moderna läkare Läkemedel och miljö Doktorsguiden på gott och ont Ledaren 3 Reportage 4-11 Sista ordet 23

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "moderna läkare Läkemedel och miljö Doktorsguiden på gott och ont Ledaren 3 Reportage 4-11 Sista ordet 23"

Transkript

1 moderna läkare ORGAN FÖR SVERIGES YNGRE LÄKARES FÖRENING #01/2008 ÅRGÅNG 67 Läkemedel och miljö SID 4-6 Doktorsguiden på gott och ont SID 20 Ledaren 3 Reportage 4-11 Sista ordet 23

2 innehåll 01/2008 Ledare: Nu eller sen? Eller både och?... 3 Reportage: Läkemedel och miljö Läkare för miljön... 5 Sjukhus med kultur Mångbesökare i primärvården Med mammon som mentor en dag i Vårdval Halland Ordföranden har ordet: Fel hindra läkare att driva apotek Fackligt: Joel Hellstrand spindeln i nätet Avtalsrörelse i långbänk! Gravidas rätt till jourbefrielse I skuggan av ett sjukhus i blom en lägesrapport från Sveriges sista lingonris 16 ST-skutan utan roder en bild av svensk ST-utbildning Lokalt Doktorsguiden på gott och ont SYLFs fullmäktige Lindström: Läkare sökes: Sista ordet: Framsidans foto: Jan-Michael Breider moderna läkare Sveriges Yngre Läkares Förening SYLF Tidskrift: Redaktör, ansvarig utgivare, layout: Lena Ekelius, mobil , e-post Redaktion: Anders Åkvist, Madelene Andersson, e-post Profilannonser, platsannonser samt prenumerationer: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm tel , fax , e-post Styrelse: Ordf Heidi Stensmyren Ledamöter: Fredrik Åberg, Lena Ekelius, Ulf Österstad, Mikael Forslund, Maria Joelsson Kansli: Joel Hellstrand, SYLFs kansli, Box 5610, Stockholm, tel , fax , e-post Pg 768-2, Bg Internet: Moderna Läkares hemsida Här finns hela tidningen samt aktuell information från SYLF. redaktören har ordet MLs nya kläder 2008 är ett spännande år för Moderna Läkare. Hösten 2007 påbörjades diskussioner mellan SYLF och MSF om att starta ett samarbete mellan Moderna Läkare och MSFs medlemstidning Appendix. Första numret av Appendix kom ut 1987, tidigare var MSFs medlemstidning just ett appendix till SYLFs tidning, då kallad Tidskrift för yngre läkare. Till våren föreslås fullmäktige för respektive förening att anta förslaget att Appendix från och med Moderna Läkare nummer 3/2008 åter inkluderas i Moderna Läkare och till att börja med utgör fyra sidor av tidningen. Upplagan kommer därmed att öka från till exemplar och även distribueras till medlemmar i MSF. Tidningens olika delar sköts av en redaktör från respektive förening där Moderna Läkares redaktör även axlar funktionen som huvudredaktör och ansvarig utgivare. Våren 2008 kommer domänen att lanseras. Styrelsen fick vid fullmäktige 2007 i uppdrag att utifrån medlemmarnas behov skapa ett levande internetforum för läkare. Hösten 2007 startades ett samarbete med Daddy Productions, ett produktionsbolag inriktat mot webdesign. modernalakare.se kommer att vara öppet för medlemmar så väl som icke-medlemmar. Här hittar du tidningen i elektronisk form men också annat material så som intressanta texter, bloggar och debatter, du kan kommentera artiklar, besvara webbfrågor och själv starta diskussioner. Tanken är att Sveriges underläkare ska ha en given plats för debatt och diskussion för såväl fackliga frågor som annat. Nya uppdateringar och funktioner gör det attraktivt att besöka sidan ofta. Vill du vara med och utveckla domänen Hör av dig!

3 ledare Nu eller sen? Eller både och? Den främsta av landstingens uppgifter är att bereda medborgarna tillgång till sjukvård av hög kvalitet. Men till uppgifterna hör också att bidra, inte minst genom AT och ST, till att säkra sjukvårdens kompetensförsörjning på sikt. Detta är naturligtvis sammantaget ingen lätt uppgift och kan utgöra en svår balansgång. Det är bland annat därför SYLF så noga slår vakt om studierektorsfunktionen, som en garant för framtida patienters intressen, som en aktör som i bruset av kortsiktiga verksamhetsintressen och dagskonjunkturer värnar om kunskapstillväxten i sjukvården. På fler och fler ställen i Sverige dyker speciella ATblock upp, där man förlänger vissa tjänstgöringsavsnitt. Det kan röra sig om till exempel psykiatri-at eller allmänmedicin-at. Det förekommer också att man förlänger AT för att ge möjlighet att sidotjänstgöra inom någon populär specialitet för att på det viset få visa upp sig där det annars är svårt att få specialiseringstjänst. SYLF menar att det finns stora risker att dessa block utnyttjas till att täcka organisatoriska brister, t.ex. underbemanning, eller till att utnyttja ett marknadsöverläge i välbemannade verksamheter, snarare än till att ge läkaren goda kunskaper inför framtida patientmöten. Brist eller underbemanning måste lösas genom satsningar på exempelvis bättre lön och arbetsvillkor. Samtidigt som man från landstingens sida klagar över att det finns för få läkare i landet och samtidigt som man på många håll ger uttryck för att man måste grundutbilda fler läkare (med hänvisning till specialistbrist), så kan man alltså konstatera att man inte på något sätt drar sig för att aktivt fördröja läkare i deras vidareutbildning till specialister. Detta sker genom att man inte inrättar tillräckligt många AT-block på de orter där patientunderlaget och handledningen finns, vilket leder till långa och vidareutbildningsmässigt improduktiva vikariat. Det sker också när man använder sig av det faktum att AT-läkarna är i en beroendeställning och alltså till låg lönekostnad kan tvingas förlägga tjänstgöringstid inom de bristspecialiteter och på de orter där arbetsgivaren har bemanningsproblem. Men dessa försök att lösa akuta problem skapar bara nya svårigheter. En fördröjning av specialiseringstjänstgöringen kan knappast lösa bristen på specialister och legitimerade läkare inom psykiatrin eller allmänmedicinen. Följden blir bara lägre vårdkvalitet och att man skapar negativa spiraler av ytterligare specialistbrist på längre sikt. Dessutom blir vidareutbildningen bristfällig när tillgången till handledning är för liten. Den nuvarande specialitetsindelningen gick emot SYLFs policy. Vi frågade oss med rätta vad som blir kvar av kunskaper inom en snabbt föränderlig basspecialitet efter några år i en grenspecialitet. Vi frågade oss också om inte tanken på bas- och grenspecialisering återigen snarare var ett försök att lösa organisationsproblem som jourvakanser inom basspecialiteter som allmänkirurgi och internmedicin, snarare än ett sätt att bredda läkarkårens kunskaper. Vi kan konstatera att vi fått rätt när specialitetsföreträdarna alltmer talar om att försöka minska kraven i grundspecialiteterna, bl.a. kravet på vidareutbildningskurser, för de bas-st-läkare som ändå ska vidare inom vissa grenspecialiteter. Man kan också förutse frågor av typen Varför ska vi slösa ovanliga allmänkirurgiska operationstillfällen på henne, hon ska ju ändå bli urolog?. Så hur är det egentligen, vill man ha bredd eller vill man kortsiktigt ha läkare i primärjourlinjen? Från SYLFs sida tror vi inte på kortsiktiga lösningar i sjukvården. Vi är den nya generationen läkare med många år framför oss i patienternas tjänst. Våra medlemmar står i frontlinjen och tar emot dagens patienter på landets akutmottagningar. Men de utgör också framtidens specialister, de framtida patienternas läkare. Vi är en facklig organisation som värnar om våra medlemmars intressen. Och vi vet, att våra möjligheter att ställa krav och få goda villkor som kår, är helt beroende av det förtroende vi åtnjuter bland patienterna. Det förtroendet kan bara förvaltas genom att vi ser vårdens behov idag och i framtiden. Det var SYLFare som en gång i tiden myntade begreppet livslön. Vi har inte ändrat perspektiv. Moderna Läkare 01/2008 3

4 reportage Läkemedel och miljö Spridningen av läkemedel i naturen är ett växande globalt problem som kräver insatser från alla instanser. Därtill behövs mer forskning inom området för att klargöra problemet och ringa in möjliga åtgärder. I tidskriften Journal of Hazardous Materials publicerades i juli 2007 en studie gjord vid Göteborgs universitet, som avslöjade höga halter av bland annat ciprofloxacin i det renade vattnet från läkemedelsindustrier i Indien. Man kunde uppmäta så höga halter som 30 mg ciprofloxacin/liter vatten. Det är 1000 gånger mer än vad som är toxiskt för bakterier. Risken för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier är därmed överhängande. 50 procent av all ciprofloxacin som säljs i världen produceras i Indien eller Kina. När Läkemedelsvärlden gjorde en undersökning kunde endast två av de sju producenter som säljer ciprofloxacin på den svenska marknaden ange var den versamma substansen de använder sig av produceras. Ett annat preparat som har visat sig gå rakt genom våra reningsverk i oförändrad form är oseltavimir (Tamiflu). I Sverige kan detta ses som ett mindre problem eftersom användningen av oseltavimir här fortfarande är mycket begränsad. I Japan däremot används läkemedlet flitigt vid de årliga influensaepidemierna och man har även börjat se resistensutveckling. Vi vet alltså att influensaviruset kan bli resistent mot oseltavimir och vi vet att den verksamma substansen släpps ut i vattendrag där en av influensavirusets naturliga värdar, änderna, lever. Slutsatsen måste bli att en överkonsumtion av läkemedlet kan leda till att det i slutändan kommer att bli verkningslöst. Även i Sverige kan man hitta läkemedel både i dricksvattnet och i naturen. Stockholms läns landsting hittade 2005 rester av ett flertal läkemedel, bland annat psykofarmaka, blodtryckssänkande, antibiotika och smärtstillande läkemedel i det dricksvatten som distribueras ut till hushållen och i Mälaren har man hittat kinoloner och trimetoprim. Nivåerna av dessa läkemedel är visserligen mycket låga och ger inga direkta effekter på människor, men vi vet inte vad långtidsexponering av människor, djur och miljö kan innebära. En del av de ämnen som vi släpper ut har en effekt på djur och växter i mycket små koncentrationer, t.ex. substanser med hormonella egenskaper. Läkemedel skiljer sig på många områden från traditionella miljögifter, vilket betyder att vi har liten kunskap om hur de egentligen påverkar vår miljö. Nedbrytning De läkemedel som passerar våra reningsverk kan delas in i tre kategorier. De som bryts ned snabbt, de vattenlösliga stabila och de fettlösliga stabila. De som bryts ned snabbt, t.ex. acetylcysteinsyra, hittar man bara i naturen om de släpps ut i stora mängder. De vattenlösliga stabila substanserna släpps ut oförändrade och kan spridas i naturliga vattenmiljöer. Ett exempel på dessa läkemedel är blodfettssänkande fibrater. Den sista gruppen är de fettlösliga stabila substanserna som ofta hamnar i slammet från reningsverket. Om slammet deponeras eller används som fyllnadsmassa kan substanserna urlakas till grundvattnet. Exempel på dessa stabila, fettlösliga läkemedel är antibiotikagruppen kinoloner. Eftersom kinolonerna är mycket persistenta och biotillgängliga kan de ha effekt i miljön under lång tid. Det finns även exempel på läkemedel som inaktiveras i kroppen, för att återaktiveras i reningsverket! Men det är inte bara den aktiva substansen som kan påverka våra ekosystem. Även vissa hjälpsubstanser har visat sig vara ekotoxiska, medan konserveringsmedel, något förvånande kanske, är ett mindre problem. Våra moderna läkemedel är designade för att inte brytas ned för snabbt i kroppen, för att ha en bra biotillgänglighet. Problemet är att de inte är konstruerade för att brytas ned i reningsverken och att de konventionella reningsverken därför inte klarar av att avlägsna dem från vattnet. Det pågår försök vid Henriksdals reningsverk att ta fram reningsmetoder som är bättre på att bryta ned just läkemedel, men dessa är mycket mer energikrävande än de befintliga metoderna, vilket i sig medför ett nytt miljöproblem och ökade VA-kostnader. Miljöklassificering Stockholms landsting, LIF, Apoteket, SKL och Läkemedelsverket har tagit fram en miljöklassificering av läkemedel med ut- Så undviker du att läkemedel hamnar i avloppet Pröva livssstilsförändringar före läkemedelsordination Förskriv endast läkemedel som du är säker på att patienten kommer att ta Vara restriktiv med förskrivning om du inte är säker på nyttan för den enskilde patienten Förskriv provförpackningar i högre grad Ompröva ordinationer regelbundet Undvik att förskriva långlivade läkemedel om möjlighet finns Undvik att förskriva läkemedel där endast en liten del av den aktiva substansen används, t.ex. plåster Fråga varje läkemedelskonsulent om preparatets påverkan på miljön i första hand nedbrytningshastigheten Påminn patienter och anhöriga att överblivna läkemedel (även flytande) ska lämnas in på apoteket 4

5 Foto: Maria Joelsson gångspunkt i hur miljöfarlig själva substansen är och hur stor miljörisk den utgör med tanke på den mängd som används i samhället. Målet är att alla läkemedel som säljs i Sverige ska vara klassificerade Informationen finns i FASS, där de miljöklassificerade läkemedlen är märkta med ett m. Läkare för miljön Varför ska läkare engagera sig för miljön? Jag ställer frågan till Tryggve Årman, ordförande i Läkare för miljön. vi Vet för lite Ett av problemen är att vi vet mycket lite om vilka läkemedel som finns i naturen, hur de hamnar där och vilka biologiska effekter de utövar på lång sikt. Det behövs mer forskning för att svara på dessa frågor. Det vi vet redan nu är att spridningen av läkemedel i naturen är ett växande globalt problem, som kräver både internationellt samarbete, nationella åtgärder, regionala och lokala initiativ och producentansvar hos läkemedelsindustrin, men även ett personligt ansvarstagande både som läkare och konsument. Maria Joelsson Tryggve har varit aktiv i föreningen sedan den grundades 1991 och är sedan fem år tillbaka ordförande. Han förklarar att om man ser bara strax bortom sin kliniska vardag finns där bakom hörnet ett större samband där människors hälsa påverkas av miljön. Egentligen är det frågan om folkhälsoarbete och prevention. Så enkelt. Tryggve själv har varit engagerad som han minns det större delen av sitt vuxna liv med de här frågorna. Han minns tydligt världskonferensen i Stockholm Då var det svaveldioxiderna i skogarna. Nu är miljön på tapeten dagligen med klimatförändringarna som största fokus. Klimatförändringarna påverkar i allra högsta grad människors hälsa, den extremt varma sommaren 2003 beräknas ha skördat mellan liv i alla åldrar bara i Frankrike. Listan på hur klimatförändringarna påverkar människors hälsa kan göras lång, inte bara i ett internationellt perspektiv utan också här hemma där fästinggränsen kryper uppåt i landet, berättar Tryggve. Läkare för miljön driver framför allt politiskt lobbyarbete. Tryggve berättar speciellt om uppvaktningen av närings- och samhällsbyggnadsdepartementet som de gjorde någon gång. De hade två frågor. Den första var att regeringen borde verka för att minska kvävedioxidutsläppen som Moderna Läkare 01/2008 5

6 reportage de fick stort gehör för, och uppmärksammades rikligt i media. Den andra frågan möttes av stort oförstående. Den gällde att bilismen borde minska till förmån för kollektivtrafik och cykel. Nu nästan 15 år senare är förståelsen större, förklarar Tryggve. Kan jag få något exempel i min omedelbara vardag där miljön och medicinen har en nära koppling och där Läkare för miljön har påverkat? Jag tycker att jag spetsar till frågan, men Tryggve blir mig ej svaret skyldig. Läkemedelspåverkan på miljön både i form av utsläpp efter metaboliseringen i mäniskokroppen men också vid tillverkningen är högaktuellt. För att hitta de riktigt bra exemplen på detta får vi dock gå utanför vårt lands gränser, till Indien närmare bestämt. I Indien får korna Diklofenak mot ledförslitning, när de sedan dör äter gamarna upp dem och gamarna börjar nu dö ut på grund av förgiftning. Vi har också fallet med en läkemedelsfabrik där rapporter har hittat extrema höga läkemedelsvärden i floden som försörjer både den lilla byn och fabriken med vatten. I Sverige har läkare för miljön ända sedan 1997 drivit att läkemedlens miljöaspekter ska bokföras i FASS. Det började med en uppvaktning av LIF och Apoteket, och idag har det blivit så vanligt att det knappast är någon tillverkare som vågar avstå från att göra detta, även om det inte är en skriven regel. Nästa steg är att även miljöaspekten med avseende på tillverkning ska tas upp i FASS. Tilläggas bör att det på grund av utrymmesskäl endast är i nätupplagan och ej i pappersupplagan som detta bokförs. Tryggve tycker att det är viktigt att i resonemanget hur vi påverkar miljön i stort med läkemedel, finns ett policybeslut på att det är patientens behov som alltid går före de långsiktiga ekologiska. Däremot kan han mycket väl tänka sig att upphandlingar i framtiden sker utifrån miljöaspekter med avseende på tillverkning och emballering framför ekonomin. Om man tittar på läkemedelskommittéernas upphandlingskriterier så har alltid behovet varit på första plats, men det som har hänt är att från att ekonomin har varit på andra och miljön på tredje så är nu miljö och ekonomi på en delad andraplats. Ulf Österstad Sjukhus med kultur Har någon hört talas om ett sjukhus där alla patientrummen har konst på väggarna och där sjukhuset är ritat för att ge visuell upplevelse? Eller där läkarna har suttit och valt ut konst som de vill visa på sin avdelning? Det är verkligheten för patienter och personal vid Rikshospitalet i Oslo startade projektet Rikskultur vid Rikshospitalet i Oslo och när sjukhuset flyttade in i nya byggnader 2000 köptes konst för 15 miljoner för att utöka den redan stora samlingen konst som sjukhuset hade. En kulturrådgivare med uppgift att koordinera den kulturella verksamheten vid sjukhuset och genomföra konkreta kulturaktiviteter anställdes. Målet var att involvera alla patientbehandlande avdelningar. Projektet har varit mycket lyckat och i dag är konsten en del av både sjukhusets utformning och den dagliga verksamheten. Gångarna genom sjukhuset är beströdd med konst. Från inkörsporten via vandringsvägen genom den speciella glasgatan som släpper in ljuset genom taket och i korridorerna till avdelningarna möts man av konst av alla dimensioner från monumentala verk till små förströelser för öga och själ. Konsten vid Rikshospitalet är den största offentliga konstsamling i Norge utanför museerna. Konstnärer från alla generationer är representerade och variationen i konstnärliga uttryck och material är stor. Idén om det humanistiska sjukhuset har varit rättningsgivande for den konstnärliga utformningen. I val av färger har man tagit utgångspunkt i Goethes färglära och teorier om färgernas påverkan på sinnet. Tanken är att omgivningarna spelar en viktig roll för hur man mår, för trivsel och för välmående. Framförallt är konsten ett inslag för att patienterna skall må bättre men den är också ett kärkommet inslag för anställda som vistas i sjukhusmiljön under hela sin arbetsdag. Noga Utvald konst Konsten är ingen tillfällig placerad samling av verk från generösa givare, utan är köpt eller gjord särskilt med tanke på att den skall kommunicera med besökarna som bebor den avdelning där den skall hänga. Den skall beröra och sätta igång processer hos den enskilde. Den skall ge intryck och upplevelser som för en stund kan dra uppmärksamheten bort från sjukdomen och exempelvis vara utgångspunkt för samtal om annat än sjukdom. I huvudentrén så väl som vid ingången till varje avdelning fungerar skulpturer och verk som konstnärliga skyltar som ger en särprägel så att man känner igen sin avdelning i de långa korridorerna. Med samma tanke är utsmyckningen av rummen gjord. I barnkliniken eggar en sprudlande lejonfontän och verk som visar muntra apor och figurer i kaskader av färger stimulerar till lek och fantasi. I forskningsavdelningarna är det mera avantgardistisk konst, ut ifrån föreställningen om att konsten kan vara en parallell till den medicinska spetsforskningen vid sjukhuset. Artotek Rikshospitalet har också ett ansenligt artotek ett bildbibliotek. Härifrån kan patienterna låna en bild och byta ut bilden som finns på rummet. Utanför patientbiblioteket finns en egen utställningsvägg, artotekväggen, där patienter kan gå och se bilderna själva. Denna utgör ena väggen i en lång gång som sträcker sig mellan barnkliniken och det övriga sjukhuset och där en stor del av patienter och besökare passerar. Ibland används väggen dessutom till separata utställningar. Sjukhuset är därmed mera öppet mot omvärlden och en arena för många flera än tidigare. Förutom konst arrangerar sjukhuset konserter, författarbesök, mindre dramatiseringar och teaterföreställningar. Dockteater för barnen har varit särskilt uppskattat. Månadens dikt och veckodikt likadant och har därmed införts som rutin. En utvald dikt läggs på patientens frukostbricka två gångar per vecka och varje lördag följer dessutom en liten berättelse av en känd norsk författare med. Ett ytterligare syfte med kultursatsningen är att sänka tröskeln för allmänheten att utnyttja det allmänna kulturutbudet. Sjuka 6

7 och utsatta grupper tillhör de som i liten utsträckning annars tar del av konstutställningar och teatertillställningar. På sjukhuset möts högklassig kultur och svaga grupper och därmed görs den offentliga kulturen tillgänglig för en bredare grupp. Satsningen är seriös och ingen dekorativ sidoföreteelse. Den har fått resurser från Utsmyckningsfonden för offentliga byggnader och utvecklas kontinuerligt. När vi är i kontakt med sjukhusbiblioteket så berättar de att de kontinuerligt köper in ny konst. Det är en stor bredd i utbudet men det fokuseras mycket på färger och spännande motiv. Italien bryter tråkigheten På kliniken för psykisk hälsa (psykiatri, beroendevård och barn- och ungdomspsykiatri) befinner man sig långt bort från det klassiska sjukhuset med sterila, vita väggar, ändlösa korridorer, neonljus och tung luft. Det liknar mera en frodig italiensk landsort. Från huvudingången sträcker sig en kullerstensgata med gatlyktor och hus som står tett i tett, med olika fasader och pelare. Här ses Romeo och Julia-terrasser, fönster i olika storlekar, fasader målade i gråa, vita och gyllene toner, gröna träd och växter. Det finns trappor att sitta på och piazzor att mötas vid, var och en med sin karakteristiska skulptur. Gatan lutar till och med! Det är fullt av onödiga element som gör att atmosfären inte är tråkig. Wall of Fame Universitetsstudenter, universitetslärare och forskare har sin helt centrala plats i det nya sjukhuset. Studenterna skall utfordras och provoceras och utsmyckningen är därefter. I forskningens del av sjukhuset har fem unga konstnärer fått fria tyglar. Där har de använt utsmyckningar som stol, potta, förlossningstång och andra instrument från det gamla Rikshospitalet till stålkonstruktioner. Rikshospitalet är Norges äldsta universitetssjukhus och studenterna skall påminnas om att de ingår i ett större sammanhang som förpliktigar. De hundra porträtten av professorer och överläkare som finns på Rikshospitalet vittnar om sjukhusets långa historia. De äldsta bildar stommen i en Wall of Fame i undervisningens gemensamhetsutrymme. Heidi Stensmyren BALANSE : I vestibulen vid huvudingången hänger Kjell Mardon Gunvaldsens stora textilverk. Moderna Läkare 01/2008 7

8 reportage Mångbesökare i primärvården Få kan väl svära sig fria från att ha haft förutfattade meningar om de där patienterna som ständigt dyker upp på besökslistan. En avhandling från 2005 visar dock att mångbesökares konsultationer är medicinskt adekvata, att det är en sårbar grupp med förhöjd risk för sjukdom. Håkan BergH varierar sitt arbete som distriktsläkare i Falkenberg med halvtidsforskning på FoU-enheten i Falkenberg. Han ställde sig frågan varför vissa patienter söker primärvården oftare än andra. Vad är det som gör att herr Karlsson kommer på besök för första gången vid 70 års ålder när fru Andersson söker tio gånger per år? Intresset för att finna svaret på frågan ledde 2005 fram till avhandlingen Frequent attenders in primary health care a vulnerable patient group seen from a biopsychosocial perspective. Vid en genomgång av tidigare publicerat material fann han att 3-15 procent av populationen utgör de s.k. mångbesökarna (vilka beskrivits med ett flertal namn så som t.ex. the worried well, svåra eller besvärliga patienter och SVBK (svid-, värk- och brännkärringar) för kvinnliga dito) och att dessa står för procent av alla distriktsläkarbesök procent av de definierade mångbesökarna fortsätter med detta sökmönster hela livet men även den resterande delen har en fortsatt högre sökfrekvens än genomsnittet. Gruppen använder sig även mer frekvent av samhällets övriga resurser (t.ex. socialtjänsten). Bland mångbesökarna finns en överrepresentation av individer med psykiska problem, somatiseringsproblematik och hypokondri. Många av patienterna i gruppen kommer från dysfunktionella familjer. Vilken är definitionen? Definitionen av en mångbesökare skiljer sig i literaturen men återkommande är att man definierar mångbesökaren som den som söker vård oftare än ett visst antal besök per år. Detta blir missvisande menar Bergh då sökmönstret ser olika ut internationellt. I Sverige ligger besöksmedelvärdet på 1,3-1,4 besök per invånare och år medan det i andra europeiska länder handlar om ett annat antal. Bergh beslutade att dela in befolkningen i Falkenberg i fem åldersgrupper och valde sedan ut de 10 procent som utgjorde flest besök i varje grupp. Som kontrollgrupp användes 10 procent av populationen. Den studerade gruppen utgjorde 3,3 procent av befolkningen i upptagningsområdet och svarade för 25 procent av alla besök, 44 procent av sjukskrivningarna, 20 procent av konsultationsremisserna och 18 procent av röntgenremisserna. Inom gruppen fanns det en överrepresentation av individer från en lägre socioekonomisk grupp, ensamstående och individer med en blandning av kroppsliga-, själsliga- och ekonomiska problem. Vad söker de för? Det framkom ingen skillnad mellan grupperna när man analyserade vad man sökte för. Mångbesökarna har en ålders- och könsspecifik sjuklighet lik populationen i övrigt men de söker oftare för alla typer av besvär, inklusive olycksfallsskador. Dessutom får de mer antibiotika förskrivet. För att besvara frågan om de är mer sårbara eller om de bara söker oftare lades en studie angående olycksfall upp. Denna visade att mångbesökarna hade 7,2 gånger högre risk att skadas (t.ex. 9 gånger oftare frakturer och 4 gånger oftare sårskador). Hade mångbesökarna i högre grad någon underliggande sjukdom som gjorde att de skadade sig mer? Nej. De med kronisk sjukdom sökte inte oftare för skador och det fanns ingen skillnad mellan grupperna avseende medicinskt adekvata besök (vad som var medicinskt adekvata besök definierades och två distriktsläkare kontrollerade fallen utifrån dessa kriterier oberoende av varandra). Det framkom alltså ingen förklaring till varför de skadade sig mer. Sårbarhet? Är gruppen mångbesökare mer sårbara än andra? Bergh genomförde en enkätstudie där han jämförde grupperna utifrån sociodemografi, socialt stöd, stressiga livshändelser (händelser med start och slut som kräver att individen anpassar sig till nya förhållanden) och KASAM (känsla av sammanhang, ett mått på hur bra individen klarar stress). Inom den studerade gruppen fanns fler separerade eller änkor/änklingar, fler med kronisk sjukdom och fler sjuk- eller förtidspensionerade. Mångbesökarna hade 8

9 lika bra socialt stöd, hade upplevt lika många livshändelser men hade en sämre förmåga att hantera stress jämfört med kontrollgruppen. Vad hände över tid? Efter fem år var 19 procent inom gruppen mångbesökare långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade jämfört med 6 procent i kontrollgruppen. Den enda prediktiva faktorn var stressiga livshändelser. slutsatser I avhandlingen konkluderar Håkan Bergh resultaten på följande sätt. Mångbesökare är en sårbar grupp med en förhöjd risk för sjukdom. Trots hög besöksfrekvens så var de studerade besöken medicinskt adekvata. Mångbesökarna har en högre socioekonomisk- och psykisk utsatthet och en sämre förmåga att hantera motgångar. Stressiga livshändelser är således en riskfaktor för långtidssjukskrivning och sjukpension. Diskussion I allt högre grad finns forskningsresultat som tyder på att fysisk-, psykisk- och social stress påverkar biokemiska processer, t.ex. påverkas immunförsvaret, som ger upphov till sjukdom eller skada. Stress och livshändelser, positiva eller negativa, som kräver förändring och anpassning kan vi inte förskona oss själva eller våra patienter ifrån, vi måste därför bli bättre på att arbeta med den psykosociala komplexiteten och med upplevelsen av händelser. Patienter som söker ofta har enligt Berghs studie svårare att tackla livshändelser som kräver förändring och nyorientering och sjukvården bör därför vara bättre på att stödja mångbesökarna i sådana situationer för att förhindra sjukskrivningar eller sjukpension. Lena Ekelius Super doc! Foto: Hans Runesson Att illustrera en läkare som likt en superhjälte tar sig an oväntade händelser var för mig ett sätt att bildmässigt beskriva hur jag ser på läkaren som en konkurrenskraftig individ med unik kompetens, villig att ta sig an nya utmaningar i och utanför sjukvården. Det var också ett sätt att göra något nytt och oväntat, att få den som inte brukar lägga märke till tidningen på kroken. Jag har fått mycket positiva reaktioner angående förra numrets framsida. Tack! Dessvärre har framsidan också väckt motsatta känslor. En medlem menade att framsidans illustration var olämplig ur ett genusperspektiv. Kläderna var för tajta och avslöjande och rocken nonchalant uppknäppt. Liksom i seriernas värd var bilden överdriven på flera sätt och om någon tagit illa upp ber jag om ursäkt. För oss i SYLF är jämställdhet och jämlikhet centrala frågor som genomsyrar allt arbete. I tidningen försöker vi spegla och rapportera från detta arbete och vi strävar efter att ha ett jämnt förhållande mellan bilder av män och kvinnor. Lena Ekelius Moderna Läkare 01/2008 9

10 reportage Med mammon som mentor En dag i Vårdval Halland Vårdvalsmodellerna sprider sig som löpeld över Sverige, trots att ursprungsmodellen ännu inte utvärderats. Moderna Läkare har provat orginalet. Välkommen till en dag i Vårdvalets Halland! Mina kolleger sitter redan och väntar på mig när jag med halsduken på trekvart, väskan öppen och ett och annat hårstrå på ända hastar ut genom porten. Himlen är gråfuktig, fast den knappt låter sig anas i det svaga morgonljuset. I bilen är det P1 och fullsatt med AT-läkaren, distriktsläkarvikarien, min handledare och jag när vi styr ut genom rondellen på väg mot Laholm. Gråfilten över himlen syns allt bättre. Vid Eldsberga lättar det lite och vi får se en vintervilsen sol sända några tveksamma strålar ut över fälten som ligger orörda i väntan på odlingssäsongen. Vi åker igenom sömniga byar innan vi med Kulturnytt pladdrande i bakgrunden rullar ned längs den sista backen vid Lagan och svänger in på parkeringen. På vägen pratade vi lite om hur det ska bli när grannvårdcentralen lägger ned. Deras patienter kommer att få välja ny vårdgivare, kanske väljer de oss. Visst ska vi hjälpa dem, men hur går det med servicen för dem som redan har valt oss sedan tidigare? Klarar vi anstormningen? Blir det någon? Ingen vet. Vi har både kompetens och lokaler att ta emot dem, men för att hindra våra specialister från att bränna ut sig kan vi inte låta patienterna flöda in okontrollerat. Inget tak Vårdval Halland anger inget tak för hur många patienter som får välja vårdcentralen, väljer de oss så ska vi ta emot, om vi så har patienter i varje skrubb. Då blir det frestande att låta specialisterna ta hand om bara hundra till, bara femti till, bara Det kräver en enig och stark läkargrupp för att avgränsa uppdraget när områdesansvar och listningstak är ett minne blott. Särskilt när hela vårdcentralens finansiering hänger på att vi kan ta emot så många invånare (och deras vårdpeng) som möjligt. På mottagningen är det högt vatten. Telefonen piper utan uppehåll och våra två distriktssköterskor sitter som kedjade vid bokningsdatorerna, trots att både headset och tangentbord är sladdlösa. Alla doktorer på plats betyder mottagning i alla rum vi har. Första patienten kommer väl egentligen för blodtrycket men har passat på att göra en liten lista när vi nu ändå ses. Vi betar av listan och får gjort vad vi ska, patienten tar mig i hand och vi enas om att ses om ett år igen. Om inget annat händer, säger han som en besvärjelse. Olönsamma patienter Efter fikat kommer en för mig välbekant herre som utöver sitt blodtryck och sin diabetes också har en efterhängsen ångest. Oron sätter sig i bröstet, ibland så mycket att det till och med gör ont. Är det inte bröstet så är det magen, andningen eller kanske en arm som är svag. Han är minst lika välkänd i ambulansen och på akutmottagningen som här hos oss. Patienten och jag pratar ofta om hur vi ska få ordning på detta. Jag och patienten har provat det mesta, trick och tjuvknep och ihop med psykiatrikerna hela kartan humörmediciner och terapi, men inget biter riktigt. Under tiden åker han på sina meningslösa pendlingsturer till Halmstads akutintag. I- bland får han andra infall till en lösning och skriver en egenremiss till någon som kanske kan hjälpa. Infallen medför prover och undersökningar, men hittills ingen lösning. Om jag bara brydde mig om vårdcentralens bokslut skulle jag göra allt i min makt för att avsluta vår ganska goda relation. Alla hans besök på sjukhuset utan inläggning och alla andra specialistbesök kostar oss. Helst ska mer än 80 % av alla hans besök ske här hos oss. För att uppnå den kvoten finge han och jag ses minst en gång dagligen. Lunchdags. Sista patienten meddelar att han valt en annan vårdenhet. I vår kontakt har jag och min handledare några gånger behövt sätta på oss myndighetshatten och skriva intyg som lagar och förordningar påbjuder. Patienten och jag har setts flera gånger det senaste halvåret, förra gången gick vi igenom vad som skulle skrivas i det senaste i raden av intyg. Nu byter han och vill inte att jag sänder mina papper vidare till hans nya doktor. Min mottagningsförmiddag består av idel olönsamma patienter som de här. Helt vanliga människor som råkat få med sig högt blodtryck, högt blodsocker eller kanske ångest på sin livsresa. Tillstånd som kräver att både distriktssköterskan och 10

11 jag engagerar oss och hjälper till. Det gör vi gärna, vi gillar våra jobb. Men faktum kvarstår; i Vårdval Halland blir man en ren utgiftspost om man har kroniska sjukdomar. Besök kostar pengar men ger inga intäkter. Friska patienter är guldkalvar Friska invånare gör inga besök. På sin höjd vaccinerar de sig lite inför Thailandsresan eller mäter ett blodtryck. Rådgivning per telefon är bra. Och billigt. Samtalen blir kortare när man inte ser varandra, så fler konsultationer med fler patienter får plats. Det är effektivt och lämnar utrymme för fler patienter på vårdcentralen. Fler patienter ger större inkomster, särskilt om patienterna är friska. Lunch äter vi på stadshotellet. Några bord bort sitter en av konkurrenterna. De startade sin privata verksamhet långt före Vårdval Halland och driver en mottagning som går bra, precis som vår. Hur de ska bära sig åt om ännu fler väljer dem är svårt att veta, lokalerna är små och nya allmänläkare växer inte på träd. För andra som försökt starta nytt nyligen är det inte lika lätt, visade det sig. Om man vill överta en landstingsdriven verksamhet så får man inte överta patienterna, utan de får välja om fritt bland alla vårdgivare. På så sätt blir inkomsterna osäkra, innan några invånare valt mottagningen. Säkrare är då att man redan från dag ett har löne- och lokalkostnader att betala. Riskkapital och en stor organisation krävs för att få det att fungera om man vill starta nytt. Efter lunch är det läkarmöte och personalmöte. Det berättas om vad som händer när grannvårdcentralen läggs ned. En ny aktör har blivit godkänd av den lokala sjukvårdsnämnden och därmed blivit ackrediterad för att få bedriva vård inom Vårdval Halland. I dagarna kommer landstinget och den nya vårdaktören att underteckna tillsvidareavtalet med en överenskommelse om att man får bedriva vård på samma plats som tidigare, fast i ny regi. Rätt patienter sökes Senaste siffrorna om hur många som valt oss har kommit in. Vi talar om vad vi kan göra för att locka till oss rätt patienter. Vad vill den friska befolkningen ha? Hälsokontroller och intyg, de två saker som vi tidigare fått besked om att prioritera allra lägst, flyter upp i allt fler diskussioner med kolleger runt om i länet. Våra vårdgrannar har slutat ronda äldreboendet. Det blev för dyrt. Chefen skulle gärna vilja att jag väntar lite med min randning du behövs här. Visserligen får man särskild ersättning som täcker kanske 75 % av lönekostnaderna för mig som ST-läkare, men när jag är på randning bidrar jag inte till att vi kan ta emot fler patienter. Så här verkar det bli i Vårdval Halland. Ekonomin strävar emot i patientmöte och medicinska prioriteringar, i utbildning och arbetsmiljö. På min arbetsplats försöker vi sitta still i båten och fortsätta att tänka på den bästa vården till de som bäst behöver den, men det blir allt lite svårare när kronor och ören strömmar i en annan riktning. Storleken på vårdpengen beror bara på hur gamla patienterna är och inte på vad vi i vården gör, hur patienterna mår eller vilken kvalitet vi levererar. Då blir livet lönsammare för den som gör så lite och så billigt som möjligt och ändå lyckas hålla patienterna nöjda. Ställ Krav! Som läkargrupp måste vi stå upp för prioriteringar, för ett avgränsat läkaruppdrag, en god arbetsmiljö och för att vi får den fortbildning som krävs. Vi som är anställda i en större organisation har lättare att ta det ansvaret, med goda chefer att diskutera med. Om vi själv hade varit våra egna chefer, som hos konkurrenten, hade det varit svårare att enögt försvara detta när de egna inkomsterna så tydligt ligger i andra vågskålen. Jag vill inte redan vid 29 bli en kverulant som bittert sitter på mitt tjänsterum och surar över politikernas påhitt. Mitt jobb är jättekul, jag gillar kolleger och patienter och flera av dem gillar mig. Visst tror jag att flera saker är bra med Vårdval Halland. Visst är det bra att invånarna tar en mer aktiv roll i att välja sin vård, i att ta ansvar för sin hälsa och se till att de får valuta för skattepengarna. Visst är det bra att vi i vården stimuleras till att ännu mer bry oss om hur patienterna upplever kontakten med oss. Men visst är det också så att sjukvård är krångligt och de val man gör idag får kon- Vårdval Halland så funkar det Invånaren väljer bland av landstinget ackrediterade, kvalitetsgodkända, vårdenheter Den vårdenhet som väljs får invånarens vårdpeng Vårdenheterna kan inte tacka nej till att ta emot invånare som valt enheten Åldersviktning på ersättningen Ingen annan ekonomisk ersättning finns, bortsett från ersättning för särskilda uppdrag för utbildning av STläkare, mödravård, utbildning av kommunal omvårdnad spersonal etc. 80 % av alla öppenvårdsbesök i länet ska ske i primärvård, annars görs avdrag på vårdpengen Ackrediterade enheter kan bedriva verksamhet efter överenskommelse med landstinget på en plats som an visas av landstinget Några andra vårdval Västmanland: mycket likt Vårdval Halland Stockholm: helt annat system, bara invånarens val är likt Skåne: ännu inte fullt beslutat, men likt Vårdval Halland sekvenser som är svåra att överblicka för var och en. Det är därför vi har politiker och tjänstemän, vars jobb är att sätta sig in i vad sjukvård är och se till att medborgarna får det de behöver. I Vårdval Halland ställs grundkrav på service och kvalitet av politikerna, men uppföljningen är närmast obefintlig och styrmedlen få. Många stora beslut läggs i individens händer. Bristande uppföljning Bristen på uppföljning skapar den största oklarheten: vart kommer det att leda? I Halland har antibiotikaförskrivningen sprungit i höjden och tillgängligheten blivit bättre, men så mycket mer vet vi inte. Det är spännande att se att andra regioner redan nu tar efter. När de fattade beslut om sina vårdval hade Hallands förändringar funnits i ett halvt år och inga uppföljningar var gjorda. Ingen vet alltså vilka följderna blir, men som läkare behöver vi skaffa oss insyn i modellen och vara med och påverka! På vägen hem är det mörkt igen. P3, minnesvärda citat från personalmötet och redogörelser för helgplanerna blandas medan strålkastarna lyser upp gamla riksvägen. En traktor har lyckats leta sig ut på vägen, trots att det är januari. Jag blir avsläppt hemmavid, upptäcker att jag glömt halsduken på jobbet och ser bilens röda lyktor försvinna bort längs den regnvåta gatan. Anders Åkvist Moderna Läkare 01/

12 ordföranden har ordet Fel hindra läkare att driva apotek! Utredningen av Apoteket AB:s framtid har pågått under drygt ett år och fått stor medial uppmärksamhet. Apoteksmonopolet kom till stånd först 1971 och är alltså relativt ungt. Nu är det på väg att omregleras, med en öppning för att andra aktörer skall kunna sälja läkemedel. Apoteksutredningen föreslår att personer med förskrivningsrätt inte skall få tillstånd att driva apotek, med möjlighet till undantag för de med starkt begränsad förskrivningsrätt. I praktiken innebär det att läkare undantas och därmed särbehandlas. Inom EU råder en grundläggande princip om etableringsfrihet, vilket innebär att man inte får diskriminera eller undanta någon från att driva en verksamhet. Utredningens konstruerade farhåga att patienter riskerar att inte få bästa tillgängliga vård då förskrivaren har incitament att välja medicinering framför andra vårdformer visar att den helt bortser ifrån att läkaryrket är ett legitimationsyrke med ett stort lagreglerat yrkesansvar. Utredningen är omfattande och på många områden noggrann. Det gäller tyvärr inte den del som redogör för varför man vill särbehandla läkare. Där nöjer man sig med att det är motiverat med hänsyn till det trängande allmänintresse av låga läkemedelskostnader och att skydda folkhälsan. Utredaren har inte tittat på hur vården är organiserad i dag. Ett exempel är vårdavtal med kostnadsansvar för läkemedel en läkemedelsbudget, där läkaren har ett inbyggt incitament för att hålla läkemedelskostnaderna nere. Att ha förskrivningsrätt innebär dessutom inte med automatik att man verkar i eller driver en verksamhet där man skriver ut stora mängder mediciner. Att via sitt patientunderlag bedriva överförskrivning och därmed överbehandling i sådan omfattning att man påverkar vinsten för ett apotek är en långsökt tanke, som innebär att läkare missbrukar sin förskrivningsrätt. När man beslutar om att reglera detaljhandel med läkemedel måste det ske utan förutfattade meningar om vissa yrkesgrupper. Det är helt fel att särbehandla en yrkesgrupp utifrån förskrivningsrätt, akademisk kompetens eller på annat sätt misstänkliggöra ett legitimationsyrke utan grund. Avgörande för förskrivningens omfattning är framförallt vilken tjänst och vilket patientunderlag den enskilde läkaren har. Många läkare använder sin förskrivningsrätt i mycket begränsad omfattning utan någon som helst möjlighet att kunna påverka ett apoteks omsättning. Just kunskapen om läkemedelsförskrivning är en viktig yrkeserfarenhet som gör att läkare, tvärtom mot vad utredningen skriver, lämpar sig för att bedriva apotek. Apoteksutredningen lyfter fram möjliga utvecklingsvägar för apoteksverksmheten. Flera av dessa är närmanden till vården genom att apoteken t.ex. skulle kunna erbjuda viss typ av sjukvårdsrådgivning. Apoteket AB erbjuder redan idag vårdtjänster som rökavvänjning, hälsocoachning, framtagande av personliga läkemedelsprofiler så att kunden kan se över sin medicinering och Hälsotorg för egenvård. Vattentäta skott mellan sjukvård och apotek verkar alltså inte vara nödvändigt och därmed har utredningen själv öppnat för att arenorna skall närma sig varandra. Den går till och med så långt som att den föreslår att farmaceuter skulle kunna ta på sig arbetsuppgifter i vården eftersom det råder läkarbrist med hyrläkare! Tyvärr verkar de som har skrivit remissens olika delar inte ha läst varandras texter eftersom utredningen visar att det inom snar framtid kommer att råda stor brist på farmacevter. Så ett mera realistisk scenario är att läkare kan komma att gå in och stödja apotekens verksamhet! När det gäller vem som skall få och inte få driva apotek, är det viktigt att fokusera på vilken kompetens som behövs för att driva verksamheten och helt fel att peka ut en enskild grupp med viss kompetens eller utbildning som olämpliga. Läkare kan mycket väl äga och driva apotek! 12

13 Joel Hellstrand spindeln i nätet Med anledning av att SYLFs utredningssekreterare Niklas Fredriksson fått annan tjänst så startades en ny rekryteringsprocess i slutet av november. Valet föll på Joel Hellstrand som efter avslutad intervju fick SYLFs tre deltagare att, likt matadorerna i Disneys Tjuren Ferdinand, utbrista honom ska vi ha! Joel är uppvuxen i Karbenning, en liten by i norra Västmanland med drygt 300 invånare varav en stor del av männen arbetar på det lokala sågverket. För drygt fyra år sedan så flyttade han och hans sambo Ulrika från Örebro till Stockholm. De stormtrivs i staden och hittar ständigt nya smultronställen. Intresset och nyfikenheten på hur samhället fungerar och utvecklas fanns tidigt och ämnen som statsvetenskap, sociologi samt medie- och kommunikationsvetenskap ligger varmt om hjärtat. Studievalet blev statsvetenskap och sociologi. Balansen som finns mellan hur vi som individer påverkas av vår omgivning och hur vi själva kan påverka omgivningen tycker jag är mycket intressant. Att jag senare kom att inrikta mig mot arbetslivsfrågor var från början inte helt självklart utan det har växt fram under de senaste åren. Joel har senast varit verksam som sekreterare vid riksdagens EU-nämnd. Tidigare har han bl.a. varit omvärdsanalytiker på Arbetslivsinstitutet där han gett strategiskt och operativt stöd till myndighetens ledning. Han har erfarenhet från utredningsuppdrag med inriktning mot hälso- och sjukvårdsfrågor åt nätverket för hälsofrämjande sjukhus. I mina tidigare uppdrag som bland annat utredare så har jag arbetat med arbetslivsfrågor på en ganska abstrakt nivå. Under min tid som utredare på Internationella arbetsorganisationen i Genève arbetade jag exempelvis i ett projekt för att ta fram indikatorer för att mäta hur arbetsvillkor i utvecklingsländer påverkas av ökad handel. Nu tycker jag det ska bli väldigt givande att få vara med och utveckla en specifik yrkesorganisation och ta del av de problem som möter yngre läkare och vara med och bidra till att lösa dessa. Joel tycker att SYLF verkar vara en vass organisation med ett viktigt uppdrag både för organisationens medlemmar men också för Sverige som välfärdsstat. Han har en ganska stereotyp bild av läkare vilken han tackar media för. Han tänker sig en läkare som halvspringer i korridoren med stetoskopet kring halsen och den vita rocken något fladdrande. Ålder: Familj: Utbildning: Är: Favoritmat: Fritidsintressen: Musiktips: Favoritcitat: Jag ser fram emot att få korrigera min bild av läkare och förbättra mina kunskaper om de speciella arbetsvillkor som yngre läkare arbetar under. Lena Ekelius 27 år Sambon Ulrika Magisterexamen i statsvetenskap, kandidatexamen i sociologi Stockholms universitet Lyssnande, handlingskraftig och kreativ Lammstek och klyftpotatis Träffa vänner, se filmer, läsa, åka långfärdsskridskor, cykla World Industries, Andreas Tilliander Politik är ett område som är för viktigt för att helt överlämnas till politiker - total makeover spring 08 SYLF det kostnadseffektiva facket. SYLF har sedan 1997 haft en oförändrad medlemsavgift. Med hänsyn tagen till inflationen på nästan 12 procent så innebär detta i praktiken en sänkning de senaste tio åren. Under samma period har AT-läkarnas löner gått upp med mer än 50 procent och ST-läkarnas löner med 60 procent. SYLF levererar kostnadseffektivt! Ulf Österstad Moderna Läkare 01/

14 fackligt Avtalsrörelse i långbänk! Efter medling blev ett nytt centralt avtal mellan Läkarförbundet och SKL klart 21 december Avtalet innebär en lösning av frågan om hur dygnsvila under beredskap skall hanteras. Tyvärr kom andra viktiga frågor i skymundan lär gå till historien som ett speciellt år för den centrala avtalsrörelsens parter. De centrala kollektivavtalen förhandlas traditionsenligt ungefär samtidigt och påverkar därför varandra. Exportindustrin som för kapital in till Sverige har ansetts vara den som bör leda löneutvecklingen. Om andra grupper skulle få större löneökningar har detta tidigare ansetts vara inflationsdrivande. Tjänstesektorn har under senare år visat stark tillväxt, hög omsättning och potential att bli en framtida exportbransch. Under senaste avtalsrörelsen var det läge att ifrågasätta kutymen att låta industriavtalet vara riktmärke för löneökningar i övriga sektorer. Det var dags att tjänstesektorn med många kvinnodominerade låglöneyrken fick lite mera. För SYLFs del startade processen inför avtalsrörelsen redan hösten 2006 med framtagande av vårt yrkande. Vintern utarbetades Läkarförbundets yrkande där SYLF fick med flera viktiga punkter, som jourbefrielse för gravida på egen begäran, centralt fastställda löneutrymmen, höjda AT-läkarlöner och en lösning på chefsfrågan för AT-läkare. Började i god tid Samtalen mellan parterna började redan under februari 2007 i god tid innan avtalet löpte ut 31 juni Dock skulle det visa sig att för läkarna kom allt att kretsa kring frågan om arbetstidslagens (ATL) tillämpning vid arbetsinsatser under beredskap. Kommunal och SKTF/SSR slöt ett sockrat avtal med SKL och accepterade en skrivning om begränsningar av dygnsvilan i den del av avtalet som omfattar alla grupper. Därmed hade vår motpart en uppgörelse med de största arbetstagargrupperna som tillämpad på läkarkollektivet skulle ge stor frihet att utnyttja beredskapen utan att behöva beakta lagens skyddsaspekter. En sådan lösning kunde Läkarförbundet inte acceptera och därmed var situationen låst. För våra medlemmar skulle den bästa lösningen vara att sluta lokala avtal anpassade till arbetssituationen ute i verksamheterna. Så gick tiden och sommaren 2007 kom. Med ett gammalt avtal på övertid och en avgrund mellan parterna i arbetstidsfrågan startade hösten med ljumma förhandlingar. I november strandade förhandlingarna och medlare kallades in för att hitta en lösning. Förhoppningarna om att komma i hamn innan jul var små och det var ingen julstämning i något av lägren. Medlarna jobbade dock i expressfart och en avtalstext kunde accepteras av båda parter fredagen innan jul. Ett resultat av att gå till medling är att en lösning av huvudkonflikten prioriteras medan övriga frågor mer eller mindre läggs åt sidan. Läkaravtalet 2007 blev för SYLFs del positivt med tanke på lösningen av arbetstidsfrågan, garanterad lägstutrymme på 3,0 procent, de två partsgemensamma arbetsgrupperna och höjt föräldrapenningstillägg, men också en besvikelse eftersom frågan om jourbefrielse för gravida läkare helt försvann och för att lägstalönerna för AT-läkare endast höjdes med 4,4 procent från 2006 till Avtalet i korthet 3 % 2008 och 2009 Trenden på senare år har varit att gå bort ifrån centrala lägstutrymmen till förmån för lokala förhandlingsmodeller. Detta har dock inte fungerat särskild väl och vi är mycket nöjda över att igen ha garanterade nivåer. Arbetsgivaren, som inte velat ha centralt satta nivåer utan i stället velat ha lokala förhandlingar, har visat sig vara för stark och ovillig att förhandla lokalt och har sig själv att skylla för att motparten inte längre har förtroendet för en sådan reglering. Det garanterade, eller lägsta, utfallet som skall tillföras läkarkollektivet i löneöversynen 1 april 2008 och 1 april 2009 är 3,0 procent varje år. Ytterligare 0,5 procent skall tillföras för förbättringar av beredskapsersättningen vid hantering av lokala avtal. Om sådana avtal inte kommer till stånd kommer de 0,5 procenten att tillfalla hela kollektivet 2008 eller Lokala lösningar för beredskapen Lösningen på den besvärliga frågan om dygnsvila under beredskap var avtalsrörelsens stötesten. Resultatet efter medling blev att det i avtalet står att det är angeläget att lokala avtal kommer till stånd. För att underlätta för detta skall ett särskilt utrymme på 0,5 procent av läkarnas totala lönesumma sättas av för åtgärder som innebär kompensation för tillfälliga avvikelser från dygns- och veckovila i samband med beredskap. Undantagsvis kan man i stället för att träffa lokala avtal falla tillbaka på en skrivning i specialbestämmelserna ( jouravtalet ) för läkare. Denna reglerar att arbetstagaren skall få 11 h dygnsvila under en på förhand bestämd sjudagarsperiod. Vilan under enskilda dygn kan därmed variera men det finns en anmärkning om att man skall få minst 8 h sammanhängande vila varje dygn. Detta är dock inte tvingande och det har dessutom lagts till en skrivning om att arbetstagaren kan anmäla intresse av att undantas från kravet på 8 h sammanhängande dygnsvila enstaka tillfällen. Förhoppningen är att lokala avtal skall komma till stånd och att beredskapsersättningen skall förbättras avsevärt. (De extra 0,5 procenten beräknas vara värd kring 70 miljoner på årsbasis.) Primärjour enligt ATL För primärjouren innebär avtalet inga ändringar. Här gäller ATL med regeln om 11 h dygnsvila, varje dygn, samt 36 timmars veckovila. Det är bra då dagens primärjourslinjer är tungt belastade och skyddsaspekten är viktig både för läkaren och patienten. AT-läkarnas lägstlön Sedan AT-läkarna började förhandla individuellt har gruppen fått en lönespridning och avståndet till lägsta lönen har ökat. Löneutvecklingen har fram till och med 2005 varit god. Men där stannar det ökade AT-lönerna med endast 1 procent och resultatet av denna avtalsrörelse var en höjning av lägstalönen från till kronor d.v.s. endast 4,4 procent vilket är en stor besvikelse. Argumentet att inte höja nivån mera är att lägstalönen har spelat ut sin roll och det ändå inte är några läkare som får lägstalön. En orsak till den svaga löneutvecklingen ligger i AT:s konstruktion där nyutexaminerade läkare är beroende av att börja ett AT-block för att bli legitimerade och antalet block är begränsade. Till detta kommer arbetsgivarens nonchalanta hantering av chefsfrågan för AT-läkare där de nya läkarna inte blir tagna på allvar som anställda. SYLF kommer att fortsätta driva frågan om AT-läkarnas lönebildning. Arbetsgrupp för nya ST En partsgemensam arbetsgrupp skall analy- 14

15 sera effekterna av den nya specialitetsindelningen. Detta är viktigt då det nya systemet med bas- och grenspecialisering kommer att påverka underläkarnas arbetsvillkor och löneutvecklig. Med en förlängd ST för den som grenspecialiserar sig kan vägen till specialist bli uppemot åtta år eller längre, då de flesta underläkare är föräldralediga under ST. Om man då beaktar eventuella vikariat innan AT och innan ST så är merparten av läkarna medelålders innan de är specialister. När det gäller vår löneutveckling kan denna också komma att påverkas negativt. SYLF driver linjen att läkare som genomgår forskar-st, ledarskaps-st eller grenspecialisering efter fem år bör få förhandla om lön motsvarande den nivå som specialister har. Arbetsgrupp för AT-läkarna SYLF har under 2007 drivit frågan om problemen kring AT-läkarnas lönebildning. Nästan 40 procent av AT-läkare vet inte vem som är deras lönesättande chef och endast 23 procent har förhandlat sin lön (AT-rankingen 2007). Detta trots att AT-läkarna sedan 2004 förhandlar sin lön individuellt. Att det under avtalsperioden skall tillsättas en partsgemensam arbetsgrupp för att se över lönesättningen av AT-läkarna är därför mycket positivt. Höjt föräldrapenningstillägg Ytterligare en positiv nyhet är et utökning av föräldrapenningstillägget. Den som har varit anställd minst 365 dagar får nu tillägg motsvarande 10 procent av lönebortfallet under 90 kalenderdagar. Förutom detta så kommer nu båda föräldrarna att kunna få tillägget, även om man har samma arbetsgivare. Tidigare har endast den föräldern som först har tagit ut föräldraledighet fått tillägget. Heidi Stensmyren Gravidas rätt till jourbefrielse Foto: Hans Runesson SYLF har länge kämpat för att gravida läkare, på egen begäran, skall slippa gå jour under graviditeten. En graviditet innebär en stor omställning, både fysiskt och psykiskt. Att den stora magen avsevärt försvårar jourarbete mot slutet av graviditeten är väl närmast att betrakta som en självklarhet, men för många gravida är även de första månaderna jobbiga. De känner sig tröttare, har en försämrad stresstålighet och blir lätt illamående. Besvären är kanske inte så pass allvarliga att de leder till en sjukskrivning men ändå så besvärande att det gör journätterna extra jobbiga. Det finns också studier som pekar på risker med nattarbete under graviditeten, även om det hittills inte finns några säkra bevis. Förra året publicerades en studie i Epidemiology: Work schedule during pregnancy and spontaneous abortion. Även om studien inte var helt konklusiv såg man en trolig koppling mellan tidiga spontanaborter och nattarbete samt långa arbetspass. Jourer på svenska sjukhus innebär som bekant oftast båda dessa faktorer. Arbetsmiljöverket skriver också i sina riktlinjer att nattarbete som kan innebära påtaglig fysisk och eller psykisk belastning bör undvikas under graviditet. Lokalt avtal i Jönköping I Jönköping har man löst frågan genom en skrivning i det lokala jouravtalet, vilket ger gravida läkare rätt att när som helst under graviditeten avstå från jourarbete på obekväm arbetstid. Ordföranden i Jönköpings läns läkarförening, Bengt Hultberg, berättar att det inte var svårt att få igenom förändringen lokalt. Det största motståndet fanns hos äldre kvinnliga kollegor. Hultberg vet inte hur många som utnyttjat sin rätt till jourbefrielse, men tror inte att det är så vanligt.det viktigaste är ändå att möjligheten finns, så att man undviker en situation som den i Malmö för några år sedan, då huvudskyddsombudet fick gå in och stänga av en gravid ST-läkare som förvägrades jourbefrielse (LT nr 9, 2004). SYLF kommer att fortsätta arbeta för ett centralt avtal som ger gravida rätten att avstå från jourarbete. Under tiden hoppas vi att fler lokalföreningar försöker få igenom lokala avtal liknande det i Jönköping. Mikael Forslund Moderna Läkare 01/

16 fackligt I skuggan av klokare sjukhus i blom en lägesrapport från Sveriges sista lingonris Fast Jobb när? Uppsala akademiska sjukhus är nu det enda sjukhus som fortfarande förvägrar en del av sina ST-läkare fast anställning. Anno 2008 vilar över det avlånga Svea Rike ett rosa skimmer av anställningstrygghet, sjukhus från norr till söder har insett värdet av att tillsvidareanställa sina ST-läkare. Äntligen har denna högutbildade skara börjat behandlats med respekt av sina arbetsgivare. Alla utom ett ty mitt i Sverige tronar nämligen ett stackars hävdplågat sjukhus som med en grandios halstarrighet i god Ludvig XVI stil fortfarande håller fast vid det gamla. Det som dög 1708 duger gott L Etat, c est moi för att sammanfatta läget. För till stor smälek för oss uppsalaiter är ju nämligen som bekant Uppsala akademiska sjukhus (UAS) det enda sjukhus norr om Öresundsbron som fortfarande förvägrar sina ST-läkare fast anställning. Ungefär som den lilla galliska byn, fast utan den magiska trolldrycken och samstämmigheten. Men säkerligen finns väl något bra skäl till detta förbluffande faktum, någon förnuftig förklaring, tänker den kritiske läsaren. Nja, blir tyvärr svaret; visserligen har verksamhetsområden motsvarande cirka hälften av de anställda ST-läkarna from 1 juni 2006 gett nyanställda fast tjänst (i landstinget) vilket är ett gott steg på vägen, men någon retroaktiv tillsvidareanställning av redan anställda ST som skett i övriga Sverige är icke aktuellt. Det en smula generaliserande någon kommer alltid i kläm anses motivera detta beslut tillfyllest. Akademiskt sjukhus? Och de kvarvarande divisionsområdena säger nej med för oss födda efter kejsardömenas tidevarv obegripliga skäl som underläkare ska ändå inte göra något annat än att gå på akuten, Det där tror jag inte på (rörande SYLFs framläggande av fakta från Arbetslivsrapporten 2005, Ungdomstyrelsens rapport 2007 och UAS:s revisorers rapport om ST-utbildningen). Den i övriga kretsar respekterade forskning som finns på området anställningsformer finner alltså som synes sparsamt med anhängare i UAS:s chefsled, vilket måhända kan förvåna då det hela handlar om ett förmodat akademiskt sjukhus. Mer traditionella argument med då framför allt rädsla för övertalighet och utbildningsansvar gentemot regionen är nämligen redan vederlagda i den egna revisorsrapporten (v.g. se separat artikel). Detta kan måhända tolkas som att ledningen är stadd i full intellektuell reträtt. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att i verksamhetschefsleden är andan överlag positiv till fast jobb. Men då frågan för närvarande ägs av småpåvarna, förlåt divisionscheferna (i UAS:s organisation de chefer som tronar allsmäktigt mellan verksamhetschefer och sjukhuschefen) och någon svärdssvingande Alexander redo att lösa knuten ännu inte dykt upp är läget för närvarande synnerligen gordiskt. Fast Jobb när? Hur UAS ska kunna komma undan med att vara det enda sjukhuset i Sverige utan fast anställning är för SYLF Uppsala en gåta. Det är ju redan så att universitetsorterna traditionellt håller sig med en förmånsbild för anställda i nedre normalområdet, och med detta anmärkningsvärt envisa kvarhållande av anställningsformer a lá baltiska bärplockare i Norrland lär väl knappast ryktet bättras på för vår stackars sedvänjetyngda nu 300-åriga sjukstuga. Läggs till detta förestående pensionsavgångar som förväntas leda till svår konkurrens om den svenska läkarkåren de närmaste åren så tronar en bild upp sig som kanske inte är lika positiv som den man kan beskåda i TV3-såpan Sjukhuset. Möjligen siktar UAS på att bli sjukvårdssveriges excentriske onkel tänk monokel, näsan i vädret och historier om hur det var bättre förr! Lyckligtvis finns dock SYLF Uppsala redo att hjälpa UAS:s sjukhusledning att föra gamla Ackis framåt in i 2000-talet. Niclas Abrahamsson Ordf SYLF Uppsala 16

17 Foto: Jan-Michael Breider ST-skutan utan roder en bild av svensk ST-utbildning 2008 I Uppsala, liksom på många andra ställen, styr kortsiktiga budget- och jourledsbehov antalet anställda ST-läkare i betydligt högre omfattning än exempelvis kommande behov. Kort sagt råder en total brist på någon som helst central styrning av ST-utbildningens form eller omfattning. Lagom till Uppsala akademiska sjukhus 300-års-jubileum behagade Uppsala landstings revisor genomföra en grundlig granskning av ST-utbildningen i Uppsala län. Den primära orsaken till detta uppmärksammande av den egna ST-läkarutbildningens organisation är skenande hyrläkarkostnader och eftersom ekonomiska överväganden blir allt viktigare har denna fråga sålunda kommit i fokus långt högre upp i hierarkin än brukligt är. Hur ser läget ut? Uppsala läns landstings (ULL) revisorer inleder med att konstatera att de i dagsläget påtagliga rekryteringsproblemen beror på brist på specialistläkare. Vidare att utbildning av läkare till specialister är sjukvårdshuvudmännens ansvar såväl kvalité som antal utbildade. I ULL (Uppsala akademiska sjukhus, Lasarettet i Enköping, och primärvården) är detta ansvar decentraliserat till de enskilda verksamheterna. Dessvärre utan någon som helst central övergripande styrning eller kvalitétskontroll. Till detta ska läggas stora pensionsavgångar de närmaste åren, och det faktum att det i runda slängar tar åtminstone 12 år att skaka fram en färdig specialistläkare. Sammanfattningsvis anses situationen så allvarlig att åtgärdspaket krävts in senast 31 januari Kortsiktighet Den decentraliserade situation som nu finns leder till att det ekonomiska ansvaret för ST-läkaren ligger på verksamheten, vilket självfallet leder till att kortsiktiga budgetoch jourledsbehov styr antalet anställda STläkare i betydligt högre omfattning än exempelvis kommande behov som kan tyckas något förnuftigare. Kortsiktiga sparbehov noteras drabba i synnerhet ST-läkarkåren, som exempel kan ses det så charmigt döpta projektet 100 läkare bort som sjösattes 2003 och i två år lade ett anställningsstopp Arbetsgivaren bör planera bättre för nytt blod i verksamhetens ådror. på hela Akademiska sjukhuset. Följden av detta är som alla kan inse nu 5 år senare en särskilt accentuerad brist på specialistläkare. Man konstaterar vidare och med särskild emfas att det saknas såväl policy kring inriktning, omfattning och kvalitetssäkring på ULL:s ST-utbildning, som organisationsoch ansvarsfördelning på förvaltningsnivå. Allt ansvar (där även det ekonomiska ansvaret ingår) ligger på de enskilda verksamheterna. Den organisation som finns av ST-utbildningen har växt fram utan formell planering och styrning. Ingen ansvarig för ST-utbildningen finns på landstingsnivå. Kort sagt råder en total brist på någon som helst central styrning av ST-utbildningens form eller omfattning. Till detta ska läggas att från högsta instans, det vill säga den politiska, finns kravet på god framförhållning beträffande läkarförsörjningen. Om detta krav kan anses tillmötesgått ska lämnas oskrivet. Förslag till åtgärdspaket ULL:s revisorer går vidare med att föreslå ett flerpunktsprogram, med förhoppningen att utrusta ST-skutan med ett roder. Denna plan inbegriper att: Upprätta en gemensam beskrivning av landstingets ST-utbildning I verksamhetsplaner tydligt redovisa hur specialistläkarnas kompetensutveckling ska uppnås Koppla ST-utbildningen till landstingets övergripande kompetensutvecklingsplan Utvärdera ST-utbildningen Följa upp ST-utbildningen, bl.a. genom att redovisa den andel läkare som väljer att stanna i Uppsala Säkerställa utbildningsutrymme på klinikerna Se större än den egna verksamheten Samarbeta mellan verksamhetsområden Långsiktigt planera dimensionering av STtjänster Ge god handledning och någon som ansvarar för att den verkligen tillhandahålls Upprätta rutiner och regelverk för när ST-läkare tjänstgör utanför den egna verksamheten Etablera gemensam aktivitet och planering inför rekrytering, något som idag inte alls existerar Använda sig av SPUR-inspektioner, vilket anmärkningsvärt många kliniker i dagsläget väljer att inte använda sig av Om ULL skulle välja att följa dessa förslag kan man anta att vardagen för ULL:s ca 300 ST-läkare avsevärt skulle förbättras. Det återstår dock att se hur villigt landstinget är att ta ansvar för framtiden. Skulle man välja att göra detta skulle denna organisationsplan kunna tjäna som inspiration för fler landsting att följa efter, situationen ser ju tyvärr rätt så likartad ut i de flesta landsting. Vi lär kunna återkomma till detta i ML. Niclas Abrahamsson Moderna Läkare 01/

18 lokalt Arbetsmiljöranking Aktuella frågor inom SYLF Jämtland I januari presenterade SYLF Stockholm och Sjukhusläkarföreningen Stockholm den gemensamma enkätundersökning om läkarnas arbetsmiljö, som man arbetat intensivt med under föregående år. Resultaten fick stort genomslag i media, och leder nu till krav från sjukhusledningar i Stockholm om omedelbara åtgärder från de verksamhetschefer vars kliniker erhållit sämst resultat. Resultaten visar på anmärkningsvärda skillnader mellan de närmare 120 kliniker, som rankats. Bäst resultat på sjukhusnivå får Norrtälje sjukhus. Resultatet, uppdelat på utbildningsläkare och specialister, skiljer mycket litet (i primärvården deltog dock bara underläkare i undersökningen). Eva Nilsson-Bågenholm, ordförande i SLF, har kommenterat utfallet och menar att resultatet är oroväckande. För att undersöka förhållandena i resten av landet så planerar Läkarförbundet att genomföra en nationell enkätundersökning av läkarnas arbetsmiljö där man utnyttjar en utvecklad version av en enkät som förbundet tidigare använt. För ytterligare information: SYLF Stockholm Nästa nummer kommer den 18.4! Skicka in material till senast 10.3 År 2007 blev ett produktivt år för SYLF i Värmland. En ny styrelse tillträdde och ATläkarnas situation sattes i fokus. Under året har vi fört lönediskussion med arbetsgivaren och bidragit till att lägsta AT-lön höjdes från till kr. Tillsammans med ATläkarna har vi lyckats utöka utbildningen i Karlstad från 50 minuter till två timmar per vecka och sett till att en AT-läkare sitter med som representant på AT-intervjuerna. Ny studierektor för AT har tillträtt och SYLF har tillfrågats och godkänt förlängd anställning av ÖL Lars Häggblom. På årsmötet i december valdes i vanlig ordning ny styrelse. Den nya styrelsen består av 17 ledamöter. Onödigt stor, kan tyckas, men erfarenhetsmässigt är det svårt att närvara vid samtliga månadsmöten och det är därför bra om man är flera som arbetar med samma fråga. Extra svårt att samla styrelsen är det förstås nu under skidsäsong, då de flesta ledamöterna är flitiga skidåkare således representativa för det stora flertalet av kollegorna här i Jämtland. Mycket friskt blod i styrelsen! I skrivande stund känns blandningen närmast optimal, med ett undantag: de blivande distriktsläkarna är fortfarande underrepresenterade, vilket vi gärna skulle se en ändring på. Karin Erkers avtackades på årsmötet efter flera år som ordförande. Hon blir nu färdig specialist i ortopedi, och lämnar SYLF. Vi tackar för den tid som varit och önskar henne lycka till på sin vandring i det skrämmande okända. Anna Warg, åter på kirurgkliniken efter föräldraledighet, fattar nu ett stadigt grepp om ordförandeklubban och inledde direkt med att boka datum för första styrelsemötet. Under detta togs ett antal angelägna frågor upp: Det blev en engagerad debatt kring den nya, planerade tvättroboten. Under närmast kuppartade former har Landstingsservice, utan föregående regelstadgade information till berörda parter inklusive landstingsledningen upphandlat en förmodat högeffektiv tvättbytesautomat, som ska ersätta det så innerligt kritiserade centrala (men avlägset belägna) tvättförrådet. Hur det nya systemet som enligt uppgift skall tillhandahålla två ombyten AT-läkarna i fokus i Värmland Vår stora utmaning 2008 är fortfarande förbättringsarbete för AT. I SYLFs AT-ranking 2007 hamnade Karlstad på 63:e av 64 platser, Torsby på 62:a och Arvika rankades inte på grund av för få svarande. Från landstingsledningen har man initierat ett förbättringsarbete av AT-utbildningen. Tre SYLF-representanter sitter med i styr-gruppen, vi kommer att göra vårt yttersta för att förbättra AT-läkarnas situation! SYLF i Värmland För frågor: per person och där tvättbyte ej ska få ske på arbetstid kommer att innebära en besparing och framför allt en hygienförbättring, står skrivet i stjärnorna. Vad som händer om automaten går sönder, återstår också att se. Det informella mötet med landstingsdirektören Karin Strandberg-Nöjd som hölls i januari. Detta sker en gång om året, och även om det inte leder till några konkreta beslut, så är det ändå vårt i särklass bästa tillfälle att få framföra SYLFs synpunkter till den som bestämmer. Handledarpriset, som instiftades och delades ut av SYLF förra året, har tyvärr ännu inte fått den uppmärksamhet det förtjänar. Priset på kr plus en fin middag för två instiftades för att premiera den specialist som under året stått för den bästa handledningen till underläkarna. Tanken var att på detta sätt stimulera den i stora stycken tämligen undermåliga eller i värsta fall obefintliga handledningen på klinikerna. Utdelningen sker offentligt på februaris Staff Meeting. Dessvärre verkar vi inte ha nått ut med budskapet till våra medlemmar och antalet nomineringar är ännu skrämmande få. Handledningsfrågan fortsätter att vara en av de mest prioriterade under året. Rekryteringen till länet fortsätter att vara ett problem, i alla fall på specialistnivå. Att få hit AT-läkare har Östersund nästan alltid lyckats med, tack vare närheten till fjällen och gott rykte. Problemet har snarare varit att få de nyinflyttade att stanna kvar även efter AT/ST. Man har därför på senare tid från arbetsgivarens håll lagt vikt vid lokal anknytning, som dock har varit mycket oklart definierad, och tveksam ur rättvisesynvinkel. SYLF har aktivt arbetat för att kriterierna för anställning ska vara klart definierade, något vi fortsätter att hävda inför stundande AT-rekryteringsomgång. Året är igång, styrelsen likaså och vi ser fram emot ett år där vi blir bättre på att få igenom våra krav och inte minst på att informera våra medlemmar om vad vi kämpar för. Det är det minsta man kan begära och det är uppenbart att det finns mycket att förbättra inom ett förbund, som inte har bättre koll på sitt medlemsregister, än att man skickar ut information och ansökningshandlingar om medlemskap, till aktiva lokalstyrelsen! SYLF Jämtland 18

19 Doktorsguiden på gott och ont Den senaste tiden har det varit en intensiv debatt om den nya hemsidan Doktorsguiden.se. Med en till sju stjärnor kan patienten bedöma läkaren utifrån kriterier som kompetens, empati och informationsgivning, samt uppge vilket förtroende de har för doktorn ifråga. Det finns också möjlighet att skriva kommentarer om enskilda läkare. Philip Nordenström är initiativtagare till Doktorsguiden och den som driver sidan via sitt företag Fifty-Fifty AB. Han anser att Läkarförbundets kritik av sidan är överdriven. Läkare är inte vana att bli bedömda på nätet, därför finns det säkert en viss osäkerhet i början. Det blir lätt att man intar en försvarsposition. Dessutom är det många som tror att enbart patienter med negativa åsikter rankar sina läkare på sidan, men det är snarare tvärtom. Drygt 75 procent av alla läkare får högsta betyg, 15 procent får höga betyg och enbart 10 procent får betyg som pekar på att patienterna vill att läkarna bättrar sig. Syfte? På frågan om vad syftet med sidan egentligen är då missnöjda patienter redan ges en möjlighet att framföra sina synpunkter via t.ex. patientombud, svarar Nordenström: Syftet med sidan är att patienter ska kunna rekommendera bra vård till varandra. Som läget är idag är det svårt för patienten att veta vart han/hon skall vända sig. Det saknas information om kvalitet i vården och jämförelser mellan vårdgivare. Philip Nordenström får stöd i sin åsikt av Statskontoret (Vård, skola och omsorg, Vilken information behöver brukaren för att välja?) som nyligen kommit ut med en rapport, vilken pekar på just dessa brister vad gäller patienternas möjlighet att fritt välja vård. Kan det ändå anses seriöst att ranka läkare utifrån ett sjugradigt system, med tanke på risken för smutskastning, samt att enskilda läkare kan känna sig utsatta? Nordenström svarar: Det finns redan flera små spridda fora på nätet där läkare diskuteras, men inte på det samlade sätt som Doktorsguiden erbjuder. Dessa fora har ofta en mycket mer aggressiv ton gentemot läkarna. På Doktorsguiden granskar vi alla kommentarer innan de läggs ut på nätet just för att undvika personangrepp och smutskastning. Redan i denna vecka kommer sidan att ändras så att det På Doktorsguiden ska du som patient bedöma din doktor. Än så länge är det dock svårt för patienten att bedöma dehydreringsgrad. krävs att man är inloggad för att kunna ge betyg på en doktor. Varje medlem kommer då bara kunna ranka en doktor en gång. Ändrar man åsikt kan man sen gå in och ändra sin ranking. Philip Nordenström kommenterar kritiken som framförts i fråga om att vem som helst kan gå in och ranka läkare, t.ex. att läkaren kan ge sig själv höga poäng, på följande sätt: Det får stå för de läkare som rankar sig själva eller andra kollegor, men man kan ju tycka att det är oetiskt att lura patienter genom att skriva falska omdömen. Enligt Philip Nordenström får Doktorsguiden dagligen mängder av mejl från patienter som tycker att sidan är ett bra initiativ. Ett behov av den här typen av information tycks alltså finnas. drivs med vinstintresse Det är inte någon ideell organisation som står bakom Doktorsguiden. Den drivs av ett företag med vinstintresse. Genom att sajten erbjuder annonsutrymme för olika företag kan dess objektivitet ifrågasättas, särskilt om annonsörerna kommer att utgöras av vårdgivare. Undertecknads uppfattning är att det finns uppenbara brister i Doktorsguidens upplägg. Förutom vad som sägs ovan har man t.ex. valt att inkludera alla kliniskt aktiva läkare i Sverige. Vissa av dessa läkare har knappt någon patientkontakt alls. Dessutom är det ett faktum att patienter inom slutenvården inte har möjlighet att välja läkare. Vidare kan sägas att AT- och ST-läkare som tillfälligtvis befinner sig på olika kliniker blir svåra att ranka, liksom de läkare som byter arbetsplats av andra skäl. Detta leder till att rankingen riskerar att förlora sitt syfte, eftersom patienterna inte har möjlighet att påverka vem de möter, trots att de kan ha fått en uppfattning om vem de vill möta. Dessutom är de äldre som flitigast konsumerar vård inte särskilt aktiva internetanvändare. Foto: Jan-Michael Breider Guide Michelin för vården Doktorsguidens upplägg med en rankning av läkare med stjärnor, som ett slags Guide Michelin för vården, såsom den är utformad för närvarande ger ett något oseriöst intryck. Detta innebär emellertid inte att vi läkare inte måste vänja oss vid att bli bedömda och kommenterade i olika forum på nätet. Denna utveckling kan vi inte göra något åt. Liknande sidor som Doktorsguiden kommer sannolikt att dyka upp i framtiden. Det vi kan göra för att följa med i utvecklingen är att verka för att vårdkvalitetsmätningar görs tillgängliga och lättåtkomliga för patienter. Många patienter har blivit medvetna vårdkonsumenter och vill veta vad de får när de går till doktorn. Det är inte ett orimligt krav, men det bör ske under ordnade former. Mikael Forslund Moderna Läkare 01/

20 Foto: Hanna Teleman fackligt SYLFs fullmäktige 2008 SYLFs fullmäktige gästas i år av fyra externa talare. Socialminister Göran Hägglund inledningstalar. Därefter följer satellitmöten om forskning och patientsäkerhet. Vid forskningsmötet deltar Nina Rehnqvist, ordförande SBU och Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Vid mötet om patientsäkerhet deltar Per-Anders Sunesson, huvudsekreterare i den statliga utredningen om patientsäkerhet och tillsyn. SYLFs fullmäktige 2008 Sveriges Yngre Läkares Förening kallas härmed till ordinarie fullmäktigemöte fredag och lördag den mars Mötet inleds fredagen den 28 mars kl Inledningstalar gör socialminister Göran Hägglund. Plats: Konferens Spårvagnshallarna, Stockholm. Föredragningslista 1. Fullmäktigemötet öppnas 2. Upprop (anses fullgjort genom registrering före mötet) Anmälan sker till 3. Val av mötesordförande och vice mötesordförande 4. Godkännande av kallelseförfarande 5. Val av protokolljusterare 6. Fastställande av dagordning 7. Verksamheten mars 2007 ordinarie fullmäktigemöte 2009 Styrelsens verksamhetsberättelse och verksamhetsplanering samt motioner i anslutning härtill 8. Ekonomiska frågor Inkomna motioner SYLF Norrbotten yrkar på att SYLF ska arbeta för att få till stånd en modernisering av det centrala löneavtalet så att ST-läkares ökade levnadsomkostnader i förbindelse med sidotjänstgöringar blir kostnadsneutrala. SYLF Göteborg yrkar att SYLF ska bevaka konsekvenserna för karriärgång och löneutveckling av det ökade antalet särskilda AT-block med förlängda placeringar i psykiatri respektive allmänmedicin. SYLF Halland vill att SYLF ska skapa en webbaserad projekthanteringsplats att användas i både det centrala och det lokal arbetet och för att få till stånd en bättre kommunikation mellan styrelsen och lokalavdelningarna och att SYLF ska sammanställa och distribuera riktad information om den nya Föräldraledighetslagen. SYLF Stockholm yrkar på att SYLF ska genomföra en nationell löneenkät under 2008 och publicera resultatet i en databas tillgänglig för lokalavdelningarna, på att SYLF ska inrätta en rekryteringsfond där lokalavdelningar kan söka medel att använda i samband med lokala rekryteringsinsatser, att styrelsen ska ta fram en sammanhållen kommunikationsplattform och mediastrategi, tillsammans med sina lokalavdelningar, att Moderna läkares redaktör ska erbjudas stå utanför SYLFs styrelse, att tidningen ska få eget budgetansvar, bära sina egna kostnader och därmed stå utanför föreningens övriga ekonomi och slutligen vill SYLF Stockholm att SYLF ska ta sifferunderlag fördelat på respektive lokalavdelning, över anslutningsgraden i SYLF. a) SYLFs räkenskaper och förvaltning 2007 Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Fastställande av resultat- och balansräkningar Ansvarsfrihet b) SYLFs pensionsstiftelses förvaltning 2007 för kännedom Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse 9. Resereglemente för SYLFs centralt förtroendevalda 10. Arvodesreglemente för SYLFs centralt förtroendevalda 11. Fastställande av budget 2008 samt preliminär budget 2009 och årsavgift för Val av styrelse 13. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter samt en auktoriserad revisor och suppleant för denne 14. Val av valberedning 15. Val av fullmäktige och personliga ersättare för dessa till Läkarförbundet 16. Fastställande av ort och datum för 2009 års ordinarie fullmäktigemöte 17. Övriga frågor 18. Fullmäktigemötet avslutas 20

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer