Talarattitydsmarkörer i bloggspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Talarattitydsmarkörer i bloggspråk"

Transkript

1 Talarattitydsmarkörer i bloggspråk Ett vad jag förstår inte så sällsynt fenomen Jessica Kniewald Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet HT2010 Handledare: Professor Åke Viberg

2 Abstract With a starting-point in Greg Myers article on stance in his book Discourse of blogs and wikis (2010), I have identified how stance is manifested in Swedish and which words can be used as markers of stance. I carried out a study on the Swedish language based on a corpus compiled from six Swedish blogs in three different categories and examined which stance markers were most frequent, if they were the same as those Myers identified in his study and if there were any tendencies or differences in usage of stance markers between the different categories of blogs. The aim of this study was to approach the language used in the Swedish blogosphere and describe it, and since the writers opinions are what a blog is all about, a study of stance seemed like an appropriate approach to the subject. Biber & Finegan (1989) explains stance as lexical and grammatical expression of attitudes, feelings, judgements, or commitment concerning the propositional content of a message, and this definition form the basis for my own definition of stance in Swedish (found in section 3 below) Contrary to the results in Myers study, this study shows that epistemic markers of stance were the most dominant category in my corpus and that the personal blogs used stance markers to a greater extent in their writing than the blogs in the other categories. 2

3 Innehåll Abstract 2 Innehållsförteckning 3 1. Inledning Inledning Syfte Material Metod Vad är en blogg? Bloggspråkets stil och funktion 8 2. Forskningsöversikt Greg Myers Susan Conrad & Douglas Biber Douglas Biber & Edward Finegan J.R. Martin & P.R.R. White Jenny Wiksten Folkeryd Jessica Kniewald Svenska Akademiens Grammatik Talarattitydsmarkörer Material Presentation av bloggarna Clara Evelina Linnéa Victoria Tobias Henrik Resultat och analys Hypotes Jämförande statistik Epistemisk talarattityd Jag tror / jag tycker Ju Kanske 31 3

4 5.4 Ställningstagande talarattityd Tyvärr Gärna Förhoppningsvis Stilistisk talarattityd Ärligt Till och med Allvarligt Övriga talarattitydsmarkörer Sammanfattande statistik Diskussion Litteraturförteckning 40 Tabellförteckning 2.1 Sammanfattning av de sex typerna av talarattityd Cline of instantiation: From system to reading från Martin & White "Cline of instantiation: Evaluation" från Martin & White Bloggarnas produktion under den undersökta tidsperioden, oktober Antal förekomster av specifika markörer Epistemisk talarattityd Ställningstagande talarattityd Stilistisk talarattityd Sammanfattande statistik, per bloggkategori Sammanfattade statistik, totalt 37 Figurförteckning 1.1 Exempel på blogg 8 4

5 1.1 Inledning Efter min C-uppsats som behandlade chattspråkets grammatik och reducerade språk ville jag gå vidare med att undersöka språket i en annan domän av internet, och valet föll på bloggar, en ständigt växande samling texter av olika karaktär och med helt olika språkanvändning - allt från enklaste talspråksåtergivning till akademiskt hållna bloggar eller officiella politiker- eller myndighetsbloggar står att finna i den svenska bloggosfären. Anledningen till att jag finner språket på internet fascinerande är att det är ett skiftande och obestämbart språk. Liksom ingen har rätt att klaga på det språk du använder i din privata dagbok kan ingen klaga på hur du skriver i din blogg, din privata dagbok som du valt att publicera på nätet. Att skriva talspråkligt är rätt, liksom att hitta på och lansera dina egna ord och uttryck, och internet är rätt arena att göra det. Att experimentera med språket för att hitta sitt eget personliga uttryckssätt och använda det är både rätt och lätt i din blogg. Kanske kan du till och med bli igenkänd inte för ditt namn eller utseende, utan för din karaktäristiska språkanvändning. Språket på internet är alltså ett stort och till synes ogreppbart område där det kan tyckas råda total anarki, men närmar man sig det med ett deskriptivt snarare än preskriptivt synsätt tror jag att man kan finna många intressanta användningar av språket, som kanske är tendenser till förändringar eller trender i språket även i andra domäner. 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är dels att formulera en definition av vad talarattitydsmarkörer är i svenska språket, dels att undersöka talarattitydsmarkörer hos ett urval svenska bloggar i olika kategorier. Det är en liten undersökning i ett stort ämne, men ett försök att närma sig och beskriva diskursen bloggspråk. Dock är ämnet bloggarnas språk för stort för en uppsats av det här slaget och jag måste därför begränsa mig till ett mindre område. Ämnet är intressant därför att bloggar vid en första anblick kan tyckas vara illa skrivna redogörelser för dagens händelser, komplett med beskrivning av frukost och en bild på dagens klädsel, men för den insatte är det långt mer än så. Bloggvärlden är en guldgruva för olika språkanvändningar. Bara i den svenska diskursen kan vi hitta kodbyte, anglifieringar, ytterligheterna talspråkligt skrivna bloggar och väldigt akademiska hållna sådana och förstås allt däremellan, vi hittar nya uttryck som stammar från själva mediet och friheten att hitta på, 5

6 lansera och använda nya ord och uttryck är kanske inte lika stor någon annan stans som i din blogg, din egen tidning där du är chefredaktör. I få sammanhang är devisen the media is the message (Marshall McLuhan, 1964: Understanding Media: The Extensions of Man) så applicerbar. Vad jag hoppas hitta i bloggarna jag undersöker är vilka talarattitydsmarkörer de använder, hur de använder dem och om man kan se någon tendens eller skillnad mellan de olika bloggarna i vilka sammanhang eller ämnen de använder markörerna. Man kan till exempel hypotetisera att en politisk blogg använder flera säkerhets- eller övertygande markörer angående sitt ämne politik, medan en personlig blogg kanske uttrycker sig försiktigare då den är just en personlig blogg. Jag kommer, genom att i min undersökning utgå från Myers (2010), att jämföra mina resultat med resultaten från artikeln som gav mig uppslaget till denna undersökning. Då den undersökningen har utförts på engelskspråkiga (amerikanska) bloggar kommer jag att leta efter de engelska markörernas svenska motsvarigheter och försöka se om motsvarande ord är vanligt även i svenska bloggar. 1.3 Material Materialet jag undersöker är hämtat från öppna bloggar skrivna av privatpersoner, som alla givit sitt tillstånd till att bloggens namn och citat från den används i uppsatsen. Urvalet har skett på så sätt att jag valt ut en speciell tidsperiod och granskat samma tidsperiod i samtliga bloggar. Jag har alltså inte valt eller valt bort några specifika inlägg som skulle kunna vara mer eller mindre intressanta, utan begränsat mig i tid och då fått analysera all text som skrivits under den specifika tidsperioden, i samtliga utvalda bloggar. I avsnitt 4. Material nedan redogörs mer ingående för hur bloggarna valts ut och varför just den aktuella tidsperioden undersökts. 1.4 Metod Jag har först läst ett antal artiklar (som ligger till grund för forskningsöversikten nedan) för att försöka fastställa dels vad en talarattitydsmarkör egentligen är, dels vilka markörer som är aktuella att leta efter, och sedan läst i bloggarna för att försöka få en uppfattning om vilka 6

7 övriga intressanta markörer som använts, för att sammanställa dessa i en översikt över intressanta förekomster. När jag läst ungefär lika mycket text i varje blogg och samlat en lista med markörer från detta material valde jag ut de markörer av dessa som verkade vanligast, och sorterade in dem i de kategorier för talarattitydsmarkörer Conrad & Biber (1999) fastställt. Sedan kunde jag söka i hela materialet för att få fram statistik över hur frekvent markörerna förekom i de olika bloggarna och göra jämförande tabeller för en statistisk redovisning av användningen av talarattitydsmarkörer. Redovisningen kommer även inkludera i vilka kontexter de olika markörerna förekommer, med exempel från bloggarna där markörerna används och en analys av deras funktion i satsen. Nedan kommer jag försöka redogöra för användningen av talarattitydsmarkörer både i varje blogg för sig och i de tre kategorierna av bloggar, samt jämföra mina resultat med Myers. 1.5 Vad är en blogg? Carina Bierich undersöker i sitt examensarbete Blogg i skolan en studie av gymnasieelevers och lärares bloggvanor och uppfattningar om bloggar (2009, Göteborgs Universitet) de uppfattningar om och vanor kring bloggar ett antal elever och lärare på en gymnasieskola i Västsverige har, och citerar till sin definition av bloggar Lars Våge med flera som i publikationen Bloggtider (2005), beskriver bloggen som ( ) en ofta uppdaterad webbplats vars startsida karakteriseras av förekomsten av ett antal daterade texter arrangerade i omvänd kronologisk ordning så att det senast skrivna kommer överst. Förutom själva blogginläggen, det vill säga de texter som utgörs bloggens huvudinnehåll, finns i regel några eller samtliga av följande element med på bloggen: En presentation av bloggens innehåll och syfte och/eller bloggaren, personen bakom bloggen, ett arkiv där man sorterat efter datum kan läsa gamla inlägg, ämnestaggar, en länklista med olika ämnen som leder till inlägg i den aktuella bloggen som handlar om just det ämnet, en lista med länkar till andra bloggar, inom samma ämne som den aktuella bloggen eller bara till bloggar som rekommenderas, 7

8 ett kommentarsfält i anslutning till varje separat blogginlägg, där läsarna i eget namn eller anonymt kan skriva kommentarer och bloggaren ofta bemöter dessa. Figur 1.1: Matblogg innehållandes inlägg med kommentarsfält, beskrivning, sökruta, etiketter samt länklista. De tidigaste bloggarna bestod typiskt av ett inlägg med en länk till en annan hemsida och en kommentar till sidans innehåll, medan du idag kan hitta bloggar inom alla upptänkliga ämnen, till exempel mode, virkning och direktrapporteringar från politiska konfliktområden. 1.6 Bloggspråkets stil och funktion Om bloggspråket kännetecknas av något så är det troligen bristen på normer, gemensamt skrivsätt och konventioner. En blogg kan vara skriven med den torraste byråkratiska tonen möjlig, lika väl som akademisk prosa, sakligt nyhetsrapporterande eller vara hafsigt, talspråkligt skriven, full av stavfel, grammatiska fel och satsradningar. 8

9 Det intressanta är att ingen av dessa stilar, eller andra som man kan finna genom att surfa runt lite bara i den svenska bloggvärlden, kan sägas vara fel. I och med att vem som helst är fri att öppna en blogg på en gratis bloggportal och internet i sig är en fri arena finns inga lärare, grammatikpoliser eller för den delen tidningsprenumeranter som kan lägga sig i språket och tvinga dig som skribent att skriva på ett visst sätt. Visst finns det de som försökt, kommentatorer vars enda avsikt är att klaga på skribentens språk och förmå denne att bättra sig, men du som skribent, korrekturläsare och ansvarig utgivare för din egen blogg är fri att strunta helt i vad de säger. Förutom de ovan listade medvetna sätten att närma sig språket är man i en blogg fri att sätta sin egen prägel på texten, språket, med hjälp av sitt eget personliga uttryckssätt. Såhär inledde jag stycket om chattspråkets karaktärsdrag i min kandidatuppsats (Kniewald 2009): Chattspråk kännetecknas av sin informella karaktär med många förkortningar och så kallade smileys. Det är i många fall ett talspråkligt skrivet språk som inte följer skriftens vanliga konventioner. Med utgångspunkt i det antagandet vill jag påstå att bloggspråket markant skiljer sig från chattspråket. I vissa bloggar förekommer förvisso smileys och de så kallade internetspråkliga förkortningarna (brb, lol, wtf etcetera), men de flesta bloggar jag besöker upplever jag är mer medvetna om att de inte kommunicerar enbart med vänner utan faktiskt har en läsekrets, och bemödar sig därmed om att vårda sitt språk. Det innebär dock inte att man anpassar det till en dagstidnings skriftspråkliga normer, utan snarare att man städar bort allt skräp som gör texten otydlig eller gör att den känns oseriös, men behåller sitt personliga uttryckssätt med allt vad det innebär av kraftuttryck, förstärkningar, vilka adjektiv man använder och i hur stor mängd man gör det, sättet på vilket man återger en historia, och förstås talarattitydsmarkörerna, som jag kommer att undersöka. I bloggar blandas vanlig skriftspråklig normriktig svenska med engelska uttryck eller avsnitt, dialektala uttryck och stycken och liksom i chattspråket talspråkliga drag. Texter kan vara skrivna som riktade till en person, det vill säga med ett personligt tilltal till läsaren, eller mer allmänt berättande utan en tilltalad läsare. 9

10 I bloggar om ett specifikt ämne använd s inte sällan en sociolekt som har den funktionen att den knyter de tilltänka läsarna, det vill säga insatta i ämnet, närmare bloggen men kanske stöter bort oinvigda som inte är insatta i ämnet och därmed inte behärskar sociolekten eller registret. Liksom i den analoga världen knyter en gemensam begreppsvärld i form av dialekt, sociolekt, register och intressen band mellan skribent och läsare eller talare och lyssnare som dels etablerar relationen, dels upprätthåller ett gemensamt intresse och därutöver exkluderar de oinvigda, vilket bidrar ännu mer till att binda de invigda till varandra. Jag har fått uppfattningen att vissa personer menar att det fria språkbruk som möjliggörs på en blogg utan språklig rättning ger upphov till en försämrat språkbruk hos både skribent och läsare, medan andra (däribland jag själv) är av den åsikten att ju mer text du producerar desto bättre blir du på att använda språket och att allt språkbruk därmed är av godo. Att använda språket handlar i mina ögon inte så mycket om att göra rätt, som att göra sig förstådd och hitta nya vägar att göra detta på. 2. Forskningsöversikt För att försöka ge en översikt av och introduktion till det språk som förekommer i bloggar, och de språkliga fenomen jag ämnar undersöka, sammanfattar jag här nedan den forskning relaterad till ämnet som jag läst inför denna uppsats. Den innefattar artiklar om talarattityd, utvärdering, tveksamhetsmarkörer och internetspråk, inklusive min kandidatuppsats, som jag nämnde i introduktionen, vilken tar upp en annan del av språket på internet. Först i ordningen sammanfattar jag den artikel av Greg Myers som ligger till grund för den här undersökningen, och sedan presenteras de artiklar jag läst i den ordning som jag uppfattar att de anknyter till varandra. 2.1 Greg Myers: Opinions Where do I stand? Myers inleder kapitlet om vad han kallar stance med en sammanfattning i en mening: Bloggers are often surprisingly careful in how they present their opinions to an audience, using a range of markers that suggest how they are making this statement. 10

11 I begreppet stance inkluderar Myers flera kategorier av ord, såsom modala verb, vissa huvudverb, indirekt tal, diskurspartiklar, och så kallade hedges (en slags eufemismer som används för att minska kraften hos ett uttalande på svenska kan man kalla det gardering eller mildrare) och efter redovisning av exempel där markörer som may, think och personally förekommer fortsätter han förklara begreppet stance med hjälp av ett citat från Biber och Finegan (1989): [ ] Lexical and grammatical expression of attitudes, feelings, judgements, or commitment concerning the propositional content of a message. Vad Myers kommer fram till är dels att det förekommer fler talarattitydsmarkörer i kommentarsfälten hos bloggarna än i själva blogginläggen, dels att mängden talarattitydsmarkörer skiljer sig markant mellan de olika bloggarna. Han lyfter också fram på vilket medvetet och omsorgsfullt sätt bloggarna använder dessa markörer i sina texter för att ge tyngd åt sina åsikter eller markera att de är just åsikter och inte någon allmängiltig sanning. Han kommer fram till att den absolut vanligaste markören i samtliga bloggar är I think, det vill säga jag tror eller jag tycker. Övriga vanliga markörer hos Myers kommer jag att redogöra för i avsnittet Resultat och analys nedan, där jag genom att söka efter markörer hämtade från Myers redovisning i mitt material jämför hans resultat med mina egna. Myers utför sin undersökning efter tre kategorier av talarattityd, som han i sin tur hämtat från Conrad & Biber, och som jag kommer försöka tillämpa på svenska och redovisa min undersökning utifrån. Dessa kategorier är epistemic, attitudinal och stylistic: Epistemisk, ställningstagande och stilistisk talarattityd. I Myers material visar de epistemiska talarattiydsmarkörerna sig vara de minst frekventa, men han påpekar att de trots det är viktiga, då de påverkar hur bloggen tolkas. Han nämner också att den ställningstagande talarattityden är frekvent använd av matbloggare, som ofta baserar sina uttalanden (om till exempel en maträtt) uteslutande på sin egen smak. Myers hänvisar också till Conrad & Biber, som menar att ordföljden i meningar innehållandes talarattitydsmarkörer är viktig i de flesta fallen placeras talarattitydsmarkörer före huvudsatsen, det vill säga talarattityden anges innan läsaren vet vad det är talarattityden kommenterar. Detta skall enligt Conrad & Biber vara avsiktligt, för att meddela hur påståendet skall tolkas innan det meddelas. 11

12 Myers menar att talarattitydsmarkörerna hjälper oss att få en mer fullständig bild av bloggarens åsikt om ämnet och dennes uttryckssätt. Utan talarattitydsmarkörerna skulle texten och därmed bloggaren kunna framstå som egoistisk och bättrevetande när avsikten istället är att presentera sin syn på och/eller åsikt om ämnet. 2.2 Susan Conrad & Douglas Biber Adverbial marking of stance in speech and writing Conrad & Biber gör en statistisk studie av tre textsamlingar i olika kategorier och undersöker de adverb som markerar skribentens stance - attityd - till det som skrivs, och identifierar tre typer av talarattityd. De undersöker dessutom vilka typer av markörer som är vanligast förekommande i vilken texttyp, samt vilka enskilda markörer som är mest frekventa i vilken kategori av markörer. Conrad & Biber fokuserar i den här undersökningen helt på adverbiella talarattitydsmarkörer, men stance eller talarattityd kan även markeras med andra satsdelar. Korpusen undersökningen baseras på består av tre textsamlingar: Konversationer, akademiska texter samt nyhetsreportage. De inleder redovisningen med att ogiltigförklara en uppfattning om att talarattitydsmarkörer är vanligt förekommande i tal men undviks i skrift, och menar att det snarare är så att varje register har sin egen uppsättning av talarattitydsmarkörer och föredrar markörer från en av de olika typerna som redovisas nedan, samt att olika register kan placera markörerna på olika ställen i satsen. Allt detta kan enligt Conrad & Biber förklaras med funktionella modeller, enligt de kommunikativa särdrag som kännetecknar varje separat register. De tre typer av talarattityd som Conrad & Biber identifierar i materialet är dessa: Epistemisk talaratittyd eller tveksamhets och säkerhetsmarkörer, som visar på hur säker eller osäker talaren/skribenten är på det som uttrycks eller anger källan till informationen. Exempel är (min översättning), förmodligen, enligt presidenten. Ställningstagande talarattityd, som markerar skribentens eller talarens känslor eller omdöme om vad som sägs. Exempel (min översättning): Överraskande, olyckligtvis. Stilistisk talarattityd, som visar hur, med vilken ton, något skrivs. Exempel (min översättning): Ärligt, kort sagt. 12

13 Conrad & Biber kommer bland annat fram till att talarattitydsmarkörer är vanligast i konversationer, att epistemisk talarattityd är vanligare än de två övriga kategorierna i alla tre typer av material, samt vilka de vanligaste markörerna är. Dock påpekar författarna att man kanske inte kan göra en definitiv uppdelning av de olika användningarna, men att man kan identifiera mönster för vilka markörer som föredras i en viss typ av material, och menar att man får tolka dessa mönster i förhållande till de typiska karaktärsdragen som hör till de olika typerna av material. En intressant sak som Conrad & Biber lyfter fram är att det talade materialet innehöll en betydligt större mängd talarattitydsmarkörer för tvekan, allvar och ofullständighet än de två typerna av skrivet material. 2.3 Douglas Biber & Edward Finegan Styles of stance in English: Lexical and grammatical marking of evidentiality and affect Biber och Finegan undersöker och identifierar i den här artikeln olika typer av talarattityd i engelska, som en fortsättning på en tidigare artikel (Biber och Finegan, 1988) där de undersökte adverbiell markering av talarattityd. I den här artikeln utvidgar de undersökningen till att även innefatta adjektiv, verb och modaler som markörer för talarattityd. De definierar stance, eller talarattityd som jag kallar det, som lexikala och grammatiska uttryck för attityder, känslor, omdömen och engagemang angående innehållet i en sats. Undersökningen gick till som så att de markerade alla förekomster av ett antal utvalda talarattitydsmarkörer i 500 texter (tagna från LOB och London-Lund-korpusen), och delade in markörerna i tolv kategorier, baserat på semantiska och grammatiska kriterier. De tolv kategorierna de identifierade var dessa: Affektmarkörer (adverb, verb och adjektiv), säkerhetsadverb, säkerhetsverb, säkerhetsadjektiv, tveksamhetsadverb, tveksamhetsverb, tveksamhetsadjektiv, mildrare, emfas, möjlighetsmodaler, nödvändighetsmodaler, och förutsägande modaler. Efter att ha gjort en klusteranalys, en statistisk metod där de texter som var mest lika i sin användning av talarattitydsmarkörer automatiskt delades in i kluster, tolkade de varje kluster 13

14 som en stance style, talarattitydstyp, enligt de talarattitydsegenskaper som förekom i klustret, karaktärsdragen hos de texter som utgjorde klustret, och funktionsanalyser av enskilda texter. De sex talarattitydstyper som identifierades redovisas i tabellen nedan tillsammans med de specifika karaktärsdrag som hör till typen, samt de texttyper den vanligast förekom i. Tabellen är min översättning/tolkning av den som återfinns i Biber och Finegan (1989: 116). Tolkningsetikett Karaktäristik för talarattitydstypen Vanligaste texttyper 1. Emfatiskt uttryck av affekt +++ Affektmarkörer ++ Emfas, mildrare, säkerhetsverb, tvivelsverb, möjlighetsmodaler 2. Anonym talarattityd +++ Frånvaro av alla talarattitydsmarkörer 3. Interaktionell evidentialitet +++ Mildrare, emfas, ++ Säkerhets- och Tveksamhetsverb, möjlighetsmodaler 4. Förklarade uttryck för tvivel +++ Tveksanhetsadjektiv, ++ Tveksamhetsadverb +++ Personliga brev + Konversation +++ Skriven framställning ++ Skriven fiktion ++ Informativa talade texter +++ Konversation +++ Informativ skriven framställning 5. Förutsägande övertalning +++ Säkerhetsadjektiv, ++ Förutsägande modaler 6. Muntlig kontroversiell övertalning ++ Förutsägande modaler, + Säkerhetsadverb, möjlighetsmodaler Tabell 2.1: Sammanfattning av de sex typerna av talarattityd ++ Rekommendationsbrev ++ Informativa talade texter + Formella brev Analysen visade framförallt två sätt att grammatiskt markera talarattityd: Med adjektivmarkörer i planerade informativa texter och med verb/adverb-markörer i interaktiva informella texter. Två intressanta observationer är dessa: Det oväntat stora antalet texter utan talarattitydsmarkörer (kluster 2, Anonym talarattityd ), och organisationen av stilar enligt såväl grammatiska som semantiska kriterier. Författarna menar att resultatet av klusteranalysen visar på att specialisering inom semantiskt fält och grammatiska markörer står 14

15 i relation till varandra, möjligen på grund av de skilda kommunikativa behoven hos stilarna representerade i klustren. De allmänna talarattitydstyperna är vanliga i mycket engagerade, interaktiva situationer där kraven på markörer för exakta bevis är låga men affekt är väldigt väl markerat, medan de specialiserade talarattitydstyperna förekommer i informativa, ofta skrivna texter som håller höga krav på exakt framställning av informationen och därför kräver en mer precis markering av evidentialitet. Det betyder dock inte att talarattitydsmarkörer förekommer oftare i den senare texttypen, utan snarare att säkerhet och tvekan markeras mer specifikt, med hjälp av adjektivformer som kan integreras mer i texten. Författarna påpekar att det finns två möjliga förklaringar till det stora antalet attitydslösa texter i undersökningen. Först att det är möjligt att talarattityd i dessa texter markeras med markörer som inte tagits upp i den här undersökningen. Sedan att talarattityd på engelska faktiskt inte markeras i många typer av text. De menar också att det, i relation till den första förklaringen, finns markörer de hade kunnat inkludera i undersökningen men valde at exkludera, till exempel substantiv som talarattitydsmarkör, som exkluderades på grund av att det är väldigt svårt att identifiera de förekomster som faktiskt markerar endast talarens egen attityd till satsinnehållet. 2.4 J.R. Martin & P.R.R. White The language of evaluation Martin och White undersöker i kapitlet Evaluative key: Taking a stance från boken The language of evaluation (2005), sektionen Stance några kortare texter och klassificerar markörerna som används enligt olika grupper. De intresserar sig för mönster för användning av markörer för värdering och talarattityd vilka texttyper de olika typerna av markörer förekommer i och hur frekventa de är i de olika texttyperna. De finner bland annat att vissa stilar av markörer förekommer i vissa liknande texttyper och föreslår att dessa stilar hör samman med specifika retoriska effekter som används av, eller används för att konstruera, en speciell författaridentitet. Centralt för kapitlet om talaratittyd och värdering är författarnas Cline of instantiation from system to reading, alltså en exemplifierande skala över språkliga begrepp de använder, från 15

16 det stora språkliga systemet till läsning. För att inte försvåra läsningen av den har jag återgett skalan som den ser ut i boken, på engelska. 1. System (The global meaning making potential provided by the language) 2. Register (contextual variants or sub-selections of the global meaning-making potential involving more fully institutionalized reconfigurations of the probabilities for the occurrence of particular meaning-making options or for the co-occurrence of options) 3. Text type (groups of texts with comparable configurations of the probabilities of occurrence of options - involving less fully institutionalised configurations of the probabilities) 4. Instance (individual texts the actualization of the global meaning making potential, typically in conformity with the sub-potential settings of a given register) 5. Reading (the uptake of meanings in a text according to the listener/reader s subjectively determined reading position) Tabell 2.2 Cline of instantiation: From system to reading från Martin & White. Nedan citerar jag ännu en uppställning från artikeln av Martin & White, som med en glidande skala visar deras hierarki av och förklaringar till de olika analyserbara delarna som används i deras kapitel. 1. appraisal (system) the global potential of the language for making evaluative meanings, eg for activating positive/negative viewpoints, graduating force/focus, negotiating intersubjective stance 2. key (register) situational variants or sub-selections of the global evaluative meaning making potential typically reconfiguration of the probabilities for the occurrence of particular evaluative meaning-making options or for the co-occurrence of options 3. stance (text-type) sub-selections of evaluative options within text; patterns of use of evaluative options within a given key associated with particular rhetorical objectives and the construction of authorial personae 4. evaluation (instance) instantiation of evaluative options in text 5. reaction (reading) the take-up of evaluative meanings in a text according to the listener/reader s subjectively determined reading position; the attitudinal positions activated by the reader as a result of their interaction with the text Tabell 2.3: Cline of instantiation: Evaluation från Martin & White Vi ser i uppställningen att de använder stance, talaratittyd, som ett större begrepp som innefattar utvärdering, säkerhet, tveksamhet etcetera. I avsnittet om talarattityd försöker de sedan identifiera de olika typerna av värderande innehåll, det vill säga vad som ryms under begreppet stance i skalan ovan. 16

17 Genom att studera en längre text av en författare och markera de ord som fungerar som en slags talarattitydsmarkörer för att sedan klassificera dessa i termer av judgement, affect, appreciation, positivt versus negativt, det vill säga olika typer av talarattityd, får de fram en profil för den specifika skribentens stil och register och kan sedan jämföra dessa resultat med resultaten från en annan text av en annan författare, analyserade på precis samma sätt, och får därmed i slutändan en lång lista över markörer, kategoriserade enligt olika värden. Något de kommer fram till med sin jämförelse, som kan vara intressant att ta med sig, är att de två analyserade författarna använder i stort sett samma förstärkare, men att den enes kvantifierare anges i mycket mindre enheter samt att densammes styrkeuttryck (force) inte är lika intensiva som den andres. Olika typer av talarattityd som återfinns i Martin & Whites text är ursäkt, uppskattning, bedömning, gradering i både kvantitet och intensitet, engagemang, orubblighet, trovärdighet, anständighet, skepticism, uttalande, bekräftelse, och enighet. 2.5 Jenny Wiksten Folkeryd Writing with an attitude I Wiksten Folkeryds avhandling undersöks hur värderande uttryck används i texter skrivna av elever i skolämnet svenska. Utöver elevtexter ligger lärobokstexter, klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever i tre olika årskurser till grund för studien. Undersökningen utfördes inte bara på texter skrivna i ämnet svenska utan även i natur- och samhällsorienterande ämnen. En grundanalys av materialet, som samlats in inom projektet Elevers möte med skolans textvärldar, i kombination med samtal med eleverna, visade att många elever hade svårigheter med hur de skulle förhålla sig till sina texter, de hade svårt att prata om vad texterna handlar om och hur man resonerat när man skrivit texterna. Särskilt tydligt i de samhälls- och naturorienterade ämnena var att eleverna hade svårt dels att föreställa sig en läsare, dels att genom språket engagera en tilltänkt läsare. Dessa grundläggande resultat utgjorde grunden till en ingående undersökning av hur läsartilltalet ser i texterna, det vill säga om och hur eleverna ger uttryck för värderingar och känslor. För analysen har man använt sig av det semantiska ramverket Appraisal, som redogörs för i sammanfattningen av Martin & White (2005) i avsnitt 2.4 ovan. De 114 texter som undersökningen baserats representerar tre textgenrer som återkommer i de aktuella 17

18 årskurserna: Narrativ, händelsetecknande och upplevelsepresterande, texttyper som skrivs för att underhålla läsaren. Avhandlingens mål är att undersöka hur värderingar uttryck i elevtexter och hur sådana språkliga resurser kan beskrivas med utgångspunkt i appraisal-systemet. I avhandlingen används två ingångar till systemet: Attitude, som innefattar uttalanden som uttrycker positiv eller negativ bedömning, och Graduation justerar värderingens volym och gör den mer eller mindre fokuserad. Attitude kan delas i tre undergrupper, Affect som innefattar uttryck för känslomässig inställning, Judgement som refererar till uttryck som utifrån sociala normer bedömer mänskligt beteende som positivt respektive negativt och Appreciation som handlar om positiv respektive negativ bedömning av saker, processer och tillstånd. Gruppen Affect kan vidare analyseras i uttryck för Happiness, Security, Satisfaction och Incliniation. Analysen av elevernas texter visade att uttryck för Affect var vanligare än de andra typerna i samtliga genrer. Det förekom dock vissa skillnader mellan genrerna, till exempel visade sig uttryck för Judgement och Appreciation vara vanligare inom genrerna observaton och recount, än i den narrativa genren. Elevtexterna visade också en stor användning av uttryck för Graduation, både för att öka och minska volymen för en värdering, och för att peka läsaren mot en värderande tolkning av ett uttryck. Wiksten Folkeryd kommenterar sammanfattningsvis att en språklig analys av detta slag kan fungera bra för att sätta ord på den svårpåtagliga aspekt av språkanvändningen som uttryck av värdering och känsla i text är. 2.6 Jessica Kniewald Chattspråkets grammatik I min kandidatuppsats Chattspråkets grammatik från 2009 undersökte jag i en samling chattloggar de förenklingar och utelämningar som görs i det skrivna chattspråket för att se om dessa förenklingar på något sätt påverkade ordföljd och meningsbyggnad i satsen. Jag undersökte även om de eventuellt nyfunna reglerna var tillämpliga på andra skrivna media där reducerad svenska kan förekomma, nämligen tidningsrubriker, telegram och sms. Anledningen till att jag intresserade mig för just chattspråk är dess speciella karaktär, att det är ett skrivet språk med tydliga drag av talspråk, och jag frågar mig om det borde analyseras som talspråk snarare än skriftspråk. 18

19 Då jag i en tidigare uppsats konstaterat att utelämning av anafor som tillbakasyftning till subjektet inte är särskilt vanligt förekommande letade jag i denna undersökning inte efter förekomster av det slaget. Vad jag fann i undersökningen var att den klart vanligaste utelämningen i materialet var utelämning av subjekt, som jag fann exempel på hos samtliga personer i materialet, och utelämningen förekommer i alla typer av satser. Utelämningen ser oftast ut som så att man helt enkelt hoppar över subjektspronomenet och istället börjar satsen med predikatet, till exempel vaknade just. Det vanligaste subjektet som utelämnas är pronomenet jag. En annan frekvent förekommande utelämning i materialet var formellt subjekt, det vill säga det som platshållarsubjekt initialt i satsen. Det som anafor till objektet utelämnas dock sällan, kanske på grund av att ordföljden i så fall måste ändras. Jag fann inga utelämningar av enbart kopulaverb, men ett stort antal förekomster av samtidigt utelämning av subjekt och kopula. Dessa utelämningar innefattar både pronominella och formella subjekt. För alla tre utelämningarna som nämns ovan gäller att ingen avvikelse från SVO-ordföljden eller satsens övriga konstruktion, förutom själva utelämningen, sker, det vill säga att subjektet eller i det sista fallet subjektet och verbet på initial plats saknas. Resten av meningen formuleras som om det utelämnade subjektet faktiskt skrivits ut. Även utelämningar av övriga verb, det vill säga verb som inte är kopulor eller så kallade halvkopulor (lätta verb), förekommer i materialet, men inte alls så frekvent som utelämningen av kopula och subjekt i kombination. En intressant sak angående utelämning av verb är att det i många fall finns flera verb som skulle passa in på den tomma platsen, och variationen inom de möjliga verben kan ändra meningens betydelse. Trots denna risk för förvrängning av betydelse väljer man alltså att ta risken att bli misstolkad, och litar på läsarens förmåga att utifrån kontexten och kanske även personkännedom sätta in rätt verb. Övriga vanliga utelämningar jag fann i materialet, dock inte lika vanliga som de jag redovisat ovan, var utelämning av infinitivmärke, utelämning i frågor av både frågeord och frågetecken, dock inte i kombination. Jag noterade även att antal trender som inte är utelämningar, främst 19

20 en tendens att skilja bisats och huvudsats med att trycka retur (det vill säga skicka meddelandet) istället för att skriva ett längre meddelande med skiljetecken. Det kan, efter att ha jämfört chattspråk, sms och andra former av reducerad svenska, konstateras att utelämningsgraden i de olika medierna är förstås beroende av dess förutsättningar, alltså vad som behandlas av Biber (1994): Kommunikationens sätt, direkthet, formalitetsgrad och informativt syfte. Formalitetsgraden är större i rubriker än i chatt, och telegram kan beroende på avsändaren och mottagarens relation vara både formella och informella. 2.7 Svenska Akademiens Grammatik (SAG) I Svenska Akademiens Grammatik (Teleman et al, 1999, sid 101) förklaras talarattityd med att det är modala satsadverbial som används för att markera en attityd eller kommentar till det övriga satsinnehållet: En attityd som tillhör talaren och inte någon av de personer som kan förekomma i satsen. Dock kan talarattitydsadverbialet ibland, genom att ta textpersonens perspektiv, ange både talarens och textpersonens attityd. Exempel på hur dessa konstruktioner kan se ut, med talarattitydsadverbialet kursiverat (samtliga exempel är SAGs): (1) Petra har alltså inte råd att komma. (2) Regnet hade turligt nog redan slutat. Ofta gäller attityden satsens sanningshalt, om talaren reserverar sig för eller framhåller den som självklar, eller ger sin åsikt positiv eller negativ inte till sanningshalten utan själva påståendet i satsen. Det finns två vagt avgränsade typer av satsadverbial som kommenterar satsinnehållets sannolikhet. Den första typen kallas sannolikhetsgradering, där talaren inte är säker på satsens sanningshalt: (3) Offret blev antagligen skjutet bakifrån. Den andra typen kallas försantförhållande, och innebär att talaren anser satsen vara sann och framhåller detta: (4) Offret blev uppenbarligen skjutet bakifrån. 20

Talarattitydsmarkörer i bloggspråk

Talarattitydsmarkörer i bloggspråk Talarattitydsmarkörer i bloggspråk Ett vad jag förstår inte så sällsynt fenomen Jessica Kniewald Magisteruppsats Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet HT2011 Handledare: Åke Viberg

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Användarmanual Research

Användarmanual Research Användarmanual Research Innehåll: Logga in i Research.3 Research.3 Gör en sökning 4 Resultat av sökning.4 Spara artiklar 6 Skriv ut eller dela artiklar 9 Läs artiklar.10 Skriva en sökning..11 2 Logga in

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer