Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet"

Transkript

1 Folkbiblioteken föddes och växte fram som en del av folkbildningen. Den traditionella bibliotekarierollen utmanas nu på en lång rad svenska bibliotek av vad man kallar bibliotek 2.0 Här finns en ny radikalitet som signalerar att det nu är dags att ge användaren mycket större utrymme än tidigare att i praktiken vara med och forma biblioteksverksamheten, på lika villkor. Åke Nygren visar i denna artikel hur denna rörelse manifesterar sig på Stockholms stadsbibliotek och funderar även kring hur biblioteken i framtiden i större utsträckning, i samarbete med studieförbund och folkhögskolor, kan stödja ett informellt och ickeformellt flexibelt lärande för vuxna. Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet Åke Nygren Jag vill här dela med mig av några erfarenheter som jag samlat på mig efter att under några år ha arbetat med framförallt icke-formellt och informellt lärande för vuxna i den svenska folkbiblioteksvärlden. Jag gör inte anspråk på att kunna ge en heltäckande bild - för detta krävs längre och mer omfattande erfarenhet än den jag besitter - utan jag utgår främst ifrån de områden och projekt som jag själv varit, och är, delaktig i. Med detta material som utgångspunkt skissar jag på en tänkbar händelseutveckling vad beträffar folkbibliotekens framtida roll i vuxnas flexibla lärande. Från centrum till periferi Michael Casey, skaparen av begreppet Bibliotek 2.0, menar att biblioteken ständigt måste vara beredda på förändring, att vi kontinuerligt bör ompröva våra roller i takt med teknikens utveckling och människors nya kommunikationsmönster, allt med sikte på att ständigt anpassa verksamheten efter användarnas behov. Användarna först, alltså. Frågan är bara om biblioteken alltid levt som man lärt. Har det inte mellan varven smugit sig in ett hierarkiskt drag, ett slags besserwisser-mentalitet, i den förment goda tanken om folkbildning? Termen Bibliotek 2.0 hämtar sin inspiration ifrån Web 2.0, d.v.s. den nya sociala webben och dess breda flora av användarvänliga kollaborativa webbtjänster. Trots den uppenbara tekniska analogin är Bibliotek 2.0 dock något djupare än så. Det är egentligen inte själva verktygen i sig som är kärnan i begreppet, utan snarare allt det som dessa nya verktyg möjliggör: delaktighet, samarbete, utbyte/delande av åsikter, tankar och idéer, på lika villkor, i sociala nätverk. I grunden är detta förstås inget nytt för vare sig den amerikanska eller den svenska biblioteksvärlden: särskilt folkbiblioteken har alltid burits upp av ideal om delaktighet, likaberättigande och demokrati. Frågan är bara om biblioteken alltid levt som man lärt. Har det inte mellan varven smugit sig in ett hierarkiskt drag, ett slags besserwissermentalitet, i den förment goda tanken om folkbildning? I bibliotek 2.0 finns en ny radikalitet som signalerar att nu är det dags att ge användaren mycket större utrymme än tidigare att i praktiken vara med och forma biblioteksverksamheten, på lika villkor. En tydlig utmaning för den traditionella bibliotekarierollen, alltså. En roll som hittills utgått ifrån premissen att informations- och kunskapsproduktionen främst utgår ifrån bibli-

2 oteken och bibliotekarierna, och att användarna är passiva mottagare av bibliotekens tjänster. I bibliotek 2.0 däremot förväntas användarna istället vara aktiva aktörer, medproducenter, som tillsammans med bibliotekens personal bjuds in att vara medskapare av bibliotekens innehåll. Inspirationen kommer här i hög grad från författare som Chris Anderson (The Long Tail) och James Surowiecki (Wisdom of Crowds). En annan uppenbar skillnad från förr är att bibliotekens verksamhetsfält nu även inbegriper det globala Internet. Vi ser här ett fundamentalt perspektivskifte: om de fysiska biblioteken hittills av tradition varit naturliga startpunkter för informationshämtning och kunskapsbildning är nu istället Internet det globala bibliotek i vilket alltfler människor startar sitt kunskapssökande. De fysiska bibliotekens roll som mittpunkt i det livslånga lärandet avmattas steg för steg. I framtiden kommer biblioteken att inneha en alltmer I framtiden kommer biblioteken att inneha en alltmer perifer roll i kunskapsbildningen om inte vi i biblioteksvärlden byter perspektiv och accepterar att just Internet världens i särklass största bibliotek idag är den naturliga startpunkten perifer roll i kunskapsbildningen om inte vi i biblioteksvärlden byter perspektiv och accepterar att just Internet världens i särklass största bibliotek idag är den naturliga startpunkten, och dessutom inser att de fysiska biblioteken i framtiden kommer att roller som i hög grad förhåller sig dynamiskt till den sociala webbens utveckling. Lite provokativt kan man säga att vi biblioteksmedarbetare som också är digitala invandrare - d.v.s. vi som är över 30 och har flyttat in på Internet i vuxen ålder - vi har betraktat Internet som ett slags kompletterande samlingar till de fysiska bibliotekens bestånd. De fysiska biblioteken i centrum, och Internet som en utvidgning, alltså. De digitala infödingarnas däremot (dvs. de under 30 som vuxit upp med Internet sedan barnsben) skulle kunna sägas ha ett perspektiv som innebär att bibliotekens fysiska böcker skulle kunna beskrivas som varande inget annat än utskrifter av digitalt innehåll. I takt med att allt fler böcker digitaliseras och görs tillgängliga via Internet kommer troligen bibliotekens fysiska bestånd att upplevas just så: som pappersutskrifter av digitalt lagrad information. Internet blir därmed den primära källan för informationsåtervinning, medan de fysiska bibliotekens samlingar konsulteras när det eftersökta innehållet inte råkar finnas tillgängligt i digital form, eller när man inte är nöjd med läsupplevelsen som befintliga digitala läsverktyg erbjuder. Från periferi till centrum I takt med den accelererande digitaliseringen kommer betydligt mer läsvänliga och lättanvända läsverktyg att utvecklas vilket leder till att behovet av öppna fysiska boksamlingar drastiskt kommer att minska. Samtidigt kommer paradoxalt nog biblioteken som fysiska platser att få en allt viktigare roll i människors livslånga flexibla lärande. Detta beror dock i hög grad på huruvida vi biblioteksmedarbetare på allvar släpper in Internet och dess virtuella läsgemenskaper i folkbiblioteken. Vad innnebär detta? Jo, att vi i biblioteken har anledning att fundera över vilka krav framtidens användare kommer att ställa på den fysiska biblioteksmiljön. Och på vilket sätt detta kan relateras till nya sociala rörelsemönster på webben. Redan idag ser vi företeelser på nätet som pekar ut riktningen: Bokcirklar.se Bokcirklar är ett försök att ge den traditionella studiecirkeln nytt liv genom att erbjuda vem som helst möjligheten att starta och/eller delta i virtuella läsecirklar på Internet. Tjänsten

3 modereras av en bibliotekarie och bidrar därmed till att förändra den traditionella bibliotekarierollen. Tanken är att de nätgemenskaper som tjänsten genererar ska kunna ta sig fysiska uttryck, t.ex. genom bokträffar i folkbibliotekens fysiska lokaler. Bokcirklar.se är ett tydligt exempel på hur en virtuell gemenskapsbildning kan stimulera till interaktion även i det fysiska rummet. Intressant är också att bibliotekarien här är en tydlig aktör utanför det fysiska biblioteket, något som vi med stor säkerhet kommer att få se mer av i framtiden. Vad är detta om inte uppsökande verksamhet i modern tappning? Bokhora.se Bloggen Bokhora.se är enligt grundarnas egen utsago Sveriges mest besökta litterära sajt. De fem unga kvinnor som modererar sajten vill kanalisera och uppmuntra passionen för läsning: Bokhora.se är en site där fem litteraturälskande kvinnor skriver om böcker, tidningar och andra texter de läser, samt om boklådor, aktuella litteraturdebatter och allt annat som har att göra med deras största intresse: att läsa världen. Bokhora främjar det gränslösa läsandet. Vårt mål är att skapa en plattform för den förbehållslösa textdiskussionen. Vi är oberoende av allt utom det skrivna ordet. Förutom själva bloggandet arrangerar Bokhora.se även s.k. Bok-kollo, fysiska evenemang som erbjuder läsning i grupp i trivsamma former. I likhet med Bokcirklar.se återspeglas här den virtuella nätgemenskapen i den fysiska världen. Bokcirklar.se och Bokhora.se två fria läsgemenskaper. Hur kommer biblioteken in i bilden? Ja, det beror förstås helt och hållet på oss biblioteksmedarbetare och på hur vi ser på de nätbaserade läsgemenskaperna. Ser vi dem som något som befinner sig utanför bibliotekens verksamhetsområde eller vill vi vidga vår traditionella biblioteksdefinition och börja se läsgemenskaperna utanför bibliotekens fysiska väggar som angelägna platser för oss att verka i? Om vi anser att bibliotekarierna har en viktig roll i människors livslånga flexibla lärande så är svaret naturligtvis ja. LiteraTour in Library 2.0 LiteraTour in Library 2.0 är ett tvåårigt Grundtvig-projekt inom EU:s program för livslångt lärande. Bibliotek och språkskolor från fem europeiska länder samverkar för att stimulera interkulturell kommunikation via litteraturläsning på olika språk, och i olika kontexter.

4 Litterära språkcaféer arrangeras, dels på folkbibliotek och på språkskolor, dels på webben: i projektets egen community (http://literatour.ning.com) samt i den virtuella 3D-världen Second life. I dagarna arrangerar den svenska delen av projektet, i samarbete med Second House of Sweden (Sveriges virtuella ambassad i Second life) ett större evenemang i samband med Världsbokdagen 23 april. På vissa stockholmsbibliotek erbjuds besökarna att delta i det virtuella evenemanget via storbildsskärm. På detta sätt bryggas det virtuella biblioteket samman med det fysiska. Det virtuella biblioteket är därmed med att forma och gestalta fysisk biblioteksverksamhet. På detta sätt stimuleras även bibliotekens roll som aktör inom det icke-formella och informella flexibla livslånga lärandet. Från institution till person En tydlig tendens i vår tid är att varumärket bibliotek i större utsträckning än tidigare rör sig från institution till person. Bibliotekets anonymitet bryts bl.a. tack vare virtuella referenstjänster som Fråga biblioteket där det, namnet till trots, är bibliotekariekompetensen, inte biblioteket som institution som är i centrum. Personifierade tjänster tycks vara vad som som väntar i framtiden: chattservice via t.ex. MSN där bibliotekarien kan bli en i användarens kontaktlista och därmed ständigt finnas nära till hands att fråga till råds när hjälp eftersöks. På detta sätt kan starkare sociala band knytas mellan bibliotekarie och användare. Bibliotekariekompetensen och annan biblioteksrelaterad kompetens kommer troligen att börja synliggöras i virtuella kompetenskluster vilket leder till en mycket snabbare och mer träffsäker matchning mellan efterfrågan och kompetens än vad biblioteken idag kan erbjuda. En virtuell referensfråga kan då behandlas på ett mycket mer professionellt och personifierat sätt, något som kommer att kunna ha ett avgörande värde som stöd för människors kunskapssökande, inte minst vad gäller validering av information på Internet. En omistlig del i det livslånga lärandet kommer i framtiden att bestå i huruvida det finns stöd tillhands från informationskompetent håll., dvs. huruvida man hittar någon som har förmågan att sålla agnarna från vetet på webben och kunna avgöra vad som är sant och falskt, pålitligt eller opålitligt. I denna process kommer informationskompetenta bibliotekarier och andra biblioteksmedarbetare att ha en nyckelroll. Från låntagare till deltagare - biblioteket som community Med Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats Biblioteket.se vill man ta ett tydligt steg bortom den gamla trista bibliotekswebben som i princip bara fyllde två enkla funktioner: som anslagstavla och som katalog. Nu introducerar man tanken att bibliotekswebben ska fungera som en community, en nätbaserad gemenskap där låntagarna blir aktiva deltagare i biblioteksverksamheten. Redan idag Nu introducerar man tanken att bibliotekswebben ska fungera som en community, en nätbaserad gemenskap där låntagarna blir aktiva deltagare i biblioteksverksamheten kan användarna tagga och recensera medier samt tycka till i största allmänhet. Planer finns på att införa möjligheten att starta läsecirklar liknande ovan nämnda Bokcirklar.se, delta i öppna chattar plus mycket annat som känns igen ifrån den sociala webben i stort.

5 På Biblioteket.se ska användarna kunna söka medier och på ett personifierat sätt hitta information om fysiska aktiviteter i de olika biblioteken. Sajten ska fungera som en indragare till de fysiska biblioteken och inte minst vara en marknadsföringsplats för biblioteksmedarbetarnas mångskiftande kompetenser. Transparens är ledordet. Information om bibliotekens lärmiljöer och aktiviteter relaterade till dessa ska här finnas lättillgängligt för gemene man. En beta-version av sajten har varit i bruk under ett år, nyligen släpptes den i skarpt läge och den 23 april, på Världsbokdagen, kommer den att officiellt lanseras. Från information till konversation Biblioteken är i framtiden inte bara fysiska och virtuella platser för utlån av fysiska och digitala böcker. De är inte heller enbart platser för läsning. De kommer i hög grad att vara platser där läsningens positiva konsekvenser kanaliseras. Med andra ord: man kommer att lyfta fram biblioteket som en arena för konversation. En central idé i diskussionerna kring Bibliotek 2.0 är att biblioteken aktivt ska ge utrymme till fria och kreativa konversationer (Lankes). Detta kan ske på många sätt, både i det fysiska och i det virtuella rummet. Ett exempel på en verksamhet som försöker uppmuntra nya spännande konversationer i syfte att främja språkinlärning och interkulturell kommunikation är språkcaféerna i Stockholms stadsbibliotek. I biblioteken i Kista, Skarpnäck, Farsta, Östermalm och Brommaplan bjuder man in till Om biblioteken visar sig vara lyhörda för, och positivt inställda till, de nätbaserade lärgemenskaperna, kan folkbiblioteken komma att spela en ny och viktig roll som möjliggörare för människor i lärande. informella caféträffar där konversationerna kan flöda fritt. De svenskspråkiga träffarna sker ofta i samarbete med SFI, men på flera håll anordnas även språkcaféer på andra språk, t.ex. engelska, arabiska, kurdiska, spanska. Idén är att stimulera till språkutbyte på lika villkor. En bakomliggande tanke med språkcaféerna har även varit att göra en insats för att bryta de digitala klyftorna. I Kista bibliotek/lärcenter används interaktiv skrivtavla (Smartboard) i språkcaféverksamheten som ett sätt att på ett lekfullt sätt locka till datoranvändning. Nyligen knöts även verksamheten delvis ihop med LiteraTour-projektet (se ovan) där litterära språkcaféer arrangeras i Second life. Tanken är att på detta sätt ge gemene man möjlighet att i lekfulla former träna språk, träffa nya människor och bekanta sig med ny teknik. I framtiden är det troligt att vi kommer att kunna se en tillströmning på biblioteken av språkintresserade användare som bildat nätbaserade lärgemenskaper och som är på jakt efter lämpliga lokaler att träffas. Om denna efterfrågan ska kunna mötas krävs förstås en ökad beredskap från biblioteken rörande de sociala aktiviteterna på Internet. Om biblioteken visar sig vara lyhörda för, och positivt inställda till, de nätbaserade lärgemenskaperna, kan folkbiblioteken komma att spela en ny och viktig roll som möjliggörare för människor i lärande. Här är några exempel på nätbaserade lärgemenskaper som i framtiden skulle kunna knytas samman med t.ex. språkcaféer på bibliotek:

6 - Languagekompis - Språkdejting - Palabea.net På Bildanätverk.se finns en karta som visar exempel på ställen i Sverige där språkcaféer anordnas. Från formellt till icke-formellt/ informellt lärande Frågan om vuxnas lärande har i folkbiblioteken under de senaste decennierna i hög grad kommit att centreras kring i vilken utsträckning biblioteken tillhandahåller service för vuxna som befinner sig i formellt lärande: universitet, högskola, komvux, Sfi osv. Det icke-formella och informella lärandet, däremot, har inte i lika stor utsträckning befunnits sig i debattens mittpunkt. En fråga som t.ex. ofta fått en undanskymd plats är den om skönlitteraturens roll i det livslånga lärandet. I skapandet av lärmiljöer på Sveriges bibliotek har det funnits en tendens att överföra resonemang och riktlinjer ifrån glesbygdens lärcentra där distansstuderande universitets- och högskolestuderande är främsta målgrupp. Bibliotekens medarbetare har därför inte sällan kommit att betraktat satsningarna på folkbibliotekens lärmiljöer som något importerat utifrån och har därmed blivit en service som har haft svårt att tillförskansa sig rollen som självklar del i folkbibliotekens kärnverksamhet. För att råda bot på detta har Bildanätverk skapats, ett kulturrådsfinansierat projekt med Regionbibliotek Stockholm som projektägare. Som ett komplement till Nitus med dess fokus på formell distansundervisning via lärcentra i glesbygd vill Bildanätverk lyfta fram det ickeformella och informella lärandet i folkbibliotek i Sveriges större städer. Nätverket vill prioritera frågor som berör exkluderade grupper i förortsmiljö. Det handlar här om klyftor av olika slag: framförallt digitala, demokratiska och språkliga. I Kista/Rinkeby utvecklas språkcaféer, i Malmö uppmärksammas demokratifrågan samt i Norrköping/Linköping är främst digitala klyftor i fokus. Genomgående i alla delprojekt i Bildanätverk är målsättningen att motverka social exkludering. Genom olika satsningar inom det icke-formella och informella lärandet är ambitionen att stärka framförallt förortsbibliotekens roller som brobyggare. En central målsättning med Bildanätverk är att dokumentera pågående lärmiljöprojekt, sprida resultat samt inspirera till nytänkande inom lärmiljöområdet på folkbibliotek över hela landet. För detta ändamål har en nätbaserad kollaborativ lärgemenskap skapats: Bildanätverk.se. Här kan studiebibliotekarier, biblioteksassistenter, projektledare, studie- och yrkesvägledare, IT-pedagoger, pedagoger och andra intresserade dela kunskap, erfarenheter och idéer med varandra. Diskussionerna har i dagsläget ännu inte riktigt kommit igång men innan projektet formella del är över, mars 2009, är förhoppningen att communityn ska vara en självklar plats för erfarenhetsoch idédelning inom lärmiljöområdet för medar betare i svenska folkbibliotek. Den nätbaserade kommunikationen i Bildanätverk sker även via lärplattformen WiZiQ, ett helt webbaserat videokonferenssystem som på ett nytt och spännande sätt gör det möjligt för i stort sett alla folkbibliotek att på ett enkelt och billigt sätt komma igång med videokonferens. De två stora videokonferenssystemen I Sverige, Marratech och Adobe Connect, har visat sig vara mindre lämpade för folkbibliotek med knappa ekonomiska resurser. WiZiQ är till skillnad från dessa plattformar helt gratis och kräver dessutom ingen nedladdning av programvara, vilket ger nya spännande möjligheter för bibliotek som hittills hindrats att använda lärplattformar med videokonferens p.g.a. hårda IT-restriktioner i kommunerna.

7 Learning saker En stor utmaning för folkbiblioteken är frågan om digitala klyftor. Trots att Sverige är världsledande vad gäller datoranvändning är det fortfarande en stor andel av befolkningen som sällan eller aldrig använder datorer, än mindre Internet. Det finns en klyfta mellan de som har och de som inte har och mellan de som kan och de som inte kan. Denna klyfta skär igenom alla delar av samhället, även folkbiblioteken. Många medarbetare på folkbiblioteken idag känner att de inte hänger med i den tekniska utveckling. Kraven på IKT-kompetens ökar men man upplever en brist vad gäller utrustning, tid och fortbildningsinsatser. De IKT-kunskaper som flertalet besitter begränsar sig dessutom till traditionella programvaror som t.ex. Officepaketet och de allmänna internetkunskaperna är ofta mycket bristfälliga. Många biblioteksmedarbetare har inte ens en egen dator i hemmet. För att möta detta enorma behov av fortbildning krävs nytänkande. Den traditionella formen av fortbildning att gå på kurs känns numera en aning förlegad. Traditionella kursupplägg har ofta ett formellt och hierarkiskt upplägg med en tydlig uppdelning mellan lärare och elev vilket kan få negativa konsekvenser på motivationen och därmed inlärningen. De är inte tillräckligt kollaborativa. Kurserna är dessutom ofta dyra och tidskrävande vilket leder till att enbart ett fåtal medarbetare kan delta. Det är helt enkelt, upplever många, en resurskrävande och ineffektiv modell för fortbildning i ett alltmer stressat och ekonomiskt trängt folkbibliotekssverige. Det nätbaserade flexibla lärandet som ett sätt att höja personalens kompetensnivåer har börjat göra insteg i de svenska folkbiblioteken mycket tack vare den framgångsrika projektidén 23 saker. Det är en idé som i mångt och mycket kommit att förkroppsliga det nya nätbaserade kollaborativa lärandet i folkbibliotekssammanhang: Learning saker är en projektidé som möter behovet av effektiv fortbildning om den sociala webben, web 2.0. Konceptet lanserades ursprungligen av Helene Blowers, då medarbetare på Public Library of Charlotte Mecklenburg County i North Carolina, USA. Hon menar att webben idag är allas angelägenhet inte bara IT-avdelningarnas domän - och att en allmän kännedom om och erfarenhet av web 2.0-tjänster bör vara en självklar del av alla biblioteksmedarbetares kärnkompetens. Helene Blowers lät sig inspireras av webbtjänsten 43 Things, en nätbaserad community där medlemmarna i grupp stöttar varandra att genomföra individuellt formulerade livsmål. 23 saker är ett slags motsvarighet till denna tjänst, men med siktet inriktat på just webb 2.0-tjänster, och med biblioteksmedarbetare som målgrupp. Hur genomför man då en framgångsrik fortbildning bland inte sällan teknikskeptiska biblioteksmedarbetare? Jo, genom learning by doing, och learning by playing kombinerat med belöningar i form av t.ex. mp3-spelare och laptops. Tekniken ska erfaras praktiskt, det ska vara roligt och det ska löna sig att kompetensutveckla sig. Traditionell personalutbildning, menar Helene Blowers, är ofta tråkig och leder inte nödvändigtvis till lärande. Därför bör de praktiska momenten lyftas fram i personalutbildningen. Istället för att bara prata om webbtjänster ska istället personalen lära sig att verkligen använda webbtjänsterna själva. Learning 2.0 i Helene Blowers tappning handlar om en lekfull utmaning bestående av 23 konkreta web 2.0-relaterade ting som personalen får till uppgift att genomföra på egen hand och fortlöpande dokumentera på sin egen blogg. Det kan handla om t.ex. att ladda upp bilder till Flickr, använda RSS-feeder eller att spara och tagga upp bokmärken online på den sociala bok-

8 märkestjänsten Del.icio.us. Genom att personalen uppmanas att dokumentera sina framsteg på en egen blogg kan en kollaborativt lärande stimuleras, under förutsättning att deltagarna inspireras att aktivt använda bloggarnas kommentarfunktioner som forum för levande diskussioner. Idag bedrivs 23saker-projekt på en mängd olika bibliotek världen över. I Sverige var Malmö stadsbibliotek först ut, därefter Stockholms stadsbibliotek, Karolinska institutets bibliotek och Göteborgs stadsbibliotek. Nyligen lanserade nästan alla Stockholms kommuner ett gemensamt 23saker-projekt, samordnat via Regionbibliotek Stockholm. I många fall kombineras den virtuella interaktionen med fysiska workshops. I Kista bibliotek t.ex. arrangeras varje vecka inspirationsfrukostar där personalen tillsammans kan träna, ställa frågor och inspirera varandra. Mycket tyder på att den här typen av icke-formellt, nätbaserat kollaborativt och flexibelt lärande i nätgemenskaper, kombinerat med fysiska träffar, har kommit för att stanna i den svenska biblioteksvärlden. Fördelarna är många: man kan delta i sin egen takt, man lär sig ett nytt kollaborativt sätt att lära, det ger nya värdefulla insikter om de yngres mediala verklighet, samt sist men inte minst: det är roligt! Slutord Folkbiblioteken kan i samverkan med studieförbund, folkhögskolor och andra intresserade aktörer - utvecklas till noder för framtidens icke-formella och informella lärande. Även om den formella distansundervisningen med dess renodlade e-learningmodell även i framtiden kommer att vara ett förekommande inslag i vissa bibliotek så tror jag att det främst är inom det blandade (blended learning) och icke-formella lärandet som vi kommer att kunna se folkbibliotekens styrka. Biblioteken har ett oerhört starkt varumärke, enligt färska undersökningar är biblioteken den offentliga verksamhet som allmänheten känner allra störst tilltro till. Detta starka förtroendekapital kan omsättas i meningsfull verksamhet som syftar till att stärka människors egenkraft, människors egen inneboende kreativa potential. Två av framtidens största utmaningar - att höja kunskapsnivåerna inom IKT och språk - kommer att i biblioteken finna lämpliga miljöer för informellt och icke-formellt kunskapsutbyte, på lika villkor människor emellan. Folkbibliotekens roll som neutral aktör i en offentlig miljö som I övrigt domineras av myndighetsutövning, kan vara en möjliggörande faktor som inspirerar individer att på nya och icke-konventionella sätt inhämta ny kunskap inom IKT och språk. Folkbiblioteken kan bli nyskapande arenor där de fysiska lärmiljöerna möter de virtuella, och då talar vi inte enbart om tjänster och verksamheter där biblioteken står som formell avsändare, utan om alla möjliga typer av virtuella gemenskaper som i biblioteken kommer att finna sin fysiska form. I takt med att biblioteken öppnar upp sina lokaler för nätbaserade gemenskaper kommer vi att se exempel på just den medskaparkultur som Bibliotek 2.0-visionen efterlyser. Litteratur: Michael Casey: Library 2.0 David Lankes: Library as conversation Folkbiblioteken kan i samverkan med studieförbund, folkhögskolor och andra intresserade aktörer - utvecklas till noder för framtidens icke-formella och informella lärande

9 Chris Anderson: The Long Tail James Surowiecki: Wisdom of Crowds Länkar: Info om mig: Min blogg: Bokcirklar.se: Bokhora.se: Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats: Fråga biblioteket: Bildanätverk: LiteraTour in Library 2.0: 43 Things: Learning 2.0/ 23 Things: 23 saker I Stockholms stadsbiblioek: 23 saker i Stockholms län: Languagekompis: Språkdejting: Palabea: Språkcaféer i Sverige: WiZiQ: Adobe Connect: Marratech: Regionbibliotek Stockholm:

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Underlag för utformning av lokal digital plan

Underlag för utformning av lokal digital plan Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra

Läs mer

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

Biblioteksplan Antagen i Kultur- och fritidsnämnden

Biblioteksplan Antagen i Kultur- och fritidsnämnden Biblioteksplan 2016-2018 Antagen i Kultur- och fritidsnämnden 2015-12-02 Innehåll Bakgrund 3 Biblioteken i Östersunds kommun 4 Det tillgängliga biblioteket 5 Samverkan 6 Fokusområden 7 Litteratur och läsning

Läs mer

Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015

Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015 Bibliotek Botkyrka: Normkritiska och interkulturella perspektiv på biblioteksverksamhet Chefskonferens Örebro 26 november 2015 Upplägg Botkyrka kommun, Bibliotek Botkyrka och vår bibliotekssyn Värde- kontra

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket Bibliotek har alltid legat i framkant för det digitala, och det genomsyrar nu ofta

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga?

Bibliotek och den digitala klyftan. - en överlevnadsfråga? Bibliotek och den digitala klyftan - en överlevnadsfråga? Fjärde basfärdigheten I framtida samhället och delvis redan nu är digitala färdigheter den fjärde basfärdigheten utöver att läsa, skriva och räkna.

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Redovisning från Workshop med nationell biblioteksstrategi under biblioteksdagarna i Västerås den 11 maj 2016.

Redovisning från Workshop med nationell biblioteksstrategi under biblioteksdagarna i Västerås den 11 maj 2016. Redovisning från Workshop med nationell biblioteksstrategi under biblioteksdagarna i Västerås den 11 maj 2016. Sekretariatet bjöd in till en workshop för att finna gemensamma målbilder för det allmänna

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer