DISSIDENTEN. Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN OCH JURISTEN MÖTS KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT RÄTTSSÄKERHETEN?

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund NR Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN OCH JURISTEN MÖTS KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT RÄTTSSÄKERHETEN?

2 Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläg gande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på eller kontakta kontakta Sara Nelson på tel för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå!

3 redaktion UNIVERSITETSVÄRLDEN 05 Ledare 06 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren Emma Svensson Skribent Sara Bengtson Skribent Vincent Palmqvist Skribent Christoffer Letth Fotograf frågor till... Två studenter som läser all kurslitteratur en gång till Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning 10 Fakultetens Språkpelle Lärarintervju med Per Nilsén Ieva Kisieliute Skribent Linda Källström Skribent Sanna Kulevska Skribent 13 Så funkar det Urkund - så avslöjas fusket INBLICK Språk 14 Svår lag, bra lag? Hotar den krångliga lagtexten rättssäkerheten? Ale Westerlund Skribent Hedvig Areskoug Skribent Klara Holm Skribent 16 Vem väcker liv i jämställdhetsdebatten? Dissidenten träffar Claes Borgström 18 Jurinalist Det språkliga mötet mellan juristen och journalisten 20 Är du den nya Obama? Svensk law review med studentskribenter är här Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 22 Var är diskussionen? Svenska jurister börjar ifrågasätta sid 16 sid Juridik + retorik = sant? Om retoriken i den svenska pläderingen 26 Retorikskola 10 steg till stjärnorna, och ett quiz! sid 34 UTBLICK sid 20 Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com com), Agnes Hebert Jagrelius (agnesjagrelius@hotmail.com), Ulrika Svallingson. Framsida: Emilie Dafgård Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nummer om året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. Tidningens syfte är att sprida information om Juridiska Föreningens verksamhet samt rapportera angående Juridiska Föreningens arbete på fakulteten och gentemot universitetet. Tidningen är bunden till Juridiska Föreningens stadgar och åsiktsprogram, då presentation av annan åsikt än Juridiska Föreningens ska det påpekas tydligt att så görs. ISBN: dissidenten@jf.se Telefon: Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam Värsta språket Intervju med juristlingvisten Gisela Tolstoy KULTUR Juridiska, skönlitterärska, gubbsjukiska? En jurist har fått nobelpriset i litteratur Korthugget och långsökt konspiratoriskt Om juristen Jens Lapidus författarförmåga Smått och gott Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan innehåll

4 EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

5 Ledare HEJDÅ, DISSIDENTEN! Temat för vinterns nummer av Dissidenten är språk. Språk ska vara fritt. Det fria ordet är en förutsättning för intellektuell utveckling och inte minst demokrati. Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. Lite som man önskar att alla vi kloka juriststudenter ska vara. Det har blivit svårt för Dissidenten att leva upp till sitt namn. Sent i våras togs uppdraget att granska JF bort från tidningens reglemente, och den 9 november röstade fullmäktige ner ett förslag som skulle tillåta Dissidenten att vara journalistiskt oberoende och återigen granska kåren. 12 röster mot 8. Majoriteten menade att det skulle röra sig om skendemokrati att låta Dissidenten granska sin egen kår. Styrelsen påpekade att JF:s tjänstemän skulle känna att de måste titta sig över axeln och att en obehaglig stämning skulle sprida sig inom föreningen. Den där debatten i fullmäktige skrämde oss. Vi upplevde att för en jurist självklara värden som öppenhet och demokrati kastades ut genom fönstret, tillsammans med medlemmarnas berättigade intresse av att få veta vad som händer i deras organisation. Utan att presidiet skulle kunna stoppa det som känns lite för jobbigt. För oss handlade förslaget självklart inte om att enskilda tjänstemän skulle nagelfaras och pekas ut. JF omsätter cirka 2,5 miljoner kronor om året. En sådan organisation har, i våra ögon, en skyldighet mot sina medlemmar att låta granska sin verksamhet och öppna upp för en hälsosam debatt kring vad man gör och inte gör och varför. Valdeltagandet i fullmäktigevalen är lågt, och få kandidater ställer upp. Kanske skulle en ökad insyn, och kunskap om hur och vad vi studenter faktiskt kan vara med och påverka, ha bättrat på de siffrorna. Som det är idag återstår av Dissidentens uppdrag att sprida information i medlemsvärvande syfte. Fullmäktige låter Dissidenten sakligt informera om vad som händer inom JF. Men bara till en viss gräns. Vem ska dra den gränsen? Vi hoppas att vi inte har överträtt den nu. JF är något av det viktigaste vi studenter har. Och vi tror uppriktigt att det som skulle främja vår förening allra mest är öppenhet. Vilket forum är bättre att ta diskussionen i, än vår egen Dissident? Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 5

6 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa JF är som ni alla vet juriststudenternas kår. Men vad betyder det egentligen? Vad gör vi som Du som juriststudent kan ha glädje av och varför gör vi det? Det tänkte jag passa på att besvara i denna krönika. Först och främst ägnar sig JF åt att bedriva utbildningsbevakning. Vi är cirka ett trettiotal personer som tillsammans arbetar för att juristutbildningen i Lund ska bli så bra som möjligt. Vi driver utbildningsfrågor på både ett principiellt och praktiskt plan. Genom kontinuerligt arbete, exempelvis genom de mitterminskonferenser som Utbildningsutskottet arrangerar på varje kurs och genom att arbeta för våra prioriterade frågor i de fakultetsorgan vi medverkar i. Dessutom hanterar vi hela tiden specifika händelser som dyker upp, exempelvis om studenterna inte får ut sin tenta i god tid innan omtentan och likande frågor. Vi strävar efter att få vara med och påverka utbildningen och för att se till att studenterna är involverade i de beslut som berör utbildningen. En stor del av vår verksamhet är inriktad på näringslivet och arbetsmarknaden. Vi vill fungera som ett komplement till vår ofta teoretiska utbildning och flytta yrkeslivet lite närmare. JF driver varje år ett mentorskapsprojekt i samarbete med Sällskapet Lundajurister, Näringslivsutskottet ordnar olika företagsevents och praktikplatser och Svenska Juridiska Mästerskapet arrangeras varje år i samarbete med Mannheimer Swartling. Och JF:s arbetsmarknadsdagar, JiAdagarna, där man sätter fokus på det direkta mötet mellan arbetsgivare och studenter, blev i oktober en sedvanlig succé. Vi vill visa vilka yrkesmöjligheter som finns för oss jurister och hoppas att inspirera inför framtida karriärer. JF är också ett rikt forum socialt. Vi arrangerar allt ifrån stora fester som Höstfesten, FEJM och Vårbalen till pepparkakshus-bak med de internationella studenterna. Vi har ett Kulturutskott som ordnar kulturella aktiviteter för våra medlemmar, en Culpa-kör som sjunger vackrare för varje år och inte minst ett Novischutskott som tar hand om alla våra nya studenter under deras första veckor på utbildningen. I mars intar Dolu pexet scenen med en rykande färsk föreställning som ni inte får missa. Missa inte heller After School varannan fredag! Vi vill bevara JF:s och Lunds Studentlivs traditioner samtidigt som vi hela tiden stävar efter att vara en förening i förändring och förbättring, och vi har många diskussioner i fullmäktige om vilken väg vi ska gå för att JF ska bli och fortsätta vara Sveriges främsta studentkår. Vi vill vara en samlingsplats för alla juriststudenter och genom vår breda verksamhet kunna erbjuda något som tilltalar alla. Titta Dig omkring, det finns ett smörgårdsbord av givande upplevelser för Dig att ta del av! Boel Jag är en så kallad latinare. Det betyder att jag gick latinlinjen i gymnasiet. Vi läste latin, engelska, franska, tyska och spanska och, förstås, mycket svenska (som också innefattade lite danska och norska). Och då var jag ändå bara halvklassiker ; de som gick helklassisk variant läste dessutom grekiska. Under mina juridikstudier var jag reseledare på somrarna i Italien och där lärde jag mig italienska, dvs. vardagsspråket. Att lära språk och att vistas i andra länder och kulturer har alltid varit ett stort intresse hos mig och tänk, så mycket tid och arbete jag lagt ner på att lära mig språk i mitt liv. Och ändå kan jag inte arbeta på ett kvalificerat juridiskt sätt på något av dessa språk; inte ens min juridiska engelska är perfekt och då har jag ändå levt tre år, varav två vid juridiska fakulteter, i USA! Främmande vardagsspråk är ju en glädje att kunna, men man kan inte vara professionell jurist i något annat språk än sitt modersmål utan en stor ansträngning och mycket övning. Lyckliga Du som har flera språk, antingen genom att Du kommit till Sverige från ett annat land, eller genom att Dina föräldrar talat olika språk hemma under din uppväxt för att de kommer från olika länder, eller för att du levt utomlands som barn och därmed lärt dig också ett annat språk som ett andra modersmål. Det är en oerhörd rikedom att ha dubbla eller som vissa lyckligt lottade ännu fler kulturer och språk med sig i bagaget. Det som vi andra kan ägna oändlig möda för att få en liten del av. Många klagar på det juridiska språket för att det är för formellt. Även om också jag tycker att man skall sträva efter enkelhet och lättförståelighet, tillhör jag inte dem som tror att man kan skriva om lagtexten så att alla förstår den. Jag ser det juridiska språket som ett arbetsredskap, en resurs som skapar tankeskärpa och klarhet, som gör att vi kan kommunicera på ett avancerat sätt om komplexa problem. Alla avancerade kunskapsstrukturer och dit hör juridiken har sina egna vad man kan kalla kodade språk. Det krävs en stor ansträngning och mycket övning för att lära sig det och ännu mer så på ett främmande språk. Juridik är ju språk och ingenting annat än språk. I min lärarroll försöker jag medverka till att varje students språk hela tiden blir bättre. Även när jag rättar tentor försöker jag hjälpa studenten med detta genom att göra små noteringar om stavning, meningsbyggnad med mera. Jag är inte säker på att alla uppskattar det men avsikten är likväl god. Språket är, som sagt, juristens enda verktyg. Har man ett bra språk, juridiskt språk såväl som vardagsspråk, är det lättare att bli en bra jurist. Läs skönlitteratur, det är det bästa sättet att öva upp sitt språk! Lund i november 2010 Lovisa Lindholm, Ordförande Boel Flodgren, Inspector 6

7 - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida

8 Universitetsvärlden...till två studenter på termin 6, eftersom vi är nyfikna på vad som får dem att ägna sin fritid åt att läsa alla terminers kurslitteratur en gång till. Mirjam Katzin och Carin Carlson. Foto: Ulrika Svallingson Som vi har nämnt så handlar det om att språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. Om man genomgående använder pronomenet han och reserverar hon enbart för vissa roller, som till exempel hustru eller offer, så reproducerar man en idé om vilka roller kvinnor respektive män förväntas ha. Men projektet sträcker sig mycket längre än till att jaga pronomen, vi tittar även på om litteraturen generellt uppmuntrar till kritiska frågeställningar. Vi lägger också fram förslag på kompletterande diskussioner som skulle kunna tas upp i anslutning till olika rättsområden för att ge studenterna ett mer kritiskt förhållningssätt till rätten. Hej Mirjam Katzin och Carin Carlson! Ni arbetar med ett litteraturinventeringsprojekt på fakulteten. Vad innebär det? Vi är åtta studenter som är arvoderade av fakulteten för att granska kurslitteraturen ur ett normkritiskt perspektiv. Granskningen ska belysa hur texternas språk och innehåll reflekterar de strukturer och normer som finns i samhället, där vissa har företräde och andra osynliggörs eller stereotypiseras. Till exempel ser vi i granskningen att historieskrivningen sällan förtydligar vilka aktörer som har fått delta i den politiska och juridiska processen samt att författarna ofta använder sig av exempel som är byggda på klassiska könsroller. Det här handlar om hur man skriver fram olika kön, men också hur man förhåller sig till sexualitet, etnicitet och funktionshinder, Språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. vad som beskrivs som normalt och vad som anses avvikande. Projektet har som övergripande syfte att synliggöra hur de krav som ställs upp i utbildningsplanen när det gäller jämställdhet och normkritik bättre kan tillgodoses inom utbildningen. I längden hoppas vi att studenterna bättre ska kunna se och problematisera kring rättens relation till samhällets strukturer samt att kursmaterialet inte ska diskriminera vissa grupper. På vilket sätt spelar det roll hur man använder pronomen? Vad hoppas ni att projektets slutprodukt kommer att ha för effekt? I samråd med ett lärarlag med representanter för varje termin har vi kommit fram till vilket material som ska granskas och hur. Vi granskar majoriteten av all litteratur på grundterminerna. Det slutgiltiga resultatet kommer att bli en rapport som kommer att ges ut till alla lärarlag så att de kan fundera över vilken litteratur de väljer och hur man kan komplettera undervisningen med relevant material. Vi hoppas att lärarna, som i vissa fall också är de granskade författarna, ska se det här som ett användbart verktyg. Vi hoppas förstås också att de här frågorna ska lyftas på dagordningen och leda till en ökad diskussion om hur undervisningen ska kunna belysa fler aspekter av rätten. 8

9 Universitetsvärlden Senaste nytt......om din utbildning Bevakning på fördjupnings- och nätkurser JF har börjat utbildningsbevaka på fördjupningskurser och nätkurser. Fördjupningskurserna har delats in i olika områden och vår förhoppning är att det ska finnas ett kursombud på varje kurs som samarbetar med kursombuden inom samma område. Vill du arbeta för att förbättra din fördjupning eller din nätkurs tveka inte att höra av dig till Utbildningsutskottet på utbildning@jf.se. Om du har synpunkter på, eller problem med, handledning eller examination av ditt examensarbete är du också välkommen att höra av dig till vårt utbildningsutskott. Nytt förfarande för mitterminskonferenser JF arrangerar mitterminskonferenser under varje kurs på grundutbildningen. Syftet är att under organiserade samtal med kursansvarig framföra studenternas åsikter om kursen och att tillsammans arbeta för att förbättra utbildningen. JF har arbetat fram ett tydligare förfarande kring konferenserna. Exempelvis har vi börjat bjuda in samtliga undervisande lärare på kursen och hoppas att det kommer att leda till bättre uppslutning från lärarsidan samt bestämt hur många studentrepresentanter som kommer närvara under konferensen med mera. Vi funderar även på att byta namn till kurskonferens som bättre speglar vad det egentligen är. Studievägledningen Fakulteten har anställt två nya studievägledare som börjar jobba i januari. Diskussion om alternativa examinationsformer Då både JF och fakulteten arbetar med alternativa examinationsformer tycker vi att det vore mycket intressant att höra olika lärares åsikter och tankar om vilka examinationsformer som är att föredra och om det finna vissa former som bättre passar vissa ämnesområden. Diskussionen kommer att äga rum i början av vårterminen och mer information kommer när det närmar sig. Kursvärderingar Fakulteten har under en tid arbetat med ett elektroniskt system för kursvärderingar, tills det finns ett sådant system, kommer kursvärderingarna att delas ut i pappersform. JF har arbetat fram förslag på frågor till dessa som har skickats ut till kursansvariga och studieadministratörer på grundutbildningen. Kursvärderingarna är din chans att verkligen tycka till om din utbildning så missa inte att fylla i den vid slutet av varje kurs! Om du har frågor eller åsikter om utbildningen, kontakta dina kursombud i klassen, eller maila vårt utbildningsutskott på utbildning@jf.se....på JF Culpakören JF:s egna kör har genomfört en fantastiskt lyckad konsert i samarbete med Förenade Nationsmanskören och Gudrunkören. Culpa har än en gång visat att de tillhör det absoluta toppskiktet av Lunds körutbud. Nu väntar luciaframträdanden hos byråer, domstolar och fakulteter. JiA JiA-dagarna blev mycket lyckade i allt från föredrag och debatt under onsdagen till själva mässan och kontaktsamtal under torsdagen. Festmästeriet levererade sedan som vanligt när det var dags för den avslutande Höstfesten. De 420 sittande gästerna i AFborgens stora sal var en blandning av studenter som ville ha jobb och företagsrepresentanter som ville vara studenter igen. Utbildningsutskottet Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen arrangerade den 25 oktober en mycket intressant föreläsning angående den nya diskrimineringslagen. Claes Borgström talade om den nya lagstiftningen och sina praktiska erfarenheter av diskrimineringsrätt inför ett stort antal intresserade juriststudenter i Palaestra. Dolu pexarna Vårens uppsättning planeras för fullt och ensemblen är nu tillsatt efter många auditions och intervjuer. Möten, sittningar och kickoff har lett till att årets Dolus nästan fördubblat antalet aktiva från föregående år. Idrottsutskottet JF:s egna fotbollslag, JF Jailbreakers och JF Lawbreakers, har börjat säsongen med blandade resultat, stämningen är dock på topp bland de nära 30 aktiva idrottande juriststudenterna. Under vecka fyra kommer JF att åka upp till Åre med en busslast medlemmar för att representera Lund i pisterna under den traditionella Jurist- och ekonomveckan. Vidare planeras till våren än en gång JF-Open. Golftävlingen där studenter får spela med, mot och vid sidan av kursare och företagsrepresentanter. Novischutskottet Vårens nyvalda novischförmän Linn Sandmark och Joel Wahlberg samlar faddrar inför Novischperioden VT -11. Lokaler ska bokas, aktiviteter planeras och scheman läggas, allt för att ge ett så bra välkomnande som möjligt till vårens novischer. 9

10 Fakultetens Text: Vincent Palmqvist Foto: Christoffer Letth Språkpelle Enligt egen utsago befinner sig Per Nilsén, jur. dr. och föreläsare på termin ett och sju, i en oerhört hektisk period. När jag kommer för att stjäla en timma av hans värdefulla tid sitter han mycket riktigt framför sin på sniskan vridna datorskärm och ser fokuserad ut. Hela kontorets vänstra vägg täcks av bokhyllor och en stor tavla med tillhörande guldram hänger på den högra. När Per vänder sin blick mot mig (det är första gången jag ser honom utan glasögon), säger han i skämtsam ton att jag gärna får bära ut hans tomburkar när jag är klar. Vilken fantastisk inledning på min första fråga. Det florerar nämligen ett rykte här på fakulteten att du är väldigt förtjust i lättöl. Stämmer detta? - Det är nog enbart ett rykte i sådana fall. Det har att göra med att jag konsumerar widerbergare tillsammans med lättöl. Det är ingen dum kombination. Numrets tema är språk! Du undervisade i Danmark några år. Är det mer retorik på det danska juristprogrammets schema? - Nej, det är faktiskt mindre, svarar Per kvickt. Jag var med och införde en liten förebild från Lund, nämligen obligatoriska uppsatser på statsrätten, enligt det mönster som vi har här. Opposition som redovisningsform fanns inte alls. Det har ju egentligen inte så mycket med retorik att göra. Mig veterligen håller de på med detta fortfarande. Varför är egentligen språket så viktigt för en jurist? - Rättssäkerheten ska inte sättas i fara på grund av rent språkliga missförstånd. Det är vad det handlar om ytterst, förklarar Per och räcker över mig en sliten och solblekt bok med juridisk terminologi som han fiskat fram ur bokhyllan. Jag frågar om den fortfarande är användbar. - Så gammal att den är helt obsolet är jag faktiskt inte! säger han och skrattar. Du som rättshistoriker kan kanske svara på om lagstiftaren idag är mer mån om att stifta lättbegripliga lagar än förr? - Det är jag övertygad om. Det har att göra med att lagstiftaren in på 1900-talet skrev på så kallad kanslisvenska. Nu sker helt klart en förändring från lagstiftarens sida för att få det hela så lättförståeligt som möjligt. Ett bra exempel är att regeringsformen håller på att få en ny lydelse. Först och främst måste jag berömma dig för att du är en duktig föreläsare. Du slänger dig alltid med fina utryck. Har du något tips till osäkra studenter, på det muntliga planet? - Bara för att man är lärare så innebär inte det att man själv är säker i situationer där man talar inför flera. Som ny föreläsare är man övertygad om att någon kan jättemycket och sedan, av ren elakhet, räcker upp handen och ställer en fråga som fullständigt tillintetgör en, berättar Per men skrattar lugnande nog på slutet, vilket måste betyda att han numera är lika trygg i sin föreläsarroll som han ser ut att vara. Som vice ordförande i utbildningsnämnden kan du kanske avslöja varför juristprogrammet inte har mer skriftliga och muntliga övningar? - Vi har tittat på möjligheterna att öka både de skriftliga och muntliga momenten. Problemet är att det tar mycket tid för lärarna, tid som man inom kursens ram kanske inte har, men vi kikar på det för att öka inslagen Inslagen av ångest? - Det är givetvis vårt primära mål! Du och Vilhelm Persson kompletterar verkligen varandra bra (ryktet förtäljer att de rentav satt upp en kritikerrosad pjäs på termin 1). Känner ni varandra? - Vi känner ju varandra rent yrkesmässigt, men ju mer man jobbar tillsammans, desto bättre lär man känna varandra, berättar Per. Min fotograf frågar om de aldrig går ut och tar en öl på after work. - Problemet är ju dessvärre att vi har så mycket att göra! Men jag och Vilhelm har ett mycket gott samarbete, utan att vi då sticker ut och dricker oerhörda mängder öl, och då inte lättöl Vad gör du på din fritid? Nu antydde du förvisso att du inte har så mycket framtid förlåt, fritid menade jag! - Haha, ingen framtid? Ett litet försiktigt meddelande från JF eller? När Per har återhämtat sig ifrån mitt subtila hot berättar han att han just nu renoverar en gård men att också trädgårdsarbete, goda romaner och hör och häpna mumintrollen får honom att slappna av. Per väljer Pölse falukorv Hund katt Opera bio Strömberg Nergelius Ljus öl mörk öl 10

11 DISSIDENTEN Lärarintervjun 11

12 VI HAR BLIVIT LITE STÖRRE FÖR ATT KUNNA FORTSÄTTA VARA SMÅ Sparbankerna Finn och Gripen har gått samman och bildat en ny bank i Skåne. Läs mer på:

13 DISSIDENTEN Så funkar det URKUND Du fuskar! Redan på skolgården har vi förstått att fusk är fel, men ändå finns det studenter som väljer att prova den enkla vägen till bra betyg. I jakten på fuskarna finns dock ett verktyg som många hört talas om men få egentligen vet hur det fungerar. Så Dissidenten klargör en gång för alla: Så funkar det! Text: Klara Holm Illustration: Emilie Dafgård Urkund är ett automatiskt textmatchningssystem som används för att upptäcka plagiering av texter och otillåten källhantering. Systemet utvecklades år 2000 och används idag av majoriteten av de svenska högskolorna och universiteten. Tanken bakom systemet är dels att direkt komma åt plagiering av texter genom att jämföra inlämnade texter med andra texter, dels att indirekt verka förebyggande genom att informera studenterna om att det inlämnade arbetet kommer att kontrolleras. Textmatchningen fungerar så att varje lärare får en personlig mailadress som är knuten till Urkund dit studenterna ska skicka in sina arbeten. När arbetet är inskickat matchas det automatiskt mot Urkunds tre olika källor; internet, arkivet och förlagsmaterial. Internetjämförelsen går igenom 4,5 miljarder webbsidor med huvudfokus på utbildningsrelaterat material. Urkunds eget arkiv uppdateras kontinuerligt och består av över olika tidigare inskickade dokument, såväl examensarbeten som minde PM. Den sista källan utgörs av förlagsmaterial från olika samarbetsparternas, innehållande ett stort urval av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, dagstidningar, uppslagsverk och databaser. När arbetet jämförts mot källorna skickas arbetet tillsammans med en rapport vidare till läraren. I rapporten står det hur många procents likhet arbetet har med andra arbeten och i vilka delar dessa likheter finns. Detta fungerar som en indikator för läraren som utifrån det får ta ställning till om arbetet verkar plagierat eller inte. Om en lärare vid Lunds universitet misstänker plagiat är denne skyldig att anmäla det till universitetets centrala disciplinnämnd som då kommer ta ställning till frågan. En fällande dom kan resultera i en tidsbegränsad avstängning från studierna, vilket även rapporteras in till CSN. År 2008 började Lunds universitet använda Urkund, men Juridiska fakulteten har ännu inte anslutit sig till systemet. Anledningen till detta är huvudsakligen administrativa svårigheter, men också etiska och praktiska problemställningar. Planer finns dock på att börja tillämpa systemet under våren 2011, främst på mastersprogrammen, men så småningom även på alla terminer. Detta medför dock inte att det inte går att upptäcka plagiering redan nu, utan endast att det är upp till den enskilda läraren att själv göra bedömningen. 13

14 Inblick Språk Intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att piffa upp språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. Svår lag, bra lag? 5 år. Så lång tid tar det för oss studenter på juristprogrammet att komma underfund med vad som står i den stora blå. Men låt oss inse att trots det höga antalet studenter på juristprogrammet finns det fortfarande en hel del människor som inte spenderar sin tid åt djupgående analyser av lagtexten - trots att den reglerar deras liv och vardag. Text: Linda Källström Ilustration: Emilie Dafgård Varje svensk medborgare förväntas informera sig om sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Men hur stor förståelse har befolkningen för innehållet i de paragrafer de eventuellt letar reda på? Jag frågar en student vid Lunds universitet, vars studieområde ligger långt ifrån juridiken, hur hon tolkar ett antal utvalda paragrafer som allmänheten kan ha intresse av att känna till. Det är regler om fullmakt, proprieborgen, återgäldning av underårigas ingångna avtal, 8 KKL och stöld. Reaktionerna är blandade och det är i stort sett bara KKL och stöld som är någorlunda begripliga för min testperson. Varför skriver de inte bara ekonomisk skada? undrar hon apropå stöldparagrafen och ordet skada. Det måste finnas en förklaring till varför lagtexten är skriven på sitt speciella sätt. En väsentlig aspekt för lagförfattaren är att ge texten den innebörd den var menad att ha och ingen annan. Rättssamhället som sådant är komplext, så på ett sätt förefaller det naturligt att också dess språk ter sig komplext. Det är av yttersta vikt att lagtexten inte misstolkas eller kringgås i en riktning som inte var tänkt. Den ska vara tydlig, konkret och exakt. Den ska ta hänsyn till andra paragrafer och lagar. Då Sveriges författningar inte är skriv- na av en och samma lagförfattare är det självklart att man måste utforma ett systematiskt användande av vissa ord och begrepp. Varje ord måste tilldelas en konsekvent och specifik innebörd så att lagförfattarens personliga språkbruk inte influerar lagtexten, vilket skulle framkalla en splittrad författningssamling. Dessutom ger ett användande av objektiva ord en möjlighet för rättsordningen att täcka upp för alla oväntade scenarier. Om man använder sig av sådana kan praxis justera tolkningen av vissa ords innebörd utan att skriva om hela lagtexten. Det skulle vara en åtgärd som både är tidskrävande och praktiskt ohållbar om inte omöjlig. Kanske är det den opersonliga klangen i lagtexten, som trots sitt kvalificerade syfte gör det svårt att ta till sig och förstå lagen. Språket i vissa lagar förefaller minst sagt ålderdomligt. Man kan fråga sig varför inte en språklig modernisering genomförs i dessa fall. En anledning är säkerligen att intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att piffa upp språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. Men kan man verkligen kalla en lag duglig om man inte förstår vad den betyder? Ur genusperspektiv finns det en hel del utrymme för förbättring. 14

15 Inblick Språk Detta har sina historiska skäl och man kan se en del försök att förändra den tidigare konsekventa användningen av ordet han / honom i lagtexten. Att ändra han till han eller hon kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg. På juristprogrammet finns professorer som förklarar för studenterna hur lagarna ska läsas, vilka ord och språkliga formuleringar som spelar mer eller mindre roll. Hur ska man annars veta att exempelvis synnerliga skäl väger tyngre än särskilda skäl? Allmänheten har troligtvis svårt att urskilja detta. Är det inte allmänheten vi jobbar för? Ska inte varje svensk medborgare på egen hand kunna förstå sina rättigheter och skyldigheter? Är inte syftet med juridiken att skapa rättssäkerhet åt medborgarna? Att hjälpa allmänheten att få förståelse för lagtexten är vad vi i framtiden kommer att försörja oss på. Vi jurister ska väl vara tacksamma för att rättssamhället ständigt behöver utforskas och struktureras, annars hade inte vår passion för att färglägga gråzoner tillgodosetts. Att ändra han till han eller hon kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg. 15

16 Inblick Språk Vem väcker liv i jäm Claes Borgström blev under sin tid som Jämställdhetsombudsman känd för många när han föreslog en bojkott av fotbolls-vm i Tyskland på grund av ökad prostitution. Till vardags driver han advokatbyrå med Thomas Bodström men under en höstdag gjorde han ett avbrott från sitt arbete för att ge ett föredrag i diskrimineringsrätt för oss lundastudenter. Dissidenten skickade ut en reporter för att följa honom. Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth Claes Borgström håller sitt föredrag med anledning av den nya diskrimineringslagen. Syftet är att betona betydelsen av jämställhetsarbetet, något som inte bara är förbehållet politikens värld. Det är ju i grunden en fråga om mänskliga rättigheter och då är det både juridiskt och politiskt att en grupp människor i samband med deras kön eller etnicitet till exempel missgynnas i något hänseende, säger han till Dissidenten. Claes Borgström ger intrycket av en man som tar sitt arbete på allvar, en allvarsamhet som lätt kan förväxlas med nedstämdhet, trots att han själv betonar vikten av att kunna skämta. Det kanske beror på krasslighet eller den svidande valförlusten, klart är att jag inte är ensam om den åsikten. En annan åhörare tycker att han verkar byråkratisk, nästan bitter, och hon får därför inte ut så mycket av Borgströms föredrag. Även under Dissidentens intervju har han svårt att bjuda på sig. i synnerhet för oss jurister vars uppgifter många gånger handlar om att övertyga till exempel vid en plädering. Det är inte bara vad som sägs och hur det sägs som brukar vara avgörande; även vem personen är spelar in i ens retorik. På den punkten blir skillnaden ibland extra tydlig beroende på om det är en man eller kvinna som talar. Claes Borgström håller med om det påståendet och är själv ett bevis på att det kan stämma: När jag var ombudsman så sa jag samma sak som mina företrädare alla kvinnor hade sagt men skillnaden var att många tyckte att det jag sa var väldigt intressant. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. Han tror inte att lösningen är att kvinnor ska ändra sitt beteende för att likna män, det är snarare de normer som ligger bakom detta betraktelsesätt som bör förändras. Enligt Borgström är förutsättningarna goda för förändring, vi har både kunskapen och den politiska konsensus som behövs. Men ändå finns det mycket kvar. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. att trots att det stämmer till viss del så är hans mål att i juridiska sammanhang ha ett språk som är begripligt även för icke-jurister. Det finns en juridisk åkomma, skulle jag vilja säga, bland professionella jurister att man tror att man måste tala om rättsfrågor på ett sätt som om man läser ur en författning. Det behöver man faktiskt inte göra. Borgström ställer sig kritisk till nyblivna juristers språkförmåga, av egen erfarenhet upplever han att det har skett en kvalitetssänkning. Vad det kan bero på kan han inte säga. Han är benägen att se det som en generell samhällsföreteelse som beror på att unga läser allt mindre och alltså inte ett problem som bara är förbehållen juriststudenter. Klart är att många inte lever upp till ett språk som man kan förvänta sig av en jurist, varken i fråga om grammatik eller retorik. Retoriken i den goda meningen, påpekar han, att vara retorisk skicklig betyder inte att man bara slänger sig med de gamla retoriska stilgreppen; den bästa retoriken är den som man inte lägger märke till. Vi går vidare till att prata om retorik, ett annat område där jämställdhetsarbetet är betydelsefullt, På frågan om han anpassar sitt språk efter situationen svarar han Under lunchen blir Borgström omringad av många nyfikna stu- 16

17 Inblick Språk ställdhetsdebatten? denter som är mer pratglada än Borgström själv. Då och då ställer han frågor om vår utbildning och om studenterna i Lund. Bland annat undrar han hur könsfördelningen på programmet ser ut och är kritisk till bristen på etnisk mångfald bland studenterna. När en student berättar hur en föreläsare avfärdat genusperspektivet på grund av brist på objektivitet vaknar han till lite, kanske är det de gamla reflexerna från tiden som JämO som sitter kvar. Borgström blir aldrig riktigt ställd mot väggen av gruppen med studenter. Möjligtvis för att det inte föreligger någon märkbar meningsskiljaktighet bland lunchdeltagarna. Det är synd Borgström verkar hängiven och villig att diskutera jämställdhetsfrågor på riktigt. Det hade varit spännande om hans åsikter blivit prövade av någon med en annan uppfattning. Inte ens när han tar upp kvotering, vanligtvis ett infekterat samtalsämne, blir det någon riktig diskussion. Studenterna nickar istället instämmande medan jag i hemlighet önskar att en rabiat antifeminist ska kliva in genom dörren och väcka liv i den gamle JämO:n. 17

18 Inblick Språk JURIN JURISTEN Juridiska problem misstolkas ofta i media. Borde journalister gå fler och djupare juridikkurser? - Det vore nog bra! Rättsreportrarna kunde nog tjäna på mer process- och straffrättsutbildning. Och vice versa: Jurister borde få mer undervisning i journalistik för att förstå mediesamhällets dynamik. Vad är problemet med att journalistiken har en skuldpresumtion, i motsats till juridiken? - Ett problem med hur media bevakar misstänkta brott ligger i hur misstankarna dramatiseras. Oskuldspresumtionen är mer än ett rättstatsideal. Jurister har hellre fria än fälla i ryggmärgen, det är en del av den juridiska kulturen. I den mediala dramaturgin finns det ofta inte utrymme för en sådan oskuldspresumtion. I dessa fall är dessutom det rättsliga regelverket inte tillräckligt. Det är ofta alltför svårt att få upprättelse från en tidning som felaktigt hängt ut någon som brottslig. Hur går dina tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Så länge det har funnits journalister som bevakat juridiska processer så har det funnits missnöje från juristernas sida med hur bevakningen sker. Det missnöjet kommer säkert att leva vidare. Samtidigt tycks det finnas en ny vakenhet för att även juridiken måste anpassas till informationssamhället. Det finns många möjligheter för driftiga jurister. Det finns därtill fantastiska möjligheter att själv ge en motbild, på ett sätt som inte tidigare funnits. Text: Hedvig Areskoug Illustration: Agnes Hebert Agrelius Mötet mellan juridik och journ skilda syften - som på något plan rens. För syskonen rättssäkerh VERBAL CULPA En ödesmättad signaturmelodi tonar fram samtidigt som dina ögon ser svart, grått och rött. Plötsligt visas en bild av ett stereotypt kriminalarkontor upp; ett skrivbord och några arkivhyllor på vilka några tjocka uppslagsverk samsas jämte lagboken och så - Leif G.W. Persson. Det är tisdagkväll och dags för svenska folket att i en timme få gnugga sina små grå celler och klura på brott i SVTs programsatsning Veckans brott. Det är inte utan att jag känner mig en aning konfunderad över vart medierna har drivit juridiken. Att en gång i veckan få tillfälle att leka detektiv tillsammans med Leif G.W. Persson berikar måhända mångas liv, men vad ger det för syn på rättssamhället och det regelkomplex som ska praktiseras? Två starka sidor möts här; det allmänna intresset och välviljan att hjälpa till att lösa brott, mot det faktum att lagens teknikaliteter och vokabulär hindrar en lekman från att fatta juridiska beslut. Det stora problemet är inte människors intresse för brottsjournalistiken utan det är snarare standarden på den som kan ge förödande konsekvenser. På bekostnad av en korrekt återgivning av juridiken vinner stundtals försäljningssiffrorna, vilket medför att allmänhetens uppfattning av det svenska rättssamhället formas av medierna. 18 Mårten Schultz är forskare och lärare i juridik vid Stockholms universitet. Privat driver han Sveriges största juridikblogg. Jurist*: Utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem samt tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. *Enligt Wikipedia.

19 Inblick Språk ALIST alistik. Två sorters språk med vill, och måste, komma öveet och allmänintresses skull. JOURNALISTEN Borde kraven på journalisters kunskap i juridik ställas högre för att ge allmänheten en sanningsenlig bild av rättsläget? - För skrivande journalister tycker jag att nivån är god. Det som däremot undergräver seriösa journalisters trovärdighet är det numera självklara bloggandet från samma journalister. Vi; blivande jurister, som dagligen brottas med juridiskan vet att det inte är så enkelt som det framstår i tidningen. För hur skulle det kunna vara det? Jurister går en mer eller mindre 4,5 år lång språkkurs för att förstå innebörden av orden som vi sedan använder. Det är på gränsen till för mycket begärt att en journalist, med en helt annan sorts kompetens, ska förstå att varje konvertering från juridiska till ett passande mediespråk kan bli ödesdigert. Var finner vi då lösningen till problemet med den stundtals felaktigt utformade juridikjournalistiken? Jag tror inte att blivande jurister främjar en begränsad insyn i och förmedling av juridiken till samhällets medborgare. Därför borde medierna fortsätta sprida juridiken, med hänsyn tagen till integritetsfrågor som lätt kan bli förbisedda i den multimediala värld vi lever i. Däremot kanske vi skulle kunna kräva att journalister tar bättre ansvar för sina kunskaper i juridik så länge de tänker förmedla den till en större publik. För om journalisterna ska vara juristernas förmedlare till allmänheten gäller det att förvissa sig om den rätta innebörden av juridiskan. Det finns stunder av förtret och resignation när en jurist möter en falsk verklighet i medieform, men vi skulle aldrig begå ett brott och skjuta budbäraren. Du har gjort olika dokumentärer som handlar om några av de mest uppmärksammade rättsfallen i Sverige. Vad är ditt huvudsakliga syfte med dokumentärerna? - Att på 1h 20 minuter sammanfatta vad som hände. Det jag personligen strävar efter är att förstå hur och varför det kunde hända. Jag tillåter inte mig själv att frånta förövarna deras mänskliga drag. Historierna blir bara mer intressanta om det är människor och inte monster som begår brotten. Vad har du för tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Det kunde vara bättre. I förlängningen blir journalisternas uppdrag demokratiskt. Om inte journalisterna tar ansvar för att sätta sig in i brottsfall och förklara dessa på ett sätt som mottagarna förstår så byggs en social kunskapsklyfta som i framtiden blir svår att överbrygga. Utan allmänhetens kunskap om juridik förmedlad via god journalistik så avkläs personer sina mänskliga drag och sin kontext. Bakom varje dom finns en story om människor av kött och blod. Carl-Magnus Helgegren är frilansjournalist och radioproducent. Han har gjort flera dokumentärer om uppmärksammade kriminalfall, bl.a. Hagamannen och Massmordet i Falun Journalist*: Beteckning på en person som, vanligen yrkesmässigt, samlar in och framställer material för offentliga medier. Sådana medier kan vara press, etermedier eller internet. *Enligt Wikipedia. 19

20 Inblick Språk Är du den nya Obama? Bristen på kursmoment där man fokuserar på att utveckla studenternas tal- och skrivförmåga leder till att de som vill behärska dessa nödvändiga färdigheter måste söka sig bortom ramen för juristutbildningen. Ett alternativ som är beprövat utomlands är att låta studenter skriva i och driva juridiska tidskrifter med högt ställda krav och ambitioner. I USA har detta även varit en språngbräda för framgångsrika jurister. Sedan snart två år tillbaka har också svenska studenter denna möjlighet. Text: Ale Westerlund Illustration: Emilie Dafgård I förra numret av Dissidenten framkom bland annat att studenter saknar retorik på schemat. Detta kan möjligtvis förklaras med att språket brukar beskrivas som ett av juristens viktigaste instrument. I samma nummer bekräftade traineen Sofie Bjärtun att man som student inte uppfyller de krav på att kunna tala och skriva som ställs av dagens arbetsgivare. Från fakultetens sida svarade man att allt inte går att täcka inom ramen för utbildningen, vilket kan tolkas som att om studenten vill införskaffa sig de skrivfärdigheter som är nödvändiga för att klara av övergången från utbildningen till arbetsmarknaden måste denne på eget initiativ hitta alternativa lösningar. Förra våren startade nio juriststudenter från Stockholm tidskriften Juridisk Publikation (JP) delvis för att tillgodose juriststudenters behov av att skriva under sin utbildning. Tanken är även att man ska kunna tillgodogöra sig och utveckla juridiska kunskaper. Man skickar in sitt alster till redaktionen. Vi granskar och återkommer med synpunkter på önskade korrigeringar, alternativt refuserar vi artikeln eller låter den passera direkt, skriver chefredaktören Marcus Erneholm i ett mail. Efter att redaktionen godkänt artikeln skickas den vidare till det akademiska rådet (vilka som är med där går att läsa på hemsidan eller i tidsskriften) för anonym granskning. På sikt är vårt uppdrag att främja skrivande bland studenterna genom att anordna workshops där man lär sig att skriva och där man kan få inspiration till aktuella och intressanta frågeställningar. Tidskriftens form är en så kallad law review som inte är en nyhet utomlands. Främst USA är kända för sin rika law review-kultur där studentdrivna tidskrifter som Harvard Law Review och Columbia Law Review är riktiga tungviktare i juridiska sammanhang. En förebild för Juridisk Publikation är givetvis motsvarigheterna i England och USA, såsom Harvard Law Review, fortsätter Erneholm Det finns inga problem med att motivera studenter att skriva artiklar; på varje artikel som publiceras går det ytterligare fyra bidrag som inte kommit med. Marcus Erneholm är övertygad om att intresset att skriva om och diskutera juridiska frågor finns hos många bland Sveriges juriststuderande. Förutom att man kan öva upp sina fackmässiga och språkmässiga färdigheter finns det en meritmässig morot. Många arbetsgivare ser JP som en unik erfarenhet och många före detta redaktörer har fått anställningar eller praktikplatser hos landets ledande advokatbyråer. Den som i USA kan visa upp law review i sin meritförteckning går oftast en lysande karriär till mötes. Ett exempel på detta är en före detta redaktör på Harvard Law Review som senare kunde titulera sig som den fria världens ledare. Vem? Barack Obama förstås. 20 Den som i USA kan visa upp law review i sin merit- förteckning går oftast en lysande karriär till mötes.