Att göra GIS-kartor KAPITEL. Arbetsmetoder Att visualisera med kartor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra GIS-kartor KAPITEL. Arbetsmetoder... 97. Att visualisera med kartor... 104"

Transkript

1 Kapitel 8 bygger vidare på kartkunskapen i kapitel 2. Här får du hjälp att göra användbara, lättbegripliga GIS-kartor. Syftet med kartor är att visualisera geografisk information, dvs. åskådliggöra den. Kapitlets sista avsnitt handlar om hur man kan visualisera statistik med hjälp av kartor. Att göra GIS-kartor Arbetsmetoder Generalisering 97 Symboler och färger 99 Visuell indelning 100 Grafisk utformning 100 Att visualisera med kartor Tematiska kartor 104 Statistiska kartor 104 KAPITEL 8 95

2 Många nya GIS-användare blir förvånade när de märker hur enkelt det är att göra kartor med ett GIS-program. Med några musklickningar går det att göra en karta som ser nästan professionell ut. Men utbildade kartografer blir ofta bedrövade över de alster som GISanvändarna stolt visar upp. De tycker att kartorna har förskräckliga färger, fula symboler och obegripliga teckenförklaringar. Det är alltså både lätt och svårt att göra kartor med hjälp av GIS. Kartografer och deras medarbetare, kartteknikerna, har till yrke att framställa kartor. Det är ett yrke med gamla anor, som kräver en gedigen utbildning i kartografi, läran om hur man gör kartor. I dag måste de också ha omfattande kunskaper inom digitala medier och grafisk design. Förr i tiden arbetade man med enkla hjälpmedel. I dag görs i stort sett alla kartor med datorer. Och de är inte alltid avsedda för att tryckas på papper. Vissa typer av kartor görs för att studeras via webbsidor, tittskåpsprogram eller andra elektroniska medier. I dessa fall beror kartans läsbarhet delvis på hur bra program- och maskinvara mottagaren har. Den som gör kartan bör ta med detta i beräkningen. Kartografer och karttekniker är inte bara proffs. De har dessutom professionell utrustning datorer, program och databaser som är speciellt utformade för att göra kartor. Vanliga GIS-användare har ofta sämre kunskaper i kartografi och en ganska enkel utrustning. Deras databaser är främst avsedda för analyser, planering och liknande, inte för kartframställning. Därför kan man inte ställa samma kvalitetskrav på GIS-kartor. Förr i tiden arbetade kartografer med enkla hjälpmedel, men de gjorde ändå både noggranna och vackra kartor. Denna karta över Karlskrona från år 1813 är framställd av Nils Gustav Werming. 96 [ Att göra GIS-kartor ]

3 Arbetsmetoder Det som avgör hur en karta ska utformas är först och främst syftet med den, dvs. vad kartanvändarna behöver få reda på. GISanvändare gör ofta ganska enkla kartor för rapporter, planscher och webbsidor. Ändå ska de förstås bli så vackra och lättbegripliga som möjligt. För att kunna göra bra GIS-kartor behöver du känna till grunderna inom kartografin. Du har redan fått lära dig en del om kartor i kapitel 2. Här ska vi gå vidare och behandla fyra arbetsmetoder: generalisering, dvs. förenkling av kartans detaljer val av symboler och färger som underlättar förståelsen visuell indelning i förgrunds- och bakgrundsinformation grafisk utformning av kartan, teckenförklaringar och annan sidoinformation Generalisering En karta är en skalenlig, tvådimensionell modell av en del av jordytan (se kapitel 2). Som alla modeller innehåller den förenklingar. Det finns helt enkelt inte plats för alla detaljer. Förenklingarna kallas på fackspråk generaliseringar och de förekommer i alla typer av kartor. Ju mindre skala, desto högre generaliseringsgrad, dvs. desto kraftigare generaliseringar. Ett objekt som avbildas med sin verkliga form på en karta med skalan 1:1 000 kan ersättas med en symbol i skalan 1: och kanske utelämnas helt i skalan 1: Generalisering kan ske på olika sätt, främst genom urval, gruppering eller förenklade former. Urval Innehållet i en karta brukar delas in i teman, exempelvis vägnätet, bebyggelsen och markanvändningen. Varje tema kan innehålla flera olika klasser av kartobjekt. Temat bebyggelse kan t.ex. innehålla klasserna bostadshus, uthus och industribyggnader. Urval innebär att man begränsar antalet teman och klasser som ska ingå i kartan. I regel reduceras mängden information då skalan minskas. I storskaliga kartor kan exempelvis höjdkurvor redovisas för var femte meter medan man i mindre skalor nöjer sig med en höjdkurva per 25 meters höjdskillnad. Valet av vilka teman och klasser som ska ingå i kartan beror emellertid i första hand på vilket syftet med kartan är. Ju mindre skala, desto högre generaliseringsgrad. Vägnätet i samma område på tre olika kartor: Fastighetskartan, Terrängkartan och Översiktskartan. [ Att göra GIS-kartor ] 97

4 före generalisering efter generalisering Ett sätt att generalisera är att förenkla formen på de geografiska objekten. De återges då mera schematiskt. Gruppering Med gruppering menas att kartobjekt som i större skalor visas som särskilda objekt slås samman till en symbol eller polygon i mindre skalor. I större skalor kan exempelvis husen visas som separata objekt, medan de i mindre skalor slås ihop till ytor som visar gränserna för en viss typ av bebyggelse. En annan form av gruppering är att man minskar antalet klasser som ett visst tema redovisas med. I Lantmäteriets Terrängkarta i skala 1: indelas exempelvis bebyggelsen i fyra klasser (sluten, hög, låg samt fritidsbebyggelse). I Översiktskartan i skala 1: finns dock bara en klass (tätort). Ju färre klasser man väljer vid redovisningen på kartan, desto högre sägs graden av generalisering vara. Förenklade former Ofta använder man förenklade geometriska former. Då skalan minskar kan linjer rätas ut vilket innebär att konturerna av ett objekt blir mera schematiskt tecknade. Mindre objekt kan utelämnas helt eller slås samman med angränsande objekt av samma typ. Små objekt kan ersättas av en symbol. En byggnads verkliga konturer kan t.ex. ersättas av en fylld kvadrat som är lika stor för alla hus. Presentationsskala Det är viktigt att känna till att alla digitala kartor har en idealisk presentationsskala, dvs. en skala där kartbilden har en lämplig grad av generalisering. Om man avviker för mycket från den idealiska skalan genom att zooma in (förstora) för mycket kommer kartan att se felaktig ut. Om man zoomar ut (förminskar) för mycket kommer kartan att se gyttrig ut. Än så länge finns inga kartdatabaser där man kan zooma obegränsat och hela tiden ha en lämplig grad av generalisering. Men det pågår forskning inom det här området. Småskaliga kartor Storskaliga kartor Vanligen 1: : Vanligen 1: 400 1: Täcker stora områden Täcker små områden Innehåller liten mängd data Innehåller stor mängd data per tema om varje tema Har kraftig generaliseringsgrad Har liten till måttlig generaliseringsgrad 98 [ Att göra GIS-kartor ]

5 Symboler och färger Tekniken för att framställa kartor har förändrats radikalt. Men kartornas utseende har inte ändrats speciellt mycket sedan den tid de gjordes helt manuellt. Vi kartanvändare är konservativa har vi vant oss att tolka kartor på ett visst sätt, vill vi inte att de ändras. Symboler och färger fungerar som ett slags språk, som det tar tid att lära sig. Hur skulle du reagera om sjöarna var gula och åkermarken blå på en topografisk karta? Kartornas språk är till stor del internationellt, men det förekommer ändå skillnader mellan länder. Det finns också skillnader mellan olika fackområden, där man kan ha egna regler för hur kartor bör se ut. Gör du en karta för geologer ska du använda de färger på jordarter som geologer är vana vid. Men om du gör en geologisk karta för allmänheten är det kanske inte självklart att använda fackmännens färger och symboler. Punkter, linjer och ytor i en databas visas på en karta med hjälp av olika slags symboler. Ett linjeobjekt kan t.ex. visas som en prickad linje på kartan och ett punktobjekt som ett kors. Objekten i geografiska databaser är normalt inte kopplade till speciella kartsymboler eller färger. Man väljer själv. Man har också stor frihet att välja teckensnitt för karttexten. Vid valet av färger bör man tänka på att röda färger är signaler för viktig information och bör användas sparsamt. Då många färger ska användas utan att någon ska framhävas bör man använda färger med likartad ljushet och färgstyrka. En regel är att röda och gröna färger inte bör placeras bredvid varandra med hänsyn till den ganska stora del av befolkningen som är mer eller mindre färgblind. Man bör också vara medveten om att angränsande färger kan påverka varandra genom induktion. Det innebär att en färg som upptar liten yta på kartan påverkas av omgivande färger och uppfattas som en något annorlunda nyans eller ljushet än den var menad som. Processen sker i hjärnans syncentrum och dess effekt kan vara svår att förutse. Färgerna på pappersutskrifter av kartor skiljer sig ibland väsentligt från färgerna på skärmen. Det kan vara ett stort problem för nya GIS-användare, men genom erfarenhet brukar man lära sig att hantera det ganska bra. Svårigheten är inte lika stor för professionella karttekniker, eftersom de använder dataprogram där man definierar den rätta tryckfärgen i form av en sifferkod. [ Att göra GIS-kartor ] 99

6 Visuell indelning En huvudprincip när man framställer kartor är att informationen organiseras visuellt efter sin betydelse. De teman som är viktigast ska vara lättast att se och förstå. Man skiljer på förgrunds- och bakgrundsinformation. Till förgrunden hör de teman som bestäms av kartans syfte. Bakgrunden består av de teman som visar i vilket sammanhang förgrundsinformationen finns. I en bilatlas hör exempelvis vägar och samhällen till förgrunden, medan övriga teman hör till bakgrunden. I bilkartor som ges ut i reklamsyfte av bensinbolag brukar även bolagets egna tankställen höra till förgrunden. Färg är ett bra hjälpmedel att skilja förgrund från bakgrund i en karta. På kartor över ledningsnätet i en stad brukar exempelvis de olika typerna av ledningar ritas i olika färger medan de teman som ingår i bakgrunden är grå. Att hitta en bra balans mellan återgivningen av förgrunds- och bakgrundsinformation är en av kartförfattarens viktigaste uppgifter. En annan viktig uppgift är att hitta rätt balans mellan översikt och detaljåtergivning. Kartan bör vara tillräckligt detaljerad för att den information som är viktig för målgruppen ska synas, samtidigt som man snabbt kan orientera sig i kartbilden. Balans av det här slaget kan skapas genom att man väljer lämpliga symboler och färger samt en lämplig grad av generalisering. GISprogrammen brukar ha goda verktyg för att lösa detta rent tekniskt. Men för att kartorna ska bli riktigt bra krävs också erfarenhet och skicklighet hos den som utformar dem. Grafisk utformning En karta kan infogas som en illustration i ett textdokument eller på en webbsida. Den kan också skrivas ut på papper som kartblad eller plansch. Ett kartblad brukar förutom kartan innehålla rubrik teckenförklaring skala och norrpil text som ger kompletterande information kartdeklaration ramar text med uppgifter om referenssystem Teckenförklaringen, som ibland kallas legenden, är en viktig detalj som ofta glöms bort. Där bör framgå vilka teman som hör till förgrundsinformationen. De ska placeras överst och ges en noggrannare förklaring än bakgrundsinformationen. 100 [ Att göra GIS-kartor ]

7 En kartlayout kan förutom själva kartan innehålla rubrik, norrpil, skalstock, teckenförklaring och kartdeklaration. Kartans skala ska anges på ett lämpligt ställe, speciellt om det är sannolikt att läsaren behöver kunna mäta eller uppskatta avstånd. Man skriver då exempelvis under kartan: Skala 1: För att förtydliga skalan kan man tillfoga en skalstock som grafiskt visar hur vissa avstånd förhåller sig till varandra. Om man inte följer den normala regeln, som säger att norr är uppåt på pappret, ska också en norrpil finnas med. Kartdeklarationen brukar bestå av en ruta med text som beskriver kartans upphovsman, tekniska egenskaper, användningsområde, aktualitet och upphovsrätt. Då man utformar kartbladet bör man sträva efter ett så snyggt utseende som möjligt. Det underlättas om man håller sig till allmänna principer för god grafisk form. [ Att göra GIS-kartor ] 101

8 Campingplatsens karta Peter är ägare till Sörgårdens Camping. Vi har redan träffat honom i kapitel 5. Peter använder GIS som stöd för driften av anläggningen. Ett av flera användningsområden är att framställa kartor. I dag har han bestämt sig för att göra en ny informationskarta som gästerna ska få när de checkar in. Peter delar in arbetet i fem steg: 1. Syftet Målgruppen är i detta fall Peters kunder, dvs. gästerna på campingplatsen. De kan välja att övernatta i en stuga, i eget tält eller i husvagn. Kartan ska i första hand hjälpa gästerna att snabbt hitta de platser de fått anvisade vid inskrivningen. Läget för servicehuset, affären och badplatsen ska också finnas med. De flesta gästerna brukar bara stanna en natt hos Peter, men han vill givetvis att de blir kvar längre. Syftet med kartan är därför också att gästerna ska förstå vilken intressant bygd de har hamnat i, så att de stannar några dagar till. 2. Planering av innehållet I detta steg tänker Peter igenom vad hans målgrupp skulle behöva ha för information om campingplatsen och dess närmaste omgivningar. Han funderar över vilka sevärdheter det finns i närheten, lämpliga fiskeplatser, platser för korvgrillning osv. Till slut har Peter kommit fram till att hans kombinerade karta och informationsblad bör innehålla följande komponenter: en karta över campingplatsen i skala 1:1 000 en karta över de närmaste omgivningarna i skala 1: en teckenförklaring som är gemensam för båda kartorna en rubrik med texten Informationskarta över Sörgårdens Camping ett textavsnitt som beskriver sevärdheterna i bygden ramar och andra dekorationer en textruta som med uppgifter om upphovsrätt, datum m.m. 3. Val av format och teknik Det blir mer information än Peter har tänkt sig från början. Men han bedömer att det är möjligt att få in allt på ett A4-ark om han använder båda sidorna. Texten och teckenförklaringen måste då skrivas med relativt liten stil. Att bladet ska vara i färg är självklart. Syftet är ju också att väcka intresse för omgivningarna. Peter tänker framställa kartbladet med hjälp av layoutverktygen i sitt GISprogram (se kapitel 6). Eftersom han tidigare har köpt en laserfärgskrivare kan han själv skriva ut kartor av god kvalitet i takt med efterfrågan. Han slipper alltså anlita ett tryckeri. 102 [ Att göra GIS-kartor ]

9 4. Framställning av kartorna Peters GIS-applikation innehåller redan alla de geografiska data han behöver för kartframställningen. Han delar in sina data i förgrunds- och bakgrundsinformation. Till förgrunden hör temat som visar läget av stugorna och platserna för tält och husvagnar. Dit hör också informationen om serviceställen, bryggor och badplatser. Förgrundsinformationen ska ritas med kraftigare linjer så att den skiljer sig från bakgrunden, som består av de teman som visar vägar, sjöar, markanvändning m.m. Den andra kartan ska täcka ett större område och måste därför ha mindre skala. Generaliseringsgraden ska vara större. Peter hade tidigare inte tillgång till en sådan karta i digital form, men det visade sig att kommunen kunde hjälpa honom med det. Där fanns en kartdatabas som användes för framställning av kartor i skala 1: Peter beslutar att använda en del av informationen i denna databas som bakgrund till sin översiktkarta. Som förgrund använder han ett nytt tema, som han skapat själv, och som innehåller olika sevärdheter i närheten av Sörgårdens Camping. Han lägger också in en liten vandringsled, som han rekognoserat själv. Alla teman i bakgrunden visas i grått medan förgrundens symboler ritas i olika färger. 5. Grafisk utformning Peter är ingen expert på grafisk form men snappade upp en del grundprinciper då han gick på folkhögskola för flera år sedan. Han gör först en skiss på ett A4-papper över hur de olika komponenterna ska placeras på arkets framoch baksida. Med GIS-programmets layoutverktyg kan han sedan förvandla sin skiss till ett verkligt informationsblad. De två kartorna infogas på var sin sida av papperet. Peter är noga med att placera kartor och tillhörande text tillsammans. Han placerar också de olika grafiska elementen i linje med varandra så att bladet ser harmoniskt ut. Rubriken Sörgårdens Camping skriver han med extra stora bokstäver, som ska locka till sig blicken och se till att gästerna kommer ihåg namnet på denna trevliga plats. [ Att göra GIS-kartor ] 103

10 Att visualisera med kartor Att visualisera är att åskådliggöra. Man kan t.ex. visualisera information med hjälp av diagram eller bilder. När det gäller att visualisera geografisk information är kartor det vanligaste hjälpmedlet. Tematiska kartor I kapitel 2 nämndes att man brukar skilja på två huvudgrupper av kartor, topografiska och tematiska kartor. De topografiska kartorna visar landskapets allmänna topografi: höjdförhållanden, vägar, marktyper, bebyggelse osv. Alla andra kartor kan betecknas som tematiska. Det innebär att denna grupp innehåller många olika slags kartor. Det som är gemensamt för tematiska kartor är att de ger information om ett eller flera teman. Tematiska kartor Jordartskartor Vegetationskartor Kommunala detaljplaner Skogskartor Turistkartor Statistiska kartor Ger information om följande huvudteman Jordarter och bergarter Vegetationstyper Plangränser och bestämmelser Skogsavdelningar (behandlingsenheter) Sevärdheter inom natur och kultur Statistiska fakta Statistiska kartor En typ av tematiska kartor är statistiska kartor. Dessa ska vi titta lite närmare på. Statistiska kartor visar storleken eller mängden av en viss företeelse per geografiskt område, t.ex. antalet skolbarn per stadsdel eller antalet trafikolyckor per vägavsnitt. Statistiska kartor är ett effektivt hjälpmedel för att visualisera statistik. De används inte bara av statistiker, utan även många andra yrkesgrupper. Kännetecknande för geografiska data med vektorstruktur är att de är knutna till geografiska objekt. Uppgifter om en stads folkmängd kan t.ex. vara knutna till en punkt som visar stadens läge på en karta, eller till en yta som visar stadens verkliga gränser. 104 [ Att göra GIS-kartor ]

11 I GIS-databaser finns det tre typer av objekt: punkter, linjer och ytor (se kapitel 3). Statistiska kartor som framställs med GIS kan därför också delas in i tre huvudtyper, beroende på om den statistiska informationen är knuten till punktobjekt, linjeobjekt eller ytobjekt. Data knutna till punktobjekt Om data är knutna till punkter kan man med ett GIS-program ofta skapa tre olika typer av kartor: prickkartor, prickkartor med proportionella symboler samt isaritmkartor. Vanliga prickkartor visar förekomsten av en viss företeelse som en prick på kartan. Det kan exempelvis vara alla bondgårdar med mjölkproduktion i en kommun. Om prickarnas storlek görs proportionell mot antalet kor på respektive gård får man en prickkarta med proportionella symboler. Med en databas som innehåller punkter med mätvärden, t.ex. höjden över havet, kan man skapa en isaritmkarta. En isaritm är en linje som sammanbinder punkter med samma värden. Exempel Prickkartor kan visa geografiska objekt i form av lika stora prickar. Här är det de större städerna i Sydostasien. I stället för prickar kan man ha andra jämnstora symboler, t.ex. stjärnor. I prickkartor med proportionella symboler visas dessa i en storlek som är proportionell mot värdet av en viss egenskap hos objekten, i detta fall städernas folkmängd. [ Att göra GIS-kartor ] 105

12 Isaritmkartor kan skapas med hjälp av data kopplade till punkter. I den vänstra figuren visas lägen för ett antal höjdbestämda punkter. I den högra figuren sammanbinds punkter med samma höjd av isaritmer. I det här fallet är isaritmerna alltså höjdkurvor. på isaritmer är höjdkurvorna på en topografisk karta eller kurvorna som visar lufttryck på kartor med väderprognoser. Vissa GISprogram kan skapa isaritmkartor mer eller mindre automatiskt utifrån en tabell med mätvärden. Data knutna till linjeobjekt Exempel på linjeobjekt är vägar, färjelinjer och vattenledningar. Om man med hjälp av ett GIS-program kopplar data om trafikmängden, antalet passagerare eller mängden vatten som transporteras genom ledningarna kan man göra flödeskartor. Flödeskartor som visar den beräknade trafikmängden omkring en tätort före och efter byggandet av en förbifart. Linjebredden är proportionell mot antalet fordon per dygn. Antalet fordon anges även i rutorna. Före Efter 106 [ Att göra GIS-kartor ]

13 Bredden på linjerna på flödeskartor är proportionell mot storleken på den företeelse som visas, exempelvis trafikmängden per vägavsnitt. Flödeskartor är lätta att skapa med de flesta GIS-program. Data knutna till ytobjekt Den tredje typen av statistiska kartor kan skapas av databaser där objekten är ytor. Sådana kartor kallas koropletkartor. En koropletkarta visar regioner i olika färger eller mönster beroende på värdet av en viss egenskap. Koropletkartor visar regioner med färger som svarar mot ett visst värde på den egenskap man vill visualisera. På en världskarta kan t.ex. länderna visas i olika nyanser av samma färg, beroende på landets folkmängd. Ju större folkmängd, desto kraftigare färg. Ytorna på koropletkartor bildas ofta av administrativa indelningar, t.ex. länder, län och kommuner. Men de kan även bestå av naturligt avgränsade regioner, t.ex. åkrarna på en bondgård. Koropletkartor kan även framställas på grundval av data med rutnätsstruktur. Denna karta visar antalet barn per statistikruta i Karlskrona. [ Att göra GIS-kartor ] 107

14 Med hjälp av ett kartogram kan statistiska data visas på ett mera detaljerat sätt. Här anges antalet barn per åldersklass i en stadsdel i Karlskrona. Cirklarna är dessutom proportionella mot det totala antalet barn i varje delområde. Kartogram En speciell typ av statistisk karta är ett kartogram. Det är en kombination av en karta och ett antal diagram, som är placerade på olika delar av kartan. Som exempel på kartogram kan nämnas en karta som visar årsnederbörden som isaritmer och där nederbörden för några utvalda platser dessutom visas med stapeldiagram. Ett annat exempel på kartogram är en karta över alla kommuner i ett län och där arbetskraftens fördelning på samhällssektorer visas med ett cirkeldiagram för varje kommun. 108 [ Att göra GIS-kartor ]

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Verktygsfält. Hantering av webbkarta Grundinstruktion. Sida 1 av 6. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet.

Verktygsfält. Hantering av webbkarta Grundinstruktion. Sida 1 av 6. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet. De olika verktygen och delarna förklaras i detalj längre ner i dokumentet. Flytta i sidled Zooma in Zooma ut Panorera Hela utbredningen Tillbaka Framåt Förstoring av kartdel Kartskikt Förstora/ förminska

Läs mer

Mina omvärldsfaktorer

Mina omvärldsfaktorer Juni 2012 Manual Mina omvärldsfaktorer Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus

Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus En tabell består av tabellrubrik > kort, ska ge all information som läsaren behöver tabellhuvud > rubriktexter för uppgiftsgrupperingarna som inleds

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Öppna en ny arbetsbok genom att gå upp i Arkivmenyn och där välja Nytt ange Arbetsbok. Eller klicka på knappen för ny arbetsbok. Du skall nu göra en kalkyl för ett

Läs mer

2015-06-22. Manual för kartan Fysisk planering

2015-06-22. Manual för kartan Fysisk planering 2015-06-22 Manual för kartan Fysisk planering 1 KOMMUNENS KARTOR PÅ NÄTET... 3 2 STARTA... 3 3 KARTAN... 4 4 LAGER... 5 5 FLYGFOTO... 5 6 VISA OMRÅDE... 5 7 SÖK ADRESS... 6 8 SÖK DETALJPLAN... 7 9 INFORMATION...

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Microsoft PowerPoint

Microsoft PowerPoint Microsoft PowerPoint Programmet Microsoft PowerPoint är ett program för att skapa presentationer för skärm eller utskrift. En presentation består av en eller flera bilder. En bild i PowerPoint är en sida

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

Dessa tre fönster kan enbart visas i datavyn, inte i layoutvyn. Det är också möjligt att ha flera fönster öppna samtidigt.

Dessa tre fönster kan enbart visas i datavyn, inte i layoutvyn. Det är också möjligt att ha flera fönster öppna samtidigt. Fönstermenyer februari 2010 I ArcMap finns ytterligare tre sätt att visa geografiskt data i din karta: genom ett förstoringsglas, ett visningsfönster och ett översiktsfönster. I fall där du inte vill ändra

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Användarhandledning för VD Link för Småhus Vitec

Användarhandledning för VD Link för Småhus Vitec Innehållsförteckning Användarhandledning, VD Link för Småhus...3 1. Valfri sökning...4 Standardsökning...5 Kartsökning...7 Utökad sökning...8 Resultat av sökning...9 Detaljerad information om en försäljning...9

Läs mer

Utskrift av karta. Skriv ut en karta. Skriv ut skärmområde

Utskrift av karta. Skriv ut en karta. Skriv ut skärmområde Skriv ut en karta Förutsättningar Kartan kan skrivas ut som den ser ut på skärmen, dvs. visas texter på fälten blir de också utskrivna. Vid utskrift öppnas alltid en förhandsgranskning där anpassning av

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Övning 2. Datastrukturer

Övning 2. Datastrukturer Övning 2. Datastrukturer Övningstid: 2 tim Uppgift: Raster- och vektorkarta Läsanvisning: Harrie: kap 6 Syftet med övningen är att du ska få kännedom om de vanligaste datastrukturerna som används i GIS-applikationer.

Läs mer

Katedralskolan 2004-11-05 Lena Claesson MICROSOFT EXCEL

Katedralskolan 2004-11-05 Lena Claesson MICROSOFT EXCEL Katedralskolan 2004-11-05 MICROSOFT EXCEL Lös varje uppgift på ett separat blad inom samma excelarbetsbok. Bladen döper du till uppg1, uppg2 osv och hela arbetsboken döper du till ditt eget namn. Spara

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

System TimberTrack. Användar Guide. TimberTrack Ver 6.5 Cartesia GIS AB. Copyright Cartesia GIS AB 2007-10-21

System TimberTrack. Användar Guide. TimberTrack Ver 6.5 Cartesia GIS AB. Copyright Cartesia GIS AB 2007-10-21 System TimberTrack Användar Guide TimberTrack Ver 6.5 Cartesia GIS AB Copyright Cartesia GIS AB 2007-10-21 1.1 Börja här... 3 1.1.1 Starta programmet... 3 1.2 Fastighet... 4 1.2.1 Sök en Fastighet.....

Läs mer

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual i korthet För frågor om vår design kontakta Helene Keskitalo, stab Information, tel 08 655 91 05 eller helene.keskitalo@sveaskog.se

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Nyheter i bestämmelsesystemet

Nyheter i bestämmelsesystemet Nyheter i bestämmelsesystemet Alexandra Jeppsson, Klara Falk & Therese Byheden Planarkitekter G Fordonsservice Tidigare G Bilservice Exempel: G Fordonsservice G 1 Försäljning av drivmedel G K Kontor Hotell

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan

Version 3.0 2012. Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Version 3.0 2012 Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan Nya Ostkustbanan ökar pulsen i hela Sverige Järnvägen mellan Gävle till Härnösand skulle kunna vara en pulsåder för tillväxt. Som knyter ihop Norrland

Läs mer

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig WORD Lars Ericson datorkunskap.com WORD Programmet Microsoft Word används till ordbehandling och att tillverka enklare dokument med texter och bilder. När du öppnar upp Word kan det se ut ungefär

Läs mer

FolkhälsoAtlas Labmiljö - en handledning

FolkhälsoAtlas Labmiljö - en handledning FolkhälsoAtlas Labmiljö - en handledning Innehåll FolkhälsoAtlas Labmiljö - en handledning... 1 Välkommen!... 2 Kort om olika de olika vyerna... 2 Laborera med färdiga historier... 3 Animering av tidsserier...

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

52 Att göra bra diagram i Excel

52 Att göra bra diagram i Excel Att göra bra diagram i Excel Excel är det verktyg som de flesta använder för att göra diagram. Kapitlet kommer att ge vägledning till hur man gör bra diagram med hjälp av denna programvara. Verktyg för

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte GEOGRAFI Geografisk kunskap har sitt ursprung i människans behov av att upptäcka och förstå sin omvärld och kunna orientera sig i den. Ämnet geografi är till sin karaktär tvärvetenskapligt och i ämnet

Läs mer

Uppgifter för Textil vecka 8, 2015

Uppgifter för Textil vecka 8, 2015 Uppgifter för Textil vecka 8, 2015 Uppgifter till föreläsning 1 Uppgift 1 illustrator: Utföres på en stående A4: - Rita ett en rektangel med måtten 75 mm x 55 mm ljusgrön fyllning och mörkgrön kantlinje

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.12

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.12 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK Telia Navigator version 1.12 Innehåll HUVUDMENY 3 SÖK ADRESS 3 SÖK PERSON, SÖK FÖRETAG 3 SÖK I NÄRHETEN 3 FAVORITER 3 KARTA 3 TJÄNSTER 5 DESTINATIONSINFORMATION 6 NAVIGATION

Läs mer

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av k y r ko g å r d s k a r to r Aveny Karta a v e n y k a r t a Aveny Karta Med Aveny Karta erbjuds ett toppmodernt hjälpmedel för elektronisk

Läs mer

Diagram. Tips för utformning av diagram

Diagram. Tips för utformning av diagram Diagram En ur Uljas uttagen tabell kan också granskas som statistikdiagram. Även om grafiken i Uljas är avsedd för snabb gestaltning och åskådliggörande av data, kan du genom att pröva de olika reglagen

Läs mer

Statistiska centralbyrån. Statistikatlasen

Statistiska centralbyrån. Statistikatlasen Statistiska centralbyrån Statistikatlasen Introduktion till Statistikatlasen När Statistikatlasen startas Statistikatlasen startas med en vy som i kartan visar befolkningstillväxten i Sveriges kommuner

Läs mer

Instruktioner, steg för steg, kapitel 1

Instruktioner, steg för steg, kapitel 1 Instruktioner, steg för steg, kapitel 1 Instruktioner till Övning1.1 Logga in till statistiken i din verksamhetsuppföljning (eller till Ungdomsrådgivningens statistik): Gå med webbläsaren till www.netigate.se

Läs mer

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige Hitta ditt vatten - en handledning VISS - VattenInformationsSystem Sverige Vatteninformationssystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen,

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL och Microsoft Office 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Företagets grafiska profil... 2 Färger... 2 Fonter (teckensnitt)... 2 Var börjar man? - PowerPoint... 2 Börja med att

Läs mer

Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar

Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Jerker Boman/+46 (0)+46 (0)26 546321 2011-06-28 1 (22) Innehållsförteckning Övning 1 Installera OL Laser 3 Ladda ner installationsfiler... 3 Installera OL

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord

En bild säger mer än tusen ord Identitet 2 3 En bild säger mer än tusen ord Ideon Science Park är inte bara en organisation och ett geografiskt område. Det är också ett starkt varumärke som skapar positiva bilder i många människors

Läs mer

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Färger 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Hantering av scheman................................... 4 1.2.1 Importerar

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc

Läs mer

X Y år provnr Därefter fritt 4 första kolumnerna villkorade 1369500.58 6184988.86 2011 1

X Y år provnr Därefter fritt 4 första kolumnerna villkorade 1369500.58 6184988.86 2011 1 Skapa tilldelnings fil utifrån analyskarta Förutsättningar Detta ger dig möjlighet att skapa en tilldelningsfil, där värde från en analystyp ligger till grund för beräkningen. Du anger själv vilka givor

Läs mer

Riktlinjer för bildhantering

Riktlinjer för bildhantering Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering

Läs mer

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner

Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Manual till webbkartornas grundläggande funktioner Webbfönstret När du klickar en kartlänk öppnas kartan i eget fönster eller egen flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan visar startvyn

Läs mer

Kom igång med RIB Karta 1.1

Kom igång med RIB Karta 1.1 Kom igång med RIB Karta 1.1 Introduktion... 3 Installation... 5 Rita på kartan... 9 Visa olika kartvyer... 11 LUPP och RIB Karta... 13 Spridning Luft och RIB Karta... 15 Dela information... 17 Hitta på

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Detta är en bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bildpolicyn ger riktlinjer för hur bilder används i skolans kommunikation.

Läs mer

1. Använda denna bruksanvisning

1. Använda denna bruksanvisning 1. Använda denna bruksanvisning Sektionsrubrik Ett nummer och en rubrik finns för varje sektion. Avsnittsrubrik Varje avsnitt har en rubrik. Åtgärdsnamn Varje åtgärd har ett namn. Specifikt åtgärdsnamn

Läs mer

Grafisk form för användargränssnitt

Grafisk form för användargränssnitt Grafisk form för användargränssnitt Petra Dryselius Designer, digitala plattformar Digital Communica.on Linköping AB Kompetens och lösningar inom digitala medier. Intranät, externwebb, webbsystem, digitala

Läs mer

Nokia Kartor Användarhandbok

Nokia Kartor Användarhandbok Nokia Kartor Användarhandbok Utgåva 1 2 Innehåll Innehåll Om Nokia Kartor 3 Se din plats och bläddra på kartan 3 Hitta en plats 4 Upptäcka platser i närheten 4 Lägga till ett foto till en plats 5 Spara

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner

Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner Manual fö r webbkartörnas grundla ggande funktiöner Webbfönster När du klickar på en kartlänk öppnas kartan i ett nytt fönster eller en ny flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

Version 2013_01. Användarhandledning

Version 2013_01. Användarhandledning Version 2013_01 Användarhandledning Innehåll Intagsrapport Bostadsrätter 3 Småhus 5 Ortspris Bostadsrätter 7 Sök på karta 7 Sök på adress/kommun 8 Sök på bostadsrättsförening 9 Sålda objekt 10 Småhus 11

Läs mer

Steg 8 OpenOffice Presentation

Steg 8 OpenOffice Presentation Steg 8 OpenOffice Presentation Mac OS X Sept -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 8 Mac Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2. Datorns funktion OpenOffice Presentation är ett program som du kan använda

Läs mer

Prislistan baseras på taxan för byggnadsnämndens verksamheter som beslutades av kommunen 2014-06-16.

Prislistan baseras på taxan för byggnadsnämndens verksamheter som beslutades av kommunen 2014-06-16. 1(7) Prislista för kartor, geodata, GIS, mättjänster och mätningsteknisk service. Kontoret för samhällsbyggnad, kart- och GIS-enheten 194 80 Upplands Väsby Tel. växel 08-590 970 00 2015-05-15 Prislistan

Läs mer

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Skisser, ritningar och modeller Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9 Tekniska lösningar 1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6: Ord och begrepp för att benämna

Läs mer

Orientering - Teori. Björn Johansson

Orientering - Teori. Björn Johansson Varför ska vi då orientera i skolan? I det Centrala innehållet står det att elever ska få lära sig: För år 7-9: o Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Läs mer

Att göra kartor med enkelt verktyg

Att göra kartor med enkelt verktyg Att göra kartor med enkelt verktyg I detta kapitel visas hur enkelt det är att göra kartor med SCBs diagramverktyg (version 3.0). Med detta verktyg går det lätt och snabbt att illustrera data från raps

Läs mer

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén

GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2. Version 2 2014 Maria Syrén GRUNDKURS WEBBKARTOR G E O S E C M A F O R A R C G I S 1 0. 2 1 Version 2 2014 Maria Syrén Innehåll Bakgrund Användargränssnitt Grundfunktioner: Zooma, panorera Fastighetssök Identifiera Innehållsförteckning

Läs mer

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft. aloq.se Loxysoft AB Post: Box 53, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan, Frösön Tel: 063-8 34 40 Fax: 063-40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.se Grafisk manual Loxysoft AB Text och design: aloq AB, Östersund

Läs mer

Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov KOMPLEMENTBYGGNAD

Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov KOMPLEMENTBYGGNAD Exempel på ritningar och handlingar för ansökan om bygglov KOMPLEMENTBYGGNAD 1 Vilka handlingar behövs vid ansökan om bygglov? Nedanstående text och ritningsexempel är framtagna för att hjälpa dig som

Läs mer

Det är ett nöje att leta bostad! En liten handledning i konsten att hitta ett nytt hem. www.hemnet.se Sveriges största bostadsmarknad

Det är ett nöje att leta bostad! En liten handledning i konsten att hitta ett nytt hem. www.hemnet.se Sveriges största bostadsmarknad Det är ett nöje att leta bostad! En liten handledning i konsten att hitta ett nytt hem www.hemnet.se Sveriges största bostadsmarknad Välkommen till Hemnet Sveriges största bostadsmarknad Alla som har letat

Läs mer

Den här veckan. Kapitel 7 och 11. Kom ihåg att boka tiden för handledning på fredag. Uppsamling av missade övningar på onsdag

Den här veckan. Kapitel 7 och 11. Kom ihåg att boka tiden för handledning på fredag. Uppsamling av missade övningar på onsdag Den här veckan Kapitel 7 och 11 Kom ihåg att boka tiden för handledning på fredag Uppsamling av missade övningar på onsdag Making it look good Visuell design Färger Typografi Exempel och patterns Komplex

Läs mer

Lär dig mer om disgen 8, del 33

Lär dig mer om disgen 8, del 33 Lär dig mer om disgen 8, del 33 Kartan i Disgen 8.2 En fördjupning i att visa sin släkt på ett annorlunda sätt text: Björn Johansson bild: Disgen 8.2 Bild 1. En övergripande vy med länsnamn och kommungränser.

Läs mer

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Webbfönstret När du klickar på kartlänken öppnas Båstadkartan i eget fönster eller egen flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan

Läs mer

bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11)

bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11) bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11) Vad, varför och hur?...2 Vad är?...2 Varför?...3 Hur fungerar?...3 Några tips om användningen...3

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15. 1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk

Läs mer

Riktlinjer för Halmstads kommuns grafiska profil

Riktlinjer för Halmstads kommuns grafiska profil Riktlinjer för Halmstads kommuns grafiska profil 1 Bakgrund Vår grafiska profil är ett av flera hjälpmedel för att stärka varumärket Halmstad. Den skapar en enhetlig och professionell bild av Halmstads

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Utveckling av Läsaren

Utveckling av Läsaren Utveckling av Läsaren Projektet steg för steg Läsaren har utvecklats sucessivt till att bli den anpassningsbara och situationsoberoende tjänst den är idag. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har skett

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

Hur man arbetar med OL Laser

Hur man arbetar med OL Laser Hur man arbetar med OL Laser - Kortfattad handledning för nybörjare - 1. Att arbeta med OL Laser Det här dokumentet är en kortfattad beskrivning av hur man arbetar med programmet OL Laser för att skapa

Läs mer

Kapitel 1 Komma igång... 3

Kapitel 1 Komma igång... 3 2014.02.21 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 1 Komma igång... 3 Välkommen... 3 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljön Windows... 5 Begrepp... 5 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett nytt

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk

Läs mer

Laserskanning och orienteringskartritning

Laserskanning och orienteringskartritning Laserskanning och orienteringskartritning SOFT:s kartritningskurs 29 juni 1 juli 2011 i Sälen Gunnar Lysell, SOFT & Lantmäteriet gunnar.lysell@lm.se GeoXD AB Det aktuella läget»traditionella analoga flygbilder

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer