Landsorganisationen i Sverige 2007 Text: Jaan-Peeter Kask Foto: Mats Andersson, Niklas Larsson, Roger Lundsten, Björn Ullhagen, Sonny

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landsorganisationen i Sverige 2007 Text: Jaan-Peeter Kask Foto: Mats Andersson, Niklas Larsson, Roger Lundsten, Björn Ullhagen, Sonny"

Transkript

1 Inte bara Vaxholm

2 Landsorganisationen i Sverige 2007 Text: Jaan-Peeter Kask Foto: Mats Andersson, Niklas Larsson, Roger Lundsten, Björn Ullhagen, Sonny Tumbelaka/Scanpix Grafisk form: LO Original: ETC Tryck: Modintryckoffset AB ISBN LO

3 Innehållsförteckning Förord 5 Inte bara Vaxholm 7 Samma frågor idag som för 100 år sedan 8 Grundbulten är löftet 9 Ett litet bygge som blev en stor affär 13 Hade konflikten kunnat undvikas? 18 Arbetsgivare talar ut: Kollektivavtal är bra 20 Så utnyttjas utländska arbetare i Sverige 23 El-tvåan räddade mer än en halv miljon kronor 25 Hur upptäcks dubbla avtal? 29 När facket talar polska bryts isen 31 Nu finns ett avtal som ska motverka lönedumpning 34 Vad gäller för utländsk konkurrens i Sverige? 36 Fackets globala nätverk 39 Vi blir allt mer beroende av omvärlden 44 Här är den globala löneligan 48 På idyllens Bali hotas facket med k-pist 51 Vietnamesiska fackligt aktiva får stöd för att förhandla 55 Facket måste ta steget in i beslutsrummen 59

4 Blokadskyltar sattes upp vid skolbygget i Vaxholm.

5 Förord Fackliga segrar är inte vunna för alltid. Vi måste fortsätta kämpa för våra fackliga rättigheter och vi måste kämpa mot de krafter som vill ställa löntagare mot löntagare. Det främsta skyddet mot det är starka kollektivavtal. Idén om kollektivavtal bygger på solidaritet, på insikten om ett gemensamt intresse. Att de egna villkoren inte kan skyddas om andra tvingas sälja sitt arbete billigare. Det handlar om att förhindra underbudskonkurrens. Villkoren på arbetsmarknaden regleras bäst genom avtal mellan parterna. Det är ett enkelt och accepterat sätt att byta arbetsskyldighet och arbetsfred mot garanterade löne- och anställningsvillkor. Med starka kollektivavtal stärks tryggheten för de anställda. Vi ska inte konkurrera med sänkta löner och försämrad trygghet för löntagarna. Vi ska konkurrera med välutbildade löntagare som får och tar ansvar och med bra relationer mellan parterna på arbetsmarknaden. Wanja Lundby-Wedin

6

7 Inte bara Vaxholm Vaxholm Bryssel Vietnam. Tre arenor för fackligt engagemang. I Vaxholm tog Byggnads strid för att svenska avtal ska gälla i Sverige. I Bryssel agerar LO och TCO för att förhindra att EU:s tjänstedirektiv öppnar för lönedumpning och diskriminering. I Vietnam utbildar IF Metall vietnamesiska fackföreningar när de nu för första gången ska förhandla med en privat arbetsgivare. Tre platser tre olika former av fackligt arbete men samma mål. Globaliseringen har ändrat förutsättningarna, men grunddragen i löntagarnas kamp är desamma som i alla tider: Facklig organisering. Kamp för kollektivavtal. Internationellt fackligt samarbete. Solidaritet över gränserna. Den här broschyren handlar om hur den fackliga rörelsen möter globaliseringen.

8 Samma frågor idag som för 100 år sedan 1886 hölls den första nordiska arbetarekongressen i Göteborg. Under tiden fram till första världskriget hölls ytterligare sju sådana kongresser. Mötena var ett sätt att samordna den politiska och den fackliga strategin inom den nordiska arbetarrörelsen. När det gäller synen på internationellt samarbete är många av den tidens idéer fortfarande giltiga idag. De frågor och problem som var uppe på dagordningen skiljer sig inte heller i grunden från nutidens hölls arbetarekongressen på Folkets Hus i Stockholm. Arrangemanget omfattade bland annat en välkomstfest på det nybyggda Stockholms stadion med omkring deltagare. En effektiv internationell solidaritet är särskilt viktig nu då de fackliga striderna blivit så omfattande att de enskilda ländernas resurser inte räcker till, konstaterade kongressen och uppmanade förbunden att stärka sina internationella förbindelser. Mellan de skandinaviska länderna fanns avtal om ömsesidigt understöd vid strejker. Frågan om utländsk arbetskraft och lönedumpning stod på dagordningen också Då var det invandring av säsongsarbetare från Galizien och Polen till jordbruket och industrin som upplevdes som ett problem. Galizierna accepterade låga löner och undermåliga bostäder och utnyttjades också som strejkbrytare mot fackföreningsrörelsen. Arbetarekongressen erkände det berättigade i att de skilda ländernas arbetare sökte sin utkomst där den kunde erhållas, men diskuterade samtidigt att genom lagstiftning tillförsäkra utländska arbetare lön och arbetstid enligt avtal eller gällande villkor på orten. Garantier krävdes för att arbetarna skulle få lönen utbetald, acceptabla bostäder och rimliga arbetsvillkor. De fackliga och politiska centralorganisationerna uppmanades av kongressen att bedriva agitations- och upplysningsarbete både i det land som arbetarna kom ifrån och i det land där de arbetade. Syftet var att klargöra för de utländska arbetarna deras solidaritetsförpliktelser för att motverka att de uppträder som lönenedpressare eller strejkbrytare. De arbetare som beger sig till ett annat land bör uppmanas att inträda i berörda fackliga och politiska arbetarorganisationer.

9 Grundbulten är löftet Kärnan i en fackförening är kollektivavtalet och löftet att medlemmarna inte ska konkurrera med varandra på arbetsmarknaden med sämre löner och villkor. De som arbetar inom samma fack har en gång bildat fackföreningen för att bestämma priset och villkoren för sitt arbete. Genom att förhindra underbudskonkurrens om löner och arbetsvillkor blir de starkare mot den gemensamma motparten, arbetsgivaren. Handel över gränserna komplicerar den här bilden något, men i grunden handlar det om samma sak. Kollektivavtalet Kollektivavtalet är ett skriftligt undertecknat avtal mellan arbetsgivare och löntagare om löner och annat som rör förhållandena på arbetsplatsen. Med ett kollektivavtal slipper löntagarna förhandla ensamma mot arbetsgivaren. Styrkan i kraven ökar också om man går samman än om var och en ska förhandla själv. Kollektivavtalet lägger fast lönenivån under avtalsperioden. Ingen ska behöva eller får gå under den nivån. Ingen enskild anställd ska kunna lockas att försämra sina villkor för att uppnå andra fördelar, därför att det som den ene känner sig tvingad att acceptera sedan kan drabba alla andra anställda. Eftersom kollektivavtalet gäller också de anställda på arbetsplatsen som inte är med i facket kan arbetsgivaren inte heller anställa oorganiserade till lägre lön. För arbetsgivarna löser kollektivavtalet problemet med att garantera produktionen. Så länge arbetsgivaren uppfyller villkoren i avtalet så är han i princip garanterad arbetsfred. Genom kollektivavtalet slipper arbetsgivaren också förhandla ensam och får stöd att hålla emot kraven på den egna arbetsplatsen. Kollektivavtalet gäller inte bara löner utan också arbetstider, arbetsvillkor, pensioner, avtalsförsäkringar osv. Eftersom kollektivavtalet spelar en så central roll för regleringen av villkoren på arbetsmarknaden är det också viktigt att det värnas. Detta intresse finns hos båda parter. Kollektivavtalsmodellen fungerar bäst när den bygger på starka organisationer som aktivt hävdar kollektivavtalet med information och argumentation. Om anslutningsgraden är låg blir det svårare att hävda kollektivavtalets ställning. Historiskt har modellen fungerat bra i Sverige.

10 Antalet avtalsstridiga konflikter är mycket litet. Men om inte förhandling hjälper återstår till sist stridsåtgärder som det yttersta medlet att värna kollektivavtalet. Stridsåtgärder Skälet till att arbetsgivare vägrar teckna avtal är nästan alltid att man vill konkurrera med sämre löner och arbetsvillkor. Avtalslösa företag undergräver därmed kollektivavtalet och löftet om att det inte ska gå att konkurrera med lägre löner och arbetsvillkor. Stridsåtgärder är den fackliga organisationens starkaste medel för att få till stånd ett kollektivavtal. Genom att blockera anställning hos en arbetsgivare ökar pressen på denne att teckna avtal. Anställningsblockad för att få till stånd ett kollektivavtal är ett starkt påtryckningsmedel som motiveras av vikten av att kollektivavtalet får så bred täckning som möjligt. Om många arbetsgivare vägrar teckna avtal undermineras avtalsmodellen och företagen konkurrerar inte på lika villkor. Därför är det också ett arbetsgivarintresse att så många arbetsgivare som möjligt är bundna av avtalet. Press på en arbetsgivare som vägrar teckna avtal med hjälp av stridsåtgärder borde alltså vara ett gemensamt intresse för löntagare och arbetsgivare. I grunden handlar det nämligen om att värna kollektivavtalsmodellen. Varsel om anställningsblockader förekommer regelbundet. De flesta slutar med att man kommer överens, avtal tecknas innan varslet behöver verkställas. Att blockader verkställs är ovanligt. Det globala löftet Arbetarna i ett land har lovat att inte konkurrera med varandra om löner och arbetsvillkor. Men om varorna säljs på världsmarknaden konkurrerar man ju med arbetare i andra länder. Då kan lägre löner och sämre arbetsvillkor i ett land mycket väl konkurrera ut produktionen i ett annat land. Vad har det då blivit av det gemensamma löftet? I princip accepterar löntagare världen över en fri handel som innefattar konkurrens mellan länder med olika lönenivåer. Länder med högre löner har ofta andra fördelar som uppväger konkurrensen från de låga lönerna. Men konkurrensen får inte ske till priset av att människor tvingas acceptera löner som det inte går att leva på eller orimliga arbetsvillkor. När arbetare från olika länder världen över lovar att inte konkurrera med varandra om löner och arbetsvillkor formuleras löftet lite annorlunda: Kärnan i en global facklig rörelse är löftet att inte konkurrera med varandra på arbetsmarknaden med löner som omöjliggör ett drägligt liv, 10

11 eller arbetsvillkor som kränker arbetare och riskerar deras hälsa. Inte heller accepteras att barn utnyttjas. Grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter måste gälla alla. Det globala löftet går hand i hand med det nationella löftet. Företag som vill producera varor eller tjänster och göra det i ett annat land måste acceptera de villkor som råder i landet ifråga. Om inte så undergrävs det nationella löftet. Det globala löftet säkrar att det inte är möjligt att konkurrera på världsmarknaden genom att sälja varor och tjänster som produceras genom kränkningar av grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter. 11

12 12 Elmars Klavins, lettisk byggarbetare på skolbygget i Vaxholm.

13 Ett litet bygge som blev en stor affär Söderfjärdsskolan i Vaxholm var en av tusentals byggen som påbörjades i Sverige sommaren Hela projektet var kostnadsberäknat till 35 miljoner kronor, ett relativt litet objekt. Ändå blev skolan i Vaxholm mer omskriven än någon annan svensk byggarbetsplats under Vaxholm blev ett begrepp som tusentals fackligt aktiva och arbetsgivare i hela Europa känner till och har diskuterats både i den svenska riksdagen och i Europaparlamentet. Vad var det som gjorde att skolbygget i Vaxholm fick så starkt genomslag och blev symbolen för en internationell arbetsrättsstrid? Det finns flera förklaringar till det. Några ville ifrågasätta och testa hur den svenska avtalsmodellen förhåller sig till EU:s regler om fri rörlighet för arbetskraften. Både agerandet från företaget Laval un Partneri och från lettiska regeringen tydde på en vilja att driva saken. Vaxholms-bygget åskådliggjorde globaliseringen. Frågan om vilka löner som ska gälla för utländsk arbetskraft i Sverige ställdes på sin spets. Vaxholms-fallet belyste de skillnader som finns mellan många länder i EU och Sverige när det gäller regleringen av lägstalönerna. Frågan har aldrig prövats Medan majoriteten av länder i övriga Europa har minimilöner eller allmängiltigförklarade avtal så har Sverige och Danmark ett system där kollektivavtalen bestämmer lönenivån. Frågan om hur den svenska och den danska modellen passar ihop med EU:s lagstiftning har aldrig prövats. Det skulle kunna vara vilket som helst av tusen andra byggen, men det blev alltså Vaxholm. När Vaxholms kommun gick ut med upphandlingen ställde kommunen faktiskt krav på kollektivavtal. Baltic Bygg, det företag som tog hem anbudet, förband sig också att teckna avtal i det kontrakt som upprättades med kommunen. Men när Baltic Bygg i sin tur anlitade Laval un Partneri som entreprenör hade intresset för avtal minskat. Varför? Den frågan är än mer berättigad eftersom företaget faktiskt tidigare haft avtal med Byggnads. Enligt Laval un Partneri ställde Byggnads krav på 145 kronor i timlön, 13

14 en lön som företaget inte skulle klara med det anbud man lagt. Byggnads förnekar att krav ställts på en viss timlön för att få till stånd ett kollektivavtal. Däremot har facket upplyst om att genomsnittslönen i stockholmsregionen var 145 kronor i timmen. Vid det tillfälle då Laval slutligen nekade till att teckna kollektivavtal stod det i vart fall fullständigt klart att förhandlingarna gällde ett avtal, inte en viss timlön. Byggnads förhandlare uppfattade att företaget medvetet valde att ta striden och att advokater inkopplades ganska snabbt. Med advokaterna blev det också en annan samtalston än vid vanliga avtalsförhandlingar. De hade inte för avsikt att teckna avtal, säger Lars Holmström, ombudsman på Byggettan, som skött kontakterna med Laval un Partneri sedan advokaterna kopplats in i förhandlingarna. Stupstocken Laval un Partneri påstod sig vara beredd att betala avtalets lägsta nivå, den så kallade stupstocken, som innebar 109 kronor i timmen. Tidningen Byggnadsarbetaren har dock visat att de verkliga löner som betalades ut låg på mellan 20 och 35 kronor i timmen. Bland annat verifieras det av inkomstdeklarationer som Laval lämnat in till de lettiska skattemyndigheterna. Mycket talar alltså för att olika intressen ville driva Vaxholm-fallet till sin spets och ifrågasätta svensk konflikträtt och avtalsmodell. Svenskt Näringsliv engagerade sig i fallet och bestämde sig i december 2004 för att stödja Laval un Partneri genom att ge ekonomiska garantier för advokatkostnaderna i samband med processen. Ställningstagandet är alldeles extra märkligt eftersom Laval un Partneri inte är medlem i Svenskt Näringsliv och för att företaget vägrar att teckna sådana avtal som Svenskt Näringslivs egna medlemmar är bundna av. En annan part som också agerade aktivt i Vaxholmkonflikten var den lettiska regeringen. I uttalanden ifrågasattes den svenska hållningen. Europeiska unionens framtid ligger i att vi kan konkurrera fritt med varandra. Om några fackliga representanter i Sverige inte förstår det, då vet jag inte varför de anslöt sig till denna union, sa utrikesminister Artis Pabriks i lettisk TV. I ett läge kallades den svenska ambassadören i Riga upp till lettiska UD för en förklaring av vad som pågick i Vaxholm. Den svenska arbetsmarknadsministern Hans Karlsson tillbakavisade kritiken och menade att den svenska lagstiftningen var fullt förenlig med EG-rätten. 7 december 2004 lämnade Laval un Partneri in en stämningsansökan mot Byggnads till Arbetsdomstolen. 14

15 I stämningen ifrågasätter företaget inte bara de stridsåtgärder som Byggnads vidtagit utan hela den svenska lagstiftningen som tillåter stridsåtgärder i en situation som den i Vaxholm. Svensk lag strider mot EU-rätten genom att den tillåter en blockad mot Laval un Partneri, hävdade man. Dessutom ifrågasattes den så kallade Lex Britannia som ger möjlighet för svenska fackföreningar att undantränga ett giltigt utländskt avtal med hjälp av stridsåtgärder. Inte heller den lagen är förenlig med EU-rätten, menade man. NCC fick göra klart bygget Dagarna före jul 2004 meddelade Arbetsdomstolen att stridsåtgärderna mot Laval un Partneri inte behövde avbrytas medan fallet prövades. Därmed stod det klart att Laval un Partneri i praktiken förlorat striden om bygget i Vaxholm. Det dröjde ytterligare sex veckor, innan beskedet kom att Laval un Partneri och kommunen enats om att avbryta entreprenaden. NCC fick i uppdrag att göra klart bygget. Anlitandet av Laval un Partneri innebar en merkostnad för Vaxholms kommun på mellan 2 och 2,5 miljon kronor. Därmed var striden om själva bygget slut, men inte den juridiska striden om Vaxholm. De juridiska kvarnarna malde på och i april 2005 meddelade Arbetsdomstolen att man beslutat begära ett förhandsbesked av EG-domstolen. Byggnads stridsåtgärder var visserligen helt i enlighet med svensk medbestämmandelag. Men var den svenska lagen i överensstämmelse med EG-rätten, undrade domstolen. Två frågor ville AD ha svar på: 1. Är Sveriges lagstiftning om utländska tjänsteföretags verksamhet i Sverige enligt det så kallade utstationeringsdirektivet förenlig med EU:s regelverk? Behöver Sverige en tydligare lagstiftning om löner och anställningsvillkor för att fullgöra direktivets regler? 2. Är den så kallade Lex Britannia förenlig med EG-fördraget, trots att det ger möjlighet till stridåtgärder mot utländska företag som har kollektivavtal, men inte mot svenska företag? Båda frågorna rör centrala inslag i den svenska avtalsmodellen. Den första gäller om den svenska avtalsmodellen som inte innehåller några lagstiftade minimilöner eller avtal upphöjda till lag kan fungera tillsammans med EU:s krav på att utländska företag ska kunna överblicka lönekostnaderna i värdlandet. I förlängningen kan man säga att saken gäller om den svenska avtalsmodellen är möjlig inom EU. Den andra frågan gäller om svenska fackföreningar ska kunna förhindra lönedumpning i Sverige om den sker med hjälp av giltiga utländska 15

16 avtal. Det dröjer innan EG-domstolen lämnar svaret på frågorna. Men man kan redan nu säga att den juridiska prövningen i hög grad påverkar den svenska debatten. Arbetsgivarsidan, som länge ifrågasatt fackföreningars rätt till stridsåtgärder, hoppas att EG-domstolen ska hjälpa dem. Men också i de fackliga leden har Vaxholm startat en debatt om vilken väg man ska gå. Vissa menar att det vore bättre att vidta åtgärder självmant istället för att tvingas till det i efterhand av utslag i EU-domstolen. En del har pekat på möjligheten att göra det svenska systemet tydligare genom att upphöja avtal till lag, så som sker i Finland. Andra menar att det bästa är att avvakta domstolens utslag innan man eventuellt agerar. Fakta om Vaxholms-fallet: Maj 2003 Kommunstyrelsen i Vaxholm beslutar att köpa KA 4:as f d stabslokaler för att bygga om dem till skola. Maj 2004 Upphandlingen av skolbygget godkänns av kommunstyrelsen i Vaxholm. Uppdraget har gått till det lettiskägda svenska företaget L&P Baltic Bygg. Laval un Partneri är underentreprenör. Med detta företag har Byggnads tidigare träffat avtal. Juni 2004 Första förhandlingen mellan Byggnads och Laval un Partneri om ett avtal för ombyggnaden av skolan. Trots flera möten kan parterna inte komma överens. September 2004 Laval un Partneri avvisar än en gång Byggnads krav på avtal. Dagen innan har företaget slutit avtal med lettiska byggfacket som enbart gäller arbete som utförs utanför Lettland. 16

17 November 2004 Byggnads sätter arbetet vid skolan i blockad. December 2004 Medlingsförhandlingar misslyckas. Även Elektrikerförbundet förklarar arbetsplatsen i blockad. Laval un Partneri lämnar in en stämningsansökan till AD, men AD avslår ansökan om att stridsåtgärderna ska stoppas medan saken avgörs. Januari 2005 Fler fackförbund sluter upp med sympatiåtgärder. Förutom sju LOförbund deltar nu också HTF. Februari 2005 Vaxholms kommun och Laval un Partneri enas om att entreprenaden avbryts och Baltic Bygg går i konkurs. April 2005 AD fattar inget eget beslut i saken utan bestämmer sig för att överlämna frågan till EG-domstolen. September 2005 AD skickar iväg två frågor till EG-domstolen och begär ett förhandsavgörande EG-domstolen begär in inlaga från parterna samt synpunkter från EU:s medlemsstater. LO säkerställer ett aktivt stöd från Europafacket och dess medlemsorganisationer till stöd för Byggnads. Januari 2007 Hörande av parterna i EG-domstolen. En majoritet av EU:s medlemsländer står på Sveriges sida. Den nya borgerliga svenska regeringen håller fast vid den tidigare svenska regeringslinjen. 17

18 Hade konflikten kunnat undvikas? Striden kring bygget av Söderfjärdsskolan i Vaxholm handlade om rätten att teckna avtal. Hade Vaxholms kommun kunnat ställa krav på avtal? Hade konflikten då kunnat undvikas? Faktum är att Vaxholm i upphandlingsprotokollet ställde krav på avtal. Kommunen fick också löfte av Baltic Bygg (det företag som vann upphandlingen) att kollektivavtal skulle tecknas. Men när bygget påbörjats stod det klart att den entreprenör som Baltic Bygg anlitat, det lettiska byggföretaget Laval un Partneri inte var berett att teckna avtal med Byggnads. Laval hävdade offentligt att man inte ville betala den genomsnittliga lönen i stockholmsområdet, den region där bygget utfördes. Långt under svenska avtal I praktiken låg lönerna, enligt fler uppgifter, långt under det svenska avtalet. Under tiden backade Vaxholms kommun själv från sitt upphandlingskrav. Vi kom fram till att vi rent juridiskt inte hade rätt att ställa krav på kollektivavtal, säger Roger Karlsson, på tekniska enheten i Vaxholms kommun. Han hänvisar till en kammarättsdom från 1995, som enligt Kommunförbundet, innebär att krav på kollektivavtal strider mot kravet på affärsmässighet, enligt lagen om offentlig upphandling. Däremot skulle en kommun, enligt Kommunförbundet, kunna kräva åtminstone motsvarande villkor som i kollektivavtal. Exakt vad det skulle innebära är dock oklart. Det juridiska läget hade varit betydligt klarare om Sverige godkänt (ratificerat) FN:s organ för arbetslivsfrågor, ILO:s konvention nr 94. I den slås fast att offentliga myndigheters upphandling skall innehålla klausuler som garanterar arbetare löner, arbetstid och andra arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i det område där arbetet utförs. Ett 60-tal länder har ratificerat konventionen Om ILO:s konvention nr 94 varit i kraft i Sverige skulle Vaxholms kommun alltså ha varit tvungen att ställa krav på entreprenören att inte erbjuda sämre löner och arbetsvillkor än de som gällde i kollektivavtalen i 18

19 stockholmsområdet. Laval skulle alltså inte kunna komma billigare undan bara för att man vägrade teckna kollektivavtal. Ett 60-tal länder bland annat Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien, och Belgien - har ratificerat ILO:s konvention nr 94, dock inte Sverige. Vid den socialdemokratiska partikongressen hösten 2005 beslutades att Sverige ska ratificera ILO:s konvention nr 94. Om Sverige redan 2004 hade ratificerat konventionen skulle kanske Laval-konflikten aldrig ha uppstått. 19

20 Arbetsgivare talar ut: Kollektivavtal är bra Det finns ett stöd för ordning och reda och starka kollektivavtal också bland arbetsgivare. Kollektivavtal är bra. Jag tycker att vi har bra avtal och att vi ska följa dem. Alternativet vore en utveckling mot minimilöner och jag kan inte se att det skulle ge några fördelar för svensk industri. Så säger industrimannen Carl Bennet ibland kallad den socialdemokratiska regeringens favoritkapitalist. Hans lösning på pressen från låglöneländer är att öka de svenska företagens konkurrenskraft. Han tror på samförstånd, inte att pressa fackföreningarna till eftergifter i kollektivavtal. Sedan tidigt nittiotal har Carl Bennet med stor framgång utvecklat flera företag. Getinge, Boliden och Elanders är de mest kända. Han har tjänat pengar men samtidigt visat ett engagemang för sina företag och svensk industri som har gjort honom uppskattad också inom fackföreningsrörelsen tog Carl Bennet och den dåvarande Metallordföranden Göran Johnsson initiativet till rapporten Framtid för svensk industri, där de samlade en grupp från fack och näringsliv bakom en rad förslag till åtgärder. Ett lagspel Carl Bennet fortsätter att arbeta med industrins framtidsfrågor i ett projekt för Ingenjörsvetenskapsakademien och Nutek, Framtidens näringsliv, en grupp som presenterade sina förslag våren Facket finns med i gruppen. Jag har alltid jobbat nära fackföreningarna. Det här är ett lagspel, inget som parterna kan lösa var och en för sig. I Framtidens näringsliv ska Carl Bennets grupp identifiera de faktorer som är viktiga för att utveckla konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Något han ser som nödvändigt för att svensk industri ska kunna hävda sig på den globala marknaden. Svensk konkurrenskraft måste öka för att vi ska kunna öka sysselsättningen och tillväxten. Globaliseringen innebär både hot och möjligheter. Ibland känns globaliseringen in på bara skinnet och en del företag kommer att gå under. 20

21 Samsyn gagnar alla Carl Bennet ser det som väsentligt att fackföreningar och näringsliv strävar åt samma håll. En samsyn gagnar alla. Han tillhör inte de företagsledare som har en lång kravlista på rättigheter de vill att facken ska ge upp. Men ett par förändringar vill han genomföra. När omvärlden förändras måste även kollektivavtalen förändras. Störst behov ser jag av att efterfrågeanpassa arbetstiderna. Inom områden som detaljhandel, hotell- och restaurang och besöksindustrin finns stora möjligheter till nya jobb. Men de jobben finns inte alltid mellan 9 till 17. Där skulle jag vilja se öppningar för flexiblare avtal för arbetstider. Göran Trogen gick vid årsskiftet i pension från chefskapet på arbetsgivarorganisationen Almega IT-företagen. December 2005 skrev han en debattartikel i Dagens industri, något av ett testamente efter många år som företrädare för Svenskt Näringsliv. Där förespråkar han utökat samarbete och mer långtgående avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. Han vill stärka kollektivavtalen i stället för att försvaga dem, en uppfattning som kan verka kontroversiell bland kollegorna. Sverige har världens i särklass starkaste organisationer på arbetsmarknaden med unikt höga anslutningsnivåer både vad gäller företag och dess medarbetare. Men det var länge sedan som organisationerna gemensamt försökte skapa ett inflytande över viktiga frågor på arbetsmarknaden. Jag menar att arbetsmarknadens parter, i stället för att överlåta viktiga framtidsfrågor till politikerna, kan försöka lösa dem gemensamt i ett samarbetsavtal. Nu är rätta tiden att göra detta, anser Trogen. I år står den slutliga utformningen av EU:s tjänstedirektiv för dörren, liksom EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet. Ingen vet hur detta påverkar. Men att det påverkar är självklart. I stället för att avvakta och se, kan arbetsmarknadens parter själva försöka komma överens om spelreglerna, säger Göran Trogen och pekar på att de frågor som är röda skynken för arbetsgivarna sällan finns i kollektivavtalen utan i lagstiftningen. Tror inte på lagstiftad rätt till heltid Göran Trogen vill absolut inte ha en lagstiftning om rätt till heltid, som han anser vara helt oacceptabel. Han vill som de flesta arbetsgivare förändra turordningsreglerna och ha större möjligheter till tidsbegränsade anställningar. 21

22 22 Det här är regler som finns i lagstiftningen. Kollektivavtal har funnits i 75 år och har fungerat oerhört väl. Här har vi skapat en effektiv struktur med ett oerhört finmaskigt system för hur arbetsmarknadens parter kan nå lösningar i samförstånd, utan politisk inblandning.

23 Så utnyttjas utländska arbetare i Sverige De värsta skandalerna Vreten, Preemraff, Termostav de senaste årens fackliga strider för utnyttjad utländsk arbetskraft förknippas starkt med ett fåtal företagsnamn. Här berättar vi om några av de mest uppmärksammade fallen. Koksverk i Luleå År 2003 arbetade omkring 100 slovaker med ombyggnad av SSAB:s koksverk i Luleå. Entreprenören Thyssen Krupp Encoce, ett tyskt företag, anlitade den slovakiska firman Termostav Mraz som i sin tur hade en underentreprenör, Ferrostav. Byggnads tecknade ett kollektivavtal med Termostav om en lön för ugnsmurarna på 137 kronor i timmen. I juli 2003 omkom en av de anställda när han föll genom ett nymurat hål i koksugnens tak. Arbetsmiljöverket kom fram till olyckan delvis orsakades av språksvårigheter och arbetsgivarnas okunskap om svenska regler och lagar. Efter dödsolyckan valde några av murarna att åka hem. En av dem avslöjade att den verkliga lönen låg på 18 kronor i timmen som högst. Vissa hade lägre lön. Byggnads satte hård press på Termostav, som skyllde på sin underentreprenör. Lönerna höjdes till avtalad nivå. Totalt fick Termostav betala närmare 20 miljoner kronor mer till sina anställda, än vad man hade tänkt sig från början. Valsverket i Luleå Valsverket i Luleå har kantats av skandaler. När stålverket hotades av nedläggning i början av nittiotalet tog Karl-David Sundberg över och drygt hälften av jobben räddades. Sundbergs hjältestatus sjönk i takt med att resultaten försämrades och tvivelaktiga transaktioner blev kända. Bolaget, som hade döpts om till Inexa Profiler och gått över till tillverkning av räls, gick i konkurs Holländska CBI köpte anläggningen av konkursförvaltaren och sålde snart vidare till iranska Satico som ska bygga upp fabriken i Iran. Satico anlitade italienska Siddermontage för nedmonteringen. Siddermontage lade i sin tur ut jobbet på slovenska JLT, där 24 slovener under hösten 23

24 2004 jobbade i två månader utan att få en krona i lön. Norrländska Socialdemokraten skrev, JLT begärde sig i konkurs, arbetsledarna åkte hem i två minibussar och vägrade ta med de anställda. Montörerna var strandsatta. Räddningen blev en bankgaranti som Metall begärt av Siddermontage. Med hjälp av den kunde slovenerna få ut 70 procent av sin lön och ta sig hem. Vreten i Skövde I april 2005 dömde arbetsdomstolen Vreten AB i Skövde att betala kronor till Metall för att ha underlåtit att MBL-förhandla när man anlitade fem litauiska svetsare. Det blev kulmen på en lång konflikt mellan fackklubben och Vreten AB som tillverkar maskiner till jord- och skogsbruk. Den började i maj 2004 när Vreten skrev ett avtal med det litauiska bemanningsföretaget Onuris. Lönen låg på 38 kronor i timmen och det finns uppgifter om att de också fick gratis fiskekort och potatis. Metall varslade om blockad. Teknikföretagen svarade med att ta in Onuris som tillfällig medlem och Onuris var därmed skyddat av kollektivavtal. Men också bunden att betala ut avtalsenlig lön. Svetsarbetarna har fått minimilön, enligt Onuris. Något som Metall inte haft möjlighet att kontrollera. Inte heller Vretens VD sade sig veta vilken lön litauerna fick när han uttalade sig om saken i Arbetsdomstolen. Volvo i Torslanda På Volvo i Torslanda arbetade under våren slovakiska montörer med en ny produktionslinje. Efter en tid avslöjade radioprogrammet Konflikt att montörerna, som var anställda av en slovakisk underentreprenör, tjänade 2600 kronor i månaden. För den lönen arbetade de tio timmar om dagen, sju dagar i veckan. IF Metall krävde ett kollektivavtal och fick fram ett sådant. Lönerna sattes till kronor, Metalls miniminivå i Teknikavtalet. 24

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Fri rörlighet på vems villkor?

Fri rörlighet på vems villkor? Fri rörlighet på vems villkor? Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Fri rörlighet på vems villkor? Centerpartiet vill: Att EU ska vara en attraktiv och öppen arbetsmarknad. Arbetskraftens

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader

Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp Fastigheter Personal Blockader vid byggnadsentreprenader Cirkulärnr: 2005:17 Diarienr: 2005/0729 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Ekman Ellen Hausel Heldahl Göran Söderlöf Juridiska enheten Datum: 2005-03-22 Mottagare: Rubrik: Kommun /Landstingsstyrelsen Inköp

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige 14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas

Läs mer

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare et bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare et bra för både arbetsgivare och arbetstagare 1 Stål och Metall 1 april 2013 31 mars 2016 ALLOKEMISK INDUSTRI 2013-04-01

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Ordmoln. Fråga hur många i klassen som haft ett jobb någon gång (extrajobb eller sommarjobb) och hur det har fungerat.

Ordmoln. Fråga hur många i klassen som haft ett jobb någon gång (extrajobb eller sommarjobb) och hur det har fungerat. Ordmoln Till dig som informatör: Syftet/budskapet med materialet är att framhäva värdet av kollektivavtalet och att vi måste vara många medlemmar i facket för att teckna starka kollektivavtal. Start talarmanus:

Läs mer

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka Stockholm 20071204 Upp som en sol och ned som en pannkaka Byggbemanning behövs verkligen tänkte jag! LÖSNING 1 Behov Den volatila byggbranschen leder till höga kostnader och stora avsked Bransche n Stort

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Regler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss. Ärendet behandlas. Peter Linnstrand (v) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut

Regler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss. Ärendet behandlas. Peter Linnstrand (v) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-11-28 11-29 LS-LED05-216 72 Regler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss Ärendet behandlas. Yrkande Alf Svensson (s) och Östen Eriksson (kd) yrkar att landstingsstyrelsens

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) 2016-02-04 Rnr 103.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Saco anser att Utstationeringskommitténs förslag företrädesvis

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar.

Läs mer

Välkommen till IF Metall

Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Rättsavdelningen SR 52/2016

Rättsavdelningen SR 52/2016 1 (6) Rättsavdelningen 2016-09-26 SR 52/2016 Rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, som erbjuds för en anställning är tillräcklig för att uppfylla

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Ordning och reda. 11 punkter för en bättre arbetsmarknad

Ordning och reda. 11 punkter för en bättre arbetsmarknad Ordning och reda 11 punkter för en bättre arbetsmarknad 1 Handlingsplan för ordning och reda. Det gränslösa Europa har öppnat för en större rörlighet av arbetskraft och företag mellan länderna. Öppna gränser

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster Kommittémotion V005 Motion till riksdagen 2016/17:3514 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m.

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. 1 (4) Datum 2011-03-21 Identitet TN 1103-056 Trafiknämnden Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har

Läs mer

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer