LP-stöd Att inspirera och leda förändringsprocesser

Transkript

1 LP-stöd 2016 Att inspirera och leda förändringsprocesser

2 SKOLAN LÄRAREN -> YRKESROLLEN FÖRÄNDRING - > MOTSTÅND VERKSAMHETSKULTUREN

3 Organisationer som sociala system av mening och innebörd Organisationer är sociala gemenskaper som hålls samman av gemensam förståelse av verksamheten: uppgift, roller och arbetssätt.= SKOLAN Myter och moderörelser har betydelse för val av strategier och metoder. Handlingar (inte planer) är centrala. Människor handlar i enlighet med sin förståelse av verkligheten. Överväganden kan föregå handling, men lika viktiga är reflektioner efter handlingen. Att leda och organisera innebär att få till stånd lärprocesser, där gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende ersätter till betydande del kontroll. Fokus på den subjektiva verkligheten Scherp, 2012

4 Skolan utifra n ett systemta nkande 1) organisation i termer av en helhet, ett system, snarare a n en uppsa ttning delar, = ARBETSORGANISATION 2) utvecklingsprocesser med utga ngspunkt i de insatser som go rs fo r att fo ra ndra denna helhet = UTVECKLINGSORGANISATION 3) medarbetares livsva rld och fo ra ndringar i densamma som grund fo r skolutveckling = MEDARBETARORGANISATION

5 Läroplan Värdegrund Verksamhetskultur - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden Pedagogiska verksamheten Arbetsorganisationen skapar förutsättningar för påverkar utformningen av Utvecklingsorganisationen -> Scherp, 2011

6 Forskning kring skolors effektivitet a r: Ovanifra n orienterad Baserad huvudsakligen pa kvantitativa metoder Starkt inriktad pa att klarla gga skolors Forskning kring skolors effektivitet a r: Ovanifra norienterad resultat Baserad huvudsakligen pa kvantitativa metoder Tabell 1. Skillnader mellan skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Starkt inriktad pa att klarla gga skolors resultat Upptagen av att fo rklara resultaten med Upptagen av att fo rklara resultaten med ha nvisning till variationer ha nvisning i skolornas till variationer formella uppbyggnad i skolornas Inriktad formella mot att uppbyggnad fo rsta skolor som relativt statiska och stabila lokala organisationer utifra n o gonblicksstudier Inriktad mot att fo rsta skolor som relativt statiska och stabila lokala organisationer utifra n o gonblicksstudier Forskning kring skolors utveckling a r: Under- eller inifra norienterad Baserad huvudsakligen pa kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat a n av de processer som leder till att resultaten fo rba ttras Forskning kring skolors utveckling a r: Under- eller inifra norienterad Baserad huvudsakligen pa kvalitativa metoder Mindre intresserad av skolors resultat a n av de processer som leder till att resultaten fo rba ttras Upptagen av att fo rklara variationen i resultaten genom att synliggo ra bakomliggande problem Inriktad mot att fo rsta skolor som dynamiska lokala organisationer med hja lp av longitudinella studier da r fo ra ndring sta r i fokus Upptagen av att fo rklara variationen i resultaten genom att synliggo ra bakomliggande problem Inriktad mot att fo rsta skolor som dynamiska lokala organisationer med hja lp av longitudinella studier da r fo ra ndring sta r i fokus Skillnader mellan skoleffektivitetsforskningen och skolutvecklingsforskningen. Thelin, 2013

7 Forskning om lärares yrkesnormer

8 Ethos..a set of values, attitudes and behaviours which will become characteristic of the school as a whole (Rutter 1979) Ethos = Kåranda; yrkesnormer (Svensk översättning)

9 Lärares ethos enlight D. Lortie (1975) Individualism (ensamvargar) Conservatism (ovilja till förändring; rigiditet) Presentism (brist på långsiktig planering; nuorientering) Värdesystem som präglade amerikanska lärare på 1970-talet

10 Förändingar i kåranda (ethos) Individualism Samverkansdimensionen Samarbete Konservatism Förändringsdimensionen Flexibilitet Nuorientering Planeringsdimensionen Framförhållning G. Berg, (1991) Svensk skolforskning på 1990-talet som grund för skolutveckling

11 Förändringsledning Förändringsledning är ett strukturerat tillvägagångssätt för att ledsaga individer, grupper och organisationer från nuläget till ett önskvärt framtida läge. Förändringsledning fokuserar på att åstadkomma positiva beteendeförändringar hos människor genom att få dem att själv vilja förändra sitt beteende. (Wikipedia)

12 Förändring Beteende Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning Branson, 2005

13 THE SELF Behaviors Emotions Beliefs Values Motives Self-esteem Increasing self-knowledge Self concept Interface between The External and Inner Self Figure 2. Various dimensions of the self which shows how these dimensions are able to interact in order to influence a personality behavior. (Branson 2005) 13

14 Sett utifra n ett organisations- eller skolutvecklingsperspektiv ra cker det emellertid inte att enskilda medarbetare fo ra ndrar sitt sa tt att ta nka om och agera i verksamheten. Inom skolutvecklingsforskningen betonas betydelsen av att utveckla en gemensam fo rsta else av uppdraget och av den egna verksamheten och dess behov samt om betydelsen av att medarbetare i skolan a gnar sig a t ett gemensamt meningsskapande eller fo rsta elsefo rdjupande arbete. Thelin, 2013

15 Verksamhetsidé

16 Hur skapa en verksamhetsidé? La rares sa tt att ta nka och samtala kring undervisning och elevers la rande beho ver utmanas. Enligt Timperley et al. (2007) go rs detta ba st om la rarna fa r delta i en la rprocess som tar sin utga ngspunkt i vardagen och de problem som de sja lva upplever som angela gna och mo jliga att go ra na got a t. Thelin, 2013

17 Hinder för utveckling Man förstår inte vilken nytta förändringen för med sig Det inriktas på saker som enligt lärarnas åsikter är oväsentliga Det ökar arbetsmängden oskäligt mycket Det finns negativa förhandsattityder till det nya Tveksamhet om metoderna stöder målen Hämäläinen & Sava,1990

18 Förhållningssätt för att lyckas En solid självkänsla, sund yrkesstolthet och god arbetsmoral Beredskap att söka lösningar på problem Förtroende för kollegernas arbete Känsla av samhörighet En öppen attityd till arbetsmiljön Beredskap till kritisk diskussion inom arbetsmiljön Stegö, 1987

19 Hämäläinen & Sava, 1990 Omständigheter som befrämjar förändring Så många som möjligt bör vara med i utvecklingsarbetet U.a. bör börja med en bedömning av den nuvarande verksamheten Hela skolan bör vara föremål för utvecklandet Tillräckligt med tid bör ges u.a. Man bör gå framåt med små steg U.a. bör stödas av skolans ledning Vid behov bör man anlita utomstående hjälp

20 En god början... Analysera och utvärdera skolans verksamhetskultur

21 Verksamhetskulturens betydelse Kap. 4 Verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format sätt att agera. Den kan utvecklas och ändras. Lagstiftningen, officiella direktiv och läroplaner får sin tolkning av utbildningsanordnaren i skolornas verksamhetskultur. Verksamhetskulturen är en helhet som består av - författningar, lokala planer och skolornas egna planer - ledningsstrukturer och arbetsorganisering - syn på lärande och pedagogik samt - interaktion och atmosfär. UBS, UBS: LP-2016, Utkast till kap nya 4 läroplansgrunder

22 Riktlinjerna som styr utvecklandet av verksamhetskulturen inom den grundläggande utbildningen beskrivs i det följande med nyckelorden - lärgemenskap - mångsidiga arbetssätt - interaktion och delaktighet - välbefinnande - trygg vardag - kulturell mångfald och språkmedvetenhet - ansvar för miljön och framtiden UBS, LP-2016, kap 4

23 Förändringar i verksamhetskulturen Personlig analys 8.4.

24 VARFÖR VILL JAG FÖRÄNDRA? HUR VILL JAG FÖRÄNDRA? VAD VILL JAG FÖRÄNDRA?

25 Motstånd mot förändring

26 Förändring Söka nytt, det nya och okända lockar, behov att växa Motstånd mot det nya, inte rubba tryggheten, ha kontroll, förbli oförändrad Skolans kultur och atmosfär påverkar lusten eller motståndet mot förändring

27 Orsaker till motstånd mot förändring NEGATIVA KÄNSLOR: Rädsla Ångest Känsla av oförmåga MAKTKAMP

28 Att inspirera och leda Inbördes samarbete Utveckla personliga relationer i skolan Processa tillsammans för att söka, utforska och finna Gemensam reflektion efter en process -> nya insikter Planering; idéprocess Reflektion; självvärdering Slutsatser, lärdomar

29 Förändring Beteende Beteende Känslor Tro/ Antaganden Värderingar Motiv Självaktning Självuppfattning På vilken nivå når Du Dina kolleger för att finna mottaglighet för förändring som leder till utveckling? Branson, 2005