MOLEKYLSPEKTROSKOPI I INFRARÖTT
|
|
- Maria Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MOLEKYLSPEKTROSKOPI I INFRARÖTT Uppgift Bestämma - rotationsenergier, tröghetsmoment och bindningsavstånd för H 35 Cl i två vibrationstillstånd - den fundamentala vibrationsfrekvensen för H 37 Cl - förhållandet mellan de reducerade massorna för H 35 Cl och H 37 Cl genom uppmätning av vibrationsrotationsspektrum för HCl-ånga. Teori Molekylspektra består av band, som under hög upplösning kan uppvisa en struktur av tätt packade linjer. De energiändringar som man observerar i molekylspektra är i allmänhet av tre slag: rotations-, vibrations- och elektronenergiändringar, som vanligtvis ger upphov till emissions- eller absorptionsspektra i tre våglängdsområden; mikrovågs- och långvågiga infraröda området(rotationsenergiändringar) och i det kortvågiga infraröda området (vibrationsenergiändringar) och i det synliga och UV området (elektronenergiändringar). I detta försök studeras ett absorptionsspektrum av vätekloridånga i det kortvågiga IR området. När molekylerna absorberar elektromagnetisk strålning, fotoner, med ett energiinnehåll motsvarande energiskillnaden mellan två tillåtna energinivåer, leder det till en ökning i såväl rotations- som vibrationsenergin i molekylen. Absorptionen av energi ses i ett vibrationsrotationsspektrum, s k vibrotspektrum. För att matematiskt beskriva en tvåatomig molekyls vibrations- och rotationsrörelser brukar man använda vissa molekylmodeller, som ur beräkningssynpunkt är enkla. Den harmoniska oscillatorn används som modell för att beskriva vibrationsrörelsen hos en molekyl och den stela rotorn för att beskriva rotationsrörelsen. Med hjälp av dessa modeller ger kvantmekaniken uppgifter om vilka energier som är möjliga: ε vib = hν o (υ + ½) υ = 0, 1, 2,. (1) ε rot = hcb J(J+1) J = 0, 1, 2,. (2) där υ och J är vibrations- resp rotationskvanttal som bara kan anta heltalsvärdena 0, 1, 2..osv, h = Plancks konstant, ν o = fundamentala vibrationsfrekvensen, B = rotationskonstanten. 1:10
2 I figuren nedan visas schematiskt ett energinivådiagram för några vibrotnivåer. För varje vibrationsnivå existerar en serie rotationsnivåer vars energier ges av ekv (2) och där pilarna representerar möjliga övergångar enligt urvalsreglerna för en stel rotor. I det inringade området visas uppkomsten av ett vibrot-spektrum utifrån dessa övergångar. Figur 1. Energidiagram med några rotationsnivåer i nollte resp första vibrationsnivån. 2:10
3 Molekylens totala energi kan skrivas ε tot = ε inre + ε trans (4) där ε inre = ε el + ε vib + ε rot (5) Om vi bortser från translationsenergin och antar att molekylen befinner sig i sitt elektroniska grundtillstånd så kan man som en god första approximation betrakta molekylens olika energiformer som oberoende av varandra och ekv (4) kan med hjälp av ekv (1) och (2) istället skrivas som ε tot = ε vib + ε rot = hν 0 (υ + ½) + hcbj(j+1). (6) Molekylens totala energi är konstant så länge den är ostörd. Den totala energin som angetts i ekv (4) kan även skrivas ε tot = ε p + ε k (7) Där ε k är den potentiella energin och ε k den kinetiska energin. Det sker en växelverkan mellan den potentiella och den kinetiska energin under vibrationsrörelsen. Summan av energiformerna är dock konstant och utgör den energinivå som molekylen sägs befinna sig i. Enligt Boltzmans fördelningslag befinner sig de flesta molekyler, vid rumstemperatur, i sitt vibrationsgrundtillstånd, dvs nollte, men fördelade över de tillgängliga rotationsnivåerna. Populationen av molekyler i dessa rotationsnivåer vid termisk jämvikt ges av N J = Kg J e -ε J /kt (8) där K är en proportionalitetskonstant, g i = s k degenerationsfaktorn som är 1 för vibrationsnivåer och 2J+1 för rotationsnivåer. ε J = hcb J(J +1) där J = 0, 1, 2,. jämför ekv (2) och (6) Ekvation (8) visar att N först växer med ett ökande rotationskvanttal, J, kulminerar i ett maximum för att därefter minska sedan den exponentiella termen i ekvationen att börjat dominera. Detta förhållande avspeglas i intensitetsfördelningen av absorptionstopparna för de båda vingarna i det registrerade spektrumet. Bestrålas HCl-gas med infrarött ljus i våglängdsområdet 3,5 μm motsvarar det energin som krävs för en övergång från det lägsta vibrationstillståndet, v=0, till det nästliggande högre vibrationstillståndet, v=1. För att absorbtion av ljus av en viss våglängd skall ske krävs att avståndet mellan energinivårna exakt motsvarar energin i ljuset, dvs fotonens energi måste vara hν = ε - ε, där ε är energin för det undre tillståndet och ε energin för det över (notera att inom spektroskopin så markeras alltid den undre energinivån med index bis medan det övre markeras alltid med prim ). 3:10
4 Vid ljusabsorptionen kan molekylerna exciteras från olika J -nivåer i nollte vibrationsnivån (υ=0) till olika J -nivåer i första vibrationsnivån (υ=1) enligt urvallsregeln ΔJ = ± 1 eller J = J ± 1. De tillåtna övergångarna i H 35 Cl som ger spektrum visas i Fig 1 som vertikala pilar. Absorptionsspektrat är inlagt längst ner på figuren. Den del av spektrum där ljusenergin är större, där ΔJ = +1, kallas för R-grenen och den lågenergetiska, där ΔJ = - 1, för P-grenen. Däremellan ligger den frekvens som skulle motsvara den förbjudna övergången, Q-grenen, från υ = 0, J = 0 till υ = 1, J = 0, dvs då ΔJ = 0. Varje linje är markerad R(0),.P(1) o s v efter J-värdet i den lägre nivån. Rotationskonstanten B är relaterad till energinivåerna för en roterande molekylen enligt B = h/(8π 2 ci) jämför ekv (2) där I tröghetsmoment, I, och c är ljushastigheten i vaccum. Tröghetsmomentet för en tvåatomig molekyl, längs en rotationsaxel igenom masscentrum vinkelrätt mot bindningsaxeln, ges av I = μr 2 (3) där μ är den reducerade massan som definieras som μ = m 1 m 2 /(m 1 +m 2 ) där m 1 och m 2 är respektive atomers massor och r = bindningsavståndet mellan de två atomerna. Desto större tröghetsmoment en molekyl har desto mindre blir rotationskonstanten och därmed avståndet mellan rotationsenerginivåerna. Eftersom massorna är olika i de två Clisotoperna så kommer också tröghetsmomentet och följaktligen även rotationskonstanterna att vara olika. Apparatur Absorptionsspektrumet för HCl som används i denna laboration har upptagits med en Leitz själregistrerande gitterspektrofotometer. Principskissen i Fig 2 visar schematiskt funktionen för en spektrofotometer av denna typ. På figuren ses att ljus från lampan delas upp i två strålgångar varav den ena, mätstrålen, passerar genom provet och den andra, referensstrålen, passerar en variabel bländare, vars funktion är att variera strålens intensitet. Detektorn jämför de två strålarnas intensitet. Skiljer sig intensiteterna går en signal till bländarens servomotor och bländarens inställning ändras tills referensstrålens intensitet stämmer överens med mätstrålens intensitet. Detta sker för varje våglängd som mätningen 4:10
5 Figur 2. Principskiss över en IR-spektrofotometer görs vid och skrivarpennan som är kopplad till bländaren ritar upp ett spektrum över det utvalda våglängdsintervallet. Vid ett försök som detta används en 10 cm lång glaskyvett, försedd med kranar för fyllning av provsubstansen. Två löstagbara fönster av safir eller kaliumbromid kan sättas på kyvetten. Safir är genomsläpplig för infrarött ljus upp till 5 μm och kaliumbromid upp till 30 μm. Eftersom HCl-gasen innehåller två isotoper uppvisar spektrumet dubbeltoppar med olika intensitet, se fig 3. Figur 3. IR-spektrum av HCL 5:10
6 Beräkningarnas utförande För beräkningarna ska varje laborant utnyttja ett bifogat högupplösta IR-spektrum, fig. 4. Våglängdskalan på spektrumet ska användas för att avläsa läget för absorptionstopparna R(0), R(1), R(2), P(1), P(2) och P(3) för H 35 Cl samt för att beräkna R(0) och P(1) för H 37 Cl. Våglängdsskalan är graderad i µm med 0,0500 µm mellan skalstrecken. Genom att interpolera mellan dessa fås våglängderna för topparna. Använd fem decimaler när våglängderna för topparna bestäms/beräknas! Våglängderna omräknas sedan till frekvenser. Den mot respektive topp svarande energin beräknas med hjälp av frekvensen och uttrycks dels i J molekyl -1, dels i kj mol -1, för enkelhetens skull i betecknas de två resulterande energierna med ε resp E i labprotokollet. Den beräknade energin är skillnaden mellan två på varandra följande rotationsnivåer, en i den övre, en i den undre vibrationsnivån och kan skrivas Δε vib-rot J molekyl -1 eller ΔE vib-rot kj mol -1 (se protokollet). Fundamentalfrekvensen ν 0 för H 35 Cl, som ges i protokollet, motsvarar den förbjudna övergången, Q-grenen, för vilken ΔJ = 0 och kan beräknas med stor noggrannhet ur det givna spektrumet med hjälp av lämpligt extrapolationsförfarande. a) Bindningsavstånd och tröghetsmoment för H 35 Cl Rita ett skalenligt energidiagram (i enlighet med Fig 1) baserat på de beräknade värdena för ΔE vib-rot Av energidiagrammet framgår att skillnaden i rotationsenergi mellan nivå 1 och 0 i den övre vibrationsnivån kan beräknas som ε 1 - ε 0 = Δε 1-0 = ε R(0) - hν 0 Och i den undre som ε 1 - ε 0 = Δε 1-0 = hν 0 - ε P(1) Beräkna med hjälp av energidiagrammet även Δε 2-1, Δε 3-2 samt Δε 2-1, Δε 3-2 Beräkna molekylernas tröghetsmoment och bindningsavstånd från ekv (2) och (3) med ovan angivna Δε-värden. Slutligen ska energin beräknas i de olika rotationsnivåerna, som refereras till rotationsnivå noll i respektive vibrationstillstånd E J=1, E J=2, E J=3 samt E J=1, E J=2, E J=3, när värdena förs in i tabell. Av beräknade tröghetsmoment och bindningsavstånd framgår att dessa är större i den högre vibrationsnivån än motsvarande i den lägre, vilket beror på att atomerna kommer längre ifrån varandra när vibrationen ökar i amplitud (energi). Allmänt gäller därför att vibrationerna påverkar rotationerna så att rotationsenergierna ligger tätare i den högre vibrationsnivån än i den lägre. Det är denna koppling mellan vibrationer och rotationer som ger upphov till spektrumets karakteristiska utseende med topparna liggande tätare respektive glesare ju längre ut på R- resp P- grenens flyglar de ligger. Vid en noggrannare analys behöver fler termer tas med i ekv (2). 6:10
7 b) Fundamentalfrekvensen för H 37 Cl Om 35 Cl i HCl byts ut mot 37 Cl ändras varken bindningslängden, r, eller kraftkonstanten, k, för molekylens bindning eftersom dessa storheter bara är beroende av bindningselektronerna. Den reducerade massan, µ, ändras däremot, vilket påverkar vibrationsfrekvensen så att den blir lägre för H 37 Cl än H 35 Cl. Detta framgår av spektrumet där isotoperna bidragit till att HCL-topparna blivit splittrade i dubbeltoppar. Isotopförhållandet med fördel 35 Cl avslöjas av att H 37 Cl-topparna har något lägre intensitet än H 35 Cl-topparna. Beräkna skillnaden i frekvens, Δν, mellan de båda isotopernas toppar både för R(0) och P(1) och för in i Tabell 1. Beräkna medelvärdet. Beräkna fundamentalfrekvensen för H 37 Cl genom att subtrahera detta medelvärde från det uppgivna värdet, ν 0, på vibrationsfrekvensen för H 35 Cl. c) Förhållandet mellan de reducerade massorna För fundamentala vibrationsfrekvensen för en harmonisk oscillator gäller ν o = 1/ 2π (k/μ) (11) där k = kraftkonstanten μ = reducerade massan När det gäller förhållandet mellan isotoperna kan man ta hjälp av ekv (11): ν o (H 35 Cl) 2 = μ (H 37 Cl) ν o (H 37 Cl) μ (H 35 Cl) (12) Ekvation (12) verifieras med kännedom om ν o (H 35 Cl) och ν o (H 37 Cl) samt μ (H 35 Cl) och μ(h 37 Cl). 7:10
8 Figur 4: 8:10
9 PROTOKOLL Använda formler och numeriska beräkningar ska redovisas. Tabell 1. Några vibrations rotationsövergångar för υ = 0 υ = 1 som uppfyller kvantvillkoret ΔJ = ±1 Linje Övergång J J ΔJ λ μm ν s -1 Q H 35 Cl Δε vib-rot J molekyl -1 ΔE vib-rot kj mol -1 λ μm H 37 Cl -13 ν ν 10 s -1 s -1 *) R(0) R(1) R(2) P(1) P(2) P(3) Medelvärde: *) ν 0 (H 37 Cl) beräknas enligt beskrivning under b) och införs här i tabellen 9:10
10 PROTOKOLL / Molekylspektroskopi i infrarött Använda formler och numeriska beräkningar ska redovisas. Tabell 2. Beräkning av tröghetsmoment, I, och bindningsavstånd, r. Rotationsövergång Medelvärde: υ = 1 υ = 0 Δε I r J molekyl -1 kg m 2 pm Δε J molekyl -1 I kg m 2 r pm Tabell 3. Rotationsenergier i de två vibrationstillstånden J E rot kj mol -1 E rot kj mol -1 Förhållandet mellan de reducerade massorna μ (H 35 Cl) och μ(h 37 Cl) (se ekv 12) beräknas Ur spektrum : ν 0 (H 35 Cl) 2 = ν 0 (H 37 Cl) Från atomvikter : μ (H 37 Cl) = μ (H 35 Cl) 10:10
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson
Läs merA12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler
GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS TENKISKA HÖGSKOLA Avdelningen för Experimentell Fysik Göteborg april 2004 Martin Sveningsson Mats Andersson A12 Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler Namn... Utförd
Läs mer1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A6 Vibrations-rotationsspektrum
Arbete A6 Vibrations-rotationsspektru 1. INLEDNING I detta övningsarbete undersöks det spektroskopiska ätdata so fås från rotationsfinstrukturen so hör till vibrationsövergångar i en olekyl i gasfas. Vibrationsövergångar
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merVibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Vibrationspektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Teoretisk modell Translationer, rotationer och vibrationer z r y x Beaktas inte Translationer Rotationer Rotationspektrometri senare Vibrationer Basmodell
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 26/4 2011 kl. 08.00-12.00 i TER3 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)
Läs merArbete A2 Jodets elektroniska vibrationsspektrum
Arbete A2 Jodets elektroniska vibrationsspektrum 1. INLEDNING I detta övningsarbete studeras övergångarna mellan olika elektroniska tillstånd i jodmolekylen och speciellt den finstruktur i dessa som förorsakas
Läs merKvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd
Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på
Läs merKapitel extra Tröghetsmoment
et betecknas med I eller J används för att beskriva stela kroppars dynamik har samma roll i rotationsrörelser som massa har för translationsrörelser Innebär systemets tröghet när det gäller att ändra rotationshastigheten
Läs merKvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501
Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Vätespektrum Förberedelser Läs i Tillämpad atomfysik om atomspektroskopi (sid 147-149), empiriska samband (sid 151-154), och Bohrs atommodell (sid 154-165). Läs genom hela laborationsinstruktionen. Gör
Läs merANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?
ANDREAS REJBRAND 28-4-2 Statistisk fysik http://www.rejbrand.se Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen? Plancks strålningslag och Stefan Boltzmanns lag Med hjälp av statistisk fysik och kvantmekanik
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merBANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning
1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs mer2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)
2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.
Läs merBANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning
1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merKvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Läs merBohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum
Bohrs atommodell Uppdaterad: 171201 Har jag använt någon bild som jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superposition / [2] Bohrs atommodell
Läs merF2: Kvantmekanikens ursprung
F2: Kvantmekanikens ursprung Koncept som behandlas: Energins kvantisering Svartkroppsstrålning Värmekapacitet Spektroskopi Partikel-våg dualiteten Elektromagnetisk strålning som partiklar Elektroner som
Läs merNumber 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merKvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd
Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på
Läs merAndra EP-laborationen
Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med
Läs mer7. Atomfysik väteatomen
Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merUtveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering
Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen
Läs merFYTA11: Molekylvibrationer
FYTA: Molekylvibrationer Nils Hermansson Truedsson 0--6 Introduktion Följande rapport redogör för simuleringsövningen Molekylvibrationer. Syftet med övningen var att undersöka s.k. normalmoder hos vattenmolekyler
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merInnehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter
Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter
Läs merKinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Läs merKinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016
Kinetisk Gasteori Daniel Johansson January 17, 2016 I kursen har vi under två lektioner diskuterat kinetisk gasteori. I princip allt som sades på dessa lektioner sammanfattas i texten nedan. 1 Lektion
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Torsdagen den 28/8 2014 kl. 14.00-18.00 i T1 och S25 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning
8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor
Läs mer8. Atomfysik - flerelektronatomer
Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merNeutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merFotoelektrisk effekt. Experimentuppställning. Förberedelser
Fotoelektrisk effekt Förberedelser Läs i atomfysikboken om fotoelektriska effekten (sid 132 137). Läs igenom hela laborationsinstruktionen. Gör följande uppgifter och lämna lösningarna renskrivna vid laborationens
Läs merFöreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen
Föreläsning Att uppbygga en bild av atomen Rutherfords experiment Linjespektra och Bohrs modell Vågpartikel-dualism Korrespondensprincipen Fyu0- Kvantfysik Atomens struktur Atomen hade ingen elektrisk
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL12/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 22 mars 216 8: 12: Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Läs merBestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen
Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merKapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor
Kapitel: 3 lektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge M-vågor genskaper hos M-vågor nergitransport i M-vågor Det elektromagnetiska spektrat Maxwell s ekvationer Kan
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merMolekylvibrationer FYTA11. 9 september Datoruppgift. Handledare: Christian Holzgräfe
9 september 2013 FYTA11 Datoruppgift Molekylvibrationer Handledare: Christian Holzgräfe E-post: christian.holzgraefe@thep.lu.se Telefon: 046-222 3492 Individuell rapport inlämnas före angiven deadline.
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merTentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 216 kl. 8.-13. Skrivsal: G34, G36, G37 Tentamen omfattar 6 problem som vardera kan ge 4 poäng. För godkänt
Läs merRäkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3
Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2 Bioinformatik Xbio3 Sammanställd av: Nessima Salhi-Benachenhou David Edvardsson Sten Lunell Avdelningen för kvantkemi Uppsala universitet November 2008
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA02/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 2016 8:00 12:00 Tentamen består
Läs merTentamen Fysikaliska principer
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm NFYA/TEN1: Fysikaliska principer och nanovetenskaplig introduktion Tentamen Fysikaliska principer 15 januari 16 8: 1: Tentamen består av två
Läs merM = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant
UPPGIFT 1: SLINKY SPRING Tid: 50 min. Materiel: Fjäder, plåt, linjal, kronometer, stativ och klämmor. Beskrivning: En "slinky spring" på horisontellt underlag sträcks ut sträckan x under inflytande av
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merHjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0
LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Läs merKVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5
ALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-11-12 KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade lösningarna
Läs merPLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se
PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merFYTA11: Molekylvibrationer
FYTA: Molekylvibrationer Daniel Nilsson 2/ 202 Introduktion Övningens syfte var att undersöka normalmoderna hos molekyler, i synnerhet vattenmolekyler, och studera dessas variation beroende på olika parametrar.
Läs merAndra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström
Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den
Läs mer@
Kinetisk gasteori F = area tryck Newtons 2:a lag på impulsformen: dp/dt = F, där p=mv Impulsöverföringen till kolven när en molekyl reflekteras i kolvytan A är p=2mv x. De molekyler som når fram till ytan
Läs merTrådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merTEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle
Läs merc = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning
Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merKapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Läs merTentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl
Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merLAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 1. FELANALYS 1 Inledning I laborationerna används matrishanteringsprogrammet MATLAB. som genomgående använder dubbel precision vid beräkningarna. 1.1 Innehåll Du ska 1. bestämma
Läs merÖvningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs mer1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio
Arbete A4 Ab initio 1. INLEDNING Med Ab inition-metoder kan man, utgående från kvantmekanikens grundlagar, beräkna egenskaper som t.ex. elektronisk energi, jämviktskonformation eller dipolmoment för atomära
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merLösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Lördagen den 25/8 2012 kl. 14.00-18.00 i TER4 och TERD Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs merInnehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Läs mer