DELA LÄRA GÖRA. Förstudie om en gemensam idébank för delning av kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELA LÄRA GÖRA. Förstudie om en gemensam idébank för delning av kunskap"

Transkript

1 1 DELA LÄRA GÖRA Förstudie om en gemensam idébank för delning av kunskap

2 2 Innehåll DELA LÄRA GÖRA - IDÉBANK FÖR UTVECKLING... 3 Bakgrund och uppdrag:... 3 Förstudiens mål... 3 Syfte med Idébank... 3 Målgrupp... 4 FoU i Väst/GR... 4 Innehåll i en idébank... 5 Administration... 5 Form för innehåll... 6 Tekniska lösningar... 6 Olika alternativ för plattform och gränssnitt... 6 Alternativ för sökning... 7 En tankemodell Olika alternativ för sökning Alternativ för teknik och placering Ekonomi... 14

3 3 DELA LÄRA GÖRA - IDÉBANK FÖR UTVECKLING Bakgrund och uppdrag: Hösten 2011 diskuterade Göteborgs stad sektorschefsgrupp för IFO FH om utvecklingsfrågor och hur arbetet med dessa skulle kunna synliggöras i staden. En inventering och kategorisering av insatser av utvecklingskaraktär gjordes, vilken byggde på följande fyra typer av uppdrag: (utifrån operativa grunduppdrag) ex. prostitutionsgruppen externa ex. EU-projekt med helhetsperspektiv ex. S2020 (verksamheter vars huvuduppgift att stötta andras utvecklingsprojekt) ex. Ung&Trygg Dessa fyra grundtyper av projekt/verksamheter 1 kunde därefter kategoriseras utifrån målgrupp (barn och unga/unga vuxna/vuxna/befolkningsnivå) och utifrån insatsområde (arbetesysselsättning/bistånd och service/boende/personligt stöd) Inte oväntat visade det sig finnas många exempel på utvecklingsprojekt och -verksamheter. Framför allt fanns det många exempel under rubriken. Utifrån frågan Hur kan vi göra dessa olika insatser synliga i staden och för varandra? formulerade sektorscheferna uppdraget att genomföra en förstudie kring möjligheten att skapa en plattform för en kunskapsbank. Syftet är att skapa en plats där stadens aktörer kan samla sådant som vi vill dela med oss av. Runt uppdraget formerades en arbetsgrupp, bestående av Margareta Forsberg, Social resursförvaltning (sammankallande), Tanja Selfors, SDF AFH, Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR, Marie Tibell, SDF Västra Göteborg, Anette Hall, SDF Biskopsgården, Anna Hedenström, Lundby samt Peter Molin, Social resursförvaltning Förstudiens mål Förstudiens mål är att göra en första, översiktlig beskrivning av förutsättningarna för att skapa en idébank där verksamheter och projekt som är värda att dela med sig av, kan synliggöras på ett lättillgängligt men samtidigt systematiskt sätt. Uppdraget ska återrapporteras till sektorschefsgruppen Syfte med Idébank Syftet med en idébank är att göra kunskap och erfarenheter synliga för varandra för att stimulera till och underlätta fortsatt utvecklingsarbete. Ytterligare ett syfte bör vara att innehållet i idébanken ska kunna utgöra underlag för analys. Genom att göra en kartläggning av vilka projekt/verksamheter som rapporteras in till idébanken kan man se vilken/vilka typ/er som dominerar. Detta skulle till exempel ge möjligheter att se i vad mån projekt initieras och drivs utifrån beslutade inriktningsbeslut eller om det vilket ibland befaras snarare är tillgången till olika projektmedel som styr vilka projekt som utvecklas. 1 I diskussionen har vi utgått ifrån att den tänkta idébanken ska kunna innehålla både mer temporära projekt och verksamheter av mer stadigvarande karaktär. För att inte tynga texten mer än nödvändigt används här ibland ordet projekt för att täcka såväl projekt som övriga verksamheter.

4 4 Kunskapsbanken kan ju också användas som bas för seminarier till IFo respektive funktionshinderdagarna. Socialtjänsten kritiseras ofta för att göra ad-hoc-betonade projektsatsningar utan att tidigare kunskaper tagits tillvara. Kännedomen om vad som redan gjorts inom området kan vara begränsad. Erfarenheter från praktiskt verksamma är sällan artikulerad och utvärderingsresultat kan riskera att bli oanvända. Exempelvis blir FoU i Väst/GR relativt ofta kontaktade med frågor och idéer om nya utvecklingssatsningar där man kan hänvisa till att någon annan (ibland inom samma förvaltning) redan provat samma sak och att det bör finnas erfarenheter att hämta. Idébanken ska därför innehålla: pågående projekt/verksamheter sådant som redan är genomfört och där erfarenheterna kan vara intressanta att sprida Ytterligare en kategori som kan vara aktuell är: projekteringar alltså saker man vill/planerar att göra och där man söker samarbetspartners (interaktivitet). Målgrupp Initiativet kommer från sektorschefsgruppen för IFO/FH i Göteborgs Stad och IFO/FH i Göteborg är således den primära målgruppen. Det är dock önskvärt att idébanken byggs på ett sätt som gör det möjligt att på sikt öppna för en bredare användning, inom Göteborgs stad, men kanske även inom Göteborgsregionens (GR:s) kommuner. Ytterligare aktörer som kan ha nytta av att ha tillgång till en idébank finns inom den sociala ekonomin. FoU i Väst/GR FoU i Väst/GR är inbjuden och deltar genom Elisabeth Beijer i arbetsgruppen för Dela-Lära-Göra eftersom det handlar om att finna former för att dela med sig av kunskaper, lära av varandra och kunna inspireras till nya aktiviteter. Inriktningen är i nuläget utvecklingsarbete som rör individ- och familjeomsorg samt funktionshinder, men en av frågorna tillbaka till uppdragsgivarna är om plattformen på sikt ska kunna omfatta fler områden. Några frågor om samarbetet mellan Göteborgs Stad och FoU i Väst/GR har väckts under tiden som arbetet pågått: På vilket sätt kan det gynna GRkommunerna att FoU i Väst/GR är en aktiv part i arbetet med en utvecklingsplattform? Bör/kan GRkommunerna kunna använda sig av plattformen? Vilka för- och nackdelar skulle det finnas med att utvecklingsplattformen placeras med GR som hemvist? Här beskrivs preliminära tankar utifrån dessa frågor. FoU i Väst/GR är inblandat i många utvecklingsarbeten i Göteborgs Stad och dess uppdrag är att bidra till en stärkt kunskapsutveckling. FoU i Väst/GRs har också ett intresse av att kunna koppla samman kontakter och material i olika sammanhang. En utvecklingsplattform skulle bli ytterligare en kanal för FoU i Väst/GR att synliggöra arbeten som görs på FoU i Väst/GR eftersom många av de

5 5 utvecklingsarbeten som pågår sker i samarbete på något sätt (exempelvis kan man framför sig se länkar till utvärderingsrapporter). FoU i Väst/GR anser att det är viktigt att den tänkta plattformen görs tillgänglig för GR-kommunerna. GR-idén bärs upp av att det lönar sig att samarbeta och att lära av varandra. Företrädare för chefer och politiskt förtroendevalda möts kontinuerligt i olika GR-nätverk för att stärka den regionala utvecklingen genom att hitta former för samarbete och erfarenhetsutbyte. Detta kräver i första hand en hemvist för plattformen som blir offentlig. En sådan offentlig webbsida skulle sannolikt också gynna en intresserad allmänhet, brukare, nationella aktörer som SKL och Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet med flera. Det betyder, enligt FoU i Väst/GR, inte att plattformen behöver vara placerad på annat håll än Göteborgs Stad. Tvärtom bärs plattformen säkert till fördel upp av att Göteborgs Stad har erfarenheter och tekniska förutsättningar för IT-baserade lösningar på ett annat sätt än vad GR har. FoU i Väst/GR uppfattar också att det finns starka nätverk, exempelvis med verksamhetsutvecklare, i Göteborgs Stad som kan ta ansvar för att hålla en plattform levande. Ytterligare en fråga är om GR-kommunerna inte bara kan få tillgång till utan också kan dela med sig av sina utvecklingsarbeten in i plattformen. FoU i Väst/GR menar att det är i högsta grad önskvärt att GR-kommunerna ges denna möjlighet och att förutsättningar för sådana lösningar byggs in i plattformen från början. Fördelen för Göteborgs Stad skulle vara att en ännu större kontaktyta skapas som kan stärka utvecklingsarbete och samarbete inom regionen. I slutändan är ömsesidigheten mellan Göteborgs Stad och GR-kommunerna en förutsättning för att FoU i Väst/GR ska vara engagerat i arbetet med en plattform. Hur själva samarbetet ska utformas efter det att uppdragsredovisningen gjorts är en fråga att komma tillbaka till. För FoU i Väst/GR:s del skulle det kunna handla om att bidra till att kunskap om plattformen sprids via de nätverk FoU i Väst/GR ingår i samt att delta i någon form av referensgrupp inledningsvis. När plattformen är på plats kan ännu fler frågor väckas om hur praktiskt verksamma kan verbalisera sin kunskap, om hur utvecklingsarbeten kan berika varandra och om möjligheter till samarbete, vilket kan leda till ännu fler FoU-kopplingar. Innehåll i en idébank Det är viktigt att innehållet i en framtida idébank struktureras på ett lättillgängligt, intresseväckande och användarvänligt sätt. Många motsvarande försök har misslyckats då de inte kommit till konkret användning. Administration Det finns ett antal utmaningar i arbetet med en idébank. Farhågor som lyfts i arbetsgruppen och i diskussioner med personer utanför densamma är till exempel: svårigheter med att få in uppgifter om nya projekt/verksamheter till en idébank svårigheter med att hålla en idébank uppdaterad och aktuell svårigheter att få en idébank så känd att den verkligen används av dem den är till för

6 6 Det är arbetsgruppens bedömning att för att möta ovanstående utmaningar behöver en idébank byggas upp och förvaltas av en person med detta specifika uppdrag, en administratör. Uppgifter för en sådan funktion skulle då vara: att bygga upp ett kontaktnät med aktörer som kan bidra med material till idébanken att ha fortlöpande kontakt med aktörer som kan bidra med material till idébanken att lägga in nytt material i idébanken att uppdatera idébanken och hålla den aktuell att kontinuerligt producera ett nyhetsbrev som beskriver nya projekt i idébanken Kommentarer: 1. Ordet administratör kan uppfattas som relativt begränsat. Här avses en person med kompetens dels rörande de verksamheter som kan vara aktuella att lägga in i idébanken, dels inom information/webb- och databashantering. 2. Arbetsgruppen menar att inte minst den sista av ovanstående punkter, att producera ett nyhetsbrev, är av avgörande betydelse för att en idébank ska komma till levande användning. En modell är ett nyhetsbrev som man kan prenumerera på och som skickas ut med ett visst intervall och då med alla nya projekt som tillkommit presenterade. Nyhetsbrevet behöver på det sättet inte layoutas eller läggas särskild kraft på, nyhetsbrevet är det samma som de senast inlagda projekten vilka kommer fram automatiskt. Man kan också tänka sig att lägga det senaste kontinuerligt på Idébankens förstasida, men kanske också på andra platser, exempelvis intranätets förstasida. Form för innehåll Det bör finnas en tydlig mall för hur information läggs in i idébanken. Exempelvis i form av ett antal fasta rubriker och ett maximerat antal ord under respektive rubrik (modell: abstract ). I informationen om ett projekt ska det finnas kontaktuppgifter till den/dem som kan ge ytterligare information om detsamma. Detta är en grund för nätverksbyggande, samarbete och fördjupning. Den som lägger in information ska fortlöpande kunna uppdatera innehållet. Dock bör detta ske i samarbete med en administratör som är den som garanterar enhetlighet och kvalitet på det som läggs in. En konkret idé är att enskilda projektledare, och andra som vill lägga in material, ska ha tillgång till ett formulär som man uppmuntras skicka in och som administratören sedan arbetar vidare med. Tekniska lösningar Olika alternativ för plattform och gränssnitt På sektorschefsmöte ht 2011 diskuterades olika tekniska alternativ för hur en idébank skulle kunna byggas upp. Arbetsgruppen har därför gjort en inventering och definitioner av ett antal olika begrepp.

7 7 i. Databas: Definition. En databas är information som är organiserad på ett sådant sätt att det är lätt att söka samt att det är möjligt att ändra informationen. En databas kan ligga under en hemsida/portal (webbplats) men kan också vara en del av ett administrativt system ex. GBG S2020-matrisen är exempel på en form av databas som ligger på en webbplats. Det vi skall skapa i Dela Lära Göra blir per definition en databas då det skall vara sökbart och informationen skall vara lätt att hitta. Frågan hur tillgänglig den skall vara dvs. frågan externt/internt. ii. Länksamling: Kan vara en samling länkar som inte är strukturerade men också i form av en sökbar databas. Socialstyrelsens webbplats (se nedan) är exempel på det senare. Gränslandet mellan databas och länksamling är inte alltid tydlig. iii. Portal: Se nedan iv. Hemsida: Portal och hemsida/webbplats är i stort sett samma sak. Begreppet portal verkar vara på väg ut och begreppen hemsida/webbplats är de som idag används. Enkelt uttryckt består en webbplats av ett antal hemsidor som organiseras och länkas samman. Prevus webbplats består t.ex. av ett antal hemsidor som länkats samman till en webbplats. En webbplats måste inte vara offentlig. Om den inte publiceras så blir den inte tillgänglig. Exempel på detta är stadsdelarnas intranät. Själva redigeringen av intranätet sker i en intern databas som inte är offentlig Externt/internt: Utifrån diskussionen om målgrupp, ovan, framstår det som självklart att en idébank måste bygga på en teknisk lösning som gör den tillgänglig för en bredare grupp (det vill säga ligga offentligt). Alternativ för sökning Det finns två huvudsakliga system för att söka material som ligger i en databas. Det ena bygger på att en administratör sorterar materialet i ett antal olika kategorier med olika rubriker. Den som sedan söker material väljer en av dessa på förhand definierade kategorier och hittar där (förhoppningsvis) det som eftersöks. Det andra sättet bygger på nyckelord (keywords). När en aktör lägger in sitt material i en databas väljer hen också ett eller flera på förhand bestämda nyckelord som är relevanta för det aktuella projektet. Vid sökning kryssar man sedan i ett eller flera nyckelord och får då upp de projekt som kodats med just dessa.

8 8 Exempel som bygger på redan kategoriserat material: a. Socialstyrelsens hemsida/evidensbaserad praktik: i. Beskrivning: På Socialstyrelsens sida för evidensbaserad praktik finns sex flikar med ett antal underflikar. Man kan också söka på bokstav för att få upp rubriker/ämnesområden eller via en sökmotor där man själv anger sökord. I vänstermarginalen hittar man lätt länkar till nyheter, kurser o konferenser, kontaktpersoner, regeringen, bedömningsinstrument m.m. ii. Fördelar: Effektivt och många vägar att söka. iii. Nackdelar: Vanligt Saknar inbjudan till läsaren att medverka i sidans utformning genom egna artiklar att dela med sig av. b. S2020matrisen

9 9 i. Beskrivning: Ett rutsystem med fem nivåer (byggnad, närmiljö, stadsdel, stad och region) horisontellt och sex rubriker (En sammanhållen stad, samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelse, hälsa och gröna stadsmiljöer samt trygghet och öppenhet) vertikalt. Detta ger en möjlighet att korstabellera rubrik och nivå och ger totalt trettio sökrutor. Om man går in i en sökruta så kan man sedan välja mellan de olika nivåerna under den rubriken. Man kan också där byta till andra rubriker i vänstermarginalen. Under varje rubrik finns underrubriken fördjupad läsning och forskning, vilket knyter ihop det praktiska exemplet med forskningen och kan på så vis stödja utvecklingen mot evidensbaserad praktik. Om man här lägger till brukarens röst i en underrubrik får man med alla tre benen i EBP. Under de artiklar som publiceras finns en uppmaning och ett enkelt formulär att fylla i för att dela med sig av egna exempel. ii. Fördelar: Tilltalande och roligt. Bra om man kan ha detta enkla sätt att lägga in egna exempel på utveckling och erfarenhet från verksamheterna. iii. Nackdelar: Kan inte söka på nyckelord. Hittar inget sätt att gå tillbaka till startsidan annat än med hjälp av pilarna. c. FoU i Väst/GR i. Webbplatsen för FoU i Väst/GR är en del av GRs gemensamma plattform. Den innehåller information specifikt om sådant som FoU i Väst/GR arbetar med. Pågående projekt sorteras in under rubrikerna Barn, unga och familj, Funktionshinder, Hälso- och sjukvård, Socialt stöd vuxna, Socialt hållbar utveckling, Äldre och Annat. För varje projekt finns en kort projektbeskrivning och kontaktuppgifter. Alla projekt vid FoU i Väst/GR avslutas med något slags rapport. När ett projekt avslutas tas det bort från projektlistan och istället förs rapporten in under rubriken Publicerat och

10 10 dokumenterat. Där finns också åhörarkopior på föreläsningsbilder. Aktuella händelser listas på förstasidan efter datum, den senaste händelsen överst. Det kan vara konferenser, rapporter, nya projekt med mera med mera. ii. Fördelar: Lättbegripligt innehåll och enkel layout. iii. Nackdelar: Ordningen för rapporterna är inte helt självklar. d. Forskningsdatabaser i. Beskrivning: När en text läggs in i en forskningsdatabas finns ett antal på förhand bestämda nyckelord som man väljer (exempel: ungdom, kriminalitet, medling etc). Den som söker en text markerar de nyckelord som kan vara relevanta och samtliga texter som är kopplade till dessa nyckelord faller då ut i sökningen. En sökning kan göras mycket vid (man kryssar bara för exempelvis ungdom ) eller snäv (vid markering av alla tre exemplen ovan, faller endast de texter ut som kopplats till kombinationen ungdom/kriminalitet/medling). ii. Fördelar Ett mycket flexibelt och dynamiskt system. Ingen fast kategorisering görs, utan ett exempel kan falla ut utifrån en rad olika perspektiv och kombinationer av perspektiv. iii. Nackdelar Forskningsdatabaser är ofta komplext byggda och har i regel inte någon särskilt tilltalande layout. Om systemet ska användas behöver det utformas mer lockande. Resultat av sökning i Sociological abstracts, på youth och criminology i

11 11 En tankemodell Vid de ursprungliga diskussionerna i sektorschefsgruppen gjordes en inventering och kategorisering av olika projekt i fyra olika typer av projekt: med helhetsperspektiv - externa Efter inventeringen kategoriserades samtliga projekt/verksamheter utifrån målgrupp (barn, unga, unga vuxna, vuxna, äldre, hela befolkningen) och utifrån område (Arbetsmarknad och sysselsättning, Bistånd och service, Boende och personligt stöd). En matris som bygger vidare på dessa diskussioner (och som kompletterats med områdena skola och fritid ), skulle exempelvis kunna se ut så här: Matrismodell utifrån ursprunglig kategorisering från Ifo/Fh ht 2011 Barn Skola Fritid Arbete Boende Bistånd service Unga Unga vuxna Vuxna Äldre Befolkning Tanken med denna matris är att de färgade kategorierna skulle vara klickbara. Om man söker efter en verksamhet som handlar om att stötta unga vuxna som vill komma in på

12 12 arbetsmarknaden klickar man på någon av de positioner som handlar om detta (det kan till exempel vara såväl metodutveckling som samverkansprojekt ). Under denna rubrik/länk får man sedan upp en lista med relevanta projekt/verksamheter. Olika alternativ för sökning De exempel vi studerat och beskrivit ovan bygger på två olika grundmodeller: 1. Redan kategoriserat material 2. Sökning görs via på förhand bestämda nyckelord. Vi ser för- och nackdelar med båda modellerna. En struktur med redan kategoriserat material kräver ett arbete där någon (antingen en administratör, projektägarna själva eller båda tillsammans) gör själva kategoriseringen. Vid sökning i ett system som bygger på redan kategoriserat material krävs att den som söker associerar på ett sätt som motsvarar kategoriseringen annars riskerar vederbörande att missa intressanta projekt/verksamheter. Ett sätt att lösa detta är ofta att lägga in ett och samma projekt under flera olika rubriker. Ett projekt som handlar om ungdomar med utländsk bakgrund som har en beroendeproblematik och är föremål för insatser från socialtjänsten kan exempelvis återfinnas under såväl kategorierna unga som under bistånd/service. Ett sådant system karaktäriseras av en viss stelhet. Ett system som bygger på nyckelord innebär att då ett projekt läggs in i idébanken kopplas det till ett eller flera fasta nyckelord. När en sökning sedan görs på ett eller flera av dessa nyckelord faller de projekt som kopplats till dessa, ut. Detta är ett något mer dynamiskt och flexibelt system som inte kräver ett lika omfattande initialt kategoriseringsarbete. Däremot kräver det ett mycket metodiskt förarbete med att definiera relevanta nyckelord. Arbetsgruppens bedömning är att en kombination av dessa system vore det optimala och att detta inte borde vara omöjligt att åstadkomma. En vidare undersökning av frågan kräver teknisk kompetens i att bygga databaser. Alternativ för teknik och placering Teknik S2020 s matris är intressant då den är både snygg och användarvänlig. Dock krävs det programmeringskunskap för att bygga upp något liknande. S2020 anlitade en extern konsult. Är det jobbet väl gjort så sköts den löpande redigeringen via verktyget Word Press. Ett alternativ är att koppla webbplatsen Dela Lära Göra till Social utvecklings webbplats som kommer att utökas. Idag är detta Prevus webbplats och tanken är att de övriga verksamheterna inom Social utveckling skall ingå i den utökade webbplatsen. Här skulle Dela Lära Göra kunna vara en del av webbplatsen. Fördelen är att Prevus webbplats är välkänd och etablerad. Frågetecken finns dock kring hur mycket arbete det krävs för att bygga om webbplatsen och vad kostnaden skulle bli. Göteborgs stads Kontaktcenter har byggt upp sin hemsida med verktyget Quickr. Quick r liknar intranätet. Det administreras i en databas och innehållet kan sedan publiceras på webben. Till

13 13 skillnad från intranätet kan användaren själv styra över rubricering Quick r är ett verktyg som staden godkänt och som administreras via intraservice. Maria Soner, kommunikatör i projektet, har skapat hemsidan. Enlig henne är Quickr ett enkelt och kostnadseffektivt verktyg som fungerar både för information och för kommunikation. Att uppdatera hemsidan kräver ingen större IT-kompetens. Man arbetar i en databas och det är webbaserat. En nackdel är de grafiska begränsningarna. Det blir inte så flashigt. Bild på sida i Quickr En viktig fråga som påverkar valet av verktyg är avvägningen mellan att inte i onödan skapa nya kanaler och nya platser som användarna skall hålla reda på ställt i relation till syftet och målet med webbplatsen. Kravet på tillgänglighet och önskemål och interaktivitet ska vägas mot detta. Quickr innebär att en ny kanal skapas samtidigt som fördelarna med verktyget är uppenbara. Ett alternativ är att ingången till Quickr går via Social utvecklings webbplats. Placering Arbetsgruppen har diskuterat var en framtida idébank lämpligast placeras. De alternativ som prövats är: Stadsdel Social resursförvaltning FoU i Väst/GR. Efter att ha prövat tanken med en placering på FoU i Väst/GR är samtliga deltagare i arbetsgruppen överens om att en idébank bör ligga i Göteborgs stad men byggas på ett sätt som inte låser möjligheterna för övriga GR-kommuner att i framtiden kunna använda sig av och bidra till densamma.

14 14 Efter diskussioner om placering på en enskild stadsdel eller på Social resursförvaltning är det arbetsgruppens sammantagna bedömning att en lämplig placering är på Social resursförvaltning, verksamhetsområdet Social utveckling. Resursförvaltningen utgör i sig en samlad resurs för samtliga stadsdelar i staden och inom förvaltningen är det verksamhetsområdet Social utveckling som har till uppgift att samla ett antal stödresurser riktade till framför allt stadsdelarnas personal, men även till aktörer inom den sociala ekonomin. En fördel med en sådan placering är att idébanken sannolikt skulle kunna kopplas till den hemsida som idag finns på Prevu och som kommer att utvecklas till att bli en samlad hemsida för hela verksamhetsområdet Social utveckling. Prevus aktuella startsida En nackdel med en placering på Social resursförvaltning kan uppstå i framtiden. Om idébanken efter en tid byggs ut till att omfatta även andra sektorer än socialtjänst, finns det en risk att dessa sektorer inte skulle uppleva det som naturligt matt vända sig till en idébank som har sin placering i en fackförvaltning vars huvudsakliga uppdrag riktar sig mot socialtjänsten. Ekonomi De resurser som skulle krävas för att etablera en idébank handlar dels om initiala etableringskostnader, dels om fortsatt löpande drift och utveckling. Några exempel: Quickr En avstämning har gjorts med Maria Soner, kommunikatör på projekt Kontaktcenter kring kostnaden för att skapa deras hemsida i verktyget Quickr. Enligt Maria Soner är Quickr ett enkelt verktyg i vilket hon själv skapade sidan på 2 dagar. Kostnaden var den arbetstid som hon lade ner. Jämfört med andra alternativ är Quickr alltså ett mycket kostnadseffektivt alternativ. Några övriga kostnader skall inte tillkomma. Det är också enkelt att uppdatera Quickr och ändringar sker i en databas på samma sätt som i intranätet. Enligt Maria Soner kommer en supportfunktion också att tas fram för Quickr.

15 15 S2020 Programmeringen för S2020-matrisen lades, enligt Vanja Larberg på S2020, ut på ett konsultföretag och kostade :-. Utöver detta kostar arbetet med matrisen löpande arbetstid. I den arbetstid som idag läggs ned i S2020-matrisen ingår både att värdera och lägga in nya data, men också att skriva olika typer av beskrivande texter om olika projekt och verksamheter. Exemplet FamiljiBiskopsgården För ett par år sedan startade ett arbete med ett litet antal invånargrupper i SDF- Biskopsgården med syfte att ge invånarna möjlighet att vara med och påverka sin situation och serviceutbudet i Biskopsgården. En av grupperna fokuserade på föräldrastöd och föreslog att man skulle skapa en webbsida för information man behöver som nyinflyttad förälder i Biskopsgården. Sidan skulle kunna översättas till olika språk för att vara användbar för så många som möjligt. I november 2010 startade arbetet med att bygga databasen. Uppdraget gick till ework Scandinavia AB och kommunikatören vid SDF-Biskopsgården involverades i arbetet.. Stadsdelsförvaltningen köpte en domänplats och var med och utformade hela webbsidan. Invånargruppen användes som referensgrupp och lämnade kontinuerligt synpunkter. Ework Scandinavia AB använde sig av konsulter för arbetet och den totala kostnaden uppgick till kr (1 konsulttimme kostade 900 kr). Då hade man förutom skapandet av databasen fått utbildning och workshop i regelverket och användandet. En ansvarig för sidan utsågs i stadsdelen och arbetstiden för att sköta sidan beräknades till 30% av en 100% tjänst Ovanstående exempel visar på initiala kostnader för motsvarande projekt på mellan två dagars arbetstid och kr När det gäller löpande drift är det rimligt att tänka sig ett första år med högre bemanning för att etablera idébanken och för att hantera olika typer av barnsjukdomar. När verksamheten väl är etablerad är det rimligt med en något lägre bemanning. Möjlig bemanning: År 1: 100% informatör. Kostnad ca kr (mån lön kr). År2 och fortsatt: 50% informatör. Kostnad kr (mån lön kr).

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Gemensam byggprocess, GBP. Presentation: Hitta dokument i GBP-databasen gbp.goteborg.se

Gemensam byggprocess, GBP. Presentation: Hitta dokument i GBP-databasen gbp.goteborg.se Gemensam byggprocess, GBP Presentation: Hitta dokument i GBP-databasen gbp.goteborg.se Gemensam byggprocess, GBP GBP är en gemensam och kvalitetssäkrad byggprocess för Göteborgs Stads byggande förvaltningar

Läs mer

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,

Läs mer

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 alla medlemmar i styrelsen för FoU Välfärd! Årets första styrelsemöte blev inställt. Därför skickar jag ändå här

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Centralbaltic Job Ferry - Bruksanvisning

Centralbaltic Job Ferry - Bruksanvisning Centralbaltic Job Ferry - Bruksanvisning www.cbjobferry.eu Översikt: Plattformen Centralbaltic Job Ferry är ett gränsöverskridande utbildnings- och arbetsmarknadsprojekt utformat i samarbete mellan partners

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll

Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Guide - intranät 2013 Sida 1 (18) 2013-08-01 Stockholms stads intranät Riktlinjer för att skapa bra innehåll Vårt intranät är ett gemensamt arbetsverktyg som används av samtliga förvaltningar. Alla medarbetare

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan Kommunikationsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Syfte och målsättning med en kommunikationsplan... 2 Målgrupper... 2 Kommunikationskanaler... 2 Mallar och listor... 2 Utgående information från Miljösamverkan...

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni

Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni Anteckningar 110617 Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni Deltagare: Kjärstin H-B, PLAN, Yael T, PA, Ceilia B, STUD, Peter H, UPE, Helena B, KOM och Annika S, KOM. Snabbrunda

Läs mer

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet

Framtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Framtidens ledare 2003 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2003 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt

Läs mer

Lathund för Lifos-systemet

Lathund för Lifos-systemet BFD12 080926 1 (10) 2012-02-03 Lathund för Lifos-systemet Beskrivning av förändringar i det nya systemet som lanserades i september 2011 Innehåll Informationsinnehållet... 2 Behörighet... 2 Ny struktur...

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Vi samverkar i en hållbar stad

Vi samverkar i en hållbar stad Vi samverkar i en hållbar stad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överskådlig version Handlingsplan för implementering

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Systemen är inte sammankopplade. Vi beslutade att utelämna bokningssystemen i detta projekt.

Systemen är inte sammankopplade. Vi beslutade att utelämna bokningssystemen i detta projekt. WORKSHOP 1 Chalmers Fysik 17/5 2001 NÄRVARANDE: Kate Larsson - projektledare Ann-Britt Olsson Sektionssekreterare Stig-Arne Nordin Fysik Göteborg Peter Jönsson WWW/Info Fysik Jane Johansson - Fysikbiblioteket

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual

Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23. DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Version: 1.0.1 Datum: 2012-05-23 DynaMaster 5 Golf Övergripande manual Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Systemkrav 3 2 Logga in 4 3 Översikt 5 4 Verktygsfält och funktioner 6 4.1 Översikt gränssnitt

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2009

Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2009 OBS Arbetsmaterial Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2009 FoU i Väst/GR Vision För att förverkliga visionen om det goda livet och stärka en hållbar utveckling i Göteborgsregionen krävs

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

ODD FELLOW ORDEN. Manual. Sidverktyget. oddfellow.se. version

ODD FELLOW ORDEN. Manual. Sidverktyget. oddfellow.se. version ODD FELLOW ORDEN Manual Sidverktyget oddfellow.se version 1210012 Kort om intranätet odd fellow ordens webplats består av två delar; En publik del vars målgrupp är besökare som inte är medlemmar i orden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005 Till Direktionsmötet den 9 december 2005 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund 2006 Kommunalförbundets roll Den geografiska närheten och medlemskommunernas i många hänseenden starka inbördes

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs Universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs Universitet Praktikrapport Utvecklingsavdelningen, Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda, Göteborgs Stad Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30hp HT 2013 Kvalificerad arbetspraktik med

Läs mer

Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan. 2014-07-09 Version 0.2

Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan. 2014-07-09 Version 0.2 Förstudie e-tjänst försörjningsstöd samt sms-avisering Projektplan 2014-07-09 Version 0.2 Versionshantering Datum Version Beskrivning Ändrat av 2014-06-26 0.1 Utkast Josephine Andersson 2014-07-01 0.2

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide

Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide 31.3.2014/ Quiroz-Schauman & Forslund Skapa blogg i ÅA:s bloggverktyg komplett guide Skapa en blogg - i korthet!... 2 1 Logga in och beställa en bogg... 2 2 Panel... 3 3 Panel-menyn... 4 4 Inlägg... 4

Läs mer

1(8) Riktlinjer för webb och sociala medier. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för webb och sociala medier. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-02-22, 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning Inledning...4 Mål...4 Syfte...4

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Projektdirektiv kravspecifikation Intranät

Projektdirektiv kravspecifikation Intranät Projektdirektiv kravspecifikation Intranät Titel: Projektdirektiv kravspecifikation Intranät Projekt: Nytt Intranät Idnr: Siffor Delprojekt: Eget projekt Idnr: Siffor Beställare: Projektledare: Kommunchef,

Läs mer

Full koll på kostnader för en hemsida

Full koll på kostnader för en hemsida Sofie Sjöstrand STEG FÖR STEG 1 Syfte Funktion Image Produktion Innehåll Drift 2a 2b 2c Egentillverkad Specialgjord Sociala medier STEG 1 Syfte, funktion, image Syfte Varför ska jag ha en hemsida? Sälja

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker?

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? Rapport 2013-12-17 Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? KS 2013/0964 Om undersökningen Från och med den 21 oktober till och med den 30 november 2013 genomfördes

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun Reviderad maj 2014 2 Bakgrund och mål Kommunen har ett behov av att på olika sätt föra en dialog med medborgarna och att finnas där

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Informationspolicy. Allmänt

Informationspolicy. Allmänt Informationspolicy Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen. Kommunen ska vara en föregångare

Läs mer

Utmaningar med att införa ett uppgiftsoch medarbetarstyrt intranät. Martina Törnell, intranätansvarig martina.tornell@regionhalland.

Utmaningar med att införa ett uppgiftsoch medarbetarstyrt intranät. Martina Törnell, intranätansvarig martina.tornell@regionhalland. Utmaningar med att införa ett uppgiftsoch medarbetarstyrt intranät Martina Törnell, intranätansvarig martina.tornell@regionhalland.se Halland Alingsås Göteborg Borås Jönköping Kungsbacka Varberg Falkenberg

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den Riktlinjer sociala medier Riktlinjer - Användning av sociala medier Syftet med att använda sociala medier i Smedjebackens kommun är i första hand för att ha en plats för dialog, nå nya och redan etablerade

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2013-09-11 1 (1) Regelverk för s webbplatser Framtaget regelverk för s webbplatser fastställes. Regelverket

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,

Läs mer

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning 2016-12-12 1 (7) Uppdragsarkeologi Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning Denna handledning om populärvetenskaplig sammanfattning utgör ett komplement till Riksantikvarieämbetets vägledning

Läs mer

Trädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd

Trädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Innehåll Introduktion Trädportalen.se Visa träd (ej inloggad) Exportera data 4 Visa träd (inloggad) 5 Skapa rapport 6 Registrera konto 7 Ändra

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer