Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet."

Transkript

1 Datum: Slutrapport Projektnamn: Tillväxt och Lönsamhet Diarienr: o298 Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Inledning IUC i Kalmar drev under perioden ett ESF-projekt Tillväxt & Lönsamhet. Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 Problem och behov De flesta av de deltagande företagen i vårt projekt var små och medelstora inom industrin i Kalmars, Mönsterås och Torsås kommuner. De befann sig vid tiden för förprojekteringen i högkonjunktur och hård konkurrens med begränsade resurser och kompetenser. Kalmar län var då mitt uppe i en större strukturomvandling. För tillverkande företag rörde det sig om ta sig från lågteknologi till högteknologi. För handeln gällde det att ta sig från små enheter till stormarknader. De stora utmaningarna för företagen var att de dels måste se till att behålla sina marknadsandelar och kunder, dels satsa på nya marknader och utveckla ny teknik. De måste utveckla både verksamhet och anställda i rätt tid inför de omställningssituationer som inträffade under långkonjunkturen och genomförandefasen. Risken fanns annars att både företagens existens och anställningstryggheten hotades. Ambitioner och sätt att lösa problemet Utifrån vårt projekts programkriterium Att främja samverkan, så var det projektets ambition att med hjälp av riktad kompetensutveckling göra företagen redo för nya varor och tjänster, ny teknik, nya marknader och nya kunder. Därefter var ambitionen att sammanföra företagens olika kompetensbehov till gemensamma utbildningsinsatser. Genom dessa gemensamma utbildningar var tanken att nya nätverk skulle etableras mellan företagen så att resurser kunde samnyttjas och erfarenhetsutbyte och samverkan kunde ske kring aktuella problem och möjligheter. Den roll som skulle förverkliga dessa ambitioner och som var projektets innovativa idé var förändringsledarens. Han/hon skulle övervaka utbildningsaktiviteterna utifrån företagets behov för att säkerställa att resultaten blev de avsedda. I rollen ingick också att koordinera utvecklingsarbetet mellan sitt eget företag och övriga så att förutsättningar gavs till ett aktivt lärande i fortsatt nätverksarbete. Resultat Av de 69 företag som deltog i förprojekteringen var 53 kvar under genomförandefasen. Deltagare i utbildningsinsatserna var 496 mot 735 i förprojekteringen. Den procentuella differensen i relationen kvinnor-män totalt mellan förprojektering och genomförande är endast 2 %! 1 Tanken med att få en förändringsledare på varje deltagande företag höll inte och därmed inte heller den långa utbildning som var tänkt för denna funktion/roll. Istället fick projektet kontaktpersoner ute på företagen och dessa var i regel VD eller någon i hans/hennes ledningsgrupp. Den kvalitetssäkring som då gjordes var att projektet - med stöd i Samverkansgruppen - förändrade den planerade utbildningen för förändringsledare till seminarier med tung inriktning mot ett modernt ledarskap och förnyelse. Utbildningarna har matchats mot företagens strategi- och utvecklingsbehov. Förprojekteringen 1 Fördelningen kvinnor-män har varit mot förprojekteringens (18)

3 genomfördes 2008 under högkonjunktur och genomförandet med helt andra förutsättningar på grund av finanskrisen och den snabba omställningen till lågkonjunktur och orderstopp. Projektledningen fick därför inta en mycket flexibel roll i sin utbildningsplanering och göra avsteg från den planerade kompetensutvecklingen när företagen ville prioritera utbildningar genom vilka man såg en omedelbar nytta för sin verksamhet. När konjunkturen sen började vända uppåt igen blev det svårt för företagen att avvara sin nyckelpersonal. En jämförelse mellan ansökans mål för företagen och hur de uppfyllts ger vid handen att målen till största delen har uppnåtts. Utifrån den utvärdering som den externa utvärderaren kontinuerligt genomfört med företagen 2 och den enkät som IUC själva hanterade i slutskedet av projektet, så framkom att de deltagande företagen överlag var mycket nöjda med vad projektet erbjudit dem. Projektet bidrog väsentligt till att färre människor behövde sägas upp under 2009 och När det gäller styrningen av projektet fungerade en samverkansgrupp bestående av olika intresseorganisationer inom näringslivet. I denna grupp har också utvärderaren deltagit. En utvärdering i gruppen visade på vikten av att vara tydlig när det gäller strategiska beslut och att dokumentationen var fullödig. Projektägarens erfarenheter av Tillväxt & lönsamhet är mycket goda. Skickliga utbildare har kontrakterats och gett utbildningar av hög kvalitet som motsvarat företagens behov. Projektadministrationen har byggt upp funktionella rutiner både för sitt eget arbete, för kontakterna med företagen och för redovisningen till ESF-rådet. När det gäller jämställdhet och tillgänglighet har dessa områden inte fått det fokus som var tänkt från början. Dock har insatser gjorts under projektets gång för att förbättra detta. Spridning och påverkan av projektets insatser och resultat har kommunicerats på fyra olika nivåer: projektnivå, lokal nivå, regional- och nationell nivå. De metoder som använts har varit hemsida samt muntliga presentationer på träffar och möten utifrån resultat från den externa utvärderaren. Dessutom har projektadministrationen kontinuerligt genomfört egenutvärdering utifrån de kursutvärderingar som gjorts. Det viktigaste vi lärt oss är att projektledningen kontinuerligt ska stämmer av mot antagna syften, ambitioner och mål: är vi på rätt väg? att projektledningen genom lyhördhet och flexibilitet snabbt ska ändra kursinriktning när förutsättningarna förändrats: ändra kartan efter verkligheten! skillnaden mellan styrgrupp och samverkansgrupp. I förprojekteringen beslutades att vid ett genomförande skulle projektorganisationen bestå av en samverkansgrupp och projektägaren var styrande. Vid projekt där genomförande och förprojektering 2 Intervjuerna genomfördes i huvudsak under hösten 2009 och våren/sommaren Samtliga intervjuer har dokumenterats. 3 (18)

4 (mobilisering) hänger ihop blir det tydligare med en styrgrupp där befogenheter mm klargörs tydligt. att snabbt utifrån konsekvensanalyser kunna växla form och innehåll för utbildningar när förutsättningarna förändrats! att projektledningen ska ta fram och dokumentera rutiner för sina olika ansvarsområden! att styrgruppen noggrant ska dokumentera ändrade förhållanden och därigenom sina nya strategiska beslut! Att TBN - IUC:s verktyg för behovsanalyser - har stora utvecklingsmöjligheter och ska kunna anpassas till andra områden där fördjupning är önskvärd! att projekt som vänder sig till anställda i företag och organisationer ska fokusera på strategiska insatser som verkligen leder till tillväxt och ökad anställningstrygghet! att dessa insatser ska kombineras med samverkan, nätverkande och möjligheter till erfarenhetsutbyte för att projektet ska bli ett projekt och inte bara en serie utbildningar! att just samverkan mellan företag är vägledande och till stor nytta för utvecklingen av industrin! 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov Industriföretagen (SME) hade begränsade resurser och kompetenser och behövde förstärkas för att klara av konkurrensen på marknaden. Inom handeln var problemet att de mindre företagen blev utslagna av stormarknader och varuhuskedjor. Förprojekteringen utfördes i högkonjunktur då många företag stod färdiga för utbyggnad av produktionskapacitet mm och genomförandet fick anpassas till den snabba omställningen. Projektets ambitioner 4 (18)

5 - utbilda strategiska förändringsledare på varje företag. Genom förändringsledarna skulle företagen få tillgång till verktyg (enkäter, uppföljningsmaterial) som fanns kvar och kunde tillämpas i företaget efter projektets slut. Metoden byggde på ett strukturerat tillvägagångssätt från analysarbete till genomförande och uppföljning. - förändringsledare från de olika företagen skulle bilda nätverk, där erfarenhetsutbyte och överföring av kunskaper skedde. - utbilda medarbetare vid företagen där det fanns utvecklingsbehov inför strukturförändringar, t ex i modernt ledarskap, projektledarutbildningar, ny teknik, nya varor o tjänster, data och IT. Syftet var att lägga samman dessa olika kompetensbehov till gemensamma utbildningsinsatser för att bygga upp en samverkan mellan företag och mellan medarbetare. - genom gemensamma utbildningar och genom bildande av nätverk för förändringsledare etablera nya kontakter och nya nätverk mellan företagen med syfte att samnyttja resurser. Erfarenhetsutbyte och samverkan skulle kunna ske kring aktuella problem och möjligheter. Resultat - målgruppen Vad var bra i projektet vad har vi uppnått? Företagen gjorde en noggrann analys av sitt behov av kompetensutveckling ställt i relation till deras affärsplan eller motsvarande. Kompetensutveckling har genomförts enligt planering för 77 % av företagen. Dock har mot slutet av projektperioden färre deltagare gått utbildningar jämfört med vad som planerades p g a att företagen under tiden fick så mycket att göra att de ansåg sig inte ha tid. De kompetenshöjande insatserna fokuserde enligt plan på ledarskap, utveckling av ny teknik, nya varor och tjänster, med syfte att nå nya marknader och kunder. Kompetensutvecklingen fokuserade i sitt innehåll även på att ge företagen verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete och utveckling på egen hand efter projekttidens slut, t ex utbildningar i ledarskap, Lean Production, projektledning, utvecklingssamtal. Ett speciellt seminarium i serien Förnyelse och Utveckling ägnades åt analysverktyget TBN 3. Detta verktyg kan IUC numera erbjuda företag och organisationer i regionen. Genom att kompetensutvecklingen till mycket stor del genomförts tillsammans i grupper med företag från olika branscher och kommuner etablerades nya kontakter, som också ledde till nya nätverk. Med anledning av den snabba konjunkturförändring som skedde från förprojektering till genomförande ändrades företagens förutsättningar. Varsel och uppsägningar blev verklighet, produktioner fick läggas om eller minskas. Detta medförde i sin tur att projektet måste bli flexibelt och anpassa aktiviteterna till den situation som rådde i 3 IUC:s databas TBN (Tillväxt i befintligt näringsliv) är ett nationellt verktyg som konkret, baserat på verkliga fakta, belyser företagens utvecklingsbehov. Organisationer som har till uppgift att arbeta med näringslivsutvecking får via genomförda tillväxtanalyser en samlad och aktuell bild av företagens verkliga behov och status. 5 (18)

6 företagen. Denna flexibilitet kunde nås först efter olika överenskommelser med ESFrådet. Detta medförde att vissa företag kunde göra en del justeringar för vilka personer som skulle utbildas - dock inom ramen för projektets budget och mål. En del av projektets innovativa idé var utbilda förändringsledare, som skulle stödja företagen i deras förändringsarbete under projekttiden men även efter projektets slut. Den ursprungliga idén med att utse en speciell person på varje företag att utbildas till förändringsledare höll inte. Istället föredrog företagen att ha s k kontaktpersoner. Därmed föll också idén att genomföra en flerstegsutbildning till strategisk förändringsledare. Projektledningen lyssnade in företagens situation och behov och genomförde istället en serie seminarier med tema Förändringsarbete. Rubriken Förändringsarbete övergick det senaste året till Förnyelse och Utveckling också enligt önskemål från deltagande företag. Dessa seminarier har också lett till att nya kontakter skapats. Jämställdhetsperspektivet förstärktes i slutet av projektet. Det belystes tydligt i bl a Bo Ahrenfelts och Tina Thörners seminarier som handlade om Förnyelse och Utveckling. Tillgänglighet. Arbetet förstärktes under projektets sista år Följebrev gick ut till utbildningsanordnarna om vikten av tillgänglighet för deltagarna och på vilka olika sätt de kunde tillgodose detta i sina utbildningar. Vad sa företagen om projektet och genomförda kompetensutvecklingsinsatser? I uppföljande intervjuer med deltagande företag visade det sig att i stort sett alla företag var mycket nöjda eller nöjda med genomförda insatser. Utbildningarna motsvarade behoven och låg i linje med företagens affärs- och verksamhetsplaner. Insatserna passade väl in i tiden för de flesta och gav flera företagare anledning att tänka än mera strategiskt. De ansåg att projektägaren valt professionella föreläsare och de var också nöjda med både upplägg och dokumentation. Vissa företag ansåg att de skulle behövt utöka eller fördjupa utbildningsinsatserna ytterligare. Några företag konstaterade att de inte haft tid att låta medarbetare delta p g a konjunkturens svängningar. Vad sa företagen om samverkan med andra, nya nätverk? Det fanns i projektet företag som ansåg sig ha etablerat nya kontakter som i sin tur lett in i nya nätverk men också företag som inte etablerat vare sig nya kontakter eller nätverk. Exempel på företag som etablerat nya kontakter och affärer: IB städ, OGO, Carrab, Elajo, Motoman, Stece. Dessa nya kontakter (som också lett till nya affärer) etablerades främst under seminarierna i Förnyelse och Utveckling samt i utbildningarna om ledarskap, Lean Production, projektledning, offert/avtal och arbetsrätt. De företag som inte etablerat några nya kontakter/nätverk angav flera orsakerna till detta, t ex att man hade en sådan verksamhet som är speciell eller vände sig till speciell marknad, som inte är delades av övriga aktörer i projektet (t ex CRL, Naturbolaget). Det fanns också företag som saknat ett mera strukturerat program för samverkan (t ex Gila) eller där man förväntat sig samverkan inom ett speciellt område, t ex inom internationella affärer (ex Luma) eller e-handel (ex Trädgårdsliv). 6 (18)

7 Vad sa företagen om förändringsledare? Samtliga företag uttryckte ett stort intresse för idén med Strategisk förändringsledare. Däremot kan man säga att företagen inte prioriterade idén när det gällde de utvecklingsseminarier som genomförts för förändringsledare/ kontaktpersoner antalet deltagande företag i dessa borde varit flera. Under genomförandetiden i projektet har företagen istället prioriterat utbildningar inom ledarskap, projektledning, Lean Production, ny teknik, där de såg omedelbar nytta i företagen. I de uppföljande intervjuerna sa man t ex: vi växer snabbt nu vi lever mitt uppe i förändringen eller vi ser inte riktigt nytta med detta nu vi är ett företag som ständigt måste ligga steget före. Det fanns också företag som ville ha ytterligare kompetens i förändringsarbete, t ex struktur i kompetensförsörjning, utveckling av ledningsgruppsarbete, modern personalpolitik. Vad sa företagen om verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete? Företagen ansåg de fått verktyg eller ett nytt synsätt att arbeta med förändringsarbete i de olika utbildningsinsatserna som de deltagit i. Detta gällde både chefer och medarbetare. Exempel: Utbildningen i ledarskap har gjort chefer säkrare i sitt ledarskap och fått dem att förstå vikten av tänka nytt och runt hörnet - att få nya perspektiv. Utbildningen i utvecklingssamtal har gjort att de förstått vikten av delaktighet och förankring. Medarbetarnas förståelse och motivation ökade, deras intresse för sin arbetplats likaså, vilket i sin tur blev en viktig förutsättning för ett fortsatt förändringsarbete. Övrigt från företagen Flera företag uttryckte en besvikelse över den långa tid som hann gå mellan förprojektering till genomförande av insatser. Förprojekteringen genomfördes sommaren 2008 då var det högkonjunktur. Genomförandet startade ett drygt halvår senare med dyster nedgång i konjunkturen och helt ändrade förhållanden för de flesta företag. Hösten 2010, dvs två år senare, vände konjunkturen och behoven blev helt annorlunda jämfört med sommaren Här kom vikten in av att kunna vara flexibel i ett ESF-projekt, vars övergripande målsättning var att insatserna skulle leda till tilllväxt och ökad lönsamhet. Vad har inte uppfyllts i jämförelse med ansökan? Antalet deltagande företag som deltagit i projektet blev 53 jämfört med 69 i ansökan. Antalet anställda som deltagit i kompetenshöjande insatser blev 496 jämfört med 735 i ansökan. Orsaken till att antalet företag och antalet anställda minskade i jämförelse med de behov som framkom i förprojekteringen var till stor del konjunkturberoende. Under den här tiden skedde flera uppsägningar, vilket ledde till att anställda som funnits med i förprojekteringen inte längre var kvar i företagen. Det fanns företag som gått i konkurs eller ombildats och ingick i nya konstellationer. Det fanns företag som på grund av nedgång och dålig ekonomi inte kunde delta i projektet. Tidplanen - vi kunde inte hålla tid- och aktivitetsplanen p g a konjunkturläget. En dialog om förändringar i utbildningsplanen och dess deltagara fördes med ESF- rådet innan projektet kunde starta. Insatsernas innehåll förändrades till viss del. Orsaken var även här konjunkturläget. Företag tvingades att lägga om kurs och omprioritera, vilket gjort att deras behov av 7 (18)

8 kompetensutveckling förändrades. Utbildning till strategisk förändringsledare ändrades från en flerstegsutbildning för en person till en serie seminarier för en eller flera personer på företagen enligt tidigare beskrivning. Jämställdhet framtagning, utveckling eller uppdatering av resp företags jämställdhetsplaner gjordes inte. Effekter målgruppen - Utbildningar inom ny teknik ledde till nya produkter och/eller tjänster. - Medarbetare blev tack vare ökad eller ny kompetens säkrare i sina arbetsuppgifter, de fick bättre självförtroende och blev mera motiverade och engagerade. - Medarbetare fick genom utbildningar ökad förståelse för utvecklingsmöjligheter vilket underlättade införandet av ny teknik och förändringsarbete. - Nya kontakter med företag i regionen ledde till nya affärer och utökade nätverk. - Kompetensutvecklande insatser ledde till att företag kunde behålla medarbetare som annars riskerat uppsägning p g a otillräcklig kompetens. - Ökad förmåga att tänka strategiskt eller tänka runt hörnet, vilket gav bättre framförhållning. - Ordning och reda i verkstad och produktion, tack vare Lean-utbildningarna. - Genom en ökad kompetens mindre risk för misstag i offert-/avtalsarbetet som kunde leda till felaktiga kalkyler och på sikt förlorade kunder. - Utbildningen kom i rätt tid. Vissa företag kunde behålla medarbetare som de annars fått säga upp. - Företagen står bättre rustade för att möta konjunkturuppgång och tillväxt. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte 1: Höja kompetensnivån i resp företag med stöd av förändringsledare så att företagen kan utveckla ny teknik, nya varor och tjänster, som efterfrågas för nya marknader och av nya kunder. Syfte 2: Ge företagen verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete efter projekttidens slut. Företag och anställda ska efter projektet vara bättre rustade kompetensmässigt och uppleva en klart större framtidstro. 8 (18)

9 Målsättningar (enl ansökan) a) 80% av de anställda ska anse att de fått bättre förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter b) 50% av de anställda som deltagit i projektet ska efter projekttidens slut ha fått vidgade eller nya arbetsuppgifter c) 75% av företagen ska anse att de genom de kompetenshöjande aktiviteterna arbetar i mera flexibla och ändamålsenliga organisationer d) 100% av de som deltagit i projektet ska ha fått ökade kunskaper om hur man arbetar med rättvisare förutsättningar och hur diskriminering motverkas e) Nya nätverk ska bildas mellan företagen med syfte att öka erfarenhetsutbytet och skapa möjligheter till bättre resursutnyttjande Måluppfyllelse a) 97 % av de anställda ansåg att de fått bättre förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter; b) 71 % av de anställda har fått vidgade eller nya arbetsuppgifter; c) 71% av företagen ansåg att de genom de kompetenshöjande aktiviteterna arbetar i mera flexibla och ändamålsenliga organisationer; d) 40 % av deltagarna har fått ökade kunskaper om hur man arbetar med rättvisare förutsättningar och hur diskriminering motverkas; e) Nya nätverk. Hela skalan återfinns här, dvs från dem som anser sig ha etablerat nya kontakter som i sin tur leder in i nya nätverk till dem som inte har etablerat vare sig nya kontakter eller nätverk. Resultat samverkansgrupp Projektansvarig och stödmottagare har varit IUC i Kalmar AB. En samverkansgrupp, som bestått av projektledare, samverkansparter och uppföljare har haft regelbundna möten för att följa projektet. Strategiska frågor har tagits upp i gruppen och strategiska beslut inom ramen för projektet har tagits. Protokoll har förts vid samverkansmötena. Projektledningen har löpande haft avstämningar gentemot ESF-rådet vid frågeställningar eller vid kursändringar för avstämning och godkännande och återkopplat till samverkansgruppen. Samverkansparterna har var och en haft kontinuerlig uppföljning mot sina företag på resp ort eller branschvis och återkopplat till projektägaren. Vi kan konstatera att, när det gäller styrning av projektet, så är det viktigt att vara tydlig med strategiska diskussioner i en samverkansgrupp (beslut, dokumentation, korrigeringar, uppföljningar). Vi kunde varit bättre på att dokumentera, framför allt skulle vi varit tydligare i dokumentationen som gällt vissa strategiska frågeställningar. Vi kan också konstatera att det är viktigt att ha en projektledning som är lyhörd och flexibel och som kan möta och hantera de deltagande företagens önskemål och behov på ett klokt sätt i förhållande till vad som är möjligt och ryms inom regelverket. Vi tycker att vi haft en sådan grupp. Resultat projektägaren Våra erfarenheter av projektet är mycket goda. Vi har engagerat skickliga utbildare som erbjudit bra utbildningar som motsvarat företagens behov. Vi har varit lyhörda för företagens behov och flexibla utifrån deras önskemål och i dialog med ESF-rådet. Hos oss fanns redan en 9 (18)

10 gedigen kompetens uppbyggd för upphandling och genomförande av kompetensutvecklande insatser av större format denna har utvecklats ytterligare. Bra rutiner har byggts upp för utbildningsadministration och ekonomisk redovisning till ESFrådet. På IUCs hemsida har information om pågående insatser redovisats. Det har också funnits information om projektet i ESF s nyhetsblad. Positiva effekter för IUC är framför allt mycket goda kontakter med både industri- och tjänsteföretag i regionen. I gruppen deltagande företag fanns tidigare företag som inte visste vad IUC stod för och som idag på ett helt annat sätt vet vad de kan få hjälp med i sin utveckling. Vi har lärt oss att god ordning och god likviditet är viktigt när det gäller administration av fakturor och rekvisitioner. Avvikelser och orsaker Beträffande avvikelser och orsaker se punkt 2 Projektets resultat. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Metodmässigt använde vi oss av föreläsningar, bikupor, grupparbeten, praktiska övningar, seminarier och workshops. I de flesta fall genomfördes utbildningarna med en kombination av många metoder med tanke på det åtagande vi gjort när det gäller tillgänglighet. Learning by doing gällde framförallt när det rörde sig om LEAN-utbildningarna. Vi använde vår hemsida som ett instrument för att informera om kommande utbildningar, seminarier och workshops. En recension av seminarierna publicerades. Arbetet med att sälja in utbildningarna till deltagande företag gjordes både per mail och per telefon. Samtalen dokumenterades direkt i datorn där deltagarna skrevs in tillsammans med kostnadsbilden. I god tid före utbildningens start skickades inbjudan med kursprogram. Arbetet med att få kompetenta utbildningsanordnare dokumenterades i en rutinbeskrivning, vilket ledde till att vi var noga med att hantera offertförfrågningar och inkomna offerter på likartat sätt. Vi tog fram brev till de utbildningsanordnare som valdes där vi beskrev de åtaganden vi ville ha bekräftade: hur vi ville att utbildningarna skulle förberedas, genomföras och utvärderas ur både kompetens-, jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter. I de fall utbildningsanordnaren inte följde våra direktiv tog vi direkt kontakt för korrigering. Under genomförandefasen fanns projektadministrationen i samma rum. Detta gav stora fördelar genom att vi hela tiden lyssnade på varandras samtal, var väl insatta i varandras 10 (18)

11 arbetsuppgifter och snabbt kunde bidra med synpunkter och kommentarer när frågor uppstod. Detta var också en förutsättning för snabba och konstruktiva beslut till förändringar vi arbetade i nuet. En nackdelen var att det ofta blev hög ljudvolym i rummet men fördelen av närheten till varandra uppvägde ofta detta. Vi lärde oss att ta hänsyn de gånger telefonsamtal krävde låg ljudnivå. Sammanfattningsvis som svar på frågan vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d v s som ledde fram till det önskade resultatet anser vi att de täta kontakterna med utbildarna utifrån begreppen kvalitetssäkring, -styrning och kontroll var grundläggande för de fina omdömen deltagarna gav våra utbildningar. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 36 industriföretag och 17 handelsföretag deltog i projektet. Bilaga 1 och 2. Erfarenheter har utbytts i samband med utbildningarna mellan olika företag. I vissa fall har till och med affärsförbindelser och kontakter till affärer genomförts. Samverkansgruppen har haft löpande möten för kontinuerlig uppföljning och där strategiska beslut har fattats. I samverkansgruppen har följande aktörer ingått förutom projektägaren IUC: Sustainable Sweden Southeast AB, Kalmar Science Park, Möre Resurscentrum, Industriellt Ostkustcenter samt adjungerad uppföljare/utvärderare AKKA Kompetens AB. Handelsföretagen har inte haft någon egen repressentant i samverkansgruppen utan IUC har arbetat mot en kontaktpersson inom Giraffen (Handels). Handelsföretagen var från början en liten del av projektet - ca 2,5 % av omsättningen. Vår bedömning är att handelsföretagens behov avvek från övriga företags behov. Under projektperioden var det också flera butiker som fick ekonomiska svårigheter, detta med konkurser och upphörande som följd. Handeln och deras behov hade bättre tillgodosetts i ett separat projekt. IUC har haft en projektgrupp för den operativa verksamheten där sammansättningen har varierat något över tiden. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 11 (18)

12 Arbetet med jämställdhetsintegrering beskrivs enligt följande i vår projektanssökan: Genusavsnitt kommer att läggas in i framförallt förändringsledarutbildningen, i ledar- och projektutbildningarna i utbildningarna i marknadsföring och försäljning med syfte att diskutera synsätt och rättvisa förutsättningar för att åstadkomma förändringar. Företagens jämställdhetsplaner skulle aktiveras alternativt tas fram om de inte fanns. En modell för jämställdhetsarbetet skulle tas fram och förankras under nätverksträffar. I vårt projekt deltog två personer ur projektgruppen i en utbildning, anordnad av ESF-rådet där processtöden för jämställdhet respektive tillgänglighet beskrev möjligheter och hinder för oss i detta arbete. Detta skedde ungefär i projektets mitt och blev ett uppvaknande. Följden blev att projektgruppen uppdaterade sig på de dokumenterade jämställdhetsmålen. Arbetet med jämställdhetsplanerna aktiverades inte. Vi kompletterade det brev som gick ut till utbildningsanordnare. Där betonade vi vikten av att jämställdhetssbegreppet ska genomsyra alla utbildningar, föreläsningar och seminarier som vi anordnar. För utbildningsanordnarna som knöts till våra projekt innebar det att han/hon som genomförde utbildningen från och med nu på något sätt belyste jämställdhetsperspektivet och integreringen och själva funderade över det språk de använde i sin föreläsning många s k könsmarkörer används ofta utan tanke på vilka signaler som de ger deltagarna. Konkret innebar det att förhållanden och villkor för kvinnor och män synliggjordes. Detta gällde hela skalan av utbildningar, t.ex. från projektledning och ledarskap till CAD-, svets- och skärteknik liksom i de seminarier som anordnades därefter. För projektet ledde det till att vi även planerade utbildningsstarter och tider utifrån vad som kunde tänkas vara rimligt med tanke på hämtning och lämning av barn på dagis. En kontinuerlig tillbakablick på projektansökan och målbeskrivningarna hade gett oss underlag för ett annan och tydligare angreppssätt för jämställdhet redan i början av genomförandefasen. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Två personer ur projektgruppen (samma som nämns under 6. Jämställdhet ) deltog i en utbildning, anordnad av ESF-rådet där processtöden för jämställdhet respektive tillgänglighet beskrev möjligheter och hinder för oss i detta arbete. Följden blev att projektgruppen uppdaterade sig på projektplanens dokumentation om tillgänglighet och att projektgruppen kompletterade det brev som gick ut till utbildningsanordnare. Där betonade vi vikten av att tillgänglighetsbegreppet så långt det är möjligt ska kvalitetssäkras för alla utbildningar, föreläsningar och seminarier som vi anordnar. Projektgruppen blev mer lyhörd inför olika former av handikapp som negativt kunde påverka deltagarnas möjligheter att ta till sig undervisning, t.ex. någon form av dyslexi, hörsel- och/eller synskada. Vi uppmanade utbildarna att vara uppmärksamma t.ex. på hur de skrev på whiteboard och blädderblock, att de talade tydligt och inte vänd mot tavlan, att de tog många småraster för att underlätta för dem som av olika skäl inte klarar långa sittningar. Många gånger är ju detta s.k. dolda handikapp. Det ledde också till att vi gick igenom vår hemsida och gjorde en del språkliga förändringar. 12 (18)

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Fem medarbetare på Backer

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Oktober 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset 2012-02-15 Dnr: 2011-3090046. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på en uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Nyckeln

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Vilka vill ni ha som föreläsare? beräknad cirkatid två veckor

Vilka vill ni ha som föreläsare? beräknad cirkatid två veckor Steg 1 Ni ska skicka ut minst tre offertförfrågningar till varje kurs. Vilka vill ni ha som föreläsare? Fundera över om ni i personalgruppen känner någon duktig föreläsare till någon av kurserna ni behöver.

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): September 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Validerad kompetensutveckling, CNC-Teknik 2007 Diarienr: 2009-3030098 Projektperiod: 10-01-18 11-07-31 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP5

Extern utvärdering av projektet HP5 Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport II 2010-08-01 2011-02-28 1. Bakgrund... 1-2 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1(5) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer