Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier"

Transkript

1 September 2001 Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm stad Del 2 Organiska miljögifter Olja Näringsämnen och bakterier Stina Thörnelöf Agneta Bergström Kerstin Cervin Miljöförvaltningen Stockholm Vatten AB Scandiaconsult (SCC)

2

3 SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 1 Dagvattenhantering - gemensam strategi... 1 Källor till föroreningar i dagvatten AVGRÄNSNINGAR OCH METOD MILJÖMÅL... 3 Ramdirektiv för Europas vattenresurser... 4 Nationella miljökvalitetsmål... 4 Regionala miljömål... 5 Lokala miljömål ORGANISKA MILJÖGIFTER... 6 Tre huvudkategorier av ämnen... 6 Förekomst och spridning i miljön... 6 Hur miljögifterna kan inverka på levande organismer PAH (POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN)... 7 Påverkan på bioligiskt liv... 8 Människor...8 Djur...8 Växter...8 Rörlighet i vatten... 9 Källor till utsläpp... 9 Energiproduktion...9 Trafik...9 Övriga källor...10 Spridningsmönster Risk för spridning Förekomst i vatten/dagvatten Förekomst i slam Förekomst i grundvatten Förekomst i sjösediment Åtgärder PCB (POLYKLORERADE BIFENYLER) Påverkan på biologiskt liv Människor...15 Djur...16 Växter...16 Rörlighet i mark Källor till utsläpp och spridning Risk för spridning Förekomst i vatten/dagvatten Förekomst i slam Förekomst i grundvatten Förekomst i sjösediment Förekomst i mark Åtgärder BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL Påverkan på biologiskt liv Människor...21 Djur...22 Rörlighet i vatten och mark Källor till utsläpp och spridningsmönster Risk för spridning Förekomst i slam Förekomst i sjösediment Åtgärder... 23

4 5 OLJA Påverkan på biologiskt liv Människor...25 Djur och växter...25 Rörlighet i vatten och mark Transport i vatten/ grundvatten...26 Transport i mark...26 Fastläggning/ nedbrytning i mark...26 Källor till utsläpp och spridning Olyckor och spill...27 Trafik...27 Fordonstvätt...28 Byggnadsarbeten...28 Övriga källor...28 Förekomst i sjösediment Förekomst i mark Förekomst i grundvatten Åtgärder Olyckor och spill...29 Trafik...30 Fordonstvätt NÄRINGSÄMNEN Påverkan på biologiskt liv Människor...32 Djur...32 Växter...32 Rörlighet i mark Källor till utsläpp och spridning Atmosfäriskt nedfall och förbränning...33 Trafik...33 Industriområden...33 Organiskt material...34 Övriga källor...34 Förekomst i grundvatten Åtgärder Förbrännig och trafik...35 Industriområden...36 Organiskt material...36 Övriga källor BAKTERIER Hälsorisker Spridning Källor Förekomst i vatten/dagvatten Badvatten...38 Förekomst i grundvatten Åtgärder ÖVRIGA MILJÖSTÖRANDE ÄMNEN Klorparaffiner Ftalater MTBE Bekämpningsmedel Alkylfenoletoxilater Klottersanering och fasadtvätt DISKUSSION REFERENSER... 43

5 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram en strategi för dagvattenhantering i Stockholm har dagvattnets olika föroreningskällor kartlagts. Tidigare har tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och nickel beskrivits i "Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholms stad, del 1, Metaller". I denna rapport behandlas några av de övriga ämnen som kan förekomma i dagvatten i urbana miljöer. Det har inte varit möjligt att med nuvarande kunskaper, för samtliga redovisade ämnen, uppskatta hur stora mängder som transporteras med dagvattnet till Stockholms sjöar, vattendrag och reningsverk. Begränsning av diffus spridning av föroreningar vid källorna överensstämmer med målsättningar både inom EU och i Sverige. Enligt ramdirektivet för Europas vattenresurser ska flera av de ämnen/ämnesgrupper som redovisas här och i den tidigare rapporten om metaller, begränsas i miljön. Detta gäller polycykliska aromatiska kolväten (PAH), polybromerade difenyletrar (PBDE), kadmium, bly, kvicksilver och nickel. Minst fem av de nationella miljökvalitetsmålen är också relevanta för en förbättrad dagvattenhantering i Stockholm. På sikt måste källorna till föroreningar i dagvattnet minskas. Trafik, energiproduktion och verksamheter inom industriområden är de sektorer som bidrar mest till organiska miljögifter, olja och näringsämnen i dagvattnet. För vissa ämnen, bland annat PAH (vedeldning) och näringsämnen (gödsling), bidrar även privatpersoner till en stor andel av föroreningsbelastningen i dagvattnet. Det behövs en medvetenhet om de miljöproblem som föroreningar i dagvatten kan orsaka och information till olika aktörer - stadens egna förvaltningar och bolag, företag och privatpersoner - om vad som kan göras för att minska föroreningarna. Kunskapen om egenskaper hos ämnen och produkter som används i kemiska produkter och varor är idag begränsad. Det behövs ytterligare forskning om vilka flöden olika ämnen orsakar i samhället. Miljökvalitetsnormer bör tas fram för alla ämnen där påverkan identifierats som ett miljöproblem, även för ämnen där användningen är förbjuden eller för sådana som ska fasas ut. Miljöskadliga ämnen finns ofta inbyggda i samhället i byggnadsmaterial och infrastruktur och kommer därför att vara ett miljöproblem en lång tid framöver. Olika styrmedel kan användas för att begränsa de diffusa utsläppen av föroreningar t ex miljökrav på byggherrar vid markanvisning och miljökrav vid upphandling. Att satsa på åtgärder som minskar användningen av organiska miljögifter och oljor bedöms som viktigast eftersom dessa ämnen har en hög giftverkan i naturen. Flera organiska miljögifter, t ex PCB och bromerade flamskyddsmedel bryts också ned mycket långsamt och kan lagras i biologiskt material. För Stockholms sjöar och vattendrag är det även viktigt att begränsa tillförseln av näringsämnen, framför allt fosfor. Bakterier bedöms i detta sammanhang inte vara något större problem, annat än lokalt vid badplatser. Ämnesgrupperna som behandlas i rapporten, källor och förslag till åtgärder sammanfattas i tabellen nedan.

6 Källor till föroreningar i dagvatten samt förslag till åtgärder Organiska miljögifter, olja och bakterier Ämnesgrupp/spridning Påverkan på Källor till föroreningar i dagvatten PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Bildas främst vid ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen Sprids med luft Människa: Största gruppen av kända cancerogena ämnen Djur: Skadlig påverkan på fisk, alger, plankton och kräftdjur Växter: Lågt upptag via rötter, högre vid luftnedfall - Småskalig vedeldning - Trafik; avgaser, däck med HA-oljor - Industrier - Utsläpp från mindre motorer t ex utombordare, gräsklippare Åtgärder Minskad vedeldning. Byte till nya pannor med bättre förbränningsegenskaper Förbättrade bränslen och förbränningsmotorer Katalysatorer Miljöklassade däck PCB (polyklorerade bifenyler) Förbjudet inom EU att använda PCB i nya produkter. Sprids från material tillverkade av PCB efter påverkan av luft och vatten eller via skrotning Människa: Lagras i fettvävnad. Skadar immunförsvar och fortplantningsorgan samt rubbar hormonsystemet Djur: Samma som hos människa Växter: Otillräckliga studier - Fogmassor till betongelement - Kondensatorer - Kabelmaterial - Transformatorer PCB i fogmassor saneras och bekostas av fastighetsägaren. Produkter innehållande PCB inventeras och tas om hand som farligt avfall när de skrotas. Bromerade flamskyddsmedel Tillverkas inte i Sverige, men importeras som kemikalie och via varor. Sprids i luft från länder som tillverkar medlen samt vid användning av produkter och avfall Används där brandskyddande egenskaper krävs: - Elektrisk/elektronisk utrustning - Möbler - Plast, textil och gummi Val av produkter där mer miljöanpassade flamskyddsmedel använts, alternativt produkter utan flamskyddsmedel. Bevakas vid upphandling Ökat producentansvar.

7 Källor till föroreningar i dagvatten samt förslag till åtgärder Organiska miljögifter, olja och bakterier Ämnesgrupp/spridning Påverkan på Källor till föroreningar i dagvatten Olja Importeras till Sverige och används till uppvärmning, drivmedel, smörjmedel mm. Oljepartiklar sprids med partiklar i dagvatten till recipient. Näringsämnen Fosfor: vittring av mineral, nedbrytning av organiskt material. Spridning främst via vatten/dagvatten Kväve. Sprids främst via atmosfäriskt nedfall. För att bli tillgängligt måste luftens kväve omvandlas till nitratjoner t ex av alger eller bakterier Människa: Regelbunden inandning är skadlig för nervsystemet och kan vara cancerframkallande. Djur: Oljeutsläpp skadligt för fåglar, kräftdjur, snäckor och fiskägg Växter: Giftigt för växtplankton och växter på land Växter och djur Övergödning i ytvatten leder till att enstaka arter tillväxer på övrigas bekostnad. Syrebrist i sjöar. Ökad algblomning. Oljeutsläpp från bl a vägar, hamnar, industrimark, bensinstationer, läckage från fordon och cisterner. Risk vid trafikolyckor (transport av oljeprodukter) Fosfor: Förmultnande växtmaterial, djurspillning, avloppsvatten, gödsling Kväve: Atmosfäriskt nedfall och förbränning, t ex vid fordonstrafik, uppvärmning. Byggnadsarbeten. Åtgärder Ökad miljötillsyn med krav på skyddsåtgärder hos företag som hanterar oljeprodukter. Kontroll av oljecisterner. Nya fordon ger minskade utsläpp. Fordonstvätt i anläggningar som renar och cirkulerar tvättvattnet. Säkrare vägar för transport av farligt gods Fosfor: För insjöar viktigast att minska fosfortillförsel, bl a genom förbättrad gaturenhållning, begränsning av avloppsutsläpp och gödsling. Kväve: Utbyggnad av fjärrvärme. Förändrade resvanor (minskad fordonstrafik). Miljöanpassade fordon. Bakterier Grundläggande kunskaper om bakterier i dagvatten saknas Främst problem vid badplatser. Risk för maginfektioner. Djurspillning, bräddning av avloppsvatten Undvika rastning av husdjur i närhet av badplatser. Begränsa förekomst av gäss vid bad. Övriga miljöstörande ämnen Klorparaffiner, ftalater, MTBE, glyfosat, alkylfenoltoxilater mfl. Bedöms eller misstänks var miljögifter. Kan påverka både människor och djur. Bland annat i utvändigt byggnadsmaterial, bekämpningsmedel, rengöringsmedel, fasadtvätt Förbättrade kunskaper behövs. Nationella krav för begränsning av användande av vissa kemikalier. II

8 1 Bakgrund I de flesta områden med naturliga mark- och vegetationsförhållanden infiltreras merparten av nederbördsmängden. När marken utnyttjas för bebyggelse ändras vattenbalansen. Stora ytor görs täta för vatten, t.ex. hustak, gator och parkeringar. För att minska risken för källaröversvämningar, vattensamlingar på gatorna och vattensjuk mark i närheten av bostäder har omfattande dagvattensystem konstruerats. Dagvattnet är i mer eller mindre grad förorenat och leds till reningsverk eller direkt till en recipient. Många sjöar och vattendrag har därmed mist en stor del av det vatten som upprätthåller den naturliga vattenomsättningen med försämrad vattenkvalitet som följd. En stor del av dagvattnet kommer från gator, industriområden, hustak och villatomter. Vattnet innehåller varierande mängder av alla de ämnen som hanteras i samhället olja, tungmetaller, organiska föreningar och näringsämnen. Trafiken är en av de största enskilda föroreningskällorna men även andra källor bidrar med föroreningar t ex miljöfarlig PCB från fogmassor i husfasader från och gödande fosfor i urin och spillning från djur. Dagvattenhantering - gemensam strategi Gatu- och fastighetsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Vatten AB kom 1994 överens om en LOD-policy för Stockholm som ska gälla vid nyproduktion av bostäder och arbetsplatser. LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten. Policyn innebär att dagvattnet i första hand ska tas om hand lokalt, men att dagvatten från större trafikleder, från högfrekventerade parkeringsplatser och från större koppartak först ska genomgå rening. Det uppdrogs också åt förvaltningarna och Stockholm Vatten AB att återkomma med en redovisning hur dagvattnet ska behandlas i befintliga miljöer. Våren 1996 bildades en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att ta fram en strategi för dagvattenhanteringen i befintliga miljöer. I uppgiften ingår också att inarbeta och uppdatera tidigare framtagna policys till en ny strategi för hur staden ska hantera dagvattenfrågan. I januari 1998 beslöt nämnderna och Stockholm Vatten AB att arbetet skulle inriktas på följande: Minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka källorna och därvid beskriva de viktigaste föroreningskällorna och ange hur de kan påverkas utarbeta en aktörsanalys för vilka som har möjlighet att påverka källorna och i vilka situationer detta kan ske Bestämma när reningsåtgärder måste vidtas och därvid ta fram underlag för att klassificera dagvatten klassificera recipienter ange riktlinjer för reningskrav på dagvatten 1

9 Sprida kunskap inom staden så att dagvattnet kan betraktas som och bli en resurs. Se över kostnaden för olika alternativ genom att bland annat förbättra dagvattenhanteringen när man av andra skäl gör något undersöka vilka åtgärder som är rimliga att genomföra de närmaste 10 åren utreda om en ändrad dagvattentaxa kan ge incitament till att ta hand om dagvattnet lokalt De fyra momenten har resulterat i tre projektgrupper med följande arbetsnamn: Källor Reningskrav Information Projektgrupperna leds av en samordningsgrupp bestående av fem personer med representation från berörda förvaltningar inklusive stadsdelsförvaltningarna och Stockholm Vatten AB. En styrgrupp leder projektarbetet och består av chefspersoner från de olika förvaltningarna och Stockholm Vatten AB. Projektgruppen "Källor" arbetar med följande uppgifter: 1. Identifiera och beskriva dagvattnets olika föroreningskällor 2. Identifiera olika aktörer som kan påverka källorna 3. Beskriva gaturenhållningens betydelse för dagvattenkvalitén 4. Beskriva snödeponiers betydelse för dagvattnet/recipienten - Ge förslag på ändrade rutiner 5. Utarbeta en vägledning /checklista för olika aktörer som har möjlighet att påverka källorna 6. Ge exempel på åtgärder vid nybyggnad och i befintlig bebyggelse 7. Värdera och kostnadsbedöma olika förslag till konkreta åtgärder för att minska föroreningar från olika källor. Följande personer ingår i projektgruppen Stina Thörnelöf Agneta Bergström Carin Stenberg Ingrid Olsen Sjöström Lennart Bohman Miljöförvaltningen, projektledare Stockholm Vatten AB Stadsbyggnadskontoret Gatu- och fastighetskontoret Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning Källor till föroreningar i dagvatten Tungmetaller som föroreningskällor i dagvattnet i Stockholm är redovisade i en tidigare rapport, "Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm stad, del 1, Metaller" (maj 1999). Denna del behandlar övriga ämnen som kan förekomma i dagvatten i urbana miljöer. Syftet med rapporten är att Beskriva kända källor till föroreningar i dagvattnet i Stockholm, dvs ämnen och ämnesgrupper som påverkar sjöar och vattendrag; oljor, näringsämnen, organiska miljögifter och bakterier. Peka på vilka av de beskrivna föroreningarna det är viktigast att begränsa 2

10 Klargöra, i möjligaste mån, var källorna till dessa föroreningar finns i Stockholm Ange vilka aktörer i staden som kan påverka källorna Föreslå hur dessa begränsningar ska kunna ske Övrigt material som tagits fram i samband med projektgruppen Källors uppdrag: Gaturenhållningens effekter på dagvattenkvalitén - en litteraturstudie (VBB VIAK ) Snöhantering i Stockholm - miljöbelastning vid val av olika metoder (Tyréns Infrakonsult, juni 1999) 2 Avgränsningar och metod I denna rapport beskrivs framför allt kända, miljöstörande ämnen och ämnesgrupper som det finns relativt god kunskap om idag. I samhället finns också en mängd andra kemiska ämnen som "läcker ut" till den yttre miljön. Dagvattnet kan vara ett viktigt transportmedium. Risken för läckage är större för ämnen som ingår i utvändigt byggnadsmaterial eller i rengörings- och bekämpningsmedel som används utomhus. Det finns idag inte heltäckande kunskaper om dessa ämnens miljöpåverkan, särskilt inte om förekomst och mängd i Stockholm. Dessa ämnen/ämnesgrupper redovisas därför inte lika utförligt utan behandlas översiktligt i kapitlet Övriga miljöstörande ämnen. Redovisningen inleds med en kort beskrivning av de miljömål som direkt eller indirekt har kopplingar till föroreningar i vatten/dagvatten. Faktainsamlandet har skett utifrån tillgänglig litteratur, forskningsartiklar och sökningar på Internet samt genom personliga kontakter med kunniga för olika ämnesgrupper. 3 Miljömål Begränsningar av diffus spridningen av föroreningar vid källorna överensstämmer väl med målsättningar både inom EU och i Sverige. Europaparlamentet antog under år 2000 ett gemensamt ramdirektiv för Europas vattenresurser. De övergripande miljömålen består i att erhålla en god vattenstatus i yt- och grundvatten senast 15 år efter direktivets ikraftträdande. Flera av de ämnen som redovisas i både denna rapport och den tidigare om tungmetaller, finns bland de prioriterade ämnena eller ämnesgrupperna som enligt vattendirektivet ska begränsas i miljön. Riksdagen antog år 1999 femton nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet eller det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade och tanken är att de ska vara vägledande i allt miljöarbete. Begreppet dagvatten tas inte upp mer än i enstaka sammanhang, däremot behandlas ett antal frågor som direkt eller indirekt påverkar dagvattnet. Länsstyrelsen i Stockholm har, med utgångspunkt från de nationella målen, lämnat förslag till regionala mål och åtgärder. I förslaget till det nya miljöprogrammet för Stockholm anges prioriteringar i staden och olika aktörers rådighet för att komma tillrätta med miljöproblemen. I båda dessa dokument har dagvattnet lyfts fram som en viktig fråga. 3

11 Ramdirektiv för Europas vattenresurser Medlemsländerna i EU ska sträva efter att förebygga försämringar av ekologisk status och förorening av ytvatten. För grundvattnet gäller att det ska ha en god kemisk status. Den ekologiska eller kemiska kvaliteten i de ytvattenmiljöer som är direkt beroende av grundvattnet ska inte försämras. Även en god kvantitativ status ska uppnås vilket innebär att den årliga uttagsnivån inte får överskrida den tillgängliga grundvattenresursen. I ramdirektivet föreslås 32 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper som ska begränsas i miljön. Elva benämns prioriterade farliga ämnen och elva prioriterade ämnen. Ytterligare tio är ämnen som misstänks vara farliga. Av de ämnen som projektgruppen Källor valt att beskriva som föroreningar som kan förekomma i dagvatten i Stockholm finns några bland de prioriterade ämnena eller ämnesgrupperna; kadmium, bly, kvicksilver, nickel, PAH och polybromerade difenyletrar (PBDE). 52 Inom två år efter ett ämne har förts upp på en sk prioriteringslista ska kommissionen beakta dess punktkällor och diffusa källor och fastställa produktreglering och gränsvärden för utsläpp. Regleringen av de prioriterade ämnena ska ske så att utsläpp och spill gradvis minskar, upphör eller stegvis elimineras. Tidsplan för ramdirektivets genomförande År 2000 Direktivet antas År 2003 År 2004 År 2006 År 2009 År 2015 Behöriga/ansvariga myndigheter för avrinningsdistrikt utses. Stockholm kommer sannolikt ingå i Mälarens avrinningsdistrikt. Lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet införs Respektive avrinningsdistrikt analyseras. Register över skyddade områden upprättas Övervakningsprogram följs. Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen fastställs Åtgärdsprogram antas, förvaltningsplaner inrättas Miljökvalitetsmålen är uppfyllda Nationella miljökvalitetsmål Av de 15 miljökvalitetsmålen har minst fem direkt bäring mot målet att få en bra dagvattenhantering i Stockholm: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning Giftfri miljö Regeringen har antagit ett antal delmål till de nationella målen. Eftersom miljökvalitetsmålen anger vilket tillstånd som långsiktigt bör råda i miljön kan delmålen, som är mer konkreta, användas vid tillämpningen av bestämmelser i miljöbalken. Av miljömömålspropositionen som regeringen presenterade i maj 2001 framgår att åtgärder och strategier för att klara delmålen till de 15 miljökvalitetsmålen behövs. För varje kvalitetsmål föreslås mellan tre och 4

12 åtta delmål. Aktiviteter som orsakar de flesta av dagens miljöproblem pekas ut i propositionen; transporter, energianvändning, flöden av material och kemikalier 41 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län har i Miljövårdsprogram 2000 lämnat förslag till mål och åtgärder inom olika delområden. 32 För dagvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten gäller bland annat följande: Allt dagvatten ska källsorteras så att de mest förorenande fraktionerna kan renas separat och så att dagvatten av bättre kvalitet förhindras att komma i kontakt med föroreningar på sin väg till grund- eller ytvatten. Den av människor orsakade tillförseln av metaller och organiska miljögifter i tätortsmarken och de urbant påverkade sjöarnas och kustvattnens bottensediment ska inte ge upphov till giftiga mark- och bottenmiljöer för de växter och djur som normalt hör hemma där. Som långsiktigt mål för sjöar och vattendrag gäller att halterna av fosfor och kväve inte ska vara högre än två gånger den ursprungliga halten. För sjöar i urbana områden måste något högre halter accepteras. Lokala miljömål I remissupplagan till Stockholms Miljöprogram anges bland annat att Konsekvenserna för grundvattnet ska utredas vid nybyggnad av fastigheter och anläggningar vad gäller grundvattennivån och tillförsel av föroreningar Tillförsel av föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska begränsas genom att vägsaltning och läckage från spillvatten minskas Dagvattnets förorenande påverkan på mark, grundvatten, sjöar och vattendrag ska minimeras 5

13 4 Organiska miljögifter Organiska ämnen är föreningar som innehåller kol. Till kolatomen binds väte men kan också bindas andra grundämnen som syre, svavel, kväve eller en så kallad halogen som t.ex. klor eller brom. Allt levande, människor, djur och växter är till största delen uppbyggda av organiska ämnen. Andra organiska ämnen, industriellt tillverkade, kan vara giftiga och svårnedbrytbara. Det är framför allt de som kan vara skadliga när de kommer ut i naturen Organiska ämnen som kan skada levande organismer redan vid låga halter och som dessutom är stabila och därmed persistenta (långlivade) har särskilt stora förutsättningar att fungera som miljögifter. De kan påverka under lång tid och spridas långt innan de bryts ned. Ett stabilt ämne som dessutom är fettlösligt kan lagras upp i fettvävnader hos djur och människor. Halterna kan bli många gånger högre än i omgivningen. De allra högsta halterna av miljögifter hittas vanligtvis hos däggdjur och fiskar som livnär sig på fisk eller andra djur i vattenmiljö. Upplagring av miljögifter förekommer också hos landlevande djur men där är halterna genomgående lägre. Många så kallade aromatiska kolväteföreningar är både fettlösliga och långlivade. Om sådana ämnen halogeneras, d v s om någon eller några väteatomer ersätts med t ex klor eller brom brukar stabiliteten och fettlösligheten öka. I en del fall tilltar också giftigheten. Många välkända organiska miljögifter hör till gruppen halogenerade aromatiska kolväten. Tre huvudkategorier av ämnen De miljögifter som finns i naturen kan i princip delas in i tre kategorier: Insektsbekämpningsmedel som t ex DDT. Den svenska miljön innehåller fortfarande sådana ämnen trots att de inte används längre och i vissa fall aldrig har använts i Sverige. Industrikemikalier som aldrig var avsedda för spridning i naturen kan läcka ut i miljön. Det gäller bl a PCB och bromerade flamskyddsmedel. Trots att PCB inte får användas i Sverige så hittar man det fortfarande i naturen. Det läcker också fortfarande ut PCB från gamla användningsområden som t ex tätningsmassa mellan huselement. Biprodukter som främst uppkommer vid olika tillverknings- eller förbränningsprocesser. Det gäller t ex för PAH och dioxiner. Förekomst och spridning i miljön De flesta organiska miljögifterna kan spridas långt via luften. Utsläppen har alltid varit större i Sydsverige med omgivning än i de norra delarna. Därför avtar halterna av olika miljögifter/föroreningar i allmänhet norrut. I vattnet är spridningen av olika ämnen mindre effektiv än i luften. De fettlösliga organiska föroreningarna binds till största delen till partiklar i vattnet som så småningom sjunker till botten. Från förorenade bottnar kan miljögifter läcka tillbaka till vattnet många år efter det att utsläppen har upphört. Med tiden begravs de förorenade bottenskikten under nysedimenterat, och förhoppningsvis renare material. Sedan 1970-talet har halterna av flera välkända organiska miljögifter minskat påtagligt i svensk natur och hos befolkningen. En liknande utveckling har iakttagits i andra delar av 6

14 världen. Men ännu för några år sedan ökade halterna av ett visst bromerat flamskyddsmedel (PBDE) i djur och hos människan ökar halten fortfarande. Hur miljögifterna kan inverka på levande organismer De organiska miljögifternas verkningar på levande organismer är svåra att kartlägga. Det beror bl.a. på att de är så många och att de kan påverka organismer på så många olika sätt. Även kemiskt närbesläktade varianter inom en och samma grupp av föroreningar kan ha vitt skilda biologiska effekter. Olika ämnens effekter kan dessutom förstärka varandra. Känsligheten för en viss förorening varierar dessutom ofta drastiskt från art till art. Alla djur och människor har vissa möjligheter att oskadliggöra naturliga gifter genom att omvandla (metabolisera) dem till mindre farliga ämnen. I en del sådana fall är avgiftningen framgångsrik men ibland kan processen få negativa följder. Exempelvis kan den leda till nedbrytning inte bara av främmande ämnen utan också av ämnen som naturligt finns i kroppen och som är väsentliga för dess funktioner. Det händer också att nedbrytningsprodukterna är mer giftiga än ursprungsämnet. För många grupper av organiska miljögifter saknas nästan helt underlag för meningsfulla riskbedömningar och hälsogränsvärden. Kanske påverkas vår hälsa dessutom av föroreningar som ännu så länge är okända PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) PAHer har funnits i miljön sedan organiskt liv bildades. PAHer bildas främst vid ofullständig förbränning av ved och fossila bränslen och sprids till luft. Vid fullständig förbränning bildas enbart koldioxid och vatten. PAHer kan också uppkomma genom geologiska processer, t.ex vid bildandet av fossila bränslen och, till liten del, i växter. PAH bryts ned genom inverkan av solljus, reaktion med syre (kemisk oxidation) och ämnesomsättning i organismer. PAH är den största grupp av cancerogena ämnen forskarna känner till. I luft har över 500 olika PAHer detekterats. Vid nedbrytning bildas nya typer av föreningar som ibland kan vara giftigare än ursprungsföreningen. 39 PAH kan nå dagvatten och därigenom recipienten genom att regnvatten drar med sig föroreningar från luftutsläpp som finns på olika ytor som t.ex. vägar och byggnader men även från sådant som ligger i marken. Det kan vara gamla föroreningar från sedan länge nedlagda verksamheter men det kan också vara nytillkommet från befintliga källor. Idag är PAH-halten i luft mycket lägre i Sverige och Europa än den var i början av 1900-talet. Minskningen beror på att kol- och kokseldning har minskat samt att reningen av rökgasutsläpp har förbättrats väsentligt. De största utsläppskällorna i Sverige och övriga Norden är småskalig vedeldning, trafik och industrier. Det är troligt att utsläppen från trafik och industrin kommer att minska men att utsläppen från diffusa källor, exempelvis vedeldning, kommer att öka. 39 Totalt är PAHutsläppen i Stockholm mellan 1 och 6 ton/år. 57 Det är svårt att förutsäga om de totala utsläppen av PAH kommer att öka eller minska. Det finns ett stort behov av att minska osäkerheten i uppgifterna angående utsläppsmängder. Många potentiella PAH-källor som kan vara av betydelse är dessutom dåligt kartlagda. 38 7

15 Det nationella målet är att minska cancerframkallande ämnen i luft med 90 % enligt Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124. En halvering av halterna ska vara uppnådd år I samma utredning påpekas att en halvering är svår att uppnå p.g.a. bristande kunskap om utsläppskällor. 39 PAH står på EU-parlamentets och EU-rådets lista över prioriterade ämnen inom vattenpolitikens område. Påverkan på bioligiskt liv PAH är den största kända gruppen av cancerogena ämnen. Eftersom de alltid funnits i naturen finns det system för att ta hand om dem. Bionedbrytning är den dominerande nedbrytningsprocessen. Problemet idag är att PAH förekommer i så stora mängder att de blir ett hot mot organismer. Det PAH som visats störst intresse utifrån toxiska aspekter är benso(a)pyren, BaP, som visat sig ha akut giftig effekt på vattenlevande organismer. Studier har visat att även andra PAHer troligen har samma effekt. Många PAHer är svårnedbrytbara vilket, kombinerat med att de kan vara mutagena * och cancerogena, gör det troligt att PAH har långsiktig påverkan på organismer. De flesta studier enas om att även de flesta nedbrytningsprodukterna verkar vara potentiellt cancerogena. 39 Nedbrytningen av gasformiga PAHer sker främst genom reaktion med olika syreföreningar men kan också ske genom reaktion med kväveföreningar. Det bildas då nitrerade PAHer som kan vara betydligt mer potenta cancerogener/mutagener än ursprungsföreningen. 57 Människor Studier av exponerade yrkesgrupper har visat att sot, koltjära och gaser från koksverk är cancerogena. 39 Djur Olika undersökningar avseende fiskars nedbrytning av PAH har gett relativt stora skillnader i resultat. För vattenlevande djur med gälar är upptaget av PAH via gälarna effektivt, PAH förs från gälarna till blodet. PAH-utsläpp från ett svenskt aluminiumsmältverk har visat sig påverka fisk på flera olika sätt. Det har också visat sig att nedbrytningsprodukter av PAH kan bindas till DNA-molekylerna i fisk. 39 PAH i trafikdagvatten har visat sig ha skadlig inverkan på plankton, fisk, alger och kräftdjur. För vattenorganismer har den vattenlösliga delen av använd motorolja visat på akut giftighet vid 0,1 mg/l och kroniska effekter vid 20 mg/l. 38 Djurplankton och mikroorganismer har visat sig snabbt ta upp och lagra betydande mängder benso(a)pyren i vävnader. 39 Växter Generellt gäller att PAH-föreningar har låg vattenlöslighet. Det gör att upptaget via växternas rötter är lågt. Halter av PAH i växter är lägre än i marken där de odlas. Studier har visat att nedfallet från luften (depositionen) har större inflytande på växters PAH- innehåll än upptaget via marken. 39 * Mutagen - förmåga att ändra cellernas arvsanlag. Det är första steget mot utveckling av cancer. Ofta, men inte alltid är mutagena ämnen också cancerframkallande. 8

16 Rörlighet i vatten I vattenmiljö kan fettlösliga föreningar, som PAH, bioackumuleras lättare, d v s lagras i vävnader, än på land. En näringsfattig recipient är mer sårbar för bioackumulering än en näringsrik p.g.a. att den näringsfattiga innehåller mindre biomassa. 39 Koncentrationen blir högre när föroreningarna tas upp av en mindre mängd än av en större. Källor till utsläpp Naturliga källor är skogsbränder, vulkanutbrott och geologiska ombildningar som t.ex. bildandet av fossila bränslen. Det finns också ett litet bidrag från växter som kan bilda PAH. Antropogena (mänskliga) källor dominerar och är till största delen förbränning av fossila bränslen och ved samt industriell produktion. Vedeldning för uppvärmning av småhus och utsläpp från trafiken står för de största utsläppen i Stockholm. 39 Exempel på källor till utsläpp av PAH Husuppvärmning Eldstad, värmepanna El- och värmeproduktion Kol- och oljeeldade värmeverk Trä- och torveldade värmeverk Ångpannor Industri Aluminiumsmältverk Asfaltproduktion Koksproduktion Kopparsmältverk Järn- och stålsmältverk Pappersmassaindustri Järnlegeringsindustri Förbränning och öppna eldar Kommunala sopor Skogsbränder Jordbruksbränder Eldning av trädgårdsavfall Mobila källor Avgaser från bensin- och dieseldrivna fordon Gummidäck Flygplan Sjötrafik Energiproduktion Utsläppet av PAH till luft från vedeldade pannor och braskaminer är mycket högre än det från större kraft- och värmeanläggningar. Det beror på att större anläggningar oftast är byggda för en effektivare förbränning med hög förbränningstemperatur, god lufttillförsel och rökgasrening. 39 Samtidigt kan utsläppen från vedeldade pannor variera gånger i storlek beroende på förbränningsbetingelserna. Ungefär 15 % av småhusen i Stockholm uppskattas vara vedeldade. Då ingår inte trivseleldning samt vedeldning i fritidshus. Inkluderas dessa kan vedeldningens del fördubblas. 38 Trafik För trafiksektorn gäller att personbilar beräknas stå för 95 % av utsläppen av PAHer från vägtrafiken i Stockholms stad. Av det beräknas 50 % komma från bilar utan katalysator. Stora utsläpp av PAH sker också under kallstart. 57 Utsläppen av PAH är generellt sett större från dieseldrivna fordon än från bensindrivna, mycket beroende på att utsläppet av partiklar är 9

17 mycket högre för dieseldrivna fordon. Miljödieseln, miljöklass 1, har höga krav på lågt PAHinnehåll och står idag för c:a 80 % av all miljödiesel som säljs. 39 Den har visat sig minska PAH-utsläppen med % jämfört med Miljöklass 3 diesel. 38 Bildäck är en av de större källorna i storstadsområden. Däcken innehåller högaromatiska oljor som mjukgörare och färgämne med höga halter PAH. 39 En olja med en PAH-halt över 3 %, enligt en viss analysmetod (IP346), ska enligt EU s kriterier märkas som cancerframkallande. De högaromatiska oljor (HA-oljor) som blandas i däck kan innehålla runt 20 % PAH enligt samma mätmetod. 26 En undersökning av olika egenskaper hos däck med och utan högaromatiska oljor ger argument för fortsatt användning och utveckling av däck utan högaromatisk olja. Högaromatisk olja kan ingå med % i slitbanan på ett vanligt personbilsdäck och med 5-10 % i slitbanan på ett lastbilsdäck. Totalt ingår närmare 1500 ton högaromatisk olja i de ton bildäck som förbrukas i Sverige varje år. 26 Utgående från körda fordonskilometer per år i Sverige ( miljoner km) respektive Stockholm (3 140 miljoner km) motsvaras det av c:a 45 ton högaromatisk olja i däcken som förbrukas i Stockholm. Däck som MFO i Stockholm stad numera använder på tjänstebilar är HA-oljefria. (C. Ryden) Asfalt (bitumen) som används som bindemedel i vägbeläggningar innehåller också låga halter PAH. Bitumen utgör 5-10 % av vägmaterialet. Tidigare användes tjärbaserade produkter i vägbeläggning. Även dessa innehåller mycket av sådana ämnen som kan innehålla PAHer. 39 Utvecklingen av vägmaterial och bättre dubbdäck har medfört att vägslitaget minskat väsentligt de senaste åren. 38 Övriga källor Trots mycket höga utsläpp från färjetrafiken blir haltbidragen förhållandevis små, som mest 1-2 ng/m 3 (nanogram/kubikmeter), i närheten av Värtahamnen och Stadsgården p.g.a. utsläpp från hjälpmotorer. Det beror på att utsläppen sker högt över marken och i väl ventilerade områden. 57 Samtidigt innebär detta att PAH sprids diffust över ett större område. Skärgårdsoch fritidsbåtar ger sannolikt också betydande utsläpp av PAH i Stockholmsområdet. Utsläppen från mindre motorer som mopeder, snöskotrar, tvåtaktsbåtmotorer och gräsklippare misstänks vara hög p.g.a. låg förbränningseffektivitet. Förbränningstemperatur, fordonshastighet och katalysator är olika faktorer som påverkar utsläppen av PAH. 10

18 PAH-utsläpp till luft i Stockholm från olika källor.38 Källa Min-Max kg/år Småskalig uppvärmning med ved Asfalt Däck Trafikavgaser Motorolja Trädgårdseldning Småskalig uppvärmning med olja Färjetrafik Arbetsmaskiner Övrigt (industri, fjärrvärme, trivseleldning) Medel* kg/år ** 25 ** 250 Totalt * Medelvärdet av utsläppen är mycket osäkert varför intervallet med min-max-utsläpp bör användas i stället. ** Anges i Miljöförvaltningens beräkningar som bästa uppskattning I Stockholm finns inte några större industriella PAH-utsläpp men det kan förekomma diffusa utsläpp från småindustrier i form av t.ex. processvatten och smöroljor. I trafikdagvatten ligger i vissa fall halterna betydligt över Stockholms miljöförvaltnings nuvarande riktvärde på 0,1 µg/l (mikrogram/liter) för direktutsläpp av dagvatten. 38 Andra källor till föroreningar i vatten är förorenad mark (t.ex. gamla industritomter), bensinstationer, hushållen (rökning, grillning, kemikalier m.m.) 38 Långväga luftkällor är vissa industrier som aluminiumsmältverk, stålverk och grafitelektrodproduktion. 39 Till dessa tillkommer de som listats under naturliga källor. Spridningsmönster Det är oklart hur PAH-halterna varierar med olika årstider. I innerstaden dominerar trafiken som källa därför är det sannolikt att PAH-halterna följer NO x -halterna som är högre på vinterhalvåret. Det förekommer dock stora lokala variationer t.ex kan troligtvis lövbränning ge lokalt höga halter vår och höst (C. Johansson) De högsta halterna, ng/m 3, i luften i Storstockholm har uppmätts i ytterområdena där de huvudsakliga utsläppen av PAHer antas ske p.g.a. vedeldning. I innerstaden (taknivå) beräknas halterna vara 5-8 ng/m 3. Utifrån mätningar på västkusten kan man anta att luften som transporteras över Stockholms län innehåller 5-6 ng/m 3 vilket huvudsakligen kommer från utsläpp utanför Sveriges gränser. 57 Belastningen på Stockholms vattendrag domineras totalt sett av redovisade utsläpp till luft via deposition på recipientytan och transport via dagvatten. 11

19 Uppskattade medelvärden för den årliga depositionen av PAH i Stockholm 38 Landarea Småsjöar Mälaren Saltsjön Summa 16 PAH* (kg) Transporterade PAH-mängder via dag-, drän- och bräddvatten. 38 Beräkningar 1997 Summa 16 PAH* (kg) Småsjöar Mälaren Saltsjön * Eftersom PAH är en grupp av ämnen kan man välja vilka man vill analysera vid en undersökning. Oftast analyseras 16 olika PAHer som rekommenderas av EPA men både antalet och vilka PAHer som analyserats kan variera i olika undersökningar. 38 Ytterligare en omständighet som komplicerar jämförelser mellan olika utsläppsuppgifter är att det i vissa fall endast ingår partikelbundna PAHer medan det i andra ingår både gasformiga och partikelbundna. 57 Risk för spridning Risk för spridning av PAH finns från de aktiviteter som redovisats under rubriken Källor till utsläpp. PAH-utsläppen till luft i Stockholms stad uppskattas till kg/år, depositionen på mark och vatten uppskattas till kg/år. Skillnaden mellan utsläpp och deposition tyder på att Stockholm med största sannolikhet har en stor export av luftburet PAH till omgivande kommuner och ut över Östersjön. 38 Samtidigt utgör bakgrundsbidraget för hela Storstockholmsområdet c:a 60 % av den totala halten. (Intransporterade PAHer 4,1 ng/m 3). 4 För samtliga recipienter är bidraget via luftdepositionen i samma storleksordning som via dagvatten. 38 Förekomst i vatten/dagvatten Resultat från en dagvattenundersökning i Stockholm visar att PAHer till största delen, %, är bundna till partiklar. Om finare filter används fastnar även de mindre partiklarna varvid partikelbunden andel blir större. (C.Wahlberg) Tidigare undersökningar har redovisat att % av de högmolekylära PAHerna skulle vara bundna. PAH-halten i dagvatten varierar med regnintensitet, regnets varaktighet och hur många millimeter det regnar. En ökad eller minskad deposition kan också påverka samt hur lång tid som gått mellan regnen. 39 Generellt sett bör dagvatten från högtrafikerade vägar innehålla mer PAH-er men utformningen av vägen kan påverka halterna. Om vägen går via en bro t.ex. kan en del av partiklarna som innehåller PAH blåsa bort från vägbanan och hamna i direkt i recipienten eller omgivande mark. Avrinning via dike, där en del av föroreningarna kan fastläggas, minskar också halterna. 12

20 Dagvatten från trafik-och centrumområden utgör c:a 8 % respektive 16 % av tillförseln av PAHer till recipienterna och bostadsområden utgör c:a 9 %. Utifrån detta kan man uppskatta att om man renar allt trafikdagvatten och vatten från centrum skulle utsläppen till Stockholms vattendrag minska med c:a 20 % genom PAH- avskiljning i dagvattenanläggningar med god reningseffekt. (Den största delen kommer via deposition) (A. Holmgren) Förekomst i slam Mängderna av flera dagvattenrelaterade ämnen ökar markant i inkommande vatten till Henriksdals avloppsreningsverk vid regn. Det gäller även PAH även om bedömningsunderlaget relativt sett är litet. Sedan 1995 finns det krav på PAH-halten i slam. Den får inte överstiga 3 mg/kg torrsubstans för att få läggas ut på jordbruksmark. Förekomst i grundvatten Enligt en undersökning gjord i Stockholm 1997 översteg halten av någon eller några av de 16 analyserade PAHerna detektionsgränsen för analysen i 11 av 60 provpunkter. 18 Detektionsgränsen d.v.s. den lägsta halt som kan uppmätas, varierar för olika PAHer och olika extraktionsmetoder. De högsta summahalterna uppmättes i : Norrtull 2,1 µg/l (mikrogram/liter) Roslagstull/Roslagsvägen 1,1 Tallkrogen/Sandemarsvägen 0,9 De största antalet olika PAHer uppmättes vid Laduviken, Roslagstull och Johanneslundstoppen. Enligt Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten SLV FS(1993:35) är dricksvatten tjänligt med anmärkning om halten för någon eller några av 6 specificerade PAHer > 0,2 µg/l. Det innebär att rapport ska lämnas till Livsmedelsverket som beslutar om eventuell åtgärd. I Stockholm tas dricksvattnet från Mälaren. Förekomst i sjösediment I en sedimentundersökning, gjord av IVL i Stockholm , varierar halterna av summan av 16 PAHer från under detektionsgränsen upp till c:a 500 µg/g torrsubstans. Detektionsgränsen varierar även här för olika PAHer. Den högsta halten uppmättes utanför Husarviken, i Saltsjön. På södra stranden av Husarviken ligger ett gasverk där man tidigare gjorde gas av stenkol ( ), numera används lättbensin (H. Schyl). Vid vissa provpunkter förekom den största tillförseln av PAHer under talet medan det i andra punkter uppmättes högre flöden under talet. För ytsediment är PAH-halterna i snitt något lägre än medelhalten. PAH-halterna i sediment från första hälften av 1900-talet är relativt höga. Trenderna för PAH är inte så tydliga under tidigare delen av 1900-talet men det syns en klar minskning från ungefär 1970 fram till idag. Geografiskt sett är halterna generellt högre i innerstaden och minskar längre ut från city

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Varor och material Elektronik Bly och dess - C, E, R, T Kommer att förbjudas inom EU år 2006 för

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB i byggnader Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB måste ut ur kretsloppet. PCB är ett samlingsnamn för en grupp

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT POLICY FÖR FORDONSTVÄTT Antagen av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-08-14 77 Ändrad av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-09-30 88 2 Innehållsförteckning: INLEDNING... 4 FASTSTÄLLDA

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer