Cecilia Hermansson gick från chefekonom till forskare

Transkript

1 Utgiven av FAR Årgång 39 Pris 65 kronor Nr KARRIÄR Kvalitetskontrollen stärker din konkurrenskraft NÄRINGSLIV FAR vill lära av företagsskandalerna SKATT Näringslivet sågar förslaget om ändrade 3:12-regler debatt: Kommunal revision måste vara oberoende Hon värnar oberoendet Cecilia Hermansson gick från chefekonom till forskare

2

3 nummer 6/2013 BALANS ledare nummer 6/2013 Utgiven av FAR Årgång 39 Pris 65 kronor NR KARRIÄR Kvalitetskontrollen stärker din konkurrenskraft NÄRINGSLIV FAR vill lära av företagsskandalerna SKATT Näringslivet sågar förslaget om ändrade 3:12-regler DEBATT: ON KOMMUNAL REVISI OENDE MÅSTE VARA OBER Hon värnar oberoendet Cecilia Hermansson gick från chefekonom till forskare Foto: Kristofer Hedlund Balans är FARs tidning för fri och obunden debatt. Införda artiklar åter ger författar nas eller intervju personernas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. prenumeration Pris: 597,50 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration , balans@far.se. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 65 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till medlem@far.se Balans Box Stockholm fornamn.efternamn@far.se Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se Ett värdefullt kvitto I dagarna får alla FAR-medlemmar som ska kvalitetskontrolleras ett brev från FAR. Och i höst är det dags för själva kontrollen. Kontroll. Visst låter det tråkigt. Och lite jobbigt. Kanske dras tankarna till mindre positiva upplevelser. Det ligger nog i vår natur, vi gillar inte att bli kontrollerade. Däremot tycker många av oss om när produkter och tjänster vi köper är kontrollerade. Då vet vi ju att vi får en viss kvalitet. Ta bara betydelsen av KRAV-märket vid val av livsmedel eller den trygghet det ger att veta att plattsättarens arbete kvalitetssäkras när man ska renovera sitt badrum. Kanske är det just så man ska tänka när det är dags för kvalitetskontroll att den innebär en konkurrensfördel. En godkänd kvalitetskontroll är ju ett kvitto på att man håller en hög nivå på sina tjänster. För kunden kan det vara svårt att avgöra tjänsternas kvalitet, och då är detta värdefullt. För då vet han eller hon att tjänsterna lever upp till höga kvalitetskrav och behöver inte fundera mer på det. Balans har träffat FAR-medlemmar som blivit kvalitetskontrollerade för att ta del av deras erfarenheter. Visst har de känt oro och varit Trevlig läsning! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Chefredaktör Redaktör Redaktör Redaktör/debatt Pernilla Halling Lisa Bergman Charlotta Danielsson Rakel Lennartsson Annonser Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga (2012) nervösa inför själva kontrolltillfället. Men de är samtidigt överens om att de inte skulle vilja vara utan kvalitetskontrollen. Eller som Kirsi Rönnlycke, auktoriserad redovisningskonsult med egen byrå, uttrycker det: Se inte kvalitetskontrollen som ett måste. Se den som en möjlighet för dig att bli bättre och effektivare. Läs mer på sidorna Bo Lindberg, Selective Business, , , bo.lindberg@tidningenbalans.se Tryckt hos Exakta 2013 ISSN Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. 3

4 Förvänta dig mer Vill du sporras att utveckla dina kunskaper varje dag? Leverera riktigt bra värde till dina klienter? Bli del av ett team som sträcker sig över 150 länder och arbetar med världens ledande företag? Vara med på den fortsatta resan för ett av världens största affärsnätverk? Vad har du för förväntningar på din karriär? Besök oss på mycareer.deloitte.com/se

5 innehåll 6/ noteringar. Vi måste lära av skandalerna. För att dra lärdom och klargöra revisorns roll tar FAR fram en vitbok noteringar. 6 frågor till Elisabeth Åberg, CSR-utredare på fackförbundet Unionen. 09 noteringar. Nya redovisningsdirektivet en förenkling för små bolag. Men vad händer med god redovisningssed i Sverige? 20 Obligatorisk byrårotation. Nu ett steg närmare. 12 Förhandlingarna om den nya revisionslagstiftningen i EU väntas snart gå in i ett intensivt skede. 22 profil i balans. Hon sätter oberoendet framför affären. När Swedbank beslutade att låta den ekonomiska analysen vara en del av affären klev tidigare chefekonomen Cecilia Hermansson åt sidan. 28 inblick. 20 Månadens gästkrönikör: Små effekter av ny pensionsredovisning. Peter malmqvist EUs symboler ska förena medborgarna. ewa fallenius Kan företagen vägra välja mellan K2 och K3? Caisa drefeldt 32 fördjupning. Modellen med de tre försvarslinjerna skapar struktur kring riskägarskapet. Inger Rost, OLOF ARWINGE Redovisning av fastighetsförvärv genom underprisöverlåtelser vad gäller? Göran abrahamsson, Eva törning 37 i branschen. Auktoriserad redovisningskonsult. Nina Storm vill göra jobbet själv, inte granska vad någon annan har gjort. 38 debatt. 42 Tobias Larsson är chefredaktör på Vagabond och författare till en rad olika guideböcker. Branschen bör ta ett större ansvar för långsiktigt värdeskapande. lars-olle larsson Granskaren måste komma utifrån. Andreas berg, Gissur Ó Erlingsson, Mats sjöling, richard öhrvall 15 din yrkesroll. Stärk din konkurrenskraft med kvalitetskontroll. I dagarna får du som ska kvalitets kontrolleras ett brev från FAR, och i höst sker själva granskningen. 40 far förtroende, ansvar, relevans. Hallå där Anna Nord, auktoriserad redovisningskonsult. Nya sektioner ger ökad tydlighet. 5

6 sergel hjälper dig att ta hand om dina kunder på rätt sätt Maximera dina möjligheter t Kreditinformation Med våra kredittjänster hittar du nya kunder och nya affärer. vi är den hjälpande handen t inkasso & efterbevakning Ett specialanpassat och träffsäkert scoringverktyg är bara en av anledningarna till att vi får dina fordringar betalda. Vi vänder oss till transaktionsintensiva bolag med höga krav på kvalitet, kostnadseffektivitet och kundservice. Läs mer på: info@sergel.com Annons Vi är inte av den gamla stammen När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Vi läser inte bara lagen, vi är din samtalspartner när du vill utveckla ditt företag. Vi är cirka 180 medarbetare på 14 kontor runt om i Sverige som engagerar oss helhjärtat. För att du ska ha något att luta dig mot i din nästa affär.

7 nummer 6/2013 BALANS Noteringar foto: gotlands kommun FAR kommer att presentera vitboken under Almedalsveckan på Gotland. En vitbok syftar till att ge en samlad översikt i en fråga. Vi måste lära av skandalerna Dan Brännström Skandia, Carnegie, HQ Bank och Panaxia är några företag som hamnat i blåsväder på senare år. I flera fall har det i efterhand uppstått en diskussion i media om varför revisorn inte drog i larmklockan. För att dra lärdomar och klargöra revisorns roll tar FAR fram en vitbok. Vi måste våga vara självkritiska, säger FARs generalsekreterare Dan Brännström. I vitboken intervjuas nyckelpersoner i branschen och andra viktiga aktörer som styrelseledamöter, advokater, företagarorganisationer och myndigheter. Vi behöver bli bättre på att lyssna. Av tradition har vi ofta gömt oss bakom den goda seden, internationella standarder och tystnadsplikten. Men för att stärka förtroendet måste vi våga vara självkritiska och dra lärdomar av det som hänt. Kanske finns det sådant som revisorn kan göra på ett annat sätt, säger Dan Brännström. Anser du att det ligger det något i den kritik som har riktats mot revisorerna i de aktuella bolagen? Vi får se vad som kommer fram i vitboken. Men generellt måste revisorn bli tuffare och tydligare i sin rapportering. Ser man risker eller problem i verksamheten ska man snabbt rapportera till ledning och styrelse, säger Dan Brännström. En del bedömare menar att skandalerna hade kunnat undvikas om bara revisorn hade gjort sitt jobb. Dan Brännström betonar att det i grunden är positivt att det finns höga förväntningar på revisorn. Men han menar också att det finns en del missuppfattningar kring revisorns roll och ansvar, något som kommer att belysas i vitboken. Genom vitboken kan vi diskutera hur revisionen ska kunna möta de förväntningar som finns, säger Dan Brännström. Men det är inte bara revisorns roll som granskas i vitboken. Även bolagsstyrningen och myndigheternas roll diskuteras. Vi måste få till ett kollektivt lärande från de så kallade skandalerna. Något sådant förekommer inte i dag, säger Dan Brännström. Vad blir nästa steg, när vitboken har offentliggjorts? Förhoppningsvis kommer det fram förslag som får påverkan på både lagstiftning och självreglering. Men det här är bara början. Vitboken ska ses som ett avstamp för fortsatta diskussioner kring hur vi kan minska kunskapsgapet kring revisorns roll och samtidigt öka förtroendet för branschen, säger Dan Brännström. De revisorer som arbetar med de utpekade företagen har kom mit från Big 7. Hur berör vitboken övriga FAR-medlemmar? Jag tror att många av lär domarna är generella och att de därför kan få ett brett genomslag. Pernilla Halling Vitboken presenteras under Alme dalsveckan på Gotland 3 juli. Seminariet kommer att webb-tv-sändas på 7

8 BALANS nummer 6/2013 Noteringar 8 internationellt Påverka IFACs nya dagordning I juni erbjuds en ny möjlighet att svara på IFACs Quick Poll enkäten som fångar in synpunkter från mindre redovisnings- och revisionsföretag i hela världen. Detta är ett tillfälle att vara med och sätta Sverige på kartan, säger Mats Olsson, revisor på Adrian & Partners och Nordiska Revisorsförbundets (NRF) representant i IFACs Small and Medium Practices (SMP) Committee. Quick Poll syftar till att ta temperaturen på de mindre företagen så att IFAC kan anpassa sitt policyarbete efter deras behov. Närmare av FARs cirka medlemmar tillhör målgruppen för enkäten, men intresset från svenska småbyråer har varit försvinnande litet. Mats Olsson har gjort till sin mission att väcka svenskarnas intresse. Vi kan ju inte räkna med att påverka särskilt mycket av utvecklingen inom IFAC om det inte kommer mer än en handfull svar från Sverige, säger han. Genom att svara på Quick Poll kan man bland annat påverka de kommande årens dagordning i IAASB. Ska de utveckla nya och fler standarder, eller ska de underlätta implementeringen av de gamla först, är exempel på ett område som man kan och bör påverka, säger Mats Olsson. Enkäten är öppen till 21 juni och finns på May-June-2013.sgizmo.com/s3. Rakel Lennartsson IFAC International Federation of Accountants IAASB International Auditing and Assurance Standards Board De drygt svenska aktiebolagen har en kort medellivslängd 12,5 år. Revisionsbyrån Mazars vill genom ett nyinstiftat pris uppmärksamma de som är tio år och äldre. I dag riktas stor uppmärksamhet mot nystartade företag och bolag Riksrevisor Claes Norgren vill att Sverige ska driva på utvecklingen av en internationell praxis för offentlig redovisning. Sverige bör vara föregångare inom statlig redovisning Staten bör anpassa sin redovisning till internationell praxis och utveckla riskanalysen. Det är riksrevisorns huvudbudskap i sin revisionsrapport efter att ha granskat statens årsredovisning för Den internationella statsskuldkrisen har medfört ett förnyat intresse för staternas årsredovisningar och i EU pågår en diskussion om behovet av en gemensam internationell standard för statlig redovisning, så kallad IPSAS eller EPSAS för euroområdet. Länderna har svårt att enas, Mazars prisar uthålligt företag som har stark tillväxt. Men det finns andra företag som vi också tycker ska uppmärksammas, de uthålliga företagen, som är verksamma på samma ort år efter år, ger sysselsättning och som klarar av att överleva trots alla de förändringar men nu tycker riksrevisorn att Sverige ska gå före. På samma sätt som Sverige har varit en föregångare i Europa när det gällde utvecklingen av ett finanspolitiskt ramverk finns det anledning att driva utvecklingen även inom detta område, säger riksrevisor Claes Norgren. Han menar att Sverige ligger långt framme när det gäller kvaliteten i den statliga finansiella rapporteringen, men att den behöver utvecklas. För staten återstår ett arbete med att anpassa den statliga redovisningen till internationell praxis, säger han. som de utsätts för, säger Marianne Sandén Ljungberg, VD för Mazars i Sverige. Parajett AB i Landskrona blev i maj 2013 första med att tilldelades Mazars pris för uthålliga företag. Utöver anpassningen till internationell praxis vill riksrevisorn att staten ska utveckla riksanalysen. Jämfört med förra året har den blivit bättre, men det finns fortfarande utvecklingsbehov. Eftersom det handlar om stora belopp är det viktigt att prioritera denna utveckling och att ta fram analysmetoder, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Rakel Lennartsson IPSAS International Public Sector Accounting Standards EPSAS European Public Sector Accounting Standards Vinnande företag foto: sayed khatib foto: peter hoelstad

9 nummer 6/2013 BALANS Noteringar Nya redovisningsdirektivet en förenkling för små bolag Men vad händer med god redovisningssed i Sverige? Före sommarsemestern väntas politikerna i EU fatta ett formellt beslut om det nya redovisningsdirektivet. Implementeringen i svensk lag kan även påverka Bokföringsnämndens normgivning. För ett år sedan skrev Balans (nr ) under rubriken Enklare redovisning i juni fattas besluten att EUs nya redovisningsdirektiv sannolikt skulle antas i juni. Ett år senare ser det ut att bli verklighet. På ett EU-ambassadörsmöte 17 april träffades en överenskommelse. Nu återstår i princip bara formaliteter innan EU har ett nytt redovisningsdirektiv. Syftet har varit att förenkla bestämmelserna för framför allt små bolag. EU-kommissionen ville också modernisera språket och skapa en bättre struktur i och med att alla redovisnings- regler samlas i ett direktiv, säger Stefan Pärlhem ämnesråd på justitiedepartementet, som följt förhandlingarna på nära håll. Maximiharmonisering har varit en känslig fråga, inte minst i Sverige, eftersom det innebär att direktivet sätter ett tak och inga nationella tillägg kan göras där utöver. Nu blir det så att enbart de mindre företagen och bara vissa delar av redovisningsdirektivet kommer att omfattas av maximiharmoniseringen, berättar Stefan Pärlhem. Hur påverkar det möjligheten att behålla god redovisningssed? Detta är någonting som redovisningsutredningen får titta närmare på. Men det väcker frågan om möjligheten och lämpligheten att fullt ut behålla det nuvarande systemet med ramlagstiftning som fylls ut genom kompletterande normgivning, säger Stefan Pärlhem. Pernilla Lundqvist, ledamot i FARs policygrupp för redovisning, ingår i redovisningsutredningen och förvarnar om att direktivet kan göra delar av Bokföringsnämndens normgivning inaktuell. Både K2 och K3 kommer att behöva anpassas så att de inte kräver mer än det nya redovisningsdirektivet, exempelvis på upplysningsområdet. Om EU-direktivet kräver åtta olika upplysningar av mindre företag, kan antagligen inte svensk lag eller god sed kräva mer än så. Syftet med maximiharmoniseringen är att sätta ett tak i stället för som tidigare ett golv för vilka krav medlemsländerna får ställa på företagen. Allt för att det ska uppfylla politikernas löfte om förenkling och minskad administrativ börda. Rakel Lennartsson Pernilla Lundqvist befarar att det nya redovisningsdirektivet kan göra delar av Bokföringsnämndens normgivning inaktuell. foto: ester sorri Winthers Revisionsbyrå är ett medelstort revisions- och konsultföretag med kunder i många olika branscher. Vår målsättning är att kombinera den lilla revisionsbyråns närhet till kunden och ett konkurrenskraftigt pris med den stora byråns bredare utbud av tjänster. Winthers Revisionsbyrå är medlem i UHY International som finns representerade i över 81 länder vid drygt 240 kontor. Läs gärna mer om oss på WINTHERS Revisionsbyrå söker kvalificerade revisorer Vi på Winthers står inför en succession samtidigt som vi har inflöde av nya uppdrag. Vi söker Dig som arbetar med revision och rådgivning med inriktning mot ägarledda företag och dess ägare. Vi tror att Du har - en viss egen uppdragsvolym men samtidigt ledig kapacitet då vi såväl har inflöde av nya uppdrag som en nära förestående succession - ett arbetssätt som delar våra värderingar om ett byråkoncept - ett kundorienterat fokus med hög social kompetens På Grev Turegatan i centrala Stockholm sitter vi 14 personer. Är Du intresserad? Du är välkommen att kontakta oss enligt följande per telefon eller e-post. Auktoriserad revisor Ragnar Santesson, vxl , ragnar.santesson@winthers.se Godkänd revisor Britt-Marie Winther, vxl , brittmarie.winther@winthers.se 9

10 BALANS nummer 6/2013 Noteringar skattetillägg Skattemål på is Har skattetillägget straffrättslig karaktär? I väntan på att Högsta domstolen, HD, ska komma med en principiell dom om skattetillägg ställs flera rättegångar om skattebrott in. Om skattetillägget har straffrättslig karaktär, något som hovrätten över Skåne och Blekinge har slagit fast i en dom, betyder det att dagens svenska skatteregler är oförenliga med förbudet mot dubbelbestraffning. Det är olyckligt att rättsläget är så osäkert. Om HD går på samma linje som hovrätten har vi ett läge där man inte kan bli åtalad om Skatteverket tar ut skattetillägg. Skulle ett sådant läge uppstå kommer dock verket, i avvaktan på ny lagstiftning, som huvudregel fortsätta att ta ut skattetillägg, säger Olof Sundin, rättsexpert på Skatteverket. charlotta danielsson Dina kläder talar se till att de säger vad du vill. Retorikkonsulten Elaine Eksvärd i tidningen Advokaten nr 4/2013. För andra året i rad röstar tidningen CFO Worlds läsare fram PwC till Årets CFO-partner. Drygt 400 personer har svarat på enkäten. För PwCs del blev det en klar vinst. KPMG klättrade ett steg, medan Deloitte och BDO behöll sina platser från förra året (fjärde respektive femte plats). Ernst & Young sjönk ett steg. Årets Revisionsbyrå 2013 (placering 2012) 1. PwC (1) 2. KPMG (3) 3. Ernst & Young (2) 4. Deloitte (4) 5. BDO (5) rankning Ekonomichefer väljer PwC Allmänt tillsynsansvar nej tack! FAR anser inte att revisorn ska ha anmälningsplikt när det gäller personer med näringsförbud. Revisorn är inte en tillsynsmyndighet En statlig utredning har föreslagit att revisorn ska anmäla misstänkt brott mot näringsförbud. FAR protesterar och hoppas kunna påverka det kommande lagförslaget. Utredningen om tillsyn och effektivitet (SOU 2012:84) som kom med sitt betänkande i december har bland annat haft till uppgift att lösa problemet med tillsynen över personer som fått näringsförbud. Utredningen föreslår att revisorn ska ha anmälningsplikt när det finns misstanke om att en person med näringsförbud agerar i kulisserna i bolaget. FAR varnar för konsekvenserna av att lägga vad som närmast kan beskrivas som ett tillsynsansvar på revisorn. Vi är rädda att det blir som att öppna en dammlucka. Fler myndigheter kan se en möjlig- het att lägga ut sitt tillsynsansvar på revisorn, säger Fredrik Nydén, föreningsjurist på FAR. Traditionellt sett har revisorn skyldighet att anmäla brott som i huvudsak är kopplade till bokföringen, såsom misstanke om ekonomisk brottslighet. Att låta FARs medlemmar bli allmänna tillsynsmän är en utveckling som branschorganisationen motsätter sig. Dessutom tror man inte att det aktuella förslaget är effektivt. Redan i dag finns det aktiebolag som inte har någon revisor. Utredningens förslag kommer inte att leda till någon granskning alls av dessa bolag, säger Fredrik Nydén. Risken för att personer som har näringsförbud och som bryter mot detta väljer bort revisionen är uppenbar. Förslaget riskerar därför att bli ett slag i luften, säger Fredrik Nydén. Men tillsynen av personer som belagts med näringsförbud är ingen lätt fråga att lösa, varför risken är stor att politikerna ändå väljer att lägga ansvaret på revisorn. Förändringarna föreslås träda i kraft om ett år och en lagrådsremiss kan väntas under hösten. FAR kommer fortsätta att uppvakta politikerna i frågan. Självklart är det svårt för staten att kontrollera ett förbud som gäller något så diffust som att bedriva näringsverksamhet bakom en formell fasad men i och med att revisionsplikten är frivillig för de flesta företag är detta inte en framkomlig väg. I stället är risken stor att politikerna tror sig ha löst ett problem när de egentligen bara lurat sig själva, säger Fredrik Nydén. Rakel Lennartsson bild: dreamstime 10

11 nummer 6/2013 BALANS Noteringar 6 frågor... till Elisabeth Åberg, CSRutredare på fackförbundet Unionen, som gjort en genomgång av de största svenska företagens hållbarhetsredovisningar Redovisningen påverkar företagets styrning 1Varför har Unionen granskat hållbarbarhets redovisningar? Hållbarhet och företagens sociala ansvar (CSR) handlar mycket om de anställdas villkor och fackliga rättigheter som är någonting vi arbetar med dagligen, så det är intressant för oss att se hur företagen rapporterar kring detta. Det finns också indikationer på att de sociala frågorna är eftersatta jämfört med exempelvis miljöfrågorna. 2Hur gjorde du genomgången? Urvalet av de 25 största svenska företagen är baserat på omsättning och antal anställda i Sverige, samt Unionens medlemsantal. Jag har sedan tagit den sociala informationen i respektive företags hållbarhetsredovisning och sorterat in i en mall som bygger på Global Reporting Index (GRI). Men det finns viktiga sociala indikatorer som inte finns med i GRI-mallen. 3 Vad kom du fram till? Alla företag rapporterar sociala indikatorer och det är bra. Men det finns stora brister. Generellt sett är det för lite kvantifierbara uppgifter och mätbara mål. Om företagen tvingades sätta mål skulle de jobba mer med frågorna. En annan brist är att det rapporteras så lite från leverantörsledet. 4 Ni betonar fackliga rättigheter är det företagens ansvar? Nej, det är inte företagens ansvar och det är heller inte önskvärt att det skulle vara det, för då skulle vi inte få fristående fackföreningar. Men företagen har ett ansvar om de går in på marknader där de anställdas rättigheter i praktiken är svaga. Då kan de underlätta organisering genom att tillåta fackliga representanter att komma in på arbetsplatsen, sätta upp information på anslagstavlan och liknande. 5Kan redovisning vara ett verktyg för samhällsförändring? Att redovisa och kvantifiera målsättningar är ett viktigt verktyg när det gäller prioriteringar som ett företag måste göra. Det påverkar också hur man styr och arbetar med olika frågor i ett företag. Ur ett fackligt perspektiv är de viktigaste sociala indikatorerna organiseringsgraden och kollektivavtalstäckningen, men bara en tredjedel av de 25 största företagen rapporterar dessa data. 6Vilken roll har revisorer och redovisningskonsulter? Jag tycker att branschen har ett ansvar att utveckla hållbarhetsredovisningen på det sociala området så att vi får mer kvantifierbara data, precis som i den finansiella redovisningen. Rakel Lennartsson Foto: Mikael Lundström KONTORSCHEF till HLB Revisorsgruppen i Stockholm HLB Revisorsgruppen förvärvade nyligen Zachrissons revisionsbyrå på Lidingö, och nu söker vi en kontorschef dit. Tjänsten innebär att självständigt ansvara för den dagliga driften på en mindre byrå, men också att utveckla och expandera verksamheten där. Du som söker är kvalificerad revisor med goda ledaregenskaper. Du är kundorienterad, och om du har erfarenhet av att arbeta på en ledarposition är detta självklart meriterande. Om du vill veta mer om tjänsten är du välkommen att ringa till Thomas Jönsson, Skicka din ansökan till: Zachrissons revisionsbyrå Thomas Jönsson Stockholmsvägen Lidingö Eller på mail: thomas.jonsson@revisorsgruppen.se Due diligence - besiktning av företag Behovet av företagsbesiktning, så kallad due diligence, växer i näringslivet. Dagens alltmer komplexa, globaliserade och snabba transaktioner gör det svårt för företagsledare att verkligen veta med vem och med vad man gör affärer. Fakta motsvarar sällan förväntningarna och priset för kunskapsbrister är högt. Nu gör en ny bok företagsbesiktningen begriplig och möjlig för fler. Läs mer om boken och köp den på Order/Information tel: vx: info@ekonomionline.se 11

12 BALANS nummer 6/2013 Förändring av 3:12 hämmar tillväxten FAR kritiskt till regeringens förslag Regeringens förslag om ändrade 3:12- regler riskerar att kasta in företagare i en osäker skattesituation, enligt FAR. Även om förändringen tycks vara riktad mot de stora partner ägda bolagen stämmer stora delar av närings livet in i kritiken. Redovisningskonsulter och revisorer runt om i landet vittnar om samtal från oroliga kunder, som befarar att 3:12-reglerna kommer att bli ännu krångligare och slå undan fötterna för dem som företagare. Många ringer och är oroliga. De flesta har bara hört att förändringar är på gång och undrar hur det kommer att drabba dem. I media har det låtit som att det bara är de stora konsultbyråerna som berörs, men det är inte lika uppmärksammat att det kommer att bli försämringar även för många mindre företag, säger Mikael Ernström, auktoriserad revisor på Ernströms Revisionsbyrå i Ljusdal. 12 Dan Brännström Erik Emilsson Även på Mazars har man fått frågor om regeringens förslag. De föreslagna ändringarna i 3:12-reglernas löneunderlagsregel har diskuterats åtskilligt här hos oss då många av våra kunder, stora som små, drabbas av de föreslagna ändringarna utöver att de redan väldigt komplicerade reglerna blir ännu mer komplicerade, säger Jenny Stenesjö, expert på 3:12-reglerna hos Mazars. Erik Emilsson, auktoriserad revisor på Revidecos kontor i Stockholm, har en bild som delvis skiljer sig från de andra. Han menar att intresset för 3:12 inte varit ovanligt stort i och med förändringsförslaget utan är en fråga som ständigt återkommer från kunderna när det är dags för bokslut och revision. Storbolagen pratar i egen sak när de kritiserar förändringen av 3:12. De lite mindre företagen som till exempel vår mediankund, det vill säga ett bolag med cirka tre delägare och tio till femton anställda får det inte sämre. För dem blir det snarast bättre, säger Erik Emilsson. Trots det är han kritisk till förändringsförslaget. Främst för att 3:12-reglerna i och med förändringen görs ännu mer krångliga. 3:12 är en korkad regel, både före och efter förslaget om förändringar. Varför inte till exempel sätta ett tak på löneunderlaget som gäller alla i stället för att sätta upp gränser för antalet delägare, säger Erik Emilsson. De oroliga företagarna får stöd för sina farhågor. Inte bara från branschorganisationer som FAR och Advokatsamfundet, utan även av andra tunga instanser som Svenskt Näringsliv och Företagarna samt universiteten i Stockholm och Uppsala. Nu riskerar krånglet att bli ännu värre. Dessutom försämras regelverkets förutsebarhet och företagare i begrepp att starta eller växa får negativa signaler, framhåller Krister Andersson, skattesakkunnig på Svenskt Näringsliv. I samband med vårpropositionen presenterade Anders Borg sitt förslag till förändring av 3:12. Enligt regeringen används dagens 3:12-regler för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Nu vill regeringen ändra reglerna så att personer med mycket litet delägarskap inte får tilllämpa den så kallade löneunderlagsregeln, som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda, desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Samtidigt vill regeringen att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa löneunderlagsregeln ökar i företag med stor lönesumma. Inom Praktikertjänst, som i dag är ett stort icke-riskkapitalägt vårdföretag med över mottagningar på 150 orter och delägare, är man orolig över hur de föreslagna 3:12-reglerna kommer att påverka företaget. VD Carola Lemne menar att förslaget slår brett. Praktikertjänst omfattas också av 3:12-reglerna, men har aldrig nyttjat reglerna fullt ut eftersom det inte överensstämmer med våra värderingar. Praktikertjänsts unika modell är inte byggd för att Fakta: Anna-Clara af Ekenstam 3:12-reglerna infördes 1991 och reglerar beskattningen av ägare till fåmansföretag. Skattesatsen på aktieutdelningar är (upp till en viss gräns, gränsbeloppet) 20 procent. Delen som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst, vilket ger en skattesats på upp till cirka 57 procent. Lönekostnaderna i företaget är viktiga för att beräkna gränsbeloppet. Ju högre lönekostnader desto större summor kan delägarna ta ut som aktieutdelning. På far.se finns ett kampanjrum där det går att följa det som händer kring 3:12.

13 nummer 6/2013 BALANS Foto: dreamstime minimera skatt utan för att skapa en miljö som möjliggör småskaligt entreprenörskap inom vården. Anders Borgs förslag slår dock bredare än mot de tilltänkta revisions- och advokatbyråer som regeringen vill sätta åt, säger Carola Lemne. Regeringen vill sätta upp en gräns för när delägare får börja använda lönunderlagsregeln. Den gränsen ska gå vid fem procent av bolagets kapital. Praktikertjänst har ägare och varje enskild ägare får äga max 0,5 procent av bolaget. Det innebär att ingen aktieägare i Praktikertjänst kommer att kunna utnyttja regeln vilket kommer att leda till en kraftigt höjd beskattning, säger Carola Lemne. Helena Adrian, auktoriserad revisor vid Adrian & Partners AB i Göteborg, har också synpunkter på regeringens förslag. Hon har mött kunder som blivit väldigt upprörda över de tänkta förändringarna av 3:12. Om regeringen nu vill komma åt att stora konsultbyråer använder reglerna på ett sätt som det ursprungligen inte var tänkt finns det andra vägar att gå anser hon. Hon syftar på att det redan i dag finns regler om förmånsbeskattning av en hel del annan egendom som en anställd köper eller lånar av arbetsgivaren på förmånliga villkor. Då beskattar man förmånen att få disponera eller köpa egendom utifrån ett marknadsvärde där lagstiftaren eller lagvårdande myndighet har varit noga med att definiera hur detta marknadsvärde ska beräknas. Det självklara hade varit att gå till pudelns kärna, det vill säga titta på hur man kan lösa problemen med värdet på egendomen som ger rätt till utdelningen, aktierna, i stället för att skapa orimliga regler som drabbar andra transaktioner och andra företag än de som lagstiftaren egentligen vill komma åt, säger Helena Adrian. FAR har skickat ett öppet brev till näringsminister Annie Lööf där branschorganisationen betonar att förslaget riskerar att kasta in företagare i en osäker skattesituation. Långt fler än de företag som regeringen menar berörs av FAR ifrågasätter kravet på en viss ägarandel i regeringens förslag till nya 3:12-regler. förändrade 3:12-regler. FAR befarar att förslaget kommer att leda till ett skatteplaneringsinferno när nya tröskeleffekter sätts upp och strävan att hamna på rätt sida om regeringens skattesatstak inleds. Förslaget hämmar tillväxten. Varje företagare som står inför tillväxt eller vill sälja verksamheten påverkas. Det svenska näringslivets timglas har många mindre företag i botten. Nu vill regeringen göra det ännu svårare för dessa att växa, säger Dan Brännström, FARs generalsekreterare. FAR ifrågasätter också kravet på en viss ägarandel. Är det verkligen så att man anser att ett seriöst betingat delägarskap börjar vid fem procent. Att sätta ett tak med 20 delägare skapar ett statiskt näringsliv, säger Anna-Clara af Ekenstam, FARs ordförande. I stället för krav på en viss ägarandel föreslår FAR att det så kallade lönebaserade utrymmet i 3:12-reglerna får uppgå till en viss multipel av den kontanta ersättningen, det vill säga en relation mellan uttagen lön och utdelning. På så sätt skulle man slippa tillväxthämmande tröskeleffekter, säger Anna- Clara af Ekenstam. Charlotta Danielsson 13

14 Gör som andra revisorer och redovisningskonsulter ge dina kunder Resultat! Resultat vänder sig direkt till företagare och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Förutom nyheter om skatter, lagar och regler ger Resultat handfasta råd om hur man utvecklar sitt företagande och ökar lönsamheten. Ge bort Resultat året ut du betalar endast 10 kronor per exemplar. Du som redan prenumererar på Resultat åt dina kunder kan utnyttja erbjudandet för nya kunder. (Ange rabattkod KUNDPREN). Har du råd att låta bli? En läsarundersökning från i fjol visar att kontakten med kunderna ökar när tidningen kommer till kunden. Alltså, chans till fler affärer för dig och din byrå! Resultat Inspiration & information nummer /69 SeK/utgiven av Far akademi prisjakten så maxar du kundens betalningsvilja välj Rätt mellan K2 och K3 Resultat nummer /69 SeK/utgiven av Far akademi offentlig UPPHanDling Snart kan småföretagen få del av kakan tema: BilFÖRMÅnER - Resultat guidar dig i företagsbilarnas reglerade värld Inspiration & information Ny tidning Ersätter Nytt från Revisorn/Koncist 60 % av de privatägda företagen väntas byta ägare Expertens bästa tips vid ägarskiften. Det är fantas tiskt att se hur företaget utvecklas och att till och med kunna anställa personal Percy nilsson Emma Wiklund Media skriver om mig för att jag gör saker som andra inte vågar. Nyheter och inspiration från din revisor eller redovisningskonsult Nyheter och reportage från din revisor eller redovisningskonsult säsongsanställning så rek ryterar Grön a Lund tusentals sommarjobbare Resultat utkommer tio gånger per år. För helårsprenumeranter ingår två faktasamlingar. Låter det intressant kontakta FAR Akademi, tel eller resultat@far.se Nyheter och inspiration från din revisor eller redovisningskonsult Snabbavveckling - nu ännu enklare Snabbavveckling har varit det enkla sättet att snabbt avveckla sitt aktiebolag sedan vi skapade tjänsten Att anlita Svenska Standardbolag för en snabbavveckling är idag det vanligaste sättet att snabbt avveckla sitt aktiebolag. Vi har förenklat tjänsten ytterligare, bland annat genom att antalet handlingar vid överlåtelsen nu är färre. Sänd balansrapport och resultatrapport för snabb offert. Kontakta oss så hjälper vi dig! FALUN MALMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG E-POST: info@standardbolag.se HEMSIDA: LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954

15 Bild: Shutterstock nummer 6/2013 BALANS Stärk din kon kur rens kraft med kvalitets kontroll I dagarna får du som ska kvalitetskontrolleras ett brev från FAR, och i höst sker själva granskningen. Det är alltså hög tid att börja tänka på kvalitetskontrollen. Genom att förbereda dig kan du undvika de vanligaste fallgroparna. En godkänd kvalitetskontroll blir sedan ett kvitto på att dina tjänster håller hög kvalitet och stärker dig i din yrkesroll. Kvalitetskontrollen en vidareutveckling Först blev jag lite stressad och tänkte: hjälp, kommer jag att klara det. Men sedan insåg jag att om jag inte blir godkänd direkt då får jag ju hjälp med att se vad som behöver förbättras. Då kändes det bättre, berättar hon. Inför kvalitetskontrollen fick hon chans att förbereda sig då kontrollanten i förväg skickat över checklistorna. Kirsi Rönnlycke läste också på om kvalitetskontrollen på FARs hemsida, något hon rekommenderar andra att göra. Jag ville veta vad det innebar att bli kontrollerad och på hemsidan fanns mycket bra information som var lätt att ta till sig, säger hon. Kirsi upplevde också att hon hade en mycket bra dialog med sin kontrollant, och hon passade själv på att ställa en hel del frågor under kvalitetskontrollen. Eftersom kontrollanten var hos mig Kirsi Rönnlycke, auktoriserad redovisnings konsult. Foto: kristofer hedlund Se inte på kvalitetskontrollen som ett måste. Se den som en möjlighet för dig att bli bättre och effektivare. Rådet kommer från Kirsi Rönnlycke, auktoriserad redovisningskonsult, som blivit kvalitetskontrollerad. Efter att ha arbetat som revisorsassistent och redovisningskonsult känner Kirsi Rönnlycke, som driver Reco Kirsi Rönnlycke AB i Stockholm, att hon är van vid att det hon gör granskas. För mig handlar kvalitetskontrollen om ett tillfälle att kunna ta emot konstruktiv kritik och en chans att lära mig något, säger hon. Hon genomgick kvalitetskontrollen 2011, då hon varit verksam i knappt ett år. Hennes första tanke var om hon hunnit få allt på plats. Eftersom hon är ensam på byrån så var hon också ensam om att bli granskad. en hel dag gjorde jag det till en utbildningsdag för mig själv. Jag utnyttjade tiden väl för att ta del av hans erfarenheter och kunskap, säger hon. Charlotta Danielsson 15

16 BALANS nummer 6/2013 Gör ett självtest och se hur du ligger till Som kvalitetskontrollant känner Michael Ottosson, godkänd revisor vid Revisorsringen i Eslöv AB, att han gör stor nytta. Många revisorer, inklusive jag själv, går på kurser och träffar kollegor men vi pratar inte så mycket om praktisk revision, hantering av programvaror och så vidare. Jag känner att jag lär mig mycket när jag är ute och gör kontroller och jag får samtidigt möjlighet att träffa kollegor och dela med mig av mina erfarenheter, säger han. Han upplever att de allra flesta som blir kvalitetskontrollerade nu för tiden är väl förberedda och införstådda med vad kvalitetskontrollen handlar om. Till hjälp finns checklistor och manualer på FARs hemsida. Är man osäker inför en kvalitetskontroll brukar jag rekommendera att man går in på FARs hemsida och tittar på materialet som finns där och gör ett självtest. Det är ju bara att hämta checklistorna och manualerna och titta igenom dem, så får man en känsla för hur man ligger till, säger han. För att upprätthålla ett förtroende gentemot omvärlden måste kvalitetskontrollen vara en självklar del av revisorns arbete och en kontinuerlig avstämning för att se att man jobbar rätt. Charlotta Danielsson Michael Ottosson, godkänd revisor och kvalitetskontrollant. Foto: Boris Grimbäck Starkare yrkesroll med kontroll Kvalitetskontrollen stärker den auktoriserade redovisningskonsulten i sin yrkesroll. Det menar kvalitetskontrollanten Christina Thulin, som varit med sedan starten Den som ska kvalitetskontrolleras kan känna sig utsatt och osäker. Men Christina Thulin, auktoriserad redovisningskonsult och partner på Baker Tilly Mapema i Sollentuna, försäkrar att kvalitetskontrollen inte ska komma som någon överraskning. Den som kontrolleras ska få tid att förbereda sig. Man ska inte se kontrollanten som ett hot utan som en tillgång, och passa på att fråga och bolla idéer. Då blir kontrollen roligare och ger ett mervärde, säger Christina Thulin. Kontrollanterna arbetar efter FARs checklistor och Christina Thulin brukar i förväg skicka över dessa till den som ska kontrolleras. Checklistorna finns att ladda ner på FARs hemsida. Ibland uppstår det missförstånd, som att den vi granskar tror att vi ska gå igenom kundens verifikationspärmar, granska årsredovisningen eller liknande, men det är inte vad kontrollen handlar om. Kvalitetskontrollen går ut på att granska den interna kontrollen på byrån, och hur dessa rutiner och riktlinjer följs, säger hon. Om man jobbar på en mindre byrå, eller ensam, och något händer måste det finnas dokumentation så att någon annan Christina Thulin, auktoriserad redovisningskonsult och kvalitetskontrollant. kan träda in. Det är viktigt att det finns system och rutiner. Sådant tittar vi på vid kvalitetskontrollen. Christina Thulin berättar att många får en aha-upplevelse vid kvalitetskontrollen. Som kontrollant tycker hon att det är roligt att kunna tillföra något till den kontrollerade och tillsammans med honom eller henne reda ut olika begrepp. Det handlar om medlemsvård, menar hon. Hon betonar också att kontrollanterna har tystnadsplikt. Så den som kontrolleras behöver inte vara rädd att något hamnar i felaktiga händer, säger Christina Thulin. Charlotta Danielsson Foto: kristofer hedlund Så här gör du som redovisningskonsult för att undvika fallgroparna: Ha uppdragsavtalen i ordning Det är inte ovanligt att uppdragsavtal saknas eller brister i innehåll. Gå vidareutbildningar regelbundet FARs yrkesetiska regler kräver att du ska vidareutbilda dig. Har du inte vidareutbildat dig i tillräcklig omfattning kan det leda till att du inte godkänns i kvalitetskontrollen. Dokumentera ditt arbete Dokumentationen är i allt för många fall bristfällig. Vad som ska dokumenteras framgår i Rekos ramverk. Dokumentationen ska du ha på ditt kontor. Håll koll på kraven vid kombiuppdrag Brister i attestkraven är inte ovanligt. Det är viktigt att du inte missar Rekos krav. I ett kombiuppdrag ställs ytterligare krav på redovisningskonsulten, och det innebär att verifikationer alltid ska vara attesterade och klassificerade av kunden vid ett registreringsuppdrag och att de bokföringsordrar (oavsett om uppdraget innefattar registrering eller inte) som upprättas vid framtagningen av bokslut ska attesteras av kunden. För att visa att du uppfyllt ska-kravet avseende bokföringsordrar vid bokslutsarbetet måste du ha en kopia av de attesterade bokföringsordrarna i din dokumentation eller en aktiv bekräftelse från kunden på att denna har godkänt bokföringsordrarna. 16

17 nummer 6/2013 BALANS Så går det till steg för steg 1. Urval görs På våren gör FARs kvalitetssekretariat ett urval av vilka som ska kontrolleras. Kontrollerna sker sedan på hösten. 2. Kontrollanterna får veta vilka de ska kontrollera Om kontrollanten bedömer att det föreligger jäv i något ärende ska detta meddelas till kvalitetssekretariatet. Bilda eller avveckla bolag? Bolagsstiftarnas lagerbolag och snabbavveckling hjälper dig hela vägen. 3. Informationsbrev till den som ska kontrolleras Före sommaren får alla som ska kontrolleras ett brev där det framgår vem som blivit utsedd till kontrollant. Om du som ska kontrolleras bedömer att det föreligger jäv ska du meddela detta till kvalitetssekretariatet. Kontrollantens arvode och kostander betalas alltid av det företag där den kontrollerade är anställd. Kontrollanten ska underteckna en uppdragsbekräftelse och denna ska godkännas av företaget. Det för att säkerställa att uppdraget kan utföras enligt de krav som kvalitetsnämnden ställer. Lagerbolag Ett tryggt, snabbt och enkelt sätt att starta aktiebolag. Vi levererar bolaget inom 2 timmar. Självklart anpassat helt efter dina önskemål. 4. Kvalitetskontrollen genomförs Kontrollen genomförs någon gång under perioden 1 september 31 december. 5. Rapportering till kontrollerad När kontrollen är utförd sammanställer kontrollanten en rapport som skickas till företagsledningen för det kontrollerade företaget, som har två veckor på sig att lämna synpunkter. Sedan skickar kontrollanten rapporten och kontrollmaterialet till kvalitetssekretariatet. 6. FARs kvalitetssekretariat bereder ärendet Vid behov kan kvalitetssekretariatet återkomma till kontrollanten eller till den som blivit kontrollerad för kompletterande frågor. Snabbavveckling Vi köper vilande bolag för snabbavveckling och tar hand om hela avvecklingsprocessen. Likviden utbetalas omgående utan att du behöver vänta på en fullbordad likvidation. Tryggt, snabbt och enkelt. 7. Kvalitetsnämnden fattar beslut Nämnden behandlar kontrollärenden i den takt de kommer in till kvalitetssekretariatet och blir klara för beslut. Kvalitetsnämnden kan även besluta om en kompletterande kontroll. Om kompletterande information behövs bordläggs ärendet till nästa sammanträde. 8. Beslutsbrev till den som kontrollerats Kvalitetssekretariatet skickar efter nämndens sammanträde ut ett brev med information om kvalitetsnämndens beslut. bolagsstiftarna ab box 12086, göteborg tel fax bolags@stiftarna.com 17

18 BALANS nummer 6/2013 Så här gör du som revisor för att undvika fallgroparna: ISQC 1-policy Många revisionsföretag är sena med implementeringen av ISQC 1. Vanligt förekommande är att den övervakningsprocess som ISCQ 1 förutsätter ännu inte är på plats. Foto: kristofer hedlund Uppdragsavtal Följ upp att det verkligen finns uppdragsavtal. Säkerställ att de föreskrivna gränsvärdena iakttagits på ett korrekt sätt. Innehav av fastigheter eller värdepapper Tänk på att det inte är tillåtet för ett revisionsföretag, eller annat företag inom koncernen, att inneha fastighet där ingen revisionsverksamhet bedrivs eller där revisionsverksamhet bedrivs i ringa omfattning. Det är heller inte tillåtet att bedriva värdepappershandel. Dokumentation av genomförda uppdrag Ibland är dokumentationen ofullständig vad gäller riskanalys, väsentlighetsbedömning, urval, åtgärder och slutsatser den röda tråden saknas. Själva granskningsplanen är ofta bristfälligt dokumenterad, detsamma gäller granskningen av resultaträkningen och årsredovisningen. Granskning av varulager Det är viktigt att delta vid varulagerinventeringen eller, i tillämpliga fall, utföra tillräckliga alternativa granskningsåtgärder. Tidpunkt för dokumentation Det förekommer fall där granskningsmoment är daterade efter revisionsberättelsens avlämnande. Det är inte tillåtet. Vidareutbildning Som kvalificerad revisor måste du vidareutbilda dig. Av FARs yrkesetiska regler framgår vilka krav som ställs. Zinovia Vavolidu, godkänd revisor. Flexibilitet och kommunikation Beskedet om kvalitetskontroll kom bara ett par dagar innan Zinovia Vavolidu väntade sitt första barn. Men trots den dåliga tajmingen blev kontrollen en positiv upplevelse. Tidpunkten var inte bra för mig. Jag skulle gå på mammaledighet och höll på att öppna den sista posten för att sedan gå hem, och brevet innehöll besked om kvalitetskontroll. Men min kontrollant var mycket flexibel, och jag fick skjuta på kontrollen några månader, säger Zinovia Vavolidu, godkänd revisor på Brantz AB i Stockholm. Kontrollantens flexibilitet och kommunikation var två saker hon uppskattade. Hon upplevde att hon hade tur som fick en kontrollant som själv varit revisor i flera år med egna uppdrag. Jag tyckte att han hade en bra inställning. Han var noga med att min doku- mentation hade en röd tråd, koppling till min riskanalys och min utförda granskning men han gjorde detta med en positiv och praktiskt attityd. Eftersom han själv hade egna uppdrag och många års erfarenhet av yrket så visste han verkligen vad det handlade om, säger Zinovia Vavolidu. Hon tycker att hon lärde sig mycket under kvalitetskontrollen och att det var givande att ha en äldre, erfaren kontrollant. För Zinovia Vavolidu är kvalitetskontrollen ett kvitto på att hon gör ett bra jobb. Huruvida kunderna bryr sig om att det finns en kvalitetskontroll beror på vilka kunderna är framhåller hon. Jag upplever att det främst är viktigt för de kunder som behöver en revisionsberättelse. De kan tycka att det är bra att vi är kontrollerade, säger hon. Charlotta Danielsson Ett kvitto på hög kvalitet Kvalitetskontrollen är inte bara ett stöd i det interna kvalitetsarbetet utan även en signal till näringslivet att branschen håller hög kvalitet på sina tjänster. För varje medlemskategori inom FAR finns en kvalitetsnämnd, som är ett oberoende organ som väljs av FARs stämma. Kvalitetsnämnden leder kvalitetskontrollen och lämnar en redogörelse för verksamheten till årsstämman. Till sin hjälp har kvalitetsnämnden kvalitetskontrollanter som utgörs av FAR-medlemmar, 18 samt av FARs kvalitetssekretariat. Den som kvalitetskontrolleras kan bli godkänd, godkänd med kommentar om iakttagelser, ej godkänd i kombination med omkontroll, alternativt begränsad omkontroll (inom ett år) samt ej godkänd i kombination med ett överlämnande till FARs disciplinnämnd. Kvalitetskontrollen omfattar två moment. Dels de allmänna kontrollerna avseende företagets riktlinjer och rutiner och dels i normalfallet två till tre uppdragskontroller. En förutsättning för att uppdragskontrollerna ska genomföras är ett godkännande i de allmänna kontrollerna. Av de granskade uppdragen ska kontrollanten sedan göra en sammanfattande bedömning, och den framgår i den rapport som skickas till det kontrollerade företaget. Sedan är det FARs kvalitetsnämnd som, utifrån kontrollantens checklistor och rapport, beslutar i kontrollen. En godkänd kontroll är ett kvitto på att tjänsterna som levereras till kunden håller hög kvalitet. Charlotta Danielsson

19 Behöver du en arbetsplats? Ljust litet kontor i Vasastan har plats för fler tel vindkraft sedan 1990 Välkommen på investeringsträff! Låt oss berätta mer om möjligheterna till goda investeringar i vindkraft! Välkommen till våra investeringsträffar i juni: Kristianstad 3 juni kl Skövde 12 juni kl Anmäl dig till katarina.tideman@eolusvind.com eller Kontakta oss på tel eller info@eolusvind.com Listat på Firsth North K m is i n f k b lags n ed 1897 La b la H w.k m is i n. O Lagerbolag LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. kompletta handlingar Leverans inom 2 timmar Bolagspärm Hjälp med firmanamnet box 1030, Sundsvall. Tel: Fax:

20 BALANS nummer 6/2013 Foto: dreamstime/ministerrådet EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet måste vara överens för att ett beslut om framtidens revision ska kunna fattas. Obligatorisk byrårotation nu ett steg närmare Förhandlingarna om den nya revisionslagstiftningen i EU väntas snart gå in i ett intensivt skede. Tvingande byrårotation och ett tämligen långtgående rådgivningsförbud för revisorer kan klubbas redan i höst. Beroende på vad medlemsstaterna tycker. I slutet av april röstade EU-parlamentets juridiska utskott om det så kallade revisi onspaketet. Eftersom det juridiska utskottet har ansvar för revisionsfrågorna är denna röst vägledande för resten av EU-parlamentet. EU-parlamentarikern Olle Schmidt (FP), som själv sitter i det ekonomiska utskottet, gör bedömningen att förutsättningarna nu finns för ett slutgiltigt förslag. Detta kommer i så fall att skilja sig ganska mycket från det som EUkommissionen la fram hösten EU-parlamentets position bygger i och för sig på en svag majoritet, men min uppfattning är att den är mer i linje med 20 hur medlemsländerna resonerar, och inte med hur EU-kommissionen resonerar, säger Olle Schmidt. Revisionspaketet diskuterades på ministernivå för första gången i slutet av maj i år. Dessförinnan har det beretts på tjänstemannanivå inom medlemsstaterna. Dessa behöver enas om en kompromiss innan de kan gå in i formella så kallade trialogförhandlingar (se artikel här intill). Från parlamentets sida är man redo att gå in i trialogförhandlingar i och med att det ansvariga utskottet har röstat. Förslaget är inte så strikt, skarpt och detaljerat som kommissionen och ansvarig kommissionär Michel Barnier önskade, säger Olle Schmidt. Konkret innebär EU-parlamentets kompromissförslag bland annat: Obligatorisk ISA Förbud mot så kallade Big 4-klausuler (det vill säga att bara de största byråerna får anlitas). Obligatorisk byrårotation vart 14e år Förbud mot tjänster som kan äventyra revisorns oberoende. Enligt förslaget ska listor upprättas över vilkas tjänster som är godkända och inte. Bland annat kan det bli ett förbud mot skatterådgivning som innebär exempelvis att företag får tips om upplägg som skulle kunna ifrågasättas av nationella skattemyndigheter Skatter har över huvud taget blivit en känslig fråga, och därför kommer de även in i de här diskussionerna, säger Olle Schmidt. Lagstiftningsprocesser i EU kan bli långdragna, men finanskrisen har skyndat på många processer. Nästa år är det val till EU-parlamentet och det är också ett motiv att bli klar med processen. Jag skulle tro att vi kan få ett beslut om revisionen under hösten. Den har rådbråkats så mycket så att jag skulle tro att det är möjligt, säger Olle Schmidt. Rakel Lennartsson