Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet"

Transkript

1 Folkbiblioteken föddes och växte fram som en del av folkbildningen. Den traditionella bibliotekarierollen utmanas nu på en lång rad svenska bibliotek av vad man kallar bibliotek 2.0 Här finns en ny radikalitet som signalerar att det nu är dags att ge användaren mycket större utrymme än tidigare att i praktiken vara med och forma biblioteksverksamheten, på lika villkor. Åke Nygren visar i denna artikel hur denna rörelse manifesterar sig på Stockholms stadsbibliotek och funderar även kring hur biblioteken i framtiden i större utsträckning, i samarbete med studieförbund och folkhögskolor, kan stödja ett informellt och ickeformellt flexibelt lärande för vuxna. Folkbibliotekens framtida roll i det livlånga flexibla lärandet Åke Nygren Jag vill här dela med mig av några erfarenheter som jag samlat på mig efter att under några år ha arbetat med framförallt icke-formellt och informellt lärande för vuxna i den svenska folkbiblioteksvärlden. Jag gör inte anspråk på att kunna ge en heltäckande bild - för detta krävs längre och mer omfattande erfarenhet än den jag besitter - utan jag utgår främst ifrån de områden och projekt som jag själv varit, och är, delaktig i. Med detta material som utgångspunkt skissar jag på en tänkbar händelseutveckling vad beträffar folkbibliotekens framtida roll i vuxnas flexibla lärande. Från centrum till periferi Michael Casey, skaparen av begreppet Bibliotek 2.0, menar att biblioteken ständigt måste vara beredda på förändring, att vi kontinuerligt bör ompröva våra roller i takt med teknikens utveckling och människors nya kommunikationsmönster, allt med sikte på att ständigt anpassa verksamheten efter användarnas behov. Användarna först, alltså. Frågan är bara om biblioteken alltid levt som man lärt. Har det inte mellan varven smugit sig in ett hierarkiskt drag, ett slags besserwisser-mentalitet, i den förment goda tanken om folkbildning? Termen Bibliotek 2.0 hämtar sin inspiration ifrån Web 2.0, d.v.s. den nya sociala webben och dess breda flora av användarvänliga kollaborativa webbtjänster. Trots den uppenbara tekniska analogin är Bibliotek 2.0 dock något djupare än så. Det är egentligen inte själva verktygen i sig som är kärnan i begreppet, utan snarare allt det som dessa nya verktyg möjliggör: delaktighet, samarbete, utbyte/delande av åsikter, tankar och idéer, på lika villkor, i sociala nätverk. I grunden är detta förstås inget nytt för vare sig den amerikanska eller den svenska biblioteksvärlden: särskilt folkbiblioteken har alltid burits upp av ideal om delaktighet, likaberättigande och demokrati. Frågan är bara om biblioteken alltid levt som man lärt. Har det inte mellan varven smugit sig in ett hierarkiskt drag, ett slags besserwissermentalitet, i den förment goda tanken om folkbildning? I bibliotek 2.0 finns en ny radikalitet som signalerar att nu är det dags att ge användaren mycket större utrymme än tidigare att i praktiken vara med och forma biblioteksverksamheten, på lika villkor. En tydlig utmaning för den traditionella bibliotekarierollen, alltså. En roll som hittills utgått ifrån premissen att informations- och kunskapsproduktionen främst utgår ifrån bibli-

2 oteken och bibliotekarierna, och att användarna är passiva mottagare av bibliotekens tjänster. I bibliotek 2.0 däremot förväntas användarna istället vara aktiva aktörer, medproducenter, som tillsammans med bibliotekens personal bjuds in att vara medskapare av bibliotekens innehåll. Inspirationen kommer här i hög grad från författare som Chris Anderson (The Long Tail) och James Surowiecki (Wisdom of Crowds). En annan uppenbar skillnad från förr är att bibliotekens verksamhetsfält nu även inbegriper det globala Internet. Vi ser här ett fundamentalt perspektivskifte: om de fysiska biblioteken hittills av tradition varit naturliga startpunkter för informationshämtning och kunskapsbildning är nu istället Internet det globala bibliotek i vilket alltfler människor startar sitt kunskapssökande. De fysiska bibliotekens roll som mittpunkt i det livslånga lärandet avmattas steg för steg. I framtiden kommer biblioteken att inneha en alltmer I framtiden kommer biblioteken att inneha en alltmer perifer roll i kunskapsbildningen om inte vi i biblioteksvärlden byter perspektiv och accepterar att just Internet världens i särklass största bibliotek idag är den naturliga startpunkten perifer roll i kunskapsbildningen om inte vi i biblioteksvärlden byter perspektiv och accepterar att just Internet världens i särklass största bibliotek idag är den naturliga startpunkten, och dessutom inser att de fysiska biblioteken i framtiden kommer att roller som i hög grad förhåller sig dynamiskt till den sociala webbens utveckling. Lite provokativt kan man säga att vi biblioteksmedarbetare som också är digitala invandrare - d.v.s. vi som är över 30 och har flyttat in på Internet i vuxen ålder - vi har betraktat Internet som ett slags kompletterande samlingar till de fysiska bibliotekens bestånd. De fysiska biblioteken i centrum, och Internet som en utvidgning, alltså. De digitala infödingarnas däremot (dvs. de under 30 som vuxit upp med Internet sedan barnsben) skulle kunna sägas ha ett perspektiv som innebär att bibliotekens fysiska böcker skulle kunna beskrivas som varande inget annat än utskrifter av digitalt innehåll. I takt med att allt fler böcker digitaliseras och görs tillgängliga via Internet kommer troligen bibliotekens fysiska bestånd att upplevas just så: som pappersutskrifter av digitalt lagrad information. Internet blir därmed den primära källan för informationsåtervinning, medan de fysiska bibliotekens samlingar konsulteras när det eftersökta innehållet inte råkar finnas tillgängligt i digital form, eller när man inte är nöjd med läsupplevelsen som befintliga digitala läsverktyg erbjuder. Från periferi till centrum I takt med den accelererande digitaliseringen kommer betydligt mer läsvänliga och lättanvända läsverktyg att utvecklas vilket leder till att behovet av öppna fysiska boksamlingar drastiskt kommer att minska. Samtidigt kommer paradoxalt nog biblioteken som fysiska platser att få en allt viktigare roll i människors livslånga flexibla lärande. Detta beror dock i hög grad på huruvida vi biblioteksmedarbetare på allvar släpper in Internet och dess virtuella läsgemenskaper i folkbiblioteken. Vad innnebär detta? Jo, att vi i biblioteken har anledning att fundera över vilka krav framtidens användare kommer att ställa på den fysiska biblioteksmiljön. Och på vilket sätt detta kan relateras till nya sociala rörelsemönster på webben. Redan idag ser vi företeelser på nätet som pekar ut riktningen: Bokcirklar.se Bokcirklar är ett försök att ge den traditionella studiecirkeln nytt liv genom att erbjuda vem som helst möjligheten att starta och/eller delta i virtuella läsecirklar på Internet. Tjänsten

3 modereras av en bibliotekarie och bidrar därmed till att förändra den traditionella bibliotekarierollen. Tanken är att de nätgemenskaper som tjänsten genererar ska kunna ta sig fysiska uttryck, t.ex. genom bokträffar i folkbibliotekens fysiska lokaler. Bokcirklar.se är ett tydligt exempel på hur en virtuell gemenskapsbildning kan stimulera till interaktion även i det fysiska rummet. Intressant är också att bibliotekarien här är en tydlig aktör utanför det fysiska biblioteket, något som vi med stor säkerhet kommer att få se mer av i framtiden. Vad är detta om inte uppsökande verksamhet i modern tappning? Bokhora.se Bloggen Bokhora.se är enligt grundarnas egen utsago Sveriges mest besökta litterära sajt. De fem unga kvinnor som modererar sajten vill kanalisera och uppmuntra passionen för läsning: Bokhora.se är en site där fem litteraturälskande kvinnor skriver om böcker, tidningar och andra texter de läser, samt om boklådor, aktuella litteraturdebatter och allt annat som har att göra med deras största intresse: att läsa världen. Bokhora främjar det gränslösa läsandet. Vårt mål är att skapa en plattform för den förbehållslösa textdiskussionen. Vi är oberoende av allt utom det skrivna ordet. Förutom själva bloggandet arrangerar Bokhora.se även s.k. Bok-kollo, fysiska evenemang som erbjuder läsning i grupp i trivsamma former. I likhet med Bokcirklar.se återspeglas här den virtuella nätgemenskapen i den fysiska världen. Bokcirklar.se och Bokhora.se två fria läsgemenskaper. Hur kommer biblioteken in i bilden? Ja, det beror förstås helt och hållet på oss biblioteksmedarbetare och på hur vi ser på de nätbaserade läsgemenskaperna. Ser vi dem som något som befinner sig utanför bibliotekens verksamhetsområde eller vill vi vidga vår traditionella biblioteksdefinition och börja se läsgemenskaperna utanför bibliotekens fysiska väggar som angelägna platser för oss att verka i? Om vi anser att bibliotekarierna har en viktig roll i människors livslånga flexibla lärande så är svaret naturligtvis ja. LiteraTour in Library 2.0 LiteraTour in Library 2.0 är ett tvåårigt Grundtvig-projekt inom EU:s program för livslångt lärande. Bibliotek och språkskolor från fem europeiska länder samverkar för att stimulera interkulturell kommunikation via litteraturläsning på olika språk, och i olika kontexter.

4 Litterära språkcaféer arrangeras, dels på folkbibliotek och på språkskolor, dels på webben: i projektets egen community (http://literatour.ning.com) samt i den virtuella 3D-världen Second life. I dagarna arrangerar den svenska delen av projektet, i samarbete med Second House of Sweden (Sveriges virtuella ambassad i Second life) ett större evenemang i samband med Världsbokdagen 23 april. På vissa stockholmsbibliotek erbjuds besökarna att delta i det virtuella evenemanget via storbildsskärm. På detta sätt bryggas det virtuella biblioteket samman med det fysiska. Det virtuella biblioteket är därmed med att forma och gestalta fysisk biblioteksverksamhet. På detta sätt stimuleras även bibliotekens roll som aktör inom det icke-formella och informella flexibla livslånga lärandet. Från institution till person En tydlig tendens i vår tid är att varumärket bibliotek i större utsträckning än tidigare rör sig från institution till person. Bibliotekets anonymitet bryts bl.a. tack vare virtuella referenstjänster som Fråga biblioteket där det, namnet till trots, är bibliotekariekompetensen, inte biblioteket som institution som är i centrum. Personifierade tjänster tycks vara vad som som väntar i framtiden: chattservice via t.ex. MSN där bibliotekarien kan bli en i användarens kontaktlista och därmed ständigt finnas nära till hands att fråga till råds när hjälp eftersöks. På detta sätt kan starkare sociala band knytas mellan bibliotekarie och användare. Bibliotekariekompetensen och annan biblioteksrelaterad kompetens kommer troligen att börja synliggöras i virtuella kompetenskluster vilket leder till en mycket snabbare och mer träffsäker matchning mellan efterfrågan och kompetens än vad biblioteken idag kan erbjuda. En virtuell referensfråga kan då behandlas på ett mycket mer professionellt och personifierat sätt, något som kommer att kunna ha ett avgörande värde som stöd för människors kunskapssökande, inte minst vad gäller validering av information på Internet. En omistlig del i det livslånga lärandet kommer i framtiden att bestå i huruvida det finns stöd tillhands från informationskompetent håll., dvs. huruvida man hittar någon som har förmågan att sålla agnarna från vetet på webben och kunna avgöra vad som är sant och falskt, pålitligt eller opålitligt. I denna process kommer informationskompetenta bibliotekarier och andra biblioteksmedarbetare att ha en nyckelroll. Från låntagare till deltagare - biblioteket som community Med Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats Biblioteket.se vill man ta ett tydligt steg bortom den gamla trista bibliotekswebben som i princip bara fyllde två enkla funktioner: som anslagstavla och som katalog. Nu introducerar man tanken att bibliotekswebben ska fungera som en community, en nätbaserad gemenskap där låntagarna blir aktiva deltagare i biblioteksverksamheten. Redan idag Nu introducerar man tanken att bibliotekswebben ska fungera som en community, en nätbaserad gemenskap där låntagarna blir aktiva deltagare i biblioteksverksamheten kan användarna tagga och recensera medier samt tycka till i största allmänhet. Planer finns på att införa möjligheten att starta läsecirklar liknande ovan nämnda Bokcirklar.se, delta i öppna chattar plus mycket annat som känns igen ifrån den sociala webben i stort.

5 På Biblioteket.se ska användarna kunna söka medier och på ett personifierat sätt hitta information om fysiska aktiviteter i de olika biblioteken. Sajten ska fungera som en indragare till de fysiska biblioteken och inte minst vara en marknadsföringsplats för biblioteksmedarbetarnas mångskiftande kompetenser. Transparens är ledordet. Information om bibliotekens lärmiljöer och aktiviteter relaterade till dessa ska här finnas lättillgängligt för gemene man. En beta-version av sajten har varit i bruk under ett år, nyligen släpptes den i skarpt läge och den 23 april, på Världsbokdagen, kommer den att officiellt lanseras. Från information till konversation Biblioteken är i framtiden inte bara fysiska och virtuella platser för utlån av fysiska och digitala böcker. De är inte heller enbart platser för läsning. De kommer i hög grad att vara platser där läsningens positiva konsekvenser kanaliseras. Med andra ord: man kommer att lyfta fram biblioteket som en arena för konversation. En central idé i diskussionerna kring Bibliotek 2.0 är att biblioteken aktivt ska ge utrymme till fria och kreativa konversationer (Lankes). Detta kan ske på många sätt, både i det fysiska och i det virtuella rummet. Ett exempel på en verksamhet som försöker uppmuntra nya spännande konversationer i syfte att främja språkinlärning och interkulturell kommunikation är språkcaféerna i Stockholms stadsbibliotek. I biblioteken i Kista, Skarpnäck, Farsta, Östermalm och Brommaplan bjuder man in till Om biblioteken visar sig vara lyhörda för, och positivt inställda till, de nätbaserade lärgemenskaperna, kan folkbiblioteken komma att spela en ny och viktig roll som möjliggörare för människor i lärande. informella caféträffar där konversationerna kan flöda fritt. De svenskspråkiga träffarna sker ofta i samarbete med SFI, men på flera håll anordnas även språkcaféer på andra språk, t.ex. engelska, arabiska, kurdiska, spanska. Idén är att stimulera till språkutbyte på lika villkor. En bakomliggande tanke med språkcaféerna har även varit att göra en insats för att bryta de digitala klyftorna. I Kista bibliotek/lärcenter används interaktiv skrivtavla (Smartboard) i språkcaféverksamheten som ett sätt att på ett lekfullt sätt locka till datoranvändning. Nyligen knöts även verksamheten delvis ihop med LiteraTour-projektet (se ovan) där litterära språkcaféer arrangeras i Second life. Tanken är att på detta sätt ge gemene man möjlighet att i lekfulla former träna språk, träffa nya människor och bekanta sig med ny teknik. I framtiden är det troligt att vi kommer att kunna se en tillströmning på biblioteken av språkintresserade användare som bildat nätbaserade lärgemenskaper och som är på jakt efter lämpliga lokaler att träffas. Om denna efterfrågan ska kunna mötas krävs förstås en ökad beredskap från biblioteken rörande de sociala aktiviteterna på Internet. Om biblioteken visar sig vara lyhörda för, och positivt inställda till, de nätbaserade lärgemenskaperna, kan folkbiblioteken komma att spela en ny och viktig roll som möjliggörare för människor i lärande. Här är några exempel på nätbaserade lärgemenskaper som i framtiden skulle kunna knytas samman med t.ex. språkcaféer på bibliotek:

6 - Languagekompis - Språkdejting - Palabea.net På Bildanätverk.se finns en karta som visar exempel på ställen i Sverige där språkcaféer anordnas. Från formellt till icke-formellt/ informellt lärande Frågan om vuxnas lärande har i folkbiblioteken under de senaste decennierna i hög grad kommit att centreras kring i vilken utsträckning biblioteken tillhandahåller service för vuxna som befinner sig i formellt lärande: universitet, högskola, komvux, Sfi osv. Det icke-formella och informella lärandet, däremot, har inte i lika stor utsträckning befunnits sig i debattens mittpunkt. En fråga som t.ex. ofta fått en undanskymd plats är den om skönlitteraturens roll i det livslånga lärandet. I skapandet av lärmiljöer på Sveriges bibliotek har det funnits en tendens att överföra resonemang och riktlinjer ifrån glesbygdens lärcentra där distansstuderande universitets- och högskolestuderande är främsta målgrupp. Bibliotekens medarbetare har därför inte sällan kommit att betraktat satsningarna på folkbibliotekens lärmiljöer som något importerat utifrån och har därmed blivit en service som har haft svårt att tillförskansa sig rollen som självklar del i folkbibliotekens kärnverksamhet. För att råda bot på detta har Bildanätverk skapats, ett kulturrådsfinansierat projekt med Regionbibliotek Stockholm som projektägare. Som ett komplement till Nitus med dess fokus på formell distansundervisning via lärcentra i glesbygd vill Bildanätverk lyfta fram det ickeformella och informella lärandet i folkbibliotek i Sveriges större städer. Nätverket vill prioritera frågor som berör exkluderade grupper i förortsmiljö. Det handlar här om klyftor av olika slag: framförallt digitala, demokratiska och språkliga. I Kista/Rinkeby utvecklas språkcaféer, i Malmö uppmärksammas demokratifrågan samt i Norrköping/Linköping är främst digitala klyftor i fokus. Genomgående i alla delprojekt i Bildanätverk är målsättningen att motverka social exkludering. Genom olika satsningar inom det icke-formella och informella lärandet är ambitionen att stärka framförallt förortsbibliotekens roller som brobyggare. En central målsättning med Bildanätverk är att dokumentera pågående lärmiljöprojekt, sprida resultat samt inspirera till nytänkande inom lärmiljöområdet på folkbibliotek över hela landet. För detta ändamål har en nätbaserad kollaborativ lärgemenskap skapats: Bildanätverk.se. Här kan studiebibliotekarier, biblioteksassistenter, projektledare, studie- och yrkesvägledare, IT-pedagoger, pedagoger och andra intresserade dela kunskap, erfarenheter och idéer med varandra. Diskussionerna har i dagsläget ännu inte riktigt kommit igång men innan projektet formella del är över, mars 2009, är förhoppningen att communityn ska vara en självklar plats för erfarenhetsoch idédelning inom lärmiljöområdet för medar betare i svenska folkbibliotek. Den nätbaserade kommunikationen i Bildanätverk sker även via lärplattformen WiZiQ, ett helt webbaserat videokonferenssystem som på ett nytt och spännande sätt gör det möjligt för i stort sett alla folkbibliotek att på ett enkelt och billigt sätt komma igång med videokonferens. De två stora videokonferenssystemen I Sverige, Marratech och Adobe Connect, har visat sig vara mindre lämpade för folkbibliotek med knappa ekonomiska resurser. WiZiQ är till skillnad från dessa plattformar helt gratis och kräver dessutom ingen nedladdning av programvara, vilket ger nya spännande möjligheter för bibliotek som hittills hindrats att använda lärplattformar med videokonferens p.g.a. hårda IT-restriktioner i kommunerna.

7 Learning saker En stor utmaning för folkbiblioteken är frågan om digitala klyftor. Trots att Sverige är världsledande vad gäller datoranvändning är det fortfarande en stor andel av befolkningen som sällan eller aldrig använder datorer, än mindre Internet. Det finns en klyfta mellan de som har och de som inte har och mellan de som kan och de som inte kan. Denna klyfta skär igenom alla delar av samhället, även folkbiblioteken. Många medarbetare på folkbiblioteken idag känner att de inte hänger med i den tekniska utveckling. Kraven på IKT-kompetens ökar men man upplever en brist vad gäller utrustning, tid och fortbildningsinsatser. De IKT-kunskaper som flertalet besitter begränsar sig dessutom till traditionella programvaror som t.ex. Officepaketet och de allmänna internetkunskaperna är ofta mycket bristfälliga. Många biblioteksmedarbetare har inte ens en egen dator i hemmet. För att möta detta enorma behov av fortbildning krävs nytänkande. Den traditionella formen av fortbildning att gå på kurs känns numera en aning förlegad. Traditionella kursupplägg har ofta ett formellt och hierarkiskt upplägg med en tydlig uppdelning mellan lärare och elev vilket kan få negativa konsekvenser på motivationen och därmed inlärningen. De är inte tillräckligt kollaborativa. Kurserna är dessutom ofta dyra och tidskrävande vilket leder till att enbart ett fåtal medarbetare kan delta. Det är helt enkelt, upplever många, en resurskrävande och ineffektiv modell för fortbildning i ett alltmer stressat och ekonomiskt trängt folkbibliotekssverige. Det nätbaserade flexibla lärandet som ett sätt att höja personalens kompetensnivåer har börjat göra insteg i de svenska folkbiblioteken mycket tack vare den framgångsrika projektidén 23 saker. Det är en idé som i mångt och mycket kommit att förkroppsliga det nya nätbaserade kollaborativa lärandet i folkbibliotekssammanhang: Learning saker är en projektidé som möter behovet av effektiv fortbildning om den sociala webben, web 2.0. Konceptet lanserades ursprungligen av Helene Blowers, då medarbetare på Public Library of Charlotte Mecklenburg County i North Carolina, USA. Hon menar att webben idag är allas angelägenhet inte bara IT-avdelningarnas domän - och att en allmän kännedom om och erfarenhet av web 2.0-tjänster bör vara en självklar del av alla biblioteksmedarbetares kärnkompetens. Helene Blowers lät sig inspireras av webbtjänsten 43 Things, en nätbaserad community där medlemmarna i grupp stöttar varandra att genomföra individuellt formulerade livsmål. 23 saker är ett slags motsvarighet till denna tjänst, men med siktet inriktat på just webb 2.0-tjänster, och med biblioteksmedarbetare som målgrupp. Hur genomför man då en framgångsrik fortbildning bland inte sällan teknikskeptiska biblioteksmedarbetare? Jo, genom learning by doing, och learning by playing kombinerat med belöningar i form av t.ex. mp3-spelare och laptops. Tekniken ska erfaras praktiskt, det ska vara roligt och det ska löna sig att kompetensutveckla sig. Traditionell personalutbildning, menar Helene Blowers, är ofta tråkig och leder inte nödvändigtvis till lärande. Därför bör de praktiska momenten lyftas fram i personalutbildningen. Istället för att bara prata om webbtjänster ska istället personalen lära sig att verkligen använda webbtjänsterna själva. Learning 2.0 i Helene Blowers tappning handlar om en lekfull utmaning bestående av 23 konkreta web 2.0-relaterade ting som personalen får till uppgift att genomföra på egen hand och fortlöpande dokumentera på sin egen blogg. Det kan handla om t.ex. att ladda upp bilder till Flickr, använda RSS-feeder eller att spara och tagga upp bokmärken online på den sociala bok-

8 märkestjänsten Del.icio.us. Genom att personalen uppmanas att dokumentera sina framsteg på en egen blogg kan en kollaborativt lärande stimuleras, under förutsättning att deltagarna inspireras att aktivt använda bloggarnas kommentarfunktioner som forum för levande diskussioner. Idag bedrivs 23saker-projekt på en mängd olika bibliotek världen över. I Sverige var Malmö stadsbibliotek först ut, därefter Stockholms stadsbibliotek, Karolinska institutets bibliotek och Göteborgs stadsbibliotek. Nyligen lanserade nästan alla Stockholms kommuner ett gemensamt 23saker-projekt, samordnat via Regionbibliotek Stockholm. I många fall kombineras den virtuella interaktionen med fysiska workshops. I Kista bibliotek t.ex. arrangeras varje vecka inspirationsfrukostar där personalen tillsammans kan träna, ställa frågor och inspirera varandra. Mycket tyder på att den här typen av icke-formellt, nätbaserat kollaborativt och flexibelt lärande i nätgemenskaper, kombinerat med fysiska träffar, har kommit för att stanna i den svenska biblioteksvärlden. Fördelarna är många: man kan delta i sin egen takt, man lär sig ett nytt kollaborativt sätt att lära, det ger nya värdefulla insikter om de yngres mediala verklighet, samt sist men inte minst: det är roligt! Slutord Folkbiblioteken kan i samverkan med studieförbund, folkhögskolor och andra intresserade aktörer - utvecklas till noder för framtidens icke-formella och informella lärande. Även om den formella distansundervisningen med dess renodlade e-learningmodell även i framtiden kommer att vara ett förekommande inslag i vissa bibliotek så tror jag att det främst är inom det blandade (blended learning) och icke-formella lärandet som vi kommer att kunna se folkbibliotekens styrka. Biblioteken har ett oerhört starkt varumärke, enligt färska undersökningar är biblioteken den offentliga verksamhet som allmänheten känner allra störst tilltro till. Detta starka förtroendekapital kan omsättas i meningsfull verksamhet som syftar till att stärka människors egenkraft, människors egen inneboende kreativa potential. Två av framtidens största utmaningar - att höja kunskapsnivåerna inom IKT och språk - kommer att i biblioteken finna lämpliga miljöer för informellt och icke-formellt kunskapsutbyte, på lika villkor människor emellan. Folkbibliotekens roll som neutral aktör i en offentlig miljö som I övrigt domineras av myndighetsutövning, kan vara en möjliggörande faktor som inspirerar individer att på nya och icke-konventionella sätt inhämta ny kunskap inom IKT och språk. Folkbiblioteken kan bli nyskapande arenor där de fysiska lärmiljöerna möter de virtuella, och då talar vi inte enbart om tjänster och verksamheter där biblioteken står som formell avsändare, utan om alla möjliga typer av virtuella gemenskaper som i biblioteken kommer att finna sin fysiska form. I takt med att biblioteken öppnar upp sina lokaler för nätbaserade gemenskaper kommer vi att se exempel på just den medskaparkultur som Bibliotek 2.0-visionen efterlyser. Litteratur: Michael Casey: Library 2.0 David Lankes: Library as conversation Folkbiblioteken kan i samverkan med studieförbund, folkhögskolor och andra intresserade aktörer - utvecklas till noder för framtidens icke-formella och informella lärande

9 Chris Anderson: The Long Tail James Surowiecki: Wisdom of Crowds Länkar: Info om mig: Min blogg: Bokcirklar.se: Bokhora.se: Stockholms stadsbiblioteks nya webbplats: Fråga biblioteket: Bildanätverk: LiteraTour in Library 2.0: 43 Things: Learning 2.0/ 23 Things: 23 saker I Stockholms stadsbiblioek: 23 saker i Stockholms län: Languagekompis: Språkdejting: Palabea: Språkcaféer i Sverige: WiZiQ: Adobe Connect: Marratech: Regionbibliotek Stockholm:

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Bortom Web 2.0. Konferensrapport från Computers in Libraries 2007

Bortom Web 2.0. Konferensrapport från Computers in Libraries 2007 Bortom Web 2.0. Konferensrapport från Computers in Libraries 2007 Åke Nygren är studiebibliotekarie och projektledare på Kista Lärcenter/ bibliotek samt lärmiljökoordinator i Stockholms stadsbibliotek.

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

ValiAnte Validering inom folkbildning

ValiAnte Validering inom folkbildning ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

VäL:s Digital Storytelling Festival 2012

VäL:s Digital Storytelling Festival 2012 2013-02-01 VäL:s Digital Storytelling Festival 2012 Vid månadskiftet november/december 2012 genomförde föreningen VäL i Landskrona Digital Storytelling Festival 2012. Det följande utgör ett översiktligt

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer