Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier"

Transkript

1 September 2001 Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm stad Del 2 Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier Stina Thörnelöf Agneta Bergström Kerstin Cervin Miljöförvaltningen Stockholm Vatten AB Scandiaconsult (SCC)

2

3 SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 1 Dagvattenhantering - gemensam strategi... 1 Källor till föroreningar i dagvatten AVGRÄNSNINGAR OCH METOD MILJÖMÅL... 3 Ramdirektiv för Europas vattenresurser... 4 Nationella miljökvalitetsmål... 4 Regionala miljömål... 5 Lokala miljömål ORGANISKA MILJÖGIFTER... 6 Tre huvudkategorier av ämnen... 6 Förekomst och spridning i miljön... 6 Hur miljögifterna kan inverka på levande organismer PAH (POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN)... 7 Påverkan på bioligiskt liv... 8 Människor...8 Djur...8 Växter...8 Rörlighet i vatten... 9 Källor till utsläpp... 9 Energiproduktion...9 Trafik...9 Övriga källor...10 Spridningsmönster Risk för spridning Förekomst i vatten/dagvatten Förekomst i slam Förekomst i grundvatten Förekomst i sjösediment Åtgärder PCB (POLYKLORERADE BIFENYLER) Påverkan på biologiskt liv Människor...15 Djur...16 Växter...16 Rörlighet i mark Källor till utsläpp och spridning Risk för spridning Förekomst i vatten/dagvatten Förekomst i slam Förekomst i grundvatten Förekomst i sjösediment Förekomst i mark Åtgärder BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL Påverkan på biologiskt liv Människor...21 Djur...22 Rörlighet i vatten och mark Källor till utsläpp och spridningsmönster Risk för spridning Förekomst i slam Förekomst i sjösediment Åtgärder... 23

4 5 OLJA Påverkan på biologiskt liv Människor...25 Djur och växter...25 Rörlighet i vatten och mark Transport i vatten/ grundvatten...26 Transport i mark...26 Fastläggning/ nedbrytning i mark...26 Källor till utsläpp och spridning Olyckor och spill...27 Trafik...27 Fordonstvätt...28 Byggnadsarbeten...28 Övriga källor...28 Förekomst i sjösediment Förekomst i mark Förekomst i grundvatten Åtgärder Olyckor och spill...29 Trafik...30 Fordonstvätt NÄRINGSÄMNEN Påverkan på biologiskt liv Människor...32 Djur...32 Växter...32 Rörlighet i mark Källor till utsläpp och spridning Atmosfäriskt nedfall och förbränning...33 Trafik...33 Industriområden...33 Organiskt material...34 Övriga källor...34 Förekomst i grundvatten Åtgärder Förbrännig och trafik...35 Industriområden...36 Organiskt material...36 Övriga källor BAKTERIER Hälsorisker Spridning Källor Förekomst i vatten/dagvatten Badvatten...38 Förekomst i grundvatten Åtgärder ÖVRIGA MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN Klorparaffiner Ftalater MTBE Bekämpningsmedel Alkylfenoletoxilater Klottersanering och fasadtvätt DISKUSSION REFERENSER... 43

5 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram en strategi för dagvattenhantering i Stockholm har dagvattnets olika föroreningskällor kartlagts. Tidigare har tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och nickel beskrivits i "Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholms stad, del 1, Metaller". I denna rapport behandlas några av de övriga ämnen som kan förekomma i dagvatten i urbana miljöer. Det har inte varit möjligt att med nuvarande kunskaper, för samtliga redovisade ämnen, uppskatta hur stora mängder som transporteras med dagvattnet till Stockholms sjöar, vattendrag och reningsverk. Begränsning av diffus spridning av föroreningar vid källorna överensstämmer med målsättningar både inom EU och i Sverige. Enligt ramdirektivet för Europas vattenresurser ska flera av de ämnen/ämnesgrupper som redovisas här och i den tidigare rapporten om metaller, begränsas i miljön. Detta gäller polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polybromerade difenyletrar (PBDE), kadmium, bly, kvicksilver och nickel. Minst fem av de nationella miljökvalitetsmålen är också relevanta för en förbättrad dagvattenhantering i Stockholm. På sikt måste källorna till föroreningar i dagvattnet minskas. Trafik, energiproduktion och verksamheter inom industriområden är de sektorer som bidrar mest till organiska miljögifter, olja och näringsämnen i dagvattnet. För vissa ämnen, bland annat PAH (vedeldning) och näringsämnen (gödsling), bidrar även privatpersoner till en stor andel av föroreningsbelastningen i dagvattnet. Det behövs en medvetenhet om de miljöproblem som föroreningar i dagvatten kan orsaka och information till olika aktörer - stadens egna förvaltningar och bolag, företag och privatpersoner - om vad som kan göras för att minska föroreningarna. Kunskapen om egenskaper hos ämnen och produkter som används i kemiska produkter och varor är idag begränsad. Det behövs ytterligare forskning om vilka flöden olika ämnen orsakar i samhället. Miljökvalitetsnormer bör tas fram för alla ämnen där påverkan identifierats som ett miljöproblem, även för ämnen där användningen är förbjuden eller för sådana som ska fasas ut. Miljöskadliga ämnen finns ofta inbyggda i samhället i byggnadsmaterial och infrastruktur och kommer därför att vara ett miljöproblem en lång tid framöver. Olika styrmedel kan användas för att begränsa de diffusa utsläppen av föroreningar t ex miljökrav på byggherrar vid markanvisning och miljökrav vid upphandling. Att satsa på åtgärder som minskar användningen av organiska miljögifter och oljor bedöms som viktigast eftersom dessa ämnen har en hög giftverkan i naturen. Flera organiska miljögifter, t ex PCB och bromerade flamskyddsmedel bryts också ned mycket långsamt och kan lagras i biologiskt material. För Stockholms sjöar och vattendrag är det även viktigt att begränsa tillförseln av näringsämnen, framför allt fosfor. Bakterier bedöms i detta sammanhang inte vara något större problem, annat än lokalt vid badplatser. Ämnesgrupperna som behandlas i rapporten, källor och förslag till åtgärder sammanfattas i tabellen nedan.

6 Källor till föroreningar i dagvatten samt förslag till åtgärder Organiska miljögifter, olja och bakterier Ämnesgrupp/spridning Påverkan på Källor till föroreningar i dagvatten PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Bildas främst vid ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen Sprids med luft Människa: Största gruppen av kända cancerogena ämnen Djur: Skadlig påverkan på fisk, alger, plankton och kräftdjur Växter: Lågt upptag via rötter, högre vid luftnedfall - Småskalig vedeldning - Trafik; avgaser, däck med HA-oljor - Industrier - Utsläpp från mindre motorer t ex utombordare, gräsklippare Åtgärder Minskad vedeldning. Byte till nya pannor med bättre förbränningsegenskaper Förbättrade bränslen och förbränningsmotorer Katalysatorer Miljöklassade däck PCB (polyklorerade bifenyler) Förbjudet inom EU att använda PCB i nya produkter. Sprids från material tillverkade av PCB efter påverkan av luft och vatten eller via skrotning Människa: Lagras i fettvävnad. Skadar immunförsvar och fortplantningsorgan samt rubbar hormonsystemet Djur: Samma som hos människa Växter: Otillräckliga studier - Fogmassor till betongelement - Kondensatorer - Kabelmaterial - Transformatorer PCB i fogmassor saneras och bekostas av fastighetsägaren. Produkter innehållande PCB inventeras och tas om hand som farligt avfall när de skrotas. Bromerade flamskyddsmedel Tillverkas inte i Sverige, men importeras som kemikalie och via varor. Sprids i luft från länder som tillverkar medlen samt vid användning av produkter och avfall Används där brandskyddande egenskaper krävs: - Elektrisk/elektronisk utrustning - Möbler - Plast, textil och gummi Val av produkter där mer miljöanpassade flamskyddsmedel använts, alternativt produkter utan flamskyddsmedel. Bevakas vid upphandling Ökat producentansvar.

7 Källor till föroreningar i dagvatten samt förslag till åtgärder Organiska miljögifter, olja och bakterier Ämnesgrupp/spridning Påverkan på Källor till föroreningar i dagvatten Olja Importeras till Sverige och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel mm. Oljepartiklar sprids med partiklar i dagvatten till recipient. Näringsämnen Fosfor: vittring av mineral, nedbrytning av organiskt material. Spridning främst via vatten/dagvatten Kväve. Sprids främst via atmosfäriskt nedfall. För att bli tillgängligt måste luftens kväve omvandlas till nitratjoner t ex av alger eller bakterier Människa: Regelbunden inandning är skadlig för nervsystemet och kan vara cancerframkallande. Djur: Oljeutsläpp skadligt för fåglar, kräftdjur, snäckor och fiskägg Växter: Giftigt för växtplankton och växter på land Växter och djur Övergödning i ytvatten leder till att enstaka arter tillväxer på övrigas bekostnad. Syrebrist i sjöar. Ökad algblomning. Oljeutsläpp från bl a vägar, hamnar, industrimark, bensinstationer, läckage från fordon och cisterner. Risk vid trafikolyckor (transport av oljeprodukter) Fosfor: Förmultnande växtmaterial, djurspillning, avloppsvatten, gödsling Kväve: Atmosfäriskt nedfall och förbränning, t ex vid fordonstrafik, uppvärmning. Byggnadsarbeten. Åtgärder Ökad miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Nya fordon ger minskade utsläpp. Fordonstvätt i anläggningar som renar och cirkulerar tvättvattnet. Säkrare vägar för transport av farligt gods Fosfor: För insjöar viktigast att minska fosfortillförsel, bl a genom förbättrad gaturenhållning, begränsning av avloppsutsläpp och gödsling. Kväve: Utbyggnad av fjärrvärme. Förändrade resvanor (minskad fordonstrafik). Miljöanpassade fordon. Bakterier Grundläggande kunskaper om bakterier i dagvatten saknas Främst problem vid badplatser. Risk för maginfektioner. Djurspillning, bräddning av avloppsvatten Undvika rastning av husdjur i närhet av badplatser. Begränsa förekomst av gäss vid bad. Övriga miljöstörande ämnen Klorparaffiner, ftalater, MTBE, glyfosat, alkylfenoltoxilater mfl. Bedöms eller misstänks var miljögifter. Kan påverka både människor och djur. Bland annat i utvändigt byggnadsmaterial, bekämpningsmedel, rengöringsmedel, fasadtvätt Förbättrade kunskaper behövs. Nationella krav för begränsning av användande av vissa kemikalier. II

8 1 Bakgrund I de flesta områden med naturliga mark- och vegetationsförhållanden infiltreras merparten av nederbördsmängden. När marken utnyttjas för bebyggelse ändras vattenbalansen. Stora ytor görs täta för vatten, t.ex. hustak, gator och parkeringar. För att minska risken för källaröversvämningar, vattensamlingar på gatorna och vattensjuk mark i närheten av bostäder har omfattande dagvattensystem konstruerats. Dagvattnet är i mer eller mindre grad förorenat och leds till reningsverk eller direkt till en recipient. Många sjöar och vattendrag har därmed mist en stor del av det vatten som upprätthåller den naturliga vattenomsättningen med försämrad vattenkvalitet som följd. En stor del av dagvattnet kommer från gator, industriområden, hustak och villatomter. Vattnet innehåller varierande mängder av alla de ämnen som hanteras i samhället olja, tungmetaller, organiska föreningar och näringsämnen. Trafiken är en av de största enskilda föroreningskällorna men även andra källor bidrar med föroreningar t ex miljöfarlig PCB från fogmassor i husfasader från och gödande fosfor i urin och spillning från djur. Dagvattenhantering - gemensam strategi Gatu- och fastighetsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Vatten AB kom 1994 överens om en LOD-policy för Stockholm som ska gälla vid nyproduktion av bostäder och arbetsplatser. LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten. Policyn innebär att dagvattnet i första hand ska tas om hand lokalt, men att dagvatten från större trafikleder, från högfrekventerade parkeringsplatser och från större koppartak först ska genomgå rening. Det uppdrogs också åt förvaltningarna och Stockholm Vatten AB att återkomma med en redovisning hur dagvattnet ska behandlas i befintliga miljöer. Våren 1996 bildades en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att ta fram en strategi för dagvattenhanteringen i befintliga miljöer. I uppgiften ingår också att inarbeta och uppdatera tidigare framtagna policys till en ny strategi för hur staden ska hantera dagvattenfrågan. I januari 1998 beslöt nämnderna och Stockholm Vatten AB att arbetet skulle inriktas på följande: Minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka källorna och därvid beskriva de viktigaste föroreningskällorna och ange hur de kan påverkas utarbeta en aktörsanalys för vilka som har möjlighet att påverka källorna och i vilka situationer detta kan ske Bestämma när reningsåtgärder måste vidtas och därvid ta fram underlag för att klassificera dagvatten klassificera recipienter ange riktlinjer för reningskrav på dagvatten 1

9 Sprida kunskap inom staden så att dagvattnet kan betraktas som och bli en resurs. Se över kostnaden för olika alternativ genom att bland annat förbättra dagvattenhanteringen när man av andra skäl gör något undersöka vilka åtgärder som är rimliga att genomföra de närmaste 10 åren utreda om en ändrad dagvattentaxa kan ge incitament till att ta hand om dagvattnet lokalt De fyra momenten har resulterat i tre projektgrupper med följande arbetsnamn: Källor Reningskrav Information Projektgrupperna leds av en samordningsgrupp bestående av fem personer med representation från berörda förvaltningar inklusive stadsdelsförvaltningarna och Stockholm Vatten AB. En styrgrupp leder projektarbetet och består av chefspersoner från de olika förvaltningarna och Stockholm Vatten AB. Projektgruppen "Källor" arbetar med följande uppgifter: 1. Identifiera och beskriva dagvattnets olika föroreningskällor 2. Identifiera olika aktörer som kan påverka källorna 3. Beskriva gaturenhållningens betydelse för dagvattenkvalitén 4. Beskriva snödeponiers betydelse för dagvattnet/recipienten - Ge förslag på ändrade rutiner 5. Utarbeta en vägledning /checklista för olika aktörer som har möjlighet att påverka källorna 6. Ge exempel på åtgärder vid nybyggnad och i befintlig bebyggelse 7. Värdera och kostnadsbedöma olika förslag till konkreta åtgärder för att minska föroreningar från olika källor. Följande personer ingår i projektgruppen Stina Thörnelöf Agneta Bergström Carin Stenberg Ingrid Olsen Sjöström Lennart Bohman Miljöförvaltningen, projektledare Stockholm Vatten AB Stadsbyggnadskontoret Gatu- och fastighetskontoret Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning Källor till föroreningar i dagvatten Tungmetaller som föroreningskällor i dagvattnet i Stockholm är redovisade i en tidigare rapport, "Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm stad, del 1, Metaller" (maj 1999). Denna del behandlar övriga ämnen som kan förekomma i dagvatten i urbana miljöer. Syftet med rapporten är att Beskriva kända källor till föroreningar i dagvattnet i Stockholm, dvs ämnen och ämnesgrupper som påverkar sjöar och vattendrag; oljor, näringsämnen, organiska miljögifter och bakterier. Peka på vilka av de beskrivna föroreningarna det är viktigast att begränsa 2

10 Klargöra, i möjligaste mån, var källorna till dessa föroreningar finns i Stockholm Ange vilka aktörer i staden som kan påverka källorna Föreslå hur dessa begränsningar ska kunna ske Övrigt material som tagits fram i samband med projektgruppen Källors uppdrag: Gaturenhållningens effekter på dagvattenkvalitén - en litteraturstudie (VBB VIAK ) Snöhantering i Stockholm - miljöbelastning vid val av olika metoder (Tyréns Infrakonsult, juni 1999) 2 Avgränsningar och metod I denna rapport beskrivs framför allt kända, miljöstörande ämnen och ämnesgrupper som det finns relativt god kunskap om idag. I samhället finns också en mängd andra kemiska ämnen som "läcker ut" till den yttre miljön. Dagvattnet kan vara ett viktigt transportmedium. Risken för läckage är större för ämnen som ingår i utvändigt byggnadsmaterial eller i rengörings- och bekämpningsmedel som används utomhus. Det finns idag inte heltäckande kunskaper om dessa ämnens miljöpåverkan, särskilt inte om förekomst och mängd i Stockholm. Dessa ämnen/ämnesgrupper redovisas därför inte lika utförligt utan behandlas översiktligt i kapitlet Övriga miljöstörande ämnen. Redovisningen inleds med en kort beskrivning av de miljömål som direkt eller indirekt har kopplingar till föroreningar i vatten/dagvatten. Faktainsamlandet har skett utifrån tillgänglig litteratur, forskningsartiklar och sökningar på Internet samt genom personliga kontakter med kunniga för olika ämnesgrupper. 3 Miljömål Begränsningar av diffus spridningen av föroreningar vid källorna överensstämmer väl med målsättningar både inom EU och i Sverige. Europaparlamentet antog under år 2000 ett gemensamt ramdirektiv för Europas vattenresurser. De övergripande miljömålen består i att erhålla en god vattenstatus i yt- och grundvatten senast 15 år efter direktivets ikraftträdande. Flera av de ämnen som redovisas i både denna rapport och den tidigare om tungmetaller, finns bland de prioriterade ämnena eller ämnesgrupperna som enligt vattendirektivet ska begränsas i miljön. Riksdagen antog år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet eller det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade och tanken är att de ska vara vägledande i allt miljöarbete. Begreppet dagvatten tas inte upp mer än i enstaka sammanhang, däremot behandlas ett antal frågor som direkt eller indirekt påverkar dagvattnet. Länsstyrelsen i Stockholm har, med utgångspunkt från de nationella målen, lämnat förslag till regionala mål och åtgärder. I förslaget till det nya miljöprogrammet för Stockholm anges prioriteringar i staden och olika aktörers rådighet för att komma tillrätta med miljöproblemen. I båda dessa dokument har dagvattnet lyfts fram som en viktig fråga. 3

11 Ramdirektiv för Europas vattenresurser Medlemsländerna i EU ska sträva efter att förebygga försämringar av ekologisk status och förorening av ytvatten. För grundvattnet gäller att det ska ha en god kemisk status. Den ekologiska eller kemiska kvaliteten i de ytvattenmiljöer som är direkt beroende av grundvattnet ska inte försämras. Även en god kvantitativ status ska uppnås vilket innebär att den årliga uttagsnivån inte får överskrida den tillgängliga grundvattenresursen. I ramdirektivet föreslås 32 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper som ska begränsas i miljön. Elva benämns prioriterade farliga ämnen och elva prioriterade ämnen. Ytterligare tio är ämnen som misstänks vara farliga. Av de ämnen som projektgruppen Källor valt att beskriva som föroreningar som kan förekomma i dagvatten i Stockholm finns några bland de prioriterade ämnena eller ämnesgrupperna; kadmium, bly, kvicksilver, nickel, PAH och polybromerade difenyletrar (PBDE). 52 Inom två år efter ett ämne har förts upp på en sk prioriteringslista ska kommissionen beakta dess punktkällor och diffusa källor och fastställa produktreglering och gränsvärden för utsläpp. Regleringen av de prioriterade ämnena ska ske så att utsläpp och spill gradvis minskar, upphör eller stegvis elimineras. Tidsplan för ramdirektivets genomförande År 2000 Direktivet antas År 2003 År 2004 År 2006 År 2009 År 2015 Behöriga/ansvariga myndigheter för avrinningsdistrikt utses. Stockholm kommer sannolikt ingå i Mälarens avrinningsdistrikt. Lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet införs Respektive avrinningsdistrikt analyseras. Register över skyddade områden upprättas Övervakningsprogram följs. Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen fastställs Åtgärdsprogram antas, förvaltningsplaner inrättas Miljökvalitetsmålen är uppfyllda Nationella miljökvalitetsmål Av de 15 miljökvalitetsmålen har minst fem direkt bäring mot målet att få en bra dagvattenhantering i Stockholm: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning Giftfri miljö Regeringen har antagit ett antal delmål till de nationella målen. Eftersom miljökvalitetsmålen anger vilket tillstånd som långsiktigt bör råda i miljön kan delmålen, som är mer konkreta, användas vid tillämpningen av bestämmelser i miljöbalken. Av miljömömålspropositionen som regeringen presenterade i maj 2001 framgår att åtgärder och strategier för att klara delmålen till de 15 miljökvalitetsmålen behövs. För varje kvalitetsmål föreslås mellan tre och 4

12 åtta delmål. Aktiviteter som orsakar de flesta av dagens miljöproblem pekas ut i propositionen; transporter, energianvändning, flöden av material och kemikalier 41 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län har i Miljövårdsprogram 2000 lämnat förslag till mål och åtgärder inom olika delområden. 32 För dagvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten gäller bland annat följande: Allt dagvatten ska källsorteras så att de mest förorenande fraktionerna kan renas separat och så att dagvatten av bättre kvalitet förhindras att komma i kontakt med föroreningar på sin väg till grund- eller ytvatten. Den av människor orsakade tillförseln av metaller och organiska miljögifter i tätortsmarken och de urbant påverkade sjöarnas och kustvattnens bottensediment ska inte ge upphov till giftiga mark- och bottenmiljöer för de växter och djur som normalt hör hemma där. Som långsiktigt mål för sjöar och vattendrag gäller att halterna av fosfor och kväve inte ska vara högre än två gånger den ursprungliga halten. För sjöar i urbana områden måste något högre halter accepteras. Lokala miljömål I remissupplagan till Stockholms Miljöprogram anges bland annat att Konsekvenserna för grundvattnet ska utredas vid nybyggnad av fastigheter och anläggningar vad gäller grundvattennivån och tillförsel av föroreningar Tillförsel av föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska begränsas genom att vägsaltning och läckage från spillvatten minskas Dagvattnets förorenande påverkan på mark, grundvatten, sjöar och vattendrag ska minimeras 5

13 4 Organiska miljögifter Organiska ämnen är föreningar som innehåller kol. Till kolatomen binds väte men kan också bindas andra grundämnen som syre, svavel, kväve eller en så kallad halogen som t.ex. klor eller brom. Allt levande, människor, djur och växter är till största delen uppbyggda av organiska ämnen. Andra organiska ämnen, industriellt tillverkade, kan vara giftiga och svårnedbrytbara. Det är framför allt de som kan vara skadliga när de kommer ut i naturen Organiska ämnen som kan skada levande organismer redan vid låga halter och som dessutom är stabila och därmed persistenta (långlivade) har särskilt stora förutsättningar att fungera som miljögifter. De kan påverka under lång tid och spridas långt innan de bryts ned. Ett stabilt ämne som dessutom är fettlösligt kan lagras upp i fettvävnader hos djur och människor. Halterna kan bli många gånger högre än i omgivningen. De allra högsta halterna av miljögifter hittas vanligtvis hos däggdjur och fiskar som livnär sig på fisk eller andra djur i vattenmiljö. Upplagring av miljögifter förekommer också hos landlevande djur men där är halterna genomgående lägre. Många så kallade aromatiska kolväteföreningar är både fettlösliga och långlivade. Om sådana ämnen halogeneras, d v s om någon eller några väteatomer ersätts med t ex klor eller brom brukar stabiliteten och fettlösligheten öka. I en del fall tilltar också giftigheten. Många välkända organiska miljögifter hör till gruppen halogenerade aromatiska kolväten. Tre huvudkategorier av ämnen De miljögifter som finns i naturen kan i princip delas in i tre kategorier: Insektsbekämpningsmedel som t ex DDT. Den svenska miljön innehåller fortfarande sådana ämnen trots att de inte används längre och i vissa fall aldrig har använts i Sverige. Industrikemikalier som aldrig var avsedda för spridning i naturen kan läcka ut i miljön. Det gäller bl a PCB och bromerade flamskyddsmedel. Trots att PCB inte får användas i Sverige så hittar man det fortfarande i naturen. Det läcker också fortfarande ut PCB från gamla användningsområden som t ex tätningsmassa mellan huselement. Biprodukter som främst uppkommer vid olika tillverknings- eller förbränningsprocesser. Det gäller t ex för PAH och dioxiner. Förekomst och spridning i miljön De flesta organiska miljögifterna kan spridas långt via luften. Utsläppen har alltid varit större i Sydsverige med omgivning än i de norra delarna. Därför avtar halterna av olika miljögifter/föroreningar i allmänhet norrut. I vattnet är spridningen av olika ämnen mindre effektiv än i luften. De fettlösliga organiska föroreningarna binds till största delen till partiklar i vattnet som så småningom sjunker till botten. Från förorenade bottnar kan miljögifter läcka tillbaka till vattnet många år efter det att utsläppen har upphört. Med tiden begravs de förorenade bottenskikten under nysedimenterat, och förhoppningsvis renare material. Sedan 1970-talet har halterna av flera välkända organiska miljögifter minskat påtagligt i svensk natur och hos befolkningen. En liknande utveckling har iakttagits i andra delar av 6

14 världen. Men ännu för några år sedan ökade halterna av ett visst bromerat flamskyddsmedel (PBDE) i djur och hos människan ökar halten fortfarande. Hur miljögifterna kan inverka på levande organismer De organiska miljögifternas verkningar på levande organismer är svåra att kartlägga. Det beror bl.a. på att de är så många och att de kan påverka organismer på så många olika sätt. Även kemiskt närbesläktade varianter inom en och samma grupp av föroreningar kan ha vitt skilda biologiska effekter. Olika ämnens effekter kan dessutom förstärka varandra. Känsligheten för en viss förorening varierar dessutom ofta drastiskt från art till art. Alla djur och människor har vissa möjligheter att oskadliggöra naturliga gifter genom att omvandla (metabolisera) dem till mindre farliga ämnen. I en del sådana fall är avgiftningen framgångsrik men ibland kan processen få negativa följder. Exempelvis kan den leda till nedbrytning inte bara av främmande ämnen utan också av ämnen som naturligt finns i kroppen och som är väsentliga för dess funktioner. Det händer också att nedbrytningsprodukterna är mer giftiga än ursprungsämnet. För många grupper av organiska miljögifter saknas nästan helt underlag för meningsfulla riskbedömningar och hälsogränsvärden. Kanske påverkas vår hälsa dessutom av föroreningar som ännu så länge är okända PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) PAHer har funnits i miljön sedan organiskt liv bildades. PAHer bildas främst vid ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids till luft. Vid fullständig förbränning bildas enbart koldioxid och vatten. PAHer kan också uppkomma genom geologiska processer, t.ex vid bildandet av fossila bränslen och, till liten del, i växter. PAH bryts ned genom inverkan av solljus, reaktion med syre (kemisk oxidation) och ämnesomsättning i organismer. PAH är den största grupp av cancerogena ämnen forskarna känner till. I luft har över 500 olika PAHer detekterats. Vid nedbrytning bildas nya typer av föreningar som ibland kan vara giftigare än ursprungsföreningen. 39 PAH kan nå dagvatten och därigenom recipienten genom att regnvatten drar med sig föroreningar från luftutsläpp som finns på olika ytor som t.ex. vägar och byggnader men även från sådant som ligger i marken. Det kan vara gamla föroreningar från sedan länge nedlagda verksamheter men det kan också vara nytillkommet från befintliga källor. Idag är PAH-halten i luft mycket lägre i Sverige och Europa än den var i början av 1900-talet. Minskningen beror på att kol- och kokseldning har minskat samt att reningen av rökgasutsläpp har förbättrats väsentligt. De största utsläppskällorna i Sverige och övriga Norden är småskalig vedeldning, trafik och industrier. Det är troligt att utsläppen från trafik och industrin kommer att minska men att utsläppen från diffusa källor, exempelvis vedeldning, kommer att öka. 39 Totalt är PAHutsläppen i Stockholm mellan 1 och 6 ton/år. 57 Det är svårt att förutsäga om de totala utsläppen av PAH kommer att öka eller minska. Det finns ett stort behov av att minska osäkerheten i uppgifterna angående utsläppsmängder. Många potentiella PAH-källor som kan vara av betydelse är dessutom dåligt kartlagda. 38 7

15 Det nationella målet är att minska cancerframkallande ämnen i luft med 90 % enligt Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124. En halvering av halterna ska vara uppnådd år I samma utredning påpekas att en halvering är svår att uppnå p.g.a. bristande kunskap om utsläppskällor. 39 PAH står på EU-parlamentets och EU-rådets lista över prioriterade ämnen inom vattenpolitikens område. Påverkan på bioligiskt liv PAH är den största kända gruppen av cancerogena ämnen. Eftersom de alltid funnits i naturen finns det system för att ta hand om dem. Bionedbrytning är den dominerande nedbrytningsprocessen. Problemet idag är att PAH förekommer i så stora mängder att de blir ett hot mot organismer. Det PAH som visats störst intresse utifrån toxiska aspekter är benso(a)pyren, BaP, som visat sig ha akut giftig effekt på vattenlevande organismer. Studier har visat att även andra PAHer troligen har samma effekt. Många PAHer är svårnedbrytbara vilket, kombinerat med att de kan vara mutagena * och cancerogena, gör det troligt att PAH har långsiktig påverkan på organismer. De flesta studier enas om att även de flesta nedbrytningsprodukterna verkar vara potentiellt cancerogena. 39 Nedbrytningen av gasformiga PAHer sker främst genom reaktion med olika syreföreningar men kan också ske genom reaktion med kväveföreningar. Det bildas då nitrerade PAHer som kan vara betydligt mer potenta cancerogener/mutagener än ursprungsföreningen. 57 Människor Studier av exponerade yrkesgrupper har visat att sot, koltjära och gaser från koksverk är cancerogena. 39 Djur Olika undersökningar avseende fiskars nedbrytning av PAH har gett relativt stora skillnader i resultat. För vattenlevande djur med gälar är upptaget av PAH via gälarna effektivt, PAH förs från gälarna till blodet. PAH-utsläpp från ett svenskt aluminiumsmältverk har visat sig påverka fisk på flera olika sätt. Det har också visat sig att nedbrytningsprodukter av PAH kan bindas till DNA-molekylerna i fisk. 39 PAH i trafikdagvatten har visat sig ha skadlig inverkan på plankton, fisk, alger och kräftdjur. För vattenorganismer har den vattenlösliga delen av använd motorolja visat på akut giftighet vid 0,1 mg/l och kroniska effekter vid 20 mg/l. 38 Djurplankton och mikroorganismer har visat sig snabbt ta upp och lagra betydande mängder benso(a)pyren i vävnader. 39 Växter Generellt gäller att PAH-föreningar har låg vattenlöslighet. Det gör att upptaget via växternas rötter är lågt. Halter av PAH i växter är lägre än i marken där de odlas. Studier har visat att nedfallet från luften (depositionen) har större inflytande på växters PAH- innehåll än upptaget via marken. 39 * Mutagen - förmåga att ändra cellernas arvsanlag. Det är första steget mot utveckling av cancer. Ofta, men inte alltid är mutagena ämnen också cancerframkallande. 8

16 Rörlighet i vatten I vattenmiljö kan fettlösliga föreningar, som PAH, bioackumuleras lättare, d v s lagras i vävnader, än på land. En näringsfattig recipient är mer sårbar för bioackumulering än en näringsrik p.g.a. att den näringsfattiga innehåller mindre biomassa. 39 Koncentrationen blir högre när föroreningarna tas upp av en mindre mängd än av en större. Källor till utsläpp Naturliga källor är skogsbränder, vulkanutbrott och geologiska ombildningar som t.ex. bildandet av fossila bränslen. Det finns också ett litet bidrag från växter som kan bilda PAH. Antropogena (mänskliga) källor dominerar och är till största delen förbränning av fossila bränslen och ved samt industriell produktion. Vedeldning för uppvärmning av småhus och utsläpp från trafiken står för de största utsläppen i Stockholm. 39 Exempel på källor till utsläpp av PAH Husuppvärmning Eldstad, värmepanna El- och värmeproduktion Kol- och oljeeldade värmeverk Trä- och torveldade värmeverk Ångpannor Industri Aluminiumsmältverk Asfaltproduktion Koksproduktion Kopparsmältverk Järn- och stålsmältverk Pappersmassaindustri Järnlegeringsindustri Förbränning och öppna eldar Kommunala sopor Skogsbränder Jordbruksbränder Eldning av trädgårdsavfall Mobila källor Avgaser från bensin- och dieseldrivna fordon Gummidäck Flygplan Sjötrafik Energiproduktion Utsläppet av PAH till luft från vedeldade pannor och braskaminer är mycket högre än det från större kraft- och värmeanläggningar. Det beror på att större anläggningar oftast är byggda för en effektivare förbränning med hög förbränningstemperatur, god lufttillförsel och rökgasrening. 39 Samtidigt kan utsläppen från vedeldade pannor variera gånger i storlek beroende på förbränningsbetingelserna. Ungefär 15 % av småhusen i Stockholm uppskattas vara vedeldade. Då ingår inte trivseleldning samt vedeldning i fritidshus. Inkluderas dessa kan vedeldningens del fördubblas. 38 Trafik För trafiksektorn gäller att personbilar beräknas stå för 95 % av utsläppen av PAHer från vägtrafiken i Stockholms stad. Av det beräknas 50 % komma från bilar utan katalysator. Stora utsläpp av PAH sker också under kallstart. 57 Utsläppen av PAH är generellt sett större från dieseldrivna fordon än från bensindrivna, mycket beroende på att utsläppet av partiklar är 9

17 mycket högre för dieseldrivna fordon. Miljödieseln, miljöklass 1, har höga krav på lågt PAHinnehåll och står idag för c:a 80 % av all miljödiesel som säljs. 39 Den har visat sig minska PAH-utsläppen med % jämfört med Miljöklass 3 diesel. 38 Bildäck är en av de större källorna i storstadsområden. Däcken innehåller högaromatiska oljor som mjukgörare och färgämne med höga halter PAH. 39 En olja med en PAH-halt över 3 %, enligt en viss analysmetod (IP346), ska enligt EU s kriterier märkas som cancerframkallande. De högaromatiska oljor (HA-oljor) som blandas i däck kan innehålla runt 20 % PAH enligt samma mätmetod. 26 En undersökning av olika egenskaper hos däck med och utan högaromatiska oljor ger argument för fortsatt användning och utveckling av däck utan högaromatisk olja. Högaromatisk olja kan ingå med % i slitbanan på ett vanligt personbilsdäck och med 5-10 % i slitbanan på ett lastbilsdäck. Totalt ingår närmare 1500 ton högaromatisk olja i de ton bildäck som förbrukas i Sverige varje år. 26 Utgående från körda fordonskilometer per år i Sverige ( miljoner km) respektive Stockholm (3 140 miljoner km) motsvaras det av c:a 45 ton högaromatisk olja i däcken som förbrukas i Stockholm. Däck som MFO i Stockholm stad numera använder på tjänstebilar är HA-oljefria. (C. Ryden) Asfalt (bitumen) som används som bindemedel i vägbeläggningar innehåller också låga halter PAH. Bitumen utgör 5-10 % av vägmaterialet. Tidigare användes tjärbaserade produkter i vägbeläggning. Även dessa innehåller mycket av sådana ämnen som kan innehålla PAHer. 39 Utvecklingen av vägmaterial och bättre dubbdäck har medfört att vägslitaget minskat väsentligt de senaste åren. 38 Övriga källor Trots mycket höga utsläpp från färjetrafiken blir haltbidragen förhållandevis små, som mest 1-2 ng/m 3 (nanogram/kubikmeter), i närheten av Värtahamnen och Stadsgården p.g.a. utsläpp från hjälpmotorer. Det beror på att utsläppen sker högt över marken och i väl ventilerade områden. 57 Samtidigt innebär detta att PAH sprids diffust över ett större område. Skärgårdsoch fritidsbåtar ger sannolikt också betydande utsläpp av PAH i Stockholmsområdet. Utsläppen från mindre motorer som mopeder, snöskotrar, tvåtaktsbåtmotorer och gräsklippare misstänks vara hög p.g.a. låg förbränningseffektivitet. Förbränningstemperatur, fordonshastighet och katalysator är olika faktorer som påverkar utsläppen av PAH. 10

18 PAH-utsläpp till luft i Stockholm från olika källor.38 Källa Min-Max kg/år Småskalig uppvärmning med ved Asfalt Däck Trafikavgaser Motorolja Trädgårdseldning Småskalig uppvärmning med olja Färjetrafik Arbetsmaskiner Övrigt (industri, fjärrvärme, trivseleldning) Medel* kg/år ** 25 ** 250 Totalt * Medelvärdet av utsläppen är mycket osäkert varför intervallet med min-max-utsläpp bör användas i stället. ** Anges i Miljöförvaltningens beräkningar som bästa uppskattning I Stockholm finns inte några större industriella PAH-utsläpp men det kan förekomma diffusa utsläpp från småindustrier i form av t.ex. processvatten och smöroljor. I trafikdagvatten ligger i vissa fall halterna betydligt över Stockholms miljöförvaltnings nuvarande riktvärde på 0,1 µg/l (mikrogram/liter) för direktutsläpp av dagvatten. 38 Andra källor till föroreningar i vatten är förorenad mark (t.ex. gamla industritomter), bensinstationer, hushållen (rökning, grillning, kemikalier m.m.) 38 Långväga luftkällor är vissa industrier som aluminiumsmältverk, stålverk och grafitelektrodproduktion. 39 Till dessa tillkommer de som listats under naturliga källor. Spridningsmönster Det är oklart hur PAH-halterna varierar med olika årstider. I innerstaden dominerar trafiken som källa därför är det sannolikt att PAH-halterna följer NO x -halterna som är högre på vinterhalvåret. Det förekommer dock stora lokala variationer t.ex kan troligtvis lövbränning ge lokalt höga halter vår och höst (C. Johansson) De högsta halterna, ng/m 3, i luften i Storstockholm har uppmätts i ytterområdena där de huvudsakliga utsläppen av PAHer antas ske p.g.a. vedeldning. I innerstaden (taknivå) beräknas halterna vara 5-8 ng/m 3. Utifrån mätningar på västkusten kan man anta att luften som transporteras över Stockholms län innehåller 5-6 ng/m 3 vilket huvudsakligen kommer från utsläpp utanför Sveriges gränser. 57 Belastningen på Stockholms vattendrag domineras totalt sett av redovisade utsläpp till luft via deposition på recipientytan och transport via dagvatten. 11

19 Uppskattade medelvärden för den årliga depositionen av PAH i Stockholm 38 Landarea Småsjöar Mälaren Saltsjön Summa 16 PAH* (kg) Transporterade PAH-mängder via dag-, drän- och bräddvatten. 38 Beräkningar 1997 Summa 16 PAH* (kg) Småsjöar Mälaren Saltsjön * Eftersom PAH är en grupp av ämnen kan man välja vilka man vill analysera vid en undersökning. Oftast analyseras 16 olika PAHer som rekommenderas av EPA men både antalet och vilka PAHer som analyserats kan variera i olika undersökningar. 38 Ytterligare en omständighet som komplicerar jämförelser mellan olika utsläppsuppgifter är att det i vissa fall endast ingår partikelbundna PAHer medan det i andra ingår både gasformiga och partikelbundna. 57 Risk för spridning Risk för spridning av PAH finns från de aktiviteter som redovisats under rubriken Källor till utsläpp. PAH-utsläppen till luft i Stockholms stad uppskattas till kg/år, depositionen på mark och vatten uppskattas till kg/år. Skillnaden mellan utsläpp och deposition tyder på att Stockholm med största sannolikhet har en stor export av luftburet PAH till omgivande kommuner och ut över Östersjön. 38 Samtidigt utgör bakgrundsbidraget för hela Storstockholmsområdet c:a 60 % av den totala halten. (Intransporterade PAHer 4,1 ng/m 3). 4 För samtliga recipienter är bidraget via luftdepositionen i samma storleksordning som via dagvatten. 38 Förekomst i vatten/dagvatten Resultat från en dagvattenundersökning i Stockholm visar att PAHer till största delen, %, är bundna till partiklar. Om finare filter används fastnar även de mindre partiklarna varvid partikelbunden andel blir större. (C.Wahlberg) Tidigare undersökningar har redovisat att % av de högmolekylära PAHerna skulle vara bundna. PAH-halten i dagvatten varierar med regnintensitet, regnets varaktighet och hur många millimeter det regnar. En ökad eller minskad deposition kan också påverka samt hur lång tid som gått mellan regnen. 39 Generellt sett bör dagvatten från högtrafikerade vägar innehålla mer PAH-er men utformningen av vägen kan påverka halterna. Om vägen går via en bro t.ex. kan en del av partiklarna som innehåller PAH blåsa bort från vägbanan och hamna i direkt i recipienten eller omgivande mark. Avrinning via dike, där en del av föroreningarna kan fastläggas, minskar också halterna. 12

20 Dagvatten från trafik-och centrumområden utgör c:a 8 % respektive 16 % av tillförseln av PAHer till recipienterna och bostadsområden utgör c:a 9 %. Utifrån detta kan man uppskatta att om man renar allt trafikdagvatten och vatten från centrum skulle utsläppen till Stockholms vattendrag minska med c:a 20 % genom PAH- avskiljning i dagvattenanläggningar med god reningseffekt. (Den största delen kommer via deposition) (A. Holmgren) Förekomst i slam Mängderna av flera dagvattenrelaterade ämnen ökar markant i inkommande vatten till Henriksdals avloppsreningsverk vid regn. Det gäller även PAH även om bedömningsunderlaget relativt sett är litet. Sedan 1995 finns det krav på PAH-halten i slam. Den får inte överstiga 3 mg/kg torrsubstans för att få läggas ut på jordbruksmark. Förekomst i grundvatten Enligt en undersökning gjord i Stockholm 1997 översteg halten av någon eller några av de 16 analyserade PAHerna detektionsgränsen för analysen i 11 av 60 provpunkter. 18 Detektionsgränsen d.v.s. den lägsta halt som kan uppmätas, varierar för olika PAHer och olika extraktionsmetoder. De högsta summahalterna uppmättes i : Norrtull 2,1 µg/l (mikrogram/liter) Roslagstull/Roslagsvägen 1,1 Tallkrogen/Sandemarsvägen 0,9 De största antalet olika PAHer uppmättes vid Laduviken, Roslagstull och Johanneslundstoppen. Enligt Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten SLV FS(1993:35) är dricksvatten tjänligt med anmärkning om halten för någon eller några av 6 specificerade PAHer > 0,2 µg/l. Det innebär att rapport ska lämnas till Livsmedelsverket som beslutar om eventuell åtgärd. I Stockholm tas dricksvattnet från Mälaren. Förekomst i sjösediment I en sedimentundersökning, gjord av IVL i Stockholm , varierar halterna av summan av 16 PAHer från under detektionsgränsen upp till c:a 500 µg/g torrsubstans. Detektionsgränsen varierar även här för olika PAHer. Den högsta halten uppmättes utanför Husarviken, i Saltsjön. På södra stranden av Husarviken ligger ett gasverk där man tidigare gjorde gas av stenkol ( ), numera används lättbensin (H. Schyl). Vid vissa provpunkter förekom den största tillförseln av PAHer under talet medan det i andra punkter uppmättes högre flöden under talet. För ytsediment är PAH-halterna i snitt något lägre än medelhalten. PAH-halterna i sediment från första hälften av 1900-talet är relativt höga. Trenderna för PAH är inte så tydliga under tidigare delen av 1900-talet men det syns en klar minskning från ungefär 1970 fram till idag. Geografiskt sett är halterna generellt högre i innerstaden och minskar längre ut från city

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare

Sanering av PCB. Information till fastighetsägare Sanering av PCB Information till fastighetsägare 2 FOTO: Leif Gustavsson, LG foto Visste du att... Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att undersöka om PCB finns i byggnader byggda eller renoverade

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Föroreningar i trafikdagvatten

Föroreningar i trafikdagvatten Föroreningar i trafikdagvatten Karin Björklund Vatten miljö teknik, Chalmers tekniska högskola Sambandet mellan hårdgjorda ytor och ytavrinning Illustrationer från National Resources Conservation Services

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att: Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att: Klargöra hur man kan minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Direkt torkning och dioxiner/pcb Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer