Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö"

Transkript

1 Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, samt Malmö ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till behovet av långsiktigt investeringsarbete Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström

2 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK Sammanfattning Stadskontoret har enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, landat i organisationen. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, att uppdra åt stadskontoret att fortsatt leda kommunens utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö i enlighet med vad som framgår av föreliggande ärende, samt att uppdra åt stadskontoret att återkomma till kommunstyrelsen med förslag på skrivning till den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt investeringsarbete. Beslutsunderlag G-Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Rapport - Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, Bilaga 1 Enskilda förvaltningar Bilaga 3 Utredningsuppdrag Bilaga 2 Samtliga förvaltningar och bolag Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

3 Ärendet I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 34 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; - Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 2 (5) Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett avdelningsöverskridande, koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort en uppföljning av såväl processen som av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten. De samtal som har förts med förvaltningar och bolag visar att kommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har landat, uppmärksammats, påverkat tankesätt, påverkat arbetsmetoder och vilka man arbetar med osv. Man kan grovt dela upp det som följer: De som menar att det gett ytterligare skjuts i det arbete som redan bedrivs. De som uttrycker att det har bidragit till att starta en rad nya processer. De som knappast alls resonerat kring arbetets betydelse för den egna verksamheten. Det är samtidigt tydligt att Malmö stad i står i början på ett ganska långt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, då i meningen av att utveckla ett socialt investeringsperspektiv och bygga kunskapsallianser med demokratiserad styrning. Detta är ett arbete som behöver bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad har införts med syfte att bland annat skapa förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och att medvetandegöra styrningen i staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras samt hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av det arbete som sker kring ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. Samtal med förvaltningar och bolag Socialt investeringsperspektiv När det gäller ett socialt investeringsperspektiv lyfts problematiken med ettårs budgetar och flera lyfter behovet av ett resonemang som handlar om ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. Man menar också att kommissionens rekommendationer delvis krockar med system som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Inom ramen för detta område efterlyses också bättre analysverktyg för att kunna mäta utfall och effekter av investeringar.

4 3 (5) Många har nämnt att de sociala investeringsfonderna haft en stor pedagogisk betydelse för att sätta sociala investeringar på agendan samt ett sätt att finansiera insatser. Samtidigt pekar ett antal intervjuade på att investeringsfonderna är ganska små (50+50 mkr), medan hela Malmö stads budget är stor ( mkr.) Därför efterlyses en analys av hela Malmö stads budget utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Detta pekar på betydelsen av det arbete som drivs på stadskontoret kring investeringsstyrning. Demokratiserad styrning och kunskapsallinser Med utgångspunkt från rekommendationen om kunskapsallianser och demokratiserad styrning lyfts frågan om hur Malmö stad samverkar med andra; med föreningar, med näringsliv, med invånare I Malmö. Den hittillsvarande samverkan har ofta följt mönstret att Malmö stad har frågat, fått in svar och sedan har organisationen själv beslutat utifrån en egen tolkning och egna prioriteringar. Därför reses också frågan om bättre dialogverktyg, verktyg som visar på hur frågan om makt och kontroll hanteras i förhållande till stadens samarbetspartners och invånare. Hur ska staden och dess samverkanspartners bli mer jämbördiga? Hur kan Malmö stad stärka sina samarbetspartners för att bättre få fram den kunskap som behövs för att både förstå och kunna lösa komplexa utmaningar? Det finns ambitioner om att utveckla en verkligt lärande organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra i en reflekterande praktik. Utvecklingsområden och pågående arbete En del av uppföljningen avser pågående arbeten och utvecklingsområden. Förvaltningar och bolag har fått göra en bedömning av status för dessa, och den övergripande bilden är att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Syftet har varit att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Förskoleförvaltningen ansvarar för tio pågående arbeten och ett utvecklingsområde, grundskoleförvaltningen ansvarar för 14 pågående arbeten och ett utvecklingsområde, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för åtta pågående arbeten, stadskontoret ansvarar för elva pågående arbeten och åtta utvecklingsområden och stadsbyggnadskontoret ansvarar för fem pågående arbeten och två utvecklingsområden. Därutöver finns det ett utvecklingsområde och två pågående arbeten som samtliga förvaltningar och bolag har att beakta. I de fall förvaltningar och bolag har gjort bedömningen att det finns vissa hinder/fördröjningar för arbetet och/eller att arbetet avstannat eller inte påbörjats, så nämns bland annat brist på struktur och praktiskt stöd som anledningar. Det handlar också om brist på personal, omorganisering i förvaltningarna, omfördelning av arbetsuppgifter samt att andra uppdrag har prioriterats. Förvaltningar och bolag lyfter några utmaningar för arbetet framåt. Det handlar bland annat om att fortsätta att bedriva de verksamheter som startats upp inom ramen för områdesprogrammen även efter Barnperspektivet är högt prioriterat i flera förvaltningar och bolag, men utmaningar framåt är att ge förutsättningar för ett effektivt uppföljningsarbete för barn och unga samt att förstärka arbetet genom att gå från ett barnperspektiv där barn och unga är i fokus, till att i större utsträckning bli bättre på att skapa en miljö där barn och unga får möjlighet att säga sin mening och få den

5 respekterad. 4 (5) Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (se bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen två, grundskoleförvaltningen fyra, gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ett, stadsbyggnadskontoret fyra och stadskontoret 21. Av samtliga utredningsuppdrag har 12 utredningar behandlats och varit föremål för politisk behandling. Det centrala stödet Det finns ett fortsatt behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö. Det koordinerande teamet på stadskontoret har under året varit inbjudet till flera olika sammankomster inom Malmö. Syftena har varit olika men har i stor utsträckning handlat om att till exempel förvaltningar önskat få mer kunskap om kommissionen och arbetet som följer därefter för att kunna knyta det till den egna verksamheten. Värdefulla diskussioner har förts och ny kunskap har genererats i dessa sammanhang som involverat såväl förvaltningar som till exempel aktörer från civilsamhället i Malmö. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdag. Framöver finns det därför ett behov av att finna former för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Det finns dels ett behov av att Malmö stad möter andra samhällsaktörer i Malmö, dels ett behov av att olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad möts. Ett vidare arbete med kunskapsseminarier kan med fördel inleda ett sådant arbete. Det har under året funnits ett stort externt intresse utifrån för att få information om och möjlighet att diskutera kommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Genom dessa externa samtal sprids således Malmös arbete i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som de genererar ny kunskap att bära hem i det egna arbetet. Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas under lång tid framöver och kan fortfarande sägas vara i uppstart. Det kan i denna fas därför finnas anledning till att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns olika möjliga finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. Det uttrycks behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera till nya samverkansformer och allianser. Stadskontoret, menar man, har det helhetsperspektiv som förutsätts för detta uppdrag. Här har stadskontoret en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det koordinerande teamet. Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem.

6 Utifrån uppföljningen och de insamlade underlagen ser stadskontoret vidare behov av olika former av utvecklingsstöd för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. En del av de rekommendationer som lyfts nedan uppmärksammas också i några av de utredningsuppdrag som stadskontoret ansvarar för. 5 (5) Fortsatt centralt stöd ges av stadskontoret bland annat genom att med utgångspunkt ifrån föreliggande uppföljning och nedanstående rekommendationer initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag i syfte att utveckla en struktur för hur det fortsatta arbetet kring social hållbarhet kan bedrivas och utvecklas. Vidare har stadskontoret enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Rekommendationer i syfte att stödja arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål gällande social hållbarhet: - erbjuda olika former av kunskapsseminarier som kan bidra till en djupare förståelse, större engagemang av fler personer och bättre implementering av olika dimensioner gällande social hållbarhet såsom socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser. - initiera ett arbete med syfte att genomföra kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar 1 - arbetet som pågår kring utveckling av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning mm blir allt viktigare att både synliggöra och slutföra samt omsätta i praktiken. - tillse att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel - tillskriva regeringens kommande kommission för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 1 Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling samt Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller.

7 Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Stadskontoret Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Eva Renhammar Stadskontoret Välfärdsavdelningen

8 Innehållsförteckning Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö... 1 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Uppföljningsstruktur... 6 Tillvägagångssätt och metod... 6 Avgränsningar... 8 Resultat... 9 Processbeskrivning... 9 Ett koordinerande team... 9 Styrgrupp för social hållbarhet... 9 Utredningsuppdrag/utredningsledare... 9 Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) Kommunikation Processen i förvaltningar och bolag Röster från olika förvaltningar och bolag Utmaningar som lyfts i samtalen Slutsatser och rekommendationer Uppföljning - pågående arbeten och utvecklingsområden Matriser Uppföljning utredningsuppdrag Relaterade uppdrag och aktiviteter Hållbarhetsintegrering i Malmö stad Processutvärdering Områdesprogrammen Malmömodellen Levande Malmö Omvärldsstrategin Arena för hållbar utveckling Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

9 Mötesplats Social Innovation Institutet för hållbar stadsutveckling Unesco LUCS Mötesplats social hållbarhet Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Nationell kommission Omvärldsbevakning Göteborgs stad Västra Götalandsregionens arbete Östgötakommissionen Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

10 Sammanfattning Uppföljningen omfattar dels själva processen i stort gällande Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enligt kommunstyrelsens beslut i mars 2014 och dels det som betecknas som pågående arbeten och utvecklingsområden som förvaltningar och bolag specifikt har att arbeta med. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, har landat i hela organisationen. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att tidigare ha byggt bostäder, torg, skolor eller stad till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra menar att de startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att mer än hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Utmaningar som nämns för det fortsatta arbetet är bland annat att kunna omsätta kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar i praktiska rekommendationer. Det råder vidare en enighet om behovet av att nya samverkansformer till exempel i form av kunskaps- och forskningscirklar behöver utvecklas. Vidare uttrycks behov av att se helheten i Malmö stad. Det ges uttryck för att social hållbarhet behöver en kappa och ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. 4 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

11 Bakgrund I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 32 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det fortsatta arbetet har således delats in i tre kategorier, med de två övergripande rekommendationerna som vägledande; 1. Utredningsuppdrag Utredningsuppdragen innebär nya uppdrag som tilldelats stadskontoret eller anmodats andra nämnder och bolag. Varje utredningsuppdrag har följts av ett direktiv från kommunstyrelsen som bl.a. tydliggör att varje åtgärdsförslag ska redovisa förslag till åtgärder, tidplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag Utvecklingsområde Utvecklingsområdena innebär att ett redan existerade arbetsområde inom den kommunala verksamheten bör utvecklas/intensifieras med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag i ärende STK Pågående arbete Ett pågående arbete innebär att insatsen redan är beslutad om inom kommunen, att den arbetas efter och att den går i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Föreliggande rapport utgör stadskontorets uppföljning av utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö under Kommunstyrelsen beslutade om utredningsdirektiven i april Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

12 Uppföljningsstruktur I kommunstyrelsens beslut om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (STK ) framgår det att stadskontoret har i uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Utifrån de diskussioner som förts med andra berörda aktörer för att konkretisera formerna för uppföljningsarbetet har det blivit tydligt att såväl process som utredningsuppdrag, utvecklingsområden och pågående arbete är relevanta att följa upp. Såväl hur:et som vad:et är således viktiga att synliggöra i en uppföljning. Det pågår också en rad andra uppdrag i Malmö stad som på olika sätt knyter an till det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, och som därför är viktiga att synliggöra. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort såväl en processbeskrivning som en beskrivning av enskilda utvecklingsområden och pågående arbete. I metodavsnittet nedan görs en utförligare beskrivning av tillvägagångssättet. Tillvägagångssätt och metod Uppföljningen omfattar två delar: 1) Processbeskrivning I processbeskrivningen tydliggörs snarare hur arbetet fortskrider än vad (kopplat till konkreta åtgärder) som görs, och fokus läggs på beskrivning av arbetssätt och metoder. Detta innebär en övergripande beskrivning av den process som följt efter kommissionen, och avser bland annat stadskontorets samordningsroll och de övergripande aktiviteter som genomförts. Särskilt fokus i denna del har lagts vid de två övergripande rekommendationerna, och hur (om) de har genomsyrat arbetet. Processbeskrivningen presenteras i ett senare kapitel i denna rapport och omfattas av följande två delar; 1. Det koordinerande teamets uppdrag (central koordinering av arbetet) 2. Processen i förvaltningar och bolag Som underlag för uppföljningen av processen i förvaltningar och bolag har samtal använts som metod. Samtalen har skett med representanter från förvaltningar och helägda bolag. Utgångspunkten för samtalet har varit följande frågeställningar: Två övergripande rekommendationer 6 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

13 Socialt investeringsperspektiv har ni kunnat ta till er tankarna kring det sociala investeringsperspektivet? Har det funnits verktyg tillgängliga för att arbeta utifrån ett sådant perspektiv? Demokratiserad styrning har ni inlett ett arbete med att stärka/förändra samverkan för att gynna den sociala hållbarheten? Upplever ni att sammansättningen har ändrats i olika samverkansformer (i förvaltningens/bolagets arbete och i Malmö i stort) Finns det befintliga forum för samarbete som man nyttjat? Eller har ni hittat nya samarbetsformer? Pågående uppdrag/utvecklingsområden Hur har arbetet med dessa utvecklats? Hinder? Processen Kan ni se förändrade arbetssätt/tankesätt? Hur upplevs rörelsen framåt? Respektive samtal har pågått under cirka en timme och har genererat mycket värdefull information från respektive förvaltning/bolag. Det är dock inte möjligt att i resultatavsnittet beskriva all denna information varför ett urval har gjorts. Kunskap som inhämtats kommer dock att förvaltas i det vidare arbetet genom olika former av samverkan. 2) Utredningsuppdrag, utvecklingsområden, pågående arbete Uppföljningen av utvecklingsområden och pågående arbeten har skett i matrisform för att tydliggöra hur arbetet kring varje enskild del fortskrider. Förvaltningar och bolag har fått bedöma arbetet inom respektive del genom att likt trafikljus få sätta rött, gult eller grönt beroende på hur långt arbetet kommit. En diskussion kring matrisen har sedan kunnat föras vid intervjun. Uppföljningen av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten presenteras i matrisform, se bilaga 1 och 2. Utredningsuppdragen följs upp genom enskilda ärenden till olika nämnder och ibland till kommunstyrelsen som fattar vidare beslut. De ärenden där det räcker med nämndsbeslut ska dock presenteras som informationsärende i Folkhälso- och jämställdhetsberedningen. Vidare ska dessa ärenden sammanställas två gånger per år i ett gemensamt informationsärende till kommunstyrelsen. Dessa utredningar kommer därför inte att diskuteras närmare i föreliggande uppföljning men status framgår av bilaga nr 3. 7 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

14 Avgränsningar Ett socialt hållbart Malmö Malmö stad arbetar varje dag för att bidra till en socialt hållbar utveckling. Det sker genom arbete i flera olika förvaltningar och bolag och i flera olika sammanhang. Det arbete som följer efter Kommission för ett socialt hållbart Malmö är en del av detta - det utgör med andra ord inte den totala bilden av stadens arbete för social hållbarhet. Föreliggande rapport avser specifikt processen kring det arbete som beslutats om i ärende STK På grund av att det i flera sammanhang dock är svårt, och kanske inte heller nödvändigt, att göra en tydlig avgränsning så kommer det bredare arbetet för en socialt hållbar utveckling i viss mån ändå att beröras. Hållbarhetsdimensioner Genom denna uppföljning synliggörs främst utvecklingen inom den sociala dimensionen av hållbarhet. Det behövs ett särskilt fokus på den sociala hållbarheten, ett samordnat och strategiskt arbete för att säkerställa att den process som kommissionen varit en del av fortsätter på ett framgångsrikt sätt. Däremot är det viktigt att det strategiska arbetet och uppföljningen kring hållbarhetens samtliga dimensioner också samordnas på central nivå. Uppföljning Det finns flera angreppssätt för att följa upp och mäta huruvida Malmö går mot att bli en mer socialt hållbar stad. Föreliggande rapport är en del i uppföljningsarbetet och avser som tidigare nämnts det som beslutats om i ärende STK gällande process, pågående arbete och utvecklingsområden och utredningar. 8 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

15 Resultat I följande kapitel redogörs för resultatet av såväl processuppföljningen som av uppföljningen av pågående arbeten och utvecklingsområden. Processbeskrivning I detta avsnitt presenteras resultatet av processuppföljningen. Det omfattar dels processen utifrån det koordinerande teamet och dels processen utifrån andra nämnder/förvaltningar och bolag. Ett koordinerande team För att koordinera och följa upp det fortsatta arbetet har, som tidigare nämnts, ett team tillsatts på stadskontoret. Teamet ansvarar för att övergripande samordna, leda och följa upp det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta innefattar de beslut som kommunstyrelsen fattat i ärende STK , men inbegriper alltså inte ansvaret för stadens arbete med social hållbarhet i stort. Teamets ansvar innebär i korthet att teamet stödjer utredningsledarna i deras utredningsarbete, verkar för att potentiella synergier mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara, förmedlar tidigare erfarenheter, arbetar med övergripande kommunikation och kommunikationskanaler samt med omvärldsbevakning. Teamet ansvarar också för föreliggande uppföljning av det fortsatta arbetet. En viktig förutsättning för att teamet ska kunna fullfölja sitt uppdrag på ett framgångsrikt sätt är att alla nivåer i organisationen arbetar efter den övergripande rekommendationen att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Denna rekommendation har varit vägledande för teamets förhållningssätt och arbete. Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper med representation från kommunens olika verksamheter med uppdrag att utgöra styroch ledningsgrupp för olika områden. En av dessa grupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår de fem stadsområdesdirektörena, samt direktörerna för miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör. Styrgruppens uppdrag är att styra och följa upp, förutom arbetet med Socialt hållbart Malmö, även Områdesprogrammen, utvecklingen av försörjningsstödet/satsningen, utvecklingen av hemlösheten, utvecklingen av skolbetygen. Utredningsuppdrag/utredningsledare Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningarna. Det koordinerande teamet har under processens gång valt att lägga stor vikt vid att skapa mötesplatser för och med utredningsledarna. Frukostträffar har arrangerats som ett led i att skapa mötesplatser för utredningsledarna, men också för att fördjupa 9 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

16 kunskaperna om olika princip- och sakfrågor. Den 18 juni 2014 hölls ett upptaktsmöte och därefter har ytterligare sex träffar arrangerats. De fokusområden som behandlats har varit behovsstyrda och beslutats om i dialog med utredningsledarna. Bland annat har frågan om de två övergripande rekommendationerna hanterats genom gemensam diskussion och föreläsning av Mikael Stigendal, professor på Malmö högskola och en av huvudredaktörerna för Malmökommissionens slutrapport. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och Martina Skrak, kommunalråd med beredningsansvar för folkhälsa- och jämställdhet, har deltagit på frukostmöte, och talat om de politiska ambitionerna. Vidare har utredningsledarna presenterat sina arbeten för varandra med efterföljande diskussion. Det koordinerande teamet har också enskilt träffat de flesta utredningsledarna för att diskutera uppdragen, förväntningar samt olika kopplingar till andra pågående uppdrag eller insatser. Det har under processen bedömts viktigt att erbjuda dessa möten jämte de bredare frukostträffarna, för att tydligare kunna djupdyka i enskilda uppdrag. Vid flera tillfällen har mindre möten arrangerats för utredningsledare som ansvarar för utredningar med tydliga kopplingar till varandra. Som exempel kan nämnas alla de utredningar som specifikt handlar om att se över kommunens samarbetsformer med andra aktörer (civilsamhället, näringslivet, högskola och universitet, statliga myndigheter etc). Det har funnits ett tydligt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte utredningsledare emellan, samt en vilja att i så stor utsträckning som möjligt vara samspelta i de förslag till beslut som ska presenteras för kommunstyrelsen. Teamet ansvarar här för att facilitera mötesplatser och forum där sådana behov kan tillgodoses. Vidare har det arrangerats särskilda utbildningsinsatser för att skapa bättre förutsättningar för utredningsledarna. Exempel på sådana insatser är utbildningar inom jämställdhets-, mångfalds och barnperspektiv, processledning, medieträning samt gällande utredarrollen. För att ta reda på vilket fortsatt stöd utredningsledarna behöver under våren 2015 skickades en enkät ut till samtliga, cirka 30 personer, i början av december Tolv personer svarade på enkäten. I enkäten framkom att man varit nöjd med höstens frukostmöten, framförallt gällande möjligheten att knyta kontakter med varandra över förvaltningsgränserna. På frågan om det saknats något angavs att det saknats en mer sammanhållen struktur kring utredningsuppdragen, fördjupning i viktiga ämnen, fler möte med kommissionärerna och mer utrymme till diskussioner. Tio av de tolv som svarade på enkäten vill se en fortsättning på träffarna under våren. Här anger utredningsledarna skäl som att de vill se mer samordning kring utredningarna av de uppdrag som ligger inom samma område/ämne, få mer kunskap om de övergripande rekommendationerna, föreläsningar och tematisering kring gemensamma beröringspunkter. 10 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

17 I enkäten ställdes också frågan om man ser behov av andra former av stöd under våren. Några personer anger att man vill ha en övergripande funktion som ansvarar för helheten för uppdragen, mer samordning och processledning. Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) Flertalet förvaltningar har inte ansvar för några utredningsuppdrag inom ramen för kommunstyrelsebeslutet om Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För dessa förvaltningar har det istället blivit centralt att fokusera på de två övergripande rekommendationerna, och på de uppdrag som anmodats samtliga nämnder och bolag. Dessutom har en rad olika förvaltningar valt att aktivt identifiera utredningsuppdrag där de kan bidra utan att själva ansvara för framtagandet av utredningen. Detta arbete har sett olika ut på olika förvaltningar, och det koordinerande teamet har varit behjälpligt i att skapa kontaktytor för detta. Teamet har besökt ett 20-tal interna ledningsgrupper, arbetsgrupper mm. för att informera om och diskutera såväl Malmökommissionens slutrapport som Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det finns också ett mycket stort intresse från andra aktörer att ta del av Mamös utvecklingsarbete vilket genererat ett 15-tal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting som i forum arrangerade på den nationella nivån. Därutöver har ett tiotal presentationer gjorts för externa intressenter samt i internationella sammanhang. Inom ramen för det forsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö deltog i november 2014 nio medarbetare från olika förvaltningar i Malmö stad i en tvådagarsutbildning kring sociala investeringar som arrangerades av Sveriges kommuner och landsting. Målet med utbildningen var att deltagarna tillsammans ska arbeta för att utveckla arbetssätt med socialt investeringsperspektiv. Under utbildningen diskuterades hur den egna organisationens arbete kring sociala investeringar kan utvecklas. Gruppen utgör en resurs för arbetet med ett socialt investeringsperspektiv. Kommunikation Kommunikationen är ett viktigt medel och stöd i arbetet för måluppfyllelse. För att synliggöra och kommunicera arbetet togs en kommunikationsstrategi fram av teamet under hösten 2014, som beslutades av kommunikationscheferna i Malmö stad. Strategin förankrades även i styr- och ledningsgruppen för social hållbarhet och stadskontorets ledningsgrupp. För att få underlag till kommunikationsstrategin genomfördes en analys. I arbetet med analysen intervjuades 13 direktörer/chefer samt nyckelpersoner och två workshoppar genomfördes med några av förvaltningarnas kommunikationschefer och kommunikatörer. Analysen ledde fram till två övergripande kommunikationsmål, tre strategiska utgångspunkter, budskapsstrategi och aktivitetsplan för Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

18 Strategin ger vägledning och rekommendationer om vad Malmö stad bör fokusera på för att skapa engagemang, uthållighet och kunskapsspridning i det interna arbetet. De strategiska utgångspunkterna tydligt ledarskap och engagerat medarbetarskap syftar till att få fler sakkunniga och ambassadörer för arbetet. En stor del i kommunikationsarbetet består i att öka kunskapen om Malmökommissionen och dess rekommendationer, men även att informera och inspirera till det fortsatta arbetet. Det berättas och skrivs mycket nationellt i olika forum och i media om Malmökommissionens betydelse för igångsättandet av socialt hållbart arbete. Dessa berättelser är viktiga att dra in i organisationen för att öka engagemanget och skapa stolthet för Malmö stad som organisation. En medieundersökning visar att det sedan mars 2014 fram till februari 2015 publicerats 134 artiklar med direkt koppling till Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Flera olika kommunikationsaktiviteter startade under hösten 2014 för att kommunicera ärendet och beslutet samt för att följa utvecklingen av arbetet. Till exempel upprättades sidor på webben (www.malmo.se/socialhallbarhet) och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet), en populärversion av ärendet togs fram och översattes till engelska, en film producerades (även den är översatt till engelska), ett digitalt nyhetsbrev startades och Malmö stad deltog på Kommekmässan med utställning på temat social hållbarhet m.m. De kommunikationsinsatser som beskrivs ovan utgår från stadskontoret. Parallellt pågår kontinuerligt kommunikationsarbete i övriga förvaltningar, också det med syfte att på olika sätt stärka verksamheten i sitt uppdrag och med det bidra till ett socialt hållbart Malmö. Observandum Av uppföljningen av Det fortsatta arbetet med socialt hållbart Malmö framgår med all tydlighet att det finns en medvetenhet om begreppet social hållbarhet. När stadskontoret i mars 2014 fick uppdraget att leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö var det framförallt med fokus på de utredningsuppdrag, utvecklingsområden och det som benämndes som pågående arbete. Men också att sprida kunskap kring de två övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen ställt sig bakom gällande socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Det har under arbetets gång uttryckts önskemål om att man från centralt håll tydligare ska synliggöra och stödja utvecklingen av Malmö stads arbete gällande social hållbarhet i vidare mening. 12 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

19 Processen i förvaltningar och bolag Samtalen har utgått ifrån de två övergripande rekommendationerna Socialt investeringsperspektiv Demokratiserad styrning och kunskapsallianser Som ett led i uppföljningsuppdraget genomfördes samtal med representanter för 19 förvaltningar och 4 bolag. Samtal genomfördes för att komma närmare verksamheterna och de observationer och tankegångar som uppkommit under arbetet med såväl de övergripande rekommendationerna som de uppdrag som åligger förvaltningar och bolag. Samtalsformen har visat sig fungera bra som ett komplement till de matriser som också skickades ut. Samtalen har varit 45 till 60 minuter långa och vid varje samtalstillfälle har en till tre representanter för varje förvaltning/bolag deltagit. Det betyder att många frågeställningar som diskuterats endast kortfattat redovisas nedan. Allt intervjumaterial, som skrivits ner ordagrant, har noggrant gåtts igenom och finns med i den samlade bedömning och de förslag till åtgärder som det koordinerande teamet presenterar. Bilden som ges är att de två övergripande rekommendationerna, med några få undantag, har landat i organisationen. Detta är nu på allas läppar, som en intervjuperson uttryckte det. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att man tidigare byggt bostäder, torg, skolor eller stad till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra förvaltningar framhåller kommissionens rapport, att det som kommunfullmäktige genom målen i budget 2015 och kommunstyrelsen sedan tidigare pekat på, varit en ögonöppnare som startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. I intervjuerna har det framkommit att många förvaltningar fortfarande talar om kommissionen snarare än om ett socialt hållbart Malmö. Helhetsintrycket är att det finns en positiv rörelse framåt kring de två övergripande rekommendationerna om att utveckla en social investeringspolitik och skapa kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning. Några uttryck för detta är att förvaltningar som redan sedan tidigare haft sociala investeringar som ett viktigt inslag i sin verksamhet har fått energi att ytterligare förstärka det sociala investeringsperspektivet. Man skulle kunna säga att man nu arbetar på att förlänga den sociala investeringskedjan genom att vidga kretsen av samarbetspartners. 13 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

20 Röster från olika förvaltningar och bolag Förskole-, grundskole och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen framhåller att om de genomför sitt grunduppdrag på rätt sätt så stärks det sociala investeringsperspektivet. Det finns en samsyn i att se barn och ungas väg genom hela skolsystemet, och samarbete finns kring både strategiska och operativa frågor. Förskoleförvaltningen, liksom grundskoleförvaltningen, framhåller att det var en fördel att deras förvaltning byggdes upp samtidigt som kommissionens arbete slutfördes. Detta har inneburit att kommissionens tänkesätt och den sociala hållbarheten än tydligare integrerats med själva grunduppdraget. För förskoleförvaltningen är Barnens bästa förskola, snarare än Sveriges bästa förskola en vision, och en central idé är att alla barn ska gå i förskolan, som förberedelse inför grundskolan, för att skapa bättre förutsättningar för att barnen som vuxna ska bli självförsörjande. Det finns hos förskoleförvaltningen en bred samverkan med olika interna och externa aktörer, utifrån de tre fokusområdena som också har bäring på social hållbarhet: kvalitet, kompetensförsörjning och kapacitet. Varje dag bedrivs en brukardialog i olika former i mötet med barn och vårdnadshavare. Gällande medborgardialog i vidare mening behöver samverkan med stadsområdena utvecklas för att ur ett helhetsperspektiv möta medborgaren. Grundskoleförvaltningen menar att deras resursfördelningsmodell, som bl.a. baseras på socioekonomiska förhållanden, också bidrar till att implementera det perspektiv kommissionen framhåller. Förvaltningen har bedrivit ett omfattande strategiarbete där ledarna haft dialog med elever, medarbetare samt externa aktörer. Detta för att få in synpunkter och input i strategiarbetet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar tydligare med både förskole- och grundskoleförvaltningen. Det pågår exempelvis arbete för att förebygga avhopp tidigt och det kommunala aktivitetsansvaret kommer att omfatta unga upp till 24 år. Genom att arbetsmarknadsinsatserna nu finns i samma förvaltning förstärker det ett sammanhängande perspektiv. De olika gymnasieskolorna ska också arbeta efter ett tydligare helhetsperspektiv, man eftersträvar att se alla elever som gemensamma: Då blir det en annan syn, att vi inte ska ha de bästa eleverna utan vi ska göra det bästa för eleverna. Det finns omfattande samverkan med näringslivet, både vad gäller utbildning, arbetsmarknadsinsatser och konkreta samarbetsprojekt för att skapa möjlighet till arbete för unga. Samverkan med friskolorna är ett utvecklingsområde även om det finns kontaktytor och nätverk. 14 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Uppföljning april 2015 Stadskontoret

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Uppföljning april 2015 Stadskontoret Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2015 Stadskontoret Malmö stad 2015 Tryckeri: Exaktaprinting AB Grafisk design: Stina Gustafsson Illustrationer: Tapper Geist Papper:

Läs mer

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart

Läs mer

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK SIGNERAD 2015-10-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-21 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Frågor till Malmöpanelen 2015

Tjänsteskrivelse. Frågor till Malmöpanelen 2015 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2015-03-06 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Frågor till Malmöpanelen 2015

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 december 2013 18 Paragraf Diarienummer KS-2013/1319.175 Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-13

Läs mer

Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013

Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2013-10-10 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssamordnare Jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Hemställan från stadsområdesförvaltning Öster till Sociala investeringsfonden avseende Hemlösa med behov av särskilt stöd

Hemställan från stadsområdesförvaltning Öster till Sociala investeringsfonden avseende Hemlösa med behov av särskilt stöd SIGNERAD 2014-10-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-29 Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jan.lanzownilsson@malmo.se Hemställan från stadsområdesförvaltning

Läs mer

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna kartläggningen och lägga den till handlingarna

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna kartläggningen och lägga den till handlingarna SIGNERAD 2014-09-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Christer Helin HR-specialist Tjänsteskrivelse christer.helin@malmo.se Kartläggning av praktikplatser i Malmö stad STK-2014-915

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Beredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta.

Beredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta. Malmö stad Näringslivsberedningen 1 (1) Datum 2014-11-255 Adress Lugna gatan 84 Diarienummer STK-2014-1000 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Vi samverkar i en hållbar stad

Vi samverkar i en hållbar stad Vi samverkar i en hållbar stad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överskådlig version Handlingsplan för implementering

Läs mer

Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning samhällsekonomiska beräkningar och

Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning samhällsekonomiska beräkningar och SIGNERAD 2014-04-04 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-14 Handläggare Susanna Jakobsson Ekonom Maria Kronogård Samhällsstrateg Jenny Theander Analytiker Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag gällande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2016-03-09 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå Kommunstyrelsen 2016-03-17 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:82 Sirpa Lindelöf 016-710 12 55 1 (1) Kommunstyrelsen Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden SIGNERAD 2014-11-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-11-03 Vår referens Ann-Chris Wolter Rohmée HR-specialist ann-christin.wolter.rohmee@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel ur de sociala

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö Malmö stad Kulturförvaltning 1 (7) Datum 2014-10-21 Vår referens Genti Cifliku Projektledare genti.cifliku@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av jag bor i Malmö KN-2014-2396 Sammanfattning Kulturförvaltningens

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer