Utvärdering av Grön Kompetens i Blekinge -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Grön Kompetens i Blekinge -"

Transkript

1 Utvärdering av Grön Kompetens i Blekinge - Kompetensutvecklingsprojekt i LRF s regi Finansierat av Europeiska Socialfonden Anna Tegel Maj 2013

2 Sammanfattning Projektet Grön kompetens i Blekinge har pågått mellan och har haft som syfte att stärka landsbygdens företag med fokus på företagen inom de gröna näringarna genom att tillvarata landsbygdens potential gällande företagande/entreprenörskap. Med de gröna näringarna avses verksamhet inom jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Projektet har också spelat en viktig roll för att öka samverkan mellan stad och landsbygd genom dess avsikt att försöka skapa en regional samverkansgrupp med tydlig koppling till landsbygden. För att stärka företagarna inom de gröna näringarna har projektet erbjudit kompetensutveckling. Målgrupp för projektet har varit landsbygdsföretagare med mindre än tio anställda. Totalt har 37 företag deltagit, med sammanlagt 67 deltagare, 43 kvinnor och 24 män. Flertalet av deltagarna är ensamföretagare. Totalt har 68 utbildningar skett i projektet. I utvärderingen har ingått en enkät till alla deltagare där svarsfrekvensen ligger på 38 %, intervjuer med deltagare: 9 personer (13 % av deltagarna) samt intervjuer med Marie-Therese Siggelkow på Försäkringskassan (FK), Mats Frank på Arbetsförmedlingen (AF) samt projektledare Ann-Marie Nordström. Resultatet visar att projektdeltagare som intervjuats är i samtliga fall mycket nöjda med projektets upplägg, med kvaliteten på utbildningarna samt hur projektet som helhet hanterats av projektledaren med undantag av en person. Samtliga deltagare är överens om att kompetensutveckling är helt nödvändigt för deras företags fortsatta utveckling. Vidare anser deltagarna att nätverkande med andra företagare inom andra branscher är en mycket viktig faktor för företagets fortsatta utveckling. De ser gärna LRF som en koordinator för kompetensutveckling eftersom de känner sina medlemmar och har ett starkt kontaktnät. Projektledaren har lyckats etablera en samverkan mellan de gröna näringarna och AF och FK, vilket varit mycket uppskattat f f a hos AF men även hos FK. Dessa båda myndigheter har ett mycket tätare samarbete nu jämfört med tidigare. Mats Frank på AF menar att det är tack vare projektledaren som detta samarbete kommit till stånd. En deltagare föreslår en annan typ av samverkan: mellan landsbygd och storstadsregion. Man lever så olika liv och man kan ge varandra inspiration och nya idéer genom att träffas över gränserna. Kontaktuppgifter utvärderare: Anna Tegel Konsult Mobil: anna.tegel@me.com 2

3 1. Inledning Bakgrund Begrepp Jämställdhet Tillgänglighet Tidigare studier Syfte Mål Metod och material Metodval Urval Genomförande Bearbetning och analys av empiriska data Resultat Intervjuer med deltagare Information om projektet till deltagare Information om utbildningarna Kvaliteten på utbildningarna Deltagit i utbildningarna även utan projektstödet Deltagarnas syn på kompetensutvecklingens påverkan på företagets utveckling LRF s roll för kompetensutveckling & synen på LRF som organisation efter projektet Initiering till samverkan med myndigheter & organisationer för att tillvarata potentialen inom de gröna näringarna Rekryteringsbehov bland nya grupper Coachning Helhetsintrycket av projektet Intervjuer med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Information om projektet och löpande kontakt Regionalt samverkansråd FK s och AF s kontakter med de gröna näringarna idag

4 7.3 Intervju med projektledare Enkäter Projektdokumentation Förstudien Mötesanteckningar styrgrupp Lägesrapporter Nyhetsbrev Analys Intervjuer med deltagare Intervjuer med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Intervju med projektledare Enkäter Projektdokumentation Måluppfyllelse Diskussion och avslutande konklusion Litteratur- och källförteckning

5 1. Inledning Projektet Grön kompetens i Blekinge har haft som syfte att stärka landsbygdens företag med fokus på företagen inom de gröna näringarna genom att tillvarata landsbygdens potential gällande företagande/entreprenörskap. Med de gröna näringarna avses verksamhet inom jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. De gröna näringarna har en nyckelroll för utvecklingen på landsbygden och också för ett hållbart och samhälle ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Projektet har också spelat en viktig roll för att öka samverkan mellan stad och landsbygd genom dess avsikt att försöka skapa en regional samverkansgrupp med tydlig koppling till landsbygden. För att stärka företagarna inom de gröna näringarna har projektet erbjudit kompetensutveckling. I en förstudie har en kartläggning genomförts för att undersöka kompetensbehovet hos projektdeltagarna. I genomförandefasen av projektet har avsikten varit att försöka tillmötesgå projektdeltagarnas önskemål om kompetensutveckling och också erbjuda möjligheter till nätverkande och nya affärsmöjligheter. Förhoppningen var även att kompetensutvecklingen skulle ge möjlighet till ökad konkurrenskraft och ökad lönsamhet. Målgrupp för projektet är landsbygdsföretagare med mindre än tio anställda. Totalt har 37 företag deltagit, med totalt 67 deltagare, 43 kvinnor, 24 män. Flertalet av deltagarna är ensamföretagare. Totalt har 68 utbildningstillfällen genomförts. Av dessa deltagare har intervjuer genomförts med personer från nio olika företag, ungefär 24 % av de deltagande företagen. Utöver dessa intervjuer har projektledare, företrädare för Försäkringskassan (Marie-Therese Siggelkow) och Arbetsförmedlingen (Mats Frank) intervjuats. Totalt 12 intervjuer. Sektionen för management på Blekinge Tekniska Högskola fick i december 2011 ett följeforskningsuppdrag på LRF-projektet Grön Kompetens i Blekinge. Av olika anledningar har uppdraget inte fullföljts och därför övergick uppdraget från följeforskning till en ren utvärdering och till en fristående konsult istället för BTH. 2. Bakgrund Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en opolitisk intresse- och företagarorganisation för människor och företag verksamma inom de gröna näringarna. Inom de gröna näringarna i Blekinge finns idag ett antal olika branscher representerade med ett 60-tal näringsverksamheter. I genomsnitt bedrivs 3,4 olika verksamheter i ett lantbruksföretag. I bakgrunden i de gröna näringarnas företag finns många gånger kvinnorna. Kvinnorna är ofta initiativtagare till kompletterande verksamheter. På ESF-rådets hemsida om projektet Grön kompetens i Blekinge kan man läsa att LRF Sydost vill medverka till att synliggöra och stärka kvinnorna i de gröna 5

6 näringarnas företag, men i detta projekt även ge männen möjlighet till kompetensutveckling och deltagande i nätverk. 1 Inom organisationen har skapats en Jämställdhetsakademi (2009) då man anser att bristen på jämställdhet hindrar affärsmöjlighet och bromsar tillväxt och utveckling. Män och kvinnor ska ha samma möjligheter för att starta och driva företag inom de gröna näringarna. Inom LRF nationellt är 37 % av medlemmarna kvinnor och 17 % av de förtroendevalda kvinnor. I LRF Sydost är 13 % kvinnliga medlemmar ordföranden och i förbundsstyrelserna är 30 % kvinnor. Grön kompetens är finansierat av Europeiska Socialfonden. Socialfondsprojekt har till syfte att skapa fler och bättre jobb och projekten förväntas jobba jämställdhets- och tillgänglighetsintegrerat. 2 Tittar man på hur kvinnligt företagande ser ut generellt visar statistiken följande (siffrorna gäller för företag med 0-49 anställda och för 2011): Av alla företag drivs ca 23 % av kvinnor Ca en tredjedel av alla nystartade företag startas av kvinnor (32 %) Fler än nio av tio av de kvinnliga företagen drivs inom tjänstesektorn De kvinnliga företagen har högst representation i Norrbottens, Stockholms och Södermanlands län. De kvinnliga företagen präglas av ett något lägre intresse för samverkan och internationalisering Viljan att det egna företaget ska växa är större hos de kvinnliga företagarna ca 2/3 vill växa Det är något vanligare bland kvinnor än män att man vid sidan av företaget också har en anställning Det är något vanligare bland kvinnor än män att man delar ledningen av företaget med någon i familjen Det finns tydliga skillnader mellan länen vad gäller tillgången till kapital i företag som drivs av kvinnor 3 Tillväxtverket fick 2009 ett regeringsuppdrag att utreda hur jämställdhet kan bidra till regional tillväxt 4 och fokus låg på följande tre frågor: Hur kan jämställdhet bidra till tillväxt? 1 ESF s hemsida om Grön kompetens I Blekinge: hämtad Nyhetsbrev Grön kompetens I Blekinge: Tema Jämställdhet 3 Tillväxtverket: Kvinnors och mäns företagande företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket: Att välja jämställdhet: rapport 0107,

7 Hur har jämställdhet bidragit till en utveckling av det regionala tillväxtarbetet? Hur bör jämställdhetsperspektivet stärkas inom det regionala tillväxtarbetet? I rapporten Att välja jämställdhet konstateras att jämställdhet kan vara ett mål i sig men att det också kan vara ett medel för att uppnå andra mål 5. Det finns tydliga mönster och normer i samhället vad gäller kvinnligt/manligt och påverkar människors värderingar. Ett exempel på en manlig norm är just ordet företagare som i allmänhet anses vara könsneutralt men som blir tydligt när man måste använda begreppet kvinnliga företagare. 6 På liknande sätt visar det sig när man från näringspolitiskt håll gör ekonomiska satsningar som riktas mot traditionellt manliga branscher då kallas det generella satsningar. Om satsningarna riktas mot s k kvinnliga branscher pekas dessa ut som särskilda satsningar på kvinnor. I rapporten Att välja jämställdhet föreslår Tillväxtverket fyra möjliga vägar för förbättrad jämställdhet som skapar förutsättningar för ökad tillväxt: Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten Jämställdhet ökar den regionala innovationsförmågan (s 10) LRF sedan februari 2011 drivit projektet Grön kompetens i Blekinge. Innan detta projekt har två tidigare projekt drivits i LRF:s regi: Grön kraft i K-län och Starkare grön kraft och landsbygd i Blekinge. Dessa projekt har också haft som syfte att stärka förstagarna inom de gröna näringarna men också med särskilt fokus på det kvinnliga företagandet. Erfarenheter från dessa två projekt har visat att företagarna bl a önskat mer branschinriktade utbildningar, fördjupad coachning men också möjligheter till nätverksaktiviteter och erfarenhetsutbyte gärna via studieresor. LRF menar att för att skapa ett hållbart samhäller måste landsbygdens resurser tillvaratas på ett mycket bättre sätt än vad som sker idag. De gröna näringarna har bra förutsättningar för att bl a medverka till att minska utanförskapet för långtidssjuka/arbetslösa. Gällande de gröna näringarnas nyckelroll för ett hållbart samhälle ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv så bekräftas dessa tankar av Jordbruksverkets jordbruksstrateg Christel Gustafsson som i en debattartikel i Svenska Dagbladet ( ). Hon hävdar att det inte handlar om stad eller land det handlar om både och. Ingen av oss vet säkert vad framtiden kommer att innebära och därför bör man rusta sig för att ha flera utvecklingsvägar. Gustafsson påpekar att land och stad har olika styrkor och svagheter: energi- och livsmedelsproduktion är t ex omöjligt utan en levande landsbygd. För tillverkningsindustrin är de låga markpriserna samt en god 5 Petersson (2008), Många bäckar små Jämställdhet och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiken I Andersson, Ek & Molina (red) Regionalpolitikens geografi regional tillväxt i teori och praktik 6 Ahl, H., (2002), The making of the female entrepreneur: a discourse analysis of research texts on women s entrepreneurship 7

8 transportinfrastruktur attraktivt. 7 Samma sak konstateras i en av Jordbruksverkets rapporter: Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? d v s att ett hållbart samhälle skapas genom att samhällets resurser tillvaratas på ett sätt så att mångfald och samspel mellan och inom samhällets olika delar stimuleras. Vilket följaktligen innebär att både landsbygd och stad behövs för att skapa diversitet och komplexitet som är komponenter i ett hållbart samhälle. 8 På regeringens hemsida kan man hitta en vision som heter Sverige det nya matlandet (2012) om man söker under ansvarsområdet Landsbygd, djur och livsmedel där jordbruksministern talar om Sveriges möjligheter att bli Europas nya matland 9. Här talar man om fem områden: primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, matturism och restaurang alla fem områden måste arbetas med samtidigt står det att läsa i visionen. Man poängterar dock att det viktigaste området är primärproduktionen d v s jordbruket. Klickar man sig vidare till Pengar att söka finner man att det finns 105 miljoner att söka för projekt relaterade till visionen, och det gäller bl a måltidsupplevelser, turismutveckling, export och distribution. 10 Om man söker sig till ämnesområdet Jordbruk finner man en relativt tom hemsida med diverse kontaktuppgifter till bl a jordbruksministern och en mening ovanför den enda bild som finns på hemsidan: Jordbruket är en viktig del av Sverige. Det ger oss livsmedel, öppna landskap och en levande landsbygd Begrepp Jämställdhet För att vara tydlig ges här en kort beskrivning om begreppet jämställdhet. Jämställdhet syftar på maktförhållandet mellan män och kvinnor i samhället. Det ska inte förväxlas med jämlikhet som är ett begrepp som är mer omfattande och inbegriper rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och bygger på alla människors lika värde vad avser kön, etnicitet, religion etc Svenska dagbladet: hämtad Jordbruksverkets rapport: Hållbar samhällsutveckling vad är det? hämtad Regeringens hemsida om ansvarsområde Landsbygd, djur och livsmedel > Livsmedel, hämtad Regeringen (2012), Sverige det nya matlandet, hämtad Regeringens hemsida om ansvarsområde Jordbruk: hämtad Pettersson (2008), Många bäckar små Jämställdhet och ekonomisk tillväxt i regionalpolitiken I Andersson, Ek & Molina (red) Regionalpolitikens geografi regional tillväxt i teori och praktik 8

9 2.1.2 Tillgänglighet I projekt finansierade av Europeiska regionalfonden finns kravet på att arbeta tillgänglighetsanpassat. På Boverkets hemsida står att läsa att tillgänglighet innebär: den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. 13 Handisam poängterar vidare fördelarna med att som organisation/företag arbeta med tillgänglighet innebär att fler människor får möjlighet att ta del av företagets tjänster samt att möjligheterna ökar för att fler ska kunna arbeta i organisationen/företaget Tidigare studier År 2011 genomfördes djupintervjuer med 18 personer verksamma inom de gröna näringarna på uppdrag av Regeringskansliet, Lantbruksdepartementet (Boborg, 2011). Syftet med undersökningen var att undersöka kompetensbehovet och försörjningen 2011 samt hur de gröna näringarna själva skulle kunna arbeta för att öka tillgången till rätt kompetens. Informanterna kom från följande verksamheter: jordbruksnäringen 4 st skogsbruksnäringen 4 st fiske/vattenbruk/fiskeberedning 4 st djurhälsopersonal 2 st hästnäringen 2 st livsmedelsförädling 1 st trädgårdsnäringen 1 st Allt färre ungdomar söker till naturbruksutbildningar samtidigt som såväl skogsbruk, vattenbruk och trädgårdsnäringen uppger att de har ett stort behov av kompetent och utbildad arbetskraft. Några förslag som kommit från de gröna regeringarna är att återinföra högskolebehörigheten för naturbruksprogrammen och öka de praktiska inslagen i utbildningar på både gymnasie- och högskolenivå. När det gäller behov av rekrytering är det främst ett behov inom jordbruk på sikt, brist inom vissa områden inom skogsbruk, inom fiske/vattenbruk/fiskberedning, hästnäring på sikt och behovet är stort inom trädgårdsnäring både nu och på sikt. Inga yrken anses vara överflödiga alla behövs. När det gäller implementering av ny teknik inom näringarna anser man att de rationaliseringar som genomförts är tillräckliga och man önskar inga fler i nuläget eller i framtiden. Behovet av kompetensutveckling varierar en hel del mellan de olika näringarna men ett flertal nämner kompetensutveckling som förknippas med eget företag: kunskap inom entreprenörskap 13 Boverket: hämtad Handisams hemsida: hämtad

10 företagande ekonomi arbetsledning kundorientering marknadsanalys kunskap i omvärlds- och behovsanalys (p g a de snabba förändringarna på marknaden) Man anser vidare generellt att kompetensnivån på de som examineras från utbildningarna är tillräcklig utom inom hästnäringen. Flera av näringarna samarbetar med olika organisationer och utbildningsanordnare för att öka attraktionskraften. Ett utvecklingsområde som man inom näringarna anser behöver satsas på är kontakten med studie- och yrkesvägledare som man upplever saknar kunskap om yrken, utbildningsinnehåll och arbetsmarknad. I vissa fall har det förekommit att studie- och yrkesvägledare har avrått ungdomar från att söka utbildningar inom de gröna näringarna för att man tror att arbetsmarknaden är mättad. Vissa yrkesområden behöver ses över när det gäller arbetsförhållanden för att öka attraktionskraften. Det gäller t ex för skogs- och hästnäring där det är hög omsättning på arbetskraften. Ett sätt för att öka attraktionskraften för de gröna näringarna är att lyfta fram de s k goda exemplen som t ex ungdomar som lyckats väl i branschen. En annan faktor som kan öka attraktionskraften är den tekniska utveckling som skett inom näringarna vilket ställer krav på teknisk kompetens. Man kan också se till att genomföra riktade insatser till underrepresenterade grupper inom näringen som t ex nyanlända svenskar. En statlig offentlig utredning om ökad integration inom de gröna näringarna genomfördes 2008 (Hammarström & Brunnberg Jonsson, 2008). Utredningen visar bl a att gruppen utrikesfödda sysselsatta inom de gröna näringarna år 2006 utgjorde 0,6 % jämfört med 1,9 % av de som är födda i Sverige. Det är få av de nyanlända invandrarna som bosätter sig på landsbygden eller får arbete på landsbygden. De som trots allt får arbete sysslar ofta med säsongsarbete. Utredningen föreslår att använda en form av kontaktperson s k lots för att skapa kontakter mellan de nyanlända och lokala arbetsgivare inom de gröna näringarna. En rapport från SLA Skogs- och lantarbetsgivarförbundet (2012) talar också om de gröna näringarna och migration som en del av lösningen på bristen på arbetskraft inom branschen. Man pekar på att de gröna näringarna skapar arbete över hela landet. SLA skickar ut enkäter i juni och november årligen för att undersöka i vilken mån företagen anställer. I dessa enkäter ställs bl a frågan man har arbetskraft från andra länder. De två vanligaste områdena är skogsbruk och trädgårdsnäring. Många av de nyanlända flyktingarna har ofta en agrar bakgrund. Ett problem som lyfts i rapporten är att karaktären på arbete inom de gröna näringarna ofta är väderberoende och att företagen inte klarar att bära kostnader för icke arbetad tid. Man tror att detta påverkar människors yrkesval. Ungdomars ointresse för branschen diskuteras och en lösning som föreslås är att på ett tydligare sätt beskriva vad arbete inom branschen faktiskt 10

11 innebär. Ett antagande är att det föreligger förutfattade meningar hos ungdomarna om hur arbetet går till som är förlegade. Man känner inte till att det skett en utveckling som har lett till att det inte är så tungt som tidigare och att det i flera fall ställs krav på teknisk kompetens. Det relativt låga löneläget antas också vara en avskräckande faktor för svenska arbetstagare. Man nämner några grupper som man ser som lämplig arbetskraft och som idag inte finns i särskilt stor utsträckning i branschen, t ex människor som har migrerat och väntar på besked om uppehållstillstånd, människor som har fått uppehållstillstånd och precis håller på att bygga upp sin tillvaro och försörjning, människor som lever med funktionsnedsättning eller funktionshinder m fl. Viktigt är att samverkan kommer till stånd mellan branschen och Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. 4. Syfte Enligt ansökan är syftet med projektet att: stärka landsbygdens företag med fokus på företagen inom de gröna näringarna och på så sätt tillvarata landsbygdens potential och medverka till att stimulera entreprenörskap och företagande att öka samverkan mellan kommuner och landsbygdens aktörer i en förstudie kartlägga kompetensbehov hos projektdeltagarna i en genomförandefas genomföra utbildningsinsatser enligt deltagarnas önskemål via utbildningsinsatserna ge möjlighet till ökad lönsamhet och konkurrenskraft skapa möjligheter till nätverk som i sin tur kan erbjuda erfarenhetsutbyte och nya affärskontakter 5. Mål Enligt ansökan är projektmålen: att minst 70 företag deltar i mobiliseringsfasen att minst 50 företag av dessa är med i genomförandefasen att 85 % av deltagarna bedömer i utvärdering att de fått en fullgod utvecklingsinsats i genomförandefasen att lönsamheten hos deltagande företag i genomsnitt har ökat med 10 % efter projektets slut att projektet vid projektslut bidragit till 30 nyanställningar inom målgruppen att under mobiliseringsfasen genomföra fyra informationsmöten med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att presentera de gröna näringarnas potential att bidra till sysselsättning och rehabilitering 11

12 att under genomförandefasen det etablerats 30 kontakter mellan den gröna näringen och Arbetsförmedling och Försäkringskassa att minst fem nätverk bildas som spänner över såväl branscher, geografi och stad/land att genom projektet stärka i de gröna näringarna så att de vågar visar vägen och fungera som goda exempel för de som vill starta gröna företag att lantbrukaren ses som en företagare Mål är helt nödvändiga i ett projekt dels för att styr men också för att presentera projektet för såväl medarbetare som intressenter, samt för att kunna utvärdera projektet (Antvik & Sjöholm, 2012). Man måste veta skillnad på projektmål och effektmål. Projektmål anger vilket slutresultat projektet ska leverera och hur effektmålen ska uppnås. Effektmål är mål för verksamheten, t ex se till att grisuppfödning kan fortleva. Mål måste vara mätbara och en bra modell att använda för att formulera mål är SMART: S specifikt målet ska vara tydligt M mätbart t ex mängd, volym, kronor, antal personer o s v A accepterat det ska finnas acceptans mellan den som satt målet och den som ska förverkliga det R- realistiskt målet måste vara rimligt att uppnå T tidsatt ska finnas tydliga tidpunkter för när målen ska vara uppnådda 6. Metod och material 6.1 Metodval Utvärderingen består av studier av projektdokumentation och intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen utifrån respondenten perspektiv och hur denne tolkar den (Kvale, 1997). Forskarens förförståelse har betydelse i sammanhanget och kan både utgöra en fördel och en risk. Fördelen består i att informanten inte behöver förklara begrepp och kan också ha en lugnande effekt på informanternas vilja till samarbete och meddelsamhet, medan risken kan bestå i att intervjuaren blir färgad och förlorar förmågan att upptäcka nya fenomen (Dalen, 2008). Utvärderaren har innan intervjuerna tagit del av vissa bakgrundsfakta som t ex bakgrunden till projektet, den förstudie som gjorts innan genomförandefasen samt rapporter som behandlat gröna näringar och kompetensutveckling. I övrigt har utvärderaren eftersträvat att inta en så objektiv hållning som möjligt till respondenterna och deras utsagor. Den mest vanligt förekommande intervjuformen är semistrukturerad intervju, med ett antal i förväg bestämda frågeteman som dock lämnar utrymme för spontanitet hos både intervjuare och informant samt följdfrågor under samtalets gång. Frågorna bifogas som bilaga 1(deltagare), bilaga 12

13 2 (FK och AF) och bilaga 3 (projektledare). Av praktiska skäl har vi valt att använda telefonintervju. Det finns för- och nackdelar med telefonintervju. Fördelen är att det är enkelt att ställa följdfrågor och direkt reda ut oklarheter. Det är lätt att nå människor via telefon vilket är en fördel med människor som ofta är i rörelse. En nackdel är att kroppsspråket går förlorat och intervjuaren måste vara mycket koncentrerad och fokuserad och arbeta med att hålla samtalet igång eftersom det enda som finns att förlita sig till är den muntliga kommunikationen (Gillham, B, 2008). Samtliga informanter har fått information om att de är garanterade anonymitet i rapporten, oavsett att det inte är några känsliga uppgifter som diskuteras, och att det är deras åsikter som är intressanta (Gillham, B, 2008). 6.2 Urval Urvalet har skett på följande sätt: i projektet har 37 företag deltagit och av alla deltagare är 36 % män. I uppdraget diskuterades antal intervjuer tillsammans med projektledaren och resultatet blev nio intervjuer, 24 % av de deltagande företagen. Av dessa nio var strävan att urvalet mellan män och kvinnor skulle motsvara relationen i det totala antalet. När planen lades upp var det kända antalet lägre d v s 24 % män: därför har två män och sju kvinnor intervjuats. Vilka individer som slutligen valdes ut skedde via lottning: män för sig och kvinnor för sig. Det uppstod en del problem med den ursprungliga lottningen p g a att människor inte svarade trots upprepat antal kontaktförsök. Bl a var planen att intervjua fler personer som hade fått testa coachning men det blev till slut inte möjligt p g a tidsbrist. 6.3 Genomförande Arbetet med utvärderingen inleddes med att studera all projektdokumentation: styrgruppsprotokoll, månadsrapporter, rapport om förstudien etc. En intervjumall togs fram som bl a skulle omfatta deltagarnas uppfattningar om utbildningarna och den coachningsaktivitet som erbjudits till vissa av deltagarna. Vissa intervjuer har skett via telefon och andra via personligt möte. Alla intervjuer spelades in via MP3-spelare. Innan intervjuerna startade fick respondenterna information om att konfidentialitet garanterades. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Intervjuerna har granskats, kategoriserats och därefter sammanställts i resultatdelen av rapporten. I analysen har de fynd belysts som framträtt som särskilt tydliga. 6.4 Bearbetning och analys av empiriska data En första analys sker redan under transkriberingen, då även denna utgör en form av tolkning (Kvale, 1997). När intervjuerna skrivits ut läses de flera gånger, en så kallad öppen kodning där en dekontextualisering och därefter en rekontextualisering sker. Forskaren söker mönster men även olikheter i materialet för att få fram en bredd och visa olika perspektiv på de fynd som framstått. 13

14 7. Resultat I detta kapitel redovisas de intervjuer som är genomförda med deltagare och företrädare för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Nio deltagare är intervjuade och av dessa nio är två män. En förträdare för Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan är intervjuad. Slutligen har även projektledaren intervjuats. Alla deltagare utom tre är medlemmar i LRF. 7.1 Intervjuer med deltagare Information om projektet till deltagare Deltagarna i projektet har fått information antingen via projektledaren direkt eller via någon kollega. I samband med den första informationen bokades ett möte för att upprätta en plan för de kurser som företagaren var intresserad av att delta i. De flesta har uppgett att det i samband med planen inte talades om några begränsningar i antal kurser eller att det fanns någon speciell summa pengar för varje deltagare. En deltagare har dock uppgett att han tror sig minnas att det talades om pengar och att det skulle röra sig om kronor per person. Den aktuella summan valde deltagaren att dela upp på tre omgångar. En deltagare uttrycker ett mycket stort missnöje med hur kontakten har skötts efter det första inledande samtalet. Deltagaren upplever att information varit mycket bristande och att deltagaren själv fått leta upp de kurser som varit intressanta och att projektledaren inte alls tagit ansvar för det, och heller inte meddelat att hon inte funnit lämpliga kurser Information om utbildningarna Samtliga nio deltagare beskriver att informationen varit tydlig och tillräcklig när det gäller innehållet i utbildningarna. Kvaliteten på utbildningarna har också samtliga varit mycket nöjda med. En deltagare uppger att den utbildning de fått i företaget lett till fortsatt samarbete med kursledaren vilket varit mycket betydelsefullt för företagets utveckling. Någon uttrycker att innehållet i viss mån kanske inte alltid är aktuellt just för stunden men att det på lite sikt kommer till användning. Ett par av deltagarna uttrycker sin uppskattning för hur skicklig projektledaren varit på att kunna se vad företaget kan behöva för typ av kompetensutveckling. Den ene beskriver också det positiva i att när det inte fungerat med något kurstillfälle så har projektledaren ansträngt sig för att hitta andra tillfällen eller erbjudit helt andra kurser Kvaliteten på utbildningarna Samtliga deltagare har varit mycket nöjda med utbildningarna. Vissa av utbildningarna har varit anpassade för just den enskilda företagaren medan andra har varit grupputbildningar. Deltagarna framhåller det positiva med att träffa andra företagare i samband med utbildningarna. Det stora flertalet av företagarna är ensamföretagare och uppger att det är väldigt viktigt att träffa företagare inom andra branscher: Höra hur andra gör och förstå andra branscher. En deltagare uppger att det är absolut viktigast att träffa företagare från den egna branschen, och intresserar sig inte för andra. 14

15 7.1.4 Deltagit i utbildningarna även utan projektstödet Flertalet säger att de inte hade haft möjlighet att delta i kurserna utan projektets finansiering. Någon säger: Jag hade inte vågat fatta beslut om så pass dyra kurser för man vet ju aldrig vad man får. De flesta uppger att det ekonomiska utrymmet för kompetensutveckling inte finns och att man behöver sina pengar till annat p g a verksamhetens storlek. En deltagare anser dock att utbildning ska kosta. Deltagaren menar att i de fall där utbudet är gratis finns en skepticism kring att kursen inte håller någon kvalitet om det är gratis Deltagarnas syn på kompetensutvecklingens påverkan på företagets utveckling Alla informanter är överens om att kompetensutveckling har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen för företaget. Majoriteten av dem talar om möjligheten till nätverkande i samband med utbildningstillfällena som mycket viktiga. Någon säger: Det är viktigt även om man inte sysslar med samma typ av verksamhet. Det är ett sätt att hjälpa varandra. En annan deltagare säger: Inbillar man sig att man är fullärd kan man lika gärna lägga av. Hela livet är ett lärande. En annan deltagare beskriver att utbildningen har varit viktig då den gett en bekräftelse på att den egna verksamheten är på rätt spår och att utbildningen har inneburit att verksamheten redan har utvecklats ett steg framåt. Ytterligare en deltagare säger att hon upplever att hon säljer mer sedan hon gått sin utbildning. En deltagare har inte haft någon större uppfattning om LRF som organisation innan projektet och tycker sig inte fått någon bättre insikt i och med projektet LRF s roll för kompetensutveckling & synen på LRF som organisation efter projektet En deltagare anser att LRF har en viktig roll att spela som koordinator för utbildningar inom de gröna näringarna. LRF har ett stort nätverk bland företagarna och har en viktig roll för att knyta samman dessa och erbjuda möjligheter till nätverkande. Jag tror det blir lättare att gå kurser och få information på det sättet säger en deltagare. En annan deltagare säger att hon aldrig skulle deltagit i någon kurs om inte någon (projektet) hade hållit i administrationen kring utbildningen. En annan säger att det inte känns naturligt att via LRF söka kurser för kompetensutveckling. Ytterligare en åsikt är att den här typen av projekt måste fortsätta eftersom det egna ekonomiska utrymmet är begränsat. Kompetetensutveckling är en fortlöpande process: Kompetensutveckling blir inte färdigt bara för att man lärt i ett sånt här projekt. Kundernas krav både förändras och blir högre så löpande kompetensutveckling är mycket viktigt. En annan åsikt är att det är viktigt att just LRF tar ansvaret för detta eftersom de har en annan känsla för sina företagare än vad en privat aktör skulle ha. Behovet att nätverka med andra kommer upp flera gånger som en viktig aktivitet och som en uppgift för LRF att koordinera. Låta medlemmarna träffas några gånger per år ger ringar på vattnet. En deltagare anser att det vore helt naturligt att LRF tog på sig ansvaret för kompetensutvecklingen och fördelade medel till det. Deltagaren anser att medlemsavgiften är relativt hög och kan inte riktigt se vad den ger tillbaka och föreslår därför denna modell. En deltagare som inte är LRF-medlem uttrycker att hennes syn på LRF som organisation har förändrats i och med projektet. Hon anser att LRF har blivit modernare. Tidigare ansåg hon att LRF kändes som en förening för missnöjda medan nu har man blivit mycket duktigare på att lyfta fram goda exempel bland lantbrukare som kan locka nya individer till de gröna näringarna: Man måste ta hand om sitt varumärke! En annan icke-medlem säger att hon inte hade en aning om vad LRF sysslade med innan projektet mer än att de var en stödorganisation för bönder. Nu 15

16 anser hon att LRF är en organisation som är bred och kunnig som är duktig på utveckling av småskaliga företag Initiering till samverkan med myndigheter & organisationer för att tillvarata potentialen inom de gröna näringarna Deltagarna är inte riktigt medvetna om aktiviteten som pågått kring samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Länsstyrelsen. Någon uppfattar att det handlar om aktiviteter för deltagarna och uppger att det måste vara bättre geografisk spridning på den typen av aktiviteter, att allt inte kan ligga i Karlskrona. De flesta deltagarna anser att samverkan med andra organisationer etc är helt avgörande för den enskilde företagaren. En deltagare menar att det är mycket viktigt att ha gott samarbete med kommunen när man ska starta ny verksamhet, utvidga verksamheten och att beslutsvägarna måste vara korta. Det måste vara enkelt att söka tillstånd av olika slag för att inte verksamheten ska stanna upp. Samverkan med andra organisationer är också viktig för en lyckad implementering av projektet efter projekttidens slut. Om inte projektet kan fortleva efter projekttiden upplever deltagaren att det resursslöseri. En deltagare föreslår förutom samverkan med t ex AF och FK att det är viktigt att en samverkan mellan landsbygd och storstadsregion kommer till stånd. Man lever så olika liv och man kan ge varandra inspiration och nya idéer genom att träffas över gränserna. En annan viktigt synpunkt som en deltagare vill framföra är att hon saknar en samordning mellan projekten i Blekinge. Hon menar att länet är så litet att en sådan samordning inte borde vara särskilt svår att arrangera. Hon har upplevelser av att projekt nästan slåss om deltagare då man endast får delta i ett projekt åt gången Rekryteringsbehov bland nya grupper Deltagarna får en beskrivning av intervjuaren kring tidigare studier som visat rekryteringsbehovet inom vissa branscher inom de gröna näringarna. De får också information om vilka förslag SLA har när det gäller att rikta sig mot nya grupper för rekrytering (t ex ungdomar, nyanlända svenskar, långtidssjukskrivna) och får lämna synpunkter om det. Projektdeltagarna känner till att det inom vissa branscher råder brist på arbetskraft men att de själva i sina företag har svårt att anställa för närvarande. En deltagare menar att hon gärna jobbar med ungdomar för att få igång dem. Hon har själv erfarenhet av samarbete med Arbetsförmedlingen och har haft ungdomar i sin verksamhet som initialt haft problem med att ta sig ur sängen. Ett gott exempel där den unge tre månader senare faktiskt fick en anställning på ett företag. Den unge fick arbeta relativt hårt men fick också positiv feedback på goda insatser vilket hade mycket goda effekter. En annan deltagare påtalar problematiken medför att locka att ungdomar måste det finnas andra ekonomiska förutsättningar. De kan många gånger vara intresserade men har svårt att se hur de ska kunna försörja sig på det: De är i ett skede där de är beroende av pengar på ett annat sätt. En annan synpunkt är att nyanlända svenskar många gånger har mycket god kompetens när det gäller livsmedelsproduktion som den äldre generationen i Sverige har men som håller på att försvinna. En viktig grupp att ta vara på. En tredje menar att det är viktigt att hjälpa de nya svenskarna in i de gärna näringarna eftersom arbete är det bästa sättet för att bli integrerad. 16

17 Vissa deltagare poängterar att de har små verksamheter och att det därför är svårt att anställa. En deltagare menar att det är viktigt att våga anställa för att ge sig själv chansen att utveckla företaget. Deltagaren menar att det är omöjligt att jobba jämt, delta i familjeliv som både förälder och äkta make/maka och dessutom ha energi till att utveckla företaget. Samma deltagare menar vidare att det är intryck utanför den egna verksamheten som oftast föder nya idéer Coachning Projektet har erbjudit coachning till ett litet antal av deltagarna och av de intervjuade var det en av deltagarna som erbjudits coachning. Deltagaren var mycket positiv till detta och coachen kom hem till gården och gjorde en grundlig genomgång av verksamheten i företaget. En plan skapades för det fortsatta arbetet och en ny tid bokades in. Deltagaren fick skicka en del material till coachen som hon behövde för sitt arbete. Efter det tog allt slut. Coachen avbokade det planerade mötet och efter en tid kom ett mail där hon bad om ursäkt där hon sa att hon hade för mycket att göra och hon skulle återkomma men det gjorde hon aldrig. Deltagaren försökte åter få kontakt med coachen men lyckades inte. Deltagaren var mycket besviken på hur detta hanterades: Jag känner att vi la hela vår verksamhet i hennes händer. Det handlar ju lite grann om integritet från vår sida också. Totalt hade man kontakt med coachen tre gånger: det första besöket och två mail efter det och sedan inget mer. Deltagaren påtalade detta för projektledaren som tog upp detta med coachen men det gav inget resultat. Deltagaren gjorde sedan ett eget försök att komma med i Almis mentornätverk. Deltagarens uppfattning var att problemet låg högre upp i organisationen: Förmodligen är det nåt längre upp i organisationen som inte fungerar, hon hade väl för mycket att göra, eller fick för många som hon skulle coacha men då får man jobba ur det perspektivet och kanske förändra de bitarna Helhetsintrycket av projektet Samtliga deltagare utom en är generellt nöjda med projektet som sådant och med projektledarens förmåga att hantera projektet. Några har nämnt att det ibland gått längre perioder utan information om projektet. Om de skickat mail och haft frågor har de alltid fått svar snabbt och en deltagare uppger att även om det ibland varit perioder av tystnad har man ett eget ansvar som deltagare: Sen kan man ha önskat lite mer kontakt ibland men herre gud man är ju två i en relation. Samma deltagare uttrycker en mycket stor tacksamhet för att hon fått delta i projektet. En annan deltagare uppger dock att det kommit löpande information om vad som hänt, hur långt projektet kommit och hur man som deltagare ska skicka in tidsredovisningar. En deltagare är mycket missnöjd med hur projektledaren hanterat projektet och hade dels önskat tätare kontakter, men också mer tydlighet kring vad som gällt när det gäller omfattning av kurser för varje deltagare. Deltagaren uppger att en löpande uppföljning hade uppskattats, gärna med ekonomisk redovisning. Vidare har samma deltagare kritiserat att projektledaren inte varit tillräckligt aktiv när det har gällt arbetet med att finna lämpliga kurser för deltagarna. Det hade varit bättre att projektledaren framfört att hon inte känt till området och bett deltagaren om hjälp: Men det är inte OK att inte göra nånting och vara helt tyst! En deltagare uppger att hon anser att det borde funnits en person till i projektet så att det inte blir så sårbart vid sjukdom t ex. En annan deltagare säger sig inte ha fått information om den tidrapportering som skulle ske förrän väldigt sent och hade då stora problem med att hitta 17

18 uppgifter för att fylla i på ett korrekt sätt. Å andra sidan menade samma deltagare att det var en mycket liten detalj i sammanhanget och att projektet som helhet hade upplevts mycket positivt. 7.2 Intervjuer med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan De två intervjuats är Mats Frank, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Karlshamn samt Marie- Therese Siggelkow, samverkansansvarig på Försäkringskassan i Karlskrona. I intervjuerna nedan kommer svaren kommenteras med AF för Arbetsförmedlingen och FK för Försäkringskassan Information om projektet och löpande kontakt Både AF och FK har fått inbjudan från projektledaren via mail till ett inledande möte för att få information om projektet, vad de gröna näringarna innebär och eventuella samarbetsmöjligheter. Första kontakten togs i april 2012 och därefter har man haft ett antal olika möten för att försöka utveckla ett samarbete. De löpande kontakterna mellan Grön kompetens, FK och AF har skett via fysiska möten. Det senaste mötet ägde rum 27 maj 2013 där medarbetare inom AF fick information om Grön kompetens och begreppet gröna näringar. Projektledaren ska gå ut med information till LRF s medlemmar om vilka möjligheter till ersättning företagaren kan erhålla om man tar emot en arbetssökande. Medlemmarna ska anmäla intresse till henne om de vill komma i kontakt med AF så förmedlar hon kontakten till rätt person och AF i sin tur kommer följa upp med telefonsamtal och besök Regionalt samverkansråd När frågan ställs om regionalt samverkansråd så är man medveten om begreppet på FK men inte på AF. FK upplever sig fortfarande tveksamma till vilka förväntningar som ställs på dem i ett sådant forum, vad FK ska kunna tillföra. FK tror att den tyngre kontakten kommer att gå via AF. AF säger sig inte riktigt känna till vad samverkansrådet är. Däremot är man på AF väldigt glad över den kontakt som tagits från projektledarens sida gällande samarbetet. FK och AF är inne i en fas där man ska ha ett närmare samarbete än tidigare. Bl a så gör man redan nu gemensamma kartläggningar av de sjukskrivna. Dock är inte samarbetsvägarna helt fastlagda ännu. Dock är det så att det är AF som ansvarar för de aktiva delarna i det gemensamma arbetet och FK kommer in i processen om det blir aktuellt med ersättningar vid arbetsprövning eller praktik FK s och AF s kontakter med de gröna näringarna idag Idag finns inget etablerat samarbete med de gröna näringarna specifikt. FK beskriver att de idag remitterar de flesta individerna till FINSAM-projekt i länet. AF är mycket glada för att den här kontakten har tagits eftersom det inte funnits en naturlig kontakt innan den har tillkommit nu via projektet Grön kompetens. AF har ett brett uppdrag och uppger att en viktig faktor är att utveckla samarbetet och marknadsföra det på ett bra sätt så att det blir känt. Det finns många olika lösningar att erbjuda en företagare som förmodligen inte är så känt. Det är inte per automatik så att man som företagare förbinder sig att anställa även om man tar emot en arbetssökande. Det kan vara så att de arbetssökande upptäcker att han/hon har ett stort intresse för t ex trädgårdsskötsel och vill utbilda sig inom det området. 18

19 När det gäller rehabilitering är AF med redan tidigt i sjukskrivningen för att tillsammans med individen hitta bra lösningar. Man talar om empowerment d v s att individen själv ska vara aktiv i in rehabilitering och kunna påverka processen. Här finns dock en stor spridning och komplexitet eftersom man ibland jobbar med individer som varit sjukskrivna i sex månader medan andra kanske varit sjukskrivna i 7-8 ibland upp till 10 år. En annan grupp man jobbar med är unga funktionshindrade. Här finns en del ungdomar som arbetat på lantbruk men ett problem är säkerheten eftersom lantbruksarbete många gånger är ett riskfyllt arbete. Det måste finnas en handledare för den unge. FK påpekar att de ofta får höra önskemål om enklare jobba som inte är så mentalt belastande och man ser ett relativt stort behov här. Många uttrycker en önskan om att jobba mer naturnära och vill byta inriktning i sitt arbete så därför uppskattar även FK kontakten med de gröna näringarna, och hoppas att det ska gå att finna goda samarbetsformer för detta. FK är mycket glada för alla initiativ som kan generera arbetstillfällen av lite enklare karaktär. 7.3 Intervju med projektledare Vi började diskutera måluppfyllelsen i projektet och dessa kommer redovisas i analysen kapitel 8.6 i rapporten. Projektledaren benämns som PL i texten nedan. Samverkansrådet hur är uppfattningen att det arbetet har fungerat? Här upplever PL att det varit en ganska tuff startsträcka. Något konkret resultat kom egentligen först efter sommaren De tidigare följeforskarna till projektet arrangerade ett dialogseminarium i oktober 2012 och det utgjorde startskottet för det fortsatta arbetet med AF och FK. Det har varit viktigt att hitta ett sammanhang där alla kan träffas och det har man gjort nu. Både FK och AF ser kontakterna som mycket positiva nu. Flera träffar har ägt rum under våren. En kontakt har också tagits med Birgitta Jonasson, landsbygdsdirektören på Länsstyrelsen som håller i landsbygdsprogrammet. Hon kommer att ta över det initierade arbetet och PL kommer att lämna en rapport till henne om det påbörjade arbetet med kontaktuppgifter till alla involverade. Det finns även en kollega på LRF som kommer att fungera som kontakperson, och som också fanns med vid sista mötet med AF och FK. PL har också lovat att hon finns som en back-up även efter projektslut. Den tunga inledningen med arbetet för samverkansrådet kan möjligen bero på olika uppfattningar om projektets mål. Nu är dock situationen annorlunda och även personer från styrelsen har engagerat sig i frågan. AF och FK vill gärna veta vilka jobb som finns inom branschen och här finns en stor spännvidd med alltifrån enklare sysslor som rensning inom trädgårdsskötsel till mycket avancerade arbetsuppgifter som kräver utbildning och intresse för teknik. AF ser inte detta som något problem utan ser det viktiga i att en dialog kommer till stånd och därefter finns en rad olika stöd och andra lösningar som AF kan bidra med. Att lära upp en person kan ses som ett problem men där har diskuterats lösningar där företagaren skulle kunna erbjudas en person som tar över de egna arbetsuppgifterna medan företagaren kan ägna en period till att lära upp praktikanten. 19

20 Regelbunden uppföljning av projektet till projektdeltagare hur har det fungerat? Det har inte förekommit någon regelbunden återkoppling från projektet till deltagarna. Två nyhetsbrev har kommit ut totalt. Där fanns ambitionen att det skulle fungerat på ett annat sätt där man skulle ha lyft fram goda exempel och även presentera de aktuella företagen i projektet. Bristande samverkan med kommunikatören ledde till att inte fler brev producerades. En annan tanke var att kalla samman samtliga deltagare en gång per termin, vår och höst för att ge dem möjlighet att knyta kontakter. Dock förverkligades inte den idén p g a att PL hade uppfattningen att det rådde ett relativt lågt intresse initialt för kurserna och drog slutsatsen att deltagarnas intresse för att delta vid fysiska möten som de heller inte önskat sig skulle vara ännu lägre. Idag kan PL se att hon gav upp den tanken för lätt. Arbetet med tillgänglighet hur har det fungerat? I alla sammanhangen av kursarrangemang har Handisams checklista använts och PL har inte fått några indikationer om att det inte ska ha fungerat. Vidare är numera Handisams checklista implementerad hos LRF så den som bokar lokaler använder listan. Detta initiativ har tillkommit i och med projektet. PL var på besök på LRF i Stockholm förra vården och hade möte med kommunikationschefen och presenterade tankarna kring tillgänglighet och det resulterade i att checklistan ska lyftas in i kommunikationshandboken som alla kommunikatörer använder. Tidigare har detta inte funnits med någonstans. PL deltog även vid en genomgång av de stora konferenslokalerna i Stockholm m h a checklistan vilket innebar en del förändringar i lokalerna som t ex märkning av stora glaspartier och trappor. Arbetet med jämställdhet hur har det fungerat? PL kontaktade bl a ett projekt i Olofström där man hade bjudit in Per Lärkeryd som föreläsare. Han jobbar som VD för Norra skogsägarna och sitter bl a med i en expertgrupp inom Norra skogsägarna som arbetar med företagande på lika villkor 15. Lärkeryd lyfter fram att det är lönsamt att tänka jämställt. Dessutom är han man och han blir trovärdig då han talar utifrån verksamheter som åhörarna känner igen. I kompetensplanen har PL skrivit att detta är obligatoriskt att en från varje företag ska delta i jämställdhetsutbildning, men så har inte skett. Ett enda företag har deltagit. Inbjudan har också gått ut till personalen inom LRF sydost och även till styrelsen. Ingen har deltagit i styrelsen och en person från personalen. Den person som deltog från personalen kunde dock i efterhand vittna om hur bra Per Lärkeryd var att lyssna till och att det borde vara något för styrelsen. I det skedet prövade regionschefen att bjuda in Lärkeryd till ett kommande styrelsemöte men just det datumet hade Lärkeryd inte möjlighet att komma och därvid har det stannat. Tid och ekonomi har betydelse i sammahanget då styrelsens medlemmar har rätt till arvode och för ett mötestillfälle uppgår kostnaderna för arvode till ca kronor varför en samordning uppfattas som nödvändig. Eventuellt kan ett samordnat tillfälle ske tillsammans med Södra skogsägarna senare under året, då Södra också visat intresse för Lärkeryd. PL har 15 Norra skogsägarnas hemsida: hämtad

21 förhoppningar om att arbetet fortsätter då det finns en person på LRF-sydost som tidigare arbetat med jämställdhetsfrågor på LRF centralt. Projektet har haft en idé om att lyfta fram goda exempel när det gäller kvinnliga entreprenörer som förebilder och även genomföra en föreläsningsserie med temat Den osynlige entreprenören. Hur har det fungerat? PL beklagar att inte denna aktivitet genomförts. Upplevelsen är att det inte funnits särskilt stort intresse för detta inom LRF. Kontakter togs med LRF centralt och där finns en person som erbjudit sig att komma ner för en föreläsning men det rann ut i sanden. Aktiviteten var i första hand avsedd internt. Att åstadkomma en större medvetenhet och ökad kunskap så att förtagarna vågar ta emot eller anställa praktikanter med funktionshinder. Resultat av det? Här upplever PL att det redan finns en medvetenhet sedan innan och det upplevs inte som ett problem ute i företagen. Man tar redan emot människor med funktionshinder. Det är ingen attitydfråga, hellre en praktisk fråga med möjlighet till handledning. Projektet som helhet? PL känner sig som helhet nöjd med projektet. Hon hade givetvis önskat att få med 45 företagen som startade. Nu blev det inte så men PL upplever att majoriteten av de som deltagit är nöjda. PL känner sig nöjd med att ha lyckats lösa en del udda utbildningar som gethälsovård t ex. Det har varit ett jätteproblem för södra Sverige då den enda som haft den kompetensen finns i Hudiksvall. Intresset verkar inte heller funnits här nere tidigare heller, men som PL uppfattat det kommer de att göra uppföljningskurser med kursledaren på egen hand då han snart går i pension och man riskerar att kunskapen försvinner. PL upplever att kursadministrationen har inneburit ett enormt arbete. Hennes uppfattning är att fördelningen mellan kurser hon hittat och som deltagarna själva hittat är ungefär I varje enskilt fall är regelverket sådant att man måste gå ut med tre offerter men i vissa fall har PL i samförstånd med ESF kunnat välja en kurs direkt då inga andra har funnits att uppbringa. Dock måste varje sådant fall ändå motiveras. I vissa fall har det inneburit ett riktigt detektivarbete att hitta dessa kurser. Information om hur processen måste gå till, vilka begränsningar som funnits när det gäller kostnader för kurserna, andra regler för deltagande m m gick ut till alla deltagare i samband med att de blev accepterade som deltagare i projektet (bilaga 4). Bland annat förklarade PL när hon mötte deltagarna att det inte fanns några öronmärkta pengar för varje företag. Initialt fanns ett riktvärde på kronor/företag som sedan reviderades efter samtal med ESF. Man har använt sig av statsstödsreglerna vilka anger att ett företag inte kan få mer än kr upp till den summan räknas det som bidrag av ringa betydelse. Över kr går statsstödsreglerna in och där hamnar inte något av företagen. I vissa fall har det uppstått missnöje när deltagare anmält sig till kurser och sedan inte kunnat delta och fått information att de kan faktureras för detta. Reglerna för detta var dock tydliga och PL har skrivit om detta i samma informationsbrev som ovan. 21

22 7.4 Enkäter Av 45 deltagande företagare har 24 personer besvarat enkäten gällande utbildningarna. De 24 svaren representerar inte 24 olika företag då de i några fall är flera anställda från samma företag som deltagit i utbildningarna. Alla personer har inte besvarat alla frågor vilket innebär att det inte alltid finns 24 svar på varje fråga. I några fall har en och samma deltagare markerat två alternativ i fråga 1 dessa svar är inte inräknade i resultatet. Procentsatsen är beräknad på antalet svar i varje enskild fråga. Totalt antal kvinnor: 17 st och totalt antal män: 7 st. Frågorna redovisas fråga-förfråga i detta avsnitt utan analys. 1. Motsvarade utbildningen dina behov? 1= inte alls, 6=över förväntan. Totalt 23 svar. Förväntningar 6=26 % 4=26 % 5=48 % För dig som är företagare: a. Bedömer du att utbildningen/aktiviteten kommer att medverka till att din lönsamhet kan öka inom 2 år? Totalt 19 svar. 15 Lönsamhet 10 5 Ja Nej 0 Ja Nej 22

23 b. I så fall, försök ange en procentsats på hur mycket: Totalt 10 svar 4 Uppskattad lönsamhet % 3 2 Uppskattad lönsamhet % 1 0 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% c. Har utbildningen/aktiviteten möjliggjort att ditt företag kan bredda sin verksamhet? Totalt 22 svar Ja Breddad verksamhet Nej Ja Nej 23

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Nätverksintegration i Härjedalen. NiH. Ett projekt i Härjedalens Kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet

Nätverksintegration i Härjedalen. NiH. Ett projekt i Härjedalens Kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Delrapport december 2014 Nätverksintegration i Härjedalen NiH Ett projekt i Härjedalens Kommun i samarbete med Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Jämtlands Län Ingemar Züchner 2015-01-07 1 Bakgrund

Läs mer

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen 1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Två medarbetare från JH Spårservice

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Nyanländas företagande

Nyanländas företagande Enskild motion MP1608 Motion till riksdagen 2018/19:1398 av Maria Ferm m.fl. (MP) Nyanländas företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda

Läs mer

RAPPORT December 2014

RAPPORT December 2014 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar! Förverkligade drömmar! I våra kontakter med områdena och i intervjuer och deltagarenkäter kommer det fram både stort och smått, som att få rätt medicin och behandling och må bättre, försörja sig själv

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: juni 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från LAPAB

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet Coompanion främja kooperativt företagande affärsutveckling regionalt, nationellt och internationellt nätverk Vi har 25 kontor i landet stöd från Tillväxtverket, kommuner, Landsting och medlemmar Vad vi

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region

Läs mer

Naturturism i Uppsala län

Naturturism i Uppsala län Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism i Uppsala län - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin 2010-05-10 HS Konsult AB Journalnummer: 2009-3403 Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...

Läs mer

20 Bilagor kort om programmen

20 Bilagor kort om programmen BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och

Läs mer

Ansökan om bidrag för 2016

Ansökan om bidrag för 2016 2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-00877 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Utvecklat företagande i travbranschen

Utvecklat företagande i travbranschen Utvecklat företagande i travbranschen Projektrapport 071129 Projektledare: Projektägare: Referensgrupp: Mats Norberg, LRF Konsult AB Johan Abenius, STC Carina Dahling, Skråmsta stuteri Jörgen Westholm,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer