Advokatdagarna. Grand Hôtel oktober 2013 PROGRAM

Transkript

1 Advokatdagarna Grand Hôtel oktober 2013 PROGRAM

2 Sveriges advokatsamfund önskar er Varmt välkomna till Advokatdagarna Grand Hôtel oktober 2013 Konferens Bankett Inspiration Innehåll Programöversikt 4 Program 17 oktober 12 Program 18 oktober 28 Hitta rätt 44 Karta och övrig information 46

3 Programöversikt Torsdag 17 oktober Tid Aktivitet Lokal Välkomstanförande och utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket: Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg Vinterträdgården Percy Barnevik: Mina råd och tankar om ledarskap Vinterträdgården (Samtliga deltagare) seminarium 1 Internationella investeringstvister (Investment Arbitration) Kapitalskyddsreglerna i ABL 17 kap. ett minfält med blindgångare och attrapper Advokatundersökningar internutredningar Oscarsalongen Tid Aktivitet Lokal seminarium 3 Huvudförhandling i internationella skiljeförfaranden särskilt om bevisupptagning och slutanföranden Oscarsalongen Saab-konkurserna en yrkesmässig och personlig utmaning Projektledning i transaktioner Straffrätt och psykisk störning Processram och taleändringar i förvaltningsmål Framgångsfaktorer i advokatverksamheten Colin Moon: Are Swedes really that normal om kulturkrockar, kommunikation och kemi (Samtliga deltagare) Uppsala Carl Larsson Vinterträdgården För lätt att häkta? Om långa häktningstider och barn i häkte Drink och bankett underhållning av Andreas Lundstedt med orkester Vinterträdgården Kommersiell förvaltningsrätt Carl Larsson Rättspolitisk debatt Uppsala seminarium 2 Tredje parts deltagande i skiljeförfarande Oscarsalongen Nya bestämmelser om korruption i offentlig upphandling Uppsala Konsumenttjänstlagen och småhusentreprenader Möjligheter och begränsningar med ny teknik i brottmål Straffrätt i europarättslig kontext Carl Larsson Förhandlingsteknik för jurister 4 5

4 Programöversikt Fredag 18 oktober Tid Aktivitet Lokal Tid Aktivitet Lokal Generaldirektör Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen: Vad gör Säpo egentligen? seminarium 4 Ne bis in idem: rättsläget efter Högsta domstolens avgöranden vad händer sedan? Börsrättsliga nyheter och trender Vinterträdgården Oscarsalongen Familjerätten möter förmögenhetsrätten några gåvorättsliga frågor Uppsala Whistleblowers rättsläge och skydd Yttrandefrihet och integritetsskyddet Carl Larsson seminarium 6 Extern finansiering av tvister (Third Party Funding) Trender inom riskkapitalmarknaden Asylprocess under förändring En reformerad straffprocess Ett rättssäkert skatteförfarande? Advokatetik intressekonfliktens gränser i företagsgrupperingar och tjocka släkten Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson Retorik i rättssalen seminarium 5 The IBA Guidelines on Party Representation in International Arbitration Ensuring Fair Play or Cramping Counsel s Style? Bolagsordningen vän eller fiende vid reglering av aktiebolagsrättsliga förhållanden? Konflikt och försoning en ny modell vid vårdnadstvister Elektronisk informationshantering i brottmålsprocessen EU:s rättighetsstadga spader ess eller Svarte Petter inför svenska domstolar? Medie- och krishantering Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson 6 7

5 Torsdag 17 oktober Registrering och kaffe Vinterträdgården Anne Ramberg: Välkomstanförande och utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket Vinterträdgården Percy Barnevik: Mina råd och tankar om ledarskap Vinterträdgården PAUS/förflyttning Process & Skiljedom Affärsjuridik 1 Affärsjuridik 2 Brottmål Rule of Law/Offentlig rätt Advokatverksamhet Seminarium 1 Internationella investeringstvister (Investment Arbitration) Kaj Hobér Kapitalskyddsreglerna i ABL (17 kap.) ett minfält med blindgångare och attrapper Erik Nerep Advokatundersökningar internutredningar Biörn Riese Andreas Stéen Tom Lidström För lätt att häkta? Om långa häktningstider och barn i häkte Johan Eriksson Hjalmar Forsberg Agneta Isborn Lind Kommersiell förvaltningsrätt några nya exempel på hur den offentliga rätten får betydelse även i kommersiella sammanhang Karin Åhman Ulf Öberg Rättspolitisk debatt Morgan Johansson Martin Valfridsson Maria Billing (moderator) Oscarsalongen Carl Larsson Uppsala LUNCH Spegelsalen m.fl. lokaler Seminarium 2 Tredje parts deltagande i skiljeförfarande Claes Lundblad Stefan Brocker Nya bestämmelser om korruption i offentlig upphandling Andrea Sundstrand Anna Ulfsdotter Forssel Konsumenttjänstlagen och småhusentreprenader Svante O. Johansson Möjligheter och begränsningar med ny teknik i brottmål Mattias Hanson Henrik Christiansson Straffrätt i europarättslig kontext Elisabet Fura Agneta Bäcklund Förhandlingsteknik för jurister Johan Lagerbielke Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson PAUS/förflyttning Seminarium 3 Huvudförhandling i internationella skiljeförfaranden särskilt om bevisupptagning och slutanförande Johan Sidklev Saab-konkurserna en yrkesmässig och personlig utmaning Anne-Marie Pouteaux Projektledning i transaktioner Malin Leffler Markus Olsson Johanna Wärnberg Straffrätt och psykisk störning Claes Lernestedt Bengt Ivarsson Marianne Kristiansson Processram och taleändringar i förvaltningsmål Ulrik von Essen Framgångsfaktorer i advokatverksamheten Stefan Brocker Christer Danielsson Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson KAFFEpaus Colin Moon, årets talare 2012: Are Swedes really that normal om kulturkrockar, kommunikation och kemi Vinterträdgården Drink och bankett underhållning av Andreas Lundstedt med orkester Vinterträdgården 9

6 Fredag 18 oktober Registrering och kaffe Vinterträdgården Generaldirektör Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen: Vad gör Säpo egentligen? Vinterträdgården PAUS/förflyttning Process & Skiljedom Affärsjuridik Humanjuridik Brottmål Rule of Law/Offentlig rätt Advokatverksamhet Seminarium 4 Ne bis in idem: rättsläget efter Högsta domstolens avgöranden vad händer sedan? Anders Perklev Leif Gustafson Börje Leidhammar Börsrättsliga nyheter och trender Dick Lundqvist Familjerätten möter förmögenhetsrätten några gåvorättsliga frågor Örjan Teleman Whistleblowers rättsläge och skydd Lars Viklund (moderator) Helena Sundén Einar Lundgren Robert Engstedt Olle Zachrison Yttrandefrihet och integritetsskyddet Mårten Schultz Peter Danowsky Retorik i rättssalen Agneta Wallin Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson KAFFEPAUS Seminarium 5 The IBA Guidelines on Party Representation in International Arbitration Ensuring Fair Play or Cramping Counsel s Style? Bolagsordningen vän eller fiende vid reglering av aktiebolagsrättsliga förhållanden? Erik Sjöman Konflikt och försoning en ny modell vid vårdnadstvister Britt Björneke Elektronisk informationshantering i brottmålsprocessen Henrik Olsson Lilja EU:s rättighetsstadga spader ess eller Svarte Petter inför svenska domstolar? Thomas Bull Medie- och krishantering Willy Silberstein Judith Gill Fredrik Andersson Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson LUNCH Spegelsalen m.fl. lokaler Seminarium 6 Extern finansiering av tvister (Third Party Funding) Henrik Fieber Pamela Lannerheim Angergård Trender inom riskkapitalmarknaden Magnus Billing Harald Mix Gabriel Urwitz Pernilla Ström (moderator) Asylprocess under förändring Björn Berselius Carl Bexelius Helen Westlund En reformerad straffprocess Thomas Olsson Tomas Nilsson Fredrik Wersäll Ulrika Rogland Bengt Ivarsson (moderator) Ett rättssäkert skatteförfarande? Börje Leidhammar Inga-Lill Askersjö Advokatetik intressekonfliktens gränser i företagsgrupperingar och tjocka släkten Lena Frånstedt Lofalk Bo Ahlenius Oscarsalongen Uppsala Carl Larsson 10 11

7 Torsdag 17 oktober Välkomstanförande och utdelning av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg Vinterträdgården (samtliga deltagare) Percy Barnevik: Mina råd och tankar om ledarskap Dr. Percy Barneviks karriär är ett stycke svensk industrihistoria. Han har varit VD/ordförande i ABB, Astra Zeneca, Skanska, Sandvik, Investor samt styrelsemedlem i amerikanska General Motors och DuPont. Sedan 12 år tillbaka ägnar han huvuddelen av sin tid och sina pengar åt filantropi, i synnerhet uppbyggnaden av Hand in Hand, som mobiliserar och tränar fattiga till entreprenörskap. Vinterträdgården : seminarium 1 Process & Skiljedom Internationella investeringstvister (Investment Arbitration) Internationella investeringstvister är en form av skiljeförfaranden som vuxit kraftigt under de senaste 15 åren. Skiljeförfarandena baseras på bilaterala och/eller multilaterala investeringsskyddsavtal. Det yttersta skyddet i dessa avtal är skyddet mot expropriation av utländska investeringar. Avtalen styrs i materiellt hänseende av folkrättsliga regler. De processuella aspekterna styrs ofta av nationell skiljedomslagstiftning och institutionella skiljedomsregler. spelar en viktig roll som plats för denna form av skiljeförfaranden. Seminariet redogör för bakgrunden till och betydelsen av internationella investeringstvister. Föreläsare: Kaj Hobér är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå med inriktning på tvister och internationella skiljeförfaranden. Sedan 2012 är han professor i internationell investerings- och handelsrätt vid Uppsala universitet. Dessförinnan var han professor i internationell rätt vid Centre for Energy, Petroleum and Mineral Law vid University of Dundee och professor i europeisk handelsrätt vid Uppsala universitet. Affärsjuridik 1 Oscarsalongen Kapitalskyddsreglerna i ABL 17 kap. ett minfält med blindgångare och attrapper Seminariet berör svårigheter med tillämpning och tolkning av ABL 17 kap. Ett särskilt fokus ligger på följande punkter: Vad är en värdeöverföring (ABL 17:1, första stycket, p. 4)? Vilka är normalt mottagare av värdeöverföringar? Vad är skillnaden mellan en värdeöverföring och en dålig affär? Lån, borgen, pant och andra säkerheter som värdeöverföringar När är en värdeöverföring olaglig (ABL 17:3)? Vad gäller om formenliga kontra icke formenliga värdeöverföringar (ABL 17:2)? Är icke formenliga värdeöverföringar olagliga i sig? Är en förskottsutdelning laglig? Vad gäller vid koncernbidrag? Vad gäller om efterutdelning enligt ABL 17:4? Svårigheterna med tillämpningen av sanktionsbestämmelserna i ABL 17:6-7 Föreläsare: Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i

8 Affärsjuridik 2 Advokatundersökningar internutredningar I olika sammanhang inte minst efter kriser uppstår det behov av en förklarande utredning kring en viss händelse eller ett visst förlopp. Ofta innehåller en avrapportering av utredningsresultatet då även en bedömning av det inträffade utifrån tillämpliga lagar och regler. De egenskaper som en advokat besitter kommer väl till nytta i dessa sammanhang. Vid seminariet belyses utifrån praktiska erfarenheter några av de saker som såväl uppdragsgivaren som den som ska utföra uppdraget bör ha i åtanke. Det svenska perspektivet redovisas av advokaterna Biörn Riese och Andreas Stéen, medan advokat Tom Lidström gör en internationell utblick. Notera att det senare avsnittet sker på engelska. Föreläsare: Biörn Riese är advokat och styrelsens ordförande vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Han har över 30 års erfarenhet av arbete som affärsjurist och leder byråns globala M&A-avdelning. Biörn Rieses verksamhet är främst fokuserad på företagsöverlåtelser, bolagsstyrning och rekonstruktioner. Han har lett en rad undersökningar och utredningar varav en del varit publika. Andreas Stéen är advokat och verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Han är specialiserad inom bolagsrätt och har mångårig erfarenhet av bl.a. bolagsstyrning, omstruktureringar och joint ventures. Andreas Stéen har medverkat i olika utredningsuppdrag och är flitigt anlitad som föreläsare i bolagsrätt vid s universitet. Tom Lidström är engelsk advokat och partner vid Linklaters Advokatbyrå i London. Han är inriktad på internationella processer och skiljeförfaranden. Tom Lidström har en omfattande erfarenhet av alternativ tvistelösning och är ofta rådgivare åt klienter avseende lagar och regler inom anti-korruption. Brottmålsprocessen För lätt att häkta? Om långa häktningstider och barn i häkte Sverige har under senare år fått hård kritik från Europarådet, FN och Amnesty när det gäller långa häktningstider och det stora antal fall där restriktioner används. Liknande kritik har också kommit från flera håll inom det svenska rättsväsendet, bl.a. från brottmålsadvokater. Även det faktum att ett 100-tal barn placeras i häkte varje år har kritiserats, bl.a. av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Barnombudsmannen. Frågan diskuteras på seminariet av tre erfarna representanter för olika sidor i rättsprocessen. Seminariet kommer också beröra det uppdrag som Riksåklagaren nyligen gett en arbetsgrupp under ledning av chefsåklagare Agneta Isborn Lind. Uppdraget är att se över hur användningen av restriktioner för häktade kan minskas och hur långa häktningstider kan undvikas. I mån av tid berörs följande frågor under seminariet: Orsaker till långa häktningstider Hur restriktioner används Hur kan långa häktningstider förkortas och tillvaron förbättras för den som är häktad? Barn och unga i häkte Hur gör domaren en proportionalitetsbedömning? Motsättningen mellan häktning som vid beslut kan anses proportionerlig och en lång häktningstid som i slutändan inte är proportionerlig Kulturen i domstol när det gäller häktning Domstolens och åklagarens ansvar för långa häktningstider från ett advokatperspektiv Kriminalvårdens ofta skiftande behandling av häktade Föreläsare: Johan Eriksson är advokat och verksam vid Försvarsadvokaterna,. Han har ett särskilt intresse för rättssäkerhetsfrågor och har sedan 1994 uteslutande arbetat med straffrätt. Hjalmar Forsberg är hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige. Han var tidigare chefsrådman vid s tingsrätt. Agneta Isborn Lind är chefsåklagare på Söderorts åklagarkammare i och har varit åklagare sedan Hon leder för närvarande en arbetsgrupp som har riksåklagarens uppdrag att överväga hur användningen av restriktioner för häktade kan minskas och hur långa häktningstider kan undvikas

9 Rule of Law/Offentlig rätt Kommersiell förvaltningsrätt några nya exempel på hur den offentliga rätten får betydelse även i kommersiella sammanhang Förvaltningsrätten har under senare tid fått en alltmer betydelsefull roll och inverkan i den kommersiella juridiken. Till stor del är detta inflytande beroende av den (globala) ekonomiska krisen och hur den har kommit att medföra ett krav och behov av ändrat regelverk inom olika typer av branscher. En annan orsak är trenden med avregleringar i Sverige under senare tid. Detta har t.ex. medfört att nya, icke-monopolistiska näringar tar form och ska regleras. Det rör sig t.ex. om läkemedelsförsäljning, utbildning, vård, kommunikation och energi. En sista orsak till förändringen kan sägas vara själva europeiseringen av juridiken samt gränsdragningen mellan offentlig och privat finansiering i förhållande till kommunallagen och EU:s statsstödsregler, vilket de facto medfört en ökad betydelse av förvaltningsrätt och förvaltningsprocessrätt. Vid seminariet ges några nyare exempel på hur förvaltningsrätt och förvaltningsprocessrätt i vid mening får betydelse i kommersiella sammanhang. Seminariet behandlar EU-rätten, den konstitutionella rätten och betydelsen av fri- och rättigheter. Föreläsare: Karin Åhman är professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Hennes huvudinriktning är konstitutionell rätt, fri- och rättigheter samt skyddet för äganderätten. Hon har förutom en rad vetenskapliga artiklar bl.a. skrivit boken Egendomsskyddet (2000, akademisk avhandling) och Normprövning (2011). Ulf Öberg är advokat och verksam vid Advokatfirman Öberg & Associés i. Han är huvudsakligen specialiserad inom EU- och konkurrensrätt, men har även en betydande praktik inom europarätt, regulatorisk rådgivning och konstitutionell rätt. Advokatverksamhet Carl Larsson Rättspolitisk debatt Var går de politiska skiljelinjerna inför valet 2014? Föreläsare: Martin Valfridsson, statssekreterare (M) i Justitiedepartementet, tidigare rådman i s tingsrätt. Morgan Johansson, ordförande i Justitieutskottet och rättspolitisk talesperson (S). Moderator: Maria Billing, chefsjurist vid Sveriges advokatsamfund : seminarium 2 Process & Skiljedom Tredje parts deltagande i skiljeförfarande Skiljeförfaranden är normalt avtalsbaserade, vilket innebär att bara de som skrivit under skiljeavtalet får delta i förfarandet. När ett skiljeförfarande har inletts är det dessutom normalt bara de parter som nämnts i påkallelseskriften som kan delta i processen. Men i vilken mån finns det trots detta möjlighet för tredje part att delta i ett skiljeförande, t.ex. efter en succession eller därför att skiljenämnden beslutar om kumulation? Seminariet tar sin utgångspunkt i ett antal praktiska situationer, vilka såväl processadvokater som jurister med inriktning på avtalsskrivning och transaktioner kan ställas inför. Föreläsare: Claes Lundblad är advokat och delägare vid Advokatfirman Lundblad & Zettermarck. Han var delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå under åren , styrelsens ordförande , och ledde advokatbyråns tvistelösningsgrupp under en rad år. År 2008 blev han delägare vid Roschier Advokatbyrå för att leda den byråns svenska tvistelösningsverksamhet. Claes Lundblad lämnade Roschier 2013 för att tillsammans med Claes Zettermarck starta Advokatfirman Lundblad & Zettermarck, som är inriktad på skiljemannauppdrag. Han var under åren ledamot av styrelsen för Sveriges advokatsamfund. Under åren var Claes Lundblad svensk ledamot av Internationella Handelskammarens skiljedomstol. Han tog initiativet till bildandet av Swedish Arbitration Association (SAA) och verkade som dess förste ordförande. Claes Lundblad är ledamot av bl.a. London Court of International Arbitration (LCIA) och International Bar Association. Stefan Brocker är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Under åren var han advokatbyråns Managing Partner. Bland övriga uppdrag kan nämnas Handelshögskolans (Göteborg) Råd, European Lawyer, Editorial Board och styrelsen för Concordia Maritime AB (publ). Oscarsalongen Uppsala 16 17

10 Affärsjuridik 1 Nya bestämmelser om korruption i offentlig upphandling Seminariet redogör inledningsvis för de svenska bestämmelserna om korruption i offentlig upphandling, såsom bestämmelserna om insiderbrott, jäv och problematiken med ställföreträdaransvar. Det har under senare år kommit flera intressanta avgöranden på området, bl.a. i samband med uppmärksammade korruptionsmål. Seminariet går också igenom de svenska bestämmelserna och domstolarnas praxis, liksom förslagen till nya upphandlingsdirektiv. Dessa direktiv genomgår för närvarande en omfattande omarbetning i syfte att uppdateras och moderniseras. Bland ändringarna föreslås nya bestämmelser om korruption i offentlig upphandling, bl.a. bestämmelser om insiderbrott, jäv och self-cleaning. Föreläsare: Andrea Sundstrand är jur. dr. vid juridiska fakulteten vid s universitet och advokat med egen verksamhet. Hon är även kursföreståndare för specialkursen om offentlig upphandling på juristlinjen i. Andrea Sundstrand var tidigare anställd under 11 år på dåvarande Nämnden för offentlig upphandling, och har sedan 1994 arbetat på heltid med regelverket för offentlig upphandling. Hon är författare till ett flertal böcker och artiklar om offentlig upphandling, utöver avhandlingen Offentlig upphandling primärrättens reglering av offentliga kontrakt (2012), och anlitas ofta som föreläsare. Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare vid Advokatfirman Delphi med ansvar för byråns kompetensgrupp för upphandling, konkurrensrätt och EU-rätt. Hon har arbetat med offentlig upphandling under närmare 15 år och är en av de personer i Sverige som har störst erfarenhet av upphandlingsområdet. Anna Ulfsdotter Forssell deltar regelbundet som föreläsare på olika utbildningar och i olika upphandlingsrättsliga expertpaneler. Hon har publicerat en stor mängd artiklar, kommentarer och analyser i upphandlingspress. Affärsjuridik 2 Konsumenttjänstlagen och småhusentreprenader Småhusentreprenader har en komplicerad relation till konsumenttjänstlagen. Från början omfattades sådana entreprenader inte alls av lagen. Senare kom de att delvis omfattas av lagen. Numera gäller lagens allmänna regler fullt ut för småhusentreprenader samtidigt som kompletterande regler för dessa entreprenader har införts i lagen. Frågan är hur denna reglering fallit ut. Seminariet inriktar sig på de praktiska problem som uppkommit i den sparsamma praxis som har förekommit under senare år. Härvid belyses frågor om gränsdragningsproblem mellan lagens allmänna regler och de om småhusentreprenader. Vidare diskuteras hur själva felansvaret är utformat och vilka utmaningar det medför. Det är ofrånkomligt att i sådana sammanhang komma in på bevisfrågor mot bakgrund av senare års rättspraxis. Föreläsare: Svante O. Johansson är justitieråd i Högsta domstolen. Han har tidigare varit professor vid Göteborgs universitet. Svante O. Johansson är författare till ett stort antal böcker och artiklar inom främst förmögenhetsrättens område, bl.a. Konsumenttjänstlagen En kommentar (2013). Uppsala 18 19

11 Brottmålsprocessen Möjligheter och begränsningar med ny teknik i brottmål Dagens informationssamhälle ställer allt högre krav på de rättsvårdande aktörerna när det gäller kunskap om hur ny teknik används i brott och hur man skyddar information. Många gånger är kunskapen om ny teknik alltför låg, vilket gör system och utredningar sårbara. Säpo och Militära säkerhetstjänsten har lång erfarenhet av att hantera skyddsvärd information och utreda IT-relaterade incidenter. Seminariet belyser några av de utmaningar som ny teknik skapar kopplat till det rättsvårdande arbetet i samhället. Hur genomförs tillsyn av IT-området och vilka krav kan man ställa på system som hanterar skyddsvärd information? Vilka spår kan man hitta i modern IT-utrustning? Vilket skydd ger ett lösenord? Dessa och andra frågor diskuteras under seminariet. Föreläsare: Mattias Hanson är överste och chef för säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Säkerhetskontoret ansvarar för den militära säkerhetstjänsten under chefen för Must, där IT-säkerhet är en av delkomponenterna. Mattias Hanson har mycket lång erfarenhet av IT-området. Henrik Christiansson är chef för enheten för Informationssäkerhet och Bevissäkring i IT-miljö vid Säkerhetspolisen. Han har arbetat vid Säkerhetspolisen sedan 2006 och var tidigare chefsanalytiker inom området Säkerhetsskydd. Dessförinnan arbetade han på Försvarets forskningsinstitut med studier inom området informationssäkerhet. Föreläsare: Elisabet Fura är Chefsjustitieombudsman. Hon var domare i Europadomstolen under , vice ordförande i Europadomstolens Sektion V, och ordförande i Europadomstolens kommitté för domarfrågor. Elisabet Fura var dessförinnan advokat och vice ordförande i Sveriges advokatsamfund under samt dess ordförande under Agneta Bäcklund är justitieråd i Högsta domstolen. Hon har tidigare varit rättschef i Justitiedepartementet med ansvar för kriminalpolitiska frågor och har deltagit i utredningar på straffrättens område. Hon är en av flera författare till Brottsbalkskommentaren och skriver bl.a. om påföljdsfrågor. Advokatverksamhet Carl Larsson Förhandlingsteknik för jurister Förberedelsen är förhandlingens absolut viktigaste del och den det slarvas mest med. Genom att göra en ordentlig förberedelse har man ett stort övertag redan från början. Seminariet tar upp vad man ska tänka på inför en förhandling, och introducerar en allmän, enkel och mycket användbar modell för förberedelse till förhandling. Föreläsare: Johan Lagerbielke är konsult inom förhandlingsteknik, civilekonom och fil. kand. i psykologi. Han föreläser sedan snart 10 år regelbundet för blivande advokater om förhandlingsteknik. Rule of Law/Offentlig rätt Straffrätt i europarättslig kontext Europarätten, genom Europakonventionen och EU-rätten, har under senare år fått ett allt större inflytande över straffrätten. Högsta domstolen meddelade i juni i år ett beslut i fråga om förbudet mot dubbelbestraffning där det svenska systemet med skattetillägg och straffansvar för skattebrott prövas mot Europakonventionen och EU:s stadga för mänskliga rättigheter. Avgörandet kan förväntas få stor betydelse för den svenska ordningen med straffansvar och avgifter som tillämpas inom flera rättsområden. Ytterligare exempel på frågor som prövats är straffansvar vid brottsprovokation, påföljdslindring vid bevisprovokation och hur kravet på kompensation vid långsam handläggning av brottmål ska tillgodoses. Vid seminariet redovisas den rättsutveckling som skett under senare tid

12 : seminarium 3 Process & Skiljedom Huvudförhandling i internationella skiljeförfaranden särskilt om bevisupptagning och slutanföranden Huvudförhandlingen i ett internationellt skiljeförfarande kan vara väsensskild från vad den svenska gemene processföraren är van vid. Bruket av skriftliga vittnesutlåtanden, skriftliga sakframställningar och s.k. post hearing briefs är i dag internationell best practice, och något som ställer speciella krav på ombudens teknik och taktik när det kommer till huvudförhandling. I ytterlighetsfall kan det innebära att huvudförhandlingen inskränker sig till bevisupptagning i form av korsförhör och/eller den allt vanligare tekniken med vittneskonferens. Till detta kommer användningen av stenografer som i realtid dokumenterar varje ord som yttras under förhandlingen, vilket kan ha större betydelse än vad många kanske tror. Seminariet tar sin utgångspunkt i konkreta exempel och övergår sedan i en diskussion om relevanta frågeställningar och i vilken utsträckning internationell best practice bör införlivas i svenska förfaranden. Föreläsare: Johan Sidklev är advokat och delägare vid Setterwalls Advokatbyrå. Han har gedigen erfarenhet som ombud i ett stort antal internationella kommersiella skiljeförfaranden, framförallt relaterat till energiområdet. Johan Sidklev har också erfarenhet från investeringstvister, bl.a. under the Energy Charter Treaty, där han biträtt både olika stater och privata investerare. Johan Sidklev har även uppdrag som skiljeman, företrädesvis i förfaranden med internationell anknytning. Han sitter i styrelsen för YAS (Young Arbitrators Sweden) och RCAN (Russian & CIS Arbitration Network) och är rektor för Skiljemannautbildningen, som är ett samarrangemang mellan SCC och SAA. Affärsjuridik 1 Saab-konkurserna en yrkesmässig och personlig utmaning En sammanfattning: kvm industrianläggning med nedlagd produktion och såld fastighet anställda Utländsk ägare Statliga garantier Tusentals leverantörer Ett stort antal spekulanter Intensiv mediabevakning Vad har vi gjort och vad återstår? Föreläsare: Anne-Marie Pouteaux är advokat och delägare vid Wistrand Advokatbyrå i Göteborg. Hon är utsedd till en av de två konkursförvaltarna i konkurserna i Saab Automobile. Anne-Marie Pouteaux har under sin karriär medverkat i hanteringen av ett flertal av de stora konkurserna i Sverige. I övrigt bedriver hon affärsjuridisk rådgivning med tonvikt på bolags- och finansieringsfrågor och är bl.a. styrelseledamot i Stena AB. Uppsala Oscarsalongen 22 23

13 Affärsjuridik 2 Projektledning i transaktioner I M&A-transaktioner är god projektledning i dag ett viktigt konkurrensmedel för att leverera den bästa tjänsten till klienten. Projektledningen är även central för att driva kostnadseffektiva projekt med god lönsamhet såväl för klienten som för advokatbyrån. Under seminariet delar föreläsarna med sig av erfarenheter och konkreta tips och kommer bl.a. att tala om: Att identifiera uppdraget och förstå klientens förväntningar Det ultimata projektteamet Samarbetet med övriga rådgivare Arvodesestimat och uppföljning Föreläsare: Malin Leffler är advokat och delägare vid Roschier Advokatbyrå. Hon leder advokatbyråns M&A-avdelning i Sverige. Malin Leffler har lång erfarenhet av projektledning i samband med inhemska och gränsöverskridande transaktioner och företräder regelbundet stora svenska och internationella klienter, särskilt inom riskkapitalbranschen. Markus Olsson är advokat och verksam inom M&A-avdelningen vid Roschier Advokatbyrå i. Han har erfarenhet av att arbeta som projektledare i inhemska och internationella transaktioner, bl.a. från tidigare anställning vid Slaughter and May i London. Johanna Wärnberg är biträdande jurist verksam inom M&A-avdelningen vid Roschier Advokatbyrå i. Hon har tidigare arbetat på FOREX Bank som bankjurist, där hon bl.a. fick insyn i vikten av god projektledning från ett klientperspektiv. Johanna Wärnberg är medlem i Finlands Advokatförbund och har erfarenhet av att, i Sverige och Finland, projektleda såväl inhemska som internationella transaktioner. Brottmålsprocessen Straffrätt och psykisk störning Seminariet behandlar frågor relaterade till straffrätt och psykisk störning med utgångspunkt i Psykiatrilagsutredningens betänkande (SOU 2012:17), där genomgripande förändringar föreslås i fråga om psykiskt störda lagöverträdare. Under seminariet tas upp, från respektive paneldeltagares perspektiv, såväl ämnen mer specifikt knutna till PLU:s förslag som mer övergripande och i någon bemärkelse tidlösa frågor. Till den senare kategorin hör exempelvis problem som ombud att hantera psykiskt störda klienter, prövningen av psykiskt störda mot de vanliga ansvarsförutsättningarna, och de olika ingångar som rättspsykiatrin respektive straffrätten har till de i någon bemärkelse gemensamma frågorna. Föreläsare: Claes Lernestedt är professor i straffrätt vid Uppsala universitet. Han är författare till en rad böcker och publikationer inom straffrätten. Claes Lernestedt deltog som expert i Psykiatrilagsutredningens referensgrupp knuten till den särskilda arbetsgruppen för straffrättsfrågor. Bengt Ivarsson är ordförande i Sveriges advokatsamfund och verksam som advokat vid Kihlstedts Advokatbyrå i Linköping. Han har under sex år varit ordförande i Östergötlands försvararkollegium och har lång erfarenhet av uppdrag som offentlig försvarare samt att i de sammanhangen företräda psykiskt sjuka. Bengt Ivarsson deltog som expert i Psykiatrilagsutredningen. Marianne Kristiansson är adj. professor i rättspsykiatri vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet. Hon är också verksamhetschef vid Rättsmedicinalverkets Rättspsykiatriska avdelning i och vetenskapligt råd i rättspsykiatri vid Socialstyrelsen. Marianne Kristiansson deltog som expert i Psykiatrilagsutredningen

14 Rule of Law/Offentlig rätt Processram och taleändringar i förvaltningsmål Rättsskipningen i förvaltningsdomstolarna regleras i huvudsak genom förvaltningsprocesslagen (FPL). Lagen, som endast innehåller ett femtiotal paragrafer, lämnar en hel del processuella frågor obesvarade. Detta var vid lagens tillkomst ett medvetet val från lagstiftarens sida och har sin grund i den funktion processen då skulle fylla. Under åren har emellertid målfloran i förvaltningsdomstolarna ökat dramatiskt. Dessa domstolar avgör numera ett betydande antal för fysiska och juridiska personer viktiga och ingripande frågor. Allt från mer personliga förhållanden, som socialförsäkringsförmåner och asyl, till ingripanden och tillstånd inom olika näringsgrenar, t.ex. avseende bankrörelse och läkemedelsförsäljning, och frågor av närmast kommersiell natur, såsom upphandling och samtrafikavgifter. Till följd av denna förändring finns det numera ofta ett behov av att bestämma och upprätthålla processramen, dvs. vad prövningen får avse. Eftersom författningsbestämmelser angående detta i princip saknas spelar praxis en avgörande roll. Det huvudsakliga syftet med seminariet är att utifrån praxis belysa vad som utgör processramen i förvaltningsmål och när en ändring av talan är tillåten respektive otillåten. Föreläsare: Ulrik von Essen är professor i offentlig rätt vid s universitet. Hans forskning har under senare år främst rört processen i förvaltningsdomstolarna. Ulrik von Essen har författat monografin Processramen i förvaltningsmål (2009) och ett flertal artiklar i ämnet. Han gav 2013 tillsammans med Bertil Wennergren ut en i allt väsentligt omarbetad upplaga av kommentaren till förvaltningsprocesslagen. Ulrik von Essen är en flitigt anlitad föredragshållare och medverkar bl.a. i sex olika kurser inom Domstolsakademin. Sedan 2001 är han redaktör för Förvaltningsrättslig Tidskrift. Carl Larsson Föreläsare: Stefan Brocker är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Under åren var han byråns Managing Partner. Bland övriga uppdrag kan nämnas Handelshögskolans (Göteborg) Råd, European Lawyer, Editorial Board och styrelsen för Concordia Maritime AB (publ). Christer Danielsson är advokat och delägare vid Frank Advokatbyrå. Under 15 år var han verksam vid Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, varav åtta år som delägare. Hans huvudsakliga inriktning på Gernandt & Danielsson var transaktioner, som huvudrådgivare vid ett stort antal förvärv och samgåenden, bl.a. vid bildandet av det som i dag är Nordea. På senare år har Christer Danielsson främst varit verksam inom tvistelösning, dels som ombud i kommersiella tvister, dels som skiljeman. Han är en av landets mest anlitade skiljemän med ett 70-tal uppdrag under de senaste fem åren (samtliga deltagare) Föreläsare: Colin Moon, årets talare 2012: Are Swedes really that normal om kulturkrockar, kommunikation och kemi Vinterträdgården Drink och bankett underhållning av Andreas Lundstedt med orkester Vinterträdgården Advokatverksamhet Framgångsfaktorer i advokatverksamheten Vad är det som gör att en del organisationer är mer framgångsrika än andra? Hur gör framgångsrika organisationer för att attrahera, behålla och utveckla duktiga medarbetare? Vad betyder egentligen stjärnorna för verksamheten och vilken roll bör dessa ha i organisationen? Vilka särskilda utmaningar finns i en delägarledd organisation? Vad är egentligen företagskultur för något och vilken betydelse har företagskulturen som framgångsfaktor? Hur mäter man framgång? Hur tillvaratas och utvecklas kunskap i en framgångsrik organisation? Dessa och andra frågeställningar diskuteras under seminariet och belyses med en rad exempel ur verkligheten

15 Fredag 18 oktober har tidigare medverkat bl.a. vid Advokatdagarna och i Domstolsakademins utbildningsverksamhet (samtliga deltagare) Generaldirektör Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen: Vad gör Säpo egentligen? Vinterträdgården : seminarium 4 Process & Skiljedom Ne bis in idem: rättsläget efter Högsta domstolens avgöranden vad händer sedan? I två avgöranden från Högsta domstolen i somras slås fast att det svenska systemet med dubbla förfaranden (skattetillägg och åtal) vid lämnande av oriktiga uppgifter som underlag för beskattning inte är förenligt med Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och EU:s rättighetsstadga samt att denna oförenlighet anses ha inträffat i och med ett avgörande från Europadomstolen den 10 februari Seminariet behandlar frågor kring konsekvenserna på kort och lång sikt av Högsta domstolens beslut. Dessa frågor rör bl.a. Åklagarmyndighetens hantering av frågor om resning i mål om skattebrott, vilka andra områden inom straffrätten som kan komma att påverkas av besluten, Högsta domstolens roll som lagstiftare samt Europarättens långsiktiga inflytande på den nationella rättsbildningen. Föreläsare: Anders Perklev är riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten. Tillsammans med vice riksåklagaren är han enda allmänna åklagare i Högsta domstolen. Anders Perklev har tidigare varit expeditions- och rättschef inom Regeringskansliet och dessförinnan chef för Justitiedepartementets straffrättsenhet. Han har också haft uppdrag som särskild utredare inom straffrättens område. Leif Gustafson är advokat och delägare vid Advokatgruppen i. Han har varit advokat sedan 1983 och var under åren ledamot av Advokatsamfundets huvudstyrelse. Leif Gustafsons advokatverksamhet är helt inriktad på ekobrottmål. Börje Leidhammar är advokat och delägare vid Advokatfirman Börje Leidhammar. Han är också adj. professor vid Högskolan i Gävle med inriktning mot skatteförfarandet. Börje Leidhammar har, förutom sin doktorsavhandling om bevisning i skattemål, själv och tillsammans med andra författat ett flertal kommentarer, handböcker och artiklar på området. Han Affärsjuridik Börsrättsliga nyheter och trender Under senare år har det genomförts flera förändringar av det börsrättsliga regelverket. Exempelvis infördes nya takeover-regler 2012, som har påverkat det praktiska arbetet. Det har även föreslagits ett antal andra revideringar av regelverket som kommer att påverka arbetet framöver, t.ex. att det ska införas ett prospektansvar för emittenter (dvs. det företag som emitterar värdepapper). Seminariet berör dessa och andra nyheter utifrån erfarenheter från den praktiska tillämpningen. Föreläsare: Dick Lundqvist är vice ordförande i Sveriges advokatsamfund och verksam som advokat och delägare vid Gernandt & Danielsson Advokatbyrå. Hans huvudinriktning är transaktionsrelaterad rådgivning inom börsrätten. Dick Lundqvist är ansvarig för advokatbyråns verksamhet inom börsoch kapitalmarknadsrätt. Han har varit verksam under drygt 20 år som rådgivare i olika börsrättsliga ärenden och är ledamot i Aktiemarknadsnämnden. Humanjuridik Oscarsalongen Familjerätten möter förmögenhetsrätten några gåvorättsliga frågor Under senare år har alltmer uppmärksammats förmögenhetsrättsliga aspekter på rättshandlingar inom den ekonomiska familjerätten i vid bemärkelse. En och samma åtgärd kan bedömas olika beroende på om den prövas utifrån den allmänna förmögenhetsrätten istället för de familjerättsliga reglerna. I det ena fallet kan handlingen anses giltig medan den i det andra bedöms vara ogiltig. Även de skattemässiga konsekvenserna kan skilja sig åt. Vid seminariet belyses problematiken med bl.a. rättsfall och doktrin för att därigenom underlätta en allsidig behandling av benefika rättshandlingar. Föreläsare: Örjan Teleman är advokat och knuten som konsult till Amber Advokater, men är numera huvudsakligen verksam som författare och föreläsare. Han har skrivit Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa (5 uppl.), Äktenskapsförord (3 uppl.) samt tillsammans med Lars Tottie svarat för den andra upplagan av kommentaren till äktenskapsbalken. Örjan Teleman har vidare medverkat i lagstiftningsarbete. 28 Uppsala 29

16 Brottmålsprocessen Whistleblowers rättsläge och skydd Whistleblowing innebär att en person inom en verksamhet slår larm om missförhållanden av olika slag. En känd svensk visselblåsare var Ingvar Bratt som avslöjade mutaffärer inom Bofors. En annan var undersköterskan Sarah Wägnert, som avslöjade missförhållanden inom vården och gav namn till Lex Sarah. Whistleblowing aktualiserar många rättsliga frågor om yttrandefrihet inom arbetslivet. Två offentliga utredningar arbetar nu med dessa frågor, en om stärkt meddelarskydd för privatanställda särskilt inom vård, skola och omsorg. Ytterligare en handlar om ett stärkt skydd, inom hela arbetsmarknaden, för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, oegentligheter eller brott. Seminariet belyser olika rättsliga aspekter av whistleblowing liksom publicistiska överväganden i samband med avslöjanden. Föreläsare: Lars Viklund är advokat och var under många år verksam vid Sju Advokater i. Hans huvudsakliga inriktning är arbetsrätt och yttrandefrihetsrätt. Inom arbetsrätten har han också varit verksam inom offentliga utredningar, som författare och som lärare. Lars Viklund är moderator för seminariet. Helena Sundén är jurist och generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Hon var tidigare VD för en konsultverksamhet specialiserad inom områdena anti-korruption och affärsetik. Helena Sundén har arbetat med frågor avseende förebyggande, utredande och upptäckande av ekonomiska oegentligheter och korruption inom privata och offentliga verksamheter inom Sverige och globalt. Einar Lundgren är styrelseledamot i Institutet mot Mutor (IMM) och Transparency International Sverige. Han var tidigare chefsjurist under 17 år i Skanska AB. Robert Engstedt är åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Han började som åklagare i och under åren arbetade han som kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten, specialiserad på ekonomisk brottslighet. Under åren arbetade Robert Engstedt som rådgivare och bolagsjurist vid PwC. Olle Zachrison, statsvetare och journalist, är redaktionschef på SvD och till nyligen chef för SvD Näringsliv. Han har en bakgrund som arbetsledare och reporter på en rad olika medier som E24, TV8, TV4 och Ekot. Rule of Law/Offentlig rätt Yttrandefrihet och integritetsskyddet Verkliga människor i fiktiva berättelser, vinklade porträtt i dokumentära skildringar, utmanande uttryck i konstverk när och hur inträffar konflikt mellan den konstnärliga friheten och juridiska begränsningar? Om detta byter och bryter Mårten Schultz och Peter Danowsky tankar och åsikter. Föreläsare: Mårten Schultz är professor i civilrätt vid s universitet sedan Han blev utsedd till Årets Jurist 2012 och Årets lärare vid s universitet Mårten Schultz är aktiv inom sociala medier och har bl.a. grundat Sveriges största juridikblogg, Juridikbloggen och twittrar om juridik Peter Danowsky är advokat och delägare vid Danowsky & Partners Advokatbyrå. Han arbetar huvudsakligen med tvistelösning både som partsombud och som skiljeman. Ett särskilt intresseområde är immaterialrätt, medierätt och yttrandefrihetsfrågor. Advokatverksamhet Carl Larsson Retorik i rättssalen Retorik är konsten att övertyga, något som sammanfaller med advokatens uppgift i domstol eller i en förlikningsförhandling. Under seminariet sammanfattas övertygandets verktyg med fokus på sakframställning, förhör och plädering. Med inriktning på hur retoriken kan användas praktiskt i en rättegång behandlar seminariet följande frågor: Vilka argument ska ett rättegångsombud använda? Hur ska klientens karaktär beaktas? Hur ska en rättegång förberedas? Vilka modeller finns för sakframställning och plädering? Att tala fritt eller från manus eller powerpoint det är frågan! Föreläsare: Agneta Wallin är retorikexpert och arbetar på Demosthenes AB. Hon har bl.a. undervisat i retorik för jurister på s universitet, Uppsala universitet, advokatbyråer, myndigheter och domstolar. Agneta Wallin har tillsammans med Mikael Persson författat Åklagaren i rättssalen samt Övertyga en handbok i retorik

17 : seminarium 5 Process & Skiljedom The IBA Guidelines on Party Representation in International Arbitration Ensuring Fair Play or Cramping Counsel s Style? Seminariet genomförs på engelska. Earlier this year the International Bar Association unveiled its guidelines on the conduct of party representatives. In one of its more controversial initiatives, the IBA has sought to identify specific standards of behaviour which reflect the principle that party representatives should act with integrity and honesty and should not engage in activities designed to produce unnecessary delay or expense. But is it right to seek to codify such matters given different cultural expectations and practices? Who will enforce these standards and how will they interact with local Bar rules? Doesn t each alleged infringement need to be considered in its particular context? Judith Gill is a former Co-Chair of the IBA who worked as part of the Task Force which developed the Guidelines and will give her perspective on the challenges inherent in seeking to regulate counsel conduct and how the Guidelines have sought to address them. Fredrik Andersson will give his views on the guidelines from a Swedish lawyer s perspective. Föreläsare: Judith Gill has been a partner of Allen & Overy LLP since She is only the second woman solicitor-advocate to be appointed QC and the first with an international arbitration practice. In July 2011 Judith Gill won the award for Best in Commercial Arbitration at Euromoney s Women in Business Law Awards. She was voted in the top 10 of Super Lawyers Annual List covering all practice areas in Judith Gill has extensive experience in both institutional and ad hoc arbitration, is regularly appointed as an arbitrator and frequently appears as lead advocate in arbitration proceedings. Her arbitration practice covers a broad range of subjects including insurance, joint ventures, distributorships, projects and many other commercial dealings including acting both for and against government entities. She is joint author of the last three editions of the leading textbook Russell on Arbitration and has published widely on arbitration issues. Fredrik Andersson är advokat och delägare vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå och verksam i advokatbyråns grupp för tvistelösning. Han är specialiserad på kommersiella processer och skiljeförfaranden och har uppträtt som ombud i ett stort antal svenska och internationella processer. Han har omfattande erfarenhet av såväl ad hoc-skiljeförfaranden som skiljeförfaranden under bl.a. s Handelskammares regler, ICC:s Affärsjuridik skiljedomsregler, UNCITRAL:s och ICSID:s regelverk. Fredrik Andersson uppträder även som skiljeman och föreläsare. Oscarsalongen Bolagsordningen vän eller fiende vid reglering av aktiebolagsrättsliga förhållanden? Det gängse sättet för aktieägare att reglera ägandet i och förvaltningen av ett aktiebolag är att träffa ett aktieägaravtal. Ett aktieägaravtals beslutsregler binder parterna men saknar verkan i aktiebolaget och avtalade överlåtelsebegränsningar har, som utgångspunkt, ingen verkan mot tredje man. Därför kan det finnas anledning att överväga att i stället ta in vissa bestämmelser i bolagsordningen. Vid seminariet behandlas vilka slags bestämmelser som kan och inte kan tas in i ett aktiebolags bolagsordning, som kontrast mot vad man kan och inte kan åstadkomma genom reglering i aktieägaravtal. Seminariet tar upp en handfull typiska fallgropar och frågeställningar på området och diskuterar även Bolagsverkets registreringspraxis när det gäller vissa bolagsordningsbestämmelser. Föreläsare: Erik Sjöman är advokat och delägare vid Advokatfirman Vinge, med aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt som specialdiscipliner. Han är ledamot av NASDAQ OMX s bolagskommitté och författare bl.a. till boken Hembud, förköp och samtycke En kommentar till 4 kap. 736 aktiebolagslagen och medförfattare till boken Takeover-reglerna En kommentar

18 Humanjuridik Konflikt och försoning en ny modell vid vårdnadstvister Antalet vårdnadstvister i domstolarna har ökat betydligt under senare år. Inte sällan återkommer parterna med nya stämningar. De barn som är föremål för vårdnads- och boendetvister är, förutom att de hörs i vårdnadsutredningar, ofta även aktuella inom andra verksamheter i socialtjänsten på grund av orosanmälningar. Upprepade rättegångar har även en tendens att höja konfliktnivån mellan parterna och forskningen visar att barnen blir lidande på olika sätt. Konflikt och Försoning är en ny modell med norsk lagstiftning som förebild som syftar till att flytta fokus från konflikten till att hjälpa parterna att se lösningar som är bäst för barnen och som är varaktiga. Metoden innebär ett närmare samarbete mellan domstolen och familjerätten, som även medverkar under rättegången. Parter och barn erbjuds även stöd och hjälp från socialtjänsten. Metoden har sedan 2009 med goda resultat prövats vid Södertörns tingsrätt och används i dag vid allt fler domstolar i landet. Föreläsare: Britt Björneke är rådman vid Södertörns tingsrätt. Hon är ansvarig för kvalitetsarbetet i bemötandefrågor och moderniseringen av domskrivning på tingsrätten. Hon har också arbetat på Domstolsverket med utvecklingsoch organisationsfrågor. Britt Björneke är huvudansvarig för nätverket Humanjuristdomare samt leder projektet Konflikt och Försoning i familjemål. Hon har även skrivit manus till informationsfilmen Konflikt & Försoning ett annat sätt att handlägga vårdnadsmål. Uppsala Brottmålsprocessen Elektronisk informationshantering i brottmålsprocessen Projektet Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) drivs sedan flera år av rättsväsendets myndigheter med fokus på brottmålsprocessen. Syftet är att övergå från pappershantering till ett elektroniskt informationsflöde i rättskedjan, från polisanmälan till verkställd dom. Härigenom kan man korta tiden och få högre kvalitet (färre felkällor) i rättsprocessen. För brottmålsadvokaten kan det handla om att få ut en elektronisk förundersökning, och då kunna ta del av och hantera text, bilder, diagram och annat som ingår i protokollet. Tunga förundersökningar kan numera ersättas med lätta läsplattor. Hur ska advokaten hantera tekniken och övertyga i rättssalen? Seminariet introducerar den nya tekniken som hjälpmedel. Det handlar om att både före och under huvudförhandlingen strukturera, stryka under och på andra sätt använda läsplattan på ett effektivt sätt. Föreläsare: Henrik Olsson Lilja är advokat och delägare vid Advokatfirman Althin. Han är verksam inom brottmål, framför allt ekomål, och använder uteslutande Ipad i sin verksamhet. Rule of Law/Offentlig rätt EU:s rättighetsstadga - spader ess eller Svarte Petter inför svenska domstolar? I december 2009 trädde EU:s rättighetsstadga i kraft såsom fullt tillämpbar EU-rätt med samma ställning som fördragen. I praktiken innebär detta att EU fått en rättighetskatalog för enskilda personer och företag, som ska tillämpas med företräde framför EU:s sekundärrätt och nationell rätt i fall där konflikter uppstår. Seminariet behandlar stadgans innehåll och verkan med särskild inriktning på hur den kan och bör användas inför svenska domstolar. Seminariet behandlar frågor om hur stadgan ska tolkas, dess förhållande till nationell konstitutionell rätt, till Europakonventionen och den senaste rättsutvecklingen. Föreläsare: Thomas Bull är justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen och f.d. professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Han har tillsammans med Fredrik Sterzel författat Regeringsformen en kommentar och i övrigt skrivit ett stort antal artiklar om rättighetsfrågor i svensk och europeisk rätt samt deltagit som expert i ett antal statliga utredningar inom det offentligrättsliga området. Carl Larsson 34 35