SLs insatser i Stockholmsförsöket. effekter på SL-trafiken, resenärernas efterfrågan och attityder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLs insatser i Stockholmsförsöket. effekter på SL-trafiken, resenärernas efterfrågan och attityder."

Transkript

1 SLs insatser i Stockholmsförsöket effekter på SL-trafiken, resenärernas efterfrågan och attityder.

2 Blomquist & Co Utvärdering: Monica Casemyr, SL Textredigering: Scripta Mandata Form: Blomquist & Co Fotografer: Marcus Olsson, omslagsbild, sidan 27 Jan E Svensson, sidan 7, 26 Maria Johansson, sidan 28, 65 Janne Danielsson, sidan 39, 53, 60, 61, 72, 73 Louise Norlander, sidan 69 Liza Simonsson/Lizafoto, sidan 13, 17, 35, 83, 85 Leif R Jansson/Scanpix/Pressens Bild, sidan 45 Mark Earthy/Pressens Bild, sidan 50 Richard Ryan/Pressens Bild, sidan 8 Rolf Christensen/Pressens Bild, sidan 86 Papper: ISO certifierat Silverblade Matt Tryckeri: Wassberg & Skotte tryckeri Datum: ISBN

3 Innehåll Förord 5 Definitioner 6 SLs insatser i Stockholmsförsöket sammanfattning och slutsatser 7 DEL 1. STOCKHOLMSFÖRSÖKET OCH SLs SATSNINGAR 1. Bakgrund och förutsättningar för Stockholmsförsöket 9 2. Planering och förberedelser för utökad kollektivtrafik SLs uppdrag och mål Trafiklösning och fordonsbehov Framkomlighetsåtgärder för busstrafiken Infartsparkeringar Investeringar i bussdepåer Genomförandet av den nya trafiken Förstärkt trafik före försöksstart Trängselskatten införs Trafiken under vintern och våren Marknadsföring av den nya trafiken 31 DEL 2. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN 4. Prognos över resandet och det faktiska utfallet Förändringar i resandet SL-resandet hösten SL-resandet under försöket Busstrafikens framkomlighet våren Framkomligheten över infarterna Framkomligheten i innerstaden Kapacitetsutnyttjandet Utnyttjandet över infarterna Stående resenärer under hela resan Infartsparkeringarnas utnyttjande Resenärernas upplevda kvalitet Förändrat resmönster Ombordundersökningar Telefonintervjuer 71 BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Sammanställning av den utökade trafiken 76 Framkomlighetsåtgärder för busstrafiken 78 Bilaga 3. Nya och utbyggda 79 infartsparkeringar Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Utförda åtgärder i bussdepåer 80 Resandet över infarterna till innerstaden 82 Metodbeskrivning av trafikmätningarna 84 Marknadsföringen av den nya trafiken 88 Bilaga 8. Tabeller Sålda biljetter 75 3

4 Förord Stockholm i december 2006 Riksdagens och Stockholms kommunfullmäktiges beslut att genomföra ett försök med trängselskatter i Stockholms innerstad, kallat Stockholmsförsöket, innebar en stor utmaning för SL. Uppdraget som SL fick efter avtal med staten sommaren 2004 var att så bra som möjligt matcha den förväntade reseefter frågan under försöket och göra det inom ramen för en extremt kort planeringsperiod på cirka ett år. Resultatet blev den största kollektivtrafiksatsningen sedan tunnelbanan introducerades på 1950-talet. Den 22 augusti 2005 startade den utökade kollektivtrafiken. Över en natt hade då SLs hela trafikutbud utökats med sju procent. (Omfattningen av den nya trafiken motsvarar hela Malmös kollektivtrafik.) I satsningen ingick såväl utökad spår- som busstrafik, nya depåer och verkstäder samt ytterligare platser för infartsparkering på strategiska trafikpunkter för resenärerna. För att studera effekterna av Stockholmsförsöket har ett omfattande utvärderingsprogram genomförts. I denna rapport redovisas och sammanfattas effekterna av Stockholmsförsöket ur ett kollektivtrafik perspektiv effekterna på SL-trafiken, efterfrågan på SL-resor samt resenärernas nöjdhet och upplevda kvalitet. Vidare omfattar rapporten en beskrivning av planeringsfasen och den problematik som alltid uppstår när marken är oplöjd, tidsramarna knappa och resurserna begränsade. Det är vår förhoppning att beskrivningen kan tjäna ett vidare syfte i framtida forskning och studier. Resandet under hösten 2006 och de ekonomiska aspekterna på försöket redovisas i en separat rapport efter årsskiftet 2006/2007, när SLs utökade trafikperiod är avslutad. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare inom SL, hos våra entreprenörer och samarbets partners som under projektets gång bidragit med sin klokskap och expertkunskap, och ett särskilt tack till projektledaren Eric Tedesjö för ett väl genomfört uppdrag. Med vänlig hälsning Lars Nordstrand Verkställande direktör, AB Storstockholms Lokaltrafik 5

5 Definitioner 22/ Utökad trafik 31/ / Stockholmsförsöket 31/ / Trängselskatt 31/ Andel stående Ståkm/personkm räknat per avgång från starthållplats till ändhållplats. Delresa En resa med byten består av flera delresor och resenären gör flera påstigningar i SL-trafiken. Hastighet Hastighet mellan två hållplatser där hållplatstiderna på mellanliggande hållplatser inkluderas, dv s kör - sträckan/körtiden. Hållplatstid Hållplatstiden på mellanliggande hållplatser. Körtid Körtid mellan två hållplatser inklusive hållplatstider på mellanliggande hållplatser. Lokalbanor Samlingsnamn för Roslagsbanan, Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan. Passager Antal resenärer ombord på fordon som passerar ett visst snitt/ delsträcka. Punktlighet Godkända avgångar, avgår tidigast 1 minut före eller senast 2 alternativt 3 minuter efter annonserad avgångstid, beroende på avtal. Resa En förflyttning från en punkt till en annan av en viss anledning/ förknippat med ett visst ärende. Skansbroarna Samlingsnamn för Skanstullsbron, Johanneshovsbron, Skansbron. Solnainfarterna Samlingsnamn för Norrtull, Solnabron, Tomtebodavägen, Karlbergs station, Karlbergs Strand. Stående resenärer Alla sittplatser i en buss/vagn antas vara upptagna innan stående resenärer finns. Ståplatsutnyttjande Stående resenärer som passerar ett snitt/delsträcka i förhållande till antalet ståplatser. Tidsintervall Mätningar av trafik och resande under visst tidsintervall görs på de avgångar som startar inom tidsintervallet.

6 SLs insatser i Stockholmsförsöket sammanfattning och slutsatser Nya direktbusslinjer SLs del i Stockholmsförsöket inleddes redan i samband med tidtabellsskiftet den 22 augusti, då SLs trafikutbud över en natt utökades med hela sju procent. Trafiksatsningen omfattade utökad spårtrafik, i den mån detta var möjligt, nya direktbusslinjer till innerstaden, förstärkta stombuss- och direktbuss linjer samt fler platser för infartsparkering. De nya direktbuss linjerna till innerstaden fick ett mycket positivt bemötande från resenärerna. 87 procent av resenärerna var nöjda och 9 procent neutrala till den nya busstrafiken. Ökat resande över infarterna Under perioden med Stockholmsförsöket motsvarades resandeökningen över infarterna till innerstaden väl av den prognos som SL gjort. Resandet ökade med passager över infarterna till och från innerstaden en ökning med sex procent jämfört med året innan. Över hälften av resandeökningen skedde i tunnelbanetrafiken. Nästan hela resandeökningen under en vardag, 97 procent, inträffade under trängselskattetid, dvs. under perioden mellan klockan 6.30 och liksom i hela länet Totalt i länet var resandeökningen större än förväntat fler resenärer genomförde fler delresor (en resa med byten består av flera delresor) under en vardag, alltså en ökning med sex procent även i länet totalt. Hälften av resandeökningen skedde i busstrafiken och 40 procent i tunnelbanetrafiken. Resenärerna på de nya direktbusslin - j erna stod för en tiondel av den totala resandeökningen i länet. Resandet med direktbussarna har under hösten 2006 legat på samma nivå som under våren, liksom resandet i övriga SL-trafiken. Under oktober noterades ett resanderekord resenärer på vardagarna. Bättre flyt för busstrafiken Framkomligheten ökade på samtliga infarter till innerstaden med busstrafik. Flera indikationer finns på att så även var fallet i innerstaden, men de mätmetoder som använts har inte kunnat påvisa detta. Trängsel på tunnelbanor och pendeltåg Den registrerade trängseln ökade i tunnelbanan, främst på den röda och blå linjen. Jämfört med året innan ökade andelen resenärer som besvärades av trängsel redan under hösten 2005 från 41 till 44 procent. Andelen var lika hög under våren Resenärerna själva upplevde den mest besvärande trängseln på tunnelbanans gröna och röda linje, men även i pendeltågen. Vagnbrist och tekniska problem i pendeltågs- och tunnelbanetrafiken medförde att resenärernas nöjdhet med SL-trafiken minskade från 64 till 61 procent under våren 2006, jämfört med våren Andelen resenärer som var neutralt inställda låg oförändrat på 21 procent. Fler infartsparkeringar Antalet infartsparkerande bilar ökade med drygt en ökning med 23 procent under våren 2006, jämfört med våren Eftersom infartsparkeringarna byggts ut med ännu fler platser sjönk beläggningsgraden i genomsnitt från 81 till 78 procent. 7

7 Följande slutsatser kan dras av SLs stora satsning på förstärkt kollektivtrafik till följd av Stockholmsförsöket: Smidigt genomförande SLs stora utökning av kollektivtrafiken med anledning av Stockholmsförsöket kunde genomföras smidigt och effektivt. Det berodde till mycket stor del på att planeringsarbetet startade i god tid långt innan det fanns ett uppdrag om att verkställa trafiken genom avtalet med staten. Därför kunde nödvändiga investeringar snabbt göras när de ekonomiska garantierna väl var på plats. En annan viktig förklaringsfaktor är att såväl SL som entreprenörernas personal arbetat mycket målinriktat. Trots ett stökigt politiskt läge, med osäkerheter kring genomförandet, bidrog alla in - blandade till att avtal, bussar, depåer, infartsparkeringar, gatu åtgärder, tekniska utrustningar etc. i en inte tidigare skådad omfattning kom på plats på extremt kort tid. Trafikstart kunde därför ske plan enligt i augusti Effektivt med operativ trafiksamordnare Det fanns en osäkerhet om prognoserna över trafiken och resandet. För att ha handlingsberedskap beställdes cirka 20 bussar att användas som flexibel resurs, dvs. de skulle sättas i trafik där de för tillfället bäst behövdes. En trafiksamordnare rekryterades för att hålla ordning på bussarna och trafiksätta dem, oavsett trafikentreprenör i området. Trafiksamordnaren har haft kontinuerlig kontakt med trafikområdena och snabbt kunnat fördela de flexibla bussarna allteftersom behov uppstått men också varit användbar vid personal- och vagnbrist. Det är svårt att mäta effekten av denna flexibla resurs vissa problem skulle kunna ha lösts lokalt av trafikområdena själva men den samlade bedömningen är ändå att kombinationen av förfogandebussar och trafiksamordnare har haft stor betydelse för kvaliteten i busstrafiken. Lyckat med direktbussar Det nya konceptet med direktbusslinjer från Stockholms kranskommuner till innerstaden, även i trafiksektorer där spårtrafik finns, föll väl ut och kom att bli den trafik som symboliserade SLs hela trafiksatsning. En viktig förutsättning för att denna direktbusstrafik skulle fungera var en god framkomlighet både på in- och utfarter och i innerstaden. Trängselproblem i tunnelbanan Trots den stora utökningen av trafikutbudet ökade trängseln under förmiddagens högtrafikperiod i framför allt tunnel - banan. Det ger anledning till ökat fokus på avlastande trafik för tunnelbanan om trängselskatt för biltrafiken till Stockholms innerstad åter skulle bli aktuell. Inga förskjutna restider Utökningen av trafikutbudet under mellantrafiktid, dvs. mellan högtrafikperioderna, ledde inte till ökat resande i motsvarande omfattning. Den förskjutning i tiden av resandet som förväntades inträffade alltså inte. Svårt mäta framkomlighet Den ökade framkomligheten i innerstaden blev mycket svårare att mäta än väntat. Bussförarnas förmåga att hålla den fasta tidtabellen med hjälp av ett flexibelt körsätt medförde att mätvär d ena inte visade någon entydig förbättring, trots att flera tecken tydde på att framkomligheten faktiskt hade ökat. Bra med fler infartsparkeringar Infartsparkerandet fick en förhållandevis stor betydelse under försöket med trängselskatt även om de som infarts - parkerar endast utgör cirka en procent av alla SL-resenärer. Infartsparkerandet ökade med 23 procent, medan resandet totalt med SL ökade med sex procent. 8

8 DEL 1. STOCKHOLMSFÖRSÖKET OCH SLs SATSNINGAR 1. Bakgrund och förutsättningar för Stockholmsförsöket Den 16 juni 2004 antog Sveriges riksdag lagen om trängselskatt. Innan dess hade bland annat följande skett: Stockholmsberedningen (en statlig utredning med representanter från riksdagspartierna som ansvarade för att samordna framtidens trafikplaner i Stockholmsregionen) fick i mars 2002 ett tilläggsdirektiv att utreda frågan om hur trängselavgifter skulle kunna användas för att lösa trafik - situationen i Stockholms innerstad. En slutredovisning lämnades i juni Det första förslaget (Stadsledningskontorets förslag) redovisades vid Stockholms stads hearing den 23 april 2003, då bland annat SL framförde sina synpunkter. Stockholms kommunfullmäktige beslutade den 2 juni 2003 att ett försök med trängsel-/miljöavgifter skulle genomföras. SLs styrelse gav i mars 2004 verk - ställande direktören i uppdrag att genomföra nödvändiga åtgärder inför försöket, däribland att teckna avtal med staten för att göra för - söket kostnadsneutralt för SL och landstinget. Begreppet trängsel-/miljöavgift har under hand ersatts av begreppet trängsel skatt, eftersom det visat sig att det juridiskt måste betraktas som en skatt och beslutas av riksdagen. Avtal mellan staten och SL om utbyggd kollektivtrafik ingås. SL inleder arbetet med efterfrågeanalyser. SL och staten i diskussioner om kollektivtrafikens roll och funktion. SLs styrelse ger VD i uppdrag att förbereda avtal med staten. Avtal mellan staten och SL om förlängd trafikperiod till 31 dec mars 2003 april juni hösten december 2004 mars juni 2005 juli Stockholmsberedningen får tillläggs direktiv att utreda trängselavgift i Stockholms innerstad. Stockholms stad anordnar en hearing om trängelavgift. Miljö avgifts - kansli inrättas. Stockholms kommunfullmäktige: Nytt förslag till avgifter. Sveriges riksdag antar lagen om trängselskatt den 16 juni. Stockholms kommunfullmäktige: Beslut om försök Förslag till avgifter. Figur 1.1. Beslutsprocessen för att införa trängselskatt i Stockholm. 9

9 Planeringen av försöket börjar Hösten 2003 inrättade Stockholms stad ett särskilt miljöavgiftskansli (MAK) inom Stadsledningskontoret. Arbetet bedrevs i tre projektgrupper planering, infor - mation och teknik med en projektledare för varje grupp. SL deltog i planerings- och informationsgrupperna samt i en övergripande referensgrupp. Stockhoms stad kom att kalla projektet med trängselskatt för Stockholms - för söket. I Stockholmsförsöket ingick, förutom trängselskatt under januari juli 2006, en utökad kollektivtrafik med start redan i augusti 2005 och fler platser för infartsparkering. Samma höst påbörjade SL analyser kring hur efterfrågan på kollektivtrafik skulle påverkas i en situation med trängselskatt, baserat på kommunfullmäktiges förslag till utformning det första från juni 2003 och ett senare från december Länge rådde en osäkerhet kring startdatum för försöket. SL hävdade konsekvent behovet av en framförhållning på minst tolv månader från beslut till trafikstart för en utökad kollektivtrafik. SLs kostnader för konsulter, trafik simuleringar, prognoser m.m. hade dittills finansierats av Stockholms stad. För att kunna påbörja de reella förberedelserna krävdes ekonomiska garantier från staden eller staten. Tidskritiska faktorer för SLs del var framför allt leverans av bussar och utbyggnad av depåer och uppställningsplatser för de nya bussarna. Förhandlingar och avtal mellan flera parter Vintern 2003/2004 inleddes diskussioner med statens förhandlingsman Lars Eric Ericsson om kollektivtrafikens roll och funktion och om kollektivtrafikens behov av förstärkning utifrån efterfrågeanalyser. Senare under våren förhandlades ett avtal fram som gav SL och Stockholms läns landsting ekonomiska garantier för att kunna genomföra trafikförstärkningen under försöket. Efter riksdagsbeslut i juni 2004 tecknade SL och staten ett första avtal om ut - byggd kollektivtrafik under Stockholmsförsöket. Avtalet gjorde det möjligt att genomföra en mängd investeringar som förberetts under året. I juli 2005 tecknades ett andra avtal mellan SL och staten som reglerade en fortsättning av den utökade kollektivtrafiken i fem månader efter det att Stockholmsförsöket upphört, dvs. till och med den 31 december Nyckelaktörer under perioden var: MAK som på Stockholms stads uppdrag informerade om och utvärderade Stockholmsförsöket. Vägverket med uppdraget att utforma skatteregistreringen under försöket samt betalningssystemet och informationen kring detta. SL som av staten fått uppdrag att anpassa kollektivtrafikutbudet efter den nya efterfrågan som Stockholmsförsöket skulle leda till. SLs roll har enbart varit att leverera kollektivtrafik och informera om denna. 10 Figur tullstationer runt innerstaden.

10 Stockholmsförsöket tar form Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 2005 med utökad kollektivtrafik och avslutades den 31 juli 2006 när försöket med trängselskatt upphörde. Försöket med trängselskatt varade under sju månader, från den 3 januari till och med den 31 juli Försöket innebar att en trängselskatt togs ut av bilister vid in- och utpassager från Stockholms innerstad. Stockholms stads samtliga infarter avgiftsbelades mellan klockan 6.30 och under vardag ar. Kostnaden var densamma oavsett om man körde in i eller ut ur staden, men varierade beroende på tidpunkt på dagen högre i högtrafik och lägre vid mellantrafik. Vissa undantag gällde: Boende på Lidingö fick passera utan kostnad om tiden mellan in- och utfart ur innerstaden var högst 30 minuter. Taxibilar, bussar, färdtjänst, ambulanser m.fl. var undantagna, liksom även miljöbilar. SLs utökade trafik startade som en första etapp av Stockholmsförsöket den 22 augusti 2005, alltså drygt fyra månader innan trängselskatt började tas ut av bilisterna, och avslutas den 31 december Den utökade SLtrafiken körs därmed ytterligare fem månader efter det att Stockholmsförsöket avslutats. Skatteintäkter tillbaka till kollektivtrafiken 200 miljoner av intäkterna från Stockholmsförsöket ska enligt regeringens beslut från våren 2006 gå tillbaka till Stockholms stad och Stockholms läns landsting för åtgärder i kollektivtrafiken. Beslutet var i linje med den proposition om trängselskatt som riksdagen antog Ett trepartsavtal upprättades mellan staten, Stockholms stad och landstinget/ SL i september Landstinget kom att delegera uppdraget att föreslå och genomföra åtgärder för kollektivtrafiken till SL. Enligt avtalet består investeringarna i kollektivtrafiken av tre delar: 110 miljoner kronor satsas på att införa realtidsinformation på drygt 800 busshållplatser i länet. Det innebär att man på de mest utnyttjade hållplatserna i länet får aktuell information om när nästa buss kommer. Systemet gör det också möjligt att skicka ut trafikinformation till hållplatserna. 70 miljoner kronor investeras i trygghetsskapande åtgärder, framför allt kameraövervakning och hjälp - telefoner på ett flertal pendeltågsoch tunnelbanestationer i länet enligt det koncept som SL valt att tillämpa. Även en satsning på busskameror ingår i överenskommelsen här rör det sig om en delfinansiering för några hundra bussar. Stockholms stad tilldelades 20 miljoner kronor för en satsning på båttrafik mellan Nybroviken och Hammarby sjöstad. Negativ inställning vände under försöket Stockholmsförsöket har debatterats livligt, inte minst i media, och även internationellt har intresset varit stort. Attitydundersökningar innan försöket visade att en majoritet av stockholmarna var motståndare till trängselskatt. Tidpunkten för starten av den utökade SL-trafiken den 22 augusti 2005 och för Stockholmsförsöket den 3 januari 2006 bevakades intensivt i media. Till mångas förvåning fungerade allt väl och under försökets gång svängde opinionen i riktning mot ett ja till trängselskatt. En rådgivande folkomröstning i Stockholm stad om fortsatt trängselskatt anordnades i samband med valet den 17 september Valresultatet visade att 52 procent av stockholmarna ansåg att trängselskatten skulle återin föras, medan 46 procent var emot ett återinförande. Folkomröstningar om trängselskatten hölls även i ett stort antal andra kommuner i länet dock med ett negativt resultat. Dessa omröstningar beslutades enskilt av respektive kommun och ingick inte i någon gemensam uppgörelse. De tillträdande majoriteterna i regering och riksdag kommer att slutligt avgöra frågan. Vardagar kl Belopp kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tabell 1.1. Avgiftsnivåerna fördelade över dagen. 11

11 2. Planering och förberedelser för utökad kollektivtrafik 2.1 SLs uppdrag och mål I januari 2004 skapade och bemannade SL ett projekt för att koordinera alla aktiviteter som föranleddes av Stockholmsförsöket. Projektmålet var att åstadkomma en väl avvägd trafiklösning, som skulle vara effektiv, pålitlig och lättförståelig. En viktig förutsättning var att trängseln för befintliga kunder inte fick försämras, dvs. trängseln skulle högst ligga på samma nivå som innan försöket och gärna på en lägre (bättre) nivå. Stockholms Läns Landsting Svenska staten SL styrelse VD SL Stockholms stad Projektansvarig Lars Nordstrand Projektledare Eric Tedesjö SL styrgrupp Information Fastighet Infartsparkeringar Framkomlighet Juridik SL Finans Uppföljning Kundtjänst Ekonomi Kontrakt Trafik Övrigt Connex Busslink Swebus Stockholmståg Roslagståg Figur 2.1. Den interna organisationen av SLs projekt för Stockholmsförsöket. 12

12 13

13 Flexibilitet var en nyckelfaktor i den trafiklösning som SL presenterade för staten i början av Med tanke på osäkerheten om vilka effekter trängselskatten skulle få för kollektivtrafiken, var det viktigt för SL att inte behöva binda sig för en exakt trafiklösning. SL ville behålla möjligheten att omdisponera och utöka trafiken om efterfrågan skulle skilja sig kraftigt från den prognos man gjort. Eftersom det inte fanns er - farenhet från liknande försök som stöd och modellverktygen var oprövade för situationen, fanns det naturligtvis osäkerheter kring tillförlitligheten i de prognoser som gjorts för resandeutvecklingen. (Prognoserna och utfallet redovisas i kapitel 4.) En pragmatisk inställning har därför präglat samarbetet och sedermera avtalet mellan staten och SL och gjort det möjligt för SL att efter samråd genomföra anpassningar i trafiken något som också visade sig nödvändigt. 2.2 Trafiklösning och fordonsbehov Behovet av extra resurser bedömdes naturligtvis störst i rusningstrafik, speciellt under morgonens maxtimme i riktning in mot staden. Begränsningarna fanns framför allt inom spårtrafiken. Eftersom kapacitetsuttaget i spårtrafiken i princip var fullt utnyttjad under maxtimmarna redan innan försöket, så stod det tidigt klart att kapacitetsökningar måste ske på annat sätt. Visserligen studerades t.ex. möjligheterna att modifiera signalsystemet i tunnelbanan och därigenom öka antalet tåg i högtrafik, liksom att öka vagnutsättningen på Roslagsbanan. Även om vissa möjligheter fanns, så bedömdes dessa åtgärder som alltför osäkra att förlita sig till med tanke på den stora efterfrågeförändring som förväntades. Nya direktbusslinjer Lösningen, och en betydligt mer pålitlig sådan, blev att i första hand satsa på u t - byggd busstrafik, utöver de förstärknin g- ar som ändå gick att göra i spårtrafiken. 20 förstärkta och 14 nya direktbusslinjer bedömdes enligt gjorda prognoser och analyser vara tillräckligt för att avlasta stomtrafiken, samtidigt som belastningen över tullsnitten inte skulle påverkas nämnvärt. Detta förutsatte att direktbusslinjerna skulle gå till nya attraktiva målpunkter i innerstaden. Om direktbussarna däremot skulle angöra befintliga terminaler i innerstaden, skulle trängseln över tullsnitten öka och äventyra målet om att inte försämra för befintliga resenärer. För busstrafiken i Nacka- Värmdö fanns sedan tidigare två nya stomlinjer inplanerade, i kombination med vissa korrigeringar i anslutande trafik. Försöket gjorde det möjligt att införa dessa stomlinjer tidigare än planerat. Under våren 2006 utökades antalet direktbusslinjer till 18. Den utökade trafiken upphandlades inte. Befintliga trafikentreprenörer har ensam rätt på trafiken i sina avtals - om råden. För -handlingar inleddes med respektive tra fikentreprenör om uppdraget, med befintligt avtal och förändringspris som grund. Det befarades att tillgången till utbildade bussförare skulle kunna bli en trång sektor när mer än 300 bussförare skulle rekryteras. Därför togs kontakt med Vägverket om att öka kapaciteten för examination. Trafikentreprenörerna gav dock lugnande besked, och med något undantag var personalbrist heller inget stort problem i samband med trafikstarten. För att få en sammanhållande resurs för all busstrafik rekryterades en operativ projektledare. Dennes primära roll var att följa resandeutvecklingen och hålla kontakt med alla trafikområden för att kunna fördela och omfördela befintliga resurser på effektivaste sätt. Val av nya bussar Behovet av nya bussar var stort och beräknades till 197 stycken, varav 193 ledvagnar och fyra vanliga bussar. I detta inkluderades en teknisk vagnreserv på tio procent samt en uppbyggnad av reservkapacitet på tio procent i förhållande till fordonsbehovet i respektive avtalsområde. Reservkapaciteten motiverades med att trafiksimuleringarna knappast kan visa den exakta efterfrågan och att det måste finnas fordonskapacitet att disponera om efterfrågan blir större än beräknat. Att till rimliga kostnader införskaffa så många bussar till ett i tid så kort uppdrag ansåg trafikentreprenörerna knappast vara möjligt. En finansieringslösning ordnades, där landstinget gick i borgen, med ekonomiska garantier från staten genom det avtal som var träffat. Samtliga nya direktlinjer fick ett X efter sitt linjenummer. Det tjänade två syften dels betyder X enligt SLs nomenklatur att det är en variant av aktuellt linjenummer, dels fanns behov av att tydligt markera att linjen är en del i Stockholmsförsöket, dvs. den ingår inte i SLs ordinarie utbud och kan komma att dras in efter försöket. Varje trafikentreprenör väljer själv bussmodell, märke etc. SL ställde dock ett antal kvalitetskrav, främst avseende miljö, komfort och säkerhet. Bussarna skulle t.ex. ha höga säten, gardiner, luftkonditionering, läslampor, låga dörrinsteg och säkerhetsbälten. 14

14 Figur 2.2. De nya blåbuss- och direktbusslinjerna till innerstaden. 15

15 16 Miljöegenskaperna på dessa bussar kom att hamna i fokus. Scania hade lagt ned tillverkningen av bussar med etanoldrift. Att välja biogasbussar, med allt vad det kräver i uppbyggnad av infrastruktur, var inte realistiskt med den korta tid - plan som gällde. Scania meddelade då att de tänkte återuppta tillverkningen av etanoldrivna bussar, och trycket på SL blev stort att införskaffa sådana. SL avböjde dock, med motivet att denna motor, som är innerstadsanpassad, är olämplig för de trafikuppgifter som direktbussarna skulle ha. Dessutom skulle det medföra en ologisk och tids - krävande uppbyggnad av ny infrastruktur med stor geografisk spridning i länet. Slutligen beställdes nio biogasbussar för innerstadens stomtrafik och 188 diesel bussar med krav på bästa reningsteknik. En busslösning som också undersöktes Trafikentreprenör Stockholms läns landsting Bussar Bussuthyrning Beställning Bussleverantör Överlåter bussleverantörsavtal SL Svenska staten Bussleasing Ekonomiska garantier Figur 2.3. Modell för finansieringen av nya direktbussarna. var att använda sig av externa busstrafikentreprenörer. Då handlar det nästan uteslutande om att vända sig till mark - naden för turistbussar. Efter noggranna överväganden valde dock SL att inte gå vidare med detta, bland annat be - roende på busstypens begränsningar när det gäller tillgänglighet, långa tider för passagerar utbyte och ståplatsproblem. Det var dess utom oklart om turistbussmarknaden skulle klara att leverera långt fler än 200 bussar varje vardag. Finaniseringen av de nya bussarna Finansieringen av de 197 nya bussarna för den utökade trafiken skedde i SLs regi efter sedvanlig upphandling och till förmånliga villkor. Den aktuella finansieringsupphandlingen vanns av Handelsbanken/Handelsbanken Finans. Finansieringsformen är Handelsbanken Ekonomisk borgen finansiell leasing med landstingsborgen. Det innebär att Handelsbanken Finans äger bussarna och hyr ut dem till SLs dotterbolag SL Finans, som i sin tur hyr ut dem till trafikutövarna. Avtalen löper med rörlig ränta, som på sikt innebär bäst ekonomi. SL Finans har ett ansvar för att Handelsbanken Finans får betalt för bussarnas restvärde när hyresperioden avslutas. De flesta av de nya bussarna levererades inför starten av den utökade trafiken den 22 augusti Bussarna uppfyllde de ställda kraven på komfort, miljö och säkerhet. Oavsett hur trafik utbudet under 2007 ska utformas kommer de nya bussarna att fortsätta gå i SL-trafik. SLs depåkapacitet var redan innan försöket ansträngd på många håll och att skapa depåfunktioner (uppställning, service och tvättkapacitet) för ytterligare 197 bussar under ett drygt år var komplicerat. Även logistiken måste fungera och det måste t.ex. finnas mottagningskapacitet när bussarna levereras. Lösningen blev att bussleverantörerna parkerade och tog hand om bussarna vid sina fabriker. Här kunde också delar av SL-specifik utrustning, såsom BussPC, ett modernt trafik - l ednings- och kommunikationssystem, installeras. Till slut stod 17 depåer och uppställningsplatser mer eller mindre färdiga vid trafikstart i augusti Förstärkt spårtrafik För spårtrafiken blev den generella strategi som SL utvecklade i samråd med samtliga spårtrafikentreprenörer att öka kapaciteten före och efter gällande högtrafiktid samt under mellantrafik. Därmed blev inte heller spårtrafikutökningarna dimensionerande för vagnparken, dvs. det fanns inget behov av fler vagnar eller fordon än vad man redan hade.

16 Gröna linjens högsta belastning var innan Stockholmsförsöket begränsad till cirka en timme under högtrafiktid. Här sågs en möjlighet att förlänga denna period, både före och efter maxtimmen. Att köra cirka 25 tåg i timmen genom innerstaden under en längre period ökar dock risken för köbildning. Konceptet kräver också att tågen vänder på trafik - spår, dvs. vänder tomma via ett stickspår, vilket är en störningsrisk i sig. Connex och SL kom trots detta överens om att tillämpa en förlängd högtrafiktid. På den röda och blå linjen är förutsättningarna annorlunda och här tillämpas redan full trafikutsättning under hela högtrafikperioden sedan många år. Perioden för full trafikutsättning för - längdes med några timmar per dag (före och efter högtrafiktid) och mellantrafiken förstärktes med nya avgångar. Principen om utökad högtrafikperiod tillämpades också på Saltsjöbanan och Lidingöbanan. På Roslagsbanan kunde ett par snabbtåg sättas in i eftermiddagstrafiken, och kvartstrafiken till Åkersberga utvidgades till att också gälla i mellantrafik. För pendeltågstrafiken kunde SL tillsammans med Citypendeln lokalisera sju nya tåglägen för lika många nya avgångar. Det krävde dock att några godstågsavgångar måste flyttas i tid. Citypendeln ansökte om detta hos Banverket som dock avslog samtliga. SL initierade nya samtal med Banverket och efter vidare analyser av expertis från Citypendeln och Banverket kunde de önskade tåglägena successivt beredas för SLs pendeltåg. Vid årsskiftet 2005/2006 invigdes de nya Årstabroarna och gjorde det möjligt med fyrspårsdrift över Årstaviken. Detaljer om den utökade busstrafiken finns i bilaga 1. 17

17 2.3 Framkomlighetsåtgärder för busstrafiken Inom ramen för Stockholmsförsöket har totalt 45 åtgärder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken genomförts. Åtgärderna fördelar sig enligt följande: Stockholms innerstad (26 stycken) Stockholm söderort (7 stycken) Stockholm västerort (6 stycken) Vägverkets vägnät (6 stycken) Åtgärderna omfattar busskörfält, för bättring av körgeometriska villkor som exempelvis justering av refuger, körfältsmålning och kantstenslinjer samt ändring av lokala trafikföreskrifter som exempelvis införande av stoppförbud. Därut över har nya hållplatser för direktbussar anlagts. Åtgärderna redovisas i bilaga 2. Utöver dessa åtgärder har Stockholms Trafikkontor i samråd med SL prioriterat trafikövervakningen av framför allt direktbussarnas hållplatsområden och busskörfälten för att öka bussarnas framkomlighet. Kartskisserna intill visar det prioriterade busstrafiknätet med utförda framkomlighetsåtgärder samt de sträckor i innerstaden där trafikövervakningen särskilt har prioriterats. Ansvaret för att genomföra åtgärderna har legat på väghållarna, dvs. Stockholms Trafikkontor och Vägverket, och det har skett i samråd med SL från våren 2005 fram till våren Infartsparkeringar Planeringsprincipen för ut- och nybyggnad av SLs infartsparkeringar följde de ordinarie rutinerna med ett kontinuerligt samråd med länets kommuner. SL är i det närmaste helt beroende av kommunernas vilja att upplåta mark för infarts - parkeringar. Många kommuner var intresserade av att anlägga utökade och nya infarts parkeringsplatser, men endast ett fåtal antog erbjudandet om att samtidigt bygga cykelparkeringar. För de platser som kommunerna anvisade gjordes en bedömning av om de låg i ett tillräckligt bra kollektivtrafikläge samt om de gick att bygga innan Stockholmsförsöket skulle starta. Av de nya eller utbyggda parkeringarna ligger tolv vid busshållplatser, sex vid pendeltågsstationer och fem vid Roslagsbanans stationer. Det utbyggnadsprogram som SL sam - man ställde omfattade inledningsvis 900 platser, fördelade på 15 parkeringar i tio kommuner. Några platser utgick under projektet gång, eftersom det inte var möjligt att genomföra dem under projekt tiden, medan andra tillkom. Resultatet blev ett program som om - fattade nästan nya platser, för - delade på 23 parkeringar i 13 kommuner. I programmet ingick även 615 cykelparkeringsplatser, fördelade på tio parkeringar i sex kommuner. 18 Figur 2.4. Framkomlighetsåtgärder i Norr- och Västerort. Framkomlighetsåtgärder Direktbussnät

18 Figur 2.5. Framkomlighetsåtgärder i innerstaden. Framkomlighetsåtgärder Stomnät Direktbussnät Prio övervakning Figur 2.6. Framkomlighetsåtgärder i Söderort och Nacka. Framkomlighetsåtgärder Direktbussnät 19

19 20 Figur 2.7. SLs befintliga, nya och utökade infartsparkeringar.

20 Avtal slöts enligt ordinarie rutiner mellan SL och respektive kommun för upplåtelse av mark, genomförande, drift och underhåll. Kommunen upplät marken kostnadsfritt och tog på sig ansvaret och kostnaderna för drift och underhåll av parkeringen. Kommunen ansvarade i de flesta fall för arbetet med projek - t ering och genomförande, medan SL med medel från staten stod för dessa kostnader. Respektive part stod för sina interna kostnader. Den första infartsparkeringen stod klar med 50 platser vid Tyresö Strand redan i december Därefter byggdes infartsparkeringarna successivt ut så att de allra flesta, 16 parkeringar med totalt 975 antal platser, stod klara innan den utökade trafiken startade i augusti Under hösten 2005 tillkom sju parkeringar med totalt 418 platser och den sista, en utökning av parkeringen i Järna med 50 nya platser, kunde tas i drift våren Investeringar i bussdepåer Ett projekt för att förbereda bussdepåerna för den ökade trafiksatsningen i samband med Stockholmsförsöket genomfördes. Syftet var att depåerna utan störningar skulle kunna ta hand om det utökade antalet bussar från augusti 2005 och så länge den utökade busstrafiken är aktuell på grund av Stockholmsförsöket. Det innebar att alla depåer skulle ha resurser för tvätt, verkstad, uppställning, tankning och klottersanering för samtliga bussar. Även personalutrymmen och trafikledningscentraler skulle finnas. Kapacitetsökningen skulle göras så eko - nomiskt som möjligt och i första hand gälla tillfälliga anläggningar. Eventuella andra resursförstärkningar av depåer skulle samordnas med detta projekt för att om möjligt utnyttja synergieffekter. Kommun Antal platser Varav utökning i Beläggning Beläggning juni 2006 Stockholmsförsöket våren 2005 våren 2006 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Södertälje Tyresö Täby Upplands Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Tabell 2.1. SLs infartsparkeringar. 21

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Plan för SLs upphandling av buss- och spårtrafik

Plan för SLs upphandling av buss- och spårtrafik 1(5) 2009-05-06 Dokumenttyp Bilaga 1 Plan för SLs upphandling av buss- och spårtrafik 2010-2013 1. Sammanfattning Förslaget till trafikupphandlingsplan för 2010 2013 innebär att avtalsområdena Huddinge/Botkyrka,

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 14 1 2 Sammanfattning Trafikförvaltningen har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

SL-trafiken före försöket med trängselskatt

SL-trafiken före försöket med trängselskatt AB Storstockholms Lokaltrafik PM 1 (11) Strategisk Planering Monica Casemyr, tel 08-686 1924 2005-04-21 SL-trafiken före försöket med trängselskatt SL-trafiken hösten 2004 SL svarar för den landburna kollektivtrafiken

Läs mer

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Inledning Kraven på kollektivtrafiken är höga i vår region. Människors vardag måste fungera

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Trafikenheten. Styrelsen

Trafikenheten. Styrelsen Trafikenheten Styrelsen Utlösen av investeringar samt återföring av biljettintäkter från den utökade trafiken Bakgrund SL och svenska staten har under åren 2004 och 2005 ingått avtal om finansiering av

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning

Läs mer

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009 Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...

Läs mer

Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands Väsby station

Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands Väsby station UPPDRAG Bedömd terminalkapacitet Upplands Väsby station UPPDRAGSNUMMER 2128095000 UPPDRAGSLEDARE Anders Schweitz UPPRÄTTAD AV Anders Schweitz DATUM Bedömd kapacitet för ny terminalutformning, Upplands

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07

Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Ställer SL speciella krav vid byggnation? Beställare, kravställare och förvaltare Vad är SL? Vilka krav har SL? Vilka krav ställer SL vid byggnation? 2010-04-07

Läs mer

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt

Läs mer

Trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-03-17 Handläggare Agneta Pernu Olofsson Telefon: 08-508 13 034 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-04-10 Trafikförändringar

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

SVENSKA STATEN genom FINANSDEPARTEMENTET. och STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. och STOCKHOLMS KOMMUN AVTAL. avseende

SVENSKA STATEN genom FINANSDEPARTEMENTET. och STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. och STOCKHOLMS KOMMUN AVTAL. avseende SVENSKA STATEN genom FINANSDEPARTEMENTET och STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING och STOCKHOLMS KOMMUN AVTAL avseende återföring av överskott från försöket med trängselskatt i Stockholms kommun Detta avtal ( Avtalet

Läs mer

SLs insats i Stockholmsförsöket effekter på SL-trafiken, resefterfrågan och resenärernas attityder. Juni 2006

SLs insats i Stockholmsförsöket effekter på SL-trafiken, resefterfrågan och resenärernas attityder. Juni 2006 SLs insats i Stockholmsförsöket effekter på SL-trafiken, resefterfrågan och resenärernas attityder Juni 2006 Kort sammanfattning Med start den 22 augusti 2005 drygt fyra månader innan trängselskatten infördes

Läs mer

Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen)

Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen) Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen) 20131128 2013-11-29 2 Nuläge - Linje 55 - Hiss, rulltrappor och rullband 2013-11-29 3 Allmänt Linjen trafikerar mellan

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Trafikförändringar i sommar

Trafikförändringar i sommar Trafikförändringar i sommar Folder_allma n_sommar_a65.indd 1 2015-06-15 14:30 Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Stockholm

Läs mer

Reviderad plan för buss- och spårtrafikupphandling

Reviderad plan för buss- och spårtrafikupphandling 1 (6) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-147 Trafiknämnden Reviderad plan för buss- och spårtrafikupphandling 2011-2014 Enligt SL:s styrelses beslut 2004-08-31 skall styrelsen årligen ta ställning till

Läs mer

RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar

RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar AB Storstockholms Lokaltrafik RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar Februari - 06 INNEHÅLL FÖRORD 3 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 6 LOKALISERING 7 UTFORMNING 8 Markparkeringar 8 Flerplanslösningar

Läs mer

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-03-31 Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra

Läs mer

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och

Läs mer

Utvärdering av Nynäshamn

Utvärdering av Nynäshamn 1 (2) Datum 2011-05-05 Identitet TN 1105-119 SL 2011-04033 Trafiknämnden Utvärdering av Nynäshamn Bakgrund AB Storstockholms Lokaltrafik ( SL ) har efter genomförd upphandling, (den s.k. E15-upphandlingen),

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74 1(2) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-678 1937 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-22 Version Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2015-0124 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Information om höjd trängselskatt i Stockholm 2016

Information om höjd trängselskatt i Stockholm 2016 1(5) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 Trafiknämnden 2015-03-12, info punkt 17 Information om höjd trängselskatt i Stockholm 2016 Ärendebeskrivning

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016

Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-02-25 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08-508 09 062 Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari Västsvenska paketet Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari I Göteborg och dess omgivning mäts trafikflöden och restider kontinuerligt både för biltrafiken och för kollektivtrafiken.

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje 1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under

Läs mer

Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken

Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken 1 (5) Datum 2011-10-11 Identitet TN 1110-214 Trafiknämnden Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken Sammanfning På lång sikt är SL:s mål den allmänna kollektivtrafiken ska upplevas som det mest raktiva

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371 TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-23 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån

Ombyggnad av Brodepån Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka pendeltågstrafiken med nya

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH

Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH Bakgrund Störningar i kollektivtrafiken ett välkänt problem Skillnader mot biltrafik

Läs mer

Tunnelbanetrafiken på Gröna linjens Farstagren ersätts av bussar från 25 mars till och med 17 augusti.

Tunnelbanetrafiken på Gröna linjens Farstagren ersätts av bussar från 25 mars till och med 17 augusti. Tunnelbanetrafiken på Gröna linjens gren ersätts av bussar från 25 mars till och med 17 augusti. Information och tidtabeller till ersättningstrafiken. En begränsad tid av ersättningstrafik, för en bättre

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Informationspaket vid arbeten som berör SLs hållplatser och hållplatsutrustning

Informationspaket vid arbeten som berör SLs hållplatser och hållplatsutrustning 1(1) 2016-09-29 SL 2016-0728-01 Informationspaket vid arbeten som berör SLs hållplatser och hållplatsutrustning Innehåll 1 Rutinbeskrivning 2 Ansökningsblankett 3 Exempel på genomförandeavtal 4 Gör så

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Depåer i Bro och Älvsjö samt uppställningsspår för pendeltåg

Järnvägsnätsbeskrivning Depåer i Bro och Älvsjö samt uppställningsspår för pendeltåg Trafikenheten Titel: Järnvägsnätsbeskrivning Sida: 1 (17) Järnvägsnätsbeskrivning Depåer i Bro och Älvsjö samt uppställningsspår för pendeltåg Trafikenheten Titel: Järnvägsnätsbeskrivning Sida: 2 (17)

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Tjänsteutlåtande 0 Österåke Samhällsbyggnadsförvaltningen Till Kommunstyrelsen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0088 Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. Övrig information. Linje Sträckning Sida. Giltighetstid

Innehåll. Övrig information. Linje Sträckning Sida. Giltighetstid Innehåll Linje Sträckning Sida Övrig information Sida J J J J J Bålsta Nynäshamn Nynäshamn Bålsta Märsta Södertälje centrum Södertälje centrum Märsta Gnesta Södertälje centrum Södertälje centrum Gnesta

Läs mer

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2)

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2) Arbetsmetod - 3 steg Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2) 1. Sammanställning av SL:s statistik avseende förseningar och trängsel * 2. Bearbetning av statistik genom konstruktion av parametervärden,

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 11 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Järfälla och Upplands-Bro Ärendebeskrivning Trafiknämnden

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:17 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:33 av Yvonne Blombäck (MP) om att införskaffa fler biljettautomater och bättre kortläsare i kollektivtrafiken Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

JUL Stockholms läns landsting i (2)

JUL Stockholms läns landsting i (2) JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande

Läs mer