Könsforskning pågår! (I)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Könsforskning pågår! (I)"

Transkript

1 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Könsforskning pågår! (I) Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS) rapport 2010:3

2 Layout: Daniel Cederberg, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV), 2010 Tryck: Västra Götalandsregionen, Göteborg, 2010 Rapport 2010:3 i VKV:s rapportserie URN:NBN:se Ytterligare exemplar kan laddas ner genom:

3 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Könsforskning pågår! (I) Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS) rapport 2010:3

4

5 In n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Introduktion 1 Upplevd konflikt mellan arbete och familjeliv i svenska 4 tvåförsörjarfamiljer Linda Lane & Margareta Bäck-Wiklund När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i 7 kontaktfamiljsinsatsen Margareta Regnér Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder 12 prostitution och liknande verksamheter Jari Kuosmanen och Mikaela Starke När män säljer och köper sex av män 16 Anneli Siring Avslöjandets tid. 23 Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Ninni Carlsson Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen 29 om kvinnors användande av våld i heterosexuella relationer Viveka Enander

6

7 In t r o d u k t i o n Gender and Sexuality in Social Work (GESS) är en samverkan mellan Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV). GESS stöds också av Socialstyrelsen. GESS verkar för möten mellan forskning och praktik, främst genom att anordna seminarieverksamhet. Seminarierna har tre huvudsakliga fokus: - Kön/genusforskning med relevans för socialt arbete - Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer - Sexualitet och sexuell hälsa GESS består även av ett nätverk av forskare vid Institutionen för socialt arbete med intresse för dessa frågor. Några av dessa forskare presenterade sin forskning vid endagskonferensen Könsforskning pågår!, onsdagen den 24 mars 2010 (se program sidan 3). Dagen hade tre övergripande teman: familj, prostitution och våld i nära relationer. Konferencier var Barbro Lennér Axelsson, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för socialt arbete och som sedan många år också arbetar med genus och sexualitetsfrågor i den globala styrelsen för internationella RFSU : International Planned Parenthood Federation. Barbro inledde med en samtidigt allvarlig och dråplig introduktion av dagen i vilken hon konstaterade att programpunkterna tycktes vara organiserade enligt principen att det skulle bli värre och värre under dagens lopp. Det är svåra frågor som hanteras inom socialt arbete, såväl inom akademin som i praktiken, men dessa frågor berör också människor liv på ett direkt vis och är därför livs-viktiga, menade dagens konferencier. Under Tema familj berördes olika former av familjer med olika slags konflikter kring fördelning av arbete och omsorgsansvar. Ämnet rörde sig från tvåförsörjarfamiljers konflikter kring arbetsfördelning till situationen för ensamma mödrar i konflikt med frånvarande fäder. Under rubriken Jämställdhet och konflikter i familjen presenterade Linda Lane resultat från en delstudie inom ett större europeiskt forskningsprojekt. Linda disputerade i ekonomisk historia 2004 med avhandlingen Trying To Make A Living: Studies in the economic life of women in interwar Sweden. I det aktuella projektet arbetar hon tillsammans med professor Margareta Bäck-Wiklund. Margareta Regnér presenterade utifrån sin avhandling från 2006: Familjebilder Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Rubriken på hennes anförande var När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen. Under Tema prostitution presenterade forskarna olika slags röster kring olika former av prostitution. Jari Kousmanen och Mikaela Starke presenterade röster från fältet kring kvinnor och män med intellektuella funktionshinder och deras erfarenheter av prostitution och prostitutionsliknande verksamheter. Jari disputerade 2002 med avhandlingen Finnkampen en studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige. Mikaela disputerade 2003 med avhandlingen A different parenthood?. Annelie Sirings presentation, När män köper och säljer sex av män, behandlade diskurser kring manlig prostitution, vilket också är temat för hennes kommande avhandling. Under Tema våld i nära relationer berördes såväl olika former av våld i nära relationer som diskurser och akademiska kontroverser kring dessa. Ninni Carlsson presenterade först sin avhandling Avslöjandets tid kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp (2009) under samma rubrik. Därefter presenterade Viveka Enander en kommande artikel: Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen om kvinnors användande av våld i nära relationer. Viveka disputerade 1

8 2008 med avhandlingen Women Leaving Violent Men: Crossroads of Emotion, Cognition and Action. Slutligen presenterade Siv-Britt Björktomta sin kommande avhandling om hedersrelaterat våld under rubriken Att växa upp som kvinna och symbol för familjens heder våldets olika former. Konferensen avslutades med en slutdiskussion och en elegant summering av dagen av dess konferencier. Könsforskning pågår! var ett välbesökt arrangemang: Hörsalen Sappören var fylld till bristningsgränsen. Vidare var konferensen uppskattad, vilket framgår av utvärderingen. Några kommentarer från denna: En mycket bra dag med olika intriktning men en röd tråd. Spännande att få vet vad institutionen arbetar med, känns ibland som skola och praktik är två olika system. Härlig blandning av både kvinnors och mäns utsatthet i sann genusanda! Mkt givande och intressant dag! TACK:-)!! Mycket intressant innehåll som presenterades på ett roligt och inspirerande sätt. För mig mycket nytänkande och överraskningar. BRAVO! I denna konferensrapport presenteras sammanfattningar av föredragen, skrivna av föredragshållarna. Den uppmärksamme läsare som jämför programmet för konferensen med denna rapport kommer dock att märka vissa skillnader. Två presentationer på programmet saknas: Ulla-Carin Hedin fick förhinder och presenterade ej vid konferensen, och Siv-Britt Björktomta avstod av tidsskäl från att skriva en sammanfattning av sin presentation till denna rapport. Vidare skiljer sig rubrikerna på några bidrag från rubrikerna på presentationerna i programmet. Jag har dock valt att låta författarna sätta den rubrik på texten de funnit mest relevant. Detta är i linje med den princip jag använt genomgånde vid min redigering: denna har skett med lätt hand, och jag har bland annat låtit de olika presentatörerna/författarna själva välja om de skall ha med referenser och i vilken form dessa i så fall skall presenteras. Jag har också valt att kalla denna rapport Könsforskning pågår! (I). Det är den romerska siffran inom parentes som är det viktiga här. Min förhoppning är att detta skall vara den första av flera sådana konferenser och konferensrapporter, och att könsforskningen vid Institutionen för socialt arbete skall fortsätta att pågå. Ytterligare en förhoppning från min sida har redan infriats: samverkan mellan Institutionen för socialt arbete och Västra Götalandregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer kommer att fortsättas såväl som stärkas; vilket markeras av att denna Könsforskning pågår! (I) ges ut som den tredje rapporten i VKV:s rapportserie. Viveka Enander, forskningsansvarig vid VKV samt samordnare för GESS. 2

9 Gender and Sexuality in Social Work Heldagskonferens Könsforskning pågår! Program onsdag 24 mars Hörsal Sappören, Campus Haga, Sprängkullsgatan 25 Inledning av dagen: Barbro Lennér Axelsson Tema familj Jämställdhet och konflikter i familjen: Linda Lane När den goda viljan inte finns om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen: Margareta Regnér Kaffepaus Tema prostitution Kvinnor och män intellektuella funktionshinder prostitution: röster från fältet: Jari Kousmanen och Mikaela Starke När män köper och säljer sex av varandra: Annelie Siring Lunch Tema våld i nära relationer Avslöjandets tid kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp: Ninni Carlsson Våldsamma kvinnor? Den akademiska diskussionen om kvinnors användande av våld i heterosexuella parrelationer: Viveka Enander Att växa upp som kvinna och symbol för familjens heder våldets olika former: Siv-Britt Björktomta Villa Karin en utvärdering av jourplatser för misshandlade och missbrukande kvinnor: Ulla-Carin Hedin Slutdiskussion och avslutning av dagen: Barbro Lennér Axelsson Det finns fortfarande några platser kvar. Anmälan senast onsdag 17 mars till: Först till kvarn! 3

10 Upplevd k o n f l i k t mellan a r b e t e o c h familjeliv i svenska t vå f ö r s ö r ja r fa m i l j e r Linda Lane & Margareta Bäck-Wiklund Inledning Förändringar i arbetsliv och familjeliv under det senaste århundradet har gjort livet allt mer stressande för familjer. Nu när tvåförsörjarfamiljer har blivit den vanligaste försörjningsmodellen i Sverige uppmärksammas det faktum att en allt större del av svenska familjer finner det svårt att hitta en tillfredsställande balans mellan kraven från arbetet och kraven i familjelivet. Syftet med vår forskning har varit att analysera och förklara svenska tvåförsörjarfamiljers upplevelser av så kallad arbete-familj konflikt och att ge insikt i varför konfliktnivån bland svenska i tvåförsörjarfamiljer ökar. 1 Vi inleder med en kort presentation av begreppet arbetefamilj konflikt följd av en översikt över forskning kring ämnet och det svenska institutionella kontexten. I de följande avsnitten presenterar vi och diskuterar våra resultat och avslutar med några avslutande kommentarer. Arbete-familj konflikt Arbete-familj konflikt uppstår när det finns höga krav på arbetet och i familjen och det samtidigt inte finns tillräckligt med tid till förfogande för att uppfylla alla dessa krav på ett tillfredställande sätt (Higgins och Duxbury 1992). Arbete-familj konflikt har visat sig leda till olika stressrelaterade konsekvenser samt att påverka individens förmåga att uppfylla roller i familjen och som föräldrar. De kumulativa kraven på balansering av roller i arbets- och familjedomäner kan resultera i två typer av konflikter: konflikter från arbete-till-familj och konflikter från familjtill-arbete. Arbete-till-familj konflikt uppstår när arbetets krav stör familjelivet. Omvänt uppstår familj-till-arbete konflikt när familjens krav stör individens förmåga att utföra sitt arbete. Tidig forskning om arbete-familj konflikt utgick till stor del från den traditionella synen på arbete och familj som två separata autonoma sfärer, där män tagit på sig rollen som familjeförsörjare och kvinnor rollen som hemmafruar. Allt eftersom fler kvinnor trätt in på arbetsmarknaden har forskning om arbete-familj konflikt i större utsträckning börjat omfatta studier av förändrade könsroller och arbetsmönster. Forskning som undersökt heterosexuella par visar att samhällets förväntningar på könsuppdelningen i arbetslivet leder till att män och kvinnor upplever arbete-familj konflikt olika: män erfar mer arbete-till-familj konflikt medan kvinnor upplever mer familj-till-arbete konflikt (Higgins och Duxbury 1992). På så sätt kan man säga att individens upplevelse av arbete-familj konflikt är relaterad till hur individer förstår och värdesätter uppgifter som tilldelats dem som män och kvinnor. Med förändrade arbetsmönster och könsroller, har det blivit allt svårare att upprätthålla tydliga uppdelningar mellan arbete och familj. Gränserna har blivit suddigare och både kvinnor och män rapporterar att arbetet inskränkt på deras förmåga att fullt ut delta i familjeaktiviteter och omvänt att familjelivet påverkat deras möjligheter att göra ett bra jobb på arbetet. I tvåförsörjarfamiljer är en viktig aspekt huruvida paret upplever att de har en rättvis arbetsfördelning (Coltrane 2000). Bidragande till arbete-familj konflikt är inte bara vem som 1 Papret i sin helhet publiceras 2010 med titeln: Perceived work-life conflict among Swedish women in dualearner families, i de Villota, P., Addis, E., Eriksen, J. Degavre, F. and Elson, D.(eds.) ell-being Well-being and nstitu- Institutions: a gender approach, London: Ashgate. För mer information om Project Quality besök vår website: 4

11 gör vad, hur och när, utan också huruvida paret uppfattar fördelningen av arbetet mellan dem som rättvist (Major 1993). I fördelningen av hushållsarbetet är vilken typ av uppgift som utförs till exempel viktigt för upplevelse av rättvisa. Blair och Johnson (1992) fann att ju oftare män utför traditionella kvinnosysslor såsom städning, matlagning och barnomsorg, desto mer rättvis uppfattas fördelningen av hushållsarbete av kvinnor. Generellt gäller att ju mer jämlik fördelningen av hushållsarbete är mellan paret, desto större är också känslan av rättvisa. Omvänt gäller att om en part gör mer än sin beskärda del av hushållsarbetet är detta förknippad med oenighet, hög stressnivå, äktenskapliga missnöje och lägre nivåer av välbefinnande (Lavee och Katz 2002). Det sätt oenigheter och dispyter uttrycks och deras potential för att påverka arbete-familj konflikt beror på partnernas förhandlingsförmåga. Med hänvisning till kvinnors dubbla börda av betalt arbete och hushållsarbete, hävdar Hobson (1990) att kvinnor har tre alternativ: 1) att utgå - sluta arbeta och koncentrera sig på hemarbete eller alternativt lämna relationen, 2) att vara lojala - acceptera förhållandet som det är och utstå den dubbla bördan av betalt och obetalt arbete, eller 3) att ge röst - uttrycka missnöje och förhandla fram en mer jämlik fördelning av hushållsarbete. Gershuny et al. (2005) hävdade att valet av att utgå, vara lojal eller ge röst beror på faktorer såsom den institutionella kontexten, var man befinner sig i livscykeln samt tillgång till rättsliga, ekonomiska och sociala resurser. Sverige har i ett halvt sekel drivit en politik för jämställdhet som ger både kvinnor och män möjlighet att kombinera arbete och familj. Svensk familjepolitik uppmuntrar till ekonomiskt oberoende för båda parter. Men för att dra full nytta av välfärdssystemet måste man delta på arbetsmarknaden, där heltidsanställning ger det bästa stödet och den högsta inkomsttryggheten. På dagens svenska arbetsmarknad arbetar de anställda fler timmar, upplever ökad arbetsintensifiering, längre pendeltider och ökade krav på flexibilitet från arbetsgivaren. Kraven på arbetet och i hemmet har ökat. Familjepolitiken har släpat efter och har inte kompenserat löntagare för strukturella förändringar på arbetsmarknaden, och jämställdhetspolitiken har inte heller lyckats göra stora förändringar i könsuppdelningen i hemmet. Följaktligen erfar svenska tvåförsörjarfamiljer problem med att balansera arbete och familjeliv och rapporterar ökad arbete-familj konflikt (Bygren et al. 2004). Resultat och slutsatser De data vi använt är en undersökning av 448 gifta/sammanboende svenska tvåförsörjarfamiljer från fyra organisationer i tjänstesektorn. Undersökningen genomfördes mellan december 2006 och juni 2007 som en del av Quality of life in a changing Europe, ett projekt som finansieras av Europeiska unionens sjätte ramprogram. Våra resultat visade ingen skillnad i medelvärdet mellan kvinnors och mäns erfarenheter av arbete-familj konflikt. Men vissa skillnader framkom mellan de manliga och kvinnliga respondentgrupperna. De manliga respondenterna bodde i hushåll med högre inkomster tillsammans med en partner med jämlik utbildningsnivå. De kvinnliga respondenterna levde däremot med en partner som hade lägre utbildning, vilket ledde till att de i genomsnitt hade lägre inkomster i hushållet. De manliga respondenterna upplevde högre karriär krav, medan de kvinnliga respondenterna upplevde större anställningsotrygghet. Vidare tillbringade kvinnorna fler timmar med att utföra hushållsarbete än männen - och dessutom uppfattade de kvinnliga respondenterna (i högre grad än de manliga) att de gjorde mer än sin beskärda del av hushållsarbetet. Den statistiska analysen visade att 19,6 procent av kvinnorna som uppfattade att de gjorde mer än en skälig andel av hushållsarbetet rapporterade meningsskiljaktigheter eller dispyter kring fördelningen av hushållsarbetet mycket ofta och 42,7 procent rapporterade detsamma ganska ofta. Att jämföra med att ingen av de män som angivit att de utförde mer än en skälig andel 5

12 av hushållsarbetet rapporterade sådan oenighet. Av de män som angett att de utförde mindre än en skälig andel av hushållsarbetet rapporterade däremot 33,0 procent att de mycket ofta hade meningsskiljaktigheter eller dispyter med sin partner kring fördelningen av hushållsarbetet medan 41,3 procent rapporterade detsamma ganska ofta. Vår analys visade att när både kvinnor och män utfört vad de ansåg vara en rimlig och skälig andel av hushållsarbete rapporterade 92,1 procent kvinnor och 89,2 procent män att de sällan eller aldrig upplevde meningsskiljaktigheter eller dispyter kring fördelning av hushållsarbetet. Vi drar slutsatsen att hur parterna i tvåförsörjarfamiljer delar och fördelar arbetet i och utanför hemmet beror på vilken könsideologi de omfattar; par som stöder en jämliksoch jämställdshetsideologi har också en mer jämlik fördelning av arbetet. Vidare beror arbetsfördelningen också på vilken makt och möjlighet respektive part har att kräva en rättvis del av arbetet från den andra. I dagens Sverige erfar kvinnor skillnaden mellan de förväntningar som uttrycks i jämställdhetspolitiken och den vardagliga fördelningen av könade arbetsuppgifter som en källa till frustration vilken bidrar till deras upplevelse av arbete-familj konflikt. Men eftersom de värdesätter jämlikhet, är svenska kvinnor jämförelsevis mer benägna att rapportera oenigheter till följd av att deras partner utför mindre än sin beskärda del av hushållsarbete (Nordenmark och Nyman 2003). I sin strävan att ge röst åt sitt missnöje stöds svenska kvinnor av svensk jämställdhetspolitik, av en familjepolitik som minskar risken för fattigdom och av progressiva sociala normer, vilket sammantaget hindrar kvinnor från att tvingas välja mellan arbete och familj. Det svenska jämställdhetspolitikens mål har ännu inte realiserats och det finns fortfarande en stark traditionell könsuppdelning i arbetslivet och i hemmen. Svenska män och kvinnor är inte jämställda men tillräckligt har ändrats för att svenska kvinnor skall våga uttrycka sin önskan om en alternativ fördelning. Kanske blir allt frid och fröjd när jämställdheten är uppnådd, men vår forskning pekar på att vägen dit kommer att vara kantad med bråk. Jämställdheten har ett pris, javisst har den det. Referenser Blair, S. and Johnson, M Wives perceptions of the fairness of the division of household labor: the intersection of housework and ideology. Journal of Marriage and the Family, 54(2), Bygren, M., Gähler, M. and Nermo, M Familj och arbete, Stockholm: SNS förlag. Coltrane, S Research on household labor: Modelling and measuring the social embeddedness of routine family work. Journal of Marriage and Family, 62(4), Gershuny, J., Bittman, M., and Brice, J Exit, Voice and Suffering: Do Couples Adapt to Changing Employment Patterns. Journal of Marriage and Family, 67(3), Higgins, C.A. and Duxbury, L.E Work family conflict: a comparison of dual-career and traditional-career men. Journal of Organizational Behaviour, 13(4), Hobson, B No Exit, No Voice: Women s Economic Dependency and the Welfare State. Acta Sociologica, 33(3), Lavee, Y. and Katz, R Division of Labor, Perceived Fairness, and Marital Quality: The Effect of Gender Ideology. Journal of Marriage and Family, 64(1), Major, B Gender, entitlement and the distribution of family labor. Journal of Social Issues, 49(3), Nordenmark, M. and Nyman, C Fair or unfair? Perceived fairness of household division of labour and gender equality among women and men: The Swedish case. European Journal of Women s Studies, 10(2),

13 Nä r d e n g o d a v i l ja n i n t e f i n n s o m f r å n va r a n d e fä d e r i kontaktfamiljsinsatsen Margareta Regnér Mitt anförande byggde framför allt på en artikel i min avhandling som har samma rubrik som föredraget dvs. När den goda viljan inte finns - om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen. Rubriken på avhandlingen som var klar 2006 är Familjebilder Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Det viktigaste innehållet i anförandet var följande: Varför ensamstående mödrar ansöker om kontaktfamilj och något om synen på moderns egna behov Ensamstående mammor är sedan lång tid i total majoritet som sökande av insatsen kontaktfamilj. Det har i denna studie liksom i andra studier visat sig att mammorna framför allt söker avlastning från ett konstant och ensamt omsorgstagande om sina barn. 2 Gemensamt för mammorna var att de saknade funktionellt stöd i sina nätverk. Detta betyder också att fadern inte deltar eller deltar mycket knapphändigt i omsorgen om barnet. De hade också en knapp ekonomi. Det vanligaste uttryckta hjälpbehovet när mammorna sökte kontaktfamilj var alltså den egna avlastningen. Den frånvarande fadern tillsammans med brist på kontinuerligt stöd från släktnätverket påverkar att den ensamma mamman har väldigt lite tid för sig själv. Att ständigt ha ensamt ansvar för sitt/sina barn ledde i många fall till isolering. Tiden för umgänge med gamla vänner var bristfällig och till slut tappade flera mammor kontakten även med dessa. På detta sätt saknade mammorna också tillfällen att kunna knyta nya kontakter. De saknade också tid för mer grundläggande behov, som en mamma uttryckte det, t ex att kunna få vara ensam och kunna sova och äta när man vill. Det som gjorde att mödrarna ansökte om kontaktfamilj (ofta väl sent uttryckte de i efterhand) var en livssituation där familjen blivit allt mer isolerad och där den ensamma mamman inte såg någon möjlighet till vila, distans eller eftertanke. Michael Gähler talar om task-overload som svårigheten att ta hand om alla uppgifter den ensamma mamman både kräver av sig själv liksom blir avkrävd omgivningen. Utan en annan vuxen i hushållet måste mamman dessutom vara tillgänglig hela tiden, då många av barnets behov eller krav från barnen inte går att skjuta upp eller negligera. 3 Forskare har också beskrivit hur vardagliga bekymmer, om de är flera, kan vara lika belastande som dramatiska krishändelser, men att det ofta är svårare att få stöd. 4 Flera mammor talade om vikten av ett andningshål. Men samtidigt var det vanligt att mödrarna hade skuldkänslor för att de lämnade bort sina barn och satte sina egna behov främst i och med detta, även om det bara var ett eller två veckoslut i månaden. Dessa skuldkänslor delar mödrarna med mödrar över lag. Elwin Novak skriver: Och den kvinnlighet som bygger på att ta ansvar för barn är speciellt känslig för mammors egna behov. En sådan kvinnlighet bygger på anpassning och 2 Studiens urval var inriktat på mammor som typfall även om en pappa fanns med som jämförelse. Hans situation och behov liknade mammornas. Se t ex Andersson, Gunvor. & Bangura Arvidsson, Maria (2001). Vad vet vi om insatsen kontaktperson/-familj? Lunds universitet: Meddelanden från socialhögskolan 2001:1. 3 Gähler, Michael (1998) Life After Divorse. Economic, social and psychological well-being among Swedish adults and children following family dissolution. Stockholm University. Doctoral dissertation. Departement of Dociology. Swedish Institute for Social Research 32. La arus, Lazarus, R (1999) Stress and Emotion. A new synthesis. ew New ork: York: Springer Publishing ompany. Company. : : I: Lennéer Axelsson, Barbro (2010) Förluster. Om sorg och livsomställning. Sthlm Natur & Kultur (utges hösten 2010) 7

14 största möjliga tillgänglighet för barnet, och inte på ett behov av att det ska finnas någon annan där och dela, och kanske till och med befria mamman från ansvaret. 5 Eftersom mödrarnas situation i majoriteten av fallen påverkades av fäders umgängesvägran (se mer nedan) synliggjordes i denna studie hur mäns valfrihet och handlingsutrymme kan bidra till att kvinnor nödgas ställa in sig på ett mycket litet handlingsutrymme. Att begära jämställdhet för egen del kan dessutom ses som ett hot mot barnets bästa. 6 Det är socialsekreterarnas uppgift att se till barnets bästa, men den förvaltningsmässiga registreringen på barnet betyder faktiskt att mammans behov av avlastning inte kan erkännas i insatsen utom möjligen som en bakgrundsförståelse hos den enskilda socialsekreteraren som gör att hon blir mamman behjälplig i att finna motiveringar för beslutet. Men här riskerar mammans och barnets familj att överproblematiseras i utredningen för att bevilja biståndet. Kontaktfamiljsinsatsen belyser umgängesvägran och hur mödrar söker att skapa faderskontakt Det gemensamma föräldraskapet uppmuntras i samhället även om föräldrar inte lever tillsammans och gemensam omsorg antingen man sammanbor eller inte (via vårdnad, boende och umgänge). Detta motiveras med tanken om barnets bästa, i nutiden uttolkat i föräldrabalken som barnets behov av båda sina biologiska föräldrar. Dessutom har skett en förstärkning i synen på mödrar och fäder som jämställda. Men myndigheterna talar olika till mödrar och fäder: Trots jämställdhetspolitikens tal om likhet - att det inte spelar roll om en förälder är mamma eller pappa - finns ett särartstilltal från myndigheterna som bygger på att pappor är en annan sort än mammor. Pappan förväntas idag vara viktig i sig själv som pappa, men jämfört med mamman (som i tilltalet anses ha moderskapet naturligt) måste han läras upp och i detta vädjar man till mannens goda vilja (t.ex. i föräldraförsäkringen). Vidare exempel på detta är propositionen 1997/98:7 i skrivningarna om umgängesvägran och umgängessabotage. För umgängesvägran (när en förälder undandrar sig umgänge med sina barn) föreslås inga sanktioner mot den vägrande föräldern, med motiveringen att det finns risk att umgänge som tvingas fram med sanktioner verkar i fel riktning vad gäller relationerna (s. 62). Bristen på rättsliga lösningar i detta fall kallar juristen Nordborg ett rättstomt rum. 7 I fallet umgängessabotage (när en förälder hindrar en annan från umgänge) skriver propositionen att det finns skäl att inta en sträng hållning (s. 62) med föreslagna sanktioner i form av böter, verkställighet via polis och prövning av vårdnadsfrågan. Ett par jurister skrev: Umgängesrätten kan alltså beskrivas som en frivillig aktivitet för föräldern, men en plikt för barnet. Umgängesrätten är inte en barnrätt men en föräldrarätt. 8 Skillnaden i ordval (vägran och sabotage) och sanktioner kan bidra till att det ena agerandet kan uppfattas så mycket värre än det andra. Det vill säga att barn som hindras av föräldern det bor hos att träffa (oftast) pappa far mer illa än barn som hindras att träffa pappa utifrån hans eget val. Det kan till och med gå så långt att fäders vägran att träffa barnen skylls på mödrarna eftersom debatten i stort sett enbart handlat om s.k. umgängessabotage. Genom att enbart det ena agerandet (umgängessabotage) kan hanteras i rättsprocessen synliggörs detta, men det betyder inte att det är mer vanligt förekommande. Det finns det ingen statistik som pekar 5 Elvin Nowak, Y (2005) Världens bästa pappa? Om mäns relationer och strävan att göra rätt. Stockholm: Albert Bonnier förlag. 6 Bekkengen, L. (2003) Föräldralediga män och barnorienterad maskulinitet. I Johansson, T. & Kousmanen, J. (Red.) (2003) Manlighetens många ansikten fäder, feminister, frisörer och andra män. Malmö: Liber. s Nordborg, Gudrun. (1997) Om juridikens kön. I Nordborg, G. (Red.) Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap. Stockholm/Stehag: Symposion. 8 Bergman, E. & Högberg, C. (2002). Inrätta barndomstolar! Socialpolitik. Mars 2002: nr 1, s

15 på. Kontaktfamiljsinsatsen är antagligen ett område där inflytandet av denna lagstiftning och problemet umgängesvägran synliggörs. Vid intervjuerna med mödrarna beskrev dessa ofta förhållandet till barnafadern redan innan frågor om honom ens hade hunnit ställas. Det visade sig att de flesta av mödrarna hade förväntat sig delad omsorg eller åtminstone ett regelbundet umgänge mellan far och barn även fast de inte levde tillsammans med barnets far. Istället beskrev de både fäder som inte alls träffade sina barn och fäder som träffade barnen sällan och så oregelbundet att mor och barn inte kunde förlita sig på när kontakten skulle bli av. Ett par exempel från mammorna: Oregelbundet umgänge att skapa en far? Mamman märkte tidigt att den blivande pappan inte ville flytta ihop. Men han ville gärna ha barn, säger hon. De pratade mycket om hur det skulle fungera om parrelationen tog slut och pappan lovade att ställa upp till 100 %. Mamman hade samtidigt upplevt en mycket traumatisk händelse och var väldigt noga med att få veta att jag inte skulle bli ensam med barnet för jag kände mig svag. Annars var hon osäker på om hon skulle behålla barnet, säger hon. Pappan sökte jobb utomlands och for när pojken var ett par månader. Han skulle vistas hemma regelbundet, men så har det inte blivit. Han var hemma utan att höra av sig och har talat om att flytta utomlands. Mamman vet aldrig när han kommer hem: Säger han att han ska komma i maj kan han komma i augusti, säger hon. Jag vet inte var jag har honom. På senare tid har de dock kunnat tala om scheman på en familjemottagning. Mamman saknar att ha fått dela pojkens utveckling med pappan, men tror inte på kärnfamiljen. Då hon inte vill att barnet ska ha föräldrar som hatar varandra säger hon aldrig ett ont ord om pappan, fast jag skulle kunna, för jag tycker han har varit vidrig. Istället säger hon att pappan tycker om pojken och ljuger och säger att han längtar efter pojken fast jag inte vet om det är sant. Hon pratar ofta om pappan för att pojken inte ska glömma honom och kommenterar detta: Så tror jag att jag är bra faktiskt. När jag jämför med några andra kan jag verkligen säga att jag jobbar med det här. Men hon kommer aldrig att kunna lita på pappan sedan han lovade att vara pappa till 100 %: För jag litade på honom då. Idag, när pojken är fem år, har pappan vistats mer hemma och för första gången har pojken sovit över hos honom. Mamman ser att han är förtjust i pojken och är glad för det. Mammans övertygelse om vikten av pojkens kontakt med fadern är orubblig. Inget umgänge pappa med fjärrkontroll Pappan pluggar på annan ort men mamman anser att hon vet att han är oftare hemma än han säger. Hon säger: Jag har bett honom om regelbundenhet även om det bara är en gång i månaden eller en helg varannan månad. Då hade jag åtminstone en helg varannan månad som jag visste och kunde planera saker, men han går inte med på det. Hon vet inte om umgänget kommer till stånd förrän kvällen innan och även när det varit mer regelbundet är det bara ett tag framöver. Hon vet inte när regelbundenheten tar slut. Att pappan inte tagit barnen regelbundet har gjort att mamman är sjukskriven 25 % nu, menar hon. Mamman uppger att 5 åringen träffat fadern sammanlagt 5 timmar i sitt liv. Hon har också bett pappan att träffa de äldre barnen samtidigt som kontaktbarnet är i kontaktfamiljen men har inte fått svar. Även socialsekreteraren beskriver hur hon har gått bet i sina försök att diskutera med pappan. Inget umgänge den kränkte fadern? Två mammor har svårt att förstå sig på pappan som avvisar kontakt men de tror båda att orsaken ligger i att de själva tagit initiativ till separationen, det vill säga att mannen känt sig 9

16 kränkt. Deras önskan är att barnet får kontakt med pappan som identifikationsobjekt. Så när jag var i 5:e månaden, då så delade vi på oss totalt och det har han ju inte kunnat glömma. Så han är ju rätt bitter och jättearg. Så det är därför han inte vill ha med barnet att göra. Antar jag ( ) Men jag kontaktar honom ideligen, ideligen. (Men han vill inte?) Nej han vill inte prata med mig. ( ) Och jag väntar mig inte heller att han ska fungera som nå n avlastning utan jag är ute efter att barnet ska få veta vem pappan är. Och få en bild av honom. Kontaktfamiljsinsatsen som emancipatorisk kraft En motbild mot dessa beskrivningar är att kontaktfamiljsinsatsen (även om den är komplicerad att hantera) innebar att mammorna inte behöver vara utlämnade till godtycke när det gäller umgänge och avlastning. Liljeström & Kollind beskrev 1990 förändringen av kvinnornas familjeposition i samhället. De menade att förutom rollerna maka och mor, har moderna kvinnor också rollen som försörjare, medborgare och individer med egen tid. Kvinnor har idag tillgång till egna, från familjen avskilda livsvärldar, sade de. 9 Kontaktfamiljsinsatsen kan tillerkänna också mödrar som inte har avlastning rätt till egen tid (utöver arbetstiden), vilket för studiens mödrar framstod som utopiskt innan insatsen. Några mammor beskriver vad som kan tolkas som frigörelse ur ett mentalt underläge. Den första mamman ovan beskriver hur pappan nu är hemma och umgås mer med barnet, men säger att han är irriterad över att barnet ska vara i kontaktfamiljen kommande helg istället för med honom och tillägger: vi kan ju inte anpassa efter när hans pappa behagar dyka upp, och menar att det måste ju vara kontinuitet. I det fall där inget umgänge med kontaktbarnet och endast ett oregelbundet umgänge med de äldre barnen fanns, berättar mamman på liknande sätt hur hon efter kontaktfamiljsinsatsen har vant sig vid oregelbundenheten och planerar nu som om fadern inte skulle ha barnen. Passar det inte henne får han inte träffa dem för jag kan inte hänga upp mitt liv på att han ska höra av sig. Jag har kommit så långt nu efter fem år. Det finns ibland farhågor bland socialsekreterarna att kontaktfamiljsinsatsen skulle motverka faderns möjlighet till deltagande runt barnet, en tanke som verkar bygga på bilden av fadern som icke handlingskraftig. Bangura Arvidsson menar att socialsekreterare ser fäder som offer : Socialsekreterarna förväntar sig att fäder vill vara delaktiga, men att de måste stödjas, peppas, och hjälpas i sin fadersroll eftersom den inte uppfattas falla sig lika naturligt som modersrollen gör (s. 283). 10 Ett resultat av denna studie är att en förändring mot ökat umgänge har inletts genom att mammorna (ofta via kontaktfamiljsinsatsen) har blivit starkare och brutit sig ur den situation som den tidigare isoleringen och den bristande kontrollen innebar. En mamma säger som förklaring till att umgänget har ökat att både pappan och hon själv har ändrat sig: Han har mognat och jag själv har blivit starkare och mer bestämd. Insatsen har gett mödrarna större oberoende och styrka och därmed bidragit till ett bättre förhandlingsläge eftersom de inte behöver pappans stöd på samma sätt längre. I propositionen 1997/98:7 finns en tendens till att se fadern som maktlös. Fadern ska lockas in i sitt ansvarstagande och förväntas inte naturligt ta sin plats. Om han lockas, peppas och lärs upp antar man att den goda viljan kan växa fram. Ett sådant synsätt leder till att kvinnor i den situation, som mina informanter beskriver, ensamma får ta konsekvenserna av föräldraskapet liksom ensamma får bära ansvaret för barnets behov av umgänge med den andre föräldern. 9 Liljeström, Rita & Kollind, Anna-Karin (1990) Kärleksliv och föräldraskap. Stockholm: Carlssons bokförlag, s Bangura Arvidsson, Maria (2003) Ifrågasatta fäder. Olika bilder av fäder till socialt utsatta barn. Akademisk avhandling. Socialhögskolan, Lunds universitet. s

17 Bilden av den maktlöse fadern kan starkt ifrågasättas och ger en vrångbild när det gäller umgängesvägrande fäder, menar jag. Denna studie visar att det snarare är mödrar och barn som löper risk att bli maktlösa vid umgängesvägran. Kontaktfamiljsinsatsen kan dock medverka till förändring av detta mönster. Mödrar kan genom kontaktfamiljsinsatsen minska sin utsatthet och sitt beroende. När de dessutom upplever mer egenmakt och visar sitt oberoende, tycks vissa fäder i större utsträckning vilja ta sitt fadersansvar! Weiss har liknat det ensamstående föräldraskapet med ett kontor. Liksom på ett underbemannat kontor är det för det mesta inga problem. Men då och då ställs det krav på alla på kontoret att de höjer sin kapacitet. Allihop måste rycka in för att utföra det som behövs, oberoende av titel och officiell position. En del saker måste avklaras snabbt och annat kan inte utföras alls. Vid dagens slut är folket på kontoret förmodligen utmattade: de känner kanske att det har ställts för stora krav på dem; de är kanske förbittrade över att de behövde göra så mycket. Weiss fortsätter: And yet, simultaneously, they may be pleased with themselves, think better of themselves, because they have, after all, kept the enterprise going. The great majority of single parents, I think, will recognize their own lives in this analogy. To be a single parent is to head a family that is often understaffed. Being a single parent is not quite an either-you-are-or-you-aren t condition. Rather, it admits of more or less. (s. xi-xii) 11 Livet som ensamstående är ofta inte så tydligt eller ensidigt negativt. Precis som beskrivs ovan är föräldrarna ofta nöjda med sitt eget föräldraskap som innebär att vara 150% förälder, dvs. because they have, after all, kept the enterprise going. Samtidigt upplevs den regelbundna avlastningen som kontaktfamiljen erbjuder, trots att det kanske bara rör sig om ett veckoslut i månaden, som en oerhörd lättnad. Flera föräldrar beskriver hur det skulle vara närmast en katastrof om den upphörde. Bara vetskapen om att en sådan helg kommer medför trygghet. Det föräldrarna beskriver är med andra ord inte statiskt utan växlar, något som analogin med det underbemannade kontoret ger uttryck för. Själva avlastningen innebär en vila från en tät relation, men också ett erkännande av mammans rätt till ett eget liv utanför moderskapet. Någon mamma beskriver dessutom hur kontaktfamiljen avlastar den skuld hon känner för att barnet inte får leva i en hel familj. En annan menar att kontaktfamiljen avlastar den skuld som uppstår när hon ber om hjälp från personer i det egna nätverket (se mer i avhandlingen). Avlastningen är antagligen i högsta grad mental. Själva regelbundenheten och möjlighet till framförhållning påverkar mammans möjlighet att planera och hon blir inte utlämnad till att söka ändra på bristande eller inget umgänge från fadern. 11 Weiss, Robert S. (1979) Going it Alone. The Family Life and Social Situation of the Single Parent. New York: Basic Books, Inc., Publishers. 11

18 Kv i n n o r o c h m ä n m e d intellektuella f u n k t i o n s h i n d e r p ro s t i t u t i o n o c h liknande verksamheter Jari Kuosmanen och Mikaela Starke Syfte Studiens övergripande syfte har varit att kartlägga förekomsten och formerna av personer med intellektuella funktionshinder och deras deltagande i prostitution och prostitutionsliknande verksamheter i Västra Götalandsregionen. Syftet har vidare varit att undersöka hur olika verksamheter bemöter och arbetar med frågorna. Metod och material De huvudsakliga metoder som använts för att inhämta empiri har varit sökning av nationell och internationell litteratur på området, fokusgruppsintervjuer med professionella från olika verksamheter i Västra Götaland och samtal med referensgruppen. Totalt har sex fokusgrupper genomförts varav tre var kollegiala och genomfördes på Dubbelt utsatt inom Bräcke diakoni, Prostitutionsenheten och Vuxenhabiliteringen centrum. De övriga tre fokusgrupperna var tvärprofessionella från olika verksamheter: särskola, LSS-boenden, Stadsmissionen, substitutionsenheten SU, LSS-handläggare, Dubbelt utsatt, vuxenhabiliteringen och prostitutionsenheten. Sammanlagt har ett tjugotal yrkesverksamma deltagit i samtalen. Resultat Omfattning av fenomenet När det gäller frågan om förekomst blev det tidigt tydligt att prostitution och övrig sexuell utsatthet är speciellt komplex när det handlar om kvinnor med intellektuella funktionshinder. Det har bland annat att göra med olika definitioner och gränsdragningar. Utifrån tidigare forskning, och de diskussioner vi fört i fokusgrupperna, har vi utvecklat en preliminär modell för att vidareutveckla analysen kring frågorna. 12

19 I botten av denna figur finns sexuella erfarenheter av psykiskt och fysiskt sexuellt tvång. I flera studier uppfattas det inte som determinerande, men som ett slags predisponerande riskfaktorer för vidare sexuell utsatthet. På nästa nivå finner vi situationer och förhållanden där sexualitet används som ett slags utbyte för bekräftelse, gemenskap och relationer. Inom forskning om intellektuella funktionshinder används begreppet desire to be partnered, i detta sammanhang. Nästa nivå benämns som gråzonsprostitution och betyder att ersättningen för sex handlar om exempelvis droger, varor och boende. I de prostitutionsliknande verksamheterna sker utbyten som kan falla inom sexköpslagens ramar, men är svårdefinierade och kan även uppfattas som vanliga relationer. I toppen av modellen återfinns tydliga avtal och betalningen sker ofta med pengar. Transaktionerna är lättare att definiera som prostitution i lagens mening och köpet är kriminaliserat. Denna verksamhet förekommer i både synliga former som gatan, och i mer dolda sammanhang som t.ex. på hotell. Resultaten från fokusgrupperna visar att kvinnor och även män med intellektuella funktionshinder har i varierande grad erfarenheter av olika typer av sexuell utsatthet. Det har också framkommit att gränserna mellan olika nivåer, till exempel mellan utbytessexualitet och gråzonsprostitution, är i verkligheten mer flytande än i vår figur. Det framkom också i intervjuerna att målgruppens sexuella utsatthet främst handlade om erfarenheter på de två nivåerna. De yrkesverksamma hade även iakttagit sexuellt tvång och tydliga former av prostitution. Hur skall detta förstås? Det är en del som tyder på att det finns en underrapportering av förekomsten av mer tydlig prostitution bland kvinnor och män med utvecklingsstörning. En av de professionella inom habiliteringen, som i sin yrkesutövning hade specialiserat sig inom området, hade till exempel noterat flera kvinnor och män som sålde sexuella tjänster. Andra däremot hade svårare att upptäcka förhållandena. Organisations- och systembrister I resultaten från fokusgrupperna är det tydligt att ingen av verksamheterna hade fördjupat sig i denna kombination, kognitivt funktionshinder och prostitution. Detta har dels att göra med hur olika verksamheter definierar prostitution respektive intellektuellt funktionshinder, dels handlar det om myndigheternas och verksamheternas olika uppdrag, samt variationen av yrkesgrupper som arbetar inom området. För de professionella som arbetar inom verksamheter där kvinnorna och männen tillhör en av LSS personkretsar, kan det vara svårt att uppmärksamma sexuell utsatthet med kopplingar till prostitution. Yrkesgrupper som befinner sig närmast målgruppen, bland annat de som arbetar med samtal och på boenden, verkar ha en bättre insyn jämfört med andra. De som arbetade på prostitutionsgruppen i Göteborg var däremot osäkra på om kvinnan och i vissa fall mannen hade ett intellektuellt funktionshinder. Detta har att göra med att det i prostitutionsmiljöerna finns flera kvinnor och män med andra problem, som till exempel missbruk och/eller psykisk sjukdom. Dessutom ingår det inte i verksamheten att utgå från eller göra olika diagnoser. I de fall där det tydligt framkommit att personen har kontakt med en LSShandläggare har man lättare kunnat definiera problematiken. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kunskaper om förekomsten av prostitution bland målgruppen inte sällan hamnar mellan två verksamheters ansvarsområden. De organisatoriska svagheterna bidrar till okunskapen om fenomenet och till att utsattheten för de här kvinnorna och männen förstärks. Erfarenheterna från studien visar dock att organisations- och systembristerna sällan kan förklaras med att de professionella är ovilliga att utveckla verksamheterna. Vi togs emot med både nyfikenhet och engagemang. Det blev tydligt att många av de professionella, som relativt ensamma arbetat med målgruppens sexuella utsatthet, uppfattar vår forskning 13

20 som en viktig plattform för att uppmärksamma fenomenet. Det framkom också önskemål om att kunna fortsätta utveckla detta arbete och inte minst den samverkan och kontakter som de tvärorganisatoriska fokusgrupperna innebar. Resursbrister hos individer Diskussioner med dem som arbetade med målgruppen gav intressant information och kunskap om både styrkor och resursbrister hos individerna. Studiens problemorienterade design har dock bidragit till att det främst är olika svårigheter som har belysts. Ett område som diskuterades handlade om olika faktorer hos individerna som bidrar till utsatthet. Till stor del handlar det om flickor och pojkar, kvinnor och män som har liknande tankar och drömmar om livet som alla andra. De skillnader som kan uppstå handlar om hur de förverkligar sina drömmar. En viktig fråga i sammanhanget är vad funktionshindret egentligen innebär. Flera beskriver personerna som lättlurade och naiva. Detta innebar bland annat att de relativt oreserverat litar på personer som de inte känner. Svårigheter med abstrakt tänkande bidrar till svårigheter att ana onda avsikter bakom budskap. Denna goda tro i kombination med en stark längtan efter relationer och bekräftelse bedöms vara bidragande orsaker till att kvinnorna och männen mer eller mindre medvetet använde sex som medel att skapa relationer. Framförallt beskrivs att sexköparna har lätt att manipulera de här kvinnorna och männen. Förutom dessa faktorer framkommer även att sociala och ekonomiska förhållanden spelar en viktig roll. Bidragsnivåerna är relativt låga vilket innebär att pengarna helt enkelt inte räcker till allt man önskar sig. Dessutom har personer med intellektuella funktionshinder ofta ett långvarigt bidragsberoende med stora svårigheter att få tillgång till lönearbete. Lösningen har i vissa fall varit att skaffa materiella resurser i utbyte med sex. I forskning och i empirin från fokusgrupperna framträder det individuella perspektivet och detta skymmer sikten för problem på andra nivåer. Det handlar bland annat om föreställningar, diskurser, om funktionshinder. Exempelvis förekommer föreställningar om personer med intellektuella funktionshinder som asexuella, tillsammans med uppfattningar om dem som sexuellt överaktiva med en mycket hög fertilitet. Det är inte heller ovanligt med tankar om att individernas sexualitet inte bör väckas, vilket har bidragit till att de inte heller erbjuds sex- och samlevnadsundervisning. Förmodligen kan en del av den naivitet som beskrivs i intervjuerna helt enkelt förstås som en kunskapsbrist, man saknar helt enkelt tillräcklig information om sexualitet och relationer. I fokusgrupperna fanns en del goda erfarenheter av utbildningsoch diskussionsgrupper kring frågorna. Det beskrivs att deltagarna visade stort intresse och nyfikenhet för frågorna. Rättslöshet Vi tolkar att kunskapsbrist bland yrkesverksamma, samt gränser mellan olika verksamheter är bidragande faktorer till att kvinnor och män med intellektuella funktionshinder inte får full tillgång till samhällets stödfunktioner. Detta bidrar till en ökad utsatthet. Ett ytterligare område som har diskuterats berör målgruppens förhållande till rättsväsendet, som offer för brott som t.ex. sexuellt utnyttjande, våldtäkt och koppleri. Vid intervjuerna har ett antal exempel framkommit där de professionella varit med som experter och stöd för den som blivit utsatt för brottet. Även i tidningar har vi kunnat läsa om rättsfall där kvinnor med intellektuella funktionshinder utnyttjats i prostitution i Sverige. Om trovärdighetsfrågan är komplicerad i alla sexbrottsfall, där det inte finns andra vittnen än offret, så är trovärdigheten i de fall där offret har ett intellektuellt funktionshinder än mer problematisk. En av de professionella som deltog i fokusgrupperna beskriver att hon har fungerat som stöd för en kvinna, som blivit sexuellt utnyttjat. Förhören, som genomfördes av poliser som var utbildade med att förhöra barn, fungerade bra. Men på grund av det svaga 14

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP

EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP EXKLUDERING, INKLUDERING OCH OFFERSKAP KVINNOR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOM ÄR UTSATTA FÖR BROTT I PROSTIUTIONSSAMMANHANG JARI KUOSMANEN OCH MIKAELA STARKE, DOCENTER I SOCIALT ARBETE, INSTITUTIONEN

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar

Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar.

5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar. Helhetsgrepp om omsorgen, För en feministisk politik i Göteborg, 5. Socialtjänst och omsorg. Omsorgen är ett av de viktigaste områden en kommun hanterar. Inte nog med att den möjliggör ett värdigt liv

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2356 av Johan Forssell m.fl. (M) Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå

Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Om hur diskrimineringslagens kap 3 8 kan förstås på samhälls-, organisations-, och individnivå Introduktion och frågeställning Detta PM skall analysera en av de aktiva åtgärderna specifierade i diskrimineringslagens

Läs mer

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Svenska föreningen för familjeterapi 2016-10-14 Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet Upplägg 1. Barn och våld

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer