1.3 Projekttitel Innovationssystem för bättre hälsa. 1.5 Kortfattad beskrivning av projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.3 Projekttitel Innovationssystem för bättre hälsa. 1.5 Kortfattad beskrivning av projektet"

Transkript

1 Slutrapport Vinnvård Innovationssystem för bättre hälsa 1.0 Inledning 1.1 Huvudsökande Mats Brommels 1.2 Projektnummer A Projekttitel Innovationssystem för bättre hälsa 1.4 Total anslagssumma 11 Mkr 1.5 Kortfattad beskrivning av projektet Projektet Innovationssystem för bättre hälsa har analyserat tolv fall s.k. innovativa praktiker som på ett nyskapande sätt skapat nya organisationsstrukturer och arbetsformer, genomfört uthålliga förändringar och skapat system för kunskapsöverföring och användning inom vård och omsorg. Fallstudierna delprojekten - har varit inriktade på att särskilt studera tillämpning och genomförande implementering och kartlagt sambanden mellan innovationen, genomförandeprocessen och konsekvenser både måluppfyllelse och andra, ickeplanerade effekter. De tolv fallen utgör samtidigt exempel på lokala lärandestrukturer, som beskrivits och analyserats dels i en uppföljning av praktikerna efter slutförandet av fallstudierna, dels i en tvärfallsanalys med tillämpning av en systematisk metod, härledd ut aktuell litteratur om förändringsprocesser. Samtliga innovativa praktiker är verksamheter inom projektets huvudmannapart Stockholms läns landsting. Genom samverkan med landstingsledningen och sjukvårdsenheternas chefer fick forskarna också en god insyn i det innovationssystem som upprätthålls av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Dess styrkor och svagheter analyserades gentemot innovationsteorier med tillämpning dels inom vård och omsorg, dels andra branscher. Slutsatser kunde därigenom dras om hur en regional lärandestruktur bör utformas för att främja en kunskapsspridning och implementering som får verkligt genomslag i form av förändrat professionellt beteende, ändrade arbetsformer och processer, nya organisationsstrukturer och i slutändan ett ökat värde för patienter och anhöriga samt större nytta för samhället. Projektet har tillämpat en aktionsforskningsinriktad fallstudiemetod, som inneburit att forskarna i olika grad och former samverkat med representanter för de innovativa praktikerna. Många olika datafångstmetoder har utnyttjats (multi-method case study) både kvalitativa och kvantitativa och data har analyserats enligt den modell för strategisk förändringsledning (Pettigrew & Whipp 1991) som valdes då projektansökan formulerades och som senare utvecklats till att bli den gängse metoden för implementeringsforskning i vård och omsorg. För tvärfallsanalysen utvecklade forskargruppen en kalibrerad metod för testning av hypoteser härledda ur de aktuella fallen och teorier om förändringsledning. Projektet har lett till både vetenskapliga bidrag och konkreta förbättringar i de studerade verksamheterna inom vård och omsorg. De tolv fallstudiernas viktigaste resultat redovisas nedan. Tvärfallsanalysen och dess resultat diskuteras i avsnitt 2.3. De vetenskapliga bidragen har på sedvanligt sätt presenterats i artiklar publicerade i internationella tidskrifter med kollegial bedömning och de redovisas i avsnitt 3.0. En planerad

2 2 trettonde fallstudie (av ett datoriserat stöd för evidensbaserad vård, EBM-körkort ) kunde inte genomföras då samarbetsparten inte kunde uppbringa finansiering för framtagandet av det planerade verktyget. 1. TioHundraorganisationen i Norrtälje är ett i Sverige unikt försök med en integrering av landstingskommunal och kommunal vård och omsorgsverksamhet för invånarna i en kommun. Makroorganiseringen av tjänsteproduktionen i ett vårdbolag, ägt av ett kommunalförbund med landstinget och kommunen som medlemmar, och gemensam beställning och finansiering i en förvaltning under en gemensam nämnd skapade nya former för produktionsledning och ägarstyrning. Väl fungerande samverkan över tidigare organisationsgränser uppnåddes särskilt i verksamheter där sammanhållna vårdkedjor är av särskild betydelse (psykiatri; vård av barn, unga och familjer). Kostnadsutvecklingen var gynnsammare än i länet i övrigt och för vissa verksamheter också nationellt. 2. Södertäljemodellen för vård av och stöd till människor med långvarig psykisk sjukdom har upprätthållits i en frivillig samverkan mellan kommun och landsting som fortsatt över tio år trots att eldsjälar lämnat organisationerna och chefer utbytts. Samverkan har gynnats av en gemensam entusiasmerande vision, goda behandlingsresultat påvisade i kontinuerlig uppföljning och ett innovativt koordinatorspar (en koordinator verksam inom psykiatrin och en inom socialtjänsten) för varje klient. 3. Köfritt sjukhus lanserades som mål för det förbättringsarbete på Danderyds sjukhus, som byggde vidare på en tjugoårig historia av att befinna sig i framkanten vad gäller tillämpning av nya idéer och tillvägagångssätt för att förbättra vårdverksamheterna. Kombinationen av ett aktivt ledarskap, tydligt ansvar och individuella mål för chefer också gällande förbättringsarbetet och en personal med stor förtrogenhet av systematiskt förbättringsarbete ledde till en rad tidiga framgångar. Dessa var dock ojämnt spridda och avsaknaden av en stödorganisation har försvårat ambitionen att fortsatt upprätthålla en hög förändringstakt. 4. Handledningsgrupper som kompetensutvecklingsstöd för förstalinjechefer vid Karolinska universitetssjukhusets såldes in av sjukhusets personaldirektör som ett forskningsprojekt. Eftersom erbjudandet var kostnadsfritt var det attraktivt för klinikerna. Initiativet kom dock att ifrågasättas bland professionsföreträdare eftersom det kolliderade med deras rådande forskningsparadigm. Trots goda påvisade resultat blev spridningen av programmet därigenom begränsat. 5. Snabbare omhändertagandeprocess för höftfrakturpatienter på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge uppstod som en spontant framväxande (emergent change) del av ett forskningsprojekt inriktat på att skapa bättre patientanpassad vård och större delaktighet för patienten. Hela vårdepisoden blev kortare och behandlingskostnaden lägre (jämfört med en konventionell vårdmodell) men målet operation inom 24 timmar, som ingår i Socialstyrelsens riktlinjer, uppnåddes inte. Det positiva resultatet förklarades av samlokalisering och god integration mellan operativ behandling och postoperativ rehabilitering, det negativa av att bevisläget gällande riktlinjen uppfattades som oklart bland ortopederna, som därigenom gav högre prioritet åt andra patientgrupper. 6. Kvalitetsregistret för reumatoid artrit studerades som ett exempel på innovationsspridning. I en första våg ökade antalet mottagningar som anslöt sig till registret

3 3 snabbt för att sedan mattas av. Det skedde samtidigt som reumatologerna började fästa allt större vikt vid tidig upptäckt och behandling på grund av tillgången på nya potenta (biologiska) läkemedel, vilket tydliggjorde vikten av uppföljning av patienterna. I en andra våg ökade registreringen av antalet patienter efter att registrering och dataåtkomst möjliggjordes i realtid genom ett nytt webbgränssnitt. Registerapplikationen kunde då användas också som ett redskap för kommunikation och beslutsstöd. 7. Förbättrat flöde på barnakuten, Astrid Lindgrens barnsjukhus, var en leaninspirerad vårdprocessförbättring, introducerad som en del av ett sjukhusövergripande, systematiskt utformat och top-down-initierat flödesprojekt. Konkreta, uthålliga resultat i form av förkortade led- och väntetider uppnåddes och de kunde hänföras till fyra leanstrategier: standardiserade arbetsprocesser, tydlig arbetsfördelning, en planerad flödesprocess (koordinerad av en erfaren barnmedicinare placerad i första linjen) och rätt för personalen att åtgärda identifierade problem. De fyra strategierna bildar en användbar planerings- och implementeringsmodell för lean, möjlig att tillämpa i andra miljöer. 8. Teamträning i verklighetstrogen simulatormiljö av all personal genomfördes på intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. En lika omfattande och systematiskt genomförd utbildningsinsats inom patientsäkerhetsområdet hade inte tidigare rapporterats. Utbildningen ledde till större medvetenhet bland personalen och en förbättrad patientsäkerhetskultur (påvisad i personalenkäter) men inte i tydliga processförbättringar. Initiativet tydliggjorde organisatoriska hinder (t.ex. att läkarna inte är anställda på IVA utan inlånade ) men hade en katalytisk effekt andra patientsäkerhetsfrämjande initiativ på kliniken uppmärksammades och koordinerades. 9. Implementering av vårdprogram inom psykiatrin främjades av att lokala personalteam gjorde anpassningar av programmen och knöt dem till överenskommelser om gemensamma arbetsprocesser på klinikerna. Programmens kvalitetsindikatorer kunde användas som mått både på följsamhet mot programmen och behandlingsresultat. Den lokalt anpassade implementeringsstrategin ledde till bättre följsamhet och resultat jämfört med kliniker som endast gjordes uppmärksamma på de nya programmen. 10. Läkemedelscentrum, som organiserar lokala läkemedelskommittéer och förmedlar rekommendationer med IT-verktyg studerades som form för kunskapsstyrning inom vård och omsorg (med målet att främja rationell förskrivning). Innovativa redskap skapades tidigt (e-recept, interaktionsdatabas). Framgångarna möjliggjordes i en kombination av visionärt ledarskap, socialt nätverk (frivilliga insatser av experter), tidigt utnyttjande av informationsteknologi och ett starkt stöd från landstingets ledning. Spridningen av verktygen skedde dock långsammare än förväntat orsaker var att Läkemedelscentrum överskattade vårdsystemets förändringsbenägenhet och beredskapen hos läkare att förändra attityder och beteenden. 11. Beslutsstöd för sjukskrivning lanserades av Socialstyrelsen som ett led i strävandena att åstadkomma högre kvalitet vid bedömningar inför sjukskrivning. Användningen av beslutsstödet studerades bland primärvårdsläkare för att utröna om modellen (evidensbaserade) riktlinjer uppfattades som naturlig och som ett stöd också för den administrativa uppgift utfärdandet av ett sjukskrivningsintyg utgör. Informanterna valdes bland läkare som valt att delta i två medical audits där deras intyg granskades och resultaten senare diskuterades vid gemensamma möten. En förbättring av intygens

4 4 kvalitet kunde konstateras. Läkarna uppfattade beslutsstödet som relevant och användbart minst lika styrande som kliniska riktlinjer och tillgången via elektroniska verktyg uppskattades. 12. Kommunicera mera lades upp som en kommunikationsutbildning för strålterapisjuksköterskor som möjliggjordes av ett anslag från Cancerfonden. Den kom att få karaktären av vårdutveckling med inriktning på förbättrad patientsäkerhet. Processinriktade resultat var nya funktionsbeskrivningar för sjuksköterskorna, bättre teamsamverkan, införandet av strukturerad kommunikationsmall ( SBAR ), checklistor vid strålbehandling samt regelbunden briefing och debriefing. Ett förbättrat patientsäkerhetsklimat kunde påvisas i upprepade personalenkäter ( Safety attitude questionnaire ). Samarbetet med forskarna ansågs ha underlättat genomförandet av det systematiska arbetssätten. De studerade innovativa praktikerna uppvisar stor bredd från övergripande integrerade vårdsystem till enskilda initiativ till att förändra lokal behandlingspraxis. De illustrerar innovationsspridning och genomförande ur en mängd synvinklar organisatoriska förutsättningar, form för ledning och styrning, genomförandeprocess och uppnådda resultat. Dessa handlar om förändrad arbetsorganisation, nya arbetssätt, förändrad arbetsfördelning, tillämpning av rutiner och standarder och ibruktagande av verktyg och beslutsstöd, framförallt av IT-verktyg. Bättre måluppfyllelse rapporteras i form av förbättrade behandlingsresultat, bättre kostnadskontroll, högre produktivitet och förbättrad patientsäkerhetskultur (för att ange några exempel). Ansatsen med fallstudier gör beskrivningar och analyser mångsidiga förklaringsmodellerna belyser både framgångsfaktorer och hinder. Båda kategorierna är lika viktiga då resultaten generaliseras och bedöms med tanke på överförbarhet till andra miljöer. 2.0 Kortfattad beskrivning av hur projektet har arbetat för att uppnå Vinnvårds fyra mål 2.1 att öka nyttiggörandet av kvalitetssäkrad kunskap i vård och omsorg Det övergripande målet för projektet var att stärka det regionala innovationssystemet i Stockholmsregionen genom att skapa generella strukturer och processer för implementering av forskningsresultat och ny kunskap och sprida lokala innovationer ( innovationsprocessens tredje steg ). Detta skedde för det första genom att lokala lärandestrukturer utvecklades i de tolv delprojekten. Ett exempel är de arbetsrutiner för grupphandledning av förstalinjechefer som utvecklades vid Karolinska universitetssjukhuset (delprojekt 4), och som samtidigt fångade upp chefernas aktuella utmaningar och kanaliserade dem till sjukhusledningsnivån för hantering och skapandet av generella lösningar. Ett annat är den sjukskrivningsaudit som användes i delprojekt 11; med dess hjälp dokumenteras och bedöms sjukskrivningshandläggningen vid enskilda patientfall för återföring och kollegial diskussion och ändring av sjukskrivningspraxis. I flera av delprojekten skapades mekanismer för effektiverad kunskapsöverföring och tillämpning. Exempel är det till vårdprogram och kliniska riktlinjer relaterade beslutsstöd som är inbyggt i reumaregistrets kliniska informationssystem (delprojekt 6), implementering av evidensbaserade vårdprogram i psykiatrin (delprojekt 9), beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning (gällande framförallt läkemedelsinteraktioner och biverk-

5 5 ningar) (delprojekt 10) och tillämpning av det nationella beslutsstödet för sjukskrivning (delprojekt 11). 2.2 att utveckla innovativ arbetsorganisation i vård och omsorg Nya arbetsformer, kliniska processer och arbets- och rollfördelningar mellan vårdprofessionerna prövades och utvecklades i delprojekt 1 (samverkan mellan vårdnivåer, vertikal integration ), delprojekt 2 (uthållig patientcentrerad samverkan över organisationsgränser), delprojekt 3 (kombination av lednings- och förbättringsansvar för samtliga chefer med individuella balanserade styrkort ), delprojekt 5 (förenklad vårdprocess med självständigt ansvar för sjuksköterskor och snabbare diagnosticering av patienter med höftledsfraktur, förbättrad vårdplanering genom nära samverkan mellan ortopedi och geriatrik), delprojekt 6 (ersättning av regelbundna rutinkontroller med av patienterna bokade återbesök vid upplevt behov, övervakat genom symptom- och statusbedömningar i kvalitetsregistret), delprojekt 7 (flödesorganisation på akutmottagning med nya roller för läkare och sjuksköterskor), delprojekt 8 och 12 (nya funktionsbeskrivningar, systematiserade rutiner för informationsöverföring och checklistor, bättre teamsamverkan efter utbildning och träning), delprojekt 9 (ny arbetsfördelning, samordning av behandlingspraxis, gemensam vårddokumentation och gemensamma uppföljningssystem på psykiatrisk klinik), delprojekt 10 och 11 (nya effektivare och säkrare handläggningsrutiner vid läkemedelsförskrivning och sjukskrivning genom användning av datoriserat beslutsstöd). 2.3 att stimulera framväxten av institutionella lärandestrukturer kring vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor Projektets huvudsyfte var att öka kunskapen om hur innovationer sprids, tillämpas och genomförs i vård- och omsorgsverksamheter. Innovationsbegreppet tolkades brett det handlar om utnyttjande av ny kunskap (t.ex. forskningsresultat), men också nya former för tillämpning av tidigare känd kunskap med målet att åstadkomma bättre utväxling. Tidigare oprövade metoder för införande av evidensbaserade kliniska riktlinjer är ett exempel på det sistnämnda. Projektet har haft ett organisatoriskt fokus. Genomförandeprocessen tangerar i samtliga fall lednings- och verksamhetsfrågor och representerar en organisatorisk eller ledningsinnovation ( organisational and management innovation ). Inom varje delprojekt har särskilt analyserats hur en lokal lärandestruktur vuxit fram. Forskargruppen har också haft kontinuerlig kontakt med ledningen för huvudmannaparten i projektet Stockholms läns landsting. Den s.k. direktörsgruppen har regelbundet informerats om projektets fortskridande och preliminära resultat. Projektet har därigenom kunnat studera både de lokala och den regionala lärandestrukturen och dessas utveckling. Projektet har som ett tydligt uttalat mål haft att stimulera framväxten av lärandestrukturer. Därutöver har projektet kartlagt och systematiskt analyserat dessa lärandestrukturer. Vår uppfattning är att projektet kan lämna viktiga praktiska och teoretiska bidrag inom detta målområde.

6 Lokala lärandestrukturer 6 För delprojekten dokumenterade forskargrupperna det pågående förändringsarbetet och överenskom om uppföljning av resultat. Regelbunden återföring skedde till företrädarna för praktikerna. Syftet var att mål- och resultatuppföljning och en samtidig dokumentation av den aktuella förändringen samt av förändringar i verksamhetsmiljö skulle utvecklas till en rutin att tillämpas i allt ledningsarbete. Under projekttiden ordnades nätverksmöten två gånger per år mellan praktikföreträdarna och forskarna. De utgjorde lärlaboratorier för systematiskt erfarenhetsutbyte och lärande. En modell för genomlysning utvecklades där praktikföreträdare redovisade sitt delprojekt och sökte aktivt råd och återföring från samarbetsparterna samt erhöll hjälp av forskarna med mönsterigenkänning och tolkning (mot relevant teori och tidigare erfarenhet). Praktikernas upplevelser av samarbetet med forskarna och det egna lärandet kartlades genom aktörsintervjuer under 2010 och Dessa visade att i flera fall växte en mycket nära samverkan fram mellan praktiker och forskare, vilket ledde till gemensamma forskningsinitiativ utöver det initiala projektet. Detta skedde naturligt nog främst i forskningstunga miljöer. Av intresse är dock att notera att i de fallen handlade det om personer med tidigare erfarenhet av klinisk forskning som varseblev vilka bidrag organisationsforskning kan ge. Någon praktik angav dock att man förväntat sig ett närmare samarbete och att man upplevt sig som forskningsobjekt snarare än samarbetspart. Också då samarbetet upplevts mindre tätt angavs att medverkan i forskningsprogrammet lett till ett mer systematiskt förbättringsarbete som stärkt organisationen. Hinder mot etablering av former för kontinuerligt lärande var enligt sagespersonerna störande effekter av omorganiseringar och strukturförändringar, brist på positiva incitament, oändamålsenliga maktstrukturer och att man inte uppfattar förändring som något naturligt och kontinuerligt pågående. Främjande faktorer var stöd från ledningen, respekt för den tysta kunskapens betydelse, mod hos aktörerna att överskrida gränser och hög motivation och entusiasm. De viktigaste lokala lärandestrukturerna var en formaliserad forskargrupp väl förankrad i organisationen, system för kontinuerligt förändringsarbete och regelbundna seminarier för diskussion om forskningsresultat av betydelse för verksamheten. Den av forskarna genomförda tvärfallsanalysen bekräftade i stort dessa utsagor. En sammanfattning av analysen återges i figuren nedan. Den identifierade som viktigaste främjande faktor för lokalt införande av en innovation att det skedde enligt en tydlig plan och med ett genomförande i identifierbara steg. Intressanta observationer var att den högsta ledningens roll inte var lika entydig som ofta framförs i change management-litteraturen och att omgivningens snårighet snarare än innovationens komplexitet var en utmaning.

7 7 Lokala lärandestrukturer Främjande faktorer Systematisk plan och dedicerat implementeringsteam Genomförande i förutsägbara steg Institutionella entreprenörer : kliniker och operationellt verksamma Uppföljning och regelbunden bedömning av plan Tillgång till externt processtöd Innovationen passar med existerande kompetenser och arbetsprocesser (compatibility) (svag effekt) Evidens och goda erfarenheter annorstädes (svag effekt) Ovanligt förekommande Quantum leaps Bursts of activitiy Motstridiga bedömningar Högsta ledningens roll Ej betydelsefullt Yttre omgivningsfaktorer Krav på allokering av tid Innovationens komplexitet Motverkande faktorer Krav på omfattande medverkan av många organisationsenheter Regional lärandestruktur Stockholms läns landstings centrala organisation för kunskapsstyrning, Forum för kunskap och gemensam utveckling, representerade sjukvårdshuvudmannen i arbetet med den gemensamma ansökningshandlingen. Tanken var att Forum skulle utgöra den regionala lärandestruktur vars utveckling skulle studeras parallellt med de lokala miljöerna. Forum kom dock att upplösas redan det första projektåret. Kontakt etablerades dock omedelbart med den s.k. direktörsgruppen med företrädare för landstingsledningen och vårdgivarnas chefer. Som ovan nämndes har direktörsgruppen informerats fortlöpande om projektet och dess resultat. Samtliga direktörer intervjuades om sin syn på strategier för kunskapsöverföring och tillämpning. Deras samstämmiga uppfattning var att den viktigaste formen (och garantin) för kunskapsinföring och implementering av innovationer är systematiskt utvecklingsarbete. Detta understryker betydelsen av att kontinuerlig förbättring är en grundfilosofi som genomsyrar allt arbete i vård och omsorg. I projektet ägnades också det regionala innovationssystemet för vård och omsorg särskild uppmärksamhet. Det har formaliserats i det organiserade samarbetet mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det regionala s.k. ALF-avtalet mellan parterna uttrycker att dessa tar ett gemensamt ansvar för kunskapsbildning och spridning i regionen, och att ambitionen är att all verksamhet i hela vårdorganisationen skall vara kunskapsstyrd. Detta uttrycks i visionen om Stockholms akademiska sjukvårdssystem. Genom den synlighet detta Vinnvårdprojekt fått i regionen har formerna för effektiv kunskapsspridning och implementering uppmärksammats. Projektet har kunnat förmedla en forskningsbaserad modell för implementering av innovationer som påverkat den FoU-strategi landstingsstyrelsen godkände i december MMC har också med hänvisning till projektet och dess resultat fått gehör för att former för sys-

8 8 tematisk kunskapsspridning inom hälso- och sjukvården bör etableras, och stödjas genom insatser från MMC. Samarbetsparterna har därutöver etablerat en rad organisationer eller strukturer för att främja innovationer inom sitt verksamhetsområde. Karolinska Institutet har genom sitt holdingbolag etablerat företag som stödjer forskare att kommersialisera sina upptäckter och förmedlar finansiering till start up-bolag. Stockholms läns landsting erbjuder sina anställda genom Innovationsplats Stockholm motsvarande tjänster. Därtill planerar Karolinska universitetssjukhuset att i samband med förnyandet av sin operationssals- och intensivvårdsverksamhet i Huddinge att skapa testbäddar för utprovning av nya teknologier i samarbete med företag i branschen. En övergripande bedömning ger bilden av ett splittrat innovationssystem, som i huvudsak erbjuder stödstrukturer för produktutveckling och kommersialisering med betoning på bio- och medicinsk teknik. Det saknas fokus på spridning, införande och tillämpning, vilket förutsätter kunskap om och stöd för att förändra attityder hos nyckelaktörer samt anpassa verksamhetsprocesser och organisationer. Observationerna gjorda i projektet och jämförelser med rön inom innovationslitteraturen ger vid handen att ett Innovationssystem för bättre hälsa som också innefattar spridning, tillämpning och genomförande bör tillämpa två parallella strategier: 1. Komplettera forskningsdelen av innovationskedjan Forskningen inom vård och omsorg domineras av biomedicinsk och klinisk forskning som stannar upp vid kliniska prövningar och klinisk-epidemiologiska bedömningar av potentiella effekter av nya metoder för diagnostik och behandling. Genom att följa upp de forskningsrönen med forskning om hur och under vilka betingelser dessa innovationer kan genomföras i praktisk verksamhet det som av Dougherty och Conway (2008) kallats translationsforskningens tredje steg vilket sker i nära samverkan med aktuella vård- och omsorgsorganisationer, skapas förutsättningar för dels breddspridning, dels konkret utbyte i form av större värde för patienter och bättre hälsa i befolkningen. Den tillämpning av implementeringsforskning som utvecklats i detta projekt är ett exempel på T3-forskning. 2. Förändra innovationsprincipen från sluten till öppen Karakteristiskt för vård- och omsorgsbranschen är att den är expertdominerad vilket är naturligt i en verksamhet med högt professionellt innehåll. En konsekvens är att också innovationerna är expertdrivna och sker inom professionen med dess kunskapsoch idémonopol. Innovationsprocessen blir sluten och inriktas på metoder, teknologier och tekniker. Teknisk briljans eller först ut på marknaden premieras. I andra branscher som präglas av hög innovationstakt är innovationsprincipen öppen (Chesbrough 2003). Idéer och ny kunskap söks också utanför det egna kunskaps- eller verksamhetsområdet i många fall uppmuntras kunder aktivt att bidra med förslag till nya lösningar. Största användbarhet och breda tillämpningsmöjligheter leder till framgång på marknaden. Ansatsen har likheter med hur Christensen m.fl. (2009) definierar betingelser för genombrotts- eller disruptiva innovationer också inom vård och omsorg.

9 9 Inom vård- och omsorgssektorn innebär tillämpning av en öppen innovationsprincip att nya idéer och lösningar aktivt söks också inom andra branscher (IT-branschen är ett givet första alternativ) och att patienter och anhöriga aktivt engageras i FoU-arbetet. I detta och ett systerprojekt inom Vinnvårdprogrammet demonstreras hur en sådan medverkan kan skapas. Med den öppna innovationsansatsen förskjuts också tyngdpunkten från teknik till tjänster. 2.4 att etablera forskning om vård- och omsorgspraktikens ledningsoch verksamhetsfrågor vid svenska universitet och högskolor Medical Management Centrum (MMC) har sedan år 2002 bedrivit forskning om lednings- och verksamhetsfrågor inom framförallt hälso- och sjukvården, men under de senaste åren också inom kommunal vård och omsorg. Innovationssystem för bättre hälsa skapade en möjlighet för samtliga forskargrupper vid MMC att arbeta tillsammans i ett gemensamt projekt. Det konsoliderade det mångdisciplinära samarbetet, ökade verksamhetens volym och synlighet på Karolinska Institutet. Samarbetet mellan universitetsparterna i projektet innebär samtidigt att vid Linköpings universitet formats en forskargrupp i vård- och omsorgslogistik och att informatikforskningen vid Uppsala universitet också engagerat sig i vård- och omsorgsbranschens problematik. Ett slutlig indikation på att forskningsområdet medical management, som är inriktat på vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor, nu kan betraktas som etablerat och uppmärksammat vid Karolinska Institutet erhölls i juli I den internationella utvärdering som genomfördes av alla Karolinska Institutets forskningskonstellationer ( External Research Assessment ) placerades medical management i den högsta kvalitetskategorin ( outstanding ). 3.0 Förteckning över publikationer inom projektet Bastholm Rahmer P, Gustafsson LL, Rosenqvist U, Tomson G, Holmström I. Limit to work here and now a focus group study on how emergency physicians view their work in relation to patients drug treatment. Int J Qual Studies Health Well-being 2008;3(3): (delprojekt 10) Carli C, Bridges JF, Ask J, Lindblad S. Swedish Rheumatoid Arthritis Register. Charting the possible impact of national guidelines on the management of rheumatoid arthritis. Scand J Rheumatol May-Jun;37(3): (delprojekt 6) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Forsell Y. An approach to measure compliance to clinical guidelines in psychiatric care. BMC Psychiatry 2008;(July 25)8:64. (delprojekt 9) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Forsell Y. Implementation of clinical guidelines in psychiatry. A two-year follow up study. European Psychiatry 2008;8:S248-. (delprojekt 9) Øvretveit J. Effective leadership of improvement the research. Int J Clinical Leadership 2008;16: (hela projektet).

10 10 Bergman D, Stotzer E, Wahlström R, Sandahl C. Learning from dialogue groups - physicians' perceptions of role. J Health Organ Manag. 2009;23(2): (delprojekt 4). Keller C, Gäre K, Edenius M, Lindblad S. Designing for Complex Innovations in Health Care: Design Theory and Realist Evaluation Combined. In Proceedings of DESRISTthe 4th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology in Malvern, Pennsylvania, USA, (delprojekt 6). Keller C, Edenius M, Lindblad S. Adopting Proactive Knowledge as an Innovation: The Case of a Knowledge Management System in Rheumatology. In Proceedings of the International Conference on Information Systems (ICIS), Phoenix, Arizona, USA, (delprojekt 6). Bergman D, Fransson Sellgren S, Wahlström R, Sandahl C. Healthcare leadership impact of short-term intensive and long-term less intensive training programs. Leadership in Health Services 2009;22: (delprojekt 4) Rahmner PB, Gustafsson LL, Larsson J, Rosenqvist U, Tomson G, Holmström I. Variations in understanding the drug-prescribing process: a qualitative study among Swedish GPs. Fam Pract 2009 Apr;26(2): (delprojekt 10). Øvretveit J. Leading evidence informed value improvement in health care. Chichester: Kingsham Press, (hela projektet). Øvretveit J. The contribution of new social science research to patient safety. Soc Sci Med 2009;69: (hela projektet). Øvretveit J. Understanding and improving patient safety: the psychological, social and cultural dimensions. J Health Management and Organisation 2009;23:258- (hela projektet). Øvretveit J. Effective leadership of improvement: a review of research, London: Health Foundation, (hela projektet). Brundage MD, Feldman-Stewart D, Tishelman C. How do interventions designed to improve provider-patient communication work? Illustrative applications of a framework for communication. Acta Oncologica 2010;49(2): (delprojekt 12). Forsner T, Hansson J, Brommels M, Wistedt AA, Forsell Y. Implementing clinical guidelines in psychiatry: a qualitative study facilitators and barriers. BMC Psychiatry 2010; 10:8 doi: / x (delprojekt 9) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Janszky I, Leon AP, Forsell Y. Supported local implementation of clinical guidelines in psychiatry: a two-year follow-up. Implementation Science 2010, 5:4 doi: / (delprojekt 9)

11 Löfgren S, Ljunggren G, Brommels M. No ticking time bomb: hospital utilisation of 28,528 hip fracture patients in Stockholm during Scand J Public Health 2010;38: (delprojekt 5) Mazzocato P, Savage C, Brommels M, Aronsson H, Thor J. Lean healthcare: a realist review of the literature. Qual Safe Healthcare 2010:19(5): (delprojekt 7) 11 Ovretveit J, Hansson J, Brommels M. The creation of a comprehensive integrated health and social care organisation in Sweden. Health Policy 2010;97: (delprojekt 1) Øvretveit J. The future for care pathways. International Journal of Care Pathways 2010;14: (delprojekt 2) Rahmner PB, Gustafsson LL, Holmström I, Rosenqvist U, Tomson G. Whose job is it anyway? Swedish general practitioners' perception of their responsibility for the patient's drug list. Ann Fam Med 2010;8(1):40-6. (delprojekt 10). Edenius M, Keller C, Lindblad S. Managing knowledge across boundaries in healthcare when innovation is desired. Knowledge Management and E-learning: An International Journal (KM&EL). Special issue on E-health: Accessing Knowledge for Global Health 2010;2(2), Hansson J, Ovretveit J, Askerstam M, Gustafsson C, Brommels M. Coordination in networks for improved mental health service. Int J Integr Care Aug 25;10. pii: e52. (delprojekt 2) Hansson J, Ovretveit J, Brommels M. Case study of how successful coordination was achieved between a mental health and social care service in Sweden. Int J Health Plann Manage Aug 1. doi: /hpm (delprojekt 2) Taylor SL, Dy S, Foy R, Hempel S, McDonald KM, Ovretveit J, Pronovost PJ, Rubenstein LV, Wachter RM, Shekelle PG. What context features might be important determinants of the effectiveness of patient safety practice interventions? BMJ Qual Saf Jul;20(7): (hela projektet) Øvretveit J. Widespread focused improvement: lessons from international health for spreading specific improvements to health services in high-income countries. Int J Qual Health Care Jun;23(3): (hela projektet) Øvretveit J, Leviton L, Parry G. Increasing the generalisability of improvement research with an improvement replication programme. BMJ Qual Saf Apr;20 Suppl 1:i (hela projektet) Øvretveit J. Understanding the conditions for improvement: research to discover which context influences affect improvement success. BMJ Qual Saf Apr;20 Suppl 1:i (hela projektet) Hansson J, Tolf S, Ovretveit J, Carlsson J, Brommels M. What happened to the no-wait hospital? Case study of implementation of operational plans for reduced waits. Q Manage Health Care 2012; 21:29-38.(delprojekt 3)

12 12 Øvretveit J, Andreen-Sachs M, Carlsson J, Gustafsson H, Lofgren S, Mazzocato P, Keller C, Hansson J, Tomson G, Brommels M. Implementing Organization and Management Innovations in Swedish Healthcare: lessons from a comparison of 12 cases. Journal of Health Organisation and Management, in press. (hela projektet) Keller C, Edenius M, Lindblad S. Open service innovation in health care: What can we learn from open innovation communities? (pp ). In Eriksson-Lundström JSZ, Wiberg M, Hrastinski S, Edenius M, Ågerfalk PJ (eds.) Managing Open Innovation Technologies. Springer Verlag, Berlin Heidelberg: Springer, in press. Löfgren S, Hansson J, Ovretveit J, Brommels M. Context challenges the champion: Improving hip fracture care in a Swedish university hospital. Int J Health Care Qual Assurance, accepted. (delprojekt 5) Insända, under bedömning Keller C, Edenius M, Ovretveit J, Lindblad S, Brommels M. Four waves and two tides - spread and impact of an innovation in patient-focused care: The case of the Swedish rheumatoid arthritis register. Submitted. (delprojekt 6) Mazzocato P, Holden RJ, Brommels M, Aronsson H, Bäckman U, Elg M, Thor J. How does lean work in emergency care? A case study of a lean-inspired intervention at the Astrid Lindgren Children s Hospital, Stockholm, Sweden. Submitted. (delprojekt 7) Löfgren S, Rehnberg C, Ljunggren G, Brommels M. Coordination pays: A comparison of cost and outcomes of two models for organising hip fracture care. Submitted. (delprojekt 5) Keller C, Ernestam S, Brommels M. The shifting faces of a change champion: how roles transform when implementing innovative changes in health care. Submitted. (delprojekt 6) Sandahl C, Gustafsson H, Hansson J, Wallin C-J, Meurling L, Øvretveit J, Brommels M. Promoting effective teamwork in an intensive care unit: a qualitative case study. Submitted. (delprojekt 8) Kardakis T, Tomson G, Wettermark B, Bastholm-Rahmer P. Development, design and implementation strategy of a pharmacotherapy knowledge centre a qualitative study. Submitted. (delprojekt 10) Widmark C, Tishelman C, Gustafsson H, Sharp L. 'Information on the fly': Challenges in professional communication in high technological nursing. A focus group study from a radiotherapy department in Sweden.Submitted. (delprojekt 12) Forskningsrapporter Olsson O. Vad är nästa steg? En fallstudie om flödesförbättring och förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Examensarbete. Linköpings universitet, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, 2010.

13 13 Sharp L. Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet. Stockholm: Cancerfonden, (delprojekt 12) Arrelöv B, Kiessling A, Andrén-Sachs M, Skånér Y. Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess genom Sjukskrivningsaudit. Stockholm: Stockholms läns landsting, (delprojekt 11) Brommels M, Andreen Sachs M, Larsson H, Rehnberg C, Svereus S, Hansson L, Wåhlin E. Från två till Tiohundra. Utvärdering av Norrtäljeprojektets genomförande, effekter och ekonomiska utfall. Stockholm: Medical Management Centrum, (delprojekt 1) Øvretveit J, Brommels M. Review of research into comprehensive integrated care Systems. Stockholm: Medical Management Centre, (delprojekt 1) Øvretveit J. Appendix to Review of research into comprehensive integrated care systems. Stockholm: Medical Management Centre, (delprojekt 1) Manuskript Andreen Sachs M, Arrelöv B. Factors influencing compliance with sick certification guidelines: an interview study among general practitioners. (delprojekt 11) Keller C, Ovretveit J, Lindblad S, Brommels M. Continuous innovation: the development and use of the Swedish rheumatology register to improve the quality of arthritis care. (delprojekt 6) Andreen Sachs M, Arrelöv B, Skåner Y, Rehnberg C. Changes in general practitioners sickness certification practices in Sweden: effects on sick leaves after the introduction of national guidelines. (delprojekt 11) Brommels M. The importance of reinventing the wheel. Hospital directors views on knowledge implementation. (hela projektet, lärandestrukturer) Brommels M, Tolf S, Hansson J, Carlsson J. Offering a free lunch. Leadership development delivered as a research project. (delprojekt 4) Brommels M, Keller C, Tolf S, Hansson J, Carlsson J, Ovretveit J. What kind of change champion? A comparison of three healthcare cases. (hela projektet) 4.0 Förteckning över deltagande i såväl nationella som internationella konferenser/seminarier Håkan Aronsson Aronsson H. Simulering av sjukhusprocesser exemplet Astrid Lindgrens barnsjukhus. SKL:s konferens Strategier för effektivisering, Stockholm 18 september och Göteborg 18 november Aronsson H. Kurs om vårdlogistik (2 hp) på Linköpings universitet, Tekniska högskolan, programmet "samhällets ekonomi" år (delprojekt 5 och 7)

14 Aronsson H. Kurs i vårdlogistik (2 dagar) i utbildningen av vårdadministratörer i Söderköping år (delprojekt 5 och 7) Mats Brommels 14 Brommels M. Plenary session presentation on the changing professional roles in health care. All together better health IV (conference on interprofessional education), Stockholm 5 June (delprojekt 9) Brommels M. Plenarföredrag om empowerment och hälsa. Nordiska folkhälsokonferensen, Östersund 11 juni (delprojekt 5 och hela projektet) Brommels M. Plenary session chair and presenter, European Health Management Association annual conference, Athens June (hela projektet) Brommels M. Presentation on hospital capacity planning and reconfiguration. NHS Confederation/European Observatory workshop, London 3-4 July (hela projektet) Brommels M. Sjukhusfusioner. Ideologi, ekonomi eller evidensbaserad ledning? Vårdalinstitutets forskningskonferens, Göteborg november (hela projektet) Brommels M. Lönar sig innovationer - Vad betyder innovationer för produktivitetetsoch kostnadsutvecklingen? IHE-Forum, Lund, 4 september (hela projektet) Brommels M. Kaos och kontroll? Komplexitetsteori och sjukvårdsledning. Kvalitetsmässan, Göteborg 17 november (hela projektet) Brommels M. Organisatoriska innovationer. Stockholms akademiska forum i samarbete med Almega, Stockholm, 18 maj (hela projektet) Brommels M. Forskning och praktik implementering och evaluering: en metodologisk fyrväppling. Konferens om implementeringsforskning anordnad av det Strategiska forskningsområdet Vård vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, Huddinge 7 december (hela projektet) Brommels M. Uppföljningssystem varför och hur? Möte i SKL:s psykiatrinätverk 22 november (delprojekt 2 och 9) Jan Carlsson Carlsson J. Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Konferensen Utvecklingskraft, Jönköping 29 maj (hela projektet) Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Workshop om Stockholms innovationssystem, arrangerad för KI:s och SLL:s ledning av Karolinska Institutet Holding AB, 3 september (hela projektet) Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Västra Götalandsregionen, Controllerdag, Göteborg, 2 april (hela projektet)

15 Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa Västra Götalandsregionen, Ekonomichefsdag, Göteborg, 4 september (hela projektet) Johan Hansson 15 Hansson J. Innovation Implementation Systems for Better Health: The Södertälje Mental Health Consortium. Vinnvårddagen, Utvecklingskraft, Jönköping, maj (delprojekt 2) Hansson J. A framework for evaluation of complex interventions to improve health. Forskarutbildningskurs Health Policy and Management, Karolinska Institutet, 21 oktober (hela projektet) Hansson J. Presentation av utvärderingsmetodik med exempel från Södertälje-studien. Fristående kurs Psykosociala aspekter på sjukdom och behandling, Karolinska Institutet, 8 april (delprojekt 2) Christina Keller och Mats Edenius Keller C. Challenge-Driven Open Innovation in the public sector - patient empowerment and open source for municipalities. Presentation at INDEK 2011: Ämneskonferens i industriell ekonomi: Innovation, ICT och internationalisering, Karlskrona, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Keller C, Edenius M, LindbladS. Open innovation in health care services: Challenges and opportunities. Paper presented at NFF Nordic Academy of Management Conference 2011, Stockholm, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Keller C, Edenius M, Lindblad S. Improving health care services in rheumatology by open innovation: A qualitative pre-study. Abstract presented at Utvecklingskraft 2011, Jönköping, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Pamela Mazzocato Mazzocato P, Aronsson H, Thor J. Towards better operations in a Swedish paediatrics accident and emergency department. Accepted for presentation at the European Operations Management Association Annual Meeting, Porto, Portugal 7-9 June (delprojekt 7) Christer Sandahl och medarbetare Sandahl C. Coaching i grupp eller backstage. Uppsala läns landsting, mars (delprojekt 4) Sandahl C. Performing "on stage", reflection and learning "backstage". The outcome of long term support groups for front line managers. The 2nd Nordic conference on quality of care, work environment and society, Helsinki, December (delprojekt 4) Sandahl C. How to set up and run a backstage group for managers. Workshop for members of The Dutch Association for Group Psychotherapy and Group Dynamics, December (delprojekt 4)

16 16 Sandahl C. Backstagegrupper för chefer. Läkarstämman, november (delprojekt 4) Gustafsson H, Sandahl C. Towards a safer communication at an Intensive Care Unit - a case study. GRASP 2010, The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology - The individual and the group- Future challenges. May , University of Gothenburg, Sweden. (delprojekt 8). Sandahl C, Gustafsson H. Improvement of team functioning and patient safety at an intensive care unit A case study. 3rd NOVO Symposium, Sustainable Nordic Health Care Systems. December 9 10, 2009, National Research Centre for the Working Environment (NRCWE), Copenhagen, Denmark. (delprojekt 8). Sandahl C. Ledarskap för förändring forskningsfront och forskningsfynd. Master in management-program, Bedriftsøkonomisk Institut, Oslo, kurs ordnad av Karolinska Institutet, Stockholm 14 april (delprojekt 4) Gustafsson H, Sandahl C. Towards a safer communication at an Intensive Care Unit - a case study. GRASP 2010, The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology - The individual and the group- Future challenges. May , University of Gothenburg, Sweden. (delprojekt 8). Sandahl C, Gustafsson H. Improving teamwork at an intensive care unit A case study. Paper presented at the Nordic Conference on Group and Social Psychology, Gothenburg, May 19-20, (delprojekt 8) Sandahl C. Annual congress of the American Group Psychotherapy Association, New York, March 3, 2011: The outcome of support groups for first line managers in health care. (delprojekt 4) Sandahl C. St Lukas institutets offentliga föreläsningar den 16 februari, 2011: Chef med känsla och förnuft. (delprojekt 4) Sandahl C. Arena Sunt Liv, Ledarskap och hälsa, Malmö den 2 november 2011: Effekter av ledarutveckling. (delprojekt 4) Sandahl C. Kompetensmässan, Stockholm den 16 november 2011: Chef med känsla och förnuft. (delprojekt 4) Sandahl C. Sveriges kommuner och landsting, konferens Tema Psykosocial arbetsmiljö, den 12 december 2011: Har ledarutveckling och chefscoachning någon betydelse för den psykosociala arbetsmiljön? (delprojekt 4) Carol Tishelman och medarbetare Tishelman C: Lecture on communication for workshop participants at the Liverpool Care Pathway workshop (delprojekt 12) Tishelman C, Widmark C. Lecture at Skarborgsinstitutet on internet focus groups in comparison with regular focus group discussions (delprojekt 12)

17 17 Scharp L, Tishelman C, Rystedt N, Widmark C, Gustafsson H. Communicate better - enhancing communication, promoting quality and patient safety in cancer care. Conference presentation and two-hour workshop at the 16 th International Conference on cancer Nursing, Atlanta, Georgia, USA, 7-11 March (delprojekt 12) Sharp L. Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet. Stockholm: Cancerfonden, (delprojekt 12) Sharp L. Sjuksköterskor i cancervård. 9:e nationella konferensen i cancervård. Göteborg, september (delprojekt 12) Sharp L. Seminarium för ledare och chefer. Vårdförbundet. Stockholm, juni (delprojekt 12) Sharp L, Tishelman C. Specialistsjuksköterskans dag. Dagens Medicin. Stockholm, februari (delprojekt 12) John Øvretveit Øvretveit J. Challenges in evaluating complex social innovations. ZonMw den Haag, the Netherlands, 7 February (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating interventions to improve health services. Yong Loo Lin School of Medicine, National University of Singapore, 15 February (hela projektet) Øvretveit J. Studying and developing social interventions to health care. Centre for Clinical Governance Research, University of New South Wales, Australia, 21 February (hela projektet) Øvretveit J. Lessons from implementing interventions in health care. ACHS masterclassess, Brisbance 7and 8 March, Melbourne 11 March, Sydney 13 March, Perth 18 March (hela projektet) Øvretveit J. Implementing innovations in Swedish healthcare. International conference on knowledge transfer and translation, Banff, Canada, 10 June (hela projektet) Øvretveit J. Methods used in case comparison research. ZonMw den Haag, the Netherlands, 19 June (hela projektet) Øvretveit J. Quality improvement research methods. Agency for Health Research and Quality annual research meeting, Washington, 9 September (hela projektet) Øvretveit J. Research into change for improving patient care. Scottish conference for research and improvement in healthcare, University of Aberdeen, 18 November (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating complex social interventions. Veterans Health Administration QUERI 10 th Conference, Phoenix, USA, 12 December (hela projektet)

18 18 Øvretveit J. Cost and savings from coordinated care. Monthly Safety and Quality Science Seminar, University of New South Wales, Australia, February (delprojekt 1) Øvretveit J, Braithwaite J. Quality safety and coordinated care, 2 day Masterclass, Quality Health New Zealand, Wellington, February (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J, Braithwaite J. Quality safety and coordinated care, 2 day workshops across Australia for Australian Council for Healthcare Standards, February-March (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Interventions in Swedish health care, Health Management Group, City University, London, April (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Coordination in teams and safety, METS conference Copenhagen, May (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Challenges in evaluating complex social innovations, ZonMw den Haag, the Netherlands, May (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating innovation in Swedish healthcare, VA Healthcare System Centre for Management, Boston, June (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating complex improvement programmes with comparative case study methods, IBMG management and policy centre, Erasmus University, Rotterdam, August (hela projektet) Øvretveit J. Leading quality and Swedish healthcare innovation, Royal College of Physicians, Dublin, Ireland. October (hela projektet) Øvretveit J. Cost and savings from coordinated care, ISQUA annual conference presentation, Dublin, Ireland, October (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Evaluating complex improvement programmes with comparative case study methods, Department of Epidemiology, University of California, San Francisco, November (hela projektet) Øvretveit J. Quality safety and coordinated care, Evidence Based Practice Center, Stanford University, Palo Alto, November (projekt 1 och 2) Øvretveit J. Innovation in Swedish healthcare, Centre for Implementation Research, Los Angeles November Øvretveit J. Evaluating complex social interventions, VHA cyber seminar series, based at UCLA Medical School, November (hela projektet) Øvretveit J, Goldman D. Methods for evaluating improvements and innovations in healthcare, Annual IHI Improvement Forum, Orlando, USA, December (hela projektet)

19 19 Øvretveit J. Costs and savings of improving clinical coordination, oral presentation, International society for quality assurance (ISQUA) conference, Paris, (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Evaluating complex interventions. International Organisational Behaviour in Healthcare Conference, Birmingham, UK, April (hela projektet) Øvretveit J. Assessing context in evaluating complex interventions. The Health Foundation Conference on the Epistemology of Quality Improvement, Cliveden House, UK, April (hela projektet) Øvretveit J. Lessons from implementing innovations for implementation of rapid response teams. Presentation at the International conference for rapid response teams, Pittsburgh, May (hela projektet) Øvretveit J. Swedish health innovation. Four workshops for the Australian Council for Healthcare Standards, February 2010, Sydney, Melbourne, Wellington New Zealand. (hela projektet) Øvretveit J. Study methods for researching organisational innovations. Seminar, AIHI, Medical school, University of New South Wales, March (hela projektet) Øvretveit J. Innovation in Swedish healthcare. Masters in Health Management, City University, London, April (hela projektet) Øvretveit J. Innovation for quality and cost savings, 25 th Anniversary conference of the Italian society for quality assurance, Palazzo Dei Congressi, Grado, Italy, May (hela projektet) Øvretveit J. Innovation in organisation the Swedish experience. Erasmus University executive programme, Rotterdam, The Netherlands, August (hela projektet) Øvretveit J. Method for comparing case studies. Presentation for community of research practice at the Netherlands council for health services research, ZonMw, 19 November (hela projektet) Øvretveit J. Organisation and management innovations in Swedish healthcare: the findings of the Vinnvard innovation case studies. Masters in health policy, department of public health UCLA, Los Angeles, December (hela projektet) Øvretveit J.Evaluating complex social interventions. Greater Los Angeles Veterans Health Administration, December (hela projektet) Øvretveit J. UCLA Innovations in healthcare Health service reforms series, UCLA. Los Angeles, USA, 5 February (hela projektet) Øvretveit J. Measuring Effectiveness of Care Integration- Singapore National University Medical School, 24 February (hela projektet)

20 Øvretveit J. The Economics of Integrated Care Plenary session, International conference on Integrated care, AIC Singapore, 26 February (hela projektet) Øvretveit J. Methods for evaluating complex social programmes, Veterans Health Adminstration, CYBER seminar series, Sepulveda Va Medical Centre, CA, USA, 5 March (hela projektet) 20 Øvretveit J. Innovations in Integrated Care and Health Service Quality, City University, Health Management programme, London, UK, 14 April (hela projektet) Øvretveit J. Methods for evaluating complex social innovations 10th Annual Summer Institute on Evidence-Based Practice, Austin, Texas, USA, 30 June (hela projektet) 5.0 Förteckning över eventuella doktorander inom projektet Pia Bastholm Rahmner. Doctors and Drugs How Swedish Emergency and Family Physicians Understand Drug Prescribing. Disputation 22 mars (avhandlingsarbetet påbörjat före inledningen av delprojekt 10, men varit en del av fallstudien). Tord Forsner. Turning guidelines into clinical practice - findings from an implementation study. Disputation 9 juni (delprojekt 9). Susanne Löfgren. On the fifth day: Improving hip fracture care. A study of processes, costs and outcomes. Disputation 2 december (delprojekt 5). Helena Hvitfeldt (tillsammans med det huvudansvariga projektet Kronisk hälsa ). Halvtidsseminarium 18 maj 2010, planerad disputation 25 maj 2012 (medical management: medical informatics and simulation). (delprojekt 6). Pamela Mazzocato. Halvtidsseminarium 2 juni 2010, planerad disputation 19 oktober 2012 (medical management: operations management and economics). (delprojekt 3 och 7) Ulrika Bäckman (delfinansierad), planerat halvtidsseminarium hösten 2012 (medical management: clinical process development). (delprojekt 7). Lena Ekelius (studieuppehåll) (medical management: professional practice development) (delprojekt 10 och 11). Helena Gustafsson (sjukskriven) (medical management: leadership) (delprojekt 8 och 12). 6.0 Beskriv eventuella problem i projektet Forum för kunskap och gemensam utveckling representerade Stockholms läns landsting i planeringen av projektet och uppgörandet av den gemensamma ansökningshandlingen. Forum skulle ta ansvar för att koordinera huvudmannens insatser inom projektet. Forum kom dock att upplösas redan det första projektåret. Kontakt etablerades

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing Mer läsning om erfarenhetsbaserad co-design Observera att allt material är på engelska Material om hur man går tillväga med erfarenhetsbaserad co-design Bate SP och Robert G (2007) Bringing user experience

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16 VINNOVA & egovernment Sundsvall 07-10-16 VINNOVAs uppgift VINNOVA är en statlig myndighet, budget 1,8 mrd Ansvarsområde innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Program för medicinsk information som gör skillnad

Program för medicinsk information som gör skillnad Program för medicinsk information som gör skillnad Professor, leg.läk. Ordförande SIDI Avdelningen för Klinisk Farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Framtidens IBD-Vård Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska Resan vården måste göra Jag är lärare inte patient Den mobila generationen nya förväntningar Ny teknik kommer att

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling

Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling Stöd till ledare angående kvalitetsförbättringar/verksamhetsutveckling Detta dokument baseras på en forskningsrapport (Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch patientsäkerhetsarbetet) av professor John

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

På vetenskaplig grund att vara forskande praktiker på bibliotek. Lotta Haglund

På vetenskaplig grund att vara forskande praktiker på bibliotek. Lotta Haglund På vetenskaplig grund att vara forskande praktiker på bibliotek Lotta Haglund >25 artiklar/rapporter >25 konferenspresentationer Haglund, Lotta & Ekenberg, Anna & Jäppinen, Karin & Karlsson, Heléne The

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer: 1305-0614 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergårdh@sll.se

Läs mer

engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad

engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad Vetenskapsrådets hearing om biobanker 2007-09-18 Nuvarande brister och utvecklingsmöjligheter för att organisera och engagera samhället, myndigheter och industri för att förbättra forskning som är biobanksbaserad

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista

Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista 2013-03-13 1 en Läkare tänker olika om vem som bär ansvaret för patientens läkemedelslista Pia Bastholm Rahmner en Enheten för Uppföljning och Utvärdering en 2 Ansvar? Varför är ansvaret viktigt? Vad säger

Läs mer

carina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU!

Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU! Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU! Ragnar Westerling Professor och överläkare i socialmedicin. President i UEMS sektion för folkhälsa. Institutionen för folkhälso- och

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Att skapa incitament för nätverkssjukvård

Att skapa incitament för nätverkssjukvård Att skapa incitament för nätverkssjukvård EXDIN Exchange of Diagnostic Imaging in Networks VINNOVA finansierat UDI projekt To find and utilize competence is what matters A guide about Incentives to create

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki. Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.se Elisabet Höög, doktorand, Inst. för Folkhälsa och Klinisk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap? 1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare Iréne Bernhard Universitetsadjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer