MIK. Laparoskopi-NYTT. Innehåll. Redaktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MIK. Laparoskopi-NYTT. Innehåll. Redaktion"

Transkript

1 SVENSK FÖRENING FÖR MIK MINIMALINVASIV KIRURGI Laparoskopi-NYTT Informationsblad för Svensk Förening för Minimalinvasiv Kirurgi, juni 2005 Innehåll Ordförande har ordet sidan 1 On Obesity Surgery sidan 2-3 Laparoskopi - Diagnostik vid misstänkt appendicit och accessrelaterade komplikationer sidan 3-6 Inflammatory Reactions in Peritonitis and Malignant Obstructive Jaundice sidan 6-7 The Role of SimulationTechnology For Skills Acquisition In Image Guided Surgery sidan 7-9 Reserapport Redaktion sidan 9-10 Denna tidning ges ut två gånger/år Nästa nummer kommer Redaktör Gunnar Ahlberg Kirurgkliniken,Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Telefon: Fax: E-post: Layout Ringvor Hägglöf Ordföranden har ordet Ytterligare ett år har gått sedan vi kunde avnjuta en kirurgvecka. Snart är det dags igen, denna gång i Gävle. Jag vill passa på att tacka mina medarbetare i styrelsen för ett gott arbete med årets kirurgveckoprogram. Det finns mycket som jag tror kommer att intressera många av Er. Vi har i styrelsen under de senaste åren arbetat med utbildning, handledning, ackreditering m. fl. uppgifter med avsikt att förbättra handledningen och utbildningen i laparoskopisk kirurgi och med att främja forskningen i ny kirurgisk teknik och därigenom förhoppningsvis öka säkerheten vid minimalinvasiv kirurgi. Det är givetvis ingenting vi kan åstadkomma över en natt men vägen framåt är utstakad och en handlingsplan finns för hur vi gemensamt skall kunna nå målet. Jag vet att många av Er har haft ett arbetsamt år och att vi alla i större eller mindre utsträckning drabbas av de omstruktureringar som sker i svensk sjukvård för närvarande. Det är lätt hänt att nya metoder och ny teknik hamnar i skymundan pga ekonomiska och andra överväganden, även om ny teknik och utveckling av nya metoder kan vara en ekonomisk investering för framtiden. Vi vill dock inte hamna i den situation vi var i början av 90-talet, där vi införde nya metoder och ny teknik på ett mycket okritiskt sätt. Det krävs noggrann utvärdering och planering innan vi tar till oss nyheter både avseende nya metoder som vi själva står för och för ny teknologi från industrin. Med rätt balans kan vi och industrin ha god nytta av varandra. Tyvärr har det under den senaste tiden blivit klart att utveckling och utbildning inom vårt fält, minimalinvasiv kirurgi, nedprioriteras och t.o.m. på sina håll avvecklas med motiveringen att laparoskopisk kirurgi numera ingår i rutinsjukvård och inte längre behöver utvecklas som tidigare. Ett synsätt som jag personligen har svårt att acceptera. Inom vår förening hoppas jag dock att utveckling, klinisk patientnära forskning och utbildning fortsatt kommer att vara prioriterade områden. Något som stark talar för att så är fallet är att fyra av styrelsens sju medlemmar disputerat under det gångna året. För en fortsatt lika framgångsrik utveckling som hittills krävs att vi satsar på de individer som har ett brinnande intresse och en specifik kompetens inom området minimalinvasiv kirurgi. Under den kommande hösten hoppas jag att så många som möjligt har tillfälle att komma på det jubilemssymposium som anordnas som en del i 100-årsfirandet av Svensk Kirurgisk Förening. Som delförening har ju MIK en aktiv del i firandet och fr.a. i den workshop som anordnas i samband med jubileumssymposiet. I skrivande stund finns platser kvar till workshopen som hålls vid simulatorcentrum, Karolinska Solna ( se annons i Svensk Kirurgi). Avslutningsvis vill jag framföra mitt stora tack för förtroendet att ha fått inneha ordförandeposten under de senaste två mandatperioderna. Mandatperioden går ut i och med årsmötet och jag kommer inte att stå till förfogande för omval, men hoppas förstås få möjlighet att fortsätta följa föreningens fortsatta arbete. Ett stort tack till alla medarbetare i styrelsen som gjort och kommer att göra ett utomordentligt bra arbete för oss alla. Lycka till med ert fortsatta styrelsearbete. Med sådana medarbetare i styrelsen har arbetet aldrig varit tungt, bara stimulerande. Jag vill önska Er alla en skön, varm, vilsam och avkopplande sommar. Väl mött och på återseende i Gävle. Stig Ramel Ordförande

2 On Obesity Surgery- Avhandling om Obesitaskirurgi vid Göteborgs Universitet som försvarades 29/ Respondent: Torsten Olbers Opponent: Jan Hedenbro Handledare: Hans Lönroth 2 Avhandlingen belyser att det är förenat med god säkerhet och samma utfall beträffande viktnedgången att använda laparoskopisk teknik även vid en tekniskt mer krävande obesitasoperation som gastric bypass. Vid jämförelse mellan en restriktiv operation (VBG) och gastric bypass, där båda utförts med laparoskopisk teknik, fann man vid sammanvägning av behandlingens utfall att gastric bypass har klara fördelar. Fetmaepidemi Förekomsten av övervikt och fetma ökat drastiskt under de senaste årtiondena. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar utvecklingen som en epidemi och slår fast att fetma är ett av de mest synliga, dock ett av de mest förbisedda hälsoproblemen. I många områden, bl a i Australien och USA, är mer än hälften i befolkningen feta. Trenden är dock tydlig i princip globalt. Fetma skall betraktas som en sjukdom som leder till sjukdomar och för tidig död. Den dominerande orsaken till den högre sjukligheten är utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar sekundärt till högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter mm. Ju högre grad av fetma desto större är riskerna. Fördelningen av fett i kroppen har också betydelse för en individs risk att utveckla sjuklighet. Fett runt och i buken (den manliga typen) är starkare kopplad till utvecklingen av det s.k. metabola syndromet - typ II diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter mm än om fett som sitter där man sitter på det (den kvinnliga typen). Fetmakirurgi Operation har visat sig vara den enda behandlingen som ger kraftfull och bestående viktnedgång hos den gruppen som har svår övervikt (BMI> kg/m 2 ). I Nordamerika är gastric bypass betraktad som gyllene standard inom fetmakirurgin medan man i Europa (så även i Sverige) och t ex Australien mest har använt de rent s.k. restriktiva operationsmetoderna (t ex Vertikal bandad gastroplastik-vbg). Några säkra belägg för att välja endera operationen har inte funnits utifrån vetenskapliga belägg. Under de senare åren har operationstekniker utvecklats för att utföra överviktskirurgi med titthålskirurgi (laparoskopi). Målsättning med avhandlingen Jämföra gastric bypass och en restriktiva kir- utförda med laparoskopisk teknik- utifrån: 1. Operationsrisker 2. Återhämtning efter operationen 3. Viktutveckling 4. Sena omoperationer 5. Kroppssammansättning 6. Basal metabolism 7. Ätmönster Resultat Både laparoskopisk gastric bypass och VBG kunde utföras med relativt låg operationsrisk, dock var risken för tidig omoperation större och operationstiden längre efter gastric bypass. Under de två år som patienterna följts efter operationerna har viktreduktionen varit större hos gruppen som opererats med gastric bypass än dem som opererades med VBG. Ca 1/6, som först fått en VBG, omopererades under de två första åren till gastric bypass pga. kräkningar, oftast kombinerat med viktuppgång. Studier av kroppssammansättningen visade att patienterna opererade med gastric bypass hade sin större viktreduktion på rätt ställe, dvs. förlust av kroppsfett ffa runt och i bukhålan. Den del av patienternas viktnedgång som utgjordes av fettfri kroppsmassa (mest muskler) var endast 14 % efter gastric bypass medan den var 23 % efter VBG. Benmassan sjönk något i gruppen efter både gastric bypass och VBG. Den basala metabolismen utvecklades som förväntat efter operationerna, d v s den sjönk i proportion till viktnedgången. Gastric bypass VBG

3 3 Beträffande ätmönster minskade andelen fett av totalt energiintag till 31 % hos dem som opererats med gastric bypass medan motsvarande siffra var knappt 37 % för gruppen opererad med VBG. På frågan vad de undvek att äta uppgav knappt 1/3 av de gastric bypass opererade att de undvek att äta fet mat. Bland dem som opererats med VBG undvek 2/3 av att äta helt kött och 1/3 undvek frukt och grönt samt bröd. Operationsrisker Återhämtning efter operationen Viktutveckling Sena omoperationer Kroppssammansättning Basal metabolism Ätmönster Fördel VBG Lika Gastric bypass Gastric bypass Gastric bypass Lika Gastric bypass Konklusion Operation för svår fetma kan utföras med titthålskirurgisk teknik vid både gastric bypass och VBG. Fördelarna domineras av färre lungkomplikationer och frånvaro av sårkomplikationer och ärrbråck. Resultaten beträffande säkerhet och viktutveckling synes åtminstone lika goda som efter öppen kirurgi. Gastric bypass följdes av gynnsammare viktutveckling, frånvaron av sena omoperationer, och bättre kroppssammansättning än VBG. Efter gastric bypass hade patienterna också ett gynnsamt ätmönster där de styrdes bort från att äta fet mat, vilket kan vara en verknings-mekanism för gastric bypass. Vi anser därför att laparoskopisk gastric bypass bör vara standardbehandlingen vid operation för svår övervikt. Laparoskopi - Diagnostik vid misstänkt appendicit och accessrelaterade komplikationer Avhandling, försvarad 14/ Ann-Cathrin Moberg Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset MAS, Malmö Fakultetsopponent: Docent Claes Rudberg, Västerås Handledare: Docent Agneta Montgomery, Malmö Inom kirurgin tog den laparoskopiska utvecklingen fart under början på 1990-talet. Med införandet av denna nya teknik uppstod det också nya typer av komplikationer som man inte sett vid öppen kirurgi. I många fall var dessa relaterade till själva entrén till bukhålan som vanligtvis gjordes blint med Veressnålen. Skador på stora kärl och viscera orsakade av denna blinda teknik ses lyckligtvis sällan, men kan i förekommande fall kan dessa leda till mycket svåra komplikationer eller död. Sedan länge finns det också beskrivet flera öppna tekniker där den sk Hassons teknik är mest använd, där man under ögats kontroll går in i bukhålan. Denna teknik är tidsödande, kräver ett 3-4 cm långt snitt och är svår att utföra på överviktiga. Den laparoskopiska kirurgin infördes 1990 vid kirurgiska kliniken i Malmö. Sedan införandet har en prospektiv registrering av bas data på samtliga operationer förts. Fram till 1996 användes Veress teknik. Med en ökad rapportering av allvarliga skador i Sverige beslutades att övergå till en öppen teknik. Syftet var att minimera risken för de allvarliga skadorna, även om vi vid kliniken varit förskonade från dessa. En modifierad öppen teknik med användandet av en sedvanlig trubbig troakar utvecklades vid kliniken under Malmötekniken. Alla kirurger, totalt 67, genomgick en noggrann utbildning i likhet med den som genomfördes vid införandet av Veress teknik. Därefter har enbart den öppna metoden använts. I Sverige opereras ca patienter per år där appendicit misstänks. I ca 75% av fallen är diagnosen rätt och således opereras ett antal patienter i många fall i onödan. Traditionen vid öppen operation för appendicit är att ta bort blindtarmen även om denna är frisk. Årligen tas således ca 3000 friska blindtarmar bort. Även denna operation är behäftad med komplikationer. Diagnosen appendicit är svår att ställa framför allt hos små barn, fertila kvinnor och hos åldrande patienter. Man kan utföra undersökningar såsom ultraljud och datortomografi för att öka träffsäkerheten, men i många fall kan osäkerhet råda trots allt vilket gör att man ändå måste operera. Diagnostik kan göras med laparoskopi. Det är i och för sig en invasiv metod som kräver narkos, men den kan utföras med ett minimalt trauma för patienten som ändåär

4 4 planerade för operation. Laparoskopin erbjuder en överlägsen överblick i hela bukhålan och genom att tippa patienten åt olika håll, samt med instrument varsamt förflytta önskade organ, exponeras olika delar av buken. Man har också möjligheten att lämna kvar en frisk blindtarm. Man kan även gå vidare med appendektomi vid konstaterad appendicit eller annan åtgärd om så krävs. Övergång till öppen operation kan också ske, där man kan planlägga sitt snitt beroende av operationsfyndet. Vid öppen operation är det svårt att inspektera hela bukhålan via ett växel snitt i höger fossa. Det måste ofta förlängas då diagnosen är oklar eller man har svårt att komma åt, vilket kan kräva att stora delar av bukväggsmuskulaturen måste delas. Komplikationer till snittet i form av sårinfektioner, ärrbråck och nervsmärtor ses inte sällan. Sedan 1992 har man i Malmö utvecklat metoden för diagnostisk laparoskopi vid misstänkt appendicit och har sedan 1994 på ett mera rutinmässigt sätt kunnat erbjuda patienter en diagnostisk laparoskopi dygnet runt. En makroskopiskt frisk blidtarm lämnas kvar. Ett intensivt utbildningsprogram av både kirurger och personal har föregått införandet av denna dygnet runt service. Det finns många randomiserade studier jämförande laparoskopisk och öppen appendektomi. Materialen är dock heterogena avseende diagnos pga att patienter där appendicit misstänkts har studerats. De flesta studier är också utförda under inlärningsfasen för den laparoskopisk tekniken. Det finns ingen studie där diagnosen appendicit först bekräftats före randomisering. Entré till bukhålan och dess komplikationer artikel I-II Tillämpbarheten av Malmötekniken för entré till bukhålan studerades vid 100 operationer. Tekniken beskrivs i bildserien (bild 2-6). Den visade sig vara effektiv avseende tidsåtgång (median 93 sekunder), enkel att utföra och behäftad med få problem. Inga problem med läckage av koldioxid konstaterades. Metoden gick att använda på överviktiga. Både specialister och kirurger under utbildning kunde väl använda metoden även om specialisten var något snabbare. En jämförande studie mellan den blinda Veress tekniken och den modifierade öppna tekniken genomfördes på totalt 4363 patienter med 2297 respektive 2066 i vardera gruppen avseende komplikationer till entrén till bukhålan. Inga skador på stora kärl konstaterades. Totalt fem skador på inre organ sågs varav fyra i den blinda och en i den öppna gruppen. Det var ingen statistisk skillnad mellan grupperna. Samtliga skador upptäcktes under operation och ingen av patienterna har efter detta haft någon komplikation till den operativa skadan. Antalet skador är mycket få med båda teknikerna och kan troligen förklaras av de stora och noggranna utbildningsinsatserna. Bild 2 Vy av bukväggen och buk innehållet i medel linjen. Hadduksklämma med drag uppåt i naveln. Naveln vänds in och ut. Bild 3 Transversellt hudsnitt i kanten på naveln. Trubbig dissektion frilägger en sträng från linea alba och upp i naveln. Bild 4 Longitudinell incision från linea alba och med riktningen uppåt mot naveln i strängen. Storleken skall motsvara diametern av den tänkta porten/ trokaren, vanligen 10 mm.

5 5 Bild 5 Peritoneum penetreras med ett rubbigt instrument. Det negativa trycket orsakat av ett konstant drag uppåt i handduksklämman släpper och luft flödar in vilket gör att tarmarna faller ner. Resten blev primärt opererade med sedvanlig öppen operation. Totalt 66 patienter genomgick enbart en diagnostisk laparoskopi och har således blindtarmen kvar. Inga komplikationer konstaterades hos dessa patienter och och ingen appendicit missades. En återkom med appendicit vid ett senare tillfälle vid en uppföljnings tid på i median 19 månader. Komplikationsfrekvensen i hela materialet var 8% och totalt 78% av patienterna hade appendicit. I en multicenterstudie under perioden 1991 till 1996 gjordes en inledande diagnostisk laparoskopi på 1043 patienter med misstänkt appendicit. Tre sjukhus, S:t Göran i Stockholm och Akershus i Oslo och Malmö, med samma behandlingsstrategi deltog i studien. Totala appendicit frekvensen var 75% i denna studie, men 79% blev appendektomerade. Orsaken till att 37 patienter (4%) blev av med sin friska blindtarm var antingen att man inte säkert kunde utesluta en blindtarmsinflammation, att man inte kunde se appendix ordentligt eller att kirurgen inte följde protokollet och trots allt tog bort en till synes frisk blindtarm. 211 patienter genomgick enbart en diagnostisk laparoskopi och de har således sin blindtarm kvar. De flesta i denna grupp var fertila kvinnor. Komplikationsfrekvensen i denna grupp var 2 %. I hela materialet var komplikationsfrekvensen 9%. Ingen patient återkom med appendicit vid en medianuppföljning på två år. Bild 6 En trubbig port/trokar med säkerhets tip införes i bukhålan i den bildade luft fickan. Diagnostisk laparoskopi vid misstänkt blindtarmsinflammation artikel III-IV Totalt 500 konsekutiva patienter från 1994 till oktober 1996 med misstänkt appendicit studerades efter införandet av möjligheten att göra en diagnostisk laparoskopi dygnet runt. Ackreditering gjordes i två steg; enbart för diagnostisk laparoskopi och sedan för laparoskopisk appendektomi. Utbildning skedde fortlöpande och majoriteten av kirurgerna vid kliniken behärskade teknikerna vid studiens slut. Detta resulterade i att en diagnostisk laparoskopi utfördes på 75% av patienterna. Laparoskopisk mot öppen appendektomi vid appendicit konstaterad efter laparoskopisk diagnostik artikel V I en randomiserad studie jämfördes öppen mot laparoskopisk appendektomi där diagnosen hade konstaterats med en diagnostisk laparoskopi. Primär endpoint var tid till full återställelse och sekundärt var operationstid, komplikationer, vårdtid och fysisk aktivitet. Lottning skedde i samband med operation där initialt 219 patienter hade tillfrågats om deltagande i studien. Totalt 163 patienter konstaterades ha appendicit och randomiserades; 81 till laparoskopisk och 82 till öppen metod. Gruppstorlekarna var beräknad efter resultaten från en annan stor svensk randomiserad studie. Patienterna fick föra protokoll dagligen över smärta, trötthet och rörlighet på en VAS skala. En oberoende sköterska utvärderade rörlighet också med ett funktionstest 7-10 dagar efter operation. Både patienten, vårdpersonal och den oberoende sköterskan var blindade till operationsmetod. Samtliga patienter hade förband av samma typ oavsett operationsmetod. Tid till full återställelse var 9 dagar för LA och 11 dagar för ÖA utan signifikant skillnad. Operations tiden var i median 55 minuter för LA och 60 minuter för ÖA vilket inkluderar tiden för diagnostisk laparoskopi som i median tog 11 minuter utan signifikant skillnad. Komplikationer var 8.6% i LA och 11% i ÖA utan signifikant skillnad. Vårdtiden var i median 2 dagar i båda grupperna. Fysisk aktivitet var bättre efter laparoskopiskt operation. Båda metoderna får anses lika bra avseende tid till full återställelse, även om det finns en trend mot bättre fysisk aktivitet i den laparoskopiska gruppen.

6 6 Sammanfattning Den modifierade tekniken för entré till bukhålan utvecklad vid kliniken är lätt att lära, snabb, associerad med få tekniska problem och går väl att använda på överviktiga patienter. Metoden kan väl rekommenderas som rutinmetod på patienter som tidigare inte är opererade i navel området. Både den blinda och öppna tekniken för entré till bukhålan var behäftade med mycket få allvarliga komplikationer och inga skador på stora kärl konstaterades. De goda resultaten av båda metoderna kan möjligen tillskrivas det noggranna utbildningsprogrammet där försiktighetsåtgärder och medvetenheten om de potentiellt allvarliga komplikationerna ständigt beaktas. Det finns i litteraturen inte något belägg för att den blinda metoden skulle vara överlägsen den öppna i något avseende och därför rekommenderas den öppna metoden för entré till bukhålan. Det krävs extensiva utbildningsinsatser för att organisera en laparoskopiservice dygnet runt. Diagnostisk laparoskopi vid misstanke appendicit är säker för patienten och har en hög diagnostisk träffsäkerhet. Det går bra att lämna kvar en makroskopiskt frisk blindtarm. Patienter där operation ej behövs kan besparas ett större operationstrauma. Vi rekommenderar att man inleder med en diagnostisk laparoskopi på alla patienter som ska opereras för misstänkt appendicit. Det är ingen skillnad avseende tid till full återställelse mellan laparoskopisk och öppen appendektomi på patienter med konstaterad appendicit. Man kan dock se en trend mot en bättre rörlighet efter den laparoskopiska appendektomin. Även om man måste konvertera till öppen operation kan man ha nytta av den diagnostiska laparoskopin, då man kan planlägga lokalisationen av sitt öppna snitt som också i många fall kan reduceras till längd vilket minimerar traumat för patienten. Referenser I Moberg A-C, Petersson U, Montgomery A. An open access technique to create pneumoperitoneum in laparoscopic surgery. Submitted. II Moberg A-C, Montgomery A. Primary access-related complications in laparoscopy with special reference to blind and open technique. Accepted in Surg Endosc. III Moberg A-C, Montgomery A. Introducing diagnostic laparoscopy for patients with suspected acute appendicitis. Surg Endosc 2000: 14; IV Moberg A-C, Ahlberg G, Leijonmarck C-E, Montgomery A, Reiertsen O, Rosseland AR, Stoerksson R. Diagnostic laparoscopy in 1043 patients with suspected acute appendicitis. Eur J Surg 1998; 164; V Moberg A-C, Berndsen F, Palmquist I, Petersson U, Resch T, Montgomery A. Randomized clinical tria of laparoscopic versus open appendectomy for confirmed appendicitis. Br J Surg 2005; 92: Inflammatory Reactions in Peritonitis and Malignant Obstructive Jaundice (Clinical and Experimental Studies with Special Emphasis on the Cellular Immune Response) Avhandling försvarad den 11 mars vid Uppsala universitet. Respondent Johanna Österberg Fakultetsopponent var professor Roland Andersson från Lund. Målsättningen med avhandlingsarbetet har varit att i både djurexperimentella studier samt i kliniska studier skapa en ökad kunskap kring tarmens cellulära immunförsvar i samband med peritonit, sepsis och malign gallvägsstas. I tre experimentella arbeten har en standardiserad fekal peritonit framkallats på råtta (cecal ligation and puncture; CLP). Det inflammatoriska svaret (koncentration av cytokinerna; TNF-α, IL-6 och IL-10, förändringar i populationer av T-cellslymfocyter och makrofager i tarmslemhinnan och i MLNs, förekomst och frekvens av apoptos i dessa områden) har studerats. Mekanismerna bakom de aktuella reaktionerna har vidare kartlagts med hjälp av tillförsel av en syntetisk antiinflammatorisk substans (Linomid ) och genom tillförsel av en ospecifik cyklo-oxygenas (COX) hämmare (indometacin) respektive en specifik COX-2-hämmare (SC-236). Här följer en del av resultaten: Delarbete I: T-lymfocyterna uttrycktes i betydligt mindre omfattning i peritonitdjurens mucosa jämfört med kontrollerna, medan däremot antalet makrofager ökade 24 tim efter CLP. Laparotomi utan CLP hade ingen effekt på immuncellsdistributionen.

7 7 Delarbete II: Nivåerna av TNF-α var alltid högre i ascites än i blod efter CLP. Linomid administrerat i bukhålan före CLP, sänkte TNF-α nivåerna signifikant i portablod och i ascites, samt ledde till en lägre grad av mucosa skada, minskade förändringarna av immuncellsdistributionen man tidigare hade sett (I) jämfört med den icke behandlade CLP gruppen. Delarbete III: SC-236 administrerat p.o. innan CLP gav lägre nivåer av IL-6 i ascites samt en lägre grad av mucosaskada jämfört med den obehandlade CLP gruppen och den grupp som erhållit indometacin före CLP. I alla CLP grupperna minskade antalet T lymfocyter i mucosan, en ytterligare minskning sågs om djuren hade fått förbehandling med indometacin. Samtidigt sågs både i mucosan och i MLN en högre frekvens av apoptos 24 tim. efter CLP jämfört med den obehandlade kontrollgruppen. I de två kliniska delarbetena (IV-V) har vi undersökt förekomst av endotoxinemi och bakteriell translokation. Vi har också studerat om de inflammatoriska parametrarna som analyserades i de experimentella studierna (I-III), påverkades hos patienter med generell peritonit eller lokal peritonit (appendicit) (delarbete IV) respektive hos patienter med tumör i gallvägar eller pankreas med eller utan ikterus (delarbete V) innan och efter operation. Bakteriell translokation förekom i få fall vid akut peritonit. Förhöjda endotoxinkoncentrationer förelåg endast hos patienterna med generell peritonit. Både lokal och generell peritonit orsakade stegrade cytokinnivåer jämfört med kontrollgruppen. De högsta koncentrationerna sågs hos patienter med generell peritonit preoperativt. Endast lokal peritonit orsakade signifikanta förändringar av immuncellsdistributionen i MLN jämfört med kontrollerna. De ikteriska patienterna hade högre endotoxin- och cytokinnivåer i blodet, en högre grad av apoptos i MLN, en ökad mängd makrofager och en minskad mängd CD4+ T lymfocyter i sina MLN jämfört med kontroll gruppen och de patienterna med tumör i gallvägar eller pankreas utan ikterus. Ingen av grupperna uppvisade bakteriell translokation. Minskningen av CD4+ T celler kan vara associerad med den ökade graden av apoptos som sågs hos de ikteriska patienterna. Reducerat antal T lymfocyter i tarmens slemhinna och dess lymfkörtlar kan vara en förklaring till att patienter med peritonit och ikterus har svårare att erradikera bakterier och då lättare får infektiösa komplikationer som leder till sepsis efter kirurgi. Immunoterapi med substanser som minskar apoptos och stärker det cellulära immunförsvaret kan möjligen i framtiden vara ett komplement till de övriga medicinska behandlingar och den avancerade intensivvård som dessa patienter kräver. Immun-monitorering med analys av olika cytokiner i kombination med andra biokemiska markörer kommer troligen att spela en allt större roll för tidig diagnos, utvärdering av terapier samt prognos och riskstratifiering av septiska patienter. The Role of Simulation Technology For Skills Acquisition In Image Guided Surgery Avhandling försvarad den 4 maj vid Karolinska institutet. Respondent Gunnar Ahlberg Fakultetsopponent Peter Funch-Jensen Handledare Dag Arvidsson, Carl-Eric Leijonmarck Bakgrund Genom historien har kirurgisk utbildning skett utifrån ett mäster-lärlings förhållande där operationssalen varit det naturliga klassrummet. Basal operationsteknisk träning har därför i stor utsträckning utförts på patienter. Flera faktorer talar för att denna föråldrade utbildningsmodell inte längre bör accepteras: Ett flertal internationella publikationer har under senare år identifierat ett stort problem kopplat till medicinska misstag i vården. I USA beskrivs uppemot dödsfall per år vara associerat till medicinska misstag av olika slag. Kirurgiska behandlingsmetoder är bland det mest komplexa procedurer som görs inom medicinen och ökad komplexitet medför ökad risk för misstag. Allt mer komplicerad teknologi implementeras i våra operationssalar, ofta utan krav på handhavande träning eller specifik certifiering För alla manuella färdigheter existerar en inlärningskurva, definierad som den period som föregår acceptabel prestationsnivå, under vilken frekvensen av komplikationer är ökad. Behovet är således stort av träningsmiljöer utanför operationssalen där den farliga första delen av inlärnings-

8 8 kurvan kan tränas bort. Rekommendationerna från litteraturen är skapandet av ett nytt paradigm inom kirurgisk utbildning. Införande av systematisk träning och certifiering av färdighetsnivåer i validerade miljöer som objektivt evaluerar den enskildes förmåga innan träning på patient tillåts förespråkas. Syftet med denna studie var därför att, via fyra delarbeten, undersöka betydelsen av simulationsteknologi för färdighetsbedömning och träning inom fältet bildstyrd kirurgisk intervention. Delarbete 1 I en randomiserad studiedesign lottades 29 medicine kandidater till antingen simulatorträning eller en kontrollgrupp. Träningsgruppen gavs sammanlagt tre timmars handledd träning i MIST-VR, som är en simulator för basal laparoskopiträning. Kontrollgruppen erhöll ingen träning. Båda grupperna genomförde därefter en handledd laparoskopisk operation på gris, där uppgiften var att operera ut en bit tunntarm, en modell som simulerar en blindtarmsoperation. Samtliga operationer videofilmades och bedömdes därefter av tre erfarna kirurger enligt ett särskilt poängprotokoll där fem delmoment av operationen bedömdes enligt en tregradig skala. Resultat: De tre videobedömarna hade hög grad av överensstämmelse i sina bedömningar. Hög korrelation sågs mellan prestation i simulator och operationsbedömning. Däremot sågs ingen signifikant effekt av träning i denna studie, sannolikt beroende på att träningsdosen var för låg och att ingen tydlig certifieringsnivå användes. detaljerat protokoll och en videoupptagning av ett ingrepp, elevens uppgift var sedan att följa lärarens metod. Samtliga operationer videofilmades och bedömdes därefter av tre erfarna kirurger enligt ett särskilt protokoll där sju delmoment av operationen bedömdes enligt en fyragradig skala. Resultat: Sammanlagt 221 patienter opererades med en konverteringsfrekvens på 3%. Åtta mindre komplikationer rapporterades. Lärarna gavs i median 54% av max poäng vid videobedömning. Elevernas poäng var i median 27% vid den första operationen och 33% vid den sista. En trend (p=0.12) talande för ökande poäng över tiden noterades. Det var stor variation beträffande såväl elevers som lärares poäng mellan de olika enheterna. Den enda faktor som signifikant (p=0.014) påverkade elevens resultat var lärarens poäng. Operationstiden blev signifikant (p<0.01) kortare över tiden men det var ingen signifikant korrelation mellan operationstid och operationspoäng. Operationstiden var också signifikant (p<0.05) längre hos överviktiga patienter men inte heller här sågs någon signifikant korrelation till operationspoäng. God överensstämmelse sågs mellan de olika videobedömarna. Delarbete 3 Prospektiv randomiserad studie där tolv försökspersoner från åtta olika centra i Sverige (tio kirurger, två gastroenterologer), samtliga med erfarenhet av gastroskopi men utan koloskopisk vana, lottades till simulatorträning eller en kontrollgrupp. Samtliga gavs samma teoretiska bakgrund angående koloskopi. Genom testning av fem experter i koloskopi skapades en certifieringsnivå i AccuTouch, som är en simulator designad för flexibel endoskopiträning. Personerna i träningsgruppen tränades sedan under handledning i simulatorn tills dess att de uppnådde denna prestationsnivå. Därefter genomförde samtliga försökspersoner sina första tio handledda koloskopier på patient. Ett protokoll för varje undersökning fylldes i där resultat, tidsåtgång och graden av obehag för patienten framgick. Mist-VR, Mentice AB. Delarbete 2 I en prospektiv kohort studie deltog 12 kirurgiska centra i Norden med ett lärare-elev par vardera. Läraren var en erfaren kirurg och eleven hade erfarenhet av laparoskopisk kirurgi i allmänhet, men inte av laparoskopisk fundoplikation. Efter testning i MIST-VR genomförde samtliga elever sina 20 första laparoskopiska fundoplikationer under handledning av respektive lärare. Handledaren definierade sin metod genom att skicka ett AccuTouch, Immersion Inc.

9 9 Resultat: Personerna i den simulatortränade gruppen genomförde de tio första koloskopierna signifikant (p=0.0011) bättre än kontrollgruppen och lyckades med 52% av sina undersökningar jämfört med 19% i kontrollgruppen.. Sannolikheten för en lyckad koloskopi var 4.53 gånger större i simulatorgruppen, dessutom genomfördes undersökningarna snabbare och gav mindre obehag för patienterna. Träningseffekten i AccuTouch motsvarar prestationsnivån efter 60 koloskopier. Samtliga försökspersoner blev bättre över tiden men skillnaden mellan grupperna bestod. Delarbete 4 Prospektiv randomiserad studie där 13 laparoskopiskt oerfarna ST-Läkare i kirurgi (sex män och sju kvinnor) från nio olika kirurgkliniker i Sverige deltog. Samtliga genomförde en serie psykometriska tester som inkluderade ett simulatortest. Därefter lottades de, med matchning för kön, till en simulatorträningsgrupp eller en kontrollgrupp. Fem experter i laparoskopi testades i LapSim, som är en simulator för laparoskopiträning, och deras resultat definierade certifieringsnivån. Personerna i träningsgruppen fick under handledning träna så länge de behövde tills de uppnådde denna expertnivå, vilket i genomsnitt tog 360 övningar (spridning ). Personerna i kontrollgruppen erhöll ingen simulatorträning. Samtliga försökspersoner genom-förde därefter sina respektive 10 första laparoskopiska kolecystektomier (galloperationer) under handledning. Alla operationer videofilmades och samtligas operation nummer 1,5 och 10 bedömdes av två erfarna kirurger enligt ett särskilt protokoll där suboptimal operationsteknik poängsattes minut för minut. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende de inledande psykometriska testerna och simulatortestet. Träningsgruppen genomförde sina tio första operationer signifikant (p=0.0037) bättre än kontrollgruppen. Kontrollgruppen gjorde tre gånger fler misstag, behövde 58% längre operationstid och hade åtta gånger större spridning i prestationsnivå jämfört med träningsgruppen. Det var en tendens till minskande misstag över tiden för båda grupperna men träningsgruppen behöll sitt försprång genom hela serien. Överensstämmelsen mellan de båda videobedömarna var hög. LapSim, Surgical Science AB. Diskussion och konklusion Den individuella variationen i inlärningskurvans utseende samt den enskilda lärarens betydelse för elevens resultat, som beskrivs i delstudie 2, belyser behovet av standardisering av såväl operations som utbildnings-metoder. Variationen i operationsteknik var likaledes stor i delstudie 4. Metoden med expertbaserade certifiering-nivåer i simulatorer för att tydliggöra prestationsmålet för eleven förefaller vara en framgångsrik modell. Såväl AccuTouch (delstudie 3) som LapSim (delstudie 4) kan efter denna validering anses vara utmärkta träningsredskap för basal koloskopi respektive laparoskopi träning. Betydelsen av denna träningseffekt är uppenbar under den tidiga kliniska inlärningsfasen. Vår slutsats är därför att träning i simulator till dess att den förutbestämda certifieringsnivån uppnås bör vara en obligatorisk del av utbildningen innan träning på patient tillåts. Våra resultat stöder därför den pågående implementeringen av simulationsteknologi för färdighetsträning inom området bildstyrd kirurgisk intervention. Reserapport ISDS (Int Soc of Digestive Surgery) Yokohama 8-12/ Jag hade nöjet att besöka både Japan och ISDSkongressen för första gången. Båda var mycket trevliga och givande bekantskaper. Det utifrån lite strikta och reserverade Japan visade sig vara ett land fullt av vänliga och mycket varma människor. Inte svårt att finna goda vänner! ISDS är en organisation med initiala rötter i Europa men en sentida historia i Asien där även föregående kongress hölls i Hong Kong. Föreningen ger ut Journal of Gastrointestinal Surgery. De senaste årens ordförande har varit Nathaniel Soper från USA. Ett samarbete har inletts mellan ISDS och ISS (Int Surg Soc) och det manifesteras med att arbeta mot en gemensam kongress 2007.

10 10 Att fråga; Vad var Dina två viktigaste intryck av kongressen? brukar var ett bra sätt att sålla ut den väsentligaste informationen ur den ohanterlig massa som man översköljs av på internationella konferenser. Jag skriver därför bara om två huvudintryck och i ö lite filosofier. 1. Attityden till behandling av cancersjukdomar skiljer sig påtagligt mellan öst och väst. En pre-congress session ägnades åt West vs. East där företrädare för Stanford, Boston och mestadels japaner presenterade resultat och diskuterade. Den amerikanska och i stort också europeiska inställningen är att behandling för malign sjukdom skall ha evidensbaserade överlevnadsfördelar för att accepteras alltså inte bara tumörreduktion. Här har NIH och FDA som jag ser det en nyckelroll med approval som gör att behandlingar inte kan införas på lös grund utan att den i efterhand kan jämföras med gold standard. Det driver ju också marknadsförande intresse att göra riktig vetenskap och inte bara lyfta fram lovande resultat. Asien och kanske särskilt Japan präglas av en aggressiv behandlingstradition där behandlingar bara behöver visa att man har tumörminskande/ fördröjande effekt för att accepteras. Detta leder till en aggressiv kirurgisk strategi med D2-D4 resektioner för primärtumörer och t ex flerseans leverresektioner för metastaser. Även på cytostatikasidan kommer idag en uppsjö av nya medel och gamla medel med ny indikation osv. Olika tumörbegränsande kirurgiska behandlingar introduceras också hela tiden (radiofrekvensablation, kryokirurgi mm). Inte lätt att hålla ordning på alla neoadjuvanta, adjuvanta och terapeutiska behandlingar. Min kvasianalys av skillnaderna mellan öst och väst är att den något annorlunda hållning till cancer som finns i ffa Japan (där diagnosen som jag förstått det hålls hemlig för den behandlade) gör att man hämmar en sund debatt om vad som kan göras mot vad som bör görasö Sammanfattningsvis gäller det nu mer än någonsin att hålla tungan i rätt mun när vi navigerar bland alla möjliga nya behandlingar för maligna sjukdom. Det är nödvändigt att vi har en kontinuerlig evidensbaserad debatt om vad som är gold standard och kanske även värdera vilka behandlingar som är rimliga ur synpunkten cost-benefit. Vi får dock lika lite missa att införa de behandlingar som visar stark evidens, ett exempel här är adjuvant cytostatika efter kirurgi för pancreascancer. 2. Den tekniska utvecklingen inom det minimalinvasiva fältet fortsätter och i rasande takt och för mig kändes det som att ett nytt kliv är på väg att tas. a) Augmented reality är det nya modeordet. Det handlar alltså om att förstärka verkligheten dvs perceptionen av anatomi, tumöutbredning mm. Bl a Ara Darzi och Jacques Marescaux gav imponerande exempel på hur preoperativ MR-us kunde integreras i det visuella fältet och ge en karta för kirurgen där det verkligen såg ut som att operera i Netters böcker. Artärer markerade röda, vener blå och tumören i valfri färg... Detta går att använda i vanlig laparoskopi såväl som robotkirurgi. Självklart är nästa steg i denna utveckling att förprogrammera kirurgiska robotar som själv navigerar i vävnaden enligt en i förväg uppgjord plan. En relevant fråga som ställdes var om det kommer att vara kirurger som opererar i denna nya era. Ingen kan svara säkert men ett är nog klart och det gäller att vi hänger med i utvecklingen och tar initiativ. Ordspråken: Stå på Dig, annars gör någon annan det..eller May the best (wo)man win.. tror jag kan passa. b) Beträffande laparoskopisk kirurgi för malign sjukdom är frågan om säkerheten helt klar. Det är åtminstone lika säkert att operera med laparoskopi som öppen op enligt COST, CLASSIC och COLOR-studierna som är gjorda på coloncancer. Antonio Lacys studie publicerad i Lancet väcker en mycket intressant fråga: Har vi överlevnadsvinster av att operera malign sjukdom med laparoskopi? Studien med 2-årsresultat som publicerades i Lancet antyder det och 5-årsresultaten är i samma linje. Detta öppnar som jag ser det för ett nytt intressant fält där vi som nästa utmaning har att visa om det finns biologiska fördela med minimalinvasiv op som slår igenom i överlevnad. Högintressant! Sammanfattningsvis ser vi teknisk möjligheter till alltmer raffinerade minimalinvasiva kirurgiska metoder med säkrare operationer, mindre trauma för patienten och möjligheten till effektivare behandling av maligna tumörer. Tveklöst kommer dessa att göra kirurgin bättre men låt oss dock ständigt utvärdera dessa metoder i kontrollerade studier och minnas att: Bra kirurger är bra kirurger oavsett vilka verktyg de har till hands, och tvärtomö Som sagt är informationsmassan otroligt stor och det är omöjligt att återge mer än ett axplock. Från min egen front kan sägas att obesitaskirurgin är på uppgång även i Asien även om den ännu företräds av ett mindre antal intresserade. Trots en nuvarande låg prevalens av morbid obesitas (0,2-0,3%) är det japaner som uppfyller op-kriterierna(!) Asiater har också en tendens att utveckla co-morbiditet (diabetes, hypertoni, dyslipidemi mm) än västerlänningar vilket gör behandling än viktigare. Spännande att se om obesitaskirurgin kan introduceras på ett evidensbaserat sätt, man har ett utmärkt utgångsläge. Avslutningsvis kan jag bara återigen göra reklam för Japan som resmål. Visserligen lite trångt men spännande, vänligt och en kultur med helt andra bottnar än vår egen. Torsten Olbers, Sahlgrenska, Göteborg

11 11 Föreningens styrelse Stig Ramel: ordförande, Stocholm Sven Bringman: sekreterare, Södertälje Johanna Österberg: kassör, Mora Gunnar Ahlberg: redaktör, Stockholm Torsten Olbers: ledamot, Göteborg Lars-Göran Larsson: ledamot, Örebro Ann-Cathrin Moberg: ledamot, Malmö Sekretariat Sven Bringman: Kirurgkliniken, Södertälje sjukhus Södertälje E-post:

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Kursutvärdering av laparoskopisk anastomoskurs 17-19 april 2007 USÖ

Kursutvärdering av laparoskopisk anastomoskurs 17-19 april 2007 USÖ Kursutvärdering av laparoskopisk anastomoskurs 17-19 april 2007 USÖ Kursledningen Ingemar Bolin LG Larsson Göran Ågren Lotta Schagerström Hampus Klockhoff Helene Jansson Vi har vid vår klinik konverterat

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maxpoäng: 107 97% 103-107 = A, Framstående 90% 96-103 = B, Mycket bra 81%

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska. Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Studie av laparoskopisk gastrisk bypass teknik vid Sahlgrenska sjukhuset Göteborg 18-19 april 2004.

Studie av laparoskopisk gastrisk bypass teknik vid Sahlgrenska sjukhuset Göteborg 18-19 april 2004. Reserapport Studie av laparoskopisk gastrisk bypass teknik vid Sahlgrenska sjukhuset Göteborg 18-19 april 2004. Ethicon Endo-Surgery Med välvillig support från Ethicon Endo-Surgery gavs möjlighet att besöka

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Referat från SIKT s studiebesök i Miami och SAGES mötet i Phoenix 22 25 april 2009

Referat från SIKT s studiebesök i Miami och SAGES mötet i Phoenix 22 25 april 2009 Referat från SIKT s studiebesök i Miami och SAGES mötet i Phoenix 22 25 april 2009 Ett nytt grepp mms://wwwv1.orebroll.se/kir/namnbrickan.wmv NOTES kirurgin (Natural Orifice Transluminal endoscopic Surgery)

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi Överviktskirurgiska teamet Kliniken för kirurgi och urologi Nyköpings lasarett www.landstingetsormland.se framtagen av Per Lundquist och Maria

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer