Orden känns mer laddade då

Transkript

1 Orden känns mer laddade då En fallstudie om tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som andraspråk och deras litteracitet Martina Åhman Institution för språkdidaktik Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F) Uppsatsarbete, 15 hp Höstterminen 2011 Handledare: Monica Lindvall Examinator: Christina Hedman

2 Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som andraspråk uppfattar sin egen litteracitet. Den empiriska fallstudien hade som mål att besvara syftet utifrån frågeställningarna om hur de upplever sin litteracitet, hur de använder olika språk i olika domäner och hur dessa olika typer av litteracitet samspelar. Fallstudien genomfördes i form av både kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer, enkät, självuppskattning och observation med två gymnasieelever i åldrarna 19 och 20 år som går sista året på gymnasiet. Genom de kvalitativa och kvantitativa metoderna undersökte jag tvåspråkiga gymnasielevers uppfattning om sin litteracitet och hur de använde läsning och skrivning i sitt dagliga liv. Båda informanterna upplevde sin tvåspråkighet som något positivt och resultaten visar att det fanns många tillfällen under studiens gång där de läste och skrev på mer än ett språk i skolan och på fritiden. Detta skedde på olika språk och med olika utgångspunkter; dvs. vad som är målet med läsningen eller skrivningen. Informanterna gav mycket detaljerade beskrivningar och exempel om hur, vad och på vilket språk de läser och skriver. Beträffande frågan på vilket språk de skriver i olika domäner gav många olika resultat som belyser hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i dels olika domäner som familj eller fritiden, dels i vilka sociala sammanhang det sker. Nyckelord: Svenska som andraspråk, tvåspråkighet, litteracitet, gymnasieelever. 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 2 1. INLEDNING Syfte och bakgrund Frågeställningar 4 2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING Tvåspråkighet Litteracitet 7 3. MATERIAL OCH METOD Val av metod Urval Datainsamlingsmetoder Etiska aspekter Intervju Enkät Självuppskattning Observation Undersökningens tillförlitlighet RESULTAT Intervju med Carlos Intervju med Maria Enkät Självuppskattning Observation Sammanfattning ANALYS OCH DISKUSSION Den individuella tvåspråkigheten Litteracitet Framåtblickar 25 REFERENSER 27 BILAGOR 29 3

4 1. Inledning Två- eller flerspråkighet är ett ämne som har intresserat mig länge. Under tiden som student, som yrkesverksam lärare i tyska och svenska som andraspråk men även genom min personliga erfarenhet i en tvåspråkig familj har jag kommit i kontakt med ämnet. Tvåspråkighet är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Man kan se tvåspråkigheten som ett samhällsfenomen eller som ett individuellt fenomen. (Hyltenstam & Stroud, 1991) Tvåspråkighet i ett samhälle där man talar två eller flera språk förekommer inte bara i länder som exempelvis Luxembourg. Där är de officiella språken tyska, franska och luxemburgska och används parallellt i skolundervisningen, i lagstiftningen och även i dagstidningar. 1 Det andra fenomenet är den individuella tvåspråkigheten som innebär att man har lärt sig två eller flera språk i familjen av infödda talare sedan födseln eller att man behärskar två språk lika bra (Skutnabb-Kangas, 1981). I dagens samhälle är det vanligt att vi som lärare möter tvåspråkiga elever. Det har blivit en del av skolans vardag. I min undervisning har jag elever med tvåspråkig bakgrund eller tvåspråkig uppväxt som läser svenska eller svenska som andraspråk på gymnasieskolan. Dessa elever hanterar två eller flera språk dagligen och även olika typer av texter. Det som jag anser vara intressant är hur dessa elever hanterar två språk och hur deras litteracitet dvs. deras läs- och skrivvanor ser ut i olika sammanhang. Litteraciteten omfattas även av digitala medier genom den digitala teknologin som finns mer och mer i både klassrummen och på fritiden. Det finns många undersökningar om tvåspråkighet gällande förskola och den tidiga åldern men färre gällande elever i gymnasieåldern. Det har skrivits bland annat att flerspråkiga genom tidig kontakt med flera språk utvecklar sitt verbala tänkande i högre grad än enspråkiga. (Hyltenstam & Stroud, 1991) Problemområdet som jag vill undersöka är hur tvåspråkighet påverkar tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet inom olika domäner. Jag väljer att göra en fallstudie för att få en djupare inblick snarare än en bred i hur två- eller flerspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i vardagen dvs. på fritiden och i hemmet. Barton (2007) anser att den vernaculara folkliga - litteraciteten som associeras med individens privata hem och vardag ofta är dold. 1.1 Syfte och bakgrund Syftet med undersökningen är att dokumentera och beskriva hur tvåspråkiga gymnasielevers litteracitet ser ut. I vilka domäner och vid vilka händelser (Barton, 2007) de antingen läser och skriver på modersmålet och/eller på sitt andraspråk. Dessutom anser jag det vara intressant att se hur tvåspråkiga gymnasieelever förhåller sig till sin egen litteracitet. 1 Kommentar: Källa är jag själv pga. att jag har bott och arbetat där. 4

5 1.2 Frågeställningar I min undersökning vill jag ta reda på hur litteraciteten ser ut för tvåspråkiga gymnasieelever i hemmet och i skolan. Arbetets centrala frågeställningar är: Hur samspelar olika typer av litteracitet? Hur använder de olika språk i olika domäner? Hur uppfattar tvåspråkiga elever sin egen litteracitet? För att kunna belysa mina forskningsfrågor har jag använt olika metoder för att samla in material, dels en kvantitativ enkätundersökning, dels kvalitativa intervjuundersökningar, liksom observationer i form av en loggbok samt en självuppskattning. 2. Teori och tidigare forskning 2.1 Tvåspråkighet Språkets funktion kan beskrivas som medium för mänsklig kommunikation, identitet, kultur och som verktyg för att kunna t.ex. lova något, ber om någonting eller förolämpa osv. Begreppet tvåspråkighet ska ses från olika utgångspunkter som redovisas i följande avsnitt Individuell tvåspråkighet Enligt Skutnabb-Kangas (1981) finns det lika många definitioner på tvåspråkighet som forskare som har sysslat med tvåspråkighet. Jag kommer att utgå från Skutnabb-Kangas (1981) som delar den individuella tvåspråkigheten i olika aspekter: Kriterium Den är tvåspråkig som Ursprung har lärt sig två språk i familjen har använt två språk parallellt som kommunikationsmedel Kompetens behärskar två språk fullständigt behärskar två språk som en infödd behärskar två språk lika bra kan producera fullständiga meningsfulla yttranden på det andra språket har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur har kommit i kontakt med ett annat språk Funktion använder (eller kan använda) två språk (i de flesta situationer) (i enlighet med sina egna önskemål och samhällets krav) Attityder identifierar sig själv som tvåspråkig/med två språk och/eller två kulturer Tabell1: Olika kriterier på tvåspråkighet (Skutnabb-Kangas, 1981:33) Kompetensdefinition (se tabell 1) vilket eller vilka språk man behärskar kan enligt Skutnabb- Kangas (ibid.) delas in i olika områden. Här delas kunskaper in i receptiva, det som är lätt att lära, de produktiva kunskaperna som är inom de skriftliga dvs. att läsa och skriva och de muntliga att kunna förstå och tala språk. Tvåspråkiga elevers nivåer gällande skolspråk och 2 Centrala begrepp se bilaga G. 5

6 vardagsspråk kan variera beroende på vilka möjligheter de har haft tidigare för att utveckla sina kunskaper Tvåspråkiga kunskaper Hyltenstam & Stroud (1991) talar även om tvåspråkighetens fördelar gällande den kognitiva funktionen. Författarna menar bl.a. att tvåspråkiga har fördelar när det gäller förmågan att se problemlösningar ur ovanliga synvinklar och finna ovanliga lösningar (divergent tänkande), att de har ett generellt rörligt intellekt (kognitiv flexibilitet) och kan reflektera över språkets struktur och funktion (metaspråklig förmåga). Kunskapsutvecklingen pågår hela tiden både på modersmålet och på andraspråket. Cummins (2000) åskådliggör i sin modell hur framgångsrik inlärning kan vara om man aktiverar elevens kunskaper på sitt förstaspråk. Fokus på innehåll Åstadkomma begriplig inflöde Utveckla kritisk litteracitet Interaktion mellan lärare och elev Maximalt Kognitivt engagemang Maximal Identitetsinvestering Fokus på språk Språklig medvetenhet om språkets form och användning Kritisk analys av språkets form och användning Fokus på språkanvändning Att använda språket för att: Bilda ny kunskap Skapa texter och andra litterära uttryck Påverka sociala förhållanden Figur1: Att utveckla god studiemässig förmåga (Cummins, 2000:11) Texter som står i fokus för interaktion kan enligt Cummins (ibid.) komma från skolämnen, tidningar, populärmusik eller andra händelser. Med fokus på innehåll som åskådliggörs i figur 1 syftar Cummins (ibid.) på förståelsen av såväl begrepp och ordförråd samt kritiskt litteracitet. I denna process som kallas för kritisk fas relaterar eleven innehållet av texten till sina egna erfarenheter och tidigare kunskaper. Syftet med interaktionen mellan lärare och elev är att aktivera tidigare kunskaper, att eleven drar slutsatser och ifrågasätter generaliseringar. I den kreativa fasen kan eleven omsätta resultatet till konkret handling i form av att skriva en text eller göra exempelvis en hemsida. Fokus på språk i form av språklig medvetenhet med målet att utveckla ett undersökande förhållningssätt i t.ex. sociala situationer. 2.2 Litteracitet Vad betyder egentligen litteracitet? Begreppet användes först för att beskriva läsande och skrivande men har på senare tid kommit att omfatta även bilder, figurer, tabeller m.m. (Street, 6

7 2001). Genom forskningsutvecklingen på området har innebörden förändrats från att vara enbart kognitivt och utvecklingspsykologiskt förankrade till att framhålla de sociala och kulturella aspekterna av läsning och skrivning. (Nationalencyklopedin, 2011) Även Axelsson (2006) uppmärksammar i sin studie kring forskningen om litteracitet att fokus på litteracitetens kognitivt psykologiska aspekter förflyttats till att uppmärksamma de sociala aspekterna. Jag kommer att förklara begreppen enligt Frankers (2004) definitioner om litteracitet och Lankshear & Knobel i New Literacy Studies (2006) undersökningar men kommer att koncentrera mig på Bartons (2007) definition Olika dimensioner av litteracitet Rent allmänt skulle man kunna säga att litteracitet är förmågan kunna skapa, analysera, abstrahera och kreativt hantera språket. Unescos (2003) definition av begreppet baslitteracitet lyder att en person är litterat som kan både läsa och skriva talet har enligt Bagga-Gupta (2006) blivit the Century of literacy på grund av det skrivna ordets närvaro i det privata och offentliga livet. Den konkreta läsningen och skrivningen på arbetsplatsen, skolan eller i hemmet kräver olika kompetenser och färdigheter. Litteracitetsforskning har visat att människor tillägnar sig kompetenser avseende olika konventioner som råder i olika praktiker och aktiviteter när de deltar i olika livsfärer och domäner. (Bagga-Gupta, 2006) Bas, funktionell, kulturell och kritisk litteracitet Franker (2004) beskriver baslitteracitet i enlighet med Unesco (2001:11) att en person är litterat som kan både läsa och skriva en kort och enkel text från ett känt område. Funktionell litteracitet innebär förmågan att kunna använda läsning och skrivning i praktiska situationer. Kritisk litteracitet används för att beteckna läs- och skrivpraktiker som orienteras mot ett kritiskt utforskande av språk och innehåll och samtidigt ser budskap såväl som sociala och kulturella betydelser. Med kulturell litteracitet menas kulturell och outtalad kunskap som behövs för att kunna delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle. En ytterligare litteracitet är den visuella litteraciteten för att kunna tolka visuella medier där bilder och symboler spelar en viktig roll. Franker (2004) definierar litteracitet på följande sätt: Baslitteracitet kunna läsa en enkel text med känt innehåll Funktionell litteracitet - skriv- och läsfärdighet Kritisk litteracitet att kritiskt utforska texter för att se budskap, socialt och kulturellt konstruerad betydelse Kulturell litteracitet kulturellt inbäddad och underförstådd kunskap för att kunna delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle Visuell litteracitet mediernas bilder etc Sociokulturell litteracitet De senaste åren uppstod inom New Literacy Studies (2001) en ny form av paradigm, ett nytt synsätt. New literacy studies representerar en ny tradition där hänsyn tas till läs- och skrivkunnighet. Fokus ligger inte så mycket på kompetensutveckling, som i dominerande metoder, utan snarare på vad det innebär att tänka på kompetens som en social 7

8 praktik (Street, 1985). Utgångspunkt är människans dagliga liv. Den socioekologiska synen försöker hitta sociologiska och historiska tillvägagångssätt. Barton (2007) har ägnat sina studier kring litteracitet och definierar det i termer som social praktik, etnografisk eller situerad litteracitet. Enligt Barton (ibid.) innebär ordet litteracitet mer än de vanliga definitionerna och han använder metaforen ekologi för att förklara närmare hur litteracitet formas av omvärlden. Barton (ibid.) tar metaforen med ursprung i biologin, där ekologi är förhållandet mellan organismen och dess miljö. Överförs det på människan kan det interpreteras som förhållandet mellan mänsklig aktivitet och dess omgivning. Ecology seems to be a useful and appropriate way of talking about literacy at the moment, and of bringing together its different strands (Barton, 2007:32). Litteracitet pågår i sociala sammanhang det vill säga allting som man behöver för att kunna delta i samhällets vanliga litterära kultur från att kunna läsa en busstabell till att skriva ett brev. Han menar att man använder olika litteracitet i olika domäner i livet vilka han presenterar med definitionerna literacy events (händelser), literacy practices (praktiker) och literacy domains (domäner) vilka jag kommer att förklara mer ingående i kommande avsnitt. Jag kommer att använda begreppen händelse, domän och praktik istället för event, practices och domains Litteracitet är en social aktivitet Alla vi är dagligen omgivna av litteracitet. Exempel på den sociala litteracitet i vardagslivet börjar redan på morgonen vid frukostbordet när vi läser morgontidningen eller när vi lyssnar på radion och hör en person som läser upp nyheterna. Eventuellt skriver vi snabbt en inköpslista, läser några mejl eller skriver SMS. Kort sagt är litteracitet inbäddad i dagliga aktiviteter. Mitt exempel visar ett möjligt avsnitt av litteracitet som social praktik som kan passa till några människor men inte till alla (Barton, ibid.) Litteracitet händelser och praktik Litteracitet förklaras bäst som social praktik som baserar på enskilda händelser. Med begreppet händelse beskrivs hur individen använder litteracitet i sitt dagliga liv. Det kan vara alla kommunikativa situationer som spelar en roll i vardagslivet. En sådan händelse kan vara att föräldrar läser en godnattsaga. Det blir praktiskt taget ett upprepat mönster av interaktion. Together events and practices are the two basic units of analysis of the social activity of literacy (Barton, 2007: 37). Man kan säga att varje litteracitetshändelse är inbäddad i ett socialt sammanhang. För att förtydliga: Figur 2 Händelse Praktiker Social praktik läsa en barnbok högläsning förälder-barn godnatt ritual skriva inköpslistan planering veckomenyn matinköp 8

9 2.2.6 Olika domäner ger olika litteracitet Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker är inte den samma i alla kontexter. Man har olika typer av litteracitet i olika domäner som kan förekomma i olika kulturer eller historiska perioder. Säkerligen måste vi ta hänsyn till kulturella eller historiska dimensioner. Litteracitet förändras och förhandlas på nytt i olika kulturer och miljöer där språken används på olika sätt. Den skiljer sig från den tidigare litteracitet men även från den som kommer att vara om några år. Skolan och hemmet kan vara exempel på domäner där certain literacy practices are sustained, nurtured, legitimized while others are not (Barton 2007:39). Barton (ibid.) anser att samma händelse kan ha olika innebörd på olika platser och ha olika betydelser för de deltagande Litteracitetspraktiker är uttryck för identitet Dagligen är vi inblandade i olika aktiviteter med olika uppgifter där vi intar olika roller som t.ex. elev, kollega, patient eller familjemedlem. Dessa olika roller påverkar vår användning av litteracitet. Litteracitet blir en del av den sociala praktiken som individen har och utgår från dess habitus (Barton, ibid). I varje situation kan människan inta olika roller som kan leda till konflikter för att varje roll har sina förväntningar och krav. Barton (2007: 40) anger som ett enkelt exempel: Wives write Xmas cards husbands write cheques (Daily Mirror, 17 april 1989). Som förklaring för fenomenet anges ofta den sociala orienteringen i genusspecifika beteenden Litteracitet har en historia Förändring sker på olika nivåer; den individuella, den kulturella och den samhälleliga utvecklingen. Om man tänker på den individuella utvecklingen känner man igen många olika händelser från barndomen till idag. Varje person har sin egen litteracitet; från barnaåren när vi kommer i kontakt med vår första litteracitet i hemmet tills vi börjar skolan och sedan kommer vuxenvärlden med nya utmaningar. Världen omkring oss förändras, man skriver och läser vid olika tider och olika omfattning. Litteracitet är historiskt utbytbar; för bara 100 år sedan räckte det att kunna skriva och läsa sitt namn. Ibland spelar litteracitet en större roll när man exempelvis som barn börjar skolan eller när vi på den nya arbetsplatsen använder andra sätt att kommunicera. Även de historiska och politiska förändringarna spelar roll för den förändrade litteraciteten. De nya teknologiska utmaningarna skapar en ny form av litteracitet och dessa förändringar kräver ett livslångt lärande (Barton, ibid.). Ett annat sätt att närma sig begreppet litteracitet tar Street (2001) upp. Han ser begreppet inte enbart i sin singularform utan som han kallar för multiple literacies. I denna betydelse kan man inte knyta en litteracitet till en kultur. Han lägger fram begreppet i meningen med att man för det mesta associerar en litteracitet med en kultur. Istället menar han att det finns flera litteraciteter precis som det finns flera kulturer. Han hänvisar även till de olika litteraciteterna inom kulturer och områden som visuell litteracitet, computer litteracitet, emotionell litteracitet osv. 9

10 3. Material och metod 3.1 Val av metod Min avsikt med denna studie är att genom kvalitativa och kvantitativa metoder undersöka hur tvåspråkiga gymnasielever uppfattar sin litteracitet och i vilka domäner olika litteracitet och deras praktiker och händelser sker. I mitt metodval sökte jag efter ett tillvägagångssätt som möjliggör att få en så tydlig bild som möjligt av den tvåspråkige gymnasieelevens litteracitet. Mitt val föll på att göra en fallstudie. Den lämpar sig för att kunna hantera empiriskt material som jag kan få från exempelvis djupintervju med semistrukturerade frågor eller enkät med olika svarsalternativ som kan sammanställas kvantitativt. Två gymnasieelever som dagligen talar två eller flera språk intervjuades. Mitt mål var att få informanter som kommer från samma språkgrupp (t.ex. latinska språk) och med liknande social bakgrund, samma åldersgrupp och skolform. Frågorna skulle ge information om modersmål, skolgång samt en allmän språkbild. De kompletterades med enkäten med frågor om emotionell närvaro av språken. För att nå syftet och svar på min frågeställning anses självuppskattningen som lämplig metod för en helhetsbild av elevens litteracitet. I många undersökningar framhålls för det mesta lärarnas uppfattningar om elevers kunskaper. Jag hade bestämt mig för att utgå från informanternas perspektiv för att få en annan inblick i vilka domäner litteraciteten äger rum och hur de uppskattar sina kunskaper inom områdena grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk. Denna tysta kunskap ansåg jag vara viktig att lyfta fram. I den kvalitativa forskningen är fallstudien ett sätt att undersöka ett fenomen i sin realistiska miljö eller sin kontext. Enligt Backman (2009) kan en fallstudie vara beskrivande, förklarande eller undersökande. Fallstudier är särskilt lämpliga när man vill fokusera på en viss situation, händelse, företeelse eller person (Merriam, 1994). I en explorativ undersökning ville jag samla så mycket data som möjligt för att kunna få en allsidig bild. Metodtriangulering kombinerar olikartade metoder som intervjuer och observationer för att utnyttja alla fördelar med metoderna (Merriam, 1994). Studien bygger på det empiriska materialet från två tvåspråkiga personer. 3.2 Urval För min studie kontaktade jag verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk på olika gymnasieskolor för att få hjälp med personer som skulle kunna vara lämpliga för undersökningen. En partikularistisk fallstudie, det vill säga att fokusera på en viss företeelse, ansåg jag vara passande speciellt med tanke på att jag ville ta reda på mer om praktiska frågor, situationer eller svårigheter som uppstår i elevens vardag. Enligt Merriam (1994) finns det olika urvalsstrategier som kan användas innan undersökningen har startat. Detta urval kommer att utvecklas som en egenskapsprofil. I enlighet med Kullberg (2004) ansågs att man 10

11 inte bara ska ta ett urvalsbeslut om vilka som ska vara med i undersökningsgruppen, utan beslut ska också fattas om var den ska göras, hur och när, vad som ska frågas och så vidare. Mitt val av informanter berodde delvis på rekommendationer från lärare, samt på kännedom om deras språkliga bakgrund och den rätta miljön dvs. att de går på en gymnasieskola. Med hjälp av de ansvariga lärarna valdes sedan lämpliga individer. Detta typfallsurval ska möjliggöra en så noggrann beskrivning som möjligt. (Merriam, 1994) Som informanter ville jag gärna observera och intervjua elever som representerar tvåspråkigheten. Dessa elever skulle dels ha och dels inte ha svenska som andraspråksundervisning för att se om det eventuellt kan finnas en skillnad i hur de uppfattar sin litteracitet och hur de använder den. 3.3 Datainsamlingsmetoder Kontakten - innan studien kunde börja - skedde i form av besök på skolorna där jag presenterade mina planerade studier och önskan om deras medverkande. För att kunna relatera teorin med verkligheten består den empiriska delen av en enkät, djupintervjuer och observationer. Med hjälp av undersökningens material vill jag belysa tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet. För att få veta hur eleverna upplever sin litteracitet utgår jag från elevernas perspektiv. Materialet ger underlag för att illustrera dels att litteracitet har en historia, att den är del av vår identitet samt att litteracitet är situerat som Barton (2007) beskriver. I den etnografiska studien presenteras de olika insamlingsmetoderna och de personer som har medverkat i fallstudien. 3.4 Etiska aspekter Jag har tagit hänsyn till etiska aspekter i min studie där jag utgått från Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen (2002). Mina intervjupartner har underrättats om syftet med intervjun och enkäten, min studie i helhet och att jag bearbetar informationen konfidentiellt. Alla förekommande namn i intervjun etc. har fingerats av forskningsetiska skäl. Mina intervjupartner fick även ett informationsbrev (bilaga A) där jag skrev att allt material endast kommer att användas för min studie och att det var frivilligt att delta. 3.5 Intervju Inför de två intervjuerna sammanställde jag frågor för att få veta mera om informanternas biografiska data och deras kulturella respektive emotionella preferenser till språket. Djupintervjun med ett fastställt intervjuschema består av olika delar: o Informanternas biografiska data (ålder, nationalitet/er, skolbakgrund, antal år i Sverige) o Kulturell/emotionell preferens (t.ex. Vad anger du spontant som ditt modersmål?) o Erfarenhet i skolan, t.ex. minnen angående tvåspråkighet o Språkbiografi, dvs. hur man har lärt sig språken 11

12 Samtliga intervjuer ägde rum på informanternas skolor. Före intervjuerna fick informanterna själva välja i vilket rum vi skulle befinna oss i för att de skulle känna sig bekväma med miljön (Stukát, 2005). Vid ett tillfälle befann sig informantens lärare i rummet för att säkerställa att informanten förstod allt. De strukturerade intervjuerna tog olika lång tid beroende på hur engagerad informanten var i att berätta om sin bakgrund och hur ofta jag använde följdfrågor. Johansson & Svedner (2006) menar att i den strukturerade intervjun är frågorna bestämda i förväg där svaren är öppna även om det kan förekomma frågor med fasta svarsalternativ. Följdfrågor är enligt Johansson & Svedner (2006) en bra metod för att förtydliga eller utvecklar sina svar. Intervjuerna spelades in eftersom det var enklare för mig att efter transkribering kunna analysera och återkoppla till samtalet. 3.6 Enkät Ett annat sätt för att få en bredare bild av informanterna litteracitet var att genomföra en enkät. Enkäten ska komplettera informationen och bidrar så till en utförligare bild. Med enkäten har studien även fått en kvalitativ inriktning. Innan jag gjorde enkäten funderade jag noga på vilka frågor som skulle passa syftet och bestämde mig för att båda använda sakfrågor som behandlar praktiska förhållanden men även attitydfrågor som visade mig hur informanterna ser på sin litteracitet i vardagen. Enligt Trost (2001) är det viktigt att komma ihåg att det är den svarandes bedömning som gäller. Han anser även att fakta alltid är den enskildes uppfattning av eller varseblivning av hur det förhåller sig. Samtliga frågor utformas så att det fanns fasta svarsalternativ att välja mellan. Med hjälp av svaren ville jag få bakgrundsinformation angående de tvåspråkiga elevernas olika språk, deras personliga användning av språk inom de olika domänerna och i vilka kontexter de använder språken. Dessa frågor rörde användning av språket i hemmet och föräldrarna och vilka andra sätt de kommunicerar på, dokumenterar eller organiserar sin vardag. Nackdelen med enkäten var att en sammanställning med endast två personer skulle kunna anses som för lite empiriskt material. 3.7 Självuppskattning I enlighet med Kullberg (2004) anser jag att omvärldsbilderna är olika beroende på vem som ger dem. Att utgå från elevers skilda sätt att lära, behov, intressen och tidigare kunskaper kan etnografin ge läraren ett redskap att hjälpa andra att lära sig. Självuppskattningen har jag hämtad från referensramen för europeiska språk 3 som lanserades 2005 och är ett verktyg som bidrar till att eleven blir medveten om sin inlärning och språkutveckling. Det är dock endast en bråkdel av bedömningsalternativen som finns i enkäten. 3.8 Observation Att undersöka informanternas dagliga litteracitet kändes som en viktig del för att få en helhetsbild men det var svårt att genomföra. Barton (2007) menar att man kan undersöka 3 Council of Europe common reference levels 12

13 litteracitet genom att använda olika metoder. Datainsamling kan omfatta vissa eller samtliga av följande metoder: observation av litteracitetshändelser, dokumentation, ljudinspelning, fotografering, formella och informella intervjuer, insamling av texter och artefakter som skapas inom olika domäner. Att skugga en elev i gymnasieskolan anser jag vara en uppgift som behöver utföras över en längre tidsperiod. Vad elever gör under en dag med sin läsning och skrivning ur tvåspråkighetsaspekt var ändå värt att inkludera i undersökningen. Jag bestämde mig därför för att låta informanterna observera sig själva och skriva ned och fotografera det de läser och skriver under en dag. Följande punkter skulle ingå i observationen: VAD - innehåll och medium NÄR - tid och hur länge VAR - plats eller rum VARFÖR - anledning HUR - på vilket språk HUR - elektroniskt eller pappersbaserat Bartons (2007) metod ansågs lämplig för syftet och de utgångspunkter som fanns. Att dokumentera vad elever skriver och läser under en dag och inom vilka domäner finns även i form av artefakter dvs. fotografier. Även Ivanič (2009) anser att aktiviteter som visar olika dimensioner och mångfalden i den dagliga litteraciteten kan dokumenteras. Kommunikation, att organisera, dokumentera eller ta reda på saker tar Ivanič (2009) som utgångspunkt för observation när hon studerade litteracitetspraktiker på en högskola i Storbritannien. 3.9 Undersökningens tillförlitlighet Undersökningens syfte var att i första hand få en inblick hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i vardagen, dvs. i hemmet och på fritiden men även i skolan. Att samla information med hjälp av intervju kräver en noggrann planering av frågor och mycket övning. I de enskilda intervjuerna valdes representanter som skulle kunna representera tvåspråkiga gymnasieelever litteracitet. För att få en så tydlig bild som möjligt anser Patel och Davidsson (2006) att man kan använda en s.k. triangulering. Olika datainsamlingsmetoder tillämpas som personer, platser eller andra datakällor i form av observation eller enkät kan ge. Det ger forskaren möjlighet att studera fenomen i olika sammanhang och det ger en fylligare bild. Enligt Stukát (2005) beror undersökningens kvalitet mycket på hur tillförlitlig datainsamlingen är och enligt vilka aspekter man väljer informanterna. Fallstudien som jag hade bestämt mig för kan i min mening ge en fördjupad bild av verkligheten vilket är intressant då den senare kan jämföras med liknande fallstudier med samma syfte. Trovärdigheten försökte jag öka genom att spela in alla intervjuer med de representativa informanterna. Jag ställde även följdfrågor för att försäkra mig om att jag uppfattade respondenternas svar rätt. För att kontrollera reliabiliteten fick informanterna observera sina litteracitet under en dag. Validiteten i undersökningen anser jag som relativt hög med tanke på att observationen som formulerades delvis i form av loggbok överensstämde ganska bra med svaren som jag fick vid intervjun. 13

14 Fallstudien som jag genomförde kan inte generaliseras då underlaget är begränsat till två individer med olika förutsättningar och bakgrund men kanske kan andra göra jämförelser med sina elever. Trots att min avsikt var att få en så homogen grupp som möjligt beträffande ålder, språkgrupp och skolbakgrund fanns det ändå skillnader i form av antal år i Sverige och målspråkets nivå. 4. Resultat Nedan presenteras resultat av intervjuerna (bilaga B), självuppskattningen (bilaga C), enkäten (bilaga D) samt observationen (bilaga E). Intervjusvaren är skrivna som en löpande text baserat på svaren som informanterna har gett mig. 4.1 Intervju med Carlos Carlos är nitton år och går på det samhällsvetliga programmet på en Gymnasieskolan i en stad i Mellansverige. Hans föräldrar som båda har chilenskt ursprung kom till Sverige på åttiotalet. Carlos är född i Sverige och pratar spanska med chilenskt dialekt med sina föräldrar. Han har en yngre syster med vilken han för det mesta talar svenska. Men lite spanska, då och då. På frågan hur han använder språken på fritiden med sina vänner svarar han att bara en del av dem är spansktalande. Man kanske dras till varandra. Man känner ändå igen varandras historia. Därmed vara delad av två olika kulturer. Minnen från skolan beträffande sin tvåspråkighet anser han att när det gäller matematik så har han mycket lättare att förstå matematik på spanska. Pappa är jättebra på matte. Han har hjälpt mig en massa och det påverkar mitt matematiska tänkande. På svenska kan det vara svårt att veta vad vissa saker heter och så.. Pappans nationalitet är chilensk och Carlos talar mestadels spanska med honom. Inom sitt program på gymnasieskolan läser Carlos bland annat politisk historia. Han anser att det ibland uppstår problem att läsa vissa saker inom skolans domän. Äh (.) då är det svenska som gäller. // inte språket (1) det har inte varit problem (.) inte nu i alla fall. Förut hade jag svårt att läsa kriterier och så (.) så jag förstod de inte (.) vad det säger (1) alltså betygskriterier. Men däremot (.) har jag = har en utländsk bakgrund // har det varit en fördel när det gäller historia och samhällskunskap. Och så (2) för äh till exempel äh nu när vi har 14

15 politiskt historia äh och min lärare berättade om äh olika filosofer och deras tankar och idéer. 4 På frågan hur hans uppväxt som tvåspråkig såg ut berättar Carlos att han efter att vara statslös som exilchilenare kom tillbaka till Sverige som åttaåring. Ähm, (1) jag var statslös i några år. För (1) han hade för sig att exilchilener inte skulle få medborgarskap (1) och det gällde fram till (.) strax till diktaturen försvann. Men (2) jag äh minns inte kriterierna när man skulle få medborgarskap. Men vi bodde där ett år. Min mamma var chilenska och det var (3) lite struligt på det planet. På lågstadiet i Sverige försökte han prata svenska och ansträngde sig men var de andra barnen enligt honom taskiga för hans uttal inte var det bästa. Vid den tidpunkten började han bojkotta svenska i nästan två år. Spanska var det första språket han lärde sig både tala och skriva medan han lärde sig svenska på svenska två kursen för invandrarkidsen. Han lärde sig svenska så pass bra för han bodde i Sverige och dagligen exponerades för språket. Hans personliga användning av språk intresserade mig och han berättar att han både tänker och svär på spanska. Äh. (3) båda (.) fast det låter värre på spanska. Orden känns mer laddade då. Handlar det om skolans kontext talar han svenska med sina lärare och klasskamrater. På vilket språk han drömmer är han lite osäker på för han anser att det beror på drömmen och vilken person den handlar om. Intervjun fortsatte med frågan om det finns problem i hans liv som orsakas av tvåspråkigheten. Carlos bekräftade det delvis. Ja, fast inte tvåspråkigheten i sig snarare den kulturella biten. Att man känner sig splittrad mellan två kulturer. Känner nån form av samhörighet (2). Det kan kännas lite ensamt ibland. Jag undrade om han letar efter sina rötter i exempelvis spanska eller chilenska författare. Carlos läser inte så mycket romaner på spanska men däremot gillar han poesi på spanska. Han tycker väldigt mycket om den chilenske författaren Pablo Neruda som fick nobelpriset Intervju med Maria Maria kom från Brasilien till Sverige för nästan tre år sedan. Hon är tjugo år och går sista året på IB programmet 5 på gymnasieskolan. Hon är född och uppvuxen i Brasilien och har gått nästan femton år på en brasiliansk skola. När hon tillsammans med sin mamma kom till Sverige ville hon lära sig svenska så fort som möjligt. Om familjens bakgrund fick jag veta att 4 Symbolförklaring i transkriptionen:, (.) kort paus (1),(2) ungefär längd på pausen. // utelämnad ord 5 International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100 länder 15

16 hennes mor har gått på gymnasiet i Brasilien för att senare studera på konsthögskolan. Här i Sverige jobbar hon nu på förskolan och volontär i olika skolor. Pappan som aldrig har bott i Sverige har börjat studier inom matematik men inte fullföljd studierna. Nu jobbar han enligt Maria med allt möjligt bland annat redovisning och försäljning. Hemma talar hon uteslutande portugisiska men i skolan är det både svenska och engelska. Erfarenheten och minnen från skolan angående sin tvåspråkighet beskriver hon med orden: Jag har minnen från äh Brasilien från att lära lite ord i portugisiska när vi läste texter och poem (.) poesi. Men inte, ähm språk som helhet bara (.) Lite saker då och då. Och svenska då kommer jag ihåg försöka lära mig för fullt. För (.) jag, jag har läst från början från en, två, tre. DET kommer jag ihåg. Hela processen men inte portugisiska. >skratt< När jag frågar henne om minnen angående hennes tvåspråkighet som hon har från skolan i Sverige svarar hon: Jag pratar inte mycket portugisiska här för det finns äh bara en tjej äh som pratar portugisiska. Jag pratar inte portugisiska med henne. Jag känner äh inte (2) att det är rätt i äh att det finns övre som inte förstår portugisiska. Jag pratar portugisiska bara när min mamma ringer och jag pratar i telefon (.) När jag pratar med någon så försöker jag prata på svenska eller på engelska. Maria kommer inte riktigt ihåg hur hon lärde sig portugisiska men däremot allt beträffande svenska. Hon berättar att hon studerade svenska mycket intensivt i skolan och hemma för hon ville lära sig många nya ord, grammatiken, regler och allt som tillhör svenskan. På frågan om vilket språk hon tänker på vid vilka tillfällen svarar hon att hon tänker på svenska i skolan och även på fritiden där hon träffar många svenska ungdomar. Men när hon talar engelska med någon så tänker hon på engelska. Även i skolan när hon talar med sina lärare sker samma sak nämligen att det beror på lärarens språk. Språken kan variera med tanke på IB programmet hon går på. Maria fick fundera lite grann på frågan på vilket språk hon drömmer. >skratt< mmm svenska just inatt. Men (2) alla tror jag. Jag kommer ihåg att jag drömmer på engelska, jag kommer ihåg att jag drömmer på portugisiska. Mm, ja (.) >skratt< Vem drömmer jag om? Drömmer jag om min mamma drömmer jag på portugisiska för jag pratar portugisiska med henne. Men mmmm drömmer jag om kompisar som jag pratar engelska med så drömmer jag på engelska. Och är det en svensk person så drömmer jag på svenska // Det är lite konstigt // > skratt< Svär gör hon på portugisiska men räknar gör hon på engelska eller portugisiska. Hon ansåg att hon hade några problem i sitt liv som orsakas av tvåspråkigheten. Mmm för jag måste hjälpa min mamma jättemycket. Hon kan inte så mycket svenska. Och jag översätter jätte, jättemycket när hon måste prata med nån som kan bara svenska som förstår engelska. Och äääh (2) men inte så mycket i skolan tror jag. Det är lättare att kunna fler språk. Att vara flerspråkig i skolan. 16

17 4.3 Enkät Syftet med enkäten (bilaga D) är att få en bild av informanternas språkanvändning inom de olika kontexterna i hemmet, på fritiden och på skolan. Frågorna som skulle besvaras var bl.a. 1. Om föräldrar hjälper med hemuppgifterna 2. Om föräldrarna kontrollera stavningen 3. Om informanterna använder ordlista 4. På vilket sätt de skriver på fritiden 5. Den emotionella närvaron av språken Carlos Svaren som Carlos anger som sin vardagslitteracitet kan sammanfattningsvis beskrivas på följande sätt: Föräldrarna hjälper honom ibland med hemuppgifterna och rättar honom även när han talar spanska. Detta gäller även det han skriver på spanska. Däremot kontrollerar de sällan eller aldrig det han skriver på svenska. Trots det använder han sällan eller aldrig en ordlista. På frågorna hur och vad han skriver och läser på fritiden svarar han att SMS, chatt, blogg och små meddelanden skriver han både på svenska och på spanska. Sin privata blogg skriver han däremot endast på spanska. Skriva/Läsa Svenska Spanska SMS X E-post Chat X Dagbok Blogg X X Små meddelanden X Figur 3 Tidningar/Internet/mobil/ TV Svenska Spanska Chilenska MSN Sociala medier (Facebook, Twitter) X X Andras bloggar X X e-post Information och fakta till skolarbete X Textremsa på TV/DVD X Text TV X X Figur 4 Carlos läser skolans läroböcker och faktaböcker enbart på svenska. Skollitteracitet kan enligt Barton (2007) ses som en separat form från andra kulturella händelser och praktiker som att läsa tidningar, bloggar och e-post mm. Carlos kollar den chilenska nyhetskanalen men säger att det mesta blir det på spanska eftersom han anser de som seriösare. I den andra delen av enkäten ville jag veta om den emotionella närvaron av språket där Carlos anger både svenska och spanska som modersmål. Han anser det vara viktigt att han fick lära sig båda språken. För framtiden är det betydelsefullt att kunna språken som han tycker väldigt mycket om och som båda är lika angelägna för honom. Ett problem ser han dock i att två språk är lika med två kulturer men i framtiden vill han tala spanska med sina barn. På frågan om på vilket språk han helst talar om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och vänskap anger han bara religionen som han vill tala både på spanska och på svenska Maria Marias svar i enkäten (bilaga D) ger en annorlunda bild av hur hon hanterar de olika språken på fritiden, i hemmet och i skolan. Hon får exempelvis aldrig hjälp av sina föräldrar med hemuppgifterna men blir uppmanad att tala vårdad portugisiska. Hon angav i intervjun att 17

18 mamman endast behärskar lite svenska och av denna anledning inte kan hjälpa Maria med stavningen. När hon skriver på svenska är hon tvungen att oftast använda en ordlista. Barton (2007) anser att institutionen skola kan ses som en separerad form från andra kulturella händelser och praktiker. Skolan som domän har olika ämnen, aktiviteter och olika böcker som är skrivna och valda av lärare. Praktiker i skolan skiljer sig även genom sättet att skriva t.ex. anteckningar och läsning och skrivning ses som en del av utbildningen. Maria talar om att hon brukar läsa olika genrer på fritiden bland annat romaner, faktaböcker fotoböcker och liknande. I dags- och kvällstidningar läser hon nyheter, utrikes, inrikes, sport, politik och även serier. Spontant anger hon portugisiska som sitt modersmål och anser det som mycket viktigt att lära sig portugisiska. Att kunna tala portugisiska är väldigt viktigt för henne och även är betydelsefult för framtiden. Att tala två språk och därmed ha två kulturer orsakar inga problem för henne men hon vet inte än vilket språk hon kommer att tala med sina framtida barn. På grund av att hon läser IB programmet anger hon engelska som språket hon har enklare för i skolan men på tal om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och vänskap är alla språk inblandade. Hennes skriv- och läsvanor ser ut som följande: Tidningar/Internet/ Svenska portugisiska engelska mobil/ TV MSN x Sociala medier (Facebook, x X x Twitter) Andras bloggar x X e-post x X x Information och fakta till x skolarbete Textremsa på TV/DVD x X Text TV X Figur 5 Skriva/Läsa Svenska Portugisiska SMS X X E-post X X Chat X X Dagbok Blogg X Små meddelanden X X Figur 6 Hon använder sociala medierna på svenska, portugisiska och engelska ganska flitigt när hon läser tidningar, bloggar och skriver e-post eller hämta information för skolans arbete. Även när hon läser och skriver SMS, e-post, små meddelanden sker det både på svenska och portugisiska. 4.4 Självuppskattning Min avsikt med självuppskattningsfrågorna (bilaga C) var att få upplysning om hur informanterna själva såg på sin tvåspråkighet. Frågorna var indelade i hur kunskaperna i grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk ser ut. En skala från ett till tre för respektive språk skulle underlätta att fylla i svaren som visade sig inte vara så enkelt och de fick förtydligas ytterligare under studiens gång. Första frågan om hur nöjda de var med sin tvåspråkighet besvarade båda med mycket nöjd. Några av svaren i självuppskattningen förtydligas i diagram på nästa sida. 6 6 Ett ytterligare diagram finns som bilaga F 18

19 Fråga 2: På vilket språk känner du dig säkrare? formellt språk vardagsspråk ordkunskap Säkerhet Maria svenska Maria portugisiska Diagram 1 Formellt språk Vardagsspråk Ordkunskap Säkerhet Carlos svenska Carlos spanska Diagram 2 De följande frågorna kring självuppskattningen är hämtade från Council of Europe common reference level (2005). Carlos anser sig kunna sammanställa information och argument från olika källor. Han kan läsa och förstå texter för att finna information som han behöver för att utföra en uppgift. Att kunna skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en viktig text ligger inom hans kunskapsområde. Att kunna tolka alla slag av skrivet språk, även abstrakt med komplex struktur utgör inga problem. Det händer ibland att han inte kommer på ett ord på spanska eller på svenska. Maria kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen, snabbt ta sig genom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer. Hon kan vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon och söker igenom en lång eller flera korta texter för att finna information som hon behöver för att utföra en uppgift. Det gäller även för henne att hon ibland inte kommer på ett ord på svenska eller portugisiska. Skillnaden mellan Maria, som läser svenska som andraspråk och Carlos, som läser svenska, är att Maria kommer i kontakt med helt andra texttyper än Carlos. Han läser mer skönlitterära texter under svensklektionerna istället och får dels andra genrer och andra skrivuppgifter som kan vara mer krävande. Ett samband kan ses gällande deras säkerhet inom vardagsspråket som sker på fritiden och i hemmet. 19

20 4.5 Observation Syftet med observationen (bilaga E) som förblev mera som en loggbok (se punkt 3.8) var att få reda på vilka typ av texter informanterna skriver och läser under vardagen. Vad är meningen, innehåll och på vilket språk skrivs eller läses texter etc. under dagen. Användning av läsning och skrivning Kommunikation Organisera och få saker gjort Dokumentera Ta reda på saker Ta del Lärandet Nöje Domäner i vardagslivet familj fritid Skola Vänner samhälle Jag pratar spanska med mamma och hon är hemma och jag är stressad så blir der en blandning. Läsa tvättanvisning på svenska Läser text TV och om jag hinner kollar jag på nyheter i spanska kanalen. Svensk text på mjölkpaketet, på deodorantflaskan och menyn på Burger King 5 SMS på portugisiska De få gånger jag talar spanska i skolan är när jag och min syster vill kommentera något. Kolla den chilenska kanalen men den blir mest den spanska eftersom de har seriösare och bättre program. Lyssnar på musik på svenska eller engelska. Just nu läser jag dikter på spanska av Pablo Neruda. Jag pratar nästan uteslutande svenska på skolan. e-post på svenska När jag pluggar är allting på svenska. Ibland när jag är ensam läser jag spanska och chilenska tidningar på internet. Läsa schemat på svenska. När jag läser en roman är den på svenska. Kurslitteraturen är på svenska. Läxa på svenska och engelska. Lektion SVA Svensk Film med undertitel på engelska Bloggar på min privata blog och pendlar mellan svenska och spanska. 4 SMS på svenska. 4 SMS på engelska Läsa reklam på bussen och tåget på svenska Busstider på SLs webbsida Svenska Tabell 2: Tabellens rubriker översattes av mig efter: Dimensions of diversity in everyday literacy practices. Ivanič mfl. (2009:29) Exempel delas in i kommunikation i form av mobil, MSN 7, personliga mejl, brev till familj och vänner. Texterna är ofta kortare och snabbare. De koordinerar sina privatliv och organiserar aktiviteter. Allt kring deras intressen som att läsa instruktioner, organisera tid, lektioner, idrott etc. Dokumenterar i form av dagböcker, loggböcker eller tar reda på saker som t.ex. när matchen spelas, när mentorssamtalet är osv. Både Carlos och Maria har varit mycket noga med att skriva ned allting och de skrev till och med klockslag eller kommentarer. 7 Med MSN kan man skriva e-post och chatta. 20