Att ifrågasätta det egna existensberättigandet som skribent är inte koketteri. Det är en rimlig fråga som alla borde ställa sig. Kvinnor ställer den

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ifrågasätta det egna existensberättigandet som skribent är inte koketteri. Det är en rimlig fråga som alla borde ställa sig. Kvinnor ställer den"

Transkript

1 Naiv, uggla En uggla ber inte om ursäkt. Den sitter och äger, sitter och ugglar med fixerad, barsk och oförstående blick. En uggla är ett påstående, inte ett försvar. Ugglan är urbilden för alienerat självförtroende, för ensamheten i att äga världen och samtidigt vara ett utsatt kryp, för kombinationen av hybris och självförringande som är en av skrivandets starkaste drivkrafter. När jag sätter titeln på den här boken är det alltså inte utifrån en önskan att bli klok som en uggla, utan med tanke på den stirrande ugglan som ett beslutsamt, alienerat ufo, denna stencoola varelse som ibland ser ut som en stubbe, ibland som en säl, och som kan snurra på huvudet nästan ett helt varv, precis som den djävulsbesatta Regan i Exorcisten. Sådan måste inställningen vara: övertygad om den egna, omänskliga förmågan att vrida nacken åt ett håll som varken man själv eller någon annan hade väntat sig. Den här vridningen eller perspektivförskjutningen handlar inte om att trendkänsligt välja den oväntade vinkeln för sakens skull, eller om att tala ur en tillkämpad outsiderposition. Den handlar om villkoren för normal känslighet och iakttagelseförmåga. Varför har jag då rätt att i en sinnessjukt tjock bok vräka ut min strävan efter att bli en sådan iakttagande och verklighetsförskjutande varelse? Varför ska just jag ha rätten att öppna käften? 5

2 Att ifrågasätta det egna existensberättigandet som skribent är inte koketteri. Det är en rimlig fråga som alla borde ställa sig. Kvinnor ställer den i och för sig betydligt oftare än män, kanske rentav för ofta, men då snarare som en black om foten än som forskning i de egna bevekelsegrunderna. Och själva frågan, bortom risken att bli hämmande, är avgörande: Är det en rättighet att få prata bara för att man tycker sig ha något att säga? Om man inte ens har något att säga utan enbart vill ägna sig åt själva sägandet och prata för att synas och få uppmärkamhet? Vem kan förresten skilja det ena från det andra? Är det en självklar rättighet att alltid få yttra sig eftersom yttrandefrihet råder och allt annat vore censur? Själv utgår jag numera från att det jag har att säga äger tyngd: inte viktigare än någon annans röst, men inte heller mindre viktigt: det är en aspekt av verkligheten, ofta en skygg och skymd aspekt, inte i form av ren subjektivitet på en nyliberal personlighetsmarknad, utan som ett inslag i den övergripande, värderingslösa objektivitet som är summan av oss alla. Jorden sedd på avstånd, där är jag ett av krypen, en uggla i urskog. I skrivande stund måste jag äga ett bastant självförtroende, annars blir varje påstående en omöjlighet. Jag måste överdriva, gå för långt och ta i med hårdhandskarna. Jag måste skriva essäer som om jag ägde makten att formulera världen, därför har jag makten att formulera världen. Jag måste skriva kritik som om min läsning kunde göra skillnad, därför gör den skillnad. Jag måste skriva poesi som om jag hade rätt att uppfinna språket. Nu är det jag som uppfinner språket. Men den här boken är inte enbart ihopsatt för att jag ska köra en egotripp och undersöka skrivarutvecklingen i mina egna texter, utan för att den speglar ett antal spår i samtidshistorien: millennieskiftets tid, från mitten av 90-talet fram mot Under den här tiden har både Internet och bloggverkligheten exploderat: de tyngsta exklusivitetskraven har på kort tid ryckts bort ur skri- 6

3 varuppdraget, till och med ur den tidigare ytterst skicklighetsberoende poesin. Blogg är bagatell, det är själva förutsättningen. Demokratin är total, även om den känns allt mer tom på innehåll och allt mer länkad till en destruktiv nyliberalism: alla har rätt att prata, sen är det en individualistiskt marknadsekonomisk fråga om någon vill lyssna. Den som börjar skriva idag behöver kanske aldrig, på gott och ont, ta sig igenom den massiva självförtroendeutbildning i skrivarkonst som essäister, kritiker och poeter i min egen och tidigare generationer har tvingats utsätta sig för. Mina tidiga texter i den här samlingen bär drag av ett akademiskt tonfall samtidigt som jag försöker få detta tonfall att spåra ur totalt, i kölvattnet av de experimentella och fantastiska lekar med min egen kropp & själ som jag utförde tillsammans med Surrealistgruppen i Stockholm under 90-talet. I våra tidskrifter, till en början satta utan dator, på gammalt vis, i smyg på ett kontor där vi inte fick vara utan praktiskt taget bröt oss in nattetid var idealet den poetoteoretiska texten, alltså poetiskt tillspetsad, absurd akademism. Ett slags utbrytningsförsök från det auktoritära tonläget, från texter som krävde påstått objektiva och högtravande formuleringar för att bli tagna på allvar. Med åren har jag blivit mycket mer laid back kan visserligen få utbrott i texterna, men är inte längre mordiskt sugen på samhällsförändring i förlängningen av varje, enskild text. Numera handlar det mer om det marginellt nötande, mer om list, mindre om aggression. Det är inte bara en personlig förändring jag tror den här inställningen speglar den allmänna övergången inom essäistiken från sent 1900-tal till 2000-tal. Bloggjournalistiken har tagit över krönikörprosan och smittat av sig på essäistiken, kritiken och poesin. I kritikens fall kan den utvecklingen fungera uppmjukande: litteraturkritikens auktoritet som homosocialt nätver- 7

4 karforum och skenobjektiv bildningsuppvisning i händerna på pompösa smakdomare är visserligen sedan länge försvunnen, men idén att det går vattentäta skott mellan kritikerns inre liv och hans eller hennes läsningar lever däremot kvar. Därför är ordet jag lätt föraktat i recensioner ett tecken på slafsigt tyckande. Själv har jag svårt att se läsningen frikopplad från läsaren, och tycker att kritiken behöver kritikerns självkännedom i förhållande till verket. När kritikern väl har redovisat eller åtminstone medvetandegjort sitt psykologiska förhållande till vad verket väcker inom honom eller henne på den subjektiva privathistoriens plan då kan vi börja snacka om en ny och uppriktig blick, en subjektiv objektivitet renskalad från personliga underströmmar och skumma bevekelsegrunder. Också poesin har påverkats av bloggskrivandets nya världsbild och kriterier för hur man gör text: den tungt och exklusivt hjärnborrande suggestionen, de enstaka ordens och strofernas oerhörda laddning både grafiskt, språkligt och innehållsmässigt, har i den senaste poesin övergått i medvetet antisuggestiv vardagspladdrighet. Essäkonsten är den genre som har förändrats minst av bloggtänkandets påtryckningar den ofokuserade pratigheten som politisk estetik har inte påverkat essäistiken lika genomgripande som kritiken och poesin. Det beror förstås på att essäisterna redan var hemmastadda i det som visat sig vara bloggandets intressanta sida: förmågan att följa skissartad samhällsförändring utan att behöva ta ansvar eller följa formuleringsprivilegiets regelverk. Essän har aldrig behövt ta hänsyn till vems ord som räknas som viktiga, vilka genrer som räknas som tunga och har företräde till den politiska sanningen. I det marknadsekonomiska patriarkatets ständigt pågående maktspel om formuleringsprivilegiet har essäer därför alltid kunnat avfärdas som skönlitterära fantasier, allmänt tyckande eller pubertala känsloutbrott. Essäistiken hör till formuleringsruljansens lättviktare, sönderklämd 8

5 under tyngden från reportagejournalistik eller vetenskapliga uppsatser och artiklar, men det skiter den i. Jag brukar tänka på seriösa journalister med staber av researchers bakom sig när jag häver ur mig påståenden hämtade från yttre rymden av min hjärnas vildaste fantasi och hanterar dem som om de vore sanna, vilket de ju är. Essäistik handlar därför om att förtydliga aspekter av verkligheten som alla visserligen känner till men få tänkt på som samtidspolitiskt viktiga. Dessutom är essän alltid en skiss i ett pågående samtal, ett samtal jag har med mig själv och andra, den är aldrig något definitivt ställningstagande även om den kan verka tvärsäker inom sina egna ramar. I det avseendet ligger den nära bloggestetikens omedelbara spontanitet, men utan att för den skull överskuggas av det som överskuggar så många bloggar där skissformen annars skulle kunna vara ett slags öppenhet: det oproportionerligt stora behovet av att skaffa bekräftelse åt upphovsmannen på en marknad av image, karisma och mänskliga varumärken. Själv aktar jag mig inte bara för det journalistiskt adekvata, utan alltså också för det akademiska. Jag har visserligen inget populistiskt förakt för svåra ord och tillkrånglade formuleringar man måste särskilja det akademiska språkets maktfullkomlighet från dess förmåga till nyanseringar och preciseringar. Rinnande efter varandra i bisats efter bisats alstrar de senare en nästan hemlighetsfull skönhet i den välskrivna, akademiska texten. Vad jag vill undvika är det vattentäta skrivande som journalister och akademiker söker: akademikerna i sin strävan efter en strikt definierad, verifierbar objektivitet och journalister i sin (påstådda) noggrannhet vad gäller research, etik och källkritik. Essäistiken är, kort sagt, en fladdrig och skissartad upplevelsekonst bortom såväl bloggnarcissismen som den öronmärkta seriositeten på gränsen mellan fantasi och verklighet, mellan poesi, journalistik och vetenskap. 9

6 Men trots essäistikens subtila avlyssningsmetoder behöver det inte vara någon hypersensitiv verksamhet att gestalta de samtidstendenser eller framtidstrådar den snappar upp: klumpigheten är ett inslag i all sårbarhet. Inget hindrar att man med buller, bång, tics och kaos söker sig fram till en kombination av vulgaritet och utsatthet. Man behöver alltså inte vara någon lysande stilist för att sätta sig i kontakt med de osynliga möjligheterna. Lysande stilister är det värsta jag vet, och jag försöker jobba mig så långt bort från den lysande stilistiken man kan komma. Jag tycker själv att det går ganska bra. Många av essäerna i den här samlingen är fulla av svordomar och onödiga adjektiv, löjliga metaforer, svepande generaliseringar, slarviga antaganden och illa underbyggda påståenden. De snubblar över sig själva, innehåller för många stötiga bisatser och alldeles för många kolon, de faller pladask till höger och vänster. Rätten till det fula, fumliga och ibland rentav charmlösa är viktig om man vill uppnå ett oberoende kritiskt tänkande, som ett vapen mot den egna längtan efter att få beröm och bli omtyckt och betraktad som duktig. Men den essäist som har lyckats undvika den konventionella maktens regelverk och det lyxprostituerade stilistspråket i sina texter har fortfarande ett problem att ta ställning till: bildning. Bildning kan fungera som frigörelsemedel, men också som maktspråk. Jag sitter i och för sig inte riktigt i samma klasshistoriska båt som Maria Sveland beskriver i sitt bidrag i antologin Min mormors historia, men jag känner igen miljöerna av ordlöshet, oförmågan till verklighetsnyansering. Maria Sveland slåss mot en bakgrund av stark ovilja att uttrycka sig i komplexa ordalag kring såväl känslor som samhälle, ett ointresse av att formulera världen. I förlängningen har ordlösheten att göra med en ovana vid fördjupning, och därmed med ointresse för bildning. I Svelands fall har den följt med genom generationer av ointellektuell arbetarklass som 10

7 aldrig engagerade sig politiskt eller studerade Marx och Engels, men som Sveland själv skriver: ordlösheten är inte enbart klassrelaterad. Den kan också kopplas till genus och läsas ur ett kvinnohistoriskt perspektiv av ont om tid och alldeles för mycket osynligt och oavlönat ansvar, det vill säga bristen på ett eget tankerum. Att se bildning som en klass- eller genusfråga är förstås ingen nyhet, och givetvis är bildningen också ett sätt att klassklättra hos många i min ålder ett projekt som har pågått i minst två generationer. Men den intressanta frågan är: när blir man tillräckligt bildad? Som litteraturkritiker: måste man ha läst alla klassiker först, för att få prata? Måste man ha kanon (eller nördkanon, vilket också är vanligt, och jag själv ligger nog snarare i den sfären med husgudar som H P Lovecraft och Stanislaw Lem) i ryggmärgen? Jag har till exempel, jag bara tar nåt ur högen, varken hunnit eller orkat läsa Musil, Proust eller Thomas Mann, ursäkta. Och jag har verkligen försökt förstå poängen med Rilke, men han är ju för jävla aptrist. Med bildningen följer också kunskapen om att det alltid finns någon annan som är mer bildad, som kanske vet mer än jag och därför har mer rätt. Förr skämdes jag över mina luckor. Alla vet att bildningslakuner ska man tala tyst om som litteraturkritiker, och länge gjorde jag mitt bästa för att följa det rejset, nickade ett svävande medhåll när någon pratade om nån litterär storhet jag i bästa fall vagt kände igen namnet på men inte hade läst eller kunde placera i rätt tradition. Tills jag kom på att luckor är användbar sårbarhet som kan fyllas med uppriktighet istället för med glidande halvlögner om vad man har läst och inte läst. Bildning och intelligens är inte nödvändigtvis samma sak, och om bildning är viktig, särskilt när den hålls isär från patriarkala karriärtävlingar, så finns det en sak som är viktigare, hur djupt in i den intellektuella kunskapen man än tränger, nämligen att behålla den naiva blickens bonnförnuft. Jag är inte längre rädd för mina vita fläckar av till naiv idioti gränsande 11

8 bildningsbrist, tvärtom anser jag mig ha rätt att ha synpunkter på litteraturvetenskap utan att vara spränglärd, och att ha rätt till åsikter om sport, samhällsekonomisk politik eller läkemedelsforskning utan att ha den blekaste aning om teoribildningen bakom dem. Det är trots allt mitt liv som ligger i skottgluggen för resultatet av avancerade finansiella praktiker och psykologiska marknadsföringsexperiment. Med mina skattepengar är jag med och finansierar den överpumpade sportbranschen, om inte annat så genom idrottsrörelsens oreflekterade disciplinering och tävlingsinriktade strömlinjeformning av barn, och genom att ge SVT licenspengar bidrar jag ofrivilligt till att prioritera sport framför kultur i tevetablåerna. Jag har rätt att uttala mig om saker jag inte vet någonting om som motvikt till alla män som tror sig veta mycket mer än de verkligen vet om allt de uttalar sig om. Vidare har jag rätt att uttala mig på basis av allmänt samhällsytlig information, information hämtad från teve och kvällstidningar, kort sagt: verkligheten som den presenteras i media, där humor, populism, sarkasm, allvar, hat och glädje är svåra att skilja från varandra. Jag ser en stark poäng med att göra kritik och essäistik politisk från det lilla till det stora, från det oseriösa till det seriösa: Från den medvetet bristande researchen går en tråd in i ett allmänt tänkande, en medial föreställning om världen, på gränsen mellan fördomar och vetande. Det är verkligheten som fantasi, ett livskraftigt villkor i marknadsekonomin, och vad man än tycker om det så är fantasierna vardagsrealiteter. Det stämmer alltså att essän gränsar till skönlitteratur, till rena fantasier. Men det gör den knappast mindre politiskt viktig. Människors inre liv, gestaltat både i konst, litteratur, dokusåpor och modern mediamytologi, är en högintressant politisk variabel. I förlängningen styrs ju både verkligheten och verklighetsrapporteringen av tolkningar som har med infantila inre drifter och underströmmar att göra. Maktspel och positionering i 12

9 hierarkier kan lätt läsas i samma termer som spädbarnspsykologi: Det är den inre bebisen som krigar. Punktvisa okunskaper är alltså konstruktiva och där finns ingen anledning till kvinnlig eller klassrelaterad underdånighet. Men även om mina skribentmässigt sårbara punkter inte längre väcker rädsla inom mig, så hoppas jag få behålla skammen över dem: det pinsamma är en egen estetik, och luckorna förstärker den icke insmickrande klumpigheten. Oftast blir mina texter bäst när jag skäms över det jag har skrivit i dem. Jag undviker att köpa hem tidningarna de dagar texterna publiceras: jag vill inte se mina egna texter, vill inte ens att min man ska läsa dem. Den aggressivt laddade, skamtunga känslan av att vara pinsam eller missförstådd ligger nära rättshaverismen, och rättshaveristen som typ är en outforskad subversiv figur, nära släkt med konspirationsnörden, som dock står högre i rang. Konspirationstänkandet är en fascinerande egenskap i outsidermanlighetens paranoida kultur. Idag är det allmängods i det kritiska, kanske rentav i det slentriankritiska tänkandet, och även i den populärkulturella fiktionen. Men redan i början av det 90-tal jag själv tar avstamp i vidareutvecklades det ju storskaligt med hjälp av teveserier som Arkiv X. Och förresten ännu tidigare, i den oförglömligt mästerliga serien V om människor som sprack och visade sig vara ödlor från yttre rymden. Rättshaverismen, däremot, är inte lika elegant, eller om man så vill: inte lika stilistisk. Snarare är den ett symptom på en missnöjt och bittert urspårad, osnygg kvinnlighet (även om det givetvis inte alltid i praktiken är kvinnor respektive män som håller till inom respektive genre). Konspirationsteoretikern är en ufonörd, hacker eller fildelare, rättshaveristen en galen grogghagga, förfördelad fjolla eller aggrosenil klagomålspensionär. Jag känner en stark dragning till att utforska rättshaveristens korn av sanning i närheten av den konstruktiva asocialiteten, men måste samtidigt 13

10 tacka nej till den patriarkala outsidern. Här kan jag se att mitt skrivande, i takt med ett allmänt samhällstänkande, genomgått en stor förändring. Jämför essän Det normala är ondska från 1999 med till exempel Melankolisk flykt, recensionen av Karin Johannissons bok Melankoliska rum, eller Outsidern är en man, artikeln om mottagandet av Carl Johan Vallgrens senaste roman. Under mina första år som skribent hade jag definitivt en mer intuitiv men dåligt sorterad känsla för feminism, för manliga privilegier och hela det system som är patriarkatet. Fokus har flyttats från att vässa mot normaliteten i allmänhet, till ökad insikt om att mycket av det som provocerat mig i den sociala ordningen faktiskt kan kopplas till ett mansdominerat system. Därför har min tidiga förtjusning för outsiders och avvikare genomgått en drastisk förändring. Idag ser jag outsidern som del av en manlig mytologi, och att upptäcka eller rentav uppfinna en kvinnlighetens asocialitet upptar allt mer av min skrivande och tänkande tid. Jag anar att denna kvinnliga asocialitet har vissa likheter med den osexigt patetiska rättshaverismen den är antagligen, enligt alla nu rådande regler, direkt pinsam. Den här förändringen i synen på outsidern är en allmän tendens under 90- och 00-talet, en efterklang av punken och senare av en mer allmän svartsynt kult kring underground, dystopier och skräckel (exempelvis surrealistgrupper och andra subkulturer, anarkistkonstellationer, industrimusik, rockscener som Ritz, svartklubbar, vuxenserier). Kort sagt: en eftersläpande skrattspegling av yuppieeran. Då stod outsidern fortfarande högt i kurs, om man inte var yuppie alltså, och avvikandet var ännu relativt onyanserat ur genusperspektiv. Först under 90-talet växte och breddades frågan om det kvinnliga outsiderskapets eventuella särdrag, där det inte bara handlade om kvinnligheten som en normavvikelse i sig (kvinnan som Den Andra, Den mörka kontinenten, Det semiotiska och så vidare), utan också, mer specifikt, om 14

11 hur den kvinnliga avvikaren från den kvinnliga normen ser ut (queerteori, intersektionalitet). I en tid när den marknadsliberala individualismen har exploderat och blivit norm, och tvingat oss att omdefiniera ordet frihet, känns det inte längre lika angeläget att avvika. I nuläget känns solidaritet mer engagerande än melankolisk misantropi, eftersom hela steken har vänt på sig så att den icke vinningslystna människan är den sanna avvikaren. Solidaritet är en konst, allt svårare att praktisera ju bredare den egotrippade kapitalismen gör sig och ju mer det svenska moderathelvetet växer. Därför är kontakten med barn extra intressant, eftersom den åtminstone för min del har varit det första mötet med en fullkomligt oegennyttig omsorg om andra människor. Det är ingen livmodersmystik jag är ute efter även om jag visst kan fascineras av graviditetens och moderskapets mysterium. Jag tilltalas inte heller särskilt mycket av den idealiserat eteriska, kristenflummiga kärleksvurmen kring madonnan och barnet. Snarare är förhållandet till barnen nyanserande eftersom det inte bara innehåller förståelse och kärlek utan också ett motstånd mot denna kärlek: aggression, motvilja och rentav mordiskhet. Barn är ju svinjobbiga. 85 % av tiden är man irriterad på dem. Men man står ut, låter frustrationen och utståendet bära fram mot ögonblick av utmattad gemenskap. Jag bär en bild med mig, den kan användas på vilka varelser som helst (kanske till och med på ting): hästar och getter står och tuggar intill varandra i en hage. Eller tydligare: hästar står i boxar med en massa kaniner kryllande kring fötterna, utan att trampa ihjäl dem. Man vet inte om de egentligen gillar varandra. De kan inte snacka. De är konstiga för varandra. Ibland nyfikna på varandras konstighet, men oftare och det är viktigare genuint ointresserade av den. De uthärdar helt enkelt varandras 15

12 existens, går lugnt intill men skiter i. Det handlar om annorlundheternas krassa, praktiska samsande. Det här är en bild som skickar strålar in i alla former av främlingskap: ufon måste inte börja likna varandra för att kunna umgås civiliserat. Det annorlunda måste inte annekteras eller integreras för att funka i samklang med en självutnämnd normalitet. Man måste faktiskt inte förstå varandra, inte ens älska varandra, det räcker med att duga och stå ut. Winnicotts term tillräckligt god mor kan utan problem översättas till tillräckligt god människa eller rentav tillräckligt god organism. Denna ekonomiskt värdelösa erfarenhet av avmätt gemenskap står idag som motvikt till konsumism och karriärism och marknadsliberalt känslopjunk, och i en tid där den känslomässiga individualismen har blivit norm är det i den icke vinningslystna solidariteten som den konstruktiva asocialiteten har flyttat in. Också den står givetvis under hot, ständigt i skottlinjen för PR-konsulter, lobbyister, marknadsstrateger och exploatörer som vill få oss att tro att den lugnt accepterande grundkommunikationen kan uppnås genom heminredning, matlagning, golf och företagsevents, eller genom att vada i shoppingträsket för lattemammor med skitdyra barnvagnar. Samtidens skenpersonliga identitetsmarkörer lånar sina attribut från en djupare kunskap om kärlek och trygghetsskapande, från den lågstatushistoria som utspelar sig i patriarkatets skugga. Den hotfullt ordlösa tradition som beskrivs hos Maria Sveland i Min mormors historia kanske vid närmare eftertanke bär ett nyskapande drag inom sig, som tecken på den icke-patriarkala erfarenheten bortom språket? Vi har antagligen också en hel del att lära av den språkförbistrade mamman i Mustafa Cans självbiografiska roman Tätt intill dagarna, som ägnas en artikel i den här boken. Språket slåss mot sig själv som mot en 16

13 öververbal kontrollapparat. Nyansering är inte avtäckning, det är också kontroll över det avtäckta. Ordlösheten och ordvägran är alltså en dubbelnatur. Den kan bära möjligheter i sin tystnad, men samtidigt växer det ur den en stark drift till formuleringskonst. Hos Maria Sveland handlar det om att ställa tusen frågor och bli journalist och författare, hos Mustafa Can om att från omgivningen försöka få svar på gåtan om sin mamma när hon vägrar svara själv. Men allra starkast låter sig protestnyanseringen av tillvaron göras genom att ägna sig åt spjutspetsspråket, genom att skriva poesi. Om essäistiken är journalistikens asociala skugga, så är poesin essäistikens. Som många poeter har jag en olycklig kärlek till prosan, och särskilt till prosans förmåga att kommunicera med sina läsare, att skapa ett rum av gemenskap i den ihållande mänskliga ensamheten. Jag skulle förstås kunna skriva världens bästa roman om jag bara kunde. Språket jag som poet har tillgång till överträffar alla prosaförfattares med hästlängder. Men språkskickligheten är också en fallgrop poeter krånglar till det. I poesi är tillkrånglandet som i bästa fall leder tillbaka till avklarnad tydlighet en nödvändighet för att hitta nya nyanser av verklighet. I prosan måste man hålla tillbaka för att skapa ett någorlunda läsartillvänt flöde. Hur jag än har bråkat med de gamla tröga reglerna för prosa genom åren, så har jag aldrig hittat ett sätt att implodera dem. Visst kan man exempelvis bryta upp kronologin, men det förutsätter att man i grunden förhåller sig till den. Att strunta i den finns inte på kartan där ryker läsarkontakten. Den innovativa prosan skrivs alltid på konventionernas villkor. Poesin handlar alltså om att gräva så djupt i språket att man uppfinner det på nytt, avynglar det i nya former och ord som bara för att de 17

14 plötsligt finns också får verklighet. Poesi är inte bara att vidareutveckla och uppfinna språk, utan att vidareutveckla och uppfinna världen, att avtäcka aspekter av verkligheten som inte alla, inte ens jag själv, känner till. Där poesi handlar om att vässa alla sinnen till närmast bisarr hyperkänslighet, går essäkonsten, som ju också är en form av prosa, ut på att slappna av på gränsen till det retarderade och på så vis hamna i det oväntade. Två typer av förugglande huvudvridning, alltså, två sorters försälning eller förstubbning, två sorters hjärnrentvättning eller varför inte exorcism. Det är två olika typer av frivilligt framkallad skyddslöshet, två olika sätt att rycka brallorna av det jag tror mig kunna och veta. Med den inställningen är den verkliga gränsen vag mellan poesi och essäistik, mellan ansvarslöshet och ansvar, mellan respekt och respektlöshet. Men där poesin drivs av respekt för språket kombinerad med respektlöshet mot läsaren (ignorerar honom/henne), gör essän ungefär tvärtom. I essän måste man kunna ägna sig åt språklig respektlöshet i form av spontanitet, skissartadhet och plumphet, men man får aldrig någonsin tappa respekten för eller skita i sin läsare. Poesin är solitär, om den kommunicerar så är det för att den råkar göra det, inte för att den prioriterar kommunikativ begriplighet. Essän försöker däremot odla hästarnas och kaninernas uttråkade gemenskap mellan obegripliga aliens, den anstränger sig, om än tillbakalutat, för att föra ett samtal med främlingar. Essäistik är också ett sätt att slippa poesin en stund. På många sätt hatar jag poesi hatar den vackra meningslösheten, den hårt kompromisslösa oförmågan att prata och skriva som en normal människa, men också de flummiga genvägarna som alltid finns att ta till när man kör fast i lättjan. Poesi är skärande, kosmisk ensamhet. Men det är en ensamhet som, för att återgå till tanken om bloggandets slarviga praktik, möjligen är på väg mot en uppluckring. Samtidspoesin har utvecklats med stormsteg från estetisk överhöghet och outtalade krav 18

15 på andlös avgudan och meditativ totalkoncentration, till hierarkiupplösning, svammel och rapporter ur verkligheten. Den har beröringspunkter med 70-talspoesins realism, men också med 60-talets konkreta poesi och med 80-talets formexperiment och skenbara, filosofiska kyla. Frågan om den auktoritära metaforens död till förmån för den flackare metonymin, som bland annat sattes på pränt i DN av Anna Hallberg år 2003, var polariserande men samtidigt viktig och klargörande när den kom upp. I mina poesiessäer och i min kritik syns spåren av det tidiga 2000-talets strider mellan metaforpoetik och språkinriktning, mellan suggestionslängtan och hierarkiernas upplösning i ett slags språklig vägran till traditionell skönhet och konventionella, poetiska aha-upplevelser. Jag tycker också mina recensioner av den nya poesin, bland annat av Kajsa Sundins och Fredrik Nybergs böcker, visar hur svårt det kan vara till och med för relativt insatta kritiker att följa med i en genomgripande estetisk förändring. Jag har länge övat mig i konsten att läsa och kanske också skriva poesi på ett nytt sätt, och försöker förstå både de positiva och de negativa sidor som följer på 2000-talets poetiska strömkantring. Däremot är jag smällmätt på polariseringen, det är därför jag tar med essän Den radikala poesins risker i den här boken. Den texten vill diskutera hur den nyliberala individualismen, om man inte passar sig, kan ta sig fritt spelrum rakt in i de former som den samtida poesin använder. Jag vill visa att samtidspoesin har urgröpta hålrum, och att den genom vissa brister i självrannsakan ibland bara ligger och ropar efter att få bli värddjur åt trojaner. Reaktionerna på den här texten var intressanta: den möttes av tystnad från de radikala samtidspoeter och insatta kritiker jag ville ruska lite självanalytisk action i, men av hurrarop från de stockkonservativa metaforkramare jag uttryckligen tar avstånd från i texten. Storm i ett vattenglas, javisst, men det säger något om samtalsklimatet i kultursverige i stort, om hur avgörande 19

16 det är att tydligt välja sida för att någon över huvud taget ska fatta vad man snackar om. Nyanserna är lika utrotningshotade nu som nånsin förr. Men faktum kvarstår: den nya poesin har potentialen att leda en viktig diskussion om hur demokrati kan överleva i ett samhälle där marknaden når djupt in i det som förr var ett oberoende känsloliv. Suggestion och inlevelse är numera faktiska hot, lugn och inåtvänd insikt en jätteindustri med spikmattor och yogapalats. Känslolivet har blivit en marknadsplats, och det enda som återstår, vilket avspeglas i den nya poesin, är en återhållsamhet i det konventionella engagemanget. Hur ska då den nya avmättheten konstrueras? Hur ska det nya oberoendet se ut? Hur vidareutveckla den krassa empatin bortom de insmickrande känslopengarna? En sak är klar: det funkar inget vidare att vässa på sin egen individualitet att vara avvikare har blivit ett försäljningsargument. En uggla sitter i ett blixtnedslaget dödträd och betraktar svallvågorna efter finanskrisen. Det blev ta mig fan ingen skillnad. Men förugglingens hjärna tickar vidare i många med mig. 20

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning. Länk hit: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.html Utskriftsversion: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.pdf Publicerad 2008-07-17.

Läs mer

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011 Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Insikt & Utveckling Renée Ohlson Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

- Imaginarium - Fredrik Fahlman. Det var den här situationen han avskydde och fruktade mest av allt.

- Imaginarium - Fredrik Fahlman. Det var den här situationen han avskydde och fruktade mest av allt. - Imaginarium - av Fredrik Fahlman - Ok, vem börjar? Det var den här situationen han avskydde och fruktade mest av allt. Läraren blickade ut över det lilla klassrummet. Tre rader med bord. Två avlånga

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Markus och de förtappade själarna. Kicki Lindström

Markus och de förtappade själarna. Kicki Lindström Markus och de förtappade själarna Kicki Lindström Markus och de förtappade själarna 2013, Kicki Lindström Omslagsfoto Ingemar Lindström Ansvarig utgivare: Kicki Lindström ISBN: 978-91-637-2506-7 Framställd

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

frispel/kära syster! Kära syster! Jesper Fundberg

frispel/kära syster! Kära syster! Jesper Fundberg Kära syster! Jesper Fundberg Tiden går så fort och jag har tänkt skriva till dig så många gånger, men annat tycks alltid komma emellan. Detta annat. Jobb, barn, resor, hem, familj... Eller så är det själva

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta Välkommen! Vad är r Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk lvkänsla för r dig? Har du koll påp din Vad är r Vad väljer v du att börja, b sluta eller fortsätta tta med? Vad är r egenskapen att

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs

Läs mer

Hon kan inte hålla tillbaka tårarna, hon trycker ner sitt ansikte i den stora vinterjackan.

Hon kan inte hålla tillbaka tårarna, hon trycker ner sitt ansikte i den stora vinterjackan. `````Stormen En ensam kula visslade genom natten En ensam kula, var menad för honom En ensam kula kan få den starkaste att falla En ensam kula penetrerar sitt mål En ensam kula som genom för sin mening,

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info Job och lidandets problem 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Jobs bok Ramberättelsen: Satan (Ha Satan: anklagaren en funktion vid Guds hov, inte ett personnamn i denna text) och Gud slår vad om huruvida

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:1 2011 Elgán brister i analys och väcker många frågor Sophie Nyman & lena hejll* Historiska museet, Stockholm Elisabeth Elgán, ordförande i Svenska Historiska Föreningen,

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK 39 2 MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK J ag var på besök hos mina föräldrar i Florida, vi satt vid middagsbordet och mittemot mig satt min mor. Hon undrade:»trivs du med att ha håret så där långt?«jag

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi

Dikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi Dikter Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Skolprogrammets förankring i Lgr 11, reviderad 2016... 4 Förmågor...

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Allt du drömmer om är möjligt!

Allt du drömmer om är möjligt! Dain Heer: Allt du drömmer om är möjligt! Kiropraktor Dain Heer har inte skrivit sin bok Var dig själv och förändra världen för vem som helst. Detta är en bok för drömmare, för dem som innerst inne vet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

ENSAM. Av Matilda Jerkvall 1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar

Läs mer