7 I huvudet på en överätare Diet och hälsoråd Borde, Måste och pekfingrar Dåligt samvete

8 I huvudet på en överätare Diet och hälsoråd Childlike capacities

9 I huvudet på en överätare Diet och hälsoråd Nu skiter jag i detta Dietateist Bombarderas med dieter och metoder Förvirring, frustration, dåligt samvete misslyckande Pendlar mellan olika dieter

10 Stress Troligen den största orsaken till emotionellt överätande Blir trött, sover dåligt, oroar sig, hinner inte planera för livet, tappar fokus på målet. Jag börjar banta i morgon Mat o livsstil Filtrerar bort strategier och mål Äter för snabbt, för mycket, äter omedvetet. Svälja gråten, svälja oron, trycka ner känslorna Äter för att lugna, för att få energi - ofta på kvällen när ingen ser Äter när ingen ser, äter vad som helst, det som finns hemma Äter i sömnen. Sinnestillstånd Frustrerad, irriterad Fattar inga bra beslut

11 Stress Intern dialog Hur ska jag hinna? Vad ska jag göra? Orkar inte, vill inte. Fysiologin Kortisol insulinresistens Päronmage Imobilisering-trött lägger sig i soffan istället för att röra på sig. Ju mindre fysisk rörelse ju mer ångest blir förlamad Ju mer ångest- ju mer emotionellt ätande

12 I huvudet på en överätare Intern dialog Vad ska jag äta?, När får jag äta nästa gång? Vad får jag äta? Vad är jag sugen på? Jag äter inget och ändå går jag upp Jag går upp i vikt bara jag tänker på mat Det är ingen idé, jag kan ändå inte. Jag är ful Intern förhandling Om vi tänker tankar om dagen och de flesta är negativa. Vad händer då?

13 VAD händer fysiologiskt? Homeostatiska systemet Hormoner och peptider Hedoniska systemet Hedoniska systemet Njutning och receptorer för opioider, dopamin, cannabinoider Dopamin, Endorfin, Serotonin, Oxytocin Välbefinnande Motivation Beroenden

14

15 VAD händer fysiologiskt? Homeostatiska systemet Hormoner och peptider Leptin resistens Insulin resistens Homeostatiska systemet Aptireglerande mekanismer Hedoniska systemet Njutning och receptorer för opioider, dopamin, cannabinoider

16 Är operation den rätta behandlingen? Duodenal switch Gastric bypass

17 Åtgärder, träning, behandling Kost och Fysisk träning för både kropp o själ Motion creates emotion

18 Träning, åtgärder, behandling HELHETSMODELLEN Sinnestillståndet är uppbyggt av tre olika delar: TANKE KÄNSLA HANDLING Modellen används som verktyg för att förstå och öva upp förmågan för att välja och skapa optimala sinnestillstånd. Sinnestillstånd smittar TANKE Mentalt Intern process HANDLING Fysiskt Externa beteenden KÄNSLA Emotionellt Internt sinnestillstånd

19 Träning, åtgärder, behandling MENTAL TRÄNING Systematisk Integrerad Mental Träning Med förinspelade program hemma Inlärning och vanor Sker upprepade ggr tills inlärning sker Hjärnan är som en muskel, ju mer du tränar ju starkare blir du Kroppskännedom - Spänning och avspänning - Självscanning Stresshantering DHEA DHEA-s Självbild Målbild Attityd Känsla

20 Mental Träning Somliga säger att mental träning inte fungerar i längden. Det gör inte renheten efter en dusch heller Det är därför vi rekommenderar det dagligen.

21 Mental träning Neurovetenskap Hur tankar och beteenden rent biologiskt styrs via exempelvis spegelneuroner, hypofysen, amygdala, hippocampus. Psykologi Prof. Lars-Eric Uneståhl startade inom idrotten på 70 talet. Alternativa medvetande tillstånd. Ideala prestationstillstånd kopplat till Optimalt välbefinnande. Kognitiv vetenskap Hur vi kan påverka våra tankar och beteenden och skapa inlärning.

22 Mental träning goda sinnestillstånd Positiv psykologi Forskningen om hur tankar och sinnestillstånd påverkar det vi vill uppnå. Hur vi kan påverka metabolismen och hormoner. Prof. Mihaly Csikszentmihalyi Flow Prof. Kerstin Uvnäs Moberg Prof. Sonja Lyubomirsky (UCLA) Prof. Martin Seligman (Pennsylvania univ.) Gelotologi skrattets betydelse för hälsa och välbefinnande. Prof. William Fry, Stanford University Prof. Lee Berk, Loma Linda University Hedonism läran om Pain och pleasure om människans drivkrafter att undvika smärta och dras till det som skapar njutning. Phil Dr. David Brax Lunds universitet Endokrionologi Lyckohormoner Prof. Charlotte Erlanson Albertsson Lunds univ Prof Kerstin Uvenäs Moberg Uppsala

23 Mental Träning Metaforer och storytelling för att öppna upp det omedvetna.

24 MENTAL TRÄNING Resultatmodellen Resurser NU Ekologi Feedback

25 Åtgärder, träning, behandling Utvecklingsnivåer HÖGRE SYFTE IDENTITET VÄRDERINGAR / ÖVERTYGELSER FÖRMÅGA BETEENDE OMGIVNING VARFÖR? VEM? Vad är viktigt? Vad är sant? HUR? VAD? VAR? NEUROLOGISKA NIVÅER Robert Dilts NLP University Santa Cruz California

26 MENTAL TRÄNING Motivationsfilter Intern Extern Till Från Översikt Detalj Skillnad Likheter

27 Hösten kg Fredrik Hösten kg

28 Susanne 100 kg hösten kg 2011 Att ändra livsstil och jobba med det mentala är det viktigaste. Jag fick mycket hjälp från min hälsokonsult, när jag äntligen vågade ta emot den. Det händer så mycket inom en. Nyckeln till förändringen är just den mentala träningen. Även om jag är opererad så är det lätt att falla tillbaka igen. Jag uppnådde mina mål som jag inte vågade tro på när jag började: Rida Gå med mina hundar på hundutställning Sitta i ett flygplan Ha min hembygdsdräkt Bli mamma

29 MENTAL TRÄNING Metaforer är ett viktigt verktyg för att kommunicera med det omedvetna