Samhällssyn Kunskapssyn Barnsyn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällssyn Kunskapssyn Barnsyn"

Transkript

1 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 Samhällssyn unskapssyn Barnsyn omplement till av Ann-hristine Vallberg Roth I denna bilaga görs en sammanställning över förskolehistoriska referenser och en del annan forskning som uppfattas som relevant. Sammanställningen är strukturerad i tre övergripande teman och rubriker: Samhällssyn förskolan i ett samhällshistoriskt perspektiv unskapssyn kunskapsrelaterade signalord i olika tider Förskolepedagogiken och betydelsefulla aktörer vuxna/barn Inom varje tema följer framställningen ett historiskt förlopp. Det finns dock vissa överlappningar i presentationen då referenserna inte helt låter sig inordnas i ovanstående struktur. Samhällssyn förskolan i ett samhällshistoriskt perspektiv I det följande sätts förskolans framväxt och uppbyggnad in i en samhällshistorisk periodisering om fyra perioder. Periodiseringen utgår från samhällsomvandlingen i samklang med framväxten av förskolans skiftande verksamhetsformer Webbsida 25 mars :32 sida 1 av 26

2 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 Från mitten till slutet av 1800-talet institutioner i syfte att stabilisera samhällsstrukturen Sverige hade runt 3,5 miljoner invånare år 1850 och runt 90 procent av dessa bodde på landsbygden. Tiden från 1850-talet till talet beskrivs som det gamla ståndssamhällets upplösningstid med en övergång från feodalsamhälle till klassamhälle. Det var också ångmaskinernas och järnvägarnas tid (Jägerstad, 1965). När industrialiseringen kom igång på allvar under 1870-talet fick många arbete i industrin. Vid sekelskiftet gick den industriella produktionen i värde om jordbruksproduktionen. Industriarbete i städerna blev ett attraktivt alternativ för pigor och drängar från landsbygden. Trots att arbetsdagarna var långa, arbetslokalerna mörka och hälsofarliga kunde de där få en reglerad arbetstid, lön i kontanter och göra vad de ville på sin fritid. en långt ifrån alla lyckades få arbete och arbetsmarknaden var osäker (Ohlander & Strömberg, 1996). Vid övergången från bondesamhälle till industrisamhälle upplöstes hushållet som samarbetsenhet. När den gemensamma produktionen flyttades från hem och familj blev hemmet en plats för konsumtion och reproduktion. För många fattiga kvinnor, ofta ogifta och ensamstående mödrar, var det nödvändigt att arbeta även utanför hemmet. Detta orsakade problem med vård och fostran av barnen. Flyttningen från landsbygden till staden innebar att många inte längre hade släktingar inom räckhåll som kunde hjälpa till. Därmed fick barnen ofta klara sig själva. Ibland fick de följa med mödrarna till fabrikerna. Barnarbete var vanligt. Ofta blev det storasysters sak att se till småsyskonen. För många barn blev gatan deras huvudsakliga barnkammare. På gatan lekte, arbetade, tiggde och snattade barnen. Detta skapade stor oro i det urbaniserade samhället (Bjurman, 1995). Av främst ekonomiska skäl utvandrade omkring 1,2 miljoner svenskar, de flesta till Amerika, mellan 1850 och Utvandringen bidrog bland annat till ett kvinnoöverskott, som innebar att många kvinnor förblev ogifta. I de borgerliga familjerna skapade detta speciella problem. De ogifta borgerliga kvinnorna var inte fostrade till och kunde inte med bibehållet anseende arbeta i exempelvis fabrik som de fattiga kvinnorna gjorde för att försörja sig. Det uppstod ett behov av att utveckla yrken och verksamhetsområden Webbsida 25 mars :32 sida 2 av 26

3 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 för dessa kvinnor. Detta är en viktig bakgrund till den borgerliga kvinnorörelsens tillkomst. De borgerliga kvinnorna organiserade sig för att kräva och skapa utbildning och yrke. Pedagogiskt och socialt arbete var verksamhetsområden som ansågs speciellt lämpade för kvinnor (Ohlander, 1994; Ohlander & Strömberg, 1996). Barnen blev efter hand alltmer avskild från de vuxna. Ju mer barndomen avskärmades, desto starkare blev intresset för barns uppfostran och utveckling. Barnen skulle genom fostran och undervisning integreras i samhället. Speciella institutioner och specialiserade yrkeskategorier utvecklades för att handha barnen. Den avskilda barndomen blev en förutsättning för förskolans framväxt (Tallberg Broman, 1991). De tidiga småbarnsinstitutionerna hade snarare en konservativ ambition att stabilisera och bevara samhällsstrukturen än att utjämna och rubba ståndsindelningen. Genom institutionerna skulle man motarbeta sedligt förfall, brottslighet, och lösdriveri. Tron på uppfostran och undervisning som medel för att motverka sedeslösheten var stark (Tallberg Broman, 1996). Småbarnsinstitutionernas framväxt småbarnsskolan och barnkrubban I modern tid inrättades de första svenska daginstitutionerna för barn under sju år på 1830-talet (alltså några år tidigare än införandet av den obligatoriska folkskolan 1842). Filantropi och välgörenhet utgjorde den inledande förutsättningen för institutionernas tillkomst och drift. Verksamheterna drevs oftast av föreningar, församlingar, stiftelser och enskilda personer välsituerade kvinnor och män. Småbarnsskolan var en tidig benämning på den svenska institutionen. Den drevs i en pedagogisk anda efter en inledningsvis skolenlig kultur (med 20 minuters undervisningspass i olika skolämnen). Småbarnsskolan kunde ses som småskolans föregångare och till en del också som ersättare för en dåligt utbyggd folkskola (Tjerneld-Pettersson, 1979). Verksamheten i småbarnsskolan var främst avsedd för fattiga barn mellan två tre och sju år (äldre barn kunde också förekomma). Under 1860-talet började verksamheten influeras av Fröbelläran. Den första svenska barnkrubban öppnades i Stockholm 1854 och var också ämnad för fattiga barn, vars mödrar måste arbeta för familjens försörjning (Holmlund, 1996). Förskolans verksam Webbsida 25 mars :32 sida 3 av 26

4 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 het i Sverige har en tradition som bygger på både omsorg och pedagogik. Enligt uppgifter i en del studier anses barnkrubban vara ursprunget till senare tiders daghem, medan barnträdgården skulle vara föregångare till deltidsförskolan. Bakgrunden till detta synsätt relateras oftast i korthet till att barnkrubban stod för omsorg och tillsyn under hela dagarna för både yngre och äldre förskolebarn, medan barnträdgården erbjöd en verksamhet med pedagogiska syften under en kortare del av dagen för de äldre barnen (se t.ex. Richardson, 1990). En närmare granskning visar emellertid en mer sammansatt historia med olika blandformer och beröringspunkter. I slutet av 1800-talet kan vi tala i termer av ett parallellsystem med olika småbarnsinstitutioner sida vid sida. Några lades ned och/ eller uppstod i annan form. Den verksamhetsform som visade sig bli segrare var barnträdgården. Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet barnträdgårdens och det goda hemmets tid. Reformering runt talet Exempel på svenska institutionsbenämningar under perioden från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet var (förutom småbarnsskola och barnkrubba), kindergarten (barnträdgård enligt svensk översättning), folkbarnträdgård, halvöppen barnavård (ett samlingsbegrepp som inkluderade barnkrubba, barnträdgård och arbetsstuga), daghem, storbarnkammare och lekstuga (se t.ex. Holmlund, 1996; Johansson & Åstedt, 1993). Under den här perioden dominerade barnträdgårdsdiskursen fram till och talet (Tallberg Broman, 1991). Hatje (1999) sammanfattar barnträdgårdsperioden med begreppet Det goda hemmets politik, vilket kännetecknades av socialliberala och socialkonservativa strömningar. Det borgerliga syftet med institutionerna var att överbrygga klassmotsättningar, inte utjämna dem. Vid tiden runt 1900-talet var ordet hem metafor för det goda samhället. De första barnträdgårdarna (kindergarten) inrättades i slutet av 1800-talet. Idéer om att kindergarten skulle vara grunden för den efterföljande skolgången omsattes i något fall. År 1893 startade t.ex. Anna Whitlock en lekklass (jfr förskoleklass) eller typ av kindergarten som underbyggnad till den Whitlockska samskolan och 1896 inrättade Anna Eklund en kindergarten som grund för Elementar Webbsida 25 mars :32 sida 4 av 26

5 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 skolan för unga flickor i Stockholm (Simmons hristenson, 1991). I inledningen av barnträdgårdens framväxt fanns alltså i likhet med småbarnsskolan väldigt nära relationer till skolan. År 1899 öppnade aria oberg sin första fristående kindergarten med tio barn i Norrköping. Eftersom verksamheten till en början var avgiftsbelagd blev den först en pedagogisk deltidsinrättning för bemedlade barn. en 1904 startade systrarna oberg den första folkbarnträdgården som vände sig till alla barn. Barnträdgårdens anfader Friedrich Fröbel ( ) underströk att kindergarten enbart skulle vara ett stöd för hemmets fostran och barnen skulle därför bara vara där några timmar om dagen. Under senare delen av 1800-talet började Fröbelpedagogiken anammas i småbarnsskolan och efterhand omvandlades en del småbarnsskolor till folkbarnträdgårdar. Härigenom kunde småbarnsskolan få karaktären av barnträdgård samtidigt som den erbjöd heldagstillsyn. Även i barnkrubban, som var en heldagsinstitution, och främst en socialt nödhjälpande verksamhet, började man efterhand att integrera barnträdgårdstimmar (se t.ex. Holmlund, 1996; Johansson, 1996; Tallberg Broman, 1995). Hatje (1995) hävdar att systrarna oberg redan från början anpassade sin verksamhet efter de förvärvsarbetande mödrarnas behov av heldagsomsorg. Där fanns en spädbarnsavdelning, en barnkrubba för heldagsvistelse, pojk- och flickklubbar för skolbarnen samt sommarkolonier för klena barn (a.a., s. 168). Enligt Johansson (1983) var ontessorisystemet den pedagogik som på allvar kom att konkurrera med Fröbelläran. ontessorimetoden kom till Sverige under 1920-talet då fröken abel Holm startade de första ontessoriklasserna (enligt Barbro Linder, inledare och översättare av aria ontessoris skrift Barndomens gåta, 1936/ 1939). Vid första världskrigets slut år 1918 organiserade sig småbarnsfostrarinnorna och Svenska Fröbelförbundet bildades. Redan från starten tog förbundet initiativ till statligt stöd och förbättring av institutionerna. År 1919 aktualiserade statsinspektören för fattigoch barnavård, G.H. von och, barnträdgårdarna i en riksdagsmotion. Han menade att barnträdgården var en social nödvändighet som skulle stå öppen för alla och vara upprättad av staten. Det dröjde dock till mitten av 1930-talet innan frågan om småbarnsinstitutioner närmare började utredas. En rad statliga utredningar till Webbsida 25 mars :32 sida 5 av 26

6 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 sattes (SOU, 1938:20; SOU, 1943:9; SOU, 1951:15), men någon större utbyggnad skedde inte då. ellankrigstiden präglades delvis av ekonomisk depression, arbetslöshet och nativitetskris. Vetenskap och rationalitet skulle ersätta tro och tradition i en storbarnkammare talen Politikern Alva yrdals idé om storbarnkammare, eller HSB:s lekstugor, är en annan verksamhetsform som betraktas som föregångare till daghemmen och förskolan. År 1929 började HSB i Stockholm bygga lekstugor i hyreshusen. I lekstugorna kunde det finnas avdelningar för spädbarn, heldagsbarn, barnträdgårdsbarn, eftermiddagsbarn och tillfällig barnpassning, s.k. barnparkering (se t.ex. Johansson, 1996; Tallberg Broman, 1995). Enligt Alva yrdal skulle vetenskapen ersätta religionen som riktgivare för samhällsbyggandet. Det moderna synsätt som hon gav uttryck för skulle inte styras av tro och tradition utan av förnuft, rationalitet och vetenskaplig kunskap. En rationell länk mellan vetenskap och politik skulle växa fram och utbildade experter hade en stark ställning i yrdals framtidsutopi. Som samhällsnorm bröt moralismen samman under och 1940-talen. Den kyrkligt präglade moralismen åtföljdes av en samhällelig och vetenskapligt förankrad rationalism. I institutionerna skulle huvudvikten läggas på den psykologiska fostringsuppgiften (yrdal & yrdal, 1934, s. 307) och psykologisk-pedagogisk forskning skulle förbättra institutionerna. I slutet av denna period var omfattningen av småbarnsinstitutioner fortfarande ganska blygsam. År 1941 var heltidsbarn och deltidsbarn registrerade i verksamheten (SOU, 1951:15). Under krigsåren, närmare bestämt 1943, beslutade riksdagen om ett statligt bidrag till småbarnsinstitutionerna (SOU, 1943:9). Efter krigsslutet vände sig emellertid riksdagen klart emot utbyggnaden års riksdagsbeslut angående småbarnsinstitutionerna innebar, enligt Jan-Erik Johansson (1994), att förskolans pionjärperiod avslutades. Institutionsvården ansågs inte vara bra för barnens kroppsliga och själsliga hälsa. Den bidrog till att skilja mor och barn åt under hela dagen. Daghemmen skulle närmast betjäna de nödvändigaste behoven hos barn till ensamstående mödrar Webbsida 25 mars :32 sida 6 av 26

7 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 Från mitten av 1900-talet till mitten av 1980-talet centralisering, utjämning och välfärdssamhälle År 1950 hade Sverige en befolkning på sju miljoner invånare, vilket innebar en fördubbling sedan 1850-talet. vinnoöverskottet hade upphört talet betecknas som en period med stark välståndsutveckling för alla samhällsklasser i Sverige, med ökade realinkomster och mer fritid för de yrkesverksamma. Bilism, flyg och television fick sitt breda genombrott, vilket ökade rörlighet och kommunikation i samhället. Jägerstad (1965) beskriver och 1960-talet i Sverige som ett välfärdssamhälle i en begynnande rymdålder. På 1960-talet började datortekniken göra sitt intåg, snart åtföljd av industrirobotar (Norborg, 1993) och 1960-talet bildade epok i den svenska immigrationens historia. För första gången var invandringen så omfattande att den på ett märkbart sätt förändrade befolkningens sammansättning, särskilt i större tätorter. Bakgrunden till invandringen var främst ett växande behov av arbetskraft på grund av den svenska industrins snabba expansion. Under 1970-talet när industrikonjunkturerna gick upp och ner, blev invandringspolitiken restriktiv (a.a.). Samhälleliga rum för barn centraliserades och byggdes ut i ett klassutjämnande syfte ed inträdet i 1950-talet började en ny tidsepok i förskolans historia (Holmlund, 1996). Benämningarna blev mer enhetliga och barnstuga, daghem och deltidsgrupp var vanligt. ed Barnstugeutredningen (SOU, 1972: 26 och 27) kom förskolebegreppet att innefatta både deltidsgrupp (deltidsförskola) och daghem (heltidsförskola). Begreppet förskola som i tidigare utredning (SOU, 1951: 15) enbart avsett halvdagsformen (barnträdgården) kom nu att gälla även för heldagsinstitutionen. Det blev med andra ord barnträdgården som var modellen för den nya heldagsinstitutionen (Tallberg Broman, 1995, s 41). Samlingsbegreppet under stora delar av perioden var Barnomsorg talet innebar ett genombrott för tanken att offentlig sektor och barnomsorg hade en viktig funktion för allmänheten (Persson, 1998). Förändringen gick från liberal och borgerlig välgörenhet och filantropi i ett moraliskt och samhällsstabiliserande syfte till planmässigt tänkande i ett klassutjämnande syfte. Det var en socialde Webbsida 25 mars :32 sida 7 av 26

8 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 mokratisk folkhemspolitik som blev lösningen. Folkhemmet var en term som stod för det av socialdemokratin eftersträvade samhället med utvecklad social omsorg, ekonomisk utjämning och inga klassskillnader (Aspling, 1988). Statens funktion uppvärderades och stod som garant för det goda livet. Samhället skulle fostra en ny människotyp som var individkollektivist. Planens tid sträckte sig mellan 1930 och 1985 (Persson, 1998). an kan säga att utvecklingen av förskolan till ett kommunalt och statligt projekt inleddes under och 1940-talet och fullföljdes under åren fram till 1970-talet. Privata och enskilda institutioner gick successivt över i kommunal regi. Staten och kommunerna åtog sig allt större del av ansvar och finansiering. År 1941 drev kommunerna omkring sju procent av institutionerna och 1951 svarade de för 36 procent av verksamheten. Nästan all verksamhet, 96 procent, var kommunal i landet När verksamheterna började få statsbidrag (1943) blev Socialstyrelsen efter hand tillsynsmyndighet och rådgivande organ på central nivå. Under 1960-talet ökade den kvinnliga förvärvsfrekvensen markant och bristen på daghem kunde inte längre negligeras. Utbyggnaden kom igång under senare delen av 1960-talet, men det var först under 1970-talet som förskolan började byggas ut i någon större omfattning. Både daghem och deltidsförskola byggdes ut men antalet barn i deltidsverksamhet var fortfarande mest omfattande under perioden från 1950-talet till 1970-talet. Förskolans första egna lag trädde i kraft 1975 (SFS 1973:1205). Tidigare hade mer allmänna formuleringar ingått i barnavårdslagen och stadgan för barnavårdsanstalter. Lagen innebar att förskolan blev allmän för sexåringar och att kommunerna skulle redovisa behovet av förskolor i en plan för minst fem år. Barn med behov av särskilt stöd beaktades speciellt. År 1977 ersattes lagen om förskoleverksamhet av en lag om barnomsorg (SFS 1976:381), vilken även omfattade barn i den lägre skolåldern. Barnomsorgen hade därigenom blivit en lagfäst uppgift, med skyldighet för kommunerna att svara för en planmässig utbyggnad (Johansson & Åstedt, 1993) Webbsida 25 mars :32 sida 8 av 26

9 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 Från mitten av till 2000-talet det senindustriella samhället med profilerade institutioner och individuellt anpassade läromiljöer Under 1980-talet blev statens och kommunernas ekonomi alltmer ansträngd och hela den offentliga sektorn, även barnomsorgen, drabbades av besparingar. Barngrupperna i förskolan ökade i storlek. lyftorna mellan hög- och lågavlönade började öka istället för att minska (Barnombudsmannen, 1995). Enligt Liedman (1993) stärktes högerpositionerna under talet. Detta kan jämföras med och 70-talet som utmärktes av stark framryckning av socialistiska rörelser och tänkesätt över nästan hela jordklotet. Från mitten av 1980-talet blåste nyliberala vindar i Sverige, vilka betonade marknaden, ökad valfrihet, mångfald och konkurrens. Dator- och informationsteknologin utvecklades snabbt. en även en tilltagande ekologisk rörelse gjorde sig gällande. År 1981 bildades ett miljöparti i Sverige. Det blev också en viss renässans för etik och moral. Europa stärktes genom en växande gemensam marknad och Sverige blev medlem i EU (1995). Internationalisering och invandring bidrog till att mångkulturella frågor blev aktuella. Inför en ökad internationell konkurrens betonades marknadsorientering, valfrihet och effektivitet inom barnomsorg och skola, som ett sätt att bidra till landets ekonomiska utveckling. Olika former av institutionell fostran tillmättes ökad betydelse för barns kompetensutveckling och för samhällets utveckling i stort. Ulf P. Lundgren påpekade 1991, att samhällets och näringslivets behov av konkurrenskraftiga medborgare/producenter i en hårdnande internationell konkurrens gjort att kraven ökat även på de yngre. Oftedal Telhaug (1994) spekulerade i om den nyliberala utbildningsandan representerade intresset hos en växande välutbildad medelklass, vilken var starkt upptagen av att säkra sina barns framtid genom goda utbildningsmöjligheter. I det senmoderna samhället betonas individualismens, olikhetens och autonomins fördelar. ångfalden och pluralismen är lösningen. Ett alternativ i en postmodern tidsålder är att skapa individuellt anpassade läromiljöer på lång och kort sikt. Hargreaves (1998) förordar en rörlig mosaik för lärande organisationer, dvs. organisationer som är flexibla, lyhörda, konstruktiva, effektiva och Webbsida 25 mars :32 sida 9 av 26

10 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 verkningsfulla, som utnyttjar gemensam expertis och resurser i syfte att möta elevernas skiftande behov i en värld präglad av snabb och ständig förändring (a.a., s. 272). Inge Johansson (2000) menar att visionen i dagens styrdokument för skolan präglas av stor hänsyn till individuella behov och karakteriseras av en sådan flexibilitet som kännetecknar det postindustriella samhället. Samhälleliga rum för barn decentraliseras och vidareutbyggs från plan till marknad Barnomsorgen har byggts ut kraftigt både under och talet. Under 1980-talet växte daghemsverksamheten i omfattning förbi verksamheten i deltidsgrupp (se tabell 1). Ungefär 64 procent av alla barn i åldern ett fem år gick i förskola hösten Tabell 1 Förskolans utbyggnad År Barn i daghem Barn i deltidsgrupp * ** älla: SOU, 1938: 20; SOU, 1951:15 och SB. Avrundade tal. * 1937 års siffror bör nyanseras: motsvarar antalet barn med heldagsbesök på barnkrubbor (1 748 st), barnträdgårdar (110 st), småbarnsskolor (406 st), arbetsstugor (639 st), barnavärn (157 st) och blandformer (470 st). ** motsvarar antal barn med korttidsbesök på barnkrubbor (173 st), barnträdgårdar (1 425 st), småbarnsskolor (621 st), arbetsstugor (895 st), barnavärn (73 st), och blandformer (517 st). Persson (1998) menar att ett planmässigt tänkande inom den offentliga sektorn ersattes av ett mer marknadsorienterat synsätt från Som ett resultat av en förändrad verklighet uppkom begrepp som produktion och resultatenheter. Synen på statens Webbsida 25 mars :32 sida 10 av 26

11 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 roll förändrades. edan man tidigare hade uppfattat att marknaden var problemet och planen lösningen, blev det med den ekonomiska krisen planen som uppfattades vara problemet och marknaden sågs som lösningen. Under perioden gick en decentraliseringsvåg genom hela den offentliga sektorn, och kommunernas självbestämmande ökade. Under 80-talet försvann det mesta av de fåtal centrala krav som fanns kvar inom barnomsorgen. ålstyrning infördes istället för regelstyrning. ålen angavs i lagar, program och riktlinjer (Johansson & Åstedt, 1993, s. 30). Utvecklingen av förskolans verksamhet krävde insatser på tre ansvarsnivåer central, kommunal och lokal. I en marknadsorienterad anda uppmuntrades alternativ till den kommunala verksamheten och förskolor med enskild huvudman växte fram. Statsbidrag utgick exempelvis till daghem som drevs av församlingar inom Svenska kyrkan, till föräldrakooperativ och ontessoriförskolor. Fri etableringsrätt infördes 1992 och därmed utgick statsbidrag även till daghem som drevs som enskild firma, aktiebolag eller bostadsstiftelse. Som svar på kravet om den ökade valfriheten uppmuntrades alla förskolor att profilera sig. Den marknadsorienterade och profilerade förskolan inkluderade således både kommunala och enskilda verksamheter. År 1998 fick förskolan och förskoleklassen en läroplan (Lpfö 98, Lpo 94), som var en förordning med bindande föreskrifter utfärdad av regeringen. Förskolan med barn i åldern ett-fem år och förskoleklassen med sex-åringarna blev nu skolformer inom det offentliga utbildningssystemet och Skolverket tog över myndighetsansvaret från Socialstyrelsen. Bestämmelserna om förskoleverksamheten flyttades från Socialtjänstlagen till Skollagen (SFS 1997:1212). I förskoleverksamhet var barn inskrivna i oktober Drygt 93 procent av alla sexåringar var inskrivna i den nya skolformen förskoleklass och drygt fyra procent var inskrivna i grundskolan. Totalt var barn inskrivna i förskoleklass (SB, 2000). Ett nytt steg i förskolans historia togs under våren Regeringen har i budgeten för åren 2001 och 2002 beräknat medel för stegvis införande av allmän förskola för fyra till femåringar och maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Rätten till förskoleverksamhet för arbetslösas barn införs från 1 juli 2001 och för föräldraledigas barn den 1 januari Från den 1 januari Webbsida 25 mars :32 sida 11 av 26

12 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 erbjuds alla barn plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Den allmänna förskolan ska vara avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året. Det långsiktiga målet är en allmän, avgiftsfri förskola (Proposition 1999/2000:129). unskapssyn kunskapsrelaterade signalord i olika tider I det här avsnittet redovisas en del av den forskning som berör begrepp vilka kan hänföras till kunskapssynen i förskolan, såsom undervisning, uppfostran, arbete, lek, utveckling, omsorg och inlärning/ lärande. Dessa begrepp kan tolkas ha varit signalord under delvis olika skeden i förskolans historia. I småbarnsskolan föreskrevs regelrätt massundervisning med ett disciplinerande syfte. Anvisningarna för undervisningen var strikt och skoldagen schematiskt inrutad. Genom en mekanisk metod skolades barnet till gudsfruktan, arbete och underdånighet (Holmdahl, 2000; Tallberg Broman, 1996). yrkans normativa värdesystem med krav på lydnad, ordning och disciplin dominerade tidsandan. Principen om hårt arbete som ett nyttigt uppfostringsmedel delades på 1800-talet av många (Bjurman, 1995, s. 176). Institutionernas pedagogik var också relaterad till den tidiga industrin med hårt arbete och hård militärisk disciplin. Tallberg Broman (1991) behandlar pedagogiska principer som påverkade arbetssätt och innehåll i den Fröbelinspirerade institutionen. Hon menar att barnträdgårdens alla moment visade en uppfostrande ambition. I en omvälvande tid argumenterades det för behovet att uppfostra folket och folkets barn. Reproduktionskrisen, vid övergången från jordbrukarsamhälle till industrisamhälle, skulle mötas med uppfostran till ordning och arbetsamhet. Vidare menar Tallberg Broman (1991) att verksamheterna inte skulle vara en skola för barnen. De skulle inte skolas utan ledas. Johansson (1992; 1994) menar att några av de viktigaste inslagen i Fröbels pedagogik var intresset för barnets verksamhetsdrift, lek och arbete, betoningen på en efterföljande barncentrerad undervisning samt aningens betydelse. Henriette Schrader Breymann byggde vidare på Fröbels och Pestalozzis tankar. Hon menade att Webbsida 25 mars :32 sida 12 av 26

13 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 speciellt arbetarklassbarnen behövde en heldagspedagogik som skilde sig från skolans. Det handlade om att utnyttja det husliga arbetet för att skapa en undervisning nära vardagslivet som dessa barn behövde i sina framtida liv. Barnen skulle både arbeta och leka i småbarnsinstitutionen. an kan säga att Schrader Breymanns ledstjärna blev att använda hushållsarbete som grund för förskolans läroplan och på så sätt relatera undervisningen till barnens erfarenhetsvärld, eftersom hushållsarbete var bekant för barnen i deras hem. Hatje (1999) menar att leken jämställdes med arbete. Hon illustrerar detta genom ett barncitat hämtat från tidskriften Barnträdgården, De ä bra, att en får arbeta här, så en vet, hur en ska göra, när en kommer hem (a.a., s. 96). Den svenska förskolemodellens koppling mellan omsorg och pedagogik brukar beskrivas i termer av edu-care. Davies (1996) belyser omsorgsbegreppet, vilket kan betyda att bry sig om och att sörja för. Den socialpedagogiska modellen går som en röd tråd genom hela förskolehistorien (t.ex. Tallberg Broman, 1996), med olika tyngdpunkter på den sociala eller pedagogiska dimensionen under olika perioder. Den sociala sidan med omsorg och omvårdnad belyser ånsson (2000) i några styrdokument. Hon konstaterar att omsorg och omvårdnad var vanligt förekommande i 68 års Barnstugeutredning (SOU, 1972:26), medan begrepp som kunskap och inlärning nästan inte användes alls. Efter hand som daghemmen byggdes ut och blev en del av samhällets social- och familjevård betonades vård och omsorg. Barnomsorg var ju också den sammanfattande termen för förskoleverksamhet under den här perioden, vilket kan tolkas spegla en socioemotionell och fysisk inriktning. Beträffande de nutida styrdokumenten menar ånsson (a.a.) att begreppen lära och lärande är ofta förekommande i Lpfö 98, medan omsorgs- och omvårdnadsbegreppen enbart nämns i någon mening som inte utvecklas ytterligare. Hatje (1999) skriver att förskola har ersatt barnomsorg som samlingsbegrepp under talet. Detta markerar de pedagogiska syften som speglar vårt kunskapskrävande samhälle och den sociala vårdande sidan trängs därmed undan. Omsorgsbegreppet kan också tolkas ha haft delvis olika innebörd under skilda perioder. an kan tänka sig en utveckling från filantropisk, kristlig och skolorienterad omsorg till mer moderligt moralisk omsorg, sedan till vetenskapligt-rationell (socialpsykologisk) Webbsida 25 mars :32 sida 13 av 26

14 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 och samhällsrelaterad omsorg och slutligen till en mer pedagogisk och kognitivt relaterad omsorg omsorg för att lära ( hjärnomsorg EQ) eller omsorgslektioner. Under början av 1980-talet kom ett uppsving för arbets- och ansvarspedagogiken (Bladsjö m.fl., 1981). Henkel (1990) behandlar begreppen arbete, lek och inlärning. Utgångspunkten för valet av dessa begrepp är att de presenteras som centrala i Socialstyrelsens arbetsplan Att de då lyfts fram i riktlinjerna ser författaren som ett uttryck för förskollärarnas professionaliseringssträvanden och ett dåtida svar på krav om fastare struktur och ledning. Begreppen markerade att en förskollärare inte var en socialarbetare, lektant eller lågstadielärare utan hade ett eget revir som avgränsade vad personalens pedagogiska insatser innebar. edverkande förskollärare i undersökningen (a.a.) ger främst uttryck för att begreppet arbete tolkas som en förelagd uppgift, lek är en terapeutisk nödvändighet och inlärning handlar om social träning. ed arbete som förelagd uppgift avses framför allt husliga sysslor och uppgifter som de vuxna ger barnen i ett fostrande och utvecklande syfte. Lek som terapeutisk nödvändighet baseras på psykologiska utgångspunkter där barnets emotionella utveckling betonas. Att leka ses som ett medfött behov hos barnet och en nödvändighet för att må bra och utvecklas. När det gäller synen på inlärning som social träning är det den sociala och emotionella och i viss mån motoriska utvecklingen, snarare än den kognitiva, som uppmärksammas. Det är dels inlärning som social fostran och införlivande av normer och regler, dels inlärning av vissa praktiska färdigheter såsom av- och påklädning, hygieniska bestyr och lättare hushållsgöromål som lyfts fram. Att delta i dagliga göromål utgör en tradition i svensk förskolepedagogik. I det pedagogiska programmet (Socialstyrelsen, 1987) har begreppen arbete, lek och inlärning ersatts av begreppen arbeta, leka, lära, vilket Henkel (1990) menar kan tolkas som en glidning mot att betona barnens aktiviteter. ärrby (1989) studerar begreppen lek och inlärning. Hon påpekar att leken allt mer ses som ett led i en pedagogisk process och inte längre är värdefull i sig. Inlärning och undervisning är begrepp som associeras med skolan och förskollärarna därför har undvikit det begreppet i förskolan. Vidare konstaterar hon att leken fått en dominerande roll i det pedagogiska programmet Webbsida 25 mars :32 sida 14 av 26

15 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 (1987) och att förskolans pedagogiska funktion betonas. Lindqvist (1996) har exempelvis utvecklat det hon definierar som skapande lekpedagogik. Lekforskningen har ökat starkt under och 1990-talet. Detta framgår bl.a. av en lekbibliografi (Lagerberg & Tång, 1992) i vilken 536 referenser är samlade. Lindh unther skriver i inledningen om lek som mångfald. Vad lek är, beror på vem som svarar. Vuxna, barn och forskare har förmodligen olika uppfattningar. Lek kan exempelvis vara aktivitet, förhållningssätt, relation, text och kontext. Den svenska forskare som framförallt förknippas med lek är Birgitta nutsdotter Olofsson (t.ex. 1987; 1992). Även om det inte är självklart vad som är lek, är ändå forskare och pedagoger, enligt Lindö (1998), överens om att leken är förskolebarnets viktigaste kunskapsform. Pramling Samuelsson och årdsjö (1997) ger ett historiskt perspektiv på begreppen utveckling och lärande. De delar upp historien i tre delar: (1) Fröbel (2) utvecklingspsykologi och (3) utvecklingspedagogik. De börjar alltså med Fröbel och hans betoning på lek och arbete. När det gäller innehållet i den Fröbelorienterade pedagogiken menar författarna att barnen skulle lära sig om natur, samhälle och skapande. atematiken fick en framträdande roll eftersom Fröbel ansåg att matematik och gudomlighet var förbundna med varandra. atematiken var starkt knuten till Fröbelgåvorna. Däremot berördes inte alls barns skriftspråkliga utveckling. Det var runt vardagliga upplevelser och vardagligt kunnande som man antog att barnen i sitt aktiva handlande skulle utveckla förståelse för olika fenomen i sin omvärld. Att lära sig att läsa, skriva och räkna har av tradition hört till skolans värld (a.a., s 26). Författarna hävdar således att det i förskolan inte finns någon tradition för att hantera läsoch skrivutveckling och när Fröbelgåvorna utmanövrerades försvann även traditionen för matematik. Att läsa, skriva och räkna har inte relaterats till vardagen på samma naturliga sätt som annat innehåll i verksamheten. När man under senare tid arbetat med detta innehåll i sexårsverksamheten har man använt mer traditionella skoluppgifter och övningshäften. an tycks ha antagit att barn behöver undervisas om dessa färdigheter på ett annat sätt än att låta dessa bli delar av vardagen (a.a., s. 26). Det är viktigt att tillägga att det arv som förskolan har genom småbarnsskolan (även ontessoripedagogiken) inte kommenteras, Webbsida 25 mars :32 sida 15 av 26

16 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 men att läsning, skrivning och räkning där undervisades i en skolrelaterad form. Efter Fröbelperioden följer en utvecklingspsykologisk fas med Gesell, Piaget och Erikson i spetsen. I det utvecklingspsykologiska perspektivet står barns behov av tillfredsställelse i centrum. Fokus ligger i vuxnas syn på barns utveckling som en inre driven process och den fria leken betonas. Innehållet har ingen framträdande roll och lärande är ett begrepp som nästan aldrig används (Pramling Samuelsson & årdsjö, 1997). Det utvecklingspedagogiska perspektivet har sin grund i en fenomenografisk ansats. I denna är det varken barns psykologiska förmåga som egenskap, eller ämnesinnehåll som en kunskap i världen som fokuseras, utan det är fenomen i omvärlden som dessa uppfattas av barnet som behandlas. Den utvecklingspedagogiska grunden, där stor vikt läggs vid barns erfarenheter, erkänner lärande som en samtidig subjektiv och objektiv process, där barnen konstituerar innebörd och mening i sina dagliga erfarenheter (a.a.). Den innehållsorganisering som författarna utgår från i boken är enligt egen utsago direkt relaterad till skolans traditionella innehåll såsom natur, samhälle, läsning, skrivning och matematik. Undervisningsbegreppet förekommer flitigt och i meningen en medveten pedagogisk handling i riktning mot ett mål. Rosenqvist (2000) lanserar begreppet barnundervisning som en syntes för det innehåll som blivande förskollärare tillskriver undervisningsbegreppet. I den traditionellt skolorienterade definitionen av undervisning katederundervisning ryms inte små barns behov av omsorg och lek utifrån sina egna villkor, dvs. både trygghetslek där miljön arrangeras så att trygghet främjas och undervisningslek av vissa färdigheter och kunskapsmoment i exempelvis samlingen, samt omsorgslektionen där pedagogen i beskrivande samtal under omsorgssituationen tillför barnet kunskap på barnens nivå. Rosenqvist menar att begreppet barnundervisning inrymmer såväl trygghet och omsorg som lek och lärande. Det är viktigt att kommentera att den fenomenografiska ansatsen grundas i och historiskt har utgått från studier av skolan. I denna ansats fokuseras undervisning och inlärning (t.ex. yt- och djupinlärning)/lärande. edan undervisning syftar på pedagogens agerande, ett initiativtagande och ett medvetet organiserande, syftar lärande på något som händer inom individen, när kunskapen blir Webbsida 25 mars :32 sida 16 av 26

17 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 till. Det har skett en glidning i forskningen från att tidigare ha sett kunskapsutveckling som inlärning i förhållande till individens utveckling och mognad (och kunskap som en utifrånliggande entitet som individen lär in), till att alltmer fokusera lärande som en konstruktion i relation till de sammanhang och de situationer som individen befinner sig i situerat lärande (arlgren, 1999). Dagens mode- och signalord är alltså lärande (arlgren, 1999; Hermansen, 2000; Pramling Samuelsson & Sheridan 1999). I Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande Att lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU, 1999:63) är lärande ett centralt begrepp som förekommer på i stort sett varje sida. Vad är då lärande? Ja det beror ju på vilka perspektiv vi utgår ifrån (t.ex. Hermansen, 2000). I ett sociokulturellt perspektiv kan lärande ses som en aspekt av all mänsklig verksamhet. änniskan kan inte undvika att lära. Därför handlar det inte om huruvida människor lär sig något eller inte, utan vad de lär sig. Som art är människan läraktig. Faktum är att detta är ett av hennes mest utmärkande drag: förmågan att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtida sammanhang. en lärande är ingen homogen eller endimensionell företeelse eller process. Lärande kan äga rum på individuell eller kollektiv nivå. Individer lär, men det gör också kollektiv som föreningar, företag, organisationer och till och med samhällen. Lärande är inte heller samma företeelse under olika historiska epoker och kulturella villkor. (Säljö, 2000, s.13) Begrepp som livslångt lärande växer sig allt starkare under 90-talet. Förskolan ses som en grund i det livslånga lärandet. I en rapport från Skolverket (1999:21) talas det i termer av Det livslånga och livsvida lärandet. ed den livslånga dimensionen avses att individen lär under hela livet. Den livsvida dimensionen befäster att lärande sker i flera miljöer, såväl formella utbildningsmiljöer som informella miljöer. Informellt lärande kan ske i familjen, på arbetsplatsen, i föreningsvärlden och vardagen med andra ord ett gränsöverskridande lärande. Det livslånga lärandet innebär en förskjutning av ansvar från stat till individ. Förverkligandet av det livslånga lärandeprojektet är beroende av individen. Ansvarsförskjutningen gör att skolplikten och det formella systemets monopol på utbildning kan ifrågasättas. Skolplikten kanske måste ersättas av lärplikt (a.a., 25). en individens ökade ansvar kan också skapa problem i form av att den sociala bakgrunden slår igenom med ökade skillna Webbsida 25 mars :32 sida 17 av 26

18 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 der som konsekvens. Ur detta individperspektiv ställs krav på studievägledning, individuella studieplaner och en mångfald av utbildningsmiljöer som kan tillgodose olika individers olika behov och bakgrund (a.a., s. 12). I enlighet med de nya läroplanerna skall utvecklingssamtal genomföras. För att verkligen möta varje enskilt barn i deras utveckling kan individuella utvecklingsplaner skrivas i anknytning till dessa samtal. De individuella planerna utgör sedan underlag för planeringen av verksamheten (Jancke & lang-attsson, 1999). Den pedagogiska utmaningen ligger i att vidmakthålla lusten till livslångt lärande hos alla. Lärande och kunskap framställs i en pluralistisk form under 90- talet. arlgren (1998) lyfter exempelvis fram fyra kunskapsformer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa föreskrivs också i 90-talets läroplaner (Lpfö 98, Lpo 94). Den senaste formen av lärande som är relaterad till det globaliserade nätverkssamhället är e-learning (elektroniskt lärande) en lärovärld där man från vaggan till graven har tillgång till all världens information och kunskap via elektroniska medier (Norlén, 2000, s. 12). Förskolepedagogiken och betydelsefulla aktörer vuxna/barn Simmons-hristenson (1997) skildrar förskolepedagogikens historia från antikens ideal fram till våra dagars utformning av förskolan. Hon beskriver olika pedagogers tankar under skilda epoker och genom deras texter får vi en inblick i hur man genom tiderna sett på små barns uppfostran och undervisning (1981). Förskolans kvinnliga pionjärer behandlas speciellt (1991). Senare tiders nytänkande visar sig ofta ha sina rötter i idéer från forntid och medeltid. Ett exempel är hämtat från arcus Fabius Quintilianus (ca e.r.) stora skrift Institutione oratoria (Om talarens utbildning), där han gav regler för uppfostran och utbildning från vaggan till vuxen ålder (jfr livslångt lärande). Detta är ett verk som för övrigt kan betraktas som en första typ av läroplan i bemärkelsen ett organiserande av kunskap inom olika områden (se t.ex. Lundgren, 1979). I Quintilianus läroplan förordas bl.a. inlärning av bokstäver för barn under sju år. Denna första undervisning Webbsida 25 mars :32 sida 18 av 26

19 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 skulle ske genom lek. Enligt William Smail (1938) förebådades kindergartenidén i Quintilianus text. Andra förmoderna skriftexempel med förskolepedagogisk relevans är Platonskrifterna och oderskolan av omenius (se vidare Vallberg Roth, 1998). Warne (1951) beskriver ganska ingående småbarnsskolans framväxt och utveckling. Detta är intressant med tanke på att de flesta förskolehistoriska studier endast berör denna form i förbigående. Warne behandlar också inflytandet från de fröbelska uppfostringsidéerna i småbarsskolorna och framväxten av barnträdgårdsverksamheten och lekskolorna. Britten Ekstrand (2000) tecknar en bild av småbarnsskolan från 1833 och framåt. Hon menar att småbarnsskolorna inledningsvis utvecklades till att bli ersättningsskolor för en dåligt utbyggd folkundervisning. I slutet av 1800-talet ifrågasattes skolverksamheten i småbarnsskolan i takt med att folkskolan växte sig stark. Verksamheten kom då att kombineras med ett fröbelpedagogiskt arbete. Ekstrand (a.a.) menar att de fröbelpedagogiska pionjärerna i Sverige stod att finna i småbarnsskolorna. Holmlund (1996) behandlar förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutioner mellan 1854 och 1968 i sin avhandling. Resultaten analyseras i ett klass-, köns- och professionaliseringsperspektiv. Det är barnkrubban och barnträdgården som fokuseras och ses som två skilda sociala konstruktioner, båda med syfte att fostra och undervisa små barn. Undersökningen tillför i synnerhet kunskap om barnkrubborna. Författaren menar att det finns en trend inom förskoleforskningen som inneburit att barnkrubbornas verksamhet i stor utsträckning exkluderats ur förskolans historia. erstin Holmlund påtalar själv behovet av ytterligare forskning när det gäller barnkrubbans och daghemmets inre verksamhet. Här kan tilläggas att också småbarnsskolans utveckling i många stycken var exkluderad från förskoleforskningen, innan Ekstrand (2000) lade fram sin avhandling. Johansson (1983; 1992; 1994) skildrar bl.a. den svensk förskolepedagogikens och förskollärarutbildningens framväxt och utveckling, med betoning på den första delen av 1900-talet. vinnliga pionjärer som Henriette Schrader-Breymann, Ellen och aria oberg och arin Ulin uppmärksammas. Johansson gör också en tillbakablick för att visa förskolans rötter i Fröbelpedagogik och filantropi. änniskans fostran (Johansson, 1995) är en bearbetad och redigerad version av Fröbels bok Die enschenerziehung (1826) Webbsida 25 mars :32 sida 19 av 26

20 Ann-hristine Vallberg Roth och Studentlitteratur 2002 I denna beskrivs Fröbels grundläggande principer för uppfostran av människan från spädbarnsålder till skolålder. Fröbelpedagogiken är också central i Ingegerd Tallberg Bromans vetenskapliga arbete (1991; 1994; 1995). Tallberg Broman har studerat förskolan som ett kvinnligt professionaliseringsprojekt och framväxten av en kvinnoprofession för uppfostran och undervisning barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. Pionjärerna Ellen och aria obergs liv och arbete lyfts fram. Det är framför allt Svenska Fröbelförbundets Tidskrift Barnträdgården som utgör underlag för analysen under perioden Under den studerade perioden växer det fram ett mönster där barnträdgårdsledarinnan blir folkuppfostrare med speciell inriktning på hem och mödrar. Barnträdgårdsledarinnans uppgift symboliserar inledningen till det moderna samhällets övertagande av hemmens reproduktiva funktioner. Den dominerande Fröbelpedagogiken innefattade en stark ambition att reformera familjen och skapa förutsättningar för en bättre barndom. Barnträdgårdsrörelsen och Fröbelpedagogiken byggde på en särartsideologi, där kvinnans känslomässiga, vårdande egenskaper och möjligheter framhävdes. Under 1930-talet växte kritiken mot Fröbeldominansen. Alva yrdal symboliserade den nya vetenskapligt-rationella diskursen med ökad teoretisk anknytning och inriktning på det individuella barnet. ed talet kunde den Fröbeldominerade perioden i svensk förskolehistoria tolkas vara till ända. Bjurman m.fl. (1989) skildrar barns levnadsvillkor i stadsmiljön från sekelskiftet till 1990-tal. Förutom de former av småbarnsinstitutioner som tidigare nämnts kan vi här även bekanta oss med arbetarrörelsens former för barnomsorg som exempelvis socialistiska söndagsskolor, sagostundsrörelsen och barngillen. Författarna menar att synen på barnens fostran var klassbestämd. I välgörenhetens barnkrubbor, barnträdgårdar och uppfostringsanstalter mötte arbetarbarnen kyrkans och överklassens syn på deras uppgift i livet. De uppfostrades till att vara gudfruktiga, lydiga, arbetsamma och ärliga. Arbetarrörelsen hade andra uppgifter och ideal i kampen för rösträtt, folkbildning och ett demokratiskt samhällskick. I arbetarrörelsens fostran strävade man efter att lära barnen arbetets värde, att kunskap var makt och en kollektiv anda. Johansson och Åstedt (1993) beskriver förskolans utveckling från till 1990-talet. Här kan vi bl.a. följa några utvecklingslinjer Webbsida 25 mars :32 sida 20 av 26

Av Ann-Christine Vallberg Roth. De yngre barnens. läroplanshistoria. Bildmaterial till boken. Ann-Christine Vallberg Roth och Studentlitteratur

Av Ann-Christine Vallberg Roth. De yngre barnens. läroplanshistoria. Bildmaterial till boken. Ann-Christine Vallberg Roth och Studentlitteratur Bildmaterial till boken De yngre barnens läroplanshistoria Av Ann-Christine Vallberg Roth Upplägg Utgångspunkter Temporära resultat Huvudfråga Hur kan de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Från barnpassning till lärande

Från barnpassning till lärande Från barnpassning till lärande Jo, förskollärarnas status har stigit inom förskolan. Men i samhället? Där är förskolan ofta fortfarande bara barnomsorg, menar Ylva Söderström som arbetat 30 år i yrket.

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. anns.pihlgren@norrtalje.se ann.s.pihlgren@utep.su.se

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. anns.pihlgren@norrtalje.se ann.s.pihlgren@utep.su.se Fritidshemmets uppdrag och utmaningar anns.pihlgren@norrtalje.se ann.s.pihlgren@utep.su.se Reflektera själv: När lärde du dig något senast? Hur gick det till? Var skedde det? I historiens ljus Fritidshemmets

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt

Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Från barnkrubba till Lpfö 98

Från barnkrubba till Lpfö 98 EXAMENSARBETE I LÄRARPROGRAMMET UTBILDNINGSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 2007:18 Från barnkrubba till Lpfö 98 Förskolan, pedagogiken och yrkesrollens utveckling Johanna Freij Gunnarsson och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation. Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Tillsammans skapar vi möjligheter till ett lustfullt lärande och en hälsosam inställning till livet. Organisation På Varvaterrassens förskola

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet Inriktning: Utepedagogik och Språk Rev 161024 Organisation Älta skola F-6 Kolarängens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer