Det är valborgsmässoafton igen!

Transkript

1 Det är valborgsmässoafton igen! Jag vill börja med att läsa några rader ur en dikt skriven Av Alva Möllerströms bok Nysådd och axplock Det är ingenting nytt som händer, det har upprepats i tusende år, men likväl står vi här varje år helt betagna av det som händer runt omkring oss, vårens evigt nya refräng. Nu byter vi ut vintern mot vår, det grönskar och spirar i backar, på ängar och i våra egna rabatter men också på åkrarna där grödorna börjat växa med kraft igen. Ett helt år har gått sedan vi stod här på berget mitt i byn Och hälsade våren välkommen. Vart har tiden tagit vägen? När man var liten och senare ung, mycket yngre än idag längtade man alltid efter något annat än det som var just då. Man längtade efter att bli äldre, bli stor och få bestämma, man längtade efter examen och sommarlov, julen, ja det fanns alltid något att längta efter. Men främst längtade man nog efter våren för då fick man ta på sig kortstrumpor, sockor eller knästrumpor. Om det kändes kallt och man frös erkände man inte det. Och nu är det dags igen att hälsa våren välkommen. I år har ju våren hälsat på oss tidigare än vanligt men ändå, det är i kväll på valborgsmässoafton som den riktiga våren hälsas välkommen till vår bygd. Trots att vi inte

2 kan tända någon brasa samlas vi med sång, fackeltåg och inte minst gemenskap kring detta tema. För några dagar sedan promenerade jag runt i ett av våra vackra naturvårdsreservat, solen sken, fåglarna sjöng och marken var täckt av allehanda vårblommor. Det är svårt att ta in allt detta vackra som naturen bjuder på. Jag kände att jag ville trycka på stoppknappen om den hade funnits. Det Vi som bor i denna del av vårt land har ju nästan allt man kan önska sig av naturen. Nära till kust och hav, vi har skogsbygden med allt vad det innebär av skönhet och ro, bördiga jordbruksområden med många olika inriktningar vad gäller odlingar. Tänk när äppel- och körsbärsträden står i blom, rapsen lyser gul och hur vackert är det inte när potatisåkrarna står i blom men sina olika färgnyanser. Men allt är inte guld som glimmar!!!!!!! Vi lever idag i ett högteknologiskt samhälle med allt vad det innebär. Det finns så många måsten som vi alla ska klara av. Datorer, mobiltelefoner, läsplattor och mycket annan teknik som idag är ett måste. Allt detta klaras lätt av våra yngre genarationer ( barnen inräknade)medan det ställer till stora bekymmer för oss i de äldre generationerna. Det kontantlösa samhället knackar på dörren med allt vad detta kommer att innebära. Men jag tror och jag hoppas att vi tillsammans skall klara av dessa vardagsförändringar på ett bra sätt.

3 Vi kan inte och vi vill inte hindra eller stoppa utvecklingen men vi bör kanske gå lite försiktigare Fram för att vi alla skall hinna med. Ett annat område som vi inte får glömma är våra miljöfrågor. Varje dag kan vi läsa och höra larmrapporter om miljöförsämringar och miljökatastrofer. Vi måste alla stanna upp, tänka efter hur vi handskas med våra naturtillgångar, vad vi äter mm. Alla kan vi hjälpas åt, bidra med något, dra vårt strå till stacken för att få fram förbättringar för oss alla. Det vilar ett stort ansvar hos oss alla inför våra kommande generationer, de har stora förhoppningar och förväntningar på oss om att vi skall lämna över ett friskt hav, ren natur och giftfri odlad mat till våra barn och barnbarn. Vi måste arbeta tillsammans unga och gamla och vårda allt vackert vi fått till låns av naturen. Så vill jag läsa ytterligare några rader ur Alva Möllerstöms dikt. Har du hört hur bäckarna porla. Avslutning; I kväll (tänder vi eldar) facklor, sjunger och träffas för att hälsa våren. Låt oss se framåt och vara glada. Glädjas över att våren är här igen. Låt oss nu tillsammans utbringa ett fyrfaldigt leve för våren och vår vackra bygd. Den leve Hurra

4 Har Du hört hur bäckarna porla Och hört jublet i deras sång I april när markerna våras När vi glömmer is- när vi glömmer snö Där vi strävar i blåsippelund. Och när valborgsmässoaftonen randas Skall vår lovsång stiga mot skyn Ty vi gläds åt allt det som väntar Gläds åt blommors doft- gläds åt fågelsång I de fagade ängarnas hägn. Vi skall reda till sådd på våra åkrar I förhoppning om sol och regn Medan smeksamma vindar spelar ömsom sunnan ifrån ömsom västanifrån sina vackraste visor igen. Detta är det sista utkastet till vårtalet. Elin.

5