1.3 Projekttitel Innovationssystem för bättre hälsa. 1.5 Kortfattad beskrivning av projektet

Transkript

1 Slutrapport Vinnvård Innovationssystem för bättre hälsa 1.0 Inledning 1.1 Huvudsökande Mats Brommels 1.2 Projektnummer A Projekttitel Innovationssystem för bättre hälsa 1.4 Total anslagssumma 11 Mkr 1.5 Kortfattad beskrivning av projektet Projektet Innovationssystem för bättre hälsa har analyserat tolv fall s.k. innovativa praktiker som på ett nyskapande sätt skapat nya organisationsstrukturer och arbetsformer, genomfört uthålliga förändringar och skapat system för kunskapsöverföring och användning inom vård och omsorg. Fallstudierna delprojekten - har varit inriktade på att särskilt studera tillämpning och genomförande implementering och kartlagt sambanden mellan innovationen, genomförandeprocessen och konsekvenser både måluppfyllelse och andra, ickeplanerade effekter. De tolv fallen utgör samtidigt exempel på lokala lärandestrukturer, som beskrivits och analyserats dels i en uppföljning av praktikerna efter slutförandet av fallstudierna, dels i en tvärfallsanalys med tillämpning av en systematisk metod, härledd ut aktuell litteratur om förändringsprocesser. Samtliga innovativa praktiker är verksamheter inom projektets huvudmannapart Stockholms läns landsting. Genom samverkan med landstingsledningen och sjukvårdsenheternas chefer fick forskarna också en god insyn i det innovationssystem som upprätthålls av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Dess styrkor och svagheter analyserades gentemot innovationsteorier med tillämpning dels inom vård och omsorg, dels andra branscher. Slutsatser kunde därigenom dras om hur en regional lärandestruktur bör utformas för att främja en kunskapsspridning och implementering som får verkligt genomslag i form av förändrat professionellt beteende, ändrade arbetsformer och processer, nya organisationsstrukturer och i slutändan ett ökat värde för patienter och anhöriga samt större nytta för samhället. Projektet har tillämpat en aktionsforskningsinriktad fallstudiemetod, som inneburit att forskarna i olika grad och former samverkat med representanter för de innovativa praktikerna. Många olika datafångstmetoder har utnyttjats (multi-method case study) både kvalitativa och kvantitativa och data har analyserats enligt den modell för strategisk förändringsledning (Pettigrew & Whipp 1991) som valdes då projektansökan formulerades och som senare utvecklats till att bli den gängse metoden för implementeringsforskning i vård och omsorg. För tvärfallsanalysen utvecklade forskargruppen en kalibrerad metod för testning av hypoteser härledda ur de aktuella fallen och teorier om förändringsledning. Projektet har lett till både vetenskapliga bidrag och konkreta förbättringar i de studerade verksamheterna inom vård och omsorg. De tolv fallstudiernas viktigaste resultat redovisas nedan. Tvärfallsanalysen och dess resultat diskuteras i avsnitt 2.3. De vetenskapliga bidragen har på sedvanligt sätt presenterats i artiklar publicerade i internationella tidskrifter med kollegial bedömning och de redovisas i avsnitt 3.0. En planerad

2 2 trettonde fallstudie (av ett datoriserat stöd för evidensbaserad vård, EBM-körkort ) kunde inte genomföras då samarbetsparten inte kunde uppbringa finansiering för framtagandet av det planerade verktyget. 1. TioHundraorganisationen i Norrtälje är ett i Sverige unikt försök med en integrering av landstingskommunal och kommunal vård och omsorgsverksamhet för invånarna i en kommun. Makroorganiseringen av tjänsteproduktionen i ett vårdbolag, ägt av ett kommunalförbund med landstinget och kommunen som medlemmar, och gemensam beställning och finansiering i en förvaltning under en gemensam nämnd skapade nya former för produktionsledning och ägarstyrning. Väl fungerande samverkan över tidigare organisationsgränser uppnåddes särskilt i verksamheter där sammanhållna vårdkedjor är av särskild betydelse (psykiatri; vård av barn, unga och familjer). Kostnadsutvecklingen var gynnsammare än i länet i övrigt och för vissa verksamheter också nationellt. 2. Södertäljemodellen för vård av och stöd till människor med långvarig psykisk sjukdom har upprätthållits i en frivillig samverkan mellan kommun och landsting som fortsatt över tio år trots att eldsjälar lämnat organisationerna och chefer utbytts. Samverkan har gynnats av en gemensam entusiasmerande vision, goda behandlingsresultat påvisade i kontinuerlig uppföljning och ett innovativt koordinatorspar (en koordinator verksam inom psykiatrin och en inom socialtjänsten) för varje klient. 3. Köfritt sjukhus lanserades som mål för det förbättringsarbete på Danderyds sjukhus, som byggde vidare på en tjugoårig historia av att befinna sig i framkanten vad gäller tillämpning av nya idéer och tillvägagångssätt för att förbättra vårdverksamheterna. Kombinationen av ett aktivt ledarskap, tydligt ansvar och individuella mål för chefer också gällande förbättringsarbetet och en personal med stor förtrogenhet av systematiskt förbättringsarbete ledde till en rad tidiga framgångar. Dessa var dock ojämnt spridda och avsaknaden av en stödorganisation har försvårat ambitionen att fortsatt upprätthålla en hög förändringstakt. 4. Handledningsgrupper som kompetensutvecklingsstöd för förstalinjechefer vid Karolinska universitetssjukhusets såldes in av sjukhusets personaldirektör som ett forskningsprojekt. Eftersom erbjudandet var kostnadsfritt var det attraktivt för klinikerna. Initiativet kom dock att ifrågasättas bland professionsföreträdare eftersom det kolliderade med deras rådande forskningsparadigm. Trots goda påvisade resultat blev spridningen av programmet därigenom begränsat. 5. Snabbare omhändertagandeprocess för höftfrakturpatienter på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge uppstod som en spontant framväxande (emergent change) del av ett forskningsprojekt inriktat på att skapa bättre patientanpassad vård och större delaktighet för patienten. Hela vårdepisoden blev kortare och behandlingskostnaden lägre (jämfört med en konventionell vårdmodell) men målet operation inom 24 timmar, som ingår i Socialstyrelsens riktlinjer, uppnåddes inte. Det positiva resultatet förklarades av samlokalisering och god integration mellan operativ behandling och postoperativ rehabilitering, det negativa av att bevisläget gällande riktlinjen uppfattades som oklart bland ortopederna, som därigenom gav högre prioritet åt andra patientgrupper. 6. Kvalitetsregistret för reumatoid artrit studerades som ett exempel på innovationsspridning. I en första våg ökade antalet mottagningar som anslöt sig till registret

3 3 snabbt för att sedan mattas av. Det skedde samtidigt som reumatologerna började fästa allt större vikt vid tidig upptäckt och behandling på grund av tillgången på nya potenta (biologiska) läkemedel, vilket tydliggjorde vikten av uppföljning av patienterna. I en andra våg ökade registreringen av antalet patienter efter att registrering och dataåtkomst möjliggjordes i realtid genom ett nytt webbgränssnitt. Registerapplikationen kunde då användas också som ett redskap för kommunikation och beslutsstöd. 7. Förbättrat flöde på barnakuten, Astrid Lindgrens barnsjukhus, var en leaninspirerad vårdprocessförbättring, introducerad som en del av ett sjukhusövergripande, systematiskt utformat och top-down-initierat flödesprojekt. Konkreta, uthålliga resultat i form av förkortade led- och väntetider uppnåddes och de kunde hänföras till fyra leanstrategier: standardiserade arbetsprocesser, tydlig arbetsfördelning, en planerad flödesprocess (koordinerad av en erfaren barnmedicinare placerad i första linjen) och rätt för personalen att åtgärda identifierade problem. De fyra strategierna bildar en användbar planerings- och implementeringsmodell för lean, möjlig att tillämpa i andra miljöer. 8. Teamträning i verklighetstrogen simulatormiljö av all personal genomfördes på intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. En lika omfattande och systematiskt genomförd utbildningsinsats inom patientsäkerhetsområdet hade inte tidigare rapporterats. Utbildningen ledde till större medvetenhet bland personalen och en förbättrad patientsäkerhetskultur (påvisad i personalenkäter) men inte i tydliga processförbättringar. Initiativet tydliggjorde organisatoriska hinder (t.ex. att läkarna inte är anställda på IVA utan inlånade ) men hade en katalytisk effekt andra patientsäkerhetsfrämjande initiativ på kliniken uppmärksammades och koordinerades. 9. Implementering av vårdprogram inom psykiatrin främjades av att lokala personalteam gjorde anpassningar av programmen och knöt dem till överenskommelser om gemensamma arbetsprocesser på klinikerna. Programmens kvalitetsindikatorer kunde användas som mått både på följsamhet mot programmen och behandlingsresultat. Den lokalt anpassade implementeringsstrategin ledde till bättre följsamhet och resultat jämfört med kliniker som endast gjordes uppmärksamma på de nya programmen. 10. Läkemedelscentrum, som organiserar lokala läkemedelskommittéer och förmedlar rekommendationer med IT-verktyg studerades som form för kunskapsstyrning inom vård och omsorg (med målet att främja rationell förskrivning). Innovativa redskap skapades tidigt (e-recept, interaktionsdatabas). Framgångarna möjliggjordes i en kombination av visionärt ledarskap, socialt nätverk (frivilliga insatser av experter), tidigt utnyttjande av informationsteknologi och ett starkt stöd från landstingets ledning. Spridningen av verktygen skedde dock långsammare än förväntat orsaker var att Läkemedelscentrum överskattade vårdsystemets förändringsbenägenhet och beredskapen hos läkare att förändra attityder och beteenden. 11. Beslutsstöd för sjukskrivning lanserades av Socialstyrelsen som ett led i strävandena att åstadkomma högre kvalitet vid bedömningar inför sjukskrivning. Användningen av beslutsstödet studerades bland primärvårdsläkare för att utröna om modellen (evidensbaserade) riktlinjer uppfattades som naturlig och som ett stöd också för den administrativa uppgift utfärdandet av ett sjukskrivningsintyg utgör. Informanterna valdes bland läkare som valt att delta i två medical audits där deras intyg granskades och resultaten senare diskuterades vid gemensamma möten. En förbättring av intygens

4 4 kvalitet kunde konstateras. Läkarna uppfattade beslutsstödet som relevant och användbart minst lika styrande som kliniska riktlinjer och tillgången via elektroniska verktyg uppskattades. 12. Kommunicera mera lades upp som en kommunikationsutbildning för strålterapisjuksköterskor som möjliggjordes av ett anslag från Cancerfonden. Den kom att få karaktären av vårdutveckling med inriktning på förbättrad patientsäkerhet. Processinriktade resultat var nya funktionsbeskrivningar för sjuksköterskorna, bättre teamsamverkan, införandet av strukturerad kommunikationsmall ( SBAR ), checklistor vid strålbehandling samt regelbunden briefing och debriefing. Ett förbättrat patientsäkerhetsklimat kunde påvisas i upprepade personalenkäter ( Safety attitude questionnaire ). Samarbetet med forskarna ansågs ha underlättat genomförandet av det systematiska arbetssätten. De studerade innovativa praktikerna uppvisar stor bredd från övergripande integrerade vårdsystem till enskilda initiativ till att förändra lokal behandlingspraxis. De illustrerar innovationsspridning och genomförande ur en mängd synvinklar organisatoriska förutsättningar, form för ledning och styrning, genomförandeprocess och uppnådda resultat. Dessa handlar om förändrad arbetsorganisation, nya arbetssätt, förändrad arbetsfördelning, tillämpning av rutiner och standarder och ibruktagande av verktyg och beslutsstöd, framförallt av IT-verktyg. Bättre måluppfyllelse rapporteras i form av förbättrade behandlingsresultat, bättre kostnadskontroll, högre produktivitet och förbättrad patientsäkerhetskultur (för att ange några exempel). Ansatsen med fallstudier gör beskrivningar och analyser mångsidiga förklaringsmodellerna belyser både framgångsfaktorer och hinder. Båda kategorierna är lika viktiga då resultaten generaliseras och bedöms med tanke på överförbarhet till andra miljöer. 2.0 Kortfattad beskrivning av hur projektet har arbetat för att uppnå Vinnvårds fyra mål 2.1 att öka nyttiggörandet av kvalitetssäkrad kunskap i vård och omsorg Det övergripande målet för projektet var att stärka det regionala innovationssystemet i Stockholmsregionen genom att skapa generella strukturer och processer för implementering av forskningsresultat och ny kunskap och sprida lokala innovationer ( innovationsprocessens tredje steg ). Detta skedde för det första genom att lokala lärandestrukturer utvecklades i de tolv delprojekten. Ett exempel är de arbetsrutiner för grupphandledning av förstalinjechefer som utvecklades vid Karolinska universitetssjukhuset (delprojekt 4), och som samtidigt fångade upp chefernas aktuella utmaningar och kanaliserade dem till sjukhusledningsnivån för hantering och skapandet av generella lösningar. Ett annat är den sjukskrivningsaudit som användes i delprojekt 11; med dess hjälp dokumenteras och bedöms sjukskrivningshandläggningen vid enskilda patientfall för återföring och kollegial diskussion och ändring av sjukskrivningspraxis. I flera av delprojekten skapades mekanismer för effektiverad kunskapsöverföring och tillämpning. Exempel är det till vårdprogram och kliniska riktlinjer relaterade beslutsstöd som är inbyggt i reumaregistrets kliniska informationssystem (delprojekt 6), implementering av evidensbaserade vårdprogram i psykiatrin (delprojekt 9), beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning (gällande framförallt läkemedelsinteraktioner och biverk-

5 5 ningar) (delprojekt 10) och tillämpning av det nationella beslutsstödet för sjukskrivning (delprojekt 11). 2.2 att utveckla innovativ arbetsorganisation i vård och omsorg Nya arbetsformer, kliniska processer och arbets- och rollfördelningar mellan vårdprofessionerna prövades och utvecklades i delprojekt 1 (samverkan mellan vårdnivåer, vertikal integration ), delprojekt 2 (uthållig patientcentrerad samverkan över organisationsgränser), delprojekt 3 (kombination av lednings- och förbättringsansvar för samtliga chefer med individuella balanserade styrkort ), delprojekt 5 (förenklad vårdprocess med självständigt ansvar för sjuksköterskor och snabbare diagnosticering av patienter med höftledsfraktur, förbättrad vårdplanering genom nära samverkan mellan ortopedi och geriatrik), delprojekt 6 (ersättning av regelbundna rutinkontroller med av patienterna bokade återbesök vid upplevt behov, övervakat genom symptom- och statusbedömningar i kvalitetsregistret), delprojekt 7 (flödesorganisation på akutmottagning med nya roller för läkare och sjuksköterskor), delprojekt 8 och 12 (nya funktionsbeskrivningar, systematiserade rutiner för informationsöverföring och checklistor, bättre teamsamverkan efter utbildning och träning), delprojekt 9 (ny arbetsfördelning, samordning av behandlingspraxis, gemensam vårddokumentation och gemensamma uppföljningssystem på psykiatrisk klinik), delprojekt 10 och 11 (nya effektivare och säkrare handläggningsrutiner vid läkemedelsförskrivning och sjukskrivning genom användning av datoriserat beslutsstöd). 2.3 att stimulera framväxten av institutionella lärandestrukturer kring vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor Projektets huvudsyfte var att öka kunskapen om hur innovationer sprids, tillämpas och genomförs i vård- och omsorgsverksamheter. Innovationsbegreppet tolkades brett det handlar om utnyttjande av ny kunskap (t.ex. forskningsresultat), men också nya former för tillämpning av tidigare känd kunskap med målet att åstadkomma bättre utväxling. Tidigare oprövade metoder för införande av evidensbaserade kliniska riktlinjer är ett exempel på det sistnämnda. Projektet har haft ett organisatoriskt fokus. Genomförandeprocessen tangerar i samtliga fall lednings- och verksamhetsfrågor och representerar en organisatorisk eller ledningsinnovation ( organisational and management innovation ). Inom varje delprojekt har särskilt analyserats hur en lokal lärandestruktur vuxit fram. Forskargruppen har också haft kontinuerlig kontakt med ledningen för huvudmannaparten i projektet Stockholms läns landsting. Den s.k. direktörsgruppen har regelbundet informerats om projektets fortskridande och preliminära resultat. Projektet har därigenom kunnat studera både de lokala och den regionala lärandestrukturen och dessas utveckling. Projektet har som ett tydligt uttalat mål haft att stimulera framväxten av lärandestrukturer. Därutöver har projektet kartlagt och systematiskt analyserat dessa lärandestrukturer. Vår uppfattning är att projektet kan lämna viktiga praktiska och teoretiska bidrag inom detta målområde.

6 Lokala lärandestrukturer 6 För delprojekten dokumenterade forskargrupperna det pågående förändringsarbetet och överenskom om uppföljning av resultat. Regelbunden återföring skedde till företrädarna för praktikerna. Syftet var att mål- och resultatuppföljning och en samtidig dokumentation av den aktuella förändringen samt av förändringar i verksamhetsmiljö skulle utvecklas till en rutin att tillämpas i allt ledningsarbete. Under projekttiden ordnades nätverksmöten två gånger per år mellan praktikföreträdarna och forskarna. De utgjorde lärlaboratorier för systematiskt erfarenhetsutbyte och lärande. En modell för genomlysning utvecklades där praktikföreträdare redovisade sitt delprojekt och sökte aktivt råd och återföring från samarbetsparterna samt erhöll hjälp av forskarna med mönsterigenkänning och tolkning (mot relevant teori och tidigare erfarenhet). Praktikernas upplevelser av samarbetet med forskarna och det egna lärandet kartlades genom aktörsintervjuer under 2010 och Dessa visade att i flera fall växte en mycket nära samverkan fram mellan praktiker och forskare, vilket ledde till gemensamma forskningsinitiativ utöver det initiala projektet. Detta skedde naturligt nog främst i forskningstunga miljöer. Av intresse är dock att notera att i de fallen handlade det om personer med tidigare erfarenhet av klinisk forskning som varseblev vilka bidrag organisationsforskning kan ge. Någon praktik angav dock att man förväntat sig ett närmare samarbete och att man upplevt sig som forskningsobjekt snarare än samarbetspart. Också då samarbetet upplevts mindre tätt angavs att medverkan i forskningsprogrammet lett till ett mer systematiskt förbättringsarbete som stärkt organisationen. Hinder mot etablering av former för kontinuerligt lärande var enligt sagespersonerna störande effekter av omorganiseringar och strukturförändringar, brist på positiva incitament, oändamålsenliga maktstrukturer och att man inte uppfattar förändring som något naturligt och kontinuerligt pågående. Främjande faktorer var stöd från ledningen, respekt för den tysta kunskapens betydelse, mod hos aktörerna att överskrida gränser och hög motivation och entusiasm. De viktigaste lokala lärandestrukturerna var en formaliserad forskargrupp väl förankrad i organisationen, system för kontinuerligt förändringsarbete och regelbundna seminarier för diskussion om forskningsresultat av betydelse för verksamheten. Den av forskarna genomförda tvärfallsanalysen bekräftade i stort dessa utsagor. En sammanfattning av analysen återges i figuren nedan. Den identifierade som viktigaste främjande faktor för lokalt införande av en innovation att det skedde enligt en tydlig plan och med ett genomförande i identifierbara steg. Intressanta observationer var att den högsta ledningens roll inte var lika entydig som ofta framförs i change management-litteraturen och att omgivningens snårighet snarare än innovationens komplexitet var en utmaning.

7 7 Lokala lärandestrukturer Främjande faktorer Systematisk plan och dedicerat implementeringsteam Genomförande i förutsägbara steg Institutionella entreprenörer : kliniker och operationellt verksamma Uppföljning och regelbunden bedömning av plan Tillgång till externt processtöd Innovationen passar med existerande kompetenser och arbetsprocesser (compatibility) (svag effekt) Evidens och goda erfarenheter annorstädes (svag effekt) Ovanligt förekommande Quantum leaps Bursts of activitiy Motstridiga bedömningar Högsta ledningens roll Ej betydelsefullt Yttre omgivningsfaktorer Krav på allokering av tid Innovationens komplexitet Motverkande faktorer Krav på omfattande medverkan av många organisationsenheter Regional lärandestruktur Stockholms läns landstings centrala organisation för kunskapsstyrning, Forum för kunskap och gemensam utveckling, representerade sjukvårdshuvudmannen i arbetet med den gemensamma ansökningshandlingen. Tanken var att Forum skulle utgöra den regionala lärandestruktur vars utveckling skulle studeras parallellt med de lokala miljöerna. Forum kom dock att upplösas redan det första projektåret. Kontakt etablerades dock omedelbart med den s.k. direktörsgruppen med företrädare för landstingsledningen och vårdgivarnas chefer. Som ovan nämndes har direktörsgruppen informerats fortlöpande om projektet och dess resultat. Samtliga direktörer intervjuades om sin syn på strategier för kunskapsöverföring och tillämpning. Deras samstämmiga uppfattning var att den viktigaste formen (och garantin) för kunskapsinföring och implementering av innovationer är systematiskt utvecklingsarbete. Detta understryker betydelsen av att kontinuerlig förbättring är en grundfilosofi som genomsyrar allt arbete i vård och omsorg. I projektet ägnades också det regionala innovationssystemet för vård och omsorg särskild uppmärksamhet. Det har formaliserats i det organiserade samarbetet mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det regionala s.k. ALF-avtalet mellan parterna uttrycker att dessa tar ett gemensamt ansvar för kunskapsbildning och spridning i regionen, och att ambitionen är att all verksamhet i hela vårdorganisationen skall vara kunskapsstyrd. Detta uttrycks i visionen om Stockholms akademiska sjukvårdssystem. Genom den synlighet detta Vinnvårdprojekt fått i regionen har formerna för effektiv kunskapsspridning och implementering uppmärksammats. Projektet har kunnat förmedla en forskningsbaserad modell för implementering av innovationer som påverkat den FoU-strategi landstingsstyrelsen godkände i december MMC har också med hänvisning till projektet och dess resultat fått gehör för att former för sys-

8 8 tematisk kunskapsspridning inom hälso- och sjukvården bör etableras, och stödjas genom insatser från MMC. Samarbetsparterna har därutöver etablerat en rad organisationer eller strukturer för att främja innovationer inom sitt verksamhetsområde. Karolinska Institutet har genom sitt holdingbolag etablerat företag som stödjer forskare att kommersialisera sina upptäckter och förmedlar finansiering till start up-bolag. Stockholms läns landsting erbjuder sina anställda genom Innovationsplats Stockholm motsvarande tjänster. Därtill planerar Karolinska universitetssjukhuset att i samband med förnyandet av sin operationssals- och intensivvårdsverksamhet i Huddinge att skapa testbäddar för utprovning av nya teknologier i samarbete med företag i branschen. En övergripande bedömning ger bilden av ett splittrat innovationssystem, som i huvudsak erbjuder stödstrukturer för produktutveckling och kommersialisering med betoning på bio- och medicinsk teknik. Det saknas fokus på spridning, införande och tillämpning, vilket förutsätter kunskap om och stöd för att förändra attityder hos nyckelaktörer samt anpassa verksamhetsprocesser och organisationer. Observationerna gjorda i projektet och jämförelser med rön inom innovationslitteraturen ger vid handen att ett Innovationssystem för bättre hälsa som också innefattar spridning, tillämpning och genomförande bör tillämpa två parallella strategier: 1. Komplettera forskningsdelen av innovationskedjan Forskningen inom vård och omsorg domineras av biomedicinsk och klinisk forskning som stannar upp vid kliniska prövningar och klinisk-epidemiologiska bedömningar av potentiella effekter av nya metoder för diagnostik och behandling. Genom att följa upp de forskningsrönen med forskning om hur och under vilka betingelser dessa innovationer kan genomföras i praktisk verksamhet det som av Dougherty och Conway (2008) kallats translationsforskningens tredje steg vilket sker i nära samverkan med aktuella vård- och omsorgsorganisationer, skapas förutsättningar för dels breddspridning, dels konkret utbyte i form av större värde för patienter och bättre hälsa i befolkningen. Den tillämpning av implementeringsforskning som utvecklats i detta projekt är ett exempel på T3-forskning. 2. Förändra innovationsprincipen från sluten till öppen Karakteristiskt för vård- och omsorgsbranschen är att den är expertdominerad vilket är naturligt i en verksamhet med högt professionellt innehåll. En konsekvens är att också innovationerna är expertdrivna och sker inom professionen med dess kunskapsoch idémonopol. Innovationsprocessen blir sluten och inriktas på metoder, teknologier och tekniker. Teknisk briljans eller först ut på marknaden premieras. I andra branscher som präglas av hög innovationstakt är innovationsprincipen öppen (Chesbrough 2003). Idéer och ny kunskap söks också utanför det egna kunskaps- eller verksamhetsområdet i många fall uppmuntras kunder aktivt att bidra med förslag till nya lösningar. Största användbarhet och breda tillämpningsmöjligheter leder till framgång på marknaden. Ansatsen har likheter med hur Christensen m.fl. (2009) definierar betingelser för genombrotts- eller disruptiva innovationer också inom vård och omsorg.

9 9 Inom vård- och omsorgssektorn innebär tillämpning av en öppen innovationsprincip att nya idéer och lösningar aktivt söks också inom andra branscher (IT-branschen är ett givet första alternativ) och att patienter och anhöriga aktivt engageras i FoU-arbetet. I detta och ett systerprojekt inom Vinnvårdprogrammet demonstreras hur en sådan medverkan kan skapas. Med den öppna innovationsansatsen förskjuts också tyngdpunkten från teknik till tjänster. 2.4 att etablera forskning om vård- och omsorgspraktikens ledningsoch verksamhetsfrågor vid svenska universitet och högskolor Medical Management Centrum (MMC) har sedan år 2002 bedrivit forskning om lednings- och verksamhetsfrågor inom framförallt hälso- och sjukvården, men under de senaste åren också inom kommunal vård och omsorg. Innovationssystem för bättre hälsa skapade en möjlighet för samtliga forskargrupper vid MMC att arbeta tillsammans i ett gemensamt projekt. Det konsoliderade det mångdisciplinära samarbetet, ökade verksamhetens volym och synlighet på Karolinska Institutet. Samarbetet mellan universitetsparterna i projektet innebär samtidigt att vid Linköpings universitet formats en forskargrupp i vård- och omsorgslogistik och att informatikforskningen vid Uppsala universitet också engagerat sig i vård- och omsorgsbranschens problematik. Ett slutlig indikation på att forskningsområdet medical management, som är inriktat på vård- och omsorgspraktikens lednings- och verksamhetsfrågor, nu kan betraktas som etablerat och uppmärksammat vid Karolinska Institutet erhölls i juli I den internationella utvärdering som genomfördes av alla Karolinska Institutets forskningskonstellationer ( External Research Assessment ) placerades medical management i den högsta kvalitetskategorin ( outstanding ). 3.0 Förteckning över publikationer inom projektet Bastholm Rahmer P, Gustafsson LL, Rosenqvist U, Tomson G, Holmström I. Limit to work here and now a focus group study on how emergency physicians view their work in relation to patients drug treatment. Int J Qual Studies Health Well-being 2008;3(3): (delprojekt 10) Carli C, Bridges JF, Ask J, Lindblad S. Swedish Rheumatoid Arthritis Register. Charting the possible impact of national guidelines on the management of rheumatoid arthritis. Scand J Rheumatol May-Jun;37(3): (delprojekt 6) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Forsell Y. An approach to measure compliance to clinical guidelines in psychiatric care. BMC Psychiatry 2008;(July 25)8:64. (delprojekt 9) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Forsell Y. Implementation of clinical guidelines in psychiatry. A two-year follow up study. European Psychiatry 2008;8:S248-. (delprojekt 9) Øvretveit J. Effective leadership of improvement the research. Int J Clinical Leadership 2008;16: (hela projektet).

10 10 Bergman D, Stotzer E, Wahlström R, Sandahl C. Learning from dialogue groups - physicians' perceptions of role. J Health Organ Manag. 2009;23(2): (delprojekt 4). Keller C, Gäre K, Edenius M, Lindblad S. Designing for Complex Innovations in Health Care: Design Theory and Realist Evaluation Combined. In Proceedings of DESRISTthe 4th International Conference on Design Science Research in Information Systems and Technology in Malvern, Pennsylvania, USA, (delprojekt 6). Keller C, Edenius M, Lindblad S. Adopting Proactive Knowledge as an Innovation: The Case of a Knowledge Management System in Rheumatology. In Proceedings of the International Conference on Information Systems (ICIS), Phoenix, Arizona, USA, (delprojekt 6). Bergman D, Fransson Sellgren S, Wahlström R, Sandahl C. Healthcare leadership impact of short-term intensive and long-term less intensive training programs. Leadership in Health Services 2009;22: (delprojekt 4) Rahmner PB, Gustafsson LL, Larsson J, Rosenqvist U, Tomson G, Holmström I. Variations in understanding the drug-prescribing process: a qualitative study among Swedish GPs. Fam Pract 2009 Apr;26(2): (delprojekt 10). Øvretveit J. Leading evidence informed value improvement in health care. Chichester: Kingsham Press, (hela projektet). Øvretveit J. The contribution of new social science research to patient safety. Soc Sci Med 2009;69: (hela projektet). Øvretveit J. Understanding and improving patient safety: the psychological, social and cultural dimensions. J Health Management and Organisation 2009;23:258- (hela projektet). Øvretveit J. Effective leadership of improvement: a review of research, London: Health Foundation, (hela projektet). Brundage MD, Feldman-Stewart D, Tishelman C. How do interventions designed to improve provider-patient communication work? Illustrative applications of a framework for communication. Acta Oncologica 2010;49(2): (delprojekt 12). Forsner T, Hansson J, Brommels M, Wistedt AA, Forsell Y. Implementing clinical guidelines in psychiatry: a qualitative study facilitators and barriers. BMC Psychiatry 2010; 10:8 doi: / x (delprojekt 9) Forsner T, Wistedt AA, Brommels M, Janszky I, Leon AP, Forsell Y. Supported local implementation of clinical guidelines in psychiatry: a two-year follow-up. Implementation Science 2010, 5:4 doi: / (delprojekt 9)

11 Löfgren S, Ljunggren G, Brommels M. No ticking time bomb: hospital utilisation of 28,528 hip fracture patients in Stockholm during Scand J Public Health 2010;38: (delprojekt 5) Mazzocato P, Savage C, Brommels M, Aronsson H, Thor J. Lean healthcare: a realist review of the literature. Qual Safe Healthcare 2010:19(5): (delprojekt 7) 11 Ovretveit J, Hansson J, Brommels M. The creation of a comprehensive integrated health and social care organisation in Sweden. Health Policy 2010;97: (delprojekt 1) Øvretveit J. The future for care pathways. International Journal of Care Pathways 2010;14: (delprojekt 2) Rahmner PB, Gustafsson LL, Holmström I, Rosenqvist U, Tomson G. Whose job is it anyway? Swedish general practitioners' perception of their responsibility for the patient's drug list. Ann Fam Med 2010;8(1):40-6. (delprojekt 10). Edenius M, Keller C, Lindblad S. Managing knowledge across boundaries in healthcare when innovation is desired. Knowledge Management and E-learning: An International Journal (KM&EL). Special issue on E-health: Accessing Knowledge for Global Health 2010;2(2), Hansson J, Ovretveit J, Askerstam M, Gustafsson C, Brommels M. Coordination in networks for improved mental health service. Int J Integr Care Aug 25;10. pii: e52. (delprojekt 2) Hansson J, Ovretveit J, Brommels M. Case study of how successful coordination was achieved between a mental health and social care service in Sweden. Int J Health Plann Manage Aug 1. doi: /hpm (delprojekt 2) Taylor SL, Dy S, Foy R, Hempel S, McDonald KM, Ovretveit J, Pronovost PJ, Rubenstein LV, Wachter RM, Shekelle PG. What context features might be important determinants of the effectiveness of patient safety practice interventions? BMJ Qual Saf Jul;20(7): (hela projektet) Øvretveit J. Widespread focused improvement: lessons from international health for spreading specific improvements to health services in high-income countries. Int J Qual Health Care Jun;23(3): (hela projektet) Øvretveit J, Leviton L, Parry G. Increasing the generalisability of improvement research with an improvement replication programme. BMJ Qual Saf Apr;20 Suppl 1:i (hela projektet) Øvretveit J. Understanding the conditions for improvement: research to discover which context influences affect improvement success. BMJ Qual Saf Apr;20 Suppl 1:i (hela projektet) Hansson J, Tolf S, Ovretveit J, Carlsson J, Brommels M. What happened to the no-wait hospital? Case study of implementation of operational plans for reduced waits. Q Manage Health Care 2012; 21:29-38.(delprojekt 3)

12 12 Øvretveit J, Andreen-Sachs M, Carlsson J, Gustafsson H, Lofgren S, Mazzocato P, Keller C, Hansson J, Tomson G, Brommels M. Implementing Organization and Management Innovations in Swedish Healthcare: lessons from a comparison of 12 cases. Journal of Health Organisation and Management, in press. (hela projektet) Keller C, Edenius M, Lindblad S. Open service innovation in health care: What can we learn from open innovation communities? (pp ). In Eriksson-Lundström JSZ, Wiberg M, Hrastinski S, Edenius M, Ågerfalk PJ (eds.) Managing Open Innovation Technologies. Springer Verlag, Berlin Heidelberg: Springer, in press. Löfgren S, Hansson J, Ovretveit J, Brommels M. Context challenges the champion: Improving hip fracture care in a Swedish university hospital. Int J Health Care Qual Assurance, accepted. (delprojekt 5) Insända, under bedömning Keller C, Edenius M, Ovretveit J, Lindblad S, Brommels M. Four waves and two tides - spread and impact of an innovation in patient-focused care: The case of the Swedish rheumatoid arthritis register. Submitted. (delprojekt 6) Mazzocato P, Holden RJ, Brommels M, Aronsson H, Bäckman U, Elg M, Thor J. How does lean work in emergency care? A case study of a lean-inspired intervention at the Astrid Lindgren Children s Hospital, Stockholm, Sweden. Submitted. (delprojekt 7) Löfgren S, Rehnberg C, Ljunggren G, Brommels M. Coordination pays: A comparison of cost and outcomes of two models for organising hip fracture care. Submitted. (delprojekt 5) Keller C, Ernestam S, Brommels M. The shifting faces of a change champion: how roles transform when implementing innovative changes in health care. Submitted. (delprojekt 6) Sandahl C, Gustafsson H, Hansson J, Wallin C-J, Meurling L, Øvretveit J, Brommels M. Promoting effective teamwork in an intensive care unit: a qualitative case study. Submitted. (delprojekt 8) Kardakis T, Tomson G, Wettermark B, Bastholm-Rahmer P. Development, design and implementation strategy of a pharmacotherapy knowledge centre a qualitative study. Submitted. (delprojekt 10) Widmark C, Tishelman C, Gustafsson H, Sharp L. 'Information on the fly': Challenges in professional communication in high technological nursing. A focus group study from a radiotherapy department in Sweden.Submitted. (delprojekt 12) Forskningsrapporter Olsson O. Vad är nästa steg? En fallstudie om flödesförbättring och förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Examensarbete. Linköpings universitet, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, 2010.

13 13 Sharp L. Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet. Stockholm: Cancerfonden, (delprojekt 12) Arrelöv B, Kiessling A, Andrén-Sachs M, Skånér Y. Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess genom Sjukskrivningsaudit. Stockholm: Stockholms läns landsting, (delprojekt 11) Brommels M, Andreen Sachs M, Larsson H, Rehnberg C, Svereus S, Hansson L, Wåhlin E. Från två till Tiohundra. Utvärdering av Norrtäljeprojektets genomförande, effekter och ekonomiska utfall. Stockholm: Medical Management Centrum, (delprojekt 1) Øvretveit J, Brommels M. Review of research into comprehensive integrated care Systems. Stockholm: Medical Management Centre, (delprojekt 1) Øvretveit J. Appendix to Review of research into comprehensive integrated care systems. Stockholm: Medical Management Centre, (delprojekt 1) Manuskript Andreen Sachs M, Arrelöv B. Factors influencing compliance with sick certification guidelines: an interview study among general practitioners. (delprojekt 11) Keller C, Ovretveit J, Lindblad S, Brommels M. Continuous innovation: the development and use of the Swedish rheumatology register to improve the quality of arthritis care. (delprojekt 6) Andreen Sachs M, Arrelöv B, Skåner Y, Rehnberg C. Changes in general practitioners sickness certification practices in Sweden: effects on sick leaves after the introduction of national guidelines. (delprojekt 11) Brommels M. The importance of reinventing the wheel. Hospital directors views on knowledge implementation. (hela projektet, lärandestrukturer) Brommels M, Tolf S, Hansson J, Carlsson J. Offering a free lunch. Leadership development delivered as a research project. (delprojekt 4) Brommels M, Keller C, Tolf S, Hansson J, Carlsson J, Ovretveit J. What kind of change champion? A comparison of three healthcare cases. (hela projektet) 4.0 Förteckning över deltagande i såväl nationella som internationella konferenser/seminarier Håkan Aronsson Aronsson H. Simulering av sjukhusprocesser exemplet Astrid Lindgrens barnsjukhus. SKL:s konferens Strategier för effektivisering, Stockholm 18 september och Göteborg 18 november Aronsson H. Kurs om vårdlogistik (2 hp) på Linköpings universitet, Tekniska högskolan, programmet "samhällets ekonomi" år (delprojekt 5 och 7)

14 Aronsson H. Kurs i vårdlogistik (2 dagar) i utbildningen av vårdadministratörer i Söderköping år (delprojekt 5 och 7) Mats Brommels 14 Brommels M. Plenary session presentation on the changing professional roles in health care. All together better health IV (conference on interprofessional education), Stockholm 5 June (delprojekt 9) Brommels M. Plenarföredrag om empowerment och hälsa. Nordiska folkhälsokonferensen, Östersund 11 juni (delprojekt 5 och hela projektet) Brommels M. Plenary session chair and presenter, European Health Management Association annual conference, Athens June (hela projektet) Brommels M. Presentation on hospital capacity planning and reconfiguration. NHS Confederation/European Observatory workshop, London 3-4 July (hela projektet) Brommels M. Sjukhusfusioner. Ideologi, ekonomi eller evidensbaserad ledning? Vårdalinstitutets forskningskonferens, Göteborg november (hela projektet) Brommels M. Lönar sig innovationer - Vad betyder innovationer för produktivitetetsoch kostnadsutvecklingen? IHE-Forum, Lund, 4 september (hela projektet) Brommels M. Kaos och kontroll? Komplexitetsteori och sjukvårdsledning. Kvalitetsmässan, Göteborg 17 november (hela projektet) Brommels M. Organisatoriska innovationer. Stockholms akademiska forum i samarbete med Almega, Stockholm, 18 maj (hela projektet) Brommels M. Forskning och praktik implementering och evaluering: en metodologisk fyrväppling. Konferens om implementeringsforskning anordnad av det Strategiska forskningsområdet Vård vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, Huddinge 7 december (hela projektet) Brommels M. Uppföljningssystem varför och hur? Möte i SKL:s psykiatrinätverk 22 november (delprojekt 2 och 9) Jan Carlsson Carlsson J. Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Konferensen Utvecklingskraft, Jönköping 29 maj (hela projektet) Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Workshop om Stockholms innovationssystem, arrangerad för KI:s och SLL:s ledning av Karolinska Institutet Holding AB, 3 september (hela projektet) Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa. Västra Götalandsregionen, Controllerdag, Göteborg, 2 april (hela projektet)

15 Carlsson J Presentation av Innovationssystem för bättre hälsa Västra Götalandsregionen, Ekonomichefsdag, Göteborg, 4 september (hela projektet) Johan Hansson 15 Hansson J. Innovation Implementation Systems for Better Health: The Södertälje Mental Health Consortium. Vinnvårddagen, Utvecklingskraft, Jönköping, maj (delprojekt 2) Hansson J. A framework for evaluation of complex interventions to improve health. Forskarutbildningskurs Health Policy and Management, Karolinska Institutet, 21 oktober (hela projektet) Hansson J. Presentation av utvärderingsmetodik med exempel från Södertälje-studien. Fristående kurs Psykosociala aspekter på sjukdom och behandling, Karolinska Institutet, 8 april (delprojekt 2) Christina Keller och Mats Edenius Keller C. Challenge-Driven Open Innovation in the public sector - patient empowerment and open source for municipalities. Presentation at INDEK 2011: Ämneskonferens i industriell ekonomi: Innovation, ICT och internationalisering, Karlskrona, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Keller C, Edenius M, LindbladS. Open innovation in health care services: Challenges and opportunities. Paper presented at NFF Nordic Academy of Management Conference 2011, Stockholm, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Keller C, Edenius M, Lindblad S. Improving health care services in rheumatology by open innovation: A qualitative pre-study. Abstract presented at Utvecklingskraft 2011, Jönköping, Sweden. (delprojekt 6, hela projektet) Pamela Mazzocato Mazzocato P, Aronsson H, Thor J. Towards better operations in a Swedish paediatrics accident and emergency department. Accepted for presentation at the European Operations Management Association Annual Meeting, Porto, Portugal 7-9 June (delprojekt 7) Christer Sandahl och medarbetare Sandahl C. Coaching i grupp eller backstage. Uppsala läns landsting, mars (delprojekt 4) Sandahl C. Performing "on stage", reflection and learning "backstage". The outcome of long term support groups for front line managers. The 2nd Nordic conference on quality of care, work environment and society, Helsinki, December (delprojekt 4) Sandahl C. How to set up and run a backstage group for managers. Workshop for members of The Dutch Association for Group Psychotherapy and Group Dynamics, December (delprojekt 4)

16 16 Sandahl C. Backstagegrupper för chefer. Läkarstämman, november (delprojekt 4) Gustafsson H, Sandahl C. Towards a safer communication at an Intensive Care Unit - a case study. GRASP 2010, The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology - The individual and the group- Future challenges. May , University of Gothenburg, Sweden. (delprojekt 8). Sandahl C, Gustafsson H. Improvement of team functioning and patient safety at an intensive care unit A case study. 3rd NOVO Symposium, Sustainable Nordic Health Care Systems. December 9 10, 2009, National Research Centre for the Working Environment (NRCWE), Copenhagen, Denmark. (delprojekt 8). Sandahl C. Ledarskap för förändring forskningsfront och forskningsfynd. Master in management-program, Bedriftsøkonomisk Institut, Oslo, kurs ordnad av Karolinska Institutet, Stockholm 14 april (delprojekt 4) Gustafsson H, Sandahl C. Towards a safer communication at an Intensive Care Unit - a case study. GRASP 2010, The 7th Nordic Conference on Group and Social Psychology - The individual and the group- Future challenges. May , University of Gothenburg, Sweden. (delprojekt 8). Sandahl C, Gustafsson H. Improving teamwork at an intensive care unit A case study. Paper presented at the Nordic Conference on Group and Social Psychology, Gothenburg, May 19-20, (delprojekt 8) Sandahl C. Annual congress of the American Group Psychotherapy Association, New York, March 3, 2011: The outcome of support groups for first line managers in health care. (delprojekt 4) Sandahl C. St Lukas institutets offentliga föreläsningar den 16 februari, 2011: Chef med känsla och förnuft. (delprojekt 4) Sandahl C. Arena Sunt Liv, Ledarskap och hälsa, Malmö den 2 november 2011: Effekter av ledarutveckling. (delprojekt 4) Sandahl C. Kompetensmässan, Stockholm den 16 november 2011: Chef med känsla och förnuft. (delprojekt 4) Sandahl C. Sveriges kommuner och landsting, konferens Tema Psykosocial arbetsmiljö, den 12 december 2011: Har ledarutveckling och chefscoachning någon betydelse för den psykosociala arbetsmiljön? (delprojekt 4) Carol Tishelman och medarbetare Tishelman C: Lecture on communication for workshop participants at the Liverpool Care Pathway workshop (delprojekt 12) Tishelman C, Widmark C. Lecture at Skarborgsinstitutet on internet focus groups in comparison with regular focus group discussions (delprojekt 12)

17 17 Scharp L, Tishelman C, Rystedt N, Widmark C, Gustafsson H. Communicate better - enhancing communication, promoting quality and patient safety in cancer care. Conference presentation and two-hour workshop at the 16 th International Conference on cancer Nursing, Atlanta, Georgia, USA, 7-11 March (delprojekt 12) Sharp L. Kommunicera Mera utbildning i effektiv kommunikation och samarbete för bättre patientsäkerhet. Stockholm: Cancerfonden, (delprojekt 12) Sharp L. Sjuksköterskor i cancervård. 9:e nationella konferensen i cancervård. Göteborg, september (delprojekt 12) Sharp L. Seminarium för ledare och chefer. Vårdförbundet. Stockholm, juni (delprojekt 12) Sharp L, Tishelman C. Specialistsjuksköterskans dag. Dagens Medicin. Stockholm, februari (delprojekt 12) John Øvretveit Øvretveit J. Challenges in evaluating complex social innovations. ZonMw den Haag, the Netherlands, 7 February (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating interventions to improve health services. Yong Loo Lin School of Medicine, National University of Singapore, 15 February (hela projektet) Øvretveit J. Studying and developing social interventions to health care. Centre for Clinical Governance Research, University of New South Wales, Australia, 21 February (hela projektet) Øvretveit J. Lessons from implementing interventions in health care. ACHS masterclassess, Brisbance 7and 8 March, Melbourne 11 March, Sydney 13 March, Perth 18 March (hela projektet) Øvretveit J. Implementing innovations in Swedish healthcare. International conference on knowledge transfer and translation, Banff, Canada, 10 June (hela projektet) Øvretveit J. Methods used in case comparison research. ZonMw den Haag, the Netherlands, 19 June (hela projektet) Øvretveit J. Quality improvement research methods. Agency for Health Research and Quality annual research meeting, Washington, 9 September (hela projektet) Øvretveit J. Research into change for improving patient care. Scottish conference for research and improvement in healthcare, University of Aberdeen, 18 November (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating complex social interventions. Veterans Health Administration QUERI 10 th Conference, Phoenix, USA, 12 December (hela projektet)

18 18 Øvretveit J. Cost and savings from coordinated care. Monthly Safety and Quality Science Seminar, University of New South Wales, Australia, February (delprojekt 1) Øvretveit J, Braithwaite J. Quality safety and coordinated care, 2 day Masterclass, Quality Health New Zealand, Wellington, February (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J, Braithwaite J. Quality safety and coordinated care, 2 day workshops across Australia for Australian Council for Healthcare Standards, February-March (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Interventions in Swedish health care, Health Management Group, City University, London, April (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Coordination in teams and safety, METS conference Copenhagen, May (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Challenges in evaluating complex social innovations, ZonMw den Haag, the Netherlands, May (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating innovation in Swedish healthcare, VA Healthcare System Centre for Management, Boston, June (hela projektet) Øvretveit J. Evaluating complex improvement programmes with comparative case study methods, IBMG management and policy centre, Erasmus University, Rotterdam, August (hela projektet) Øvretveit J. Leading quality and Swedish healthcare innovation, Royal College of Physicians, Dublin, Ireland. October (hela projektet) Øvretveit J. Cost and savings from coordinated care, ISQUA annual conference presentation, Dublin, Ireland, October (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Evaluating complex improvement programmes with comparative case study methods, Department of Epidemiology, University of California, San Francisco, November (hela projektet) Øvretveit J. Quality safety and coordinated care, Evidence Based Practice Center, Stanford University, Palo Alto, November (projekt 1 och 2) Øvretveit J. Innovation in Swedish healthcare, Centre for Implementation Research, Los Angeles November Øvretveit J. Evaluating complex social interventions, VHA cyber seminar series, based at UCLA Medical School, November (hela projektet) Øvretveit J, Goldman D. Methods for evaluating improvements and innovations in healthcare, Annual IHI Improvement Forum, Orlando, USA, December (hela projektet)

19 19 Øvretveit J. Costs and savings of improving clinical coordination, oral presentation, International society for quality assurance (ISQUA) conference, Paris, (delprojekt 1 och 2) Øvretveit J. Evaluating complex interventions. International Organisational Behaviour in Healthcare Conference, Birmingham, UK, April (hela projektet) Øvretveit J. Assessing context in evaluating complex interventions. The Health Foundation Conference on the Epistemology of Quality Improvement, Cliveden House, UK, April (hela projektet) Øvretveit J. Lessons from implementing innovations for implementation of rapid response teams. Presentation at the International conference for rapid response teams, Pittsburgh, May (hela projektet) Øvretveit J. Swedish health innovation. Four workshops for the Australian Council for Healthcare Standards, February 2010, Sydney, Melbourne, Wellington New Zealand. (hela projektet) Øvretveit J. Study methods for researching organisational innovations. Seminar, AIHI, Medical school, University of New South Wales, March (hela projektet) Øvretveit J. Innovation in Swedish healthcare. Masters in Health Management, City University, London, April (hela projektet) Øvretveit J. Innovation for quality and cost savings, 25 th Anniversary conference of the Italian society for quality assurance, Palazzo Dei Congressi, Grado, Italy, May (hela projektet) Øvretveit J. Innovation in organisation the Swedish experience. Erasmus University executive programme, Rotterdam, The Netherlands, August (hela projektet) Øvretveit J. Method for comparing case studies. Presentation for community of research practice at the Netherlands council for health services research, ZonMw, 19 November (hela projektet) Øvretveit J. Organisation and management innovations in Swedish healthcare: the findings of the Vinnvard innovation case studies. Masters in health policy, department of public health UCLA, Los Angeles, December (hela projektet) Øvretveit J.Evaluating complex social interventions. Greater Los Angeles Veterans Health Administration, December (hela projektet) Øvretveit J. UCLA Innovations in healthcare Health service reforms series, UCLA. Los Angeles, USA, 5 February (hela projektet) Øvretveit J. Measuring Effectiveness of Care Integration- Singapore National University Medical School, 24 February (hela projektet)

20 Øvretveit J. The Economics of Integrated Care Plenary session, International conference on Integrated care, AIC Singapore, 26 February (hela projektet) Øvretveit J. Methods for evaluating complex social programmes, Veterans Health Adminstration, CYBER seminar series, Sepulveda Va Medical Centre, CA, USA, 5 March (hela projektet) 20 Øvretveit J. Innovations in Integrated Care and Health Service Quality, City University, Health Management programme, London, UK, 14 April (hela projektet) Øvretveit J. Methods for evaluating complex social innovations 10th Annual Summer Institute on Evidence-Based Practice, Austin, Texas, USA, 30 June (hela projektet) 5.0 Förteckning över eventuella doktorander inom projektet Pia Bastholm Rahmner. Doctors and Drugs How Swedish Emergency and Family Physicians Understand Drug Prescribing. Disputation 22 mars (avhandlingsarbetet påbörjat före inledningen av delprojekt 10, men varit en del av fallstudien). Tord Forsner. Turning guidelines into clinical practice - findings from an implementation study. Disputation 9 juni (delprojekt 9). Susanne Löfgren. On the fifth day: Improving hip fracture care. A study of processes, costs and outcomes. Disputation 2 december (delprojekt 5). Helena Hvitfeldt (tillsammans med det huvudansvariga projektet Kronisk hälsa ). Halvtidsseminarium 18 maj 2010, planerad disputation 25 maj 2012 (medical management: medical informatics and simulation). (delprojekt 6). Pamela Mazzocato. Halvtidsseminarium 2 juni 2010, planerad disputation 19 oktober 2012 (medical management: operations management and economics). (delprojekt 3 och 7) Ulrika Bäckman (delfinansierad), planerat halvtidsseminarium hösten 2012 (medical management: clinical process development). (delprojekt 7). Lena Ekelius (studieuppehåll) (medical management: professional practice development) (delprojekt 10 och 11). Helena Gustafsson (sjukskriven) (medical management: leadership) (delprojekt 8 och 12). 6.0 Beskriv eventuella problem i projektet Forum för kunskap och gemensam utveckling representerade Stockholms läns landsting i planeringen av projektet och uppgörandet av den gemensamma ansökningshandlingen. Forum skulle ta ansvar för att koordinera huvudmannens insatser inom projektet. Forum kom dock att upplösas redan det första projektåret. Kontakt etablerades