DISSIDENTEN. Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN OCH JURISTEN MÖTS KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT RÄTTSSÄKERHETEN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISSIDENTEN. Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN OCH JURISTEN MÖTS KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT RÄTTSSÄKERHETEN?"

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund NR Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN OCH JURISTEN MÖTS KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT RÄTTSSÄKERHETEN?

2 Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläg gande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på eller kontakta kontakta Sara Nelson på tel för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå!

3 redaktion UNIVERSITETSVÄRLDEN 05 Ledare 06 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren Emma Svensson Skribent Sara Bengtson Skribent Vincent Palmqvist Skribent Christoffer Letth Fotograf frågor till... Två studenter som läser all kurslitteratur en gång till Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning 10 Fakultetens Språkpelle Lärarintervju med Per Nilsén Ieva Kisieliute Skribent Linda Källström Skribent Sanna Kulevska Skribent 13 Så funkar det Urkund - så avslöjas fusket INBLICK Språk 14 Svår lag, bra lag? Hotar den krångliga lagtexten rättssäkerheten? Ale Westerlund Skribent Hedvig Areskoug Skribent Klara Holm Skribent 16 Vem väcker liv i jämställdhetsdebatten? Dissidenten träffar Claes Borgström 18 Jurinalist Det språkliga mötet mellan juristen och journalisten 20 Är du den nya Obama? Svensk law review med studentskribenter är här Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 22 Var är diskussionen? Svenska jurister börjar ifrågasätta sid 16 sid Juridik + retorik = sant? Om retoriken i den svenska pläderingen 26 Retorikskola 10 steg till stjärnorna, och ett quiz! sid 34 UTBLICK sid 20 Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård com), Agnes Hebert Jagrelius Ulrika Svallingson. Framsida: Emilie Dafgård Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nummer om året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. Tidningens syfte är att sprida information om Juridiska Föreningens verksamhet samt rapportera angående Juridiska Föreningens arbete på fakulteten och gentemot universitetet. Tidningen är bunden till Juridiska Föreningens stadgar och åsiktsprogram, då presentation av annan åsikt än Juridiska Föreningens ska det påpekas tydligt att så görs. ISBN: Telefon: Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam Värsta språket Intervju med juristlingvisten Gisela Tolstoy KULTUR Juridiska, skönlitterärska, gubbsjukiska? En jurist har fått nobelpriset i litteratur Korthugget och långsökt konspiratoriskt Om juristen Jens Lapidus författarförmåga Smått och gott Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan innehåll

4 EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

5 Ledare HEJDÅ, DISSIDENTEN! Temat för vinterns nummer av Dissidenten är språk. Språk ska vara fritt. Det fria ordet är en förutsättning för intellektuell utveckling och inte minst demokrati. Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. Lite som man önskar att alla vi kloka juriststudenter ska vara. Det har blivit svårt för Dissidenten att leva upp till sitt namn. Sent i våras togs uppdraget att granska JF bort från tidningens reglemente, och den 9 november röstade fullmäktige ner ett förslag som skulle tillåta Dissidenten att vara journalistiskt oberoende och återigen granska kåren. 12 röster mot 8. Majoriteten menade att det skulle röra sig om skendemokrati att låta Dissidenten granska sin egen kår. Styrelsen påpekade att JF:s tjänstemän skulle känna att de måste titta sig över axeln och att en obehaglig stämning skulle sprida sig inom föreningen. Den där debatten i fullmäktige skrämde oss. Vi upplevde att för en jurist självklara värden som öppenhet och demokrati kastades ut genom fönstret, tillsammans med medlemmarnas berättigade intresse av att få veta vad som händer i deras organisation. Utan att presidiet skulle kunna stoppa det som känns lite för jobbigt. För oss handlade förslaget självklart inte om att enskilda tjänstemän skulle nagelfaras och pekas ut. JF omsätter cirka 2,5 miljoner kronor om året. En sådan organisation har, i våra ögon, en skyldighet mot sina medlemmar att låta granska sin verksamhet och öppna upp för en hälsosam debatt kring vad man gör och inte gör och varför. Valdeltagandet i fullmäktigevalen är lågt, och få kandidater ställer upp. Kanske skulle en ökad insyn, och kunskap om hur och vad vi studenter faktiskt kan vara med och påverka, ha bättrat på de siffrorna. Som det är idag återstår av Dissidentens uppdrag att sprida information i medlemsvärvande syfte. Fullmäktige låter Dissidenten sakligt informera om vad som händer inom JF. Men bara till en viss gräns. Vem ska dra den gränsen? Vi hoppas att vi inte har överträtt den nu. JF är något av det viktigaste vi studenter har. Och vi tror uppriktigt att det som skulle främja vår förening allra mest är öppenhet. Vilket forum är bättre att ta diskussionen i, än vår egen Dissident? Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 5

6 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa JF är som ni alla vet juriststudenternas kår. Men vad betyder det egentligen? Vad gör vi som Du som juriststudent kan ha glädje av och varför gör vi det? Det tänkte jag passa på att besvara i denna krönika. Först och främst ägnar sig JF åt att bedriva utbildningsbevakning. Vi är cirka ett trettiotal personer som tillsammans arbetar för att juristutbildningen i Lund ska bli så bra som möjligt. Vi driver utbildningsfrågor på både ett principiellt och praktiskt plan. Genom kontinuerligt arbete, exempelvis genom de mitterminskonferenser som Utbildningsutskottet arrangerar på varje kurs och genom att arbeta för våra prioriterade frågor i de fakultetsorgan vi medverkar i. Dessutom hanterar vi hela tiden specifika händelser som dyker upp, exempelvis om studenterna inte får ut sin tenta i god tid innan omtentan och likande frågor. Vi strävar efter att få vara med och påverka utbildningen och för att se till att studenterna är involverade i de beslut som berör utbildningen. En stor del av vår verksamhet är inriktad på näringslivet och arbetsmarknaden. Vi vill fungera som ett komplement till vår ofta teoretiska utbildning och flytta yrkeslivet lite närmare. JF driver varje år ett mentorskapsprojekt i samarbete med Sällskapet Lundajurister, Näringslivsutskottet ordnar olika företagsevents och praktikplatser och Svenska Juridiska Mästerskapet arrangeras varje år i samarbete med Mannheimer Swartling. Och JF:s arbetsmarknadsdagar, JiAdagarna, där man sätter fokus på det direkta mötet mellan arbetsgivare och studenter, blev i oktober en sedvanlig succé. Vi vill visa vilka yrkesmöjligheter som finns för oss jurister och hoppas att inspirera inför framtida karriärer. JF är också ett rikt forum socialt. Vi arrangerar allt ifrån stora fester som Höstfesten, FEJM och Vårbalen till pepparkakshus-bak med de internationella studenterna. Vi har ett Kulturutskott som ordnar kulturella aktiviteter för våra medlemmar, en Culpa-kör som sjunger vackrare för varje år och inte minst ett Novischutskott som tar hand om alla våra nya studenter under deras första veckor på utbildningen. I mars intar Dolu pexet scenen med en rykande färsk föreställning som ni inte får missa. Missa inte heller After School varannan fredag! Vi vill bevara JF:s och Lunds Studentlivs traditioner samtidigt som vi hela tiden stävar efter att vara en förening i förändring och förbättring, och vi har många diskussioner i fullmäktige om vilken väg vi ska gå för att JF ska bli och fortsätta vara Sveriges främsta studentkår. Vi vill vara en samlingsplats för alla juriststudenter och genom vår breda verksamhet kunna erbjuda något som tilltalar alla. Titta Dig omkring, det finns ett smörgårdsbord av givande upplevelser för Dig att ta del av! Boel Jag är en så kallad latinare. Det betyder att jag gick latinlinjen i gymnasiet. Vi läste latin, engelska, franska, tyska och spanska och, förstås, mycket svenska (som också innefattade lite danska och norska). Och då var jag ändå bara halvklassiker ; de som gick helklassisk variant läste dessutom grekiska. Under mina juridikstudier var jag reseledare på somrarna i Italien och där lärde jag mig italienska, dvs. vardagsspråket. Att lära språk och att vistas i andra länder och kulturer har alltid varit ett stort intresse hos mig och tänk, så mycket tid och arbete jag lagt ner på att lära mig språk i mitt liv. Och ändå kan jag inte arbeta på ett kvalificerat juridiskt sätt på något av dessa språk; inte ens min juridiska engelska är perfekt och då har jag ändå levt tre år, varav två vid juridiska fakulteter, i USA! Främmande vardagsspråk är ju en glädje att kunna, men man kan inte vara professionell jurist i något annat språk än sitt modersmål utan en stor ansträngning och mycket övning. Lyckliga Du som har flera språk, antingen genom att Du kommit till Sverige från ett annat land, eller genom att Dina föräldrar talat olika språk hemma under din uppväxt för att de kommer från olika länder, eller för att du levt utomlands som barn och därmed lärt dig också ett annat språk som ett andra modersmål. Det är en oerhörd rikedom att ha dubbla eller som vissa lyckligt lottade ännu fler kulturer och språk med sig i bagaget. Det som vi andra kan ägna oändlig möda för att få en liten del av. Många klagar på det juridiska språket för att det är för formellt. Även om också jag tycker att man skall sträva efter enkelhet och lättförståelighet, tillhör jag inte dem som tror att man kan skriva om lagtexten så att alla förstår den. Jag ser det juridiska språket som ett arbetsredskap, en resurs som skapar tankeskärpa och klarhet, som gör att vi kan kommunicera på ett avancerat sätt om komplexa problem. Alla avancerade kunskapsstrukturer och dit hör juridiken har sina egna vad man kan kalla kodade språk. Det krävs en stor ansträngning och mycket övning för att lära sig det och ännu mer så på ett främmande språk. Juridik är ju språk och ingenting annat än språk. I min lärarroll försöker jag medverka till att varje students språk hela tiden blir bättre. Även när jag rättar tentor försöker jag hjälpa studenten med detta genom att göra små noteringar om stavning, meningsbyggnad med mera. Jag är inte säker på att alla uppskattar det men avsikten är likväl god. Språket är, som sagt, juristens enda verktyg. Har man ett bra språk, juridiskt språk såväl som vardagsspråk, är det lättare att bli en bra jurist. Läs skönlitteratur, det är det bästa sättet att öva upp sitt språk! Lund i november 2010 Lovisa Lindholm, Ordförande Boel Flodgren, Inspector 6

7 - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida

8 Universitetsvärlden...till två studenter på termin 6, eftersom vi är nyfikna på vad som får dem att ägna sin fritid åt att läsa alla terminers kurslitteratur en gång till. Mirjam Katzin och Carin Carlson. Foto: Ulrika Svallingson Som vi har nämnt så handlar det om att språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. Om man genomgående använder pronomenet han och reserverar hon enbart för vissa roller, som till exempel hustru eller offer, så reproducerar man en idé om vilka roller kvinnor respektive män förväntas ha. Men projektet sträcker sig mycket längre än till att jaga pronomen, vi tittar även på om litteraturen generellt uppmuntrar till kritiska frågeställningar. Vi lägger också fram förslag på kompletterande diskussioner som skulle kunna tas upp i anslutning till olika rättsområden för att ge studenterna ett mer kritiskt förhållningssätt till rätten. Hej Mirjam Katzin och Carin Carlson! Ni arbetar med ett litteraturinventeringsprojekt på fakulteten. Vad innebär det? Vi är åtta studenter som är arvoderade av fakulteten för att granska kurslitteraturen ur ett normkritiskt perspektiv. Granskningen ska belysa hur texternas språk och innehåll reflekterar de strukturer och normer som finns i samhället, där vissa har företräde och andra osynliggörs eller stereotypiseras. Till exempel ser vi i granskningen att historieskrivningen sällan förtydligar vilka aktörer som har fått delta i den politiska och juridiska processen samt att författarna ofta använder sig av exempel som är byggda på klassiska könsroller. Det här handlar om hur man skriver fram olika kön, men också hur man förhåller sig till sexualitet, etnicitet och funktionshinder, Språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. vad som beskrivs som normalt och vad som anses avvikande. Projektet har som övergripande syfte att synliggöra hur de krav som ställs upp i utbildningsplanen när det gäller jämställdhet och normkritik bättre kan tillgodoses inom utbildningen. I längden hoppas vi att studenterna bättre ska kunna se och problematisera kring rättens relation till samhällets strukturer samt att kursmaterialet inte ska diskriminera vissa grupper. På vilket sätt spelar det roll hur man använder pronomen? Vad hoppas ni att projektets slutprodukt kommer att ha för effekt? I samråd med ett lärarlag med representanter för varje termin har vi kommit fram till vilket material som ska granskas och hur. Vi granskar majoriteten av all litteratur på grundterminerna. Det slutgiltiga resultatet kommer att bli en rapport som kommer att ges ut till alla lärarlag så att de kan fundera över vilken litteratur de väljer och hur man kan komplettera undervisningen med relevant material. Vi hoppas att lärarna, som i vissa fall också är de granskade författarna, ska se det här som ett användbart verktyg. Vi hoppas förstås också att de här frågorna ska lyftas på dagordningen och leda till en ökad diskussion om hur undervisningen ska kunna belysa fler aspekter av rätten. 8

9 Universitetsvärlden Senaste nytt......om din utbildning Bevakning på fördjupnings- och nätkurser JF har börjat utbildningsbevaka på fördjupningskurser och nätkurser. Fördjupningskurserna har delats in i olika områden och vår förhoppning är att det ska finnas ett kursombud på varje kurs som samarbetar med kursombuden inom samma område. Vill du arbeta för att förbättra din fördjupning eller din nätkurs tveka inte att höra av dig till Utbildningsutskottet på Om du har synpunkter på, eller problem med, handledning eller examination av ditt examensarbete är du också välkommen att höra av dig till vårt utbildningsutskott. Nytt förfarande för mitterminskonferenser JF arrangerar mitterminskonferenser under varje kurs på grundutbildningen. Syftet är att under organiserade samtal med kursansvarig framföra studenternas åsikter om kursen och att tillsammans arbeta för att förbättra utbildningen. JF har arbetat fram ett tydligare förfarande kring konferenserna. Exempelvis har vi börjat bjuda in samtliga undervisande lärare på kursen och hoppas att det kommer att leda till bättre uppslutning från lärarsidan samt bestämt hur många studentrepresentanter som kommer närvara under konferensen med mera. Vi funderar även på att byta namn till kurskonferens som bättre speglar vad det egentligen är. Studievägledningen Fakulteten har anställt två nya studievägledare som börjar jobba i januari. Diskussion om alternativa examinationsformer Då både JF och fakulteten arbetar med alternativa examinationsformer tycker vi att det vore mycket intressant att höra olika lärares åsikter och tankar om vilka examinationsformer som är att föredra och om det finna vissa former som bättre passar vissa ämnesområden. Diskussionen kommer att äga rum i början av vårterminen och mer information kommer när det närmar sig. Kursvärderingar Fakulteten har under en tid arbetat med ett elektroniskt system för kursvärderingar, tills det finns ett sådant system, kommer kursvärderingarna att delas ut i pappersform. JF har arbetat fram förslag på frågor till dessa som har skickats ut till kursansvariga och studieadministratörer på grundutbildningen. Kursvärderingarna är din chans att verkligen tycka till om din utbildning så missa inte att fylla i den vid slutet av varje kurs! Om du har frågor eller åsikter om utbildningen, kontakta dina kursombud i klassen, eller maila vårt utbildningsutskott på JF Culpakören JF:s egna kör har genomfört en fantastiskt lyckad konsert i samarbete med Förenade Nationsmanskören och Gudrunkören. Culpa har än en gång visat att de tillhör det absoluta toppskiktet av Lunds körutbud. Nu väntar luciaframträdanden hos byråer, domstolar och fakulteter. JiA JiA-dagarna blev mycket lyckade i allt från föredrag och debatt under onsdagen till själva mässan och kontaktsamtal under torsdagen. Festmästeriet levererade sedan som vanligt när det var dags för den avslutande Höstfesten. De 420 sittande gästerna i AFborgens stora sal var en blandning av studenter som ville ha jobb och företagsrepresentanter som ville vara studenter igen. Utbildningsutskottet Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen arrangerade den 25 oktober en mycket intressant föreläsning angående den nya diskrimineringslagen. Claes Borgström talade om den nya lagstiftningen och sina praktiska erfarenheter av diskrimineringsrätt inför ett stort antal intresserade juriststudenter i Palaestra. Dolu pexarna Vårens uppsättning planeras för fullt och ensemblen är nu tillsatt efter många auditions och intervjuer. Möten, sittningar och kickoff har lett till att årets Dolus nästan fördubblat antalet aktiva från föregående år. Idrottsutskottet JF:s egna fotbollslag, JF Jailbreakers och JF Lawbreakers, har börjat säsongen med blandade resultat, stämningen är dock på topp bland de nära 30 aktiva idrottande juriststudenterna. Under vecka fyra kommer JF att åka upp till Åre med en busslast medlemmar för att representera Lund i pisterna under den traditionella Jurist- och ekonomveckan. Vidare planeras till våren än en gång JF-Open. Golftävlingen där studenter får spela med, mot och vid sidan av kursare och företagsrepresentanter. Novischutskottet Vårens nyvalda novischförmän Linn Sandmark och Joel Wahlberg samlar faddrar inför Novischperioden VT -11. Lokaler ska bokas, aktiviteter planeras och scheman läggas, allt för att ge ett så bra välkomnande som möjligt till vårens novischer. 9

10 Fakultetens Text: Vincent Palmqvist Foto: Christoffer Letth Språkpelle Enligt egen utsago befinner sig Per Nilsén, jur. dr. och föreläsare på termin ett och sju, i en oerhört hektisk period. När jag kommer för att stjäla en timma av hans värdefulla tid sitter han mycket riktigt framför sin på sniskan vridna datorskärm och ser fokuserad ut. Hela kontorets vänstra vägg täcks av bokhyllor och en stor tavla med tillhörande guldram hänger på den högra. När Per vänder sin blick mot mig (det är första gången jag ser honom utan glasögon), säger han i skämtsam ton att jag gärna får bära ut hans tomburkar när jag är klar. Vilken fantastisk inledning på min första fråga. Det florerar nämligen ett rykte här på fakulteten att du är väldigt förtjust i lättöl. Stämmer detta? - Det är nog enbart ett rykte i sådana fall. Det har att göra med att jag konsumerar widerbergare tillsammans med lättöl. Det är ingen dum kombination. Numrets tema är språk! Du undervisade i Danmark några år. Är det mer retorik på det danska juristprogrammets schema? - Nej, det är faktiskt mindre, svarar Per kvickt. Jag var med och införde en liten förebild från Lund, nämligen obligatoriska uppsatser på statsrätten, enligt det mönster som vi har här. Opposition som redovisningsform fanns inte alls. Det har ju egentligen inte så mycket med retorik att göra. Mig veterligen håller de på med detta fortfarande. Varför är egentligen språket så viktigt för en jurist? - Rättssäkerheten ska inte sättas i fara på grund av rent språkliga missförstånd. Det är vad det handlar om ytterst, förklarar Per och räcker över mig en sliten och solblekt bok med juridisk terminologi som han fiskat fram ur bokhyllan. Jag frågar om den fortfarande är användbar. - Så gammal att den är helt obsolet är jag faktiskt inte! säger han och skrattar. Du som rättshistoriker kan kanske svara på om lagstiftaren idag är mer mån om att stifta lättbegripliga lagar än förr? - Det är jag övertygad om. Det har att göra med att lagstiftaren in på 1900-talet skrev på så kallad kanslisvenska. Nu sker helt klart en förändring från lagstiftarens sida för att få det hela så lättförståeligt som möjligt. Ett bra exempel är att regeringsformen håller på att få en ny lydelse. Först och främst måste jag berömma dig för att du är en duktig föreläsare. Du slänger dig alltid med fina utryck. Har du något tips till osäkra studenter, på det muntliga planet? - Bara för att man är lärare så innebär inte det att man själv är säker i situationer där man talar inför flera. Som ny föreläsare är man övertygad om att någon kan jättemycket och sedan, av ren elakhet, räcker upp handen och ställer en fråga som fullständigt tillintetgör en, berättar Per men skrattar lugnande nog på slutet, vilket måste betyda att han numera är lika trygg i sin föreläsarroll som han ser ut att vara. Som vice ordförande i utbildningsnämnden kan du kanske avslöja varför juristprogrammet inte har mer skriftliga och muntliga övningar? - Vi har tittat på möjligheterna att öka både de skriftliga och muntliga momenten. Problemet är att det tar mycket tid för lärarna, tid som man inom kursens ram kanske inte har, men vi kikar på det för att öka inslagen Inslagen av ångest? - Det är givetvis vårt primära mål! Du och Vilhelm Persson kompletterar verkligen varandra bra (ryktet förtäljer att de rentav satt upp en kritikerrosad pjäs på termin 1). Känner ni varandra? - Vi känner ju varandra rent yrkesmässigt, men ju mer man jobbar tillsammans, desto bättre lär man känna varandra, berättar Per. Min fotograf frågar om de aldrig går ut och tar en öl på after work. - Problemet är ju dessvärre att vi har så mycket att göra! Men jag och Vilhelm har ett mycket gott samarbete, utan att vi då sticker ut och dricker oerhörda mängder öl, och då inte lättöl Vad gör du på din fritid? Nu antydde du förvisso att du inte har så mycket framtid förlåt, fritid menade jag! - Haha, ingen framtid? Ett litet försiktigt meddelande från JF eller? När Per har återhämtat sig ifrån mitt subtila hot berättar han att han just nu renoverar en gård men att också trädgårdsarbete, goda romaner och hör och häpna mumintrollen får honom att slappna av. Per väljer Pölse falukorv Hund katt Opera bio Strömberg Nergelius Ljus öl mörk öl 10

11 DISSIDENTEN Lärarintervjun 11

12 VI HAR BLIVIT LITE STÖRRE FÖR ATT KUNNA FORTSÄTTA VARA SMÅ Sparbankerna Finn och Gripen har gått samman och bildat en ny bank i Skåne. Läs mer på:

13 DISSIDENTEN Så funkar det URKUND Du fuskar! Redan på skolgården har vi förstått att fusk är fel, men ändå finns det studenter som väljer att prova den enkla vägen till bra betyg. I jakten på fuskarna finns dock ett verktyg som många hört talas om men få egentligen vet hur det fungerar. Så Dissidenten klargör en gång för alla: Så funkar det! Text: Klara Holm Illustration: Emilie Dafgård Urkund är ett automatiskt textmatchningssystem som används för att upptäcka plagiering av texter och otillåten källhantering. Systemet utvecklades år 2000 och används idag av majoriteten av de svenska högskolorna och universiteten. Tanken bakom systemet är dels att direkt komma åt plagiering av texter genom att jämföra inlämnade texter med andra texter, dels att indirekt verka förebyggande genom att informera studenterna om att det inlämnade arbetet kommer att kontrolleras. Textmatchningen fungerar så att varje lärare får en personlig mailadress som är knuten till Urkund dit studenterna ska skicka in sina arbeten. När arbetet är inskickat matchas det automatiskt mot Urkunds tre olika källor; internet, arkivet och förlagsmaterial. Internetjämförelsen går igenom 4,5 miljarder webbsidor med huvudfokus på utbildningsrelaterat material. Urkunds eget arkiv uppdateras kontinuerligt och består av över olika tidigare inskickade dokument, såväl examensarbeten som minde PM. Den sista källan utgörs av förlagsmaterial från olika samarbetsparternas, innehållande ett stort urval av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, dagstidningar, uppslagsverk och databaser. När arbetet jämförts mot källorna skickas arbetet tillsammans med en rapport vidare till läraren. I rapporten står det hur många procents likhet arbetet har med andra arbeten och i vilka delar dessa likheter finns. Detta fungerar som en indikator för läraren som utifrån det får ta ställning till om arbetet verkar plagierat eller inte. Om en lärare vid Lunds universitet misstänker plagiat är denne skyldig att anmäla det till universitetets centrala disciplinnämnd som då kommer ta ställning till frågan. En fällande dom kan resultera i en tidsbegränsad avstängning från studierna, vilket även rapporteras in till CSN. År 2008 började Lunds universitet använda Urkund, men Juridiska fakulteten har ännu inte anslutit sig till systemet. Anledningen till detta är huvudsakligen administrativa svårigheter, men också etiska och praktiska problemställningar. Planer finns dock på att börja tillämpa systemet under våren 2011, främst på mastersprogrammen, men så småningom även på alla terminer. Detta medför dock inte att det inte går att upptäcka plagiering redan nu, utan endast att det är upp till den enskilda läraren att själv göra bedömningen. 13

14 Inblick Språk Intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att piffa upp språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. Svår lag, bra lag? 5 år. Så lång tid tar det för oss studenter på juristprogrammet att komma underfund med vad som står i den stora blå. Men låt oss inse att trots det höga antalet studenter på juristprogrammet finns det fortfarande en hel del människor som inte spenderar sin tid åt djupgående analyser av lagtexten - trots att den reglerar deras liv och vardag. Text: Linda Källström Ilustration: Emilie Dafgård Varje svensk medborgare förväntas informera sig om sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Men hur stor förståelse har befolkningen för innehållet i de paragrafer de eventuellt letar reda på? Jag frågar en student vid Lunds universitet, vars studieområde ligger långt ifrån juridiken, hur hon tolkar ett antal utvalda paragrafer som allmänheten kan ha intresse av att känna till. Det är regler om fullmakt, proprieborgen, återgäldning av underårigas ingångna avtal, 8 KKL och stöld. Reaktionerna är blandade och det är i stort sett bara KKL och stöld som är någorlunda begripliga för min testperson. Varför skriver de inte bara ekonomisk skada? undrar hon apropå stöldparagrafen och ordet skada. Det måste finnas en förklaring till varför lagtexten är skriven på sitt speciella sätt. En väsentlig aspekt för lagförfattaren är att ge texten den innebörd den var menad att ha och ingen annan. Rättssamhället som sådant är komplext, så på ett sätt förefaller det naturligt att också dess språk ter sig komplext. Det är av yttersta vikt att lagtexten inte misstolkas eller kringgås i en riktning som inte var tänkt. Den ska vara tydlig, konkret och exakt. Den ska ta hänsyn till andra paragrafer och lagar. Då Sveriges författningar inte är skriv- na av en och samma lagförfattare är det självklart att man måste utforma ett systematiskt användande av vissa ord och begrepp. Varje ord måste tilldelas en konsekvent och specifik innebörd så att lagförfattarens personliga språkbruk inte influerar lagtexten, vilket skulle framkalla en splittrad författningssamling. Dessutom ger ett användande av objektiva ord en möjlighet för rättsordningen att täcka upp för alla oväntade scenarier. Om man använder sig av sådana kan praxis justera tolkningen av vissa ords innebörd utan att skriva om hela lagtexten. Det skulle vara en åtgärd som både är tidskrävande och praktiskt ohållbar om inte omöjlig. Kanske är det den opersonliga klangen i lagtexten, som trots sitt kvalificerade syfte gör det svårt att ta till sig och förstå lagen. Språket i vissa lagar förefaller minst sagt ålderdomligt. Man kan fråga sig varför inte en språklig modernisering genomförs i dessa fall. En anledning är säkerligen att intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att piffa upp språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. Men kan man verkligen kalla en lag duglig om man inte förstår vad den betyder? Ur genusperspektiv finns det en hel del utrymme för förbättring. 14

15 Inblick Språk Detta har sina historiska skäl och man kan se en del försök att förändra den tidigare konsekventa användningen av ordet han / honom i lagtexten. Att ändra han till han eller hon kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg. På juristprogrammet finns professorer som förklarar för studenterna hur lagarna ska läsas, vilka ord och språkliga formuleringar som spelar mer eller mindre roll. Hur ska man annars veta att exempelvis synnerliga skäl väger tyngre än särskilda skäl? Allmänheten har troligtvis svårt att urskilja detta. Är det inte allmänheten vi jobbar för? Ska inte varje svensk medborgare på egen hand kunna förstå sina rättigheter och skyldigheter? Är inte syftet med juridiken att skapa rättssäkerhet åt medborgarna? Att hjälpa allmänheten att få förståelse för lagtexten är vad vi i framtiden kommer att försörja oss på. Vi jurister ska väl vara tacksamma för att rättssamhället ständigt behöver utforskas och struktureras, annars hade inte vår passion för att färglägga gråzoner tillgodosetts. Att ändra han till han eller hon kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg. 15

16 Inblick Språk Vem väcker liv i jäm Claes Borgström blev under sin tid som Jämställdhetsombudsman känd för många när han föreslog en bojkott av fotbolls-vm i Tyskland på grund av ökad prostitution. Till vardags driver han advokatbyrå med Thomas Bodström men under en höstdag gjorde han ett avbrott från sitt arbete för att ge ett föredrag i diskrimineringsrätt för oss lundastudenter. Dissidenten skickade ut en reporter för att följa honom. Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth Claes Borgström håller sitt föredrag med anledning av den nya diskrimineringslagen. Syftet är att betona betydelsen av jämställhetsarbetet, något som inte bara är förbehållet politikens värld. Det är ju i grunden en fråga om mänskliga rättigheter och då är det både juridiskt och politiskt att en grupp människor i samband med deras kön eller etnicitet till exempel missgynnas i något hänseende, säger han till Dissidenten. Claes Borgström ger intrycket av en man som tar sitt arbete på allvar, en allvarsamhet som lätt kan förväxlas med nedstämdhet, trots att han själv betonar vikten av att kunna skämta. Det kanske beror på krasslighet eller den svidande valförlusten, klart är att jag inte är ensam om den åsikten. En annan åhörare tycker att han verkar byråkratisk, nästan bitter, och hon får därför inte ut så mycket av Borgströms föredrag. Även under Dissidentens intervju har han svårt att bjuda på sig. i synnerhet för oss jurister vars uppgifter många gånger handlar om att övertyga till exempel vid en plädering. Det är inte bara vad som sägs och hur det sägs som brukar vara avgörande; även vem personen är spelar in i ens retorik. På den punkten blir skillnaden ibland extra tydlig beroende på om det är en man eller kvinna som talar. Claes Borgström håller med om det påståendet och är själv ett bevis på att det kan stämma: När jag var ombudsman så sa jag samma sak som mina företrädare alla kvinnor hade sagt men skillnaden var att många tyckte att det jag sa var väldigt intressant. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. Han tror inte att lösningen är att kvinnor ska ändra sitt beteende för att likna män, det är snarare de normer som ligger bakom detta betraktelsesätt som bör förändras. Enligt Borgström är förutsättningarna goda för förändring, vi har både kunskapen och den politiska konsensus som behövs. Men ändå finns det mycket kvar. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. att trots att det stämmer till viss del så är hans mål att i juridiska sammanhang ha ett språk som är begripligt även för icke-jurister. Det finns en juridisk åkomma, skulle jag vilja säga, bland professionella jurister att man tror att man måste tala om rättsfrågor på ett sätt som om man läser ur en författning. Det behöver man faktiskt inte göra. Borgström ställer sig kritisk till nyblivna juristers språkförmåga, av egen erfarenhet upplever han att det har skett en kvalitetssänkning. Vad det kan bero på kan han inte säga. Han är benägen att se det som en generell samhällsföreteelse som beror på att unga läser allt mindre och alltså inte ett problem som bara är förbehållen juriststudenter. Klart är att många inte lever upp till ett språk som man kan förvänta sig av en jurist, varken i fråga om grammatik eller retorik. Retoriken i den goda meningen, påpekar han, att vara retorisk skicklig betyder inte att man bara slänger sig med de gamla retoriska stilgreppen; den bästa retoriken är den som man inte lägger märke till. Vi går vidare till att prata om retorik, ett annat område där jämställdhetsarbetet är betydelsefullt, På frågan om han anpassar sitt språk efter situationen svarar han Under lunchen blir Borgström omringad av många nyfikna stu- 16

17 Inblick Språk ställdhetsdebatten? denter som är mer pratglada än Borgström själv. Då och då ställer han frågor om vår utbildning och om studenterna i Lund. Bland annat undrar han hur könsfördelningen på programmet ser ut och är kritisk till bristen på etnisk mångfald bland studenterna. När en student berättar hur en föreläsare avfärdat genusperspektivet på grund av brist på objektivitet vaknar han till lite, kanske är det de gamla reflexerna från tiden som JämO som sitter kvar. Borgström blir aldrig riktigt ställd mot väggen av gruppen med studenter. Möjligtvis för att det inte föreligger någon märkbar meningsskiljaktighet bland lunchdeltagarna. Det är synd Borgström verkar hängiven och villig att diskutera jämställdhetsfrågor på riktigt. Det hade varit spännande om hans åsikter blivit prövade av någon med en annan uppfattning. Inte ens när han tar upp kvotering, vanligtvis ett infekterat samtalsämne, blir det någon riktig diskussion. Studenterna nickar istället instämmande medan jag i hemlighet önskar att en rabiat antifeminist ska kliva in genom dörren och väcka liv i den gamle JämO:n. 17

18 Inblick Språk JURIN JURISTEN Juridiska problem misstolkas ofta i media. Borde journalister gå fler och djupare juridikkurser? - Det vore nog bra! Rättsreportrarna kunde nog tjäna på mer process- och straffrättsutbildning. Och vice versa: Jurister borde få mer undervisning i journalistik för att förstå mediesamhällets dynamik. Vad är problemet med att journalistiken har en skuldpresumtion, i motsats till juridiken? - Ett problem med hur media bevakar misstänkta brott ligger i hur misstankarna dramatiseras. Oskuldspresumtionen är mer än ett rättstatsideal. Jurister har hellre fria än fälla i ryggmärgen, det är en del av den juridiska kulturen. I den mediala dramaturgin finns det ofta inte utrymme för en sådan oskuldspresumtion. I dessa fall är dessutom det rättsliga regelverket inte tillräckligt. Det är ofta alltför svårt att få upprättelse från en tidning som felaktigt hängt ut någon som brottslig. Hur går dina tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Så länge det har funnits journalister som bevakat juridiska processer så har det funnits missnöje från juristernas sida med hur bevakningen sker. Det missnöjet kommer säkert att leva vidare. Samtidigt tycks det finnas en ny vakenhet för att även juridiken måste anpassas till informationssamhället. Det finns många möjligheter för driftiga jurister. Det finns därtill fantastiska möjligheter att själv ge en motbild, på ett sätt som inte tidigare funnits. Text: Hedvig Areskoug Illustration: Agnes Hebert Agrelius Mötet mellan juridik och journ skilda syften - som på något plan rens. För syskonen rättssäkerh VERBAL CULPA En ödesmättad signaturmelodi tonar fram samtidigt som dina ögon ser svart, grått och rött. Plötsligt visas en bild av ett stereotypt kriminalarkontor upp; ett skrivbord och några arkivhyllor på vilka några tjocka uppslagsverk samsas jämte lagboken och så - Leif G.W. Persson. Det är tisdagkväll och dags för svenska folket att i en timme få gnugga sina små grå celler och klura på brott i SVTs programsatsning Veckans brott. Det är inte utan att jag känner mig en aning konfunderad över vart medierna har drivit juridiken. Att en gång i veckan få tillfälle att leka detektiv tillsammans med Leif G.W. Persson berikar måhända mångas liv, men vad ger det för syn på rättssamhället och det regelkomplex som ska praktiseras? Två starka sidor möts här; det allmänna intresset och välviljan att hjälpa till att lösa brott, mot det faktum att lagens teknikaliteter och vokabulär hindrar en lekman från att fatta juridiska beslut. Det stora problemet är inte människors intresse för brottsjournalistiken utan det är snarare standarden på den som kan ge förödande konsekvenser. På bekostnad av en korrekt återgivning av juridiken vinner stundtals försäljningssiffrorna, vilket medför att allmänhetens uppfattning av det svenska rättssamhället formas av medierna. 18 Mårten Schultz är forskare och lärare i juridik vid Stockholms universitet. Privat driver han Sveriges största juridikblogg. Jurist*: Utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem samt tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. *Enligt Wikipedia.

19 Inblick Språk ALIST alistik. Två sorters språk med vill, och måste, komma öveet och allmänintresses skull. JOURNALISTEN Borde kraven på journalisters kunskap i juridik ställas högre för att ge allmänheten en sanningsenlig bild av rättsläget? - För skrivande journalister tycker jag att nivån är god. Det som däremot undergräver seriösa journalisters trovärdighet är det numera självklara bloggandet från samma journalister. Vi; blivande jurister, som dagligen brottas med juridiskan vet att det inte är så enkelt som det framstår i tidningen. För hur skulle det kunna vara det? Jurister går en mer eller mindre 4,5 år lång språkkurs för att förstå innebörden av orden som vi sedan använder. Det är på gränsen till för mycket begärt att en journalist, med en helt annan sorts kompetens, ska förstå att varje konvertering från juridiska till ett passande mediespråk kan bli ödesdigert. Var finner vi då lösningen till problemet med den stundtals felaktigt utformade juridikjournalistiken? Jag tror inte att blivande jurister främjar en begränsad insyn i och förmedling av juridiken till samhällets medborgare. Därför borde medierna fortsätta sprida juridiken, med hänsyn tagen till integritetsfrågor som lätt kan bli förbisedda i den multimediala värld vi lever i. Däremot kanske vi skulle kunna kräva att journalister tar bättre ansvar för sina kunskaper i juridik så länge de tänker förmedla den till en större publik. För om journalisterna ska vara juristernas förmedlare till allmänheten gäller det att förvissa sig om den rätta innebörden av juridiskan. Det finns stunder av förtret och resignation när en jurist möter en falsk verklighet i medieform, men vi skulle aldrig begå ett brott och skjuta budbäraren. Du har gjort olika dokumentärer som handlar om några av de mest uppmärksammade rättsfallen i Sverige. Vad är ditt huvudsakliga syfte med dokumentärerna? - Att på 1h 20 minuter sammanfatta vad som hände. Det jag personligen strävar efter är att förstå hur och varför det kunde hända. Jag tillåter inte mig själv att frånta förövarna deras mänskliga drag. Historierna blir bara mer intressanta om det är människor och inte monster som begår brotten. Vad har du för tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Det kunde vara bättre. I förlängningen blir journalisternas uppdrag demokratiskt. Om inte journalisterna tar ansvar för att sätta sig in i brottsfall och förklara dessa på ett sätt som mottagarna förstår så byggs en social kunskapsklyfta som i framtiden blir svår att överbrygga. Utan allmänhetens kunskap om juridik förmedlad via god journalistik så avkläs personer sina mänskliga drag och sin kontext. Bakom varje dom finns en story om människor av kött och blod. Carl-Magnus Helgegren är frilansjournalist och radioproducent. Han har gjort flera dokumentärer om uppmärksammade kriminalfall, bl.a. Hagamannen och Massmordet i Falun Journalist*: Beteckning på en person som, vanligen yrkesmässigt, samlar in och framställer material för offentliga medier. Sådana medier kan vara press, etermedier eller internet. *Enligt Wikipedia. 19

20 Inblick Språk Är du den nya Obama? Bristen på kursmoment där man fokuserar på att utveckla studenternas tal- och skrivförmåga leder till att de som vill behärska dessa nödvändiga färdigheter måste söka sig bortom ramen för juristutbildningen. Ett alternativ som är beprövat utomlands är att låta studenter skriva i och driva juridiska tidskrifter med högt ställda krav och ambitioner. I USA har detta även varit en språngbräda för framgångsrika jurister. Sedan snart två år tillbaka har också svenska studenter denna möjlighet. Text: Ale Westerlund Illustration: Emilie Dafgård I förra numret av Dissidenten framkom bland annat att studenter saknar retorik på schemat. Detta kan möjligtvis förklaras med att språket brukar beskrivas som ett av juristens viktigaste instrument. I samma nummer bekräftade traineen Sofie Bjärtun att man som student inte uppfyller de krav på att kunna tala och skriva som ställs av dagens arbetsgivare. Från fakultetens sida svarade man att allt inte går att täcka inom ramen för utbildningen, vilket kan tolkas som att om studenten vill införskaffa sig de skrivfärdigheter som är nödvändiga för att klara av övergången från utbildningen till arbetsmarknaden måste denne på eget initiativ hitta alternativa lösningar. Förra våren startade nio juriststudenter från Stockholm tidskriften Juridisk Publikation (JP) delvis för att tillgodose juriststudenters behov av att skriva under sin utbildning. Tanken är även att man ska kunna tillgodogöra sig och utveckla juridiska kunskaper. Man skickar in sitt alster till redaktionen. Vi granskar och återkommer med synpunkter på önskade korrigeringar, alternativt refuserar vi artikeln eller låter den passera direkt, skriver chefredaktören Marcus Erneholm i ett mail. Efter att redaktionen godkänt artikeln skickas den vidare till det akademiska rådet (vilka som är med där går att läsa på hemsidan eller i tidsskriften) för anonym granskning. På sikt är vårt uppdrag att främja skrivande bland studenterna genom att anordna workshops där man lär sig att skriva och där man kan få inspiration till aktuella och intressanta frågeställningar. Tidskriftens form är en så kallad law review som inte är en nyhet utomlands. Främst USA är kända för sin rika law review-kultur där studentdrivna tidskrifter som Harvard Law Review och Columbia Law Review är riktiga tungviktare i juridiska sammanhang. En förebild för Juridisk Publikation är givetvis motsvarigheterna i England och USA, såsom Harvard Law Review, fortsätter Erneholm Det finns inga problem med att motivera studenter att skriva artiklar; på varje artikel som publiceras går det ytterligare fyra bidrag som inte kommit med. Marcus Erneholm är övertygad om att intresset att skriva om och diskutera juridiska frågor finns hos många bland Sveriges juriststuderande. Förutom att man kan öva upp sina fackmässiga och språkmässiga färdigheter finns det en meritmässig morot. Många arbetsgivare ser JP som en unik erfarenhet och många före detta redaktörer har fått anställningar eller praktikplatser hos landets ledande advokatbyråer. Den som i USA kan visa upp law review i sin meritförteckning går oftast en lysande karriär till mötes. Ett exempel på detta är en före detta redaktör på Harvard Law Review som senare kunde titulera sig som den fria världens ledare. Vem? Barack Obama förstås. 20 Den som i USA kan visa upp law review i sin merit- förteckning går oftast en lysande karriär till mötes.

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens ( JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling

URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling URKUNDs fokusdag - ett fortbildningspaket URKUND har flera års erfarenhet av plagiering och är sedan starten

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Välkommen till Hammarskiöld & Co

Välkommen till Hammarskiöld & Co Välkommen till Hammarskiöld & Co På 1700-talet låg näringslivets centrum inte på Stureplan utan i Gamla Stan. Till stor del ligger det fortfarande här, närmare bestämt hos Hammarskiöld & Co på Skeppsbron

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens (JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR41, Internationella mänskliga rättigheter II, 15 högskolepoäng International Human Rights Law II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS280 Praktisk humanjuridik och välfärdsrätt, 30 högskolepoäng Law of the Welfare State in Practice (Law Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-03-01

Läs mer

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott!

Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott! Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott! Vill Du vara med och engagera Dig i en av Sveriges främsta personalvetarföreningar? Personalvetare i Lund engagerar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 1. Vilken termin läser du? Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 2. Är du medlem vid JF idag? Besvarad av 137 st. Ja: 131 Nej: 6 3. Om du svarade ja på fråga 1: Tycker du

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer