MER ÄN BARA SIFFROR. Hållbarhetsredovisning. EU och regeringen höjer kraven Swedfund först med reviderad IR-redovisning s. 26. PROFILEN Uppskattad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MER ÄN BARA SIFFROR. Hållbarhetsredovisning. EU och regeringen höjer kraven Swedfund först med reviderad IR-redovisning s. 26. PROFILEN Uppskattad"

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 6 JUNI 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se MER ÄN BARA SIFFROR Hållbarhetsredovisning. EU och regeringen höjer kraven Swedfund först med reviderad IR-redovisning s. 26 s. 12 FOKUS Ja eller nej? Vad säger du när kunden vill bjuda? PROFILEN Uppskattad Myléne Beiming hjälper företagen att betala rätt skatt. VÅR BYRÅ Tight ledarduo Kompletterande personligheter lyfter Revisorsgruppen i Malmö. s. 16 s. 22 s. 38

2 1000-tals kollegor är redan övertygade e-conomic är ett väl beprövat webbaserat ekonomisystem för konsulter och revisorer. Läs mer på e-conomic.se eller ring e-conomic är Nordens ledande leverantör av webbaserade bokföringsprogram. Fler än företag och över redovisningsbyårer använder e-conomic. Vi hjälper dig att konvertera bokföring och data från ditt nuvarande system till e-conomic helt gratis. We simplify accounting När roboten sitter bredvid oss eller svävar i molnet kan vi skapa ännu större kundnytta. Vad ser du framför dig när du hör ord som automatisering, digitalisering och robotisering? För mig har bilden varit lite diffus, men häromdagen lyssnade jag till professor Gunnar Karlsson, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som beskrev robotens närmast mänskliga egenskaper. Att roboten har god motorik har vi sett prov på i industriella sammanhang, men när egenskaper som kommunikativ förmåga, sinnen och tankekapacitet beskrivs anar jag hur även tjänstesektorn kommer att förändras. För roboten kommer att kunna göra det mesta, och den jobbar dessutom 24/7 utan att vare sig äta eller vila. Med skräckblandad förtjusning tog jag till mig denna insikt och viskade till min bänkgranne på seminariet att etiska dilemman måste väl ändå människan få behålla monopol på att lösa. Den omedelbara repliken blev: Ja, etiska dilemman blir människans sista utpost. nu blir ju inte framtiden som vi tror utan vad vi gör den till. Och därför är framtiden egentligen bara en enda stor möjlighet. Vi ska som bransch självfallet dra nytta av ny teknik och till och med påskynda utvecklingen. För när roboten sitter bredvid oss eller svävar i molnet kan vi skapa ännu större kundnytta. På förra årets Branschdagar föddes några tankar som också medverkar till kundnytta. Ett exempel är att branschen kan erbjuda proaktiva personliga tränare (PT) till företagare som behöver hjälp att utveckla sin verksamhet. På FAR förbereder vi nu den första PT-utbildningen. Vi börjar med att erbjuda den för redovisningskonsulter som i takt med tilltagande automatisering kan och måste öka inslaget av analys och rådgivning. Jag glömmer heller inte den spontana applåden på Friends Arena när jag berättade att vi på nordisk basis tar fram en ny standard för revision i mindre företag. Behovet av Standard for Audits of Small Entities (SASE), som den kommit att kallas, är stort och ett uttryck för den differentiering av tjänster som framtidsstudien pekar på. Under årets Branschdagar kommer vi självfallet att belysa och utmana den nya standarden. Jag är för egen del övertygad om att den genererar ökad kundnytta. på tal om framtidsstudien kan jag utläsa i vårens medlemsundersökning att hälften av FAR:s medlemmar har tagit del av rapporten från Kairos Future som ju beskriver branschens resa fram till år Det är en hög andel, men jag vill ändå rekommendera alla som ingår i andra hälften att låta framtidsstudien ingå i sommarlektyren. För den ger insikter, mod och inspiration till förändring och utveckling av såväl små som stora byråer. Jag vågar säga det eftersom så många byråer vitsordar detta. Från FAR:s sida vill vi oförtrutet och på alla sätt hjälpa branschen att göra ännu större nytta för näringsliv och samhälle. I affärsplanen för innevarande räkenskapsår läggs fokus på områdena förtroende, framtid och medlemsnytta. Med ambitionen att förstärka positionen som förtroendebransch ska vi utveckla proaktiv opinionsbildning, öppna upp branschen och arbeta nära branschens intressenter. Under rubriken framtid ska vi hjälpa branschen att bli vinnare i digitaliseringen. Det handlar konkret om att utnyttja automatiseringen, utveckla nya tjänster och pusha för modernare och bättre regler på branschens spelplan. När det gäller medlemsnyttan är målsättningen att leverera en medlemsnytta som lockar fler. Och här har vi en lång lista på konkreta initiativ som kommer att presenteras under Branschdagarna. temat för branschdagarna i år är Nya tidens tjänster, och september på Friends Arena blir två dagar fyllda med utmaningar, inspiration och lärande. Vi hoppas även på all time high i deltagande, minst 500 personer. För det är när vi träffas över byrågränser och gemensamt tar ut färdriktningen som vi tar det ansvar som följer av att vara en profession. Att det dessutom sker under trevliga former är en bonus. Jag måste erkänna att jag längtar till Branschdagarna. Men först ska vi unna oss en fin sommar med avkopplande och välbehövlig ledighet. Trevlig sommar! Ledare Nya tidens tjänster i fokus under årets Branschdagar Jag måste erkänna att jag längtar till Branschdagarna. Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare. Läs mer Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 16 s. 22 s. 38 Innehåll Catharina Espmark Statssekreterare David Batra Komiker Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist Soraya Hashim Rättviseförmedlingen sida 26 sida Redovisningskonsulterna mest nöjda Nya resultat från FAR:s medlemsundersökning. Utmaningar Inspiration Lärande 12 Världen: EU-direktiv om hållbarhet väcker debatt. 15 Krönika: Caisa Drefeldt Det är dags att höja blicken! FARs Branschdagar 2015 TEMA: Nya tidens tjänster 24 september Kundens förväntningar på dina tjänster idag och imorgon Dialog med politiker om det digitala landskapet Personligt ledarskap för att utveckla affären Årets framtidsbyrå 2015 Middag med underhållning av David Batra 25 september Hur du får igång innovationsloopen på din byrå Tio parallella seminarier välj de tre som intresserar dig mest Hur mångfald och jämställdhet lyfter verksamheten BOKA TIDIGT 1000 kr i rabatt före 19 juni på far.se sida 15 Vi måste bli mera framsynta och inte bara studera det som gäller för stunden. Caisa Drefeldt sida Fokus: Förtroende Ängsligare samhälle gör det viktigare att allt ser rätt ut. 22 Profilen: Uppskattad Myléne Beiming utsedd till en av Sveriges bästa skatterådgivare. 26 Experten: Lars-Olle Larsson Integrerad redovisning driver affärsutveckling. 30 Debatt Tyck till om nya standarden för revision i mindre företag. Företagens säkerhet en hållbarhetsfråga. Nya RedR 2 behöver ett förtydligande. 35 Debattpanelen Tycker till om enklare revision. Vår affärsplan är inte bara ett dokument som sitter i en pärm. I KARRIÄREN / I LIVET NR 6 JUNI 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se på omslaget MER ÄN BARA SIFFROR Hållbarhetsredovisning. EU och regeringen höjer kraven Swedfund först med reviderad IR-redovisning s s september Quality Hotel Friends Arena i Solna #FARbransch15 Myléne Beiming 38 Vår byrå Revisorsgruppen i Malmö öppnar dörrarna till framtiden. FOKUS PROFILEN VÅR BYRÅ Ja eller nej? Uppskattad Tight ledarduo Vad säger du när kunden Myléne Beiming hjälper företagen Kompletterande personligheter vill bjuda? att betala rätt skatt. lyfter Revisorsgruppen i Malmö. Illustration: Sandra Bergström Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Experten 26 Debatt 30 Vår byrå 38 5

4 Digitala utbildningar gå kurs när det passar dig Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Webbinarier Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga ekurser K2-regelverket K3-regelverket Löpande bokföring Penningtvätt Livestreamade nyhetsdagar Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fastighetsdagen Nummer 6/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Åsa Ohlsson (vik.) Grafisk form Oh My! Omslagsbild Sandra Bergström Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , FAR-medlem: ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2014) Adress Box Stockholm E-post alla pratar om hållbarhet. Företagsledare, politiker, journalister, barnen i skolan, ja listan kan göras precis hur lång som helst. Det är som att det är nu det verkligen slår igenom. Och i denna viktiga process kan vår bransch spela en central roll. en av branschens hållbarhetskändisar är Lars-Olle Larsson, som är Expert i detta nummer. Han arbetar i dag med hållbart företagande på Swedfund, och har varit projektledare för den första integrerade redovisningen med revisionsbestyrkande. Jag minns första gången jag träffade honom, det var för drygt tio år sedan. Han pratade sig varm om hållbarhet och miljö, och mycket av det han sa lät som självklarheter. Men med facit i hand så gick det nog ganska trögt. Och många var frustrerade. men nu kanske det händer grejer. EU ställer krav. Och svenska regeringen är inne på att gå ännu längre. Lagförslaget som har tagits fram av tjänstemän på justitiedepartementet innebär att företag kan komma att påverkas (i stället för 300 med EU:s krav). det finns dock inga krav på att den icke-finansiella informationen ska vara reviderad. Men när företagen ändå lägger ned tid och pengar på att ta fram detta mervärde borde man väl vilja ha en kvalitetsstämpel? Att styrelseledamöterna inte är så sugna på att skriva under redovisningen om informationen inte är kvalitetssäkrad är ju en annan aspekt. Det finns alltså en hel del kvar att diskutera. en fråga som däremot besvaras inom kort är vem som får FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. Det är trettonde året som priset delas ut, och i år hålls ceremonin 3 juni på Nasdaq OMX i Stockholm. Trevlig sommar! Chefredaktören Hållbarhet på allas läppar Pernilla Halling I denna viktiga process kan vår bransch spela en central roll. farakademi.se/ekurs Eivor Bonder. Produktchef Norstedts Revision. LIKA NOGRÄKNAD SOM DU. Norstedts Revision nj.se/revisionsprogram EkonomiSveriges självklara val Norstedts Revision integrerat med Trans aktionsanalys ger dig vår främsta kombination för att arbeta effektivt enligt ISA. På köpet får du en enkel modul för att skapa avvikande revisionsberättelser. 7

5 Nyheter 55%... En majoritet, 55 procent, av dem som svarade på FAR:s medlemsundersökning använder FAR Online. Källa: FAR:s medlemsundersökning gjord av SKOP Ett företag måste i allt större utsträckning uppfattas som en god medborgare för att bli framgångsrikt? Pär Nuder, finansminister , i Dagens Industri 18 maj. 8 av 10. medarbetare vill ha sin lön fastställd efter samtal med närmaste chef. Bara fyra av tio upplever att det fungerar så i dag. Källa: Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv foto: handelshögskolan i göteborg Nyheter hallå där foto: liselotte van der meis Noterat? :- Redovisning Pristak strider mot god sed i förra numret av diskuterades olika prissättningsmodeller. Revisorsnämndens chef Anita Wickström vill med anledning av detta påminna om att anbud att utföra revision till fast takpris - utan reservation för att priset kan stiga om förutsättningarna för revisionen ändras - har ansetts strida mot god revisorssed. Skälet är att en revisor inte får försätta sig i en sådan situation att han eller hon tvingas välja mellan att själv bekosta revisionsinsatser som inte kunnat förutses då anbudet lämnades, eller att inte genomföra behövlig granskning, säger Anita Wickström. Se exempelvis RN:s beslut dnr MAZARS VÄXER GENOM SAMMANSLAGNING Genom sammanslagningen med den tyska revisionsbyrån Roever Broenner Susat, RBS, stärker Mazars sin position på en av Europas starkaste marknader. Det är roligt att vara en del i något större. Att vi nu stärker vår verksamhet i Tyskland som ligger i hjärtat av Europa är ett viktigt steg och får positiva effekter även för oss här i Sverige, säger Marianne Sandén Ljungberg, vd för Mazars i Sverige. Mazars i Tyskland blir nu den åttonde största revisionsbyrån i landet och beräknas stå för omkring tio procent av Mazars totala intäkter. BDO BJÖD IN TILL LÄXHJÄLP För andra året i rad arrangerades Nationella läxhjälpsdagen 29 april. BDO är en av Stiftelsen Läxhjälpens samarbetsparterns, och ett av drygt 30 företag som denna dag tog emot Läxhjälpens elever Vill du göra tidrapporten på meters höjd? Nu är det möjligt. Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER foto: dreamstime till sin arbetsplats för samtal och läxhjälp. Bakom initiativet står Stiftelsen Läxhjälpen som med finansiering från näringslivet arbetar för att fler barn i socioekonomiskt utsatta områden ska klara skolan och komma vidare till gymnasiet. Jag upplevde ett ömsesidigt engagemang mellan eleverna och läxhjälparna och det var givande att själv vara en del av detta för en stund, säger Marcus Lexing, revisorsassistent på BDO. MOT MUTOR I ALMEDALEN Under parollen Tillsammans mot korruption bjuder AmCham Sweden, IMM och TI Sverige in till en heldag i Almedalen. Ett flertal seminarier på temat korruption kommer att hållas. FAR är först ut med seminariet En kultur som motverkar korruption. Medarrangörer är EY, KPMG, PwC, advokatbyrån Vinge, Regeringskansliet med flera. Mer information finns på NOMINERINGSDAGS ÅRETS FRAMTIDSBYRÅ I samband med FAR:s branschdagar 18 och 19 september delas priset ut till Årets framtidsbyrå. Syftet med priset är att belöna en byrå som tagit steget in i framtiden och alla kan vara med i tävlingen. Stora som små, revisionsbyråer och redovisningsbyråer. Sista dagen att nominera är 14 augusti och mer information finns på FÖRÄNDRINGAR I BAS-ORGANISATIONEN BAS-intressenternas Förening har fått en ny styrelse. Berne Andersson som varit FAR:s representant i tio år lämnar nu styrelsen och ersätts av Annika Larsson. Ett arbete pågår med att ta fram en ny organisation och nya arbetsformer för BAS-organisationen från och med BAS och SRF har kommit fram till att SRF ska vara den part som för BAS räkning tar fram sakinnehåll i produkterna, samt sköter administrationen för BASföreningen och BAS-bolaget. NY LEDARE FÖR PWC:S ADVISORY-VERKSAMHET Emanuel Ramstedt blir ny ledare för PwC:s Advisoryverksamhet som omfattar cirka 300 rådgivare/konsulter inom transaktionsrådgivning och Management Consulting. Jag är övertygad om att Emanuel tillsammans med övriga partners och medarbetare på Advisory kommer att utveckla verksamheten till nya nivåer, säger Peter Nyllinge, vd PwC. Är du lönsam lille student? Redovisningsämnet kostar relativt lite men attraherar många studenter. Det gäller att identifiera dem som vill gå vidare till forskning. Bryter negativ trend med strategisk satsning handels i göteborg har lyckats vända den negativa trenden med allt färre doktorer i extern redovisning och lärarkrisen som följer. En välkommen nyhet mot bakgrund av den alarmerande situationen. redovisningsämnets kris har diskuterats intensivt de senaste åren i debattartiklar och intervjuer i och i en mindre arbetsgrupp tillsatt av Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna. Men nu har Handelshögskolan i Göteborg lyckats vända den alarmerande trenden. Sex disputerade doktorander i redovisningsämnet de senaste två åren är resultatet av en tioårig satsning. I dag har vi uppnått balans när det gäller disputerade lärare i redovisning, berättar Jan Marton, vice rektor på Handelshögskolan i Göteborg och regelbunden krönikör i. Samtidigt betonar han att detta inte innebär någon lösning för landet som helhet. Med andra ord, krisen i redovisningsämnet består. Men Handels i Göteborg kan nu erbjuda det goda exemplet. Vad krävs för att lyckas? Det måste finnas en långsiktig satsning bestående av flera komponenter. Finansiering är en grundläggande komponent, men det krävs också ett systematiskt rekryteringsarbete bland intresserade studenter. I vårt fall har det varit väldigt viktigt att det inte bara var institutionen som satsade, utan att Handelshögskolans ledning stod bakom projektet. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har upparbetade relationer med näringslivet och alla de stora revisionsbyråerna, vilket också har varit en framgångsfaktor. Samarbetet mellan akademi och praktik har tagit sig flera uttryck. Samtidigt som vi gjorde den här satsningen öppnade vi för möjligheten att bedriva forskarutbildning på halvtid, så att flera av våra doktorander har kunnat behålla sina tjänster ute på de stora revisionsbyråerna samtidigt som de har arbetat på sin avhandling, säger han. Huvudfinansiär bakom satsningen är Torsten Söderbergs stiftelse, även Stena har bidragit med pengar. rakel lennartsson FAKTA: Redovisningsämnet Ekonomi och redovisning är ett av de ämnen som får minst resurser per student och lärarbristen är akut. Läs bland annat intervjun med professor emeritus Sten Jönsson i nr 8/2014. Högskoleförordningen kräver att utbildningen ska bedrivas på vetenskaplig grund vilket i praktiken tolkas som att en universitets- och högskolelärare ska vara disputerad. Lena Henriksson, kommunikationschef på FAR. För tredje året arrangerar FAR seminarier i Almedalen. Varför är det viktigt att synas där? Det handlar inte bara om att synas. Det handlar om att bidra och att lyssna på andra. Som branschorganisation är det viktigt att vara på plats och vara en del i de samtal som förs och som berör våra medlemmar. I dag kan man följa allt som sker under Almedalsveckan via media och sociala medier från nästan var som helst i världen. Men genom att även vara med och arrangera seminarier bidrar vi aktivt till debatten. Vad står på agendan? I år genomför vi tillsammans med ett antal aktörer en heldag, tisdagen 30 juni, med tio olika seminarier under rubriken "Tillsammans mot korruption". Initiativtagare är IMM, American Chamber of Commerce in Sweden och Transparency International Sverige. FAR arrangerar dagens första seminarium som har rubriken "En kultur som motverkar korruption" tillsammans med Värdegrundsdelegationen. På plats finns FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och bland andra Ardalan Shekarabi, civilminister, Anders Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket, Carina Lundberg Markow, ansvarig för ägarstyrning på Folksam och Lena Marcusson som är ordförande i Värdegrundsdelegationen. Vilken respons hoppas du på? Jag hoppas på intressanta samtal och att vi kan sätta agendan och tillsammans göra 30 juni till en dag mot korruption. Och att de medlemmar som är på plats i Visby och vill träffa oss tar kontakt. Hur kan den som inte är på plats följa FAR i Almedalen? Vi kommer att publicera referat från de seminarier där FAR deltar på far.se. Vi kommer även använda hashtaggen #FARialmedalen på sociala medier för den som vill följa oss där och kommentera och vara delaktig. pernilla halling 8 9

6 Nyheter Nyheter Redovisningskonsulterna mest nöjda med FAR är du redovisningskonsult? Grattis! Då tillhör du FAR:s mest nöjda medlemskategori, enligt den nyligen genomförda medlemsundersökningen. foto: shutterstock Över 90 procent nöjda användare FAR:s medlemsundersökning visar att FAR Online är en mycket uppskattad tjänst. Som kunde rapportera om i förra numret (nr 5/2013) har SKOP under våren genomfört en medlemsundersökning på uppdrag av FAR. Undersökningen visar att majoriteten av FAR:s medlemmar är nöjda med branschorganisationen. Mest nöjda är redovisningskonsulterna, följt av revisorerna och rådgivarna. Syftet med undersökningen är att utveckla medlemsnyttan och att branschorganisationen ska kunna identifiera vilka frågor som är rätt att fokusera på. en del i medlemsundersökningen handlade om att ta reda på hur nöjda medlemmarna är med sin organisation. För att kunna mäta det, och i framtiden kunna jämföra branschen med andra branscher, har SKOP använt sig av ett mått kallat NMI. NMI står för Nöjd medlemsindex och sträcker sig mellan 0 och 100. Ju högre värde, desto nöjdare medlemmar. I undersökningen har FAR fått ett genomsnitts-nmi på 64. Det innebär att majoriteten av medlemmarna är nöjda med FAR, säger Lena Henriksson, kommunikationschef på FAR. Bryter man ner siffrorna ytterligare visar de att tre av tio medlemmar har ett NMI över 75. Det är att räkna som högt och innebär att de är ganska, mycket eller extremt nöjda. En av tio är mycket eller extremt nöjd, med ett NMI över 85. Tanken är att vi ska göra den här med lems - undersökningen vartannat år så att vi ska kunna följa utvecklingen, säger Lena Henriksson. Lena Henriksson foto: liselotte van der meis Nöjda medlemmar ska bli ännu mer nöjda. FAR kommer att fortsätta arbetet med att öka medlemsnyttan. nöjd medlems index bygger på fyra delfrågor där de som svarat på frågorna fått sätta ett värde mellan 0 och 100. Delfrågorna är: Vilket övergripande betyg vill du ge åt FAR? Hur väl motsvarar FAR dina förväntningar? Om du jämför med en branschorganisation som är helt perfekt. Hur nära eller långt ifrån anser du att FAR motsvarar en sådan perfekt organisation? Hur stort förtroende har du för FAR som branschorganisation? Av delfrågorna är det en som sticker ut och får högst genomsnittsbetyg: förtroendet. Det är glädjande att förtroendet får så högt betyg eftersom vi verkar i en bransch där förtroendefrågorna är viktiga, säger Lena Henriksson. Lägst genomsnittsbetyg får jämförelsen med den helt perfekta branschorganisationen. Medlemsundersökningen visar också att det finns skillnader på hur de olika medlemskategorierna upplever sin branschorganisation. Allra mest nöjda är redovisningskonsulterna, med ett genomsnittligt NMI på 68. Revisorerna kommer på andra plats med ett NMI på 62 och rådgivarna är minst nöjda med ett NMI på 60. Det finns även regionala skillnader i hur branschorganisationen upplevs. Minst nöjda är Göteborgs- och Stockholmsregionen. Malmöregionen är något mer positiv och allra mest nöjda är medlemmarna i övriga landet. som balans berättade om redan i förra numret tycker 85 procent av medlemmarna att FAR:s kundservice är bra. 82 procent har uppgett att FAR:s medlemsservice är bra och 86 procent tycker att FAR:s medlemsrådgivning är bra. Nu kommer FAR att arbeta vida- re med att ytterligare öka nöjd medlemsindex och minska antalet missnöjda medlemmar. De olika avdelningarna inom FAR kommer att arbeta vidare med resultatet rörande just deras område för att hitta utvecklingsmöjligheter. Resultatet ska sedan förverkligas genom att föras in i affärsplanen för att öka medlemsnyttan, säger Lena Henriksson. charlotta marténg med far online har FAR Akademi gjort en digital resa. Nu visar FAR:s medlemsundersökning att den tagits emot väl av medlemmarna. En majoritet av dem som deltog i undersökningen använder den digitala tjänsten. Och 93 procent av dem som använder FAR Online tycker att tjänsten motsvarar deras förväntningar. Att fler än 90 procent av alla FAR Online-användare är nöjda, var fjärde till och med mycket nöjd, gör oss jätteglada men vi siktar ändå på att bli bättre. Närmast satsar vi på att nå dem som inte använder FAR Online alls, säger David Nylund, förlagschef på FAR Akademi. Enligt medlemsundersökningen använder yngre medlemmar och revisorer tjänsten i större utsträckning än äldre medlemmar, redovisningskonsulter och rådgivare. I ett samhälle med allt mer regler och en ökad professionalisering av allt fler redovisningsoch revisionstjänster tror vi att vi har mer att erbjuda fler. Förändringarna sker allt snabbare och det är en utmaning att hålla sig uppdaterad kontinuerligt. Framtidens FAR-medlemmar måste veta både vad de gör och varför där tror vi att vi kan hjälpa till, säger David Nylund. charlotta marténg Medlemsundersökningen visar att hälften av medlemmarna har tagit del av FAR:s framtidsstudie. Det är glädjande. Framtidsstudien är viktig att ta till sig, och än är det inte för sent. Snarare blir den mer och mer aktuell för varje dag som går. Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare. Här hittar du FAR:s framtidsstudie: Kampanjer/ Hur-ser-branschenut-2025/ 85% 82% 86% av medlemmarna tycker att FAR:s kundservice är bra. har uppgett att FAR:s medlemsservice är bra. tycker att FAR:s medlemsrådgivning är bra. En stor majoritet av medlemmarna, 69 procent, är nöjda och har ett NMI över 55. Det genomsnittliga Nöjd medlemsindex varierar mellan olika typer av medlemmar. Rådgivare 60 Revisorer 62 Tre av tio medlemmar, En av tio är mycket har ett högt NMI, eller extremt nöjd, med Redovisningskonsulter 68 över 75. ett NMI över SKOP HAR FÖR FAR utvecklat ett Nöjd medlemsindex (NMI) som bygger på svaren från fyra frågor. Nöjd medlemsindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är mest missnöjd och 100 mest nöjd. Målet är att få så högt Nöjd medlemsindex som möjligt och att minimera antalet medlemmar som är mindre nöjda

7 Nyheter: Världen Nyheter: Världen EU:s krav på hållbarhetsrappor tering väcker känslor omkring ett femtiotal instanser har tyckt till om förslaget att göra hållbarhetsrapportering obligatoriskt för uppemot företag. FAR välkomnar förslaget, medan Svenskt Näringsliv är mer kallsinnigt. Text: Rakel Lenartsson Illustration: Sandra Bergström Snabbavveckling Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. Från och med räkenskapsåret 2017 kommer som minst cirka av de största europeiska företagen att tvingas rapportera icke-finansiell information inom områden som miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Just nu arbetar medlemsstaterna med att implementera EU-direktivet i nationell lagstiftning och i en promemoria från justitiedepartementet föreslås en betydligt större räckvidd i Sverige än EU-direktivet kräver. Vi köper ditt bolag Du slipper vänta på pengarna Styrelsen byts ut Vi avvecklar bolaget I sak konstaterar vi att departementspromemorians förslag är nästan ordagrant översatt från EU-direktivet. Problemet är att man utsträcker det till så många fler företag än vad som omfattas av direktiver, säger Claes Norberg, redovisningsansvarig på Svenskt Näringsliv. Han är också kritisk till att man i det svenska förslaget inte gjort någon egen konsekvensanalys av kostnaderna för företagen. En summa som har nämnts är en kostnadsökning i storleksordningen LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Prisexempel Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: kronor per företag, men det är en kraftig underskattning av vad det kostar att bedriva ett seriöst arbete med att ta fram hållbarhetsrapporter, menar Claes Norberg. För de företag som skulle tvingas att börja från början handlar det kanske om att anställa, anlita konsulter och bygga robusta system. I det sammanhanget motsvarar kronor snarare vad det kostar att trycka hållbarhetsrapporten, säger han. Är det inte motsägelsefullt att näringslivet talar om CSR i så många sammanhang, men när det kommer ett lagförslag ger man det kalla handen? Nej det tycker jag inte, CSR är en viktig del i företagens affärsutveckling och det bygger på att företagen har egna incitament att arbeta med de här frågorna. Är det inte bra att lagstiftaren driver på utvecklingen? Vi menar att företagen vet bäst själva hur de kommunicerar med sina intressenter. Det kan vara genom en hållbarhetsrapport, men i mindre bolag kan det kanske ske direkt genom en dialog. Det är klart att om man tvingar bolagen så skapar man en utveckling, men frågan är vad den leder till? revisions- och rådgivningsbranschen, representerad av FAR, har intagit en mer positiv hållning till förslaget. Vi välkomnar förslaget, som vi tycker innebär ett förtydligande jämfört med nuvarande lagstiftning på området, säger Torbjörn Westman, affärsområdeschef på 16 april 2013: EU-kommissionen lägger ett förslag om att öka näringslivets transparens inom hållbarhet. Under 2014: Direktivet antas av EUparlamentet och Rådet (medlemsstaterna). 31 mars 2015: Ett 50-tal svar har FAKTA: Processen KPMG och ny ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling. Inte desto mindre pekar han på ett antal punkter som behöver förtydligas: Jag noterar att lagförslaget begränsar revisorns arbetsinsats till att endast omfatta kontroll av huruvida hållbarhetsrapporten lämnats. Det bör tydliggöras att denna typ av kontroll inte är att likställa med en oberoende granskning. Vidare ställer sig Torbjörn Westman tveksam till att ett företag som följer exempelvis GRI per automatik bedöms ha uppfyllt skyldigheten att rapportera enligt lagförslaget. Problemet är att en vedertagen tillämpning av GRI:s riktlinjer (som utgår från vad som är väsentligt för verksamheten) inte alla gånger kommer att överensstämma med lagstiftarens specifika krav på vad som ska rapporteras. En annan viktig fråga vi lyfter är hur praxis kommer att hantera integrerad rapportering. Detta kan innebära att hållbarhetsinformationen är utspridd och därmed inte ett särskilt avsnitt. Kommer de delarna i förvaltningsberättelsen som gäller hållbarhet att undantas revisorsgranskning eller inte, undrar Torbjörn Westman. Nuvarande förslag innehåller inget krav på att hållbarhetsinformationen granskas av revisor, hur ser FAR på det? Som bransch anser vi naturligtvis att revision har ett värde, men frågan ska drivas utifrån att det är ett mervärde för bolagen, inte genom lagstiftning, säger Torbjörn Westman. inkommit på justitiedepartementets promemoria (Ds 2014:45) om hur EUdirektivet kan implementeras i svensk lag. Hösten 2015: Den politiska beredningen kommer att involvera ett stort antal departement. HÅLLBARHET Redovisningsbranschen kan lösa världens vattenförsörjning Kan redovisningsbranschen bidra till en säkrare vattenförsörjning i världen? Ja, genom en global standard för redovisning av den egentliga kostnaden för vatten. Det efterlyser tre forskare i IFAC:s (International Federation of Accountants) senaste nyhetsbrev the Gateway. vatten är en ändlig och flyktig resurs, och klimatförändringarna gör den också till en allt knappare resurs. Ett aktuellt exempel är vattenbristen i Kalifornien, som trots detta är en vattenexportör. Detta om man räknar med allt vatten som går åt för produktionen av grönsaker, frukt och vin som delstaten exporterar. För det är framförallt jordbruk som konsumerar stora mängder vatten i världen. Den faktiska konsumtionsnivån inom jordbrukssektorn beräknas till hela 92 procent jämfört med hushållens tre procent och industrins fem procent. Eftersom den egentliga kostnaden för vattnet inte tas med i redovisningen saknas incitament att hålla förbrukningen nere. Snarare är det så att jordbruket uppmuntras till bevattning för att öka produktionen. de tre forskarna Martin Keulertz, Tony Colman och Tony Allan menar att lösningen ligger i förändrad redovisning. I dag är vattenhushållning en fråga för företagens CSR-ansvariga, men det bör även vara en fråga för ekonomi- och finanssidan i företagen. Det finns visserligen frivilliga system för redovisning av vatten, men även det mest miljömedvetna företag hamnar i en intressekonflikt om de tar upp kostnaden när inte konkurrenterna gör det. Det är alltså generella redovisningsregler för vattnet som de tre forskarna efterlyser. Framtidens miljöaktivister är alltså redovisningsexperterna som hittar lösningen på detta en utmaning i tiden. åsa ohlsson fotnot: vattnet bör ses som en ändlig resurs med ett ekonomiskt värde och stor social och ekonomisk betydelse återspeglande vikten av att tillgodose grundläggande behov. ur agenda 21 från fn:s miljökonferens i rio de janeiro

8 Caisa Drefeldt Nya RESULTAT ännu mer fakta och siffror! Vi vet att du som FAR-medlem uppskattar den raka nyhetsförmedling som Resultat står för. Därför satsar vi ännu mer på att göra den mer relevant för dig och dina kunder. Sifferkollen finns nu åter på tidningens baksida, enkel för dina kunder att hitta. Kalendariet har utökats för att ge tydligare info över vad som händer. Och självklart finns Resultat även som digitalt nyhetsbrev. Det är dags att höja blicken! FALUN MALMÖ För så lite som 381 kr/år skickar vi 10 nummer av Resultat till din kund. Läs mer på farakademi.se/resultat eller kontakta oss på Finns Snabbavveckling med Insättningsgaranti? Svaret är nej. När någon säljer sitt bolag med dess tillgångar till ett företag för snabbavveckling finns ingen statlig insättningsgaranti motsvarande den som finns när pengar sätts in på bank. Det är leverantörens förmåga att fullgöra bolagets förpliktelser säljaren förlitar sig på. Uppkommer brister avseende skattebetalningar hamnar ansvaret hos säljaren. Svenska Standardbolag har varit i näringslivets tjänst sedan 1954 och handlagt mer än bolagsärenden varav bolagsavvecklingar. Vi kan inte ge statlig insättningsgaranti men vi kan garantera erfarenhet, kompetens, service, ekonomisk stabilitet och ett konkurrenskraftigt pris. STOCKHOLM GÖTEBORG E-POST: HEMSIDA: LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Under 2014 samt även under våren 2015 har Bokföringsnämnden svarat på frågor som kommit in till nämnden, och då i synnerhet frågor kring K2. Men varför kommer dessa frågor så sent? Regelverket har ju funnits sedan 2008, och avseende de ekonomiska föreningarna sedan Tyvärr är det nog så att regelverken inte har lästs, och än mindre analyserats. Om så hade skett skulle inte denna uppsjö av frågor komma nu. Kanske vi som bransch ska dra lärdom av detta. Jag tror att vi måste bli mer framsynta och inte bara studera det som gäller för stunden. Med andra ord lyfta blicken och se framåt. Vara proaktiva! Vi vet att årsredovisningslagen kommer att ändras i två steg. Den första ändringen kommer, som jag skrivit om tidigare, nu och ska gälla från årsskiftet. Det är inte långt kvar och hög tid att sätta sig in i vad som är på gång. Del två i ändringarna kommer senare. Slutbetänkandet från Redovisningsutredningen kom i februari och i nr 5 finns en utförlig artikel som beskriver vad utredningen kommit fram till. Läs denna artikel och fundera på vad förändringen innebär för din del. Av någon anledning verkar skattefrågor vara ett mycket hetare ämne att läsa in sig på än redovisning. Kanske är det behovsstyrt? Klienterna frågar ju ofta om skatter. Men tänk på alla gånger då kopplingen mellan redovisning och beskattning är aktuell! Vi måste bli mer framsynta och inte bara studera det som gäller för stunden. nåväl, jag nämnde inledningsvis att BFN har fått många frågor om tillämpningen av K2. Märkligt nog gäller många av dessa frågor associationsformer som äger eller förvaltar fastigheter. BFN har svarat brevledes på dessa frågor och svaren har även publicerats på BFN:s hemsida. Det är alltså tolkningar av K2 som har publicerats. Och glöm inte varje brevsvar rör en fråga med specifika förutsättningar, men det finns även viktiga klargöranden. När det gäller K2 är det ett regelverk inte principbaserat utan bara regler. Står det inte att något är tillåtet så är det troligtvis förbjudet! Men varje företag som valt K2 har gjort det självmant, och då bör man också acceptera regelverket som det är och inte försöka göra om det. Begränsningarna är avvägda mot de förenklingar som finns i regelverket. Om K2 inte är lämpligt för ett visst företag finns alltid möjligheten att välja K3. Om företaget exempelvis vill upprätta och avge en koncernredovisning så är det kanske bättre att gå in i K3 där det finns regler för hur en sådan ska upprättas. precis som många andra har jag levt i en principbaserad värld när det gäller redovisning och då är steget ganska långt till att enbart följa regler. Det har tagit mig tid att inse detta. Tidigare har redovisningen i detta land genom både Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s allmänna råd i mycket stor utsträckning varit principbaserad. K2 är alltså Caisa Drefeldt en ny företeelse i vår principbaserade värld. är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon Så min uppmaning till er alla nu inför sommarens ledighet tillbringa tiden i hängmattan och skriver i vartannat nummer av. E-post LÄS! 15

9 Fokus: Förtroende Fokus: Förtroende I ett ängsligt samhälle är det viktigt att allt ser rätt ut revisorerna har inte hängt med bild: shutterstock skriverierna kring sca väckte många känslor. Oavsett vad som är rätt eller fel har uppmärksamheten kring SCA lett till att framför allt två frågor lyfts. Å ena sidan hur man bör hantera inbjudningar och liknande utifrån mutlagstiftningen, å andra sidan hur revisorns oberoende påverkas. Text: Charlotta Marténg Blir revisionen bättre av att revisorna tackar ja till ett kundevent och därmed lär känna företaget? Men hur uppfattas det av omvärlden? Och hur påverkar det förtroendet? I ett sådant läge måste revisorn ta ställning till vilket som är viktigast. Oberoendet in apperance blir allt viktigare. Det är en förändring där branschen inte riktigt hängt med, säger Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet. att revisorn är oberoende i sin yrkesutövning är för de allra flesta inom branschen en självklarhet, något som sitter i ryggmärgen. Integritet och att inte låta sig påverkas är en av grunderna i arbetet. Men för den som inte är insatt i branschen, kan vissa saker uppfattas på ett annat sätt, och därmed blir också revisorns oberoende ifrågasatt. Något som i längden påverkar förtroendet, för den enskilde revisorn men även för branschen i stort. Bino Catasús talar om två typer av oberoende. Oberoende in fact och oberoende in apperance. Oberoende in fact handlar om integriteten och att revisorn både följer gängse strukturer och gör goda bedömningar. Oberoende in apperance handlar om hur det man gör uppfattas av andra. Samhället har blivit allt ängsligare och det verkar som om framgång är lika med att undvika att göra fel. Det är alltså bättre att inte göra fel än att göra mer rätt än fel. Av detta följer att oberoende in apperance spelar allt större roll. Jag tror inte att revisorerna fullt ut har förstått det, säger han. Bino Catasús konstaterar att styrelser och näringslivet verkar vilja ha revisorer som är oberoende och har integritet. En revisor som inte vågar ifrågasätta och en revision där revisorn inte varit kritisk i sitt arbete är ganska meningslös. Samtidigt finns problematiken att revisorns arbetssätt av andra kan uppfattas som att revisorn inte är oberoende. Oberoende in apperance, hur något verkar vara, har fått större betydelse i hela samhället. Det gäller inte bara revisorernas arbete utan även myndigheter, offentliga Bino Catasús foto: pia isaksson upphandlingar, ja allt. För revisorn är det självklart att inte låta sig påverkas, men man har inte förstått hur illa det kan se ut om man åker iväg med sin kund. Därmed inte sagt att revisionen blir dålig, inget tyder på det, men oberoendet in apperance påverkas, säger Bino Catasús. revisionsbranschen är en bransch som bygger på förtroende. Och när det kommer till förtroendefrågorna och hur allmänheten uppfattar revisorn och dennes arbete är oberoendet in apperance många gånger viktigare än oberoendet in fact. Det spelar alltså i vissa fall ingen roll om revisorn är oberoende och revisionen är perfekt utförd. Har det skett något som kan få andra att misstänka att revisorn låtit sig påverkas, så får förtroendet sig en törn. Det kan handla om en middag, att hen blivit bjuden på hockey av en kund, en resa eller deltagit i ett seminarium. Bino Catasús menar också att det finns en risk för vänskapskorruption och att oberoende in apperance kan påverka oberoende in fact. Studier visar som sagt att företagen vill Samhället har blivit allt ängsligare och det verkar som om framgång är lika med att undvika att göra fel

10 Fokus: Förtroende Fokus: Förtroende fakta Vad säger koden? i ha kritiska revisorer och att många revisorer som blir bjudna på något, exempelvis en julmiddag, upplever att de på så sätt lär känna företaget bättre och därmed har lättare att upptäcka risker. Men problemet är att det inte ser ut så utifrån. Det ser ut som om revisorn låter sig bjudas, och därmed också riskerar att påverkas, säger Bino Catasús. Han konstaterar att som samhället utvecklats kommer revisorerna att vara tvungna att hitta andra sätt att lära känna företaget. Så som det fungerat tidigare, att delta i middagar, resor och annat, fungerar inte längre. Han tror heller inte att en företagsledning som bjuder in en revisor skulle tycka att det var konstigt om revisorn tackade nej. Om man tappar en kund av den anledningen då ska man nog tappa den kunden, säger han. under senare år har media vid flera tillfällen granskat revisionsbranschen, något som tagits emot med blandade känslor. Bino Catasús tycker dock att det är rätt att den som granskar andra även själv blir granskad. I det stora hela tror jag att det är positivt att revisorer blir granskade. Man kan till och med säga att det är lite paradoxalt att de som har som yrke att granska andra själva blir upprörda av att bli granskade. Bino Catasús tycker att det är lite konstigt att revisorerna verkar ha blivit tagna på sängen över den senaste tidens uppmärksamhet. Oberoendefrågan har diskuterats hur länge som helst, så jag blir lite förvånad över reaktionerna. Revisorerna måste lära sig att väga vilket som är viktigast i sammanhanget, oberoendet in fact eller oberoendet in apperance. Kanske blir revisionen in fact bättre om revisorn tackar ja till en inbjudan från kunden men in apperance blir det sämre. Då får man ta ställning till vilket som väger tyngst, säger Bino Catasús. Viktigt att göra rätt när kunden vill bjuda situationer då kunder vill bjuda på något uppstår titt som tätt, men hur ska man som revisor eller redovisningskonsult förhålla sig i sådana lägen? En av dina största klienter vill bjuda på middag och biljetter till en hockeymatch. Hur reagerar du? Tackar du ja och ser fram mot en trevlig kväll, eller tackar du nej och är rädd för att uppfattas som om du inte är mån om relationen med kunden? institutet mot mutor, IMM, är en ideell näringslivsorganisation som funnits sedan Tillsammans med näringslivet har man tagit fram en kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet. Helena Sundén är generalsekreterare på IMM, och säger att koden är tänkt som hjälp för företagare att hålla en rågång till det som kan vara straffbart. Tanken är att näringslivet ska veta att om man håller sig till koden så håller man sig också på rätt sida om lagen, säger hon. För de allra flesta är det självklart att det finns regler som styr vad företag och företagare får erbjuda anställda inom stat och kommun. Men det finns även vissa yrkeskategorier som bör vara särskilt restriktiva med vad de tar emot från kunder och klienter. Vissa verksamheter ses som integritetskänsliga, till exempel offentligt ägda eller finansierade företag, privatägda banker, finans- och försäkringsföretag samt företag inom certifiering och kontrollerande verksamhet. Till denna grupp hör revisorer och anledningen till det är att revisorerna förvaltar ett specifikt förtroende, säger Helena Sundén. Hon nämner exemplet med hockeybiljetterna och säger att vid ett sådant erbjudande bör man tänka efter ordentligt innan man tackar ja. Det finns flera saker att ta ställning till, bland annat vilket biljetternas egentliga värde är. Och vad syftet är med att erbjuda biljetterna. Framför allt bör man som revisor vara noga med att försöka skydda sig från påverkan. Är man det minsta osäker finns det fyra omständigheter i koden som man bör fundera över, säger Helena Sundén. Dessa omständigheter är: förmånens värde, mottagarens position, förmånens art samt mottagarkretsen och formerna för erbjudandet av förmånen. I vissa fall finns det en naturlig koppling mellan revisorns yrkesutövning och kundens erbjudande, till exempel kanske kunden erbjuder ett seminarium som är relevant för revisorn att delta i. I sådana fall är det inte märkligt att tacka ja till ett erbjudande. Men om det bara handlar om umgänge, då ska man vara uppmärksam, säger Helena Sundén. för några år sedan skärptes mutlagstiftningen och vid årsskiftet reviderades koden om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet. Helena Sundén betonar att koden handlar om att göra rätt, inte att sluta umgås affärsmässigt. Helena Sundén foto: björn leijon Tacka ja, eller nej? Koden om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet hjälper dig att göra rätt. bild: shutterstock En positiv trend enligt henne är att frågor kring mutor och korruption får betydligt mer utrymme i dag och tas på större allvar än för några år sedan. Samtidigt ska man som företagare vara ödmjuk inför att det är svåra frågor. Hur mycket du än arbetar med frågorna kommer du aldrig kunna bli immun mot att drabbas, det räcker att en enda person i företaget bryter mot de regler och policyer som finns. Men det är viktigt att ledningen tar frågorna på allvar och verkligen själva agerar därefter. Arbetet måste genomsyra hela verksamheten från toppen och nedåt, säger Helena Sundén. Förmånens värde: Risken för beteendepåverkan ökar med förmånens ekonomiska eller personliga värde och frekvens av förmåner till anställd eller uppdragstagare. I allmänhet ska därför försiktighet iakttas när det gäller förmåner av inte obetydligt värde, förmåner som förekommer frekvent och förmåner med personligt värde. Mottagarens position: Det är betydelsefullt vilken anställning eller vilket uppdrag mottagaren av förmånen har. Förmånens art: Risken för att en förmån är att bedöma som otilllåten ökar ju svagare anknytningen är till mottagarens arbetsuppgifter. Det är därför av betydelse om förmånen har ett tydligt samband med och ingår som ett naturligt och nyttigt led i mottagarens arbete. Med det avses till exempel att diskutera arbetsrelaterade frågor över en måltid, eller en studieresa där arbetsrelaterade programpunkter utgör ett viktigt inslag. Mottagarkretsen och formerna för erbjudandet av förmånen: En förmån av evenemangskaraktär bör i princip riktas till en obestämd krets av personer snarare än till särskilt utvalda personer. Det är vidare av betydelse att förmånen överlämnas öppet. Kravet på öppenhet innebär att en förmån normalt ska riktas direkt till mottagaren av arbetseller uppdragsgivare, vara godkänd av denne eller vara förenlig med dennes etablerade policy i fråga om förmåner

11 Peter Malmqvist SRF Utbildning Kunskap i praktiken Häng med på utlandskurs i höst! Kombinera en inspirerande höstkurs med att ladda batterierna på något av årets häftiga resmål. Bokslutsfrågor enligt K2/K3 Redovisning III Sri Lanka oktober 2015 Nyhetsveckan Fullbokad Malaga oktober 2015 Redovisningsveckan Kapstaden november 2015 Boka och läs mer på srfutbildning.se Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad Slopa valutasäkringarna Valutasäkringar är onödiga. Det är slutsatsen av en undersökning jag genomfört av 124 rörelsedrivande börsbolag (ej investment- eller FoUbolag). Effekten från säkringsredovisningen har granskats under 37 kvartal Totalt 73 procent av bolagen redovisar effekter från valutasäkringar något av kvartalen, men effekten är oftast försvinnande liten. Granskar vi det summerade beloppet för samtliga bolag, kan konstateras att nettoeffekten i övrigt totalresultat varje kvartal ligger på mellan minus 0,1 till plus 0,3 procent av eget kapital, i drygt 80 procent av kvartalen. Den största positiva effekten i övrigt totalresultat uppnåddes under det andra kvartalet 2009 (1,0 procent av eget kapital), medan den största negativa effekten uppstod under tredje kvartalet 2008 (minus 1,4 procent), då kronan försvagades markant mot både dollar och euro. Eftersom de stora bolagen säkrar nettoexport, som ökar i värde när kronan försvagas, blir säkringseffekten negativ vid en kronförsvagning. Däremot speglar den stora omsvängningen under andra kvartalet 2009 inte valutasvängningar, utan säkringarnas längd, som ofta är ungefär tre kvartal. När kronan försvagades 2008 fick vi negativa omvärderingar, men när säkringarna löpte ut, ungefär tre kvartal senare överfördes de till rörelseresultatet. Därför blir överföringen positiv i övrigt totalresultat. Tyvärr är det ytterst få bolag som i kvartalsrapporterna redovisar säkringseffekterna separerade i omvärderingen och den överförda resultateffekten. Ett föredöme är Boliden, där det är mycket lätt att följa säkringarnas effekt på rörelseresultatet. låt mig illustrera effekten med valutasäkringar med ett exempel. Anta att en importerande elektronikhandlare gör beställningar i dollar med några månaders kredittid och samtidigt låser priset i svenska kronor i en kundkatalog som kommer ut en gång i halvåret. Om beställningen hade gjorts i november 2014, hade elektronikhandlaren fått stora problem eftersom dollarn sedan dess har gått upp med hisnande 40 procent mot kronan. Om katalogen är tryckt och försäljningspriset satt, kan inte handlaren kompensera sig för dollaruppgången. Anta att beställningarna görs halvårsvis. Målet för säkringen blir då att låsa fast dollarkursen fram till dess att priserna i katalogen kan justeras, alltså efter sex månader. Möjligen är konkurrensen på marknaden hård, varför det efter inte går att kompensera sig för dollaruppgången. Då faller handlarens långsiktiga lönsamhet. Som analytiker vill jag att bolaget håller isär informationen om resultateffekten i rörelsen och omvärderingen av säkringstransaktionen. Det beror på att rörelseeffekten blir bestående så länge dollarn håller sig på den högre nivån, medan säkringseffekten alltid är tidsbegränsad och får härigenom karaktären av en jämförelsestörande post. I årsredovisningen måste omvärderingen och överföringen till rörelseresultatet separeras, men i kvartalsrapporterna tolkar de flesta bolagen redovisningsreglerna, som att det räcker med en nettoredovisning. Det är beklagligt och försvårar analysen av resultatutvecklingen. Den fråga bolagen emellertid måste ställa sig är om valutasäkringar är lönsamma. De är inte gratis (banken tar betalt) och när effekterna blir så marginella som ovanstående undersökning visar, måste de ifrågasättas. Det krävs därtill människor och administrativa system för att hålla reda på säkringarna, som också kräver policys och regler inom vilka ekonomi-/finansavdelningarna ska hålla sig. Ovanpå det behövs ett system för koncernintern budgetering av olika valutaströmmar, i syfte att säkerställa att nettoexporten är rätt beräknad. Dessutom exporteras och importeras ett flöde av produkter och tjänster varje vecka, varför elektronikhandlarens situation med halvårsvisa beställningar inte är tillämplig på ett normalstort börsbolag. Därtill är de flesta börsbolag synnerligen diversifierade geografiskt, vilket skapar en rimlig valutasäkring. Annat var det på 1980-talet, då den svenska exportens andel av utlandsverksamheten var betydligt högre. två av börsens största bolag verkar vara på väg i denna riktning Volvo och Ericsson. Båda har slutat med säkringsredovisning, men fortsätter ändå att köpa valutaderivat. Därför landar omvärderingen direkt i finansnettot, inte i övrigt totalresultat. Det innebär tyvärr att svängningarna i nettoresultatet blir högre. Därför underlättar inte slopandet av säkringsredovisningen analytikerns jobb. Det har vi sett efter de två bolagens senaste rapporter. I takt med den svagare kronan har valutaderivaten medfört stora effekter på finansnettot, varför resultaten i bolagen ofta kommenteras med exkluderingen före effekter från valutasäkringar. Det blir bara rörigt. Varför inte löpa linan ut? Sluta med valutasäkringarna helt och hållet, så får vi analytiker koncentrera oss på hur valutan påverkat rörelseresultatet. Det skulle hälsas med jubel från de flesta analytiker och troligen även från bolagets ekonomiavdelningar. Varför inte löpa linan ut? Sluta med valutasäkringarna helt och hållet, så får vi analytiker koncentrera oss på hur valutan påverkat rörelseresultatet. Peter Malmqvist är finansanalytiker och skriver i vartannat nummer av. E-post 21

12 i karriären Profilen Profilen i karriären Barndomsdrömmen om att bli åklagare valdes bort för en karriär som konsult på PwC. I fjol utsågs Myléne Beiming till en av Sveriges bästa skatterådgivare. I jobbet vägleder hon kunderna när frågorna saknar klara svar. Text: Åsa Ohlsson Foto: Kristofer Hedlund Myléne Beiming lotsar kunderna rätt Jag ser helheten de fattar besluten I fjol rankade tidskriften International Tax Review Myléne Beiming som en av Sveriges bästa skatterådgivare. Eller, som hon korrigerar benämningen: Bäst bland dem som arbetar som rådgivare inom skatteprocesser. Inte desto mindre är det smickrande, tilllägger hon. Myléne Beiming arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC i Stockholm med inriktning på företagsförvärv och riskkapital. Att saker ska vara korrekta, in i minsta detalj, är mycket viktigt för henne. Inte bara som en naturlig del av jobbet, utan även för henne som person. Ambitiös och otroligt lojal är andra ord som hon beskriver sig med. Man skulle kunna lägga till social, lätt att prata med, men samtidigt noga med orden. det är 18 år sedan hon tog steget från domstolsbanan till PwC, något som bara skulle vara ett tillfälligt jobb i väntan på ett ledigt domarjobb. För det var jurist hon skulle bli, det visste hon redan som barn. Lite lätt generad berättar Myléne Beiming att det var tv som inspirerade till det yrkesvalet: Kommer du ihåg tv-serien Lagens Änglar, LA Laws? Det var den och en dokumentärfilm om hur polisen sprängde narkotikaligan Skomakarligan från tidigt 1980-tal som lockade mig till juristutbildningen. Jag ville bli åklagare, berättar hon. Ett stort språkintresse bidrog till yrkesvalet. För Myléne Beiming anser att juristyrket och språket hör ihop i hög grad. Det gäller att formulera sig klart och tydligt. Att skriva så att det inte finns tveksamheter, inga missförstånd. Språkintresset visade sig tidigt bland annat genom att hon som barn var en flitig brevskrivare. Tätaste brevkontakten hade hon med farmor, som bodde kvar i födelsestaden Malmö. Själv växte hon upp i Nynäshamn, dit familjen flyttade när hon var tio år. Efter juristutbildning och notariemeritering i Stockholm påbörjade hon sin fiskalsutbildning i Sundsvall, där fästmannen Peter, nu hennes make, också fick ett intressant arbete. Fyra år blev det i Sundsvall totalt, med avbrott för tjänstgöring på dåvarande länsrätterna i Härnösand och Gävle. Tidigt, redan som länsrättsnotarie i Stockholm, fick jag arbeta mycket med skattemål. De målen var den klart roligaste typen av mål på domstolen. På den tiden fanns det många skattemål i förvaltningsdomstolarna, vilket gjorde att Myléne Beiming snabbt blev mycket kunnig

13 i karriären Profilen Profilen i karriären Myléne Beiming ser som sin främsta uppgift att få kunderna att betala rätt skatt. Varken för mycket eller för lite. Branschen har förändrats sedan Myléne Beiming började som skatterådgivare på PwC. Bland annat är det många fler kvinnor. Någonstans här kom jag också på att jag ville sikta på en domarkarriär i stället för åklagare. För att bli det fortsatte jag som fiskal vid Kammarrätten i Sundsvall. Eftersom jag hade jobbat mycket med skattemål som notarie, fick jag föredra spännande och knepiga mål även i kammarrätten. Jag vet inte om jag var duktig för att det var roligt, eller om det var roligt för att jag var duktig, reflekterar hon. Just att jobbet ska vara roligt är något som hon återkommer till flera gånger under intervjun. när hon var klar kammarrättsassessor och alltså formellt kunde söka domartjänster blev hon uppkallad till sin chef, kammarrättspresidenten. Han gratulerade henne, men förklarade sedan att det kunde ta cirka tio år innan det fanns en ledig domartjänst att söka. Vad skulle hon göra fram till dess? Det fanns alternativ: arbeta kvar som kammarrättsassessor eller söka sig till något departement som många andra gjorde. Men Myléne Beiming ville göra något helt annat ett tag och prova det privata näringslivet. Hon tog tjänstledigt för att pröva en tjänst som skatterådgivare på nuvarande PwC. Det är nu 18 år sedan. Tanken var att det skulle bli en kort tid. Men under det året blev hon gravid. Jag funderade över hur jag skulle göra. Komma tillbaka till PwC efter föräldraledigheten eller gå till min tjänst vid kammarrätten i Sundsvall? Jag höll fortfarande på att vänja mig vid rollen som konsult och var inte säker på vad jag ville göra. Hennes chef sa något som hjälpte henne att välja: Här behöver vi personer med olika personligheter och erfarenheter, om du tycker att vi är rätt för dig, så är du rätt för oss. När jag klev in genom dörrarna till PwC efter föräldraledigheten kände jag med detsamma att det var rätt. Även om arbetet inom domstolsväsendet och arbetet som skatterådgivare i många avseenden påminner om varandra i grunden är det rättsfrågor som ska lösas och det är samma analytiska arbete är skillnaderna också stora. I domstolsvärlden sker bedömningen för det mesta i efterhand, långt efter att en transaktion har skett. Men Myléne Beiming tar ofta med sig jobbet hem. som skatterådgivare är Myléne Beiming för det mesta involverad som rådgivare inför en transaktion och tittar då ofta på olika handlingsvägar. Det gör att vi måste tänka brett och försöka förutse alla problem som kan uppstå med de olika lösningarna. På så sätt har vi att ta ett väldigt stort helhetsgrepp, säger hon. En annan skillnad är att vi ofta har en absolut deadline att hållas oss till. Även om det finns tidspress även i domstolsvärlden är det skillnad när rådgivningen ska lämnas inför en transaktion som ska genomföras. Ibland kontaktas vi skatterådgivare alldeles för sent strax innan ett avtal ska undertecknas. Men bättre sent än aldrig då finns det i alla fall förutsättningar att undvika de uppenbara fallgroparna. tid återkommer myléne Beiming till. Bland annat tycker hon att hon periodvis arbetar för mycket. När barnen var små var det lättare att sätta gränser för jobbet, men nu när de är tonåringar och behöver mindre av hennes uppmärksamhet, fortsätter hon ofta att jobba även när hon kommit hem. När träffar Myléne Beiming har hon dock precis haft semester med familjen. I samband med maken Peters 50-årsdag gjordes drömresan till Hawaii, där familjen besökte tre öar. Starkast intryck på mig gjorde ön Hawaii, kallad Big Island. Där finns en så varierande natur med aktiva vulkaner med lava som väller fram, regnskog och vattenfall. När jag kom tillbaka till jobbet tyckte jag dock att jetlaggen var väldigt jobbig, men jag kämpade på. Sedan visade det sig strax senare att jag hade 39 graders feber. Inte vad man vill direkt efter semester med tanke på jobbet. Det är bara en vecka sedan men nu mår hon bra igen. Från foajén i Bonnierhuset, med spännande konstverk från Bonniers stora samling, har vi förflyttat oss högre upp i huset. Här i Bonnierhuset har PwC sitt kontor med hela 1500 medarbetare knappt hälften av företagets anställda. Myléne Beiming har alltid arbetat i en mansdominerad värld. Men hon ser en tydlig förändring sen 2008 då hon blev delägare. Det är så många fler kvinnor nu i branschen och det är Ett nytt inslag är att vi också diskuterar etiska och moraliska risker. verkligen jättekul. Det har tågat på de senaste åren och det ser helt annorlunda ut nu när man tittar framåt. När det gäller mångfaldsfrågan däremot tycker jag att branschen har mycket kvar att lära. under de år som Myléne Beiming har varit skatterådgivare har hon sett att arbetet förändrats. Ökad erfarenhet har medfört mer spännande arbetsuppgifter, dessutom har skattelagstiftningen blivit mer komplex. Jag ser som min främsta uppgift att hjälpa kunderna att betala rätt skatt, varken för mycket eller för lite. Även om kunderna vill göra rätt, är det inte alltid helt lätt att göra det. Ibland är reglerna klara men svåra att applicera på verkligheten. Lika ofta har varken lagstiftning eller rättstillämpning hunnit med den globala utvecklingen. Det saknas därför ett klart svar på frågorna. Min uppgift blir då att försöka vägleda i osäkerheten och förklara för kunden vad det finns för olika risker. När jag började arbeta som skatterådgivare gjordes analysen i princip helt med utgångspunkt i den juridiska bedömningen, men ett nytt inslag är att vi också diskuterar etiska och moraliska risker. Det kan exempelvis vara en situation där Myléne Beimings bedömning är att kunden med mycket hög sannolikhet skulle vinna i en skatteprocess, men bara risken att hamna i en process gör att kunden ändå avstår ett handlingsalternativ. Under flera år som lärare på FAR:s etikkurs för skatterådgivare har det blivit många intressanta diskussioner just kring etik och moral. För henne är det självklart att det är kundens moraliska kompass som ska styra besluten, inte hennes. Mitt jobb är att upplysa kunden, diskutera olika lösningar och eventuella risker med dem. På så sätt hjälper jag kunden att ta ställning. Men det är kunden som fattar besluten. Att det blivit mer moraliska frågor i arbetet än tidigare är en del av samhällsutvecklingen och inte något som Myléne Beiming kritiserar. Men hon konstaterar att det blir svårare för kunderna att göra rätt när det inte bara handlar om juridik utan också om etik vilka bestämmer reglerna då? Å andra sidan gör det vårt jobb väldigt intressant. Vi måste förmedla vilka konsekvenser olika lösningar har och lotsa kunderna rätt. FAKTA: Myléne Beiming ålder: 48 år. yrke: Partner och skatterådgivare på PwC. bor: Enskede i Stockholm. familj: Maken Peter och barnen Christoffer, 17 år, och Filippa, 13 år. intressen: Skidåkning, familjen, barnens sportaktiviteter. Läser mycket senast Ken Follets historiska triologi Århundradet om världskrigen, samt Jonas Trolles kriminaldokumentär Jakten på Kapten Klänning. drömmer om: Mer tid, för att umgås mer med vänner, plocka svamp i skogen och baka mer. Men också för att lära sig crawla och kitesurfa. mål: Att springa maraton före 50-årsdagen. Inte för att få en bra tid, utan för känslan att klara ett mål som nästan känns omöjligt. Var tvungen att bryta Amsterdams maraton förra året på grund av skada. Har gjort en svensk klassiker redan med väninnan Lotta

14 i karriären Experten lars-olle larsson. Senior manager för hållbart företagande på Swedfund och ambassadör för integrerad redovisning i Sverige. Med en bakgrund som specialistrevisor på KPMG och delägare i PwC är Lars-Olle Larsson sedan länge en pionjär inom hållbarhetsredovisning i Sverige och världen. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Integrerad redovisning driver affärsutveckling Du har varit projektledare för den första integrerade redovisningen med revisionsbestyrkande, vad betyder det? Skillnaden mellan ett företags finansiella redovisning och hållbarhetsredovisningen har typiskt sett varit graden av bestyrkande från revisorn. Medan den finansiella redovisningen varit föremål för revision med den högsta graden av säkerhet i revisorns uttalande, så har hållbarhetsredovisningen varit föremål för så kallad översiktlig granskning med en lägre grad av säkerhet i revisorns uttalande, om den överhuvud taget varit oberoende granskad. Swedfunds integrerade redovisning 2014 bryggar för första gången över gapet mellan de olika sätten att rapportera och revidera ett företags redovisning. Med den finansiella revisionen på den integrerade redovisningen har vi kvalitetssäkrat all information och revisorn går i god för att vi ger en rättvisande bild av verksamheten. Swedfund är först med detta, vad har drivit er? Som skattefinansierad biståndsaktör har vi ett samhällsansvar att göra det här rätt, eftersom vi vill vara en förebild. Bland våra intressenter finns bland annat andra biståndaktörer och det är betydelsefullt för oss hur de ser på vår verksamhet. Om vi ska kunna svara upp mot våra intressenters krav måste vi redovisa på andra parametrar än de finansiella. Dessa mäts genom olika ramverk och standarder som vi åtagit oss att följa. Det finns i nuläget ett stort antal standarder, vad är det nya med integrerad redovisning? Ramverket för integrerad redovisning är ingen detaljerad anvisning utan ett principbaserat ramverk som hjälper oss att komma rätt i tänkandet. Integrerad redovisning ersätter inte andra standarder utan samlar ihop dem i en enda rapport. En integrerad redovisning måste föregås av ett integrerat tänkande och insikt om hur de olika värdepåverkande kapitalen bygger värde. De värdepåverkande kapitalen är: det finansiella kapitalet, det materiella kapitalet, det intellektuella kapitalet, humankapitalet, relationskapitalet och naturkapitalet. När man får insikt om den affärsmässiga betydelsen av de olika kapitalen blir det naturligt att man också redovisar dem. Hur styr man egentligen ett företag som har så många hänsyn att ta? Swedfunds etiska kompass beskriver vårt uppdrag, våra tre fundament och vår affär. Den beskriver våra policyer och internationella åtaganden och vilka riktlinjer vi följer. Under fundamenten hittar ni alla de parametrar som vi resultatredovisar efter. Genom att vi har integrerat vår strategi och våra riktlinjer i vår investeringsmanual har vi etablerat ett integrerat tänkande. Den integrerade redovisningen bidrar till att hållbarhetstänket genomsyrar affären, men också att det affärsmässiga tänket genomsyrar hållbarhetsarbetet. Integrerad redovisning driver affärsutveckling. Swedfunds integrerade redovisning är påskriven av styrelsen, varför är det viktigt? Om man säger att den icke-finansiella informationen är lika viktig som den finansiella och om de olika resultaten ska balanseras mot varandra, så måste styrelsen ta ansvar i alla delar. Allt fler företag hållbarhetsredovisar, men hållbarhetsredovisningen är sällan påtecknad av styrelsen och heller inte alltid externt granskad. Det som är banbrytande med Swedfunds integrerade redovisning 2014 är inte innehållet, utan det faktum att styrelsen är avsändare av hela redovisningen och att hela redovisningen omfattas av den högsta graden av säkerhet i revisorns uttalande. Att styrelsen skriver på fungerar också som en blåslampa för revisionen, eftersom ingen styrelseledamot vill skriva under ett dokument som inte är kvalitetssäkrat. Revisorn skriver i sin berättelse att er integrerade årsredovisning är upprättad enligt Aktiebolagslagen, men ni följer ju så många fler standarder, varför är inte de uppräknade? Jag tycker att det är synd, och svaret är att hänvisningen till de andra standarderna är implicit. Jag hade föredragit en explicit hänvisning till våra åtaganden på hållbarhetsområdet, men mitt intryck är att revisorerna har stora utmaningar på området. Det behövs ett stort utvecklingsarbete nu om revisionen ska kunna matcha alla de nya krav som ställs på redovisning. När vi som investerare lägger ned resurser på att ta fram detta mervärde vill vi naturligtvis få detta pedagogiskt beskrivet i revisorns uttalande. Vad var svårast med att upprätta en integrerad redovisning? Det svåraste var att möta revisorernas krav om revisionsbelägg och underliggande kvalitetssäkrade rapporteringssystem på hela redovisningen inkluderat våra så kallade utvecklingsresultat i portföljbolagen. Vi fick i vissa fall ta bort information som vi ville ha med för att revisorerna inte fick sina revisionsbevis på den grad av säkerhet som de begärde, så det råder ingen tvekan om att den integrerade redovisningen varit föremål för tuff granskning av revisorerna. Med denna redovisning har vi nu ett i alla delar trovärdigt beslutsunderlag att användas av vår ägare och alla Swedfunds intressenter. FAKTA: Integrerad redovisning Integrated Reporting (IR) är ett ramverk för integrerad redovisning utgivet av IIRC, The International Integrated Reporting Council. IIRC som bildades 2010 är ett unikt samarbete mellan representanter från alla sektorer inom både näringslivet och den ideella sektorn. I december 2013 publicerades det första ramverket för integrerad redovisning. Praktiska verktyg och information om projektet finns på integratedreporting.org. Förutom IR, som ger den övergripande strukturen, redovisar Swedfund (se artikel här intill) bland annat enligt Global Reporting Initiative (GRI), Global Compact Communication on Progress (COP) och Principles for Responsible Investment (PRI)

15 i livet After work i livet foto: privat Aktuellt After work 1 av 4 en rapport från Arbetsförmedlingen visar att 24 procent av nyanlända som kommer till Sverige har akademisk utbildning. Vanligast är utbildning inom företagsekonomi och handel, teknik samt sjukvård. Ekonomisk information behöver översättas. bild: shutterstock Varje människa har ett eget ansvar för hur han eller hon mår, menar Tina Persson. bild: dreamstime kostymen förändrar hur vi ser på världen. I alla fall enligt en studie gjord vid Californa State University där forskare har undersökt försökspersoners tankebanor i förhållande till hur formellt klädda de är, rapporterar Affärsvärlden. Studien visar att kostymbärare känner sig mer mäktiga, vilket får dem att tänka i större banor i stället för att fastna i detaljer. Studien ska också ha visat att kostymen inte bara gör att vi känner oss mer mäktiga, utan också att vi skapar ett större socialt avstånd till andra människor kronor så stor var en normal årsinkomst för en banktjänsteman Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har i HILD, den historiska lönedatabasen, samlat officiell lönestatistik från åren 1965 till Målet är att göra materialet tillgängligt för allmänhet, forskare och studenter. Utmaning att prata ekonomi så att folk förstår vilken roll spelar tv-programmet Lyxfällan för att höja svenska folkets kunskap om ekonomi? Det och mycket annat har ekonomie doktor Charlotta Bay undersökt i skriften Finansens folkdräkt om att prata ekonomi så att folk förstår. Av en slump stötte Charlotta Bay på begreppet finansiell folkbildning hösten Det var namnet på ett initiativ som regeringen tagit för att öka svenska folkets finansiella medvetenhet. Jag blev nyfiken eftersom begreppen finansiell och folkbildning har sina rötter i helt olika världar. Det var då jag bestämde mig för att studera ett antal olika finansiella folkbildare, i mitt fall svenska myndigheter, programmet Lyxfällan och ett svenskt pensionsförsäkringsbolag, säger hon. hon konstaterade snart att området kommunikation av ekonomi till vanliga människor var underforskat inom ämnet redovisning. Lejonparten av all forskning som görs här är baserad på studier av människor som besitter någon typ av ekonomisk förförståelse. Inte människor med begränsade kunskaper och erfarenheter av ekonomi. Det utesluter ju större delen av vår befolkning, vilket potentiellt gör att man vet ganska lite om hur man pratar ekonomi i syfte att få vanligt folk att förstå. Hennes tre viktigaste slutsatser är att: ekonomisk förståelse inte kan informeras fram. ekonomisk förståelse Charlotta Bay inte bara sitter i huvudet på folk utan också i deras kroppar. ekonomisk förståelse kräver översättningar. Ekonomisk information behöver i många fall strippas på siffror och kvantiteter och översättas till andra former som folk känner igen sig i och som berör. Sådant som inte enbart omfattar rationella, förnuftsmässiga argument, säger hon. att förstå ekonomisk information blir allt viktigare. Charlotta Bay säger att människor i dag förväntas uppträda som en typ av aktiva investerare i förhållande till sin privatekonomi. Samtidigt har privatekonomin knutits till finansmarknaden. Därför, menar de finansiella folkbildarna, blir uppgiften att lära folket att förstå det ekonomiska språket och agera efter dess spelregler inte bara avgörande för individen utan för samhället i stort, säger Charlotta Bay. charlotta marténg foto: katarina jansson Tina tuffade till sig och livet tog fart! tina persson övervann flera års dålig självkänsla och startade Friskoteket. Vid sidan av sitt arbete på KPMG i Luleå skriver hon böcker och föreläser för att hjälpa andra. Vad är Friskoteket? Det är mitt företag som jag driver parallellt med mitt jobb. Att ha det så är perfekt då jag inte hinner tröttna. Jag startade Friskoteket i samband med att jag fick en 30-årskris, och arbetar med att föreläsa om friskvård och hälsa, skriva böcker och krönikor. Hur kom det sig att du startade företaget? Under min uppväxt blev jag mobbad och fram till jag fyllde 30 år hade jag i princip ingen självkänsla. Den försvann tidigt och jag har alltid tyckt att jag har varit dum och värdelös. När jag fick min 30-årskris var det som att livet kom och knackade mig på axeln. Jag insåg att livet är mitt och att jag själv väljer om jag vill göra något av det eller strunta i det. Vad vill du förmedla med Friskoteket? Varje människa har ett eget ansvar för hur han eller hon mår, och det gäller att fundera på vilken inställning vi själva har på vår mentala hörapparat. Livet är ditt och det är du som har ansvaret att göra något av det. Från att ha varit mobbad till att starta eget, det måste ha varit en tuff resa? Ja, jag har fått lära mig en hel del. Egentligen har jag alltid varit blyg men när det kommer till jobbet så kopplar jag på firma- Tina och blir lite tuffare. För att lyckas med Friskoteket har jag varit tvungen att ta itu med mig själv och ändra på mig. Men det har gått bra och jag kan säga att jag älskar den nya Tina som jag är i dag. Är det mycket nätverkande och minglande? I den här verksamheten gäller det att vara ute och presentera sig och synas. Men jag har lärt mig det. När jag är firma-tina är det fullt ös som gäller, då visar jag vem jag är. Det är jätteroligt. FAKTA: Tina Persson yrke: Lönekonsult och hälsoinspiratör. ålder: 48. bor: Luleå. intressen: Dans började bugga och foxa för fyra år sedan. Träning, resa och uppleva livet med vänner. inspireras av: Andra som vågar ta för sig av möjligheter som kommer. Människor som inser att livet är här och nu. Det kan också vara naturens små guldkorn som dyker upp framför min näsa varje dag. En av mina förebilder är Tina Thörner, rallydrottningen från Värmland (som jag). Hon är sååå grym! Det var också tack vare Friskoteket som du fick jobb på KPMG? För att marknadsföra och lyckas med Friskoteket var jag med i ett affärsnätverk och i det nätverket fanns även KPMG med så jag lärde känna några därifrån. När KPMG sedan behövde en lönekonsult föll valet på mig. Jag har mer eller mindre jobbat med ekonomi sedan jag slutade gymnasiet. Samtidigt skriver du både böcker och krönikor, hur hinner du? Det är roligt att skriva och jag började skriva åt en gratistidning i stan. Jag startade även en facebooksida, Tinas Tankar, och så sa någon varför gör du inte en bok? Ja varför inte, tänkte jag och så kom den. Sedan har jag fått mersmak så fler böcker kommer, bland annat en med mina krönikor. Eftersom jag inte har någon familj och inga barn så gäller det ju att fylla tiden med något, och om man inte lämnar några barn efter sig kan man ju alltid lämna några böcker efter sig. charlotta marténg 28 29

16 Debatt Debatt Debatt Revision i mindre företag Debattpanelen: Enklare revision Några av er undrar kanske om skillnaden mellan replik och svar direkt. Repliker kan vara korta svar eller fristående artiklar. Svar direkt erbjuds som regel när en person eller organisation blir påhoppad och därför bör får en chans att bemöta kritiken omedelbart. Ibland kan orsaken vara så enkel som att ett långt sommaruppehåll står för dörren, men att vi inte vill vänta med svaret. För att debatten är så viktig. God läsning! Revision i mindre företag Tyck till om nya standarden för revision i mindre företag den nya revisionsstandarden är kortfattad och principbaserad med stort utrymme för revisorns professionella omdöme. Tyck till om utkastet! Den uppmaningen kommer från FAR:s ledarduo Jonas Svensson, ordförande, och Dan Brännström, generalsekreterare. Det är naturligtvis angeläget att revisionstjänsten utvecklas så att den motsvarar förväntningar och behov avseende olika typer av företag. Under en rad av år har vi hos den globala standardsättaren på revisionsområdet, IAASB, från nordiskt håll därför framfört önskemål om en standard för revision i mindre företag. Efter ett möte med IAASB:s ordförande Arnold Schilder hösten 2013 återkom han med uppmaningen att vi på nordisk basis själva borde utveckla en standard anpassad till just de mindre företagens behov. Det dröjde inte länge förrän vi beslutade att starta upp ett sådant initiativ, och i mars 2014 hölls det första nordiska projektmötet som syftade till en ny standard för revision i mindre företag. Det bestämdes att det skulle vara en standard för full revision och inte någon light-version. FAR har i projektet företrätts av John Osser, BDO, som i sin tur har haft stöd av en svensk referensgrupp. Och redan i april i år, det vill säga ungefär ett år efter startskottet, fanns ett färdigt förslag till Standard for Audits of Small Entities (SASE). Som namnet antyder är standarden avsedd för revision i mindre företag där verksamheten inte är för komplex. Några specifika gränsvärden anges inte, men typiskt sett talar vi om företag under gränsvärdena 80/40/50. Mycket talar för att SASE även kan komma att användas på något större företag, men för företag av allmänt intresse (noterade och finansiella företag) ska revisionen alltid utföras i enlighet med ISA. Avsikten är att man i mindre företag ska kunna välja mellan en ISA-revision och en revision baserad på den nordiska standarden. Båda revisionerna utmynnar i samma grad av bestyrkande, det vill säga att revisorn kan uttala sig med rimlig säkerhet. Vidare används, så långt möjligt, samma begrepp i SASE som i ISA för att underlätta såväl utbildning som tillämpning. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på Att sjösätta en ny revisionsstandard är ett stort beslut som förutsätter ett ordentligt beslutsunderlag med konsekvensanalys. sase är rakt på sak, bara cirka 20 sidor lång. Men den ger revisorn ett tydligt uppdrag utan att i detalj tala om hur själva granskningen ska utföras. Det får revisorn avgöra själv, och det är också en av poängerna med den nya principbaserade standarden det professionella omdömet får stort utrymme. En förutsättning är samtidigt att revisorn och medlemmarna i teamet har mycket god kunskap om kundföretagets verksamhet för att revisionen ska kunna inriktas på riskområdena. Revisionen kan därmed koncentreras till det som är väsentligt och följa en tydlig röd tråd, vilket i sin tur bidrar till en effektiv revision och dokumentation. Under processens gång har vi fortlöpande informerat respektive tillsynsmyndighet i de nordiska länderna. Som ett led i lanseringen har SASE även utvärderats av fokusgrupper. Feedbacken från den svenska fokusgruppen, som bestod av ett tjugotal revisorer från både små och stora byråer över hela landet, fick vi i slutet av april. Responsen var genomgående mycket positiv, och flera gånger förekom uttryck som: Revisionen blir nu bättre, effektivare och roligare. om allt går som tänkt kan SASE komma att sjösättas redan under Från vilket räkenskapsår den eventuellt ska kunna gälla får vi dock återkomma till. Att sjösätta en ny revisionsstandard är ett stort beslut som förutsätter ett ordentligt beslutsunderlag med konsekvensanalys. En viktig del av beslutsunderlaget är vad FAR:s medlemmar och alla andra intressenter till revisionen anser om standarden. Så ta chansen och tyck till om standarden genom att lämna kommentarer och besvara de frågor som finns i det nordiska remissutskicket! Vi är ivriga att få dina synpunkter på standarden! Jonas Svensson är revisor på EY och ordförande i FAR. Dan Brännström är generalsekreterare i FAR. Säkerhetscontrollers Företagens säkerhet en hållbarhetsfråga företagens riskanalys måste från och med nu ta hänsyn till en växande och mer komplex hotbild. Det skriver före detta polischeferna Krister Jacobsson och Karl- Åke Pettersson, som lanserat idén om särskilda säkerhetscontrollers i företagen. För ett år sedan skrev vi en debattartikel i denna tidning under rubriken Säkerhetscontroller ett komplement till revisorn ( nr 3/2014). Vi diskuterade bland annat om revisorns traditionella roll räcker till för att beskriva och rapportera hoten mot företagen i en värld där allvarliga brott tenderar att öka, till exempel hot och våld, cyberhot, otillåten påverkan och korruption, insiders, företagskapning, svartarbete, miljöbrott, människorov och utpressning, eller om det behövs specialkompetens som komplement. Vi lanserade idén om särskilda så kallade säkerhetscontrollers. Hela hotbilden blir mer komplex genom internationaliseringen i förening med en snabbt föränderlig värld och nya etiska utmaningar. För företagen blir därför det egna säkerhets- och trygghetsarbetet allt viktigare; säkerhetsarbetet kan inte bara delegeras ner till en säkerhetschef utan måste ses som en viktig del i den strategiska ledningen av företaget. Ägare, styrelse och vd måste alltså, enligt vår uppfattning, bli bättre på att identifiera, analysera och bedöma sådan information, inträffade incidenter eller händelser av säkerhetsnatur som faktiskt ytterst kan påverka hela företagets framtida verksamhet. vår slutsats i debattartikeln var att företagen måste skydda sig bättre och arbeta mer brottsförebyggande. Vi diskuterade därför om ledningarnas vanliga kontrollorgan, främst i form av revisorer men även företags- och affärsjurister, compliance officers med flera räcker till, eller om de behöver kompletteras med särskilda specialister för säkerhetsfrågorna. Inte minst mot bakgrund av att många företagare lever med den falska föreställningen att de har tillgång till rätt kompetens för att skydda sig. Vi beskrev en enkel modell som vi som säkerhetskonsulter själva tillämpat för att hjälpa ägare, styrelse och vd att få bättre kontroll på säkerhetsarbetet och se till att säkerhetsfrågorna verkligen hanteras på ett optimalt sätt för att skydda företaget och dess anställda mot de hotbilder som vi kan se i dagsläget. En väg att gå kan vara införa särskilda controllers också för säkerhetsfrågorna. Tyvärr fick vi ingen som helst reaktion på våra tankar. Kanske hade vi uttryckt oss för försiktigt och ödmjukt för att väcka något intresse. Men är det inte så att verkligheten håller på att förändras så att även revisorsrollen måste ses med nya ögon? Vi har under det år som gått själva försökt följa upp artikeln; var vi fel ute eftersom ingen var intresserad av det som vi diskuterade? På enklaste sätt, och helt ovetenskapligt, har vi bara rätt upp och ner frågat några revisorer, vd:ar, affärsjurister, styrelseledamöter, åklagare med flera om hur de ser på våra tankar om behovet av att stärka skyddet av både företag och anställda mot nya hotbilder. Vi har också frågat om de tror att revisorerna klarar av att stödja företagen också inom detta område eller om revisorsarbetet måste kompletteras med särskilda experter inom säkerhetsområdet? vi har fått i princip helt samstämmiga svar som i vissa fall också kunde betecknas nästan som uppgivna. Svaren kan sammanfattas i tre meningar: Ja, vi håller med om att hotbilden blir både mer allvarlig och komplex. Nej, revisorerna kan inte själva vara rådgivare inom detta område utan behöver kompletteras med specialister inom säkerhetsområdet om man ska kunna ta ansvar och redovisa hur hotbilden mot företaget ser ut. Vi kan inte och vi vill inte hålla på med sådant. i debattartikeln tog vi också upp frågan om så kallad integrerad rapportering och att frågor om ett sunt företagande torde bli en 30 31

17 Debatt Debatt viktig komponent att kunna redovisa också ur ett hållbarhetsperspektiv. Under det år som gått sedan tartikeln publicerades har hållbarhetsfrågorna mognat och kommit att hamna ytterligare i fokus. Från 2016, till följd av ny lagstiftning, måste de största företagen kunna redovisa vad de gör inom hållbarhetsområdet. I samband med detta skifte bedömer vi att de frågor vi nu diskuterar också blir en fråga om hållbarhet, och därför kommer att tas på större allvar än vad som hittills varit fallet. Då kommer det också bli självklart att företagets arbete för att motverka brott måste fungera på bästa sätt. Vem vill köpa aktier i ett företag som utsätts för brott och vem vill arbeta i ett företag där man riskerar att utsättas för brott? Detta kommer att bli självklara frågor som en ledning måste kunna ta ansvar för och kunna redovisa på rätt sätt. Hur detta ska rapporteras och kontrolleras blir därför nästa viktiga fråga. Om revisorerna ska klara av den uppgiften måste de antagligen kompletteras med specialister i någon form. I den delen kanske vår årsgamla debattartikel kan återanvändas som ett bidrag till FAR:s utvecklingsarbete inför 2025 som det formuleras i FAR:s framtidsstudie (Framtidens Rådgivning, redovisning och revision en resa mot år 2025). Krister Jacobsson är senior rådgivare på Secana AB. Karl-Åke Pettersson är senior rådgivare på Secana AB. Kontrollbalansräkning Nya RedR 2 behöver ett förtydligande den teoretiska ansatsen i K-regelverken har lett till en del ologiska konsekvenser, exempelvis när det gäller kontrollbalansräkning. Det skriver Bertil Oppenheimer, revisor och författare, med anledning av FAR:s uppdatering av RedR 2. Det är oerhört angeläget att vi har entydiga redovisningsrekommendationer. Rättspraxis enligt 25 kap. aktiebolagslagen (ABL) hänvisar oftast till doktrin men ibland även till FAR:s rekommendation om kontrollbalansräkning (KBR). Se de omfattande rättsfallen i min bok Företag i kris (5:e uppl., 2013) och min artikel Allvarliga effekter av K2 för FoU-företag, nr 5/2013. I nr 7/2014 skrev representanter för FAR:s policygrupp för redovisning en artikel under rubriken Kontrollbalansräkning K2 eller K3. Författarna skrev att de tacksamt tar emot såväl positiv som negativ kritik. Olika frågeställningar diskuterades i artikeln. Policygruppens preliminära bedömning var att det är i överensstämmelse med ABL:s syfte och etablerad praxis att tillåta att ett företag tillämpar regler ur både K2 och K3 vid upprättande av en kontrollbalansräkning (KBR). Detta innebär exempelvis att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie redovisningen, i en KBR kan välja att tillämpa en (eller flera) värderingsregel i K3 utan att behöva tillämpa K3 i sin helhet. Jag sympatiserade med denna formulering och skickade in min artikel från 2013 till gruppen som ett remissvar. Därför var det med stor förvåning som jag nyligen tog del av FAR:s uppdaterade version av RedR 2 i samlingsvolymen för En förvarning om innehållet finns i nr 4/2015: Remissinstanserna röstade ned oss, säger Pernilla Lundqvist. En övervägande majoritet förespråkade en striktare syn, det vill säga att det enbart ska vara möjligt att tillämpa det regelverk som är tillåtet i den ordinarie redovisningen. jag konstaterar att RedR 2 nu har undergått en rejäl omarbetning. Det märks att såväl BFN:s remissvar och policygruppens uppdaterade version av RedR 2 har skrivits av redovisningsteoretiker och inte av praktiker som arbetar med KBR-frågeställningar. Att man inte får blanda värderingsprinciper från olika regelverk återkommer flera gånger i texten. Efter kontakt med Johan Månsson (representant för policygruppen) har han förtydligat innebörden av policygruppens skrivning: Det är helt riktigt att enligt RedR 2 så får ett företag tillämpa en standard i sina ordinarie årsredovisningar (exempelvis K2) och en annan standard (exempelvis K3) när en KBR upprättas. Det finns ingen skyldighet för företaget att övergå till K3 även i ordinarie årsredovisningar bara för att K3 tillämpas i en KBR [min kursivering]. [ ] RedR 2 behandlar överhuvud taget inte redovisningen i ordinarie redovisningar. Enligt min uppfattning borde detta klarläggande tydligt framgå av texten i RedR 2 för att undvika eventuella missförstånd som kan få olyckliga konsekvenser och slutsatser. Jag anser att RedR 2 ska fungera som en viktig handledning för oss revisorer och redovisningskonsulter. Kopplingen mellan ABL:s regelverk, redovisningslagstiftningen och bokföringsanvisningar måste finnas. BFN anser sig tyvärr inte ha den uppgiften så FAR:s rekommendation har en viktig funktion att fylla. Syftet med kontrollbalansräkning är ju att skilja ut de bolag som inte har ekonomiska förutsättningar att fortsätta verksamheten. Med "ekonomisk grund" torde menas bolagets ekonomiska ställning inte bolagets solvens. KBR ska upprättas med ÅRL som bas och överdriven försiktighet vid upprättande av en KBR kan åstadkomma en onödig avveckling av livsdugliga bolag. Jag kan inte förstå att ett accepterat värde i en balansräkning enligt K3 inte har samma värde enligt regelverket K2. under rubriken värderingsregler ger jag i min bok Företag i kris några tumregler: Kontrollbalansräkningens nettokapital är alltid lika med eller i regel bättre än kapitalet i en korrekt ordinarie balansräkning per samma datum. Identiska företag ger identiska kontrollbalansräkningar oavsett tidigare redovisningsmetoder i respektive bolag. Den senare oerhört viktiga grundprincipen konstaterade de mycket välrenommerade auktoriserade revisorerna Ulf Gometz och Lennart Huldén redan i nr 5/1983: För vår egen del anser vi att grundregeln att alla behandlas lika i kontrollbalansräkningen oberoende av tillämpade redovisningsprinciper i den ordinarie redovisningen bör följas även i den här situationen. Detta innebär således att sådana utgifter som kostnadsförts i tidigare bild: shutterstock Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning DU

18 Debatt Debatt års årsbokslut men som bolaget skulle ha kunnat aktivera med stöd av 17 BFL (nuvarande 4 kap. 2 ÅRL) mycket väl kan tas upp i en KBR till planenligt restvärde. Revisor Gometz (då även adjungerad professor vid Göteborgs universitet) upprepar denna viktiga tes i den läsvärda utförliga artikeln om KBR-frågor och fortlevnadsprincipen i nr 1/1995. Jag kan inte se att principen och syftet ändrats sedan dess. K2 eller K3 ska inte avgöra om det ena eller andra företaget blir skyldigt att upprätta en KBR. Vilken är egentligen logiken med att man enligt K2 inte får aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, men däremot enligt regelverket i K3? Jag kan inte förstå att ett accepterat värde i en balansräkning enligt K3 inte har samma värde enligt regelverket K2. Här borde en översyn ske omgående då den enda motiveringen jag kan finna skulle kunna vara att K2 är ett enklare regelverk. Under förutsättning att ingen önskad ändring sker enligt ovanstående resonemang borde logiken tillåta följande möjlighet: Om tillämpning sker enligt K2 i den ordinarie redovisningen borde en så kallad hypotetisk KBR enligt regelverket K3 tillåtas utan att för den skull en KBR enligt ABL måste göras. Begreppet hypotetisk KBR har framkommit enligt rättspraxis (se Företag i kris sid. 26). Skulle den ordinarie årsredovisningen utvisa ett förbrukat aktiekapital till mer än hälften, måste kompletterande information lämnas i förvaltningsberättelsen. Styrelsens kontroll av balansräkningen (läs: hypotetisk KBR) och de övervärden som konstaterats i bolaget ska då motiveras. jag har flera gånger frågat mig vad allt arbete med K2/K3 har lett till för nytta för läsaren av en årsredovisning. Har årsredovisningen blivit mer informativ för läsaren av ett större bolag respektive lättare att ta fram för ett mindre bolag? Vad har vi fått för många års utredningsarbete och omfattande och kostsam kursverksamhet för våra medarbetare? Våra kunder har behövt hjälp för att få ihop en korrekt årsredovisning enligt de nya regelverken med höga arvoden som följd. Som framgår ovan får de beslutade regelverken dessutom oanade och märkliga konsekvenser att beakta. Bertil Oppenheimer är auktoriserad revisor vid BDO i Sollentuna och författare till Företag i kris, Jure Förlag. Svar direkt: Vi kommer att föreslå ett klargörande ledamöter i far:s policygrupp för redovisning svarar på kritiken mot nya RedR 2. Bertil Oppenheimer framför i sin artikel Nya RedR 2 behöver ett nödvändigt förtydligande ett antal problem med K2 och K3 samt dessa regelverks koppling till upprättande av en kontrollbalansräkning. Vi har i denna replik valt att enbart fokusera på frågan avseende förtydligande av RedR 2. som bertil oppenheimer beskriver i sin artikel innebär FAR:s uppdaterade RedR 2 att ett företag som tillämpar K2 i den ordinarie årsredovisningen kan välja att tillämpa K3 i en kontrollbalansräkning men ändå fortsätta att tillämpa K2 i den ordinarie årsredovisningen. Omvänt gäller också att ett mindre företag som tillämpat K3 i den ordinarie årsredovisningen kan välja K2 i en kontrollbalansräkning men fortätta tillämpa K3 i den ordinarie årsredovisningen. För att det inte ska föreligga någon osäkerhet kring detta så kommer vi föreslå att Policygruppen för redovisning förtydligar detta i samband med den årliga genomgången av FAR:s rekommendationer. det vi upplevde var den svåraste och viktigaste frågan vid uppdateringen av RedR 2 var huruvida regler från K2 och K3 Göran Abrahamsson ledamot FAR:s policygrupp för redovisning, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist EY. Pernilla Lundqvist ordförande FAR:s policygrupp för redovisning, ekonomie doktor och redovisningsspecialist KPMG. Syftet med RedR 2 är inte att beskriva när en kontrollbalansräkning ska upprättas. kan blandas i en kontrollbalansräkning. Vår slutsats är att detta inte är möjligt eftersom det enligt BFN:s kategoriregelverk inte är förenligt med god redovisningssed att blanda regler från K2 och K3 i den ordinare årsredovisningen. Detta var den dominerande bedömningen i de kommentarer vi fick på vår artikel i höstas. Bokföringsnämndens brev med kommentarer finns upplagt på Bokföringsnämndens hemsida. Även Beril Oppenheimer framför samma synsätt i sin artikel i nr 5/2013. Där står Härav följer att ett K2-företag i en KBR eller i en hypotetisk KBR kan redovisa FoU-kostnader på samma sätt som ett K3-företag. En eventuell KBR borde i så fall helt upprättas enligt K3-principer. vi vill slutligen också poängtera att syftet med RedR 2 inte är att beskriva när en kontrollbalansräkning ska upprättas utan att ge vägledning vid upprättande av en kontrollbalansräkning enligt 25:14 ABL. Johan Månsson ledamot FAR:s policygrupp för redovisning, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist PwC. Fredrik Walméus ledamot FAR:s policygrupp för redovisning, auktoriserad revisor och redovisningsspecialist Deloitte. Debattpanelen Erik Emilsson, revisor och delägare, Revideco, Stockholm Absolut. Revisorns roll i bolag av allmänt intresse skiljer sig från den i fåmansbolag och förändringarna i ISA drivs av de förstnämndas behov. Däremot finns en efterfrågan på revision även i fåmansbolag, där nuvarande ISA tyvärr inte är kostnadseffektiv. Jämför med redovisningen där vi har allt från K2 till IFRS, beroende på storlek och komplexitet i bolagen. Hur skulle det se ut om det bara fanns IFRS? Jag blev positivt överraskad när jag läste förslaget. Betoningen på revisorns professionella omdöme tycker jag visar att arbetsgruppen verkligen förstått problematiken. En lättförstådd standardiserad revisionsberättelse kommer att möta kundernas efterfrågan mycket bättre. Det innebär en omsvängning från checklisteifyllande till konstruktivt tänkande. En renässans för professionellt sunt förnuft! Jag tror att yrket blir mycket roligare. Det kommer att innebära att vi revisorer uppmuntras att använda all vår kunskap och erfarenhet, och att vi måste utvecklas hela tiden. Fåmansbolagsrevisorerna kommer äntligen att få ett bra verktyg att arbeta med, och jag är övertygad om att även kunderna kommer att uppskatta förändringen. tycker till om enklare revision Lars Ekman, revisor, PwC, Umeå BEHÖVS DET EN SÄRSKILD STANDARD FÖR MINDRE FÖRETAG? Ja definitivt. Det finns ett behov av något annat än ISA-revision och något som är mer anpassat för de mindre företagen, deras ägare och intressenter. På samma sätt som redovisningen anpassas efter företagens storlek tror jag att även revisionen behöver göra det. Positivt är också att det är branschen självt som driver detta eftersom jag tror att det kan bidra till att öka förtroendet för branschen. HUR SER DU PÅ DET NYLIGEN FRAMLAGDA FÖRSLAGET? En renässans för sunt förnuft! I mina ögon ger standarden bättre förutsättningar för revisorn att fokusera på rätt saker. Mindre antal skallkrav jämfört med ISA, men större vikt vid revisorns riskbedömning och kunskap om verksamheten. Inte nödvändigtvis mindre revision men bättre anpassad för mindre företag. Med större vikt vid revisorns egna bedömningar blir det en utmaning för branschen att säkerställa en jämn och hög revisionskvalitet. BLIR DET ROLIGARE ATT ARBETA SOM REVISOR NU? Det svåra är också det roliga. Personligen tror jag att revisionen av mindre företag blir roligare. Större krav på kunskap om verksamheten och på analytisk förmåga samt mindre stöd i checklistor kommer i många fall att ställa högre krav på revisorn. Men det svåra är också det roliga. Därför tror jag att en annan positiv effekt kan vara att branschen får bättre förutsättningar att rekrytera och behålla talanger inom SME-revision. Helena Dale, revisor och grundare, en, Stockholm Absolut! Dagens regelverk för revision, ISA, är upprättat med sikte på medelstora och stora bolag. ISA kan anpassas även till revision av mindre bolag Det finns ett behov av något annat än ISA-revision. men blir fortfarande lite för otympligt för stora delar av de svenska företagen. Jag är 100 procent positiv. Den nya standarden ställer fortfarande höga krav på revisorns professionella bedömningar och att dessa baseras på goda kunskaper om verksamheten, men styr inte åtgärderna lika hårt, vilket ger utrymmer för en mer kundanpassad och relevant revision även för de mindre företagen. Ja, min förhoppning är att vi ska kunna komma ifrån checklistorna som i dag krävs för att ha kontroll på att alla ISA-krav är uppfyllda samma på små företag som på stora och därmed frigöra tid för att fokusera på sådant som är relevant för just det här specifika företagets verksamhet. Mer tid för tanke ger lust och ökad glädje i arbetet, vilket i sin tur leder till bättre revision. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: 34 35

19 Aktuellt från FAR Akademi När kollade du senast den fysiska dokumentsäkerheten på de företag där du är revisor? SafeBox Archive är ett nytt digitalt system som höjer dokumentsäkerheten och därmed kvalitetssäkringen. SafeBox lagrar dokument från Sveriges största företag och myndigheter, men även mängder av bokföring och avtal åt små företag. Vårt arkiv är det första i landet som uppfyller Riksarkivets högt ställda säkerhetskrav. Ni sparar utrymme genom att arkivera hos oss och är samtidigt garanterade en fullständigt säker förvaring som är otroligt enkel att administrera via internet. Anmäl din byrå till priset Årets framtidsbyrå 2015 Gör din byrå en förändring för att ta tillvara möjligheterna i framtiden? Tror ni att ni kan inspirera andra i branschen med er resa? FAR belönar en byrå som tar steget ut i framtiden genom att utse Årets Framtidsbyrå. Läs mer om tävlingen på far.se Gå kurs när det passar dig! Månadens utbildning: Digitala utbildningar Kommande kurser från HÄNDER I JUNI/SEP Skattenyheter för ekonomiansvariga Webbinarium Stockholm 14 juni Beskattningsrätt 15 hp (6 dagar) augusti september oktober Kvalitetskontrollen allt du behöver veta Stockholm 26 augusti Utbildning för kvalitetsansvariga redovisningsverksamhet Stockholm 27 augusti På kan du se en kort film som visar hur arkiveringen fungerar och hur lagret är uppbyggt. Besök: Hästhagsvägen 10, Upplands Väsby Telefon: FARs Branschdagar 2015 Revisorns rapportering Ronneby 25 augusti Stockholm 9 september Att tänka efter före lunchseminarium om kompanjonavtal Varberg 15 september FARs Samlingsvolym Redovisning 2015 Beställ idag! Snabb leverans Nyheter i boken BFN satte i april 2014 ner foten och förbjöd uttryckligen progressiva avskrivningar på byggnader i K2-regelverken Aktiebolagslagen ändrades i augusti 2014 med vissa lättnader för mindre företag, bl.a. vad gäller styrelsearbetet RedR 1 och FARs övriga redovisningsrekommendationer och uttalanden uppdaterades till 2015 så att de är anpassade till K2/K3 RFR upphävde UFR 3, 5, 6 och 8 samt kom med en ny UFR 10 Medlemspris: 489 kr (ord. pris 575 kr) Digitala utbildningar Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Läs mer om våra digitala utbildningar på farakademi.se/ekurs Licensiering av revisorer i finansiella företag vidareutbildningsdag Stockholm 15 september Excel för ekonomer Stockholm september Aktuella momsfrågor Stockholm 22 september Intern styrning och kontroll Stockholm september FARs Branschdagar Solna september Fällor och fel Aktualitetsdag för redovisningskonsulter Stockholm 28 september Revisorsdagarna 2015 Stockholm 29 september 1 oktober Yrkesetik för skatterådgivare Stockholm 29 september Beställ på farakademi.se/forlag Webbinarier Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga ekurser K2-regelverket K3-regelverket Löpande bokföring Penningtvätt Livestreamade nyhetsdagar Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fastighetsdagen För fler kurser och anmälan, besök 37

20 Vår byrå Vår byrå Tight ledarduo En dörröppnare till framgång att tänka och agera lika i motgång, men ha olika roller i medvind är styrkan hos delägarna i Revisorsgruppen i Malmö. Text: Åsa Ohlsson Foto: Emilia Olofsson Arnér

Allt måste inte ske vid 30

Allt måste inte ske vid 30 Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade revisorer och auktoriserade

Läs mer

Ekonomiutbildningar. hösten 2015. Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms. EkonomiSveriges självklara val

Ekonomiutbildningar. hösten 2015. Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms. EkonomiSveriges självklara val Ekonomiutbildningar hösten 2015 Controlling Bokslutsredovisning Koncernredovisning IFRS K2 och K3 Skatt Moms EkonomiSveriges självklara val Som certifierad controller vågar jag ta en ny roll När Munksjö

Läs mer

FARs. Branschdagar. TEMA: Nya tidens tjänster. 24 25 september Quality Hotel Friends i Solna #FARbransch15. Utmaningar Inspiration Lärande

FARs. Branschdagar. TEMA: Nya tidens tjänster. 24 25 september Quality Hotel Friends i Solna #FARbransch15. Utmaningar Inspiration Lärande Catharina Espmark Statssekreterare David Batra Komiker Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist Soraya Hashim Rättviseförmedlingen Utmaningar Inspiration Lärande FARs Branschdagar 2015 TEMA: Nya tidens

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Hösten 2015. Kursöversikt. Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning. Vilken utbildning behöver du? EkonomiSveriges självklara val

Hösten 2015. Kursöversikt. Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning. Vilken utbildning behöver du? EkonomiSveriges självklara val Hösten 2015 Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Redovisning Revision Skatt Moms Controlling Ekonomistyrning EkonomiSveriges självklara val Digitala utbildningar gå kurs när det passar dig Med FAR

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt hösten 2014 En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är du ofta din kunds hela ekonomiavdelning.

Läs mer

Försöker inte bli POPU LÄ R

Försöker inte bli POPU LÄ R nya tidningen balans Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 Globala trender visar att förutsättningarna för att fortsätta business as usual är omöjliga på 15-20 års sikt. Dan Brännström,

Läs mer

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult Redovisningskonsult Kurser våren 2014 Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik I rollen som redovisningskonsult är utbildning en förutsättning

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans

Läs mer

Förtroendet för revisorer

Förtroendet för revisorer Förtroendet för revisorer En undersökning om hur stort förtroendet är bland företagsledare, politiker och allmänhet Maj 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel. 08 506 112 00,

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013 Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Redovisning, Revision, Bolagsstyrning redovisning FARs Samlingsvolym redovisning 2013 Standardverket

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Antikorruptionspolicy

Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner...1 2. Bakgrund och syfte...1 3. Tillämplighet...2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner...2 5. När medarbetare inom SSAB tar emot

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Här har du världens möjligheter. Studentinformation

Här har du världens möjligheter. Studentinformation Här har du världens möjligheter Studentinformation Grant Thornton är det ledande revisionsoch konsultföretaget med fokus på dynamiska entreprenörsföretag. Våra medarbetare beskriver att vår företagskultur

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

2015 Bolagsstiftarna AB

2015 Bolagsstiftarna AB 2015 Charlotte Wiberg Vice VD Patrik Nilsson VD Ansvarig snabbavveckling Lämna ditt bolag i trygga händer Efter mer än 20 år i branschen har vi på Bolagsstiftarna blivit experter inom bolagsjuridik. Vi

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD Skärpta krav på företagens rapportering Sydsvenska Handelskammaren 2015-10-20 The information contained in this presentation is of a general nature and neither can nor should be

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent Utbildningar våren 2015 För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent EkonomiSveriges självklara val. Utbildning är alltid en god investering Ekonomifunktionens

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1. MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1-1 JULI 2015-30 SEPTEMBER 2015

KVARTALSRAPPORT 1. MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1-1 JULI 2015-30 SEPTEMBER 2015 KVARTALSRAPPORT 1 2015/2016 MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1 1 JULI 2015 30 SEPTEMBER 2015 Modern Ekonomi är en av Sveriges snabbast växande redovisningsbyråer. JULI 2015 SEPTEMBER

Läs mer

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189.

Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Etiska Riktlinjer för INTACTA KAPITAL 556704-6189. Dessa riktlinjer antogs vid INTACTA Kapitals styrelsemöte den 16 maj 2013. 1(5) Etiska riktlinjer 1. Etik och syftet med etiska riktlinjer Bolaget verkar

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Instruktion om förbudet mot mutor

Instruktion om förbudet mot mutor Instruktion om förbudet mot mutor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Definitioner... 1 2. Bakgrund och syfte... 1 3. tillämplighet... 2 4. Givande och tagande av alla typer av förmåner... 2 5. När medarbetare inom

Läs mer

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING För de bolag som endast konsoliderar i samband med kvartalsrapporter är det mer kostnadseffektivt att ta in en konsult vid dessa tillfällen, än att

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen.

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Av Karin Christofferson, frilansjournalsit Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Coaching är egentligen enkelt - Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

Etik och regelefterlevnad

Etik och regelefterlevnad Byråns interna hållbarhetsarbete Etik och regelefterlevnad Etik och regelefterlevnad ryms inom byråns kärnvärde kvalitet och är av stor betydelse för såväl de dagliga arbetsuppgifterna som för den långsiktiga

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag.

Styrelsen beslutar att uppdra till kansliet att ändra utgivningsplan för Scouternas medlemstidningar från 1 januari 2013 enligt förslag. Beslutsunderlag Dagordning, punkt nr: XX Rubrik: Tidningsutredning kansliberedning Författare: Anna Wickman Datum: 11 maj 2012 Förslag Förslag 1: Inom ramen för Scouternas centrala medlemskommunikation

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Affärsplan 2012 Ulrica Storset

Affärsplan 2012 Ulrica Storset januari12 Affärsplan 2012 Ulrica Storset SAMMANFATTNING Den stora utmaningen för NEA är att under 2012 öka antalet medlemmar. Detta ska ske genom att leverera medlemsnytta genom att sprida information

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning Revisionsrapport Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Datum Dnr 2007-06-15 32-2007-0302 Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län Riksrevisionen har som ett

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son

Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son BESLUT 2015-02-19 Dnr 2013-1168 Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son varning. 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) mottog i juni 2013 en ansökan

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Aktiespararna Sundsvall. 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31)

Aktiespararna Sundsvall. 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31) Aktiespararna Sundsvall 2008 års verksamhetsberättelse (2007-11-23 2008-12-31) 2008 års verksamhetsberättelse för lokalavdelning 414 Sundsvall Sammanfattning av året Ett mycket intensivt verksamhetsår

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Aktuella kurser hösten 2013 Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik Controllerrollen har aldrig

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1)

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 20 januari 2012 EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Far har inbjudits av Justitiedepartementet att lämna

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär

Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär WEBRANKING BY COMPREND 2014-2015 Svenska företagswebbplatser fortsatt bättre än övriga Europa, men svaga inom CSR och karriär Svenska företag presterar fortsatt bra jämfört med andra europeiska företag

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access

Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider. Inbjudan till seminarium med. business matchmaking. En aktivitet inom Deloitte Access Så skapar du en framgångsrik ägarförändring i tuffare tider En aktivitet inom Deloitte Access Inbjudan till seminarium med business matchmaking Ägarförändring är en komplicerad process i vanliga fall och

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer