Länkade Geodata - Omvärldsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länkade Geodata - Omvärldsanalys"

Transkript

1 Länkade Geodata - Omvärldsanalys Version Delrapport från projektet Länkade Geodata

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historik... 3 Termer och förkortningar... 4 Sammanfatting... 5 Introduktion... 7 Metod... 8 Motiv till länkade geodata Politiska mål EU s program och mål Svenska mål och program Observerade motiv för investeringar i länkade geodata Kritiska framgångsfaktorer Affärsmodeller Persistenta ID Ägarskap, datakvalitet och uppdatering Att data är upptäckbart av tredje part Länkning Licenser och åtkomst av data Vokabulär och ontologier Sekretess och åtkomstkontroll Verktyg och infrastruktur Diskussion Slutsatser Politiska mål Primära nyttoeffekter Rekommendationer för fortsatt arbete Referenser

3 2 Omvärldsanalys, version 1.2,

4 HISTORIK Version Datum Ansvarig Beskrivning A Östman Rapportmall skapad A Östman, E Blomqvist Första version, avsedd för internt bruk inom projektet A Östman, E Blomqvist Reviderad version baserad på kommentarer från projektpartners E Blomqvist Mindre revidering baserad på kommentarer från projektpartners. 3

5 TERMER OCH FÖRKORTNINGAR Term BMM EEA EULF FPX INSPIRE JRC KOS LD LiU MIG MSB RDF SDI SEIS SGU SLA Beskrivning Business Motivation Model European Environmental Agency European Union Location Framework Future Position X Infrastructure for Spatial Information in Europe Joint Research Centre Knowledge Organisation System Länkade data Linköpings Universitet Maintenance and Implementation Group Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Resource Description Framework Spatial Data Infrastructure Shared Environmental Information System Sveriges Geologiska Undersökning Service Level Agreement 4

6 SAMMANFATTING Projektet Länkade geodata syftar till att öka kunskapen och förståelsen inom ett antal myndigheter för vilka möjligheter länkade data ger. Målet är att utarbeta en projektplan för fortsatt utvecklingsarbete (ett implementationsprojekt). Syftet med denna delrapport är att beskriva utvecklingen av länkade geodata i ett internationellt perspektiv samt att specificera de faktorer som den kommande nulägesanalysen skall belysa. Arbetet har främst utförts som litteraturstudier. Internetbaserad sökning efter relevant litteratur har genomförts. Dessutom har redan kända referenser bearbetats liksom även epost-kontakt med personer som är av särskilt intresse. Frågor har också ställts på sociala media, främst rörande motivationsbilden. Business Motivation Model (BMM) har använts som teoretisk modell för omvärldsanalysen. Enligt denna modell bör denna delrapport beskriva det yttre ramverket för ett eventuellt implementationsprojekt. Målet är också att beskriva allmänt accepterade framgångsfaktorer vid implementering av länkade data i olika typer av organisationer. Mot bakgrund av de politiska mål och aktiviteter som har studerats är rekommendationen att det kommande implementationsprojektet fokuserar på minst ett av följande övergripande mål: Förenkla vardagen för medborgare och företagare, särskilt genom förvaltningsgemensamma tjänster. Förenkla uppbyggnaden av en rikstäckande digital registerkarta, där det nuvarande fastighetsregistret och fastighetskartan integreras. Bidra till att åstadkomma miljöförbättringar i svenska städer med stöd av IT. Bidra till en effektivare offentlig verksamhet till lägre kostnad. Därför rekommenderas att i nästa fas av projektet genomföra studier av interna styrdokument, för att klargöra hur de stämmer överens med de politiska mål och aktiviteter som redovisas i den här rapporten. Det är också av intresse att bedöma vilka primära nyttoeffekterna som noterats för länkade data som återfinns i myndigheternas strategier. De primära nyttoeffekterna man kan förvänta sig med länkade data är framför allt: 1. det blir lättare att förstå och återanvända varandras data och data kan återanvändas för fler syften än det ursprungliga 2. man kan minska dubbellagring av data och fokusera på de egna datas specifika och unika mervärden (genom att länka till andras data) 3. data blir bättre tillgängliga på webben och i sökmotorer 4. etablerade tekniker för maskinell bearbetning möjliggörs (då användning av länkade data innebär att semantiken hos datamängderna klargörs) 5. man kan få en effektivare intern datahantering Till sist konstateras att följande kritiska framgångsfaktorer bör beaktas, dels i nästa fas av projektet, och dels i ett eventuellt framtida implementationsprojekt: (1) affärsmodeller - att klargöra vilka värden som länkade data skapar och hur de levereras, (2) att utveckla strategier för persistenta ID (URI:er), (3) att ägarskap, kvalitet och uppdatering av data, 5

7 inklusive SLA för eventuella tjänster är klargjort, (4) att data är enkelt upptäckbart, begripligt och återanvändbart för tredje part, (5) att data är länkat och länkarna håller hög kvalitet, (6) att data är åtkomligt via webbtjänster med tydliga villkor och okomplicerade licenser, (7) att data är relaterat till aktuella standarder samt återanvänder väletablerade vokabulär och ontologier, (8) att delar av data som är sekretessbelagt kan undantas från öppna datamängder, men finnas tillgängliga efter autentisering för behöriga användare/tjänster, och (9) att det finns stabila och skalbara verktyg för att publicera och underhålla data, samt en intern infrastruktur som stödjer publiceringen. 6

8 INTRODUKTION Projektet Länkade geodata är ett planeringsprojekt som har målsättningen att utarbeta en projektplan för fortsatt utvecklingsarbete. Syftet med projektet är att öka kunskapen och förståelsen inom ett antal myndigheter för vilka möjligheter länkade data ger. Vid utvecklingen av projektplanen ingår också att hitta former för att utveckla processer och metoder inom offentlig förvaltning för att göra det möjligt att länka ihop geografiska data från olika myndigheter. Genom att länka geodata från olika myndigheter ökar förutsättningarna för att utveckla integrerade tjänster till medborgare, näringsliv och andra offentliga organisationer. Dessutom skapas nya förutsättningar för tjänsteleverantörer och andra intressenter att utveckla innovativa tjänster baserade på information från flera myndigheter. Detta kommer att utgöra ett viktigt steg på vägen bort från arbete i stuprör inom offentlig förvaltning. Den eftersökta informationen blir i framtiden istället det som är centralt och det blir upp till de som jobbar med informationen att se till att denna är kommunicerbar med annan data. Nyckeln till detta är så kallade länkade data. Planeringsprojektet finansieras av Vinnova samt de deltagande parterna och det leds av Lantmäteriet. Övriga deltagare i projektet är Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Linköpings Universitet, Novogit AB och Future Position X (FPX). Denna delrapport beskriver resultatet av arbetspaket 1, som handlar om omvärldsanalys. Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklingen av länkade geodata vid myndigheter i andra länder samt att specificera de faktorer som nulägesanalysen skall belysa. 7

9 METOD Den projektplan som detta planeringsprojekt skall utmynna i skall dels vara relevant för de i projektet deltagande myndigheterna dels fokusera på viktiga frågeställningar som kommande utvecklingsprojekt behöver lösa. Det innebär att omvärldsanalysen främst behandlar frågor som rör motiven till att arbeta med länkade geodata samt de kritiska framgångsfaktorerna som ett utvecklingsarbete måste fokusera på. Arbetet har främst utförts som litteraturstudier. Internetbaserad sökning efter relevant litteratur har genomförts. Dessutom har redan kända referenser bearbetats liksom även epost-kontakt med personer som är av särskilt intresse. Frågor har också ställts på sociala media, främst rörande motivationsbilden. Business Motivation Model (BMM), se Figur 1, har använts som teoretisk modell för omvärldsanalysen. Termer och begrepp har dock anpassats för syftet med denna studie. Den övre delen av modellen består av åtgärder och resultat. Den översta nivån består i vårt fall av de strategier och mål som de politiska organen (EU och Sveriges regering och riksdag) har formulerat. På nästa nivå har vi de strategier och strategiska mål som respektive pilotmyndigheter har formulerat. De resultat som implementeringsprojektet sedan skall generera beskrivs sedan under rubriken Operationella mål och projektplanen redovisas under rubriken Operationella åtgärder i BMM. Detta innebär att motivationen för implementeringsprojektet bestäms av såväl de politiska övergripande målen och åtgärderna samt de mål och strategier som respektive myndighet har fastställt. Möjligheterna att genomföra ett projekt bestäms till viss del av olika influenser, såväl externa som interna. Bland externa influenser ingår företeelser som vi inte kan påverka i nämnvärd omfattning, såsom teknisk utveckling, förändringar i lagar och regler, förändringar i målgruppernas preferenser. Det finns också ett antal interna influenser som ett projekt till viss del kan påverka, som resurser, värderingar, tillgänglig infrastruktur etc. Figur 1. Översikt över Business Motivation Model 8

10 För att bedöma möjligheterna för ett lyckat projekt, kan influenserna ställas emot projektets syfte och mål i en s.k. SWOT-analys, där styrkor, svagheter, möjligheter och hot bedöms. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som är viktiga för att ett projekt skall lyckas. Att dela upp kraven på kritiska framgångsfaktorer och andra faktorer ger bättre beslutsunderlag och bidrar till en tydligare målstyrning. Vid behov att prioritera bör man välja det alternativ som gagnar de kritiska framgångsfaktorerna bäst. Genom att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna kan man således bättre specificera de operationella mål som implementeringsprojektet skall uppnå. De kritiska framgångsfaktorerna består således av såväl generella som organisationsspecifika faktorer. Ett mål med denna delrapport är således att beskriva det yttre ramverket för ett eventuellt implementationsprojekt. Detta yttre ramverk består således av de politiska målen och strategierna samt en bedömning av externa influenser som teknikutveckling etc. Målet är också att beskriva allmänt accepterade framgångsfaktorer vid implementering av länkade data i olika typer av organisationer. I arbetspaket 2 i denna förstudie skall de olika pilotmyndigheterna redovisa möjligheter och nyttoeffekter med länkade geodata inom sina respektive organisationer. Det innebär att interna influenser skall studeras, interna regler och riktlinjer skall specificeras samt att respektive myndighets strategier och strategiska mål skall specificeras. 9

11 MOTIV TILL LÄNKADE GEODATA POLITISKA MÅL EU S PROGRAM OCH MÅL Europe 2020 (EC, 2010a) är EU's övergripande strategi för tillväxt. Det strategiska målet är att EU becomes a smart, sustainable and inclusive economy. Man har också formulerat nationella kvantifierbara mål inom områden som arbetslöshet, FoU, klimat/energi, utbildning och fattigdom. För att nå dessa mål har man identifierat 7 initiativ, varav ett är den digitala agendan för Europa, se objektdiagram i Figur 2. Figur 2. Objektdiagram över EU s initiativ rörande e-förvaltning 10

12 Syftet med Europas digitala agenda är att företag och medborgare får maximal nytta av digitala tekniker (EC, 2010b). Ett av de 13 målen är att halva EU s befolkning har använt e-tjänster hos myndigheter till år År 2013 var denna andel 43 %. Sverige låg på en tredje plats (efter Danmark och Holland) med 78 % användning av offentliga e-tjänster. Det finns 132 åtgärder specificerade, exempelvis rörande införande av det nya PSIdirektivet, användningen av ICT-standarder, införande av EU s ramverk för interoperabilitet, utveckling av gränsöverskridande och tvärsektoriella offentliga e- tjänster etc. Åtgärder relaterade till e-förvaltning finns också samlade i European egovernment action plan Införande av EU s ramverk för interoperabilitet (EIF) sker inom ramen för ISAprogrammet (Interoperability Solutions for European Public Administrations). Syftet med EIF är att den skall stödja designen av offentliga e-tjänster i Europa. Man ger här 25 rekommendationer, exempelvis rörande flerspråkighet. Rekommendation 15 avser exempelvis organisatorisk interoperabilitet och lyder Public administrations should document their business processes and agree on how these processes will interact to deliver a European public service. ISA-programmet administrerar 40 olika projekt och det har en budget på 160 M. ARe3NA (Re-usable INSPIRE Reference Platform) är ett av projekten i ISA-programmet. Arbetet leds av DG Informatics (EU-kommissionen) och syftet med detta projekt är att identifiera återanvändbara verktyg och andra resurser som stödjer medlemsstaterna i implementeringen av INSPIRE. En av aktiviteterna är att beskriva INSPIRE s dataspecifikationer i RDF. Ett annat projekt i ISA-programmet är EULF (EU Location Framework). Målet här är att stödja användandet av INSPIRE vid utveckling av offentliga e-tjänster. Också här diskuteras hur länkade geodata kan användas. EU s politiska mål inom IT-området specificeras av den digitala agendan för Europa. Implementeringen av denna agenda sker genom olika planer som e-government Action Plan och forskningsprogrammet Horizon Om finansieringsstöd skall sökas inom ramen för denna typ av åtgärder, bör dessa studeras närmare. SVENSKA MÅL OCH PROGRAM Den svenska e-förvaltningspolitiken handlar om att använda it för att förenkla allmänhetens kontakter med myndigheter och effektivisera myndigheters verksamheter. Området omfattar bland annat samverkan mellan myndigheter. Detta kan ske genom att myndigheter använder gemensamma digitala tjänster, återanvänder och delar digitala lösningar, och erbjuder information från offentliga handlingar på ett samordnat sätt (Regeringskansliet, 2012). Ansvarig myndighet är Näringsdepartementet och man har knutit till sig två nämnder, e-delegationen och e-legitimationsnämnden. Öppna data, i en bred tolkning, är ett strategiskt viktigt område. Skatteverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen har i uppdrag att vara utvecklingsmyndigheter för e-förvaltning inom tre områden. Uppdraget sträcker sig till och med juli Näringsdepartementet ansvarar för att uppfylla Sveriges del av den digitala agendan för Europa. Av de 132 förslagen till åtgärder som EU-kommissionen presenterat riktar sig cirka 25 förslag till medlemsländerna, se objektdiagram i Figur 3. 11

13 Figur 3. Objektsiagram över den svenska statsförvaltningens IT-strategi Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en ny strategi för it-politiken, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige (Regeringskansliet 2011). Digitaliseringskommissionens uppdrag är att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan för Europa uppnås och att regeringens övriga ambitioner inom området fullföljs. De svenska IT-politiska målen baseras på EU:s Digitala Agenda för Europa samt den svenska e-förvaltningspolitiken. Åtgärder finns specificerade i de regleringsbrev som olika myndigheter får samt IT-strategin IT i människans tjänst. I denna strategi är det några områden som kan vara tänkbara motiv för fortsatta initiativ inom området länkade geodata, nämligen: Inom området E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster anges att Regeringen vill förbättra förutsättningarna för att nya och innovativa e-tjänster ska kunna utvecklas av andra aktörer än statliga myndigheter. Detta förbättrar förutsättningarna för att nya och innovativa e-tjänster kan utvecklas samt är en viktig plattform för tillväxt. Inom offentlig sektor finns omfattande register som är en unik resurs för Sverige. Genom att bättre tillgängliggöra dem kan Sverige stärka tillväxten i små och medelstora it-företag. Tillgången till informationen måste dock göras säker och integritetsskyddad vilket kräver att nya standardiserade informationsstrukturer utvecklas. Inom området Offentlig förvaltning anges att Ett antal strategiska e- förvaltningsprojekt kommer att fortsätta bedrivas. Projekten ska förenkla vardagen för medborgare och företagare samtidigt som de ska leda till besparingar för staten som helhet. Det handlar särskilt om förvaltningsgemensamma tjänster och tjänster kopplade till kärnverksamheten. Exempel på en myndighetsgemensam informations- och vägledningstjänst riktad till blivande och befintliga företagare är verksamt.se. 12

14 Inom området Geografisk Information anges att Som ett led i arbetet med klimatanpassning arbetar Lantmäteriet med uppbyggnaden av en ny nationell höjdmodell. Höjdmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att ange riskområden för bl.a. översvämningar och skred och därmed exempelvis undvika bebyggelse i sådana områden. I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen fortsatta satsningar för perioden på området klimatanpassningar. Förstärkningen innebär att ytterligare resurser kan avsättas för höjdmodellen och att denna kan färdigställas under perioden. Vidare sägs att Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation (2009/10:224). Övergången ska vara genomförd senast den 31 december Inom området IT för miljön anges att Det finns en stor potential för att åstadkomma miljöförbättringar i de svenska städerna med stöd av it. Delegationen för hållbara städer har sedan tidigare regeringens uppdrag att bl.a. lyfta fram hur hållbar utveckling och insatser för att motverka klimatförändringar kan kombineras med främjande av bl.a. it. Denna inriktning bör ytterligare prioriteras. Vidare anges att Inom energiområdet spelar it en viktig roll för utvecklingen av s.k. smarta elnät. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem (prop. 2010/11:153) gjorde regeringen bedömningen att Sverige ska dra nytta av utvecklingen av smarta elnät. I budgetpropositionen 2012 föreslog regeringen att 10 miljoner kr avsätts under för att etablera en kunskapsplattform med tillhörande oberoende samordningsråd som dels ska stärka samverkan mellan olika aktörer dels öka kunskaperna om smarta elnät. De regleringsbrev som pilotmyndigheterna har fått för verksamhetsåret 2014 visar på relativt blygsamma direkt omnämnda insatser inom e-förvaltningsområdet (ESV, 2014). Lantmäteriet ska exempelvis redovisa sitt arbete som samordnare av införandet av INSPIRE-direktivet, Naturvårdsverket ska rapportera om sina insatser för införandet av PSI-direktivet och MSB ska redovisa sitt arbete med regeringens strategi för en digital samverkande statsförvaltning. Däremot kan e-förvaltningsfrågor ingå som delkomponenter i flera andra riktade insatser som pilotmyndigheterna förväntas arbeta med. OBSERVERADE MOTIV FÖR INVESTERINGAR I LÄNKADE GEODATA En litteratursökning har genomförts ämnad att identifiera motiv till investeringar i länkade geodata som myndigheter i andra länder har redovisat. Även myndigheter och andra organisationer som har publicerat länkade data i Sverige, men inte just länkade geodata, har beaktats, för att få en bild av motiven som dessa organisationer drivits av. Man kan kortfattat konstatera att det finns flera pilotstudier rapporterade, men de flesta avser främst förstudier av teknisk natur. Ett litet undantag utgör dock utvecklingen i Storbritannien. I december 2013 publicerade DEFRA (Department for Environment, Food and Rural Affairs) i Storbritannien sin 13

15 strategi för öppna data. Den bygger på flera andra policydokument, som exempelvis Open Data White Paper (anger motivation för öppna data), G8-ländernas Open Data Charter (anger nyttor som förbättrad transparens i offentlig sektor och stödjer innovation) (HM Government, 2012, Cabinet Office, 2013). Tyvärr finns inga observerade nyttor rapporterade. Detta är också tydligt i vissa blogg-inlägg där skribenter lite frustrerat talar om avsaknaden av konkreta bevis som motiverar investeringar i länkade geodata. Office för National Statistics i Storbritannien arbetar med geoportaler och med länkade geodata (Coady, 2014). Motiven är dels regeringens strategier för öppna data, dels INSPIRE men också interna krav på att publicera statistiska data. Man har outsourcat hanteringen av både geoportalen och en LD-explorer (Triplestore). Dessa miljöer hämtar data från de interna databaserna via ftp. I geoportalen kan man ladda ner hela datamängder medan LD-explorern länkar ihop data från olika undersökningar på en detaljerad nivå. I dagsläget (juni 2014) har geoportalen c:a 5000 besök per månad medan LD-explorern har c:a 5000 frågor per månad. Även Ordnance Survey UK, Storbritanniens nationella kartmyndighet, har publicerat länkade geodata (Ordnance Survey, 2014). De anser att länkade data kan ge öka innovationskraft och de vill föra fram principen make public data public som en grundsten i det de gör. Hittills har de publicerat tre datamängder, med totalt nästan 37 miljoner tripletter, innehållande bland annat administrativa gränser, namn på platser och samtliga postnummer. Data görs tillgängligt genom en egen öppen licens och tillhandahålls både för nedladdning samt via API:er. En viktig inspirationskälla för utvecklingen i Storbritannien har varit The Open Data Institute (http://theodi.org/), en non-profit organisation startad av länkade dataentusiasterna Tim Berners-Lee och Nigel Shadbolt ODI har stöttat utvecklingen av nationella riktlinjer kring bland annat identifierare, och bidragit med kompetens kring länkade data. ODI har som ett av sina huvudsyften att föra ut information om nyttan med öppna data generellt, och redovisar på sin hemsida ett antal framgångsrika exempel på (de ekonomiska) värdena som finns i öppna data. Länkade data förs fram som lämplig teknik och metod för att maximera den nyttan, snarare än som ett krav för att publicera öppna data. SKL har publicerat ett ramverk för öppna data (ej nödvändigtvis länkade data) som baseras på EU s ramverk för att analysera effekterna av nationella e-förvaltningsprogram (SKL, 2013). Här delas nyttorna upp i tre områden, nämligen demokrati (öppenhet, transparens och uppföljning samt delaktighet), effektivitet (reella ekonomiska vinster, bättre rustade anställda och bättre organisation och IT-arkitektur) samt ändamålsenlighet (minskad administrativ börda, ökad användarnytta och bättre offentliga tjänster). Ramverket innehåller också förslag på indikatorer som kan användas för att uppskatta kostnaderna och nyttorna med öppna data. Detta ramverk bör i fortsättningen studeras vid utformning av det kommande implementeringsprojektet. ODI redovisar i sin affärsplan (ODI, 2012) ett antal konkreta exempel på nyttor med öppna data och sammanfattar dessa i följande punkter: "transparency and accountability, efficiency and improved Public Service delivery, enhancing the quality by crowd sourcing the inspection and collection of data, increased citizen engagement, the creation of 14

16 economic and social value". Som exempel tar man den ökade transparensen i USAs offentliga finanser, som resulterat i att allmänheten upptäckt och rapporterat slöseri som sedermera resulterat i att man sparat över 20 miljoner USD, jämfört med de 40 tusen USD som projektet kostade att genomföra. Ett annat exempel som nämns är det danska adressregistret som 2002 publicerades som öppna data, varpå man i en studie mellan 2005 och 2009 kunde konstatera att detta genererat över 62 miljoner EUR i rena finansiella intäkter för samhället, medan kostnaden för beslutet endast var ca 2 miljoner EUR. Liknande exempel på konstandsuppskattningar återfinns även i en rapport från McKinsey&Co (2013). Ingen av dessa tittar dock specifikt på länkade data, men värt att notera är att en aspekt som lyfts fram är effektivisering och att data måste vara enkelt att hitta och återanvända, vilket är kravställningar som teknikerna och principerna bakom länkade data fokuserar på. Projektet länkadedata.se har publicerat en vitbok, där några potentiella värden med länkade data anges (Länkade data, 2014). Exempel på potentiella värden med länkade data är att 1. det blir lättare att förstå och återanvända varandras data 2. man kan minska dubbellagring av data och fokusera på de egna datas specifika och unika mervärden (genom att länka till andras data) 3. data blir bättre tillgängliga på webben och i sökmotorer 4. etablerade tekniker för maskinell bearbetning möjliggörs (då användning av länkade data innebär att semantiken hos datamängderna klargörs) Den sammanställning som redovisas nedan tydliggör denna potential. INSPIRE och dess specifikationer är främst utformade för att tillgodose miljösektorn informationsbehov. EULF (EU Location Framework) är ett projekt som syftar till att vidga detta fokus till att omfatta e-förvaltning generellt. Detta sker inom ramen för ISAprogrammet (Interoperable Solutions for European Public Administrations). Fokus ligger således på att inkludera geografiskt läge i offentliga e-tjänster. Croempvoets (2014) redovisar exempelvis flera nyttoeffekter med tjänster på olika nivåer enligt Siau & Longs femstegsmodell. De nyttoeffekter som redovisas är dock inte beroende på länkade data utan mer på att göra information tillgänglig (vilket motsvarar nyttoeffekt 3 i vitboken). EEA (European Environment Agency) är en ledande organisation på EU-nivå inom länkade data. På sin hemsida (EEA, 2014) presenterar man länkade data som ett sätt att inte bara göra information tillgänglig för människor men även för maskinell kommunikation, via standardiserade API:er och öppna dataformat (nyttoeffekt 4). Att använda och stödja SEIS-vänliga (SEIS = Shared Environmental Information System) tekniker, där länkade data är ett sådant exempel, ser man som en hörnsten i sitt uppdrag. Bland annat nämns att SEIS-vänlig teknik tillåter organisationer att automatiskt kopplas samman, dela data, och förbli synkroniserade på ett effektivt sätt. Ett av målen är att reducera ineffektiviteten som ofta skapas när manuella datahanterings- och datadelningsmetoder används (nyttoeffekt 2). Frans Knibbe från Geodan har sammanfattat resultaten av en workshop om länkade geodata (Knibbe, 2013). Ett problem han beskriver är att geodata inte är operabla med varandra. För att råda bot på detta har SDI:er (Spatial Data Infrastructures) börjat 15

17 utvecklas. Men olika SDI:er är sinsemellan inte heller interoperabla, inte heller interoperabla med den icke-geografiska världen. Det innebär att våra geografiska databaser är silos inuti en silo. Länkade data kan hjälpa till att lösa det problemet (nyttoeffekterna 1 och 3). Italienska geologiska undersökningen (ISPRA) använder två vokabulärer (ThIST och GEMET) för att möjliggöra flerspråkiga sökningar på deras geoportal (Cipolloni, 2014). Även Universitetet i Wroclaw arbetar med metadata, men målet här är att göra sökningar från Google och andra sökmotorer (Iwaniak et.al, 2014). Genom att omforma metadata till RDF-tripletter och bädda in dem i dokument (RDFa) så görs metadata sökbara (nyttoeffekt 3). De anser att dagens geoportaler bygger på 20 år gamla tekniker och är därmed inte anpassade för moderna tillämpningar. Även i Finland arbetar man med länkade data (LD) för att förbättra sökmotorerna (Tiainen & Koistinen, 2014). Polska geologiska undersökningen överväger också att använda LD (inte öppna) för att göra intern information mer tillgänglig vid exempelvis krishantering (Nalecz & Iwaniak, 2014). Naturvårdsverket anlitar flera olika leverantörer av miljödata för den svenska miljöövervakningen (Foureaux, 2014). Dessa leverantörer levererar data till olika datavärdar som bl. a sköter publiceringen av data och resultat. Det är viktigt att dataleverantörerna och datavärdarna använder samma kodlistor och andra gemensamma överenskommelser. Dessa behöver också samordnas med INSPIRE s register och EIONET Data Dictionary. En sådan samordning kan tekniskt sett lösas med hjälp av RDF och länkade data (nyttoeffekt 1). En viktig hörnsten i Naturvårdsverkets miljödatastrategi (Naturvårdsverket, 2012) är även att data ska vara möjliga att återanvända för fler syften än det ursprungliga, vilket pekar mot användning av standarder, såsom de som används för LD (nyttoeffekt: återanvändning av data för fler syften än det ursprungliga). Liknande motiv, dvs. att tillhandahålla data på ett sätt som tillåter återanvändning, men där sättet på vilket data kommer återanvändas inte ännu finns definierat (eller ens är påtänkt) anges också av Astra Zeneca som ett av de främsta skälen till att använda LD (om än inte specifikt länkade geodata) (Andersson & Forsberg, 2011). K-samsök är en aggregator som samlar och tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner, i dagsläget 45 institutioner. K-samsök har sitt ursprung i Museiutredningen , med motivet att skapa en samsökstjänst och samordna museisystem. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) tog 2009 ansvaret att utveckla och förvalta denna lösning. Ungefär samtidigt lanseras Europeana, och K-samsök levererar data från sina institutioner vidare till det europeiska aggregatet. RAÄ noterar att det finns utmaningar när data ska skördas från externa leverantörer (Gustafsson Friberger, 2014). Att tvinga alla att använda samma datamodell är kostsamt för leverantörerna och kanske inte ens genomförbart, men att hantera mängder av olika format är kostsamt och problematiskt för aggregatorn som skördar data från källorna (nyttoeffekt 2 och 3). Det uppstår även oklarhet kring ägandeskap för data när externa data hämtas in - vem ansvarar för kvalitén hos skördade data? Ett antal tjänster har byggts på dessa data, både av Riksantikvarieämbetet själva, dataleverantörerna (t ex museer), och även av tredje part. Riksantikvarieämbetet har byggt en söktjänst som heter Kringla, för att tillgängliggöra data för en bredare publik. 16

18 Fler museer har också byggt egna appar på de aggregerade data som finns i K-samsök, t ex Etnografiska museet som använder appen på surfplattor som deras besökare kan låna och därmed använda som en guide med texter kring föremålen på museet, direkt hämtade i K-samsök (K-Samsök, 2013). Externa parter har byggt appar såsom appen FornMap (RAÄ, 2014) som visar upp fornfynd där du just nu befinner dig (nyttoeffekt 1). Trots dessa framgångar ser man ändå att data inte utnyttjas så mycket som man skulle vilja. Detta beror både på att många trots diverse insatser för att marknadsföra data inte vet att det finns, men även på kvalitetsbrister i data och brist på viktigt information och länkar för vissa föremål. Om exempelvis geografisk taggning saknas så blir det svårt att visa föremål på en karta, liknande om tidsstämplar saknas kan data inte visas upp på en tidslinje osv. Ett problem som Riksantikvarieämbetet ser med sina data är att användarnas krav är så vitt skilda, och i vissa fall i konflikt med varandra. Data kan användas av domänexperter, som vill att data ska innehålla komplexa samband och många detaljer, medan andra, såsom apputvecklare och allmänhet inte bryr sig om dessa aspekter utan vill ha enkla lättbegripliga data. Trots det är det viktigt att se till att data uppfyller alla dessa krav, för att data både ska hålla en hög kvalitet (säkerställs genom att domänexperter använder och intresserar sig för data) och vara eftertraktat av externa aktörer.riksantikvarieämbetet anger också att det finns externa krav på att det ska finnas en nationell kontaktpunkt, en nationell dataleverantör, som svarar mot EU-organisationer och projekt, såsom Europeana (Gustavsson Friberger, 2014). Dessa kräver i sin tur leverans av data i RDF och enligt en viss vokabulär. Kungliga biblioteket var en av de allra första organisationerna i Sverige som började arbeta med RDF och länkade data. Libris, den gemensamma databasen över samtliga publikationer som finns tillgängliga på samtliga svenska bibliotek, har funnits tillgänglig som länkade data ända sedan Under hösten 2014 fasar KB helt och håller ut sina gamla databaser och dataformat för Libris och från och med januari 2015 kommer det underliggande dataformatet helt vara baserat på RDF/JSON-LD, och länkade data (Kadesjö, 2014). KB genomför förändringarna för att göra katalogen bättre anpassad till den digitala utvecklingen med e-resurser, online-kataloger och semantisk webb. Framför allt ser man att RDF ger ett helt nytt formatoberoende, där man enkelt kan ta hänsyn till nya format och standarder när de dyker upp. Dessutom möjliggörs på ett naturligt sätt länkning mellan titlar, författare och versioner m.m., vilket även kommer underlätta anpassningar till de nya katalogiseringsreglerna RDA (Resource Description and Access) som Sveriges bibliotek ska börja tillämpa. Sammantaget leder användningen av RDF/länkade data till betydligt bättre framtida möjligheter att på ett enkelt sätt kunna bygga nya tjänster för sökning och interaktion med innehållet, både internt men även för externa aktörer. Företag, som exempelvis Google, har sitt fokus på en massmarknad (vanliga användare) medan INSPIRE har sitt fokus på professionella användare. De standarder som en NSDI (Nationell infrastruktur för geodata) baseras på är också ganska komplexa och användningen av geoportaler är begränsad hos den breda allmänheten. Google arbetar därför på att utveckla ett kartgalleri (Google, 2014), ungefärligen motsvarande YouTube för kartor (nyttoeffekt 3) (Parsons, 2014). Dessa kartor kan naturligtvis vara länkade med andra uppgifter genom RDF, men det är inte Google s primära syfte i dagsläget. Det 17

19 innebär således att RDF inte behöver vara den enda strategin för att publicera geografisk information på massmarknaden. Geonovum från Holland redovisar dock andra erfarenheter. De anser att fokus allt mer ändras från sökning och nedladdning av hela datamängder till sökning och access till enskilda objekt (Janssen, 2014). En sådan utveckling kräver högre förståelse för varandras data (nyttoeffekt 1) och möjlighet att tekniskt identifiera och peka på enskilda dataelement snarare än hela datamängder. InGeoCloudS är ett nyligen avslutat EU-projekt som har utvecklat en självbetjänande tjänst för publicering av geodata, främst då geologisk information, på Internet (InGeoCloudS, 2014). Projektet baseras på länkade data och molntjänster och det finns exportmöjligheter till INSPIRE. Man har exempelvis utvecklat en Kriging-tjänst som följer OGC:s WPS-standard. Indata hämtas från en Triple-store via SPARQL. Data ligger lagrade som datamängder, exempelvis i MIME eller XML. Orsaken till denna design är att man vill kunna skapa länkar mellan heterogena men semi-strukturerade datamängder. En datamängd kan bestå av flera företeelser eller enskilda och information om konverteringsmöjligheter kan länkas till datamängderna. Projektet redovisar också flera andra exempel som bygger på liknande arbetssätt. De fördelar man ser med denna design är att man möjliggör länkning med andra datamängder, även icke-geografiska, man får en enhetlig miljö för att komma åt data och man har flexibla exportmöjligheter (Nyttoeffekten är effektivare datahantering). Inom ramen för projektet Länkade öppna data i Sverige - Portal och nationell statistik (finansierat av Vinnova inom ramen för den första Öppna data-utlysningen) genomförde SCB ett pilotprojekt där man testade att publicera två mindre datamängder i RDF, varav den ena även är länkad till externa källor (Linköpings Universitet, 2014). Motiven för att titta närmare på länkade data var både interna och externa, dvs. dels att få en smidig hantering internt av de data som ska publiceras som öppna data, och data där SCB enligt sitt myndighetsuppdrag ska tillhandahålla uppdaterad högkvalitativ information, samt dels att tillhandahålla informationen på ett standardiserat vis för att underlätta för datakonsumenterna och för att förekomma framtida krav på publicering i RDF-format, t ex från organisationer på EU-nivå. Inom pilotprojektet publicerades två datamängder som tillhör SCBs klassificeringsdatabas som RDF, nämligen SNI-2007 (se för en ingång till toppkategorierna) och förteckningen av län, kommuner och församlingar (se för ett exempel som representerar Stockholms län), Bägge dessa datamängder är centrala för att beskriva metadata för SCBs statistik. Valet föll på just dessa data eftersom SCB har ett myndighetsansvar att underhålla just dessa basdata, samt att nyttan för andra skulle kunna vara betydande om man slipper underhålla egna interna listor (nyttoeffekt 2, samt effektivare datahantering). Ett annat exempel på observerat värdeskapande utgörs av Nobel Media AB. De förvaltar bland annat den officiella webbplatsen om nobelpris och nobelpristagare. Webbplatsen innehåller både lättillgänglig och fördjupande information i form av fakta, texter och bilder som går ända tillbaka till de första nobelprisen år Trots att Nobel Media AB lägger ner mycket tid och engagemang på att förmedla information kring nobelprisen, kan man inte själva ge en komplett bild av sammanhangen. Genom att länka till berikande information i andra datakällor, har kvalitén på webbplatsen förbättrats avsevärt (nyttoeffekt 2, samt höjd kvalitet på egen webbplats). 18

20 KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som är viktiga att beakta för att ett projekt skall lyckas. Genom att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna kan man således bättre specificera de operationella mål som implementeringsprojektet skall uppnå, och se till att projektet fokuserar på dessa faktorer. De kritiska framgångsfaktorerna anger de kriterier som ska vara uppfyllda för att en ITlösning eller arbetsprocesser skall kunna vara operationella. Vid utformningen av ett projekt är det således viktigt att bedöma förutsättningarna för att dessa kriterier skall kunna uppfyllas och vilka åtgärder som krävs för detta. Ett av målen med den kommande nulägesanalysen är därmed att studera dessa förutsättningar på respektive pilotmyndighet. Genom att studera vilka förutsättningar det finns inom dagens organisation, och dagens sätt att tillhandahålla data vid myndigheten, kan problematiska områden identifieras och utmaningar där (öppna) länkade data kräver förändringar inom organisationen kommer upp till ytan. Samtidigt kan nyttor inom respektive område noteras. Följande kritiska framgångsfaktorer har identifierats Affärsmodeller - att klargöra vilka värden som länkade data skapar för den egna organisationen och för andra, samt utveckla en tydlig produktionsmodell och leveransmodell för länkade data. Persistenta ID - att utveckla en strategi för skapande och underhåll av persistenta ID (URI:er) för sina data, gärna kopplad till en nationellt samordnad strategi. Kvalitet, ägarskap och uppdatering - att klargöra ägarskap för data, vilket även medför kvalitetsansvar, och ansvar för att hålla data uppdaterat. Det är även viktigt att ha en strategi för att tydligt kommunicera kvalitetsaspekter och övriga förutsättningar såsom tjänstenivåer (SLA, Service Level Agreement) för data och tjänster till datakonsumenter. Upptäckbarhet av tredje part - att data görs enkelt upptäckbart av tredje part, så att data hittas av potentiella konsumenter och att data är enkla att förstå och därmed återanvända. Länkning - att data länkas ihop med andra auktoritativa källor, men att länkning som kan innebära kvalitetsproblem undviks. Dataåtkomst och licenser - att data är åtkomligt via webbtjänster, såsom SPARQL endpoints, med tydliga villkor och okomplicerade licenser. Standarder, vokabulär och ontologier - att data så långt det är möjligt tar hänsyn till, och är relaterat till, aktuella standarder, samt återanvänder väletablerade vokabulär och ontologier. Sekretess - att delar av data som är sekretessbelagt kan undantas från öppna datamängder, men finnas tillgängliga efter autentisering för behöriga användare/tjänster. Verktyg och infrastruktur - att det finns stabila och skalbara verktyg för att publicera och underhålla data, samt en intern infrastruktur som stödjer publiceringen. 19

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Europeana Data Model vad, varför och hur

Europeana Data Model vad, varför och hur Europeana Data Model vad, varför och hur Fagdag om modellering hos Riksantikvaren 2014-03-07 Hannes Ebner hannes@metasolutions.se Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Bakgrund / Varför EDM? Nyckelegenskaper

Läs mer

Länkade Geodata Projektplan

Länkade Geodata Projektplan Länkade Geodata Projektplan Version 1.0 2015-04-30 Delrapport från projektet Länkade Geodata INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historik... 3 Termer och förkortningar... 4 Sammanfatting... 5 Introduktion... 6 Metod...

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Råd gällande beständiga länkar

Råd gällande beständiga länkar UTKAST Råd gällande beständiga länkar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 2 1.1. Råd gällnade beständiga länkar... 2 1.2. Vem

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar november 2011 Nytt från Lantmäteriet Regeringen och geodataområdet: It i människans tjänst

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Naturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version 2012-09-27

Naturvårdsverkets miljödatahantering. Miljödatastrategi. Version 2012-09-27 Naturvårdsverkets miljödatahantering Miljödatastrategi Version 2012-09-27 Miljödatastrategin beskriver de mål vi behöver uppnå och de strategier vi ska tillämpa för att visionen om den framtida miljödatahanteringen

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Projektbeskrivning OpenDataUmea

Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektets syfte Projekt OpenDataUmea kommer att realisera PSI-direktivet lokalt i Umeå kommun. Projektet kommer att publicera minst 10 dataset men kommer också att ta fram

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA

DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA Agenda 1. Nyttan med öppna data 2. Introduktion till länkade öppna data Några viktiga begrepp 1. Data? 2. PSI? 3. Öppna data? 4. Öppna offentliga data? 1.

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Geodataportalen - Geodata.se. Kjell Hjorth, Lantmäteriet

Geodataportalen - Geodata.se. Kjell Hjorth, Lantmäteriet Geodataportalen - Geodata.se Kjell Hjorth, Lantmäteriet 1 Vad är syftet med den nationella geodatastrategin? Att utgöra planen för hur vi bygger en gemensam infrastruktur för geodata Att visa hur den nationella

Läs mer

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Förslag från E-delegationens Förstudier Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Vilka är med i E-delegationen? 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL Vision 2020 Digitala välfärdstjänster

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök

Underlag för utvecklingsplan för K-samsök Underlag för utvecklingsplan för K-samsök Författare: Marie Gustafsson Friberger, Good Measure (med bilaga av Matthias Palmér, Metasolutions) Mottagare: Matilda Karlsson, Riksantikvarieämbetet Licens:

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Linked Data. Förstudie Linked Data. GeoTest 2013. Rapport upprättad 2013-12-04. Viktor Högberg - GeoTest

Linked Data. Förstudie Linked Data. GeoTest 2013. Rapport upprättad 2013-12-04. Viktor Högberg - GeoTest Förstudie Linked Data GeoTest 2013 Linked Data Rapport upprättad 2013-12-04 Viktor Högberg - GeoTest 1 Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Om GeoTest-projektet... 3 1.2 Länka relaterad data...

Läs mer

Öppna data. erik. Bild 1

Öppna data. erik. Bild 1 Öppna data erik Bild 1 Transparens, insyn Råmaterial för innovation Demokrati Plattform för aktörer Vad är öppna data bra för? Bild 2 Värdet av data uppstår först vid användning ÖPPNA data, inte öppna

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data

Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data UTKAST Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodatastrategins insatsområden Samverkan Informations struktur Teknisk infrastruktur Metadata Geodetiska

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e Caspar Almalander Arkivimpulser! Agenda Om e Vad är på gång Riksarkivets eard Att utreda nyttor Viktigt med samarbete Arkivimpulser!

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11 Bolagsverket NNR den 8 maj 2015 Annika Bränström Generaldirektör Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Företagsinteckningsmyndighet Näringslivsregistret Stor informationskälla Säljer

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

Öppna upp företagsdata

Öppna upp företagsdata Öppna upp företagsdata 2012-10-17 david.norheim@computas.com Sundsvall 42, 17. oktober 2012 27.02.2013 Computas AS 2008 Agenda Intro Länkade data Företaksdata Demo Framtida Ambitioner 2 Computas AS 27.02.2013

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Vad kan vi lära av forskningen: Värdeskapande HR? SKL Arbetsgivarforum, Helsingborg 27/5 2015. Freddy Hällstén Fil dr.

Vad kan vi lära av forskningen: Värdeskapande HR? SKL Arbetsgivarforum, Helsingborg 27/5 2015. Freddy Hällstén Fil dr. Vad kan vi lära av forskningen: Värdeskapande HR? SKL Arbetsgivarforum, Helsingborg 27/5 2015 Freddy Hällstén Fil dr. 1 Innehåll Bakgrund: HR-transformation o strategisk HR Ulrich s teorier och modeller

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

NATIONELL PORTAL - FÖRSTUDIE BILAGA 1 - IMPLEMENTATION ÖPPNA DATA

NATIONELL PORTAL - FÖRSTUDIE BILAGA 1 - IMPLEMENTATION ÖPPNA DATA NATIONELL PORTAL - FÖRSTUDIE BILAGA 1 - IMPLEMENTATION ÖPPNA DATA Sida 2 (18) Sida 3 (18) SAMMANFATTNING Denna bilaga är en fördjupning och ett förtydligande av initiativ Implementation öppna data. Dokumentet

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer