Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet."

Transkript

1 Datum: Slutrapport Projektnamn: Tillväxt och Lönsamhet Diarienr: o298 Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Inledning IUC i Kalmar drev under perioden ett ESF-projekt Tillväxt & Lönsamhet. Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 Problem och behov De flesta av de deltagande företagen i vårt projekt var små och medelstora inom industrin i Kalmars, Mönsterås och Torsås kommuner. De befann sig vid tiden för förprojekteringen i högkonjunktur och hård konkurrens med begränsade resurser och kompetenser. Kalmar län var då mitt uppe i en större strukturomvandling. För tillverkande företag rörde det sig om ta sig från lågteknologi till högteknologi. För handeln gällde det att ta sig från små enheter till stormarknader. De stora utmaningarna för företagen var att de dels måste se till att behålla sina marknadsandelar och kunder, dels satsa på nya marknader och utveckla ny teknik. De måste utveckla både verksamhet och anställda i rätt tid inför de omställningssituationer som inträffade under långkonjunkturen och genomförandefasen. Risken fanns annars att både företagens existens och anställningstryggheten hotades. Ambitioner och sätt att lösa problemet Utifrån vårt projekts programkriterium Att främja samverkan, så var det projektets ambition att med hjälp av riktad kompetensutveckling göra företagen redo för nya varor och tjänster, ny teknik, nya marknader och nya kunder. Därefter var ambitionen att sammanföra företagens olika kompetensbehov till gemensamma utbildningsinsatser. Genom dessa gemensamma utbildningar var tanken att nya nätverk skulle etableras mellan företagen så att resurser kunde samnyttjas och erfarenhetsutbyte och samverkan kunde ske kring aktuella problem och möjligheter. Den roll som skulle förverkliga dessa ambitioner och som var projektets innovativa idé var förändringsledarens. Han/hon skulle övervaka utbildningsaktiviteterna utifrån företagets behov för att säkerställa att resultaten blev de avsedda. I rollen ingick också att koordinera utvecklingsarbetet mellan sitt eget företag och övriga så att förutsättningar gavs till ett aktivt lärande i fortsatt nätverksarbete. Resultat Av de 69 företag som deltog i förprojekteringen var 53 kvar under genomförandefasen. Deltagare i utbildningsinsatserna var 496 mot 735 i förprojekteringen. Den procentuella differensen i relationen kvinnor-män totalt mellan förprojektering och genomförande är endast 2 %! 1 Tanken med att få en förändringsledare på varje deltagande företag höll inte och därmed inte heller den långa utbildning som var tänkt för denna funktion/roll. Istället fick projektet kontaktpersoner ute på företagen och dessa var i regel VD eller någon i hans/hennes ledningsgrupp. Den kvalitetssäkring som då gjordes var att projektet - med stöd i Samverkansgruppen - förändrade den planerade utbildningen för förändringsledare till seminarier med tung inriktning mot ett modernt ledarskap och förnyelse. Utbildningarna har matchats mot företagens strategi- och utvecklingsbehov. Förprojekteringen 1 Fördelningen kvinnor-män har varit mot förprojekteringens (18)

3 genomfördes 2008 under högkonjunktur och genomförandet med helt andra förutsättningar på grund av finanskrisen och den snabba omställningen till lågkonjunktur och orderstopp. Projektledningen fick därför inta en mycket flexibel roll i sin utbildningsplanering och göra avsteg från den planerade kompetensutvecklingen när företagen ville prioritera utbildningar genom vilka man såg en omedelbar nytta för sin verksamhet. När konjunkturen sen började vända uppåt igen blev det svårt för företagen att avvara sin nyckelpersonal. En jämförelse mellan ansökans mål för företagen och hur de uppfyllts ger vid handen att målen till största delen har uppnåtts. Utifrån den utvärdering som den externa utvärderaren kontinuerligt genomfört med företagen 2 och den enkät som IUC själva hanterade i slutskedet av projektet, så framkom att de deltagande företagen överlag var mycket nöjda med vad projektet erbjudit dem. Projektet bidrog väsentligt till att färre människor behövde sägas upp under 2009 och När det gäller styrningen av projektet fungerade en samverkansgrupp bestående av olika intresseorganisationer inom näringslivet. I denna grupp har också utvärderaren deltagit. En utvärdering i gruppen visade på vikten av att vara tydlig när det gäller strategiska beslut och att dokumentationen var fullödig. Projektägarens erfarenheter av Tillväxt & lönsamhet är mycket goda. Skickliga utbildare har kontrakterats och gett utbildningar av hög kvalitet som motsvarat företagens behov. Projektadministrationen har byggt upp funktionella rutiner både för sitt eget arbete, för kontakterna med företagen och för redovisningen till ESF-rådet. När det gäller jämställdhet och tillgänglighet har dessa områden inte fått det fokus som var tänkt från början. Dock har insatser gjorts under projektets gång för att förbättra detta. Spridning och påverkan av projektets insatser och resultat har kommunicerats på fyra olika nivåer: projektnivå, lokal nivå, regional- och nationell nivå. De metoder som använts har varit hemsida samt muntliga presentationer på träffar och möten utifrån resultat från den externa utvärderaren. Dessutom har projektadministrationen kontinuerligt genomfört egenutvärdering utifrån de kursutvärderingar som gjorts. Det viktigaste vi lärt oss är att projektledningen kontinuerligt ska stämmer av mot antagna syften, ambitioner och mål: är vi på rätt väg? att projektledningen genom lyhördhet och flexibilitet snabbt ska ändra kursinriktning när förutsättningarna förändrats: ändra kartan efter verkligheten! skillnaden mellan styrgrupp och samverkansgrupp. I förprojekteringen beslutades att vid ett genomförande skulle projektorganisationen bestå av en samverkansgrupp och projektägaren var styrande. Vid projekt där genomförande och förprojektering 2 Intervjuerna genomfördes i huvudsak under hösten 2009 och våren/sommaren Samtliga intervjuer har dokumenterats. 3 (18)

4 (mobilisering) hänger ihop blir det tydligare med en styrgrupp där befogenheter mm klargörs tydligt. att snabbt utifrån konsekvensanalyser kunna växla form och innehåll för utbildningar när förutsättningarna förändrats! att projektledningen ska ta fram och dokumentera rutiner för sina olika ansvarsområden! att styrgruppen noggrant ska dokumentera ändrade förhållanden och därigenom sina nya strategiska beslut! Att TBN - IUC:s verktyg för behovsanalyser - har stora utvecklingsmöjligheter och ska kunna anpassas till andra områden där fördjupning är önskvärd! att projekt som vänder sig till anställda i företag och organisationer ska fokusera på strategiska insatser som verkligen leder till tillväxt och ökad anställningstrygghet! att dessa insatser ska kombineras med samverkan, nätverkande och möjligheter till erfarenhetsutbyte för att projektet ska bli ett projekt och inte bara en serie utbildningar! att just samverkan mellan företag är vägledande och till stor nytta för utvecklingen av industrin! 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov Industriföretagen (SME) hade begränsade resurser och kompetenser och behövde förstärkas för att klara av konkurrensen på marknaden. Inom handeln var problemet att de mindre företagen blev utslagna av stormarknader och varuhuskedjor. Förprojekteringen utfördes i högkonjunktur då många företag stod färdiga för utbyggnad av produktionskapacitet mm och genomförandet fick anpassas till den snabba omställningen. Projektets ambitioner 4 (18)

5 - utbilda strategiska förändringsledare på varje företag. Genom förändringsledarna skulle företagen få tillgång till verktyg (enkäter, uppföljningsmaterial) som fanns kvar och kunde tillämpas i företaget efter projektets slut. Metoden byggde på ett strukturerat tillvägagångssätt från analysarbete till genomförande och uppföljning. - förändringsledare från de olika företagen skulle bilda nätverk, där erfarenhetsutbyte och överföring av kunskaper skedde. - utbilda medarbetare vid företagen där det fanns utvecklingsbehov inför strukturförändringar, t ex i modernt ledarskap, projektledarutbildningar, ny teknik, nya varor o tjänster, data och IT. Syftet var att lägga samman dessa olika kompetensbehov till gemensamma utbildningsinsatser för att bygga upp en samverkan mellan företag och mellan medarbetare. - genom gemensamma utbildningar och genom bildande av nätverk för förändringsledare etablera nya kontakter och nya nätverk mellan företagen med syfte att samnyttja resurser. Erfarenhetsutbyte och samverkan skulle kunna ske kring aktuella problem och möjligheter. Resultat - målgruppen Vad var bra i projektet vad har vi uppnått? Företagen gjorde en noggrann analys av sitt behov av kompetensutveckling ställt i relation till deras affärsplan eller motsvarande. Kompetensutveckling har genomförts enligt planering för 77 % av företagen. Dock har mot slutet av projektperioden färre deltagare gått utbildningar jämfört med vad som planerades p g a att företagen under tiden fick så mycket att göra att de ansåg sig inte ha tid. De kompetenshöjande insatserna fokuserde enligt plan på ledarskap, utveckling av ny teknik, nya varor och tjänster, med syfte att nå nya marknader och kunder. Kompetensutvecklingen fokuserade i sitt innehåll även på att ge företagen verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete och utveckling på egen hand efter projekttidens slut, t ex utbildningar i ledarskap, Lean Production, projektledning, utvecklingssamtal. Ett speciellt seminarium i serien Förnyelse och Utveckling ägnades åt analysverktyget TBN 3. Detta verktyg kan IUC numera erbjuda företag och organisationer i regionen. Genom att kompetensutvecklingen till mycket stor del genomförts tillsammans i grupper med företag från olika branscher och kommuner etablerades nya kontakter, som också ledde till nya nätverk. Med anledning av den snabba konjunkturförändring som skedde från förprojektering till genomförande ändrades företagens förutsättningar. Varsel och uppsägningar blev verklighet, produktioner fick läggas om eller minskas. Detta medförde i sin tur att projektet måste bli flexibelt och anpassa aktiviteterna till den situation som rådde i 3 IUC:s databas TBN (Tillväxt i befintligt näringsliv) är ett nationellt verktyg som konkret, baserat på verkliga fakta, belyser företagens utvecklingsbehov. Organisationer som har till uppgift att arbeta med näringslivsutvecking får via genomförda tillväxtanalyser en samlad och aktuell bild av företagens verkliga behov och status. 5 (18)

6 företagen. Denna flexibilitet kunde nås först efter olika överenskommelser med ESFrådet. Detta medförde att vissa företag kunde göra en del justeringar för vilka personer som skulle utbildas - dock inom ramen för projektets budget och mål. En del av projektets innovativa idé var utbilda förändringsledare, som skulle stödja företagen i deras förändringsarbete under projekttiden men även efter projektets slut. Den ursprungliga idén med att utse en speciell person på varje företag att utbildas till förändringsledare höll inte. Istället föredrog företagen att ha s k kontaktpersoner. Därmed föll också idén att genomföra en flerstegsutbildning till strategisk förändringsledare. Projektledningen lyssnade in företagens situation och behov och genomförde istället en serie seminarier med tema Förändringsarbete. Rubriken Förändringsarbete övergick det senaste året till Förnyelse och Utveckling också enligt önskemål från deltagande företag. Dessa seminarier har också lett till att nya kontakter skapats. Jämställdhetsperspektivet förstärktes i slutet av projektet. Det belystes tydligt i bl a Bo Ahrenfelts och Tina Thörners seminarier som handlade om Förnyelse och Utveckling. Tillgänglighet. Arbetet förstärktes under projektets sista år Följebrev gick ut till utbildningsanordnarna om vikten av tillgänglighet för deltagarna och på vilka olika sätt de kunde tillgodose detta i sina utbildningar. Vad sa företagen om projektet och genomförda kompetensutvecklingsinsatser? I uppföljande intervjuer med deltagande företag visade det sig att i stort sett alla företag var mycket nöjda eller nöjda med genomförda insatser. Utbildningarna motsvarade behoven och låg i linje med företagens affärs- och verksamhetsplaner. Insatserna passade väl in i tiden för de flesta och gav flera företagare anledning att tänka än mera strategiskt. De ansåg att projektägaren valt professionella föreläsare och de var också nöjda med både upplägg och dokumentation. Vissa företag ansåg att de skulle behövt utöka eller fördjupa utbildningsinsatserna ytterligare. Några företag konstaterade att de inte haft tid att låta medarbetare delta p g a konjunkturens svängningar. Vad sa företagen om samverkan med andra, nya nätverk? Det fanns i projektet företag som ansåg sig ha etablerat nya kontakter som i sin tur lett in i nya nätverk men också företag som inte etablerat vare sig nya kontakter eller nätverk. Exempel på företag som etablerat nya kontakter och affärer: IB städ, OGO, Carrab, Elajo, Motoman, Stece. Dessa nya kontakter (som också lett till nya affärer) etablerades främst under seminarierna i Förnyelse och Utveckling samt i utbildningarna om ledarskap, Lean Production, projektledning, offert/avtal och arbetsrätt. De företag som inte etablerat några nya kontakter/nätverk angav flera orsakerna till detta, t ex att man hade en sådan verksamhet som är speciell eller vände sig till speciell marknad, som inte är delades av övriga aktörer i projektet (t ex CRL, Naturbolaget). Det fanns också företag som saknat ett mera strukturerat program för samverkan (t ex Gila) eller där man förväntat sig samverkan inom ett speciellt område, t ex inom internationella affärer (ex Luma) eller e-handel (ex Trädgårdsliv). 6 (18)

7 Vad sa företagen om förändringsledare? Samtliga företag uttryckte ett stort intresse för idén med Strategisk förändringsledare. Däremot kan man säga att företagen inte prioriterade idén när det gällde de utvecklingsseminarier som genomförts för förändringsledare/ kontaktpersoner antalet deltagande företag i dessa borde varit flera. Under genomförandetiden i projektet har företagen istället prioriterat utbildningar inom ledarskap, projektledning, Lean Production, ny teknik, där de såg omedelbar nytta i företagen. I de uppföljande intervjuerna sa man t ex: vi växer snabbt nu vi lever mitt uppe i förändringen eller vi ser inte riktigt nytta med detta nu vi är ett företag som ständigt måste ligga steget före. Det fanns också företag som ville ha ytterligare kompetens i förändringsarbete, t ex struktur i kompetensförsörjning, utveckling av ledningsgruppsarbete, modern personalpolitik. Vad sa företagen om verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete? Företagen ansåg de fått verktyg eller ett nytt synsätt att arbeta med förändringsarbete i de olika utbildningsinsatserna som de deltagit i. Detta gällde både chefer och medarbetare. Exempel: Utbildningen i ledarskap har gjort chefer säkrare i sitt ledarskap och fått dem att förstå vikten av tänka nytt och runt hörnet - att få nya perspektiv. Utbildningen i utvecklingssamtal har gjort att de förstått vikten av delaktighet och förankring. Medarbetarnas förståelse och motivation ökade, deras intresse för sin arbetplats likaså, vilket i sin tur blev en viktig förutsättning för ett fortsatt förändringsarbete. Övrigt från företagen Flera företag uttryckte en besvikelse över den långa tid som hann gå mellan förprojektering till genomförande av insatser. Förprojekteringen genomfördes sommaren 2008 då var det högkonjunktur. Genomförandet startade ett drygt halvår senare med dyster nedgång i konjunkturen och helt ändrade förhållanden för de flesta företag. Hösten 2010, dvs två år senare, vände konjunkturen och behoven blev helt annorlunda jämfört med sommaren Här kom vikten in av att kunna vara flexibel i ett ESF-projekt, vars övergripande målsättning var att insatserna skulle leda till tilllväxt och ökad lönsamhet. Vad har inte uppfyllts i jämförelse med ansökan? Antalet deltagande företag som deltagit i projektet blev 53 jämfört med 69 i ansökan. Antalet anställda som deltagit i kompetenshöjande insatser blev 496 jämfört med 735 i ansökan. Orsaken till att antalet företag och antalet anställda minskade i jämförelse med de behov som framkom i förprojekteringen var till stor del konjunkturberoende. Under den här tiden skedde flera uppsägningar, vilket ledde till att anställda som funnits med i förprojekteringen inte längre var kvar i företagen. Det fanns företag som gått i konkurs eller ombildats och ingick i nya konstellationer. Det fanns företag som på grund av nedgång och dålig ekonomi inte kunde delta i projektet. Tidplanen - vi kunde inte hålla tid- och aktivitetsplanen p g a konjunkturläget. En dialog om förändringar i utbildningsplanen och dess deltagara fördes med ESF- rådet innan projektet kunde starta. Insatsernas innehåll förändrades till viss del. Orsaken var även här konjunkturläget. Företag tvingades att lägga om kurs och omprioritera, vilket gjort att deras behov av 7 (18)

8 kompetensutveckling förändrades. Utbildning till strategisk förändringsledare ändrades från en flerstegsutbildning för en person till en serie seminarier för en eller flera personer på företagen enligt tidigare beskrivning. Jämställdhet framtagning, utveckling eller uppdatering av resp företags jämställdhetsplaner gjordes inte. Effekter målgruppen - Utbildningar inom ny teknik ledde till nya produkter och/eller tjänster. - Medarbetare blev tack vare ökad eller ny kompetens säkrare i sina arbetsuppgifter, de fick bättre självförtroende och blev mera motiverade och engagerade. - Medarbetare fick genom utbildningar ökad förståelse för utvecklingsmöjligheter vilket underlättade införandet av ny teknik och förändringsarbete. - Nya kontakter med företag i regionen ledde till nya affärer och utökade nätverk. - Kompetensutvecklande insatser ledde till att företag kunde behålla medarbetare som annars riskerat uppsägning p g a otillräcklig kompetens. - Ökad förmåga att tänka strategiskt eller tänka runt hörnet, vilket gav bättre framförhållning. - Ordning och reda i verkstad och produktion, tack vare Lean-utbildningarna. - Genom en ökad kompetens mindre risk för misstag i offert-/avtalsarbetet som kunde leda till felaktiga kalkyler och på sikt förlorade kunder. - Utbildningen kom i rätt tid. Vissa företag kunde behålla medarbetare som de annars fått säga upp. - Företagen står bättre rustade för att möta konjunkturuppgång och tillväxt. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte 1: Höja kompetensnivån i resp företag med stöd av förändringsledare så att företagen kan utveckla ny teknik, nya varor och tjänster, som efterfrågas för nya marknader och av nya kunder. Syfte 2: Ge företagen verktyg och metoder för att arbeta med förändringsarbete efter projekttidens slut. Företag och anställda ska efter projektet vara bättre rustade kompetensmässigt och uppleva en klart större framtidstro. 8 (18)

9 Målsättningar (enl ansökan) a) 80% av de anställda ska anse att de fått bättre förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter b) 50% av de anställda som deltagit i projektet ska efter projekttidens slut ha fått vidgade eller nya arbetsuppgifter c) 75% av företagen ska anse att de genom de kompetenshöjande aktiviteterna arbetar i mera flexibla och ändamålsenliga organisationer d) 100% av de som deltagit i projektet ska ha fått ökade kunskaper om hur man arbetar med rättvisare förutsättningar och hur diskriminering motverkas e) Nya nätverk ska bildas mellan företagen med syfte att öka erfarenhetsutbytet och skapa möjligheter till bättre resursutnyttjande Måluppfyllelse a) 97 % av de anställda ansåg att de fått bättre förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter; b) 71 % av de anställda har fått vidgade eller nya arbetsuppgifter; c) 71% av företagen ansåg att de genom de kompetenshöjande aktiviteterna arbetar i mera flexibla och ändamålsenliga organisationer; d) 40 % av deltagarna har fått ökade kunskaper om hur man arbetar med rättvisare förutsättningar och hur diskriminering motverkas; e) Nya nätverk. Hela skalan återfinns här, dvs från dem som anser sig ha etablerat nya kontakter som i sin tur leder in i nya nätverk till dem som inte har etablerat vare sig nya kontakter eller nätverk. Resultat samverkansgrupp Projektansvarig och stödmottagare har varit IUC i Kalmar AB. En samverkansgrupp, som bestått av projektledare, samverkansparter och uppföljare har haft regelbundna möten för att följa projektet. Strategiska frågor har tagits upp i gruppen och strategiska beslut inom ramen för projektet har tagits. Protokoll har förts vid samverkansmötena. Projektledningen har löpande haft avstämningar gentemot ESF-rådet vid frågeställningar eller vid kursändringar för avstämning och godkännande och återkopplat till samverkansgruppen. Samverkansparterna har var och en haft kontinuerlig uppföljning mot sina företag på resp ort eller branschvis och återkopplat till projektägaren. Vi kan konstatera att, när det gäller styrning av projektet, så är det viktigt att vara tydlig med strategiska diskussioner i en samverkansgrupp (beslut, dokumentation, korrigeringar, uppföljningar). Vi kunde varit bättre på att dokumentera, framför allt skulle vi varit tydligare i dokumentationen som gällt vissa strategiska frågeställningar. Vi kan också konstatera att det är viktigt att ha en projektledning som är lyhörd och flexibel och som kan möta och hantera de deltagande företagens önskemål och behov på ett klokt sätt i förhållande till vad som är möjligt och ryms inom regelverket. Vi tycker att vi haft en sådan grupp. Resultat projektägaren Våra erfarenheter av projektet är mycket goda. Vi har engagerat skickliga utbildare som erbjudit bra utbildningar som motsvarat företagens behov. Vi har varit lyhörda för företagens behov och flexibla utifrån deras önskemål och i dialog med ESF-rådet. Hos oss fanns redan en 9 (18)

10 gedigen kompetens uppbyggd för upphandling och genomförande av kompetensutvecklande insatser av större format denna har utvecklats ytterligare. Bra rutiner har byggts upp för utbildningsadministration och ekonomisk redovisning till ESFrådet. På IUCs hemsida har information om pågående insatser redovisats. Det har också funnits information om projektet i ESF s nyhetsblad. Positiva effekter för IUC är framför allt mycket goda kontakter med både industri- och tjänsteföretag i regionen. I gruppen deltagande företag fanns tidigare företag som inte visste vad IUC stod för och som idag på ett helt annat sätt vet vad de kan få hjälp med i sin utveckling. Vi har lärt oss att god ordning och god likviditet är viktigt när det gäller administration av fakturor och rekvisitioner. Avvikelser och orsaker Beträffande avvikelser och orsaker se punkt 2 Projektets resultat. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Metodmässigt använde vi oss av föreläsningar, bikupor, grupparbeten, praktiska övningar, seminarier och workshops. I de flesta fall genomfördes utbildningarna med en kombination av många metoder med tanke på det åtagande vi gjort när det gäller tillgänglighet. Learning by doing gällde framförallt när det rörde sig om LEAN-utbildningarna. Vi använde vår hemsida som ett instrument för att informera om kommande utbildningar, seminarier och workshops. En recension av seminarierna publicerades. Arbetet med att sälja in utbildningarna till deltagande företag gjordes både per mail och per telefon. Samtalen dokumenterades direkt i datorn där deltagarna skrevs in tillsammans med kostnadsbilden. I god tid före utbildningens start skickades inbjudan med kursprogram. Arbetet med att få kompetenta utbildningsanordnare dokumenterades i en rutinbeskrivning, vilket ledde till att vi var noga med att hantera offertförfrågningar och inkomna offerter på likartat sätt. Vi tog fram brev till de utbildningsanordnare som valdes där vi beskrev de åtaganden vi ville ha bekräftade: hur vi ville att utbildningarna skulle förberedas, genomföras och utvärderas ur både kompetens-, jämställdhets- och tillgänglighetsaspekter. I de fall utbildningsanordnaren inte följde våra direktiv tog vi direkt kontakt för korrigering. Under genomförandefasen fanns projektadministrationen i samma rum. Detta gav stora fördelar genom att vi hela tiden lyssnade på varandras samtal, var väl insatta i varandras 10 (18)

11 arbetsuppgifter och snabbt kunde bidra med synpunkter och kommentarer när frågor uppstod. Detta var också en förutsättning för snabba och konstruktiva beslut till förändringar vi arbetade i nuet. En nackdelen var att det ofta blev hög ljudvolym i rummet men fördelen av närheten till varandra uppvägde ofta detta. Vi lärde oss att ta hänsyn de gånger telefonsamtal krävde låg ljudnivå. Sammanfattningsvis som svar på frågan vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d v s som ledde fram till det önskade resultatet anser vi att de täta kontakterna med utbildarna utifrån begreppen kvalitetssäkring, -styrning och kontroll var grundläggande för de fina omdömen deltagarna gav våra utbildningar. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 36 industriföretag och 17 handelsföretag deltog i projektet. Bilaga 1 och 2. Erfarenheter har utbytts i samband med utbildningarna mellan olika företag. I vissa fall har till och med affärsförbindelser och kontakter till affärer genomförts. Samverkansgruppen har haft löpande möten för kontinuerlig uppföljning och där strategiska beslut har fattats. I samverkansgruppen har följande aktörer ingått förutom projektägaren IUC: Sustainable Sweden Southeast AB, Kalmar Science Park, Möre Resurscentrum, Industriellt Ostkustcenter samt adjungerad uppföljare/utvärderare AKKA Kompetens AB. Handelsföretagen har inte haft någon egen repressentant i samverkansgruppen utan IUC har arbetat mot en kontaktpersson inom Giraffen (Handels). Handelsföretagen var från början en liten del av projektet - ca 2,5 % av omsättningen. Vår bedömning är att handelsföretagens behov avvek från övriga företags behov. Under projektperioden var det också flera butiker som fick ekonomiska svårigheter, detta med konkurser och upphörande som följd. Handeln och deras behov hade bättre tillgodosetts i ett separat projekt. IUC har haft en projektgrupp för den operativa verksamheten där sammansättningen har varierat något över tiden. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 11 (18)

12 Arbetet med jämställdhetsintegrering beskrivs enligt följande i vår projektanssökan: Genusavsnitt kommer att läggas in i framförallt förändringsledarutbildningen, i ledar- och projektutbildningarna i utbildningarna i marknadsföring och försäljning med syfte att diskutera synsätt och rättvisa förutsättningar för att åstadkomma förändringar. Företagens jämställdhetsplaner skulle aktiveras alternativt tas fram om de inte fanns. En modell för jämställdhetsarbetet skulle tas fram och förankras under nätverksträffar. I vårt projekt deltog två personer ur projektgruppen i en utbildning, anordnad av ESF-rådet där processtöden för jämställdhet respektive tillgänglighet beskrev möjligheter och hinder för oss i detta arbete. Detta skedde ungefär i projektets mitt och blev ett uppvaknande. Följden blev att projektgruppen uppdaterade sig på de dokumenterade jämställdhetsmålen. Arbetet med jämställdhetsplanerna aktiverades inte. Vi kompletterade det brev som gick ut till utbildningsanordnare. Där betonade vi vikten av att jämställdhetssbegreppet ska genomsyra alla utbildningar, föreläsningar och seminarier som vi anordnar. För utbildningsanordnarna som knöts till våra projekt innebar det att han/hon som genomförde utbildningen från och med nu på något sätt belyste jämställdhetsperspektivet och integreringen och själva funderade över det språk de använde i sin föreläsning många s k könsmarkörer används ofta utan tanke på vilka signaler som de ger deltagarna. Konkret innebar det att förhållanden och villkor för kvinnor och män synliggjordes. Detta gällde hela skalan av utbildningar, t.ex. från projektledning och ledarskap till CAD-, svets- och skärteknik liksom i de seminarier som anordnades därefter. För projektet ledde det till att vi även planerade utbildningsstarter och tider utifrån vad som kunde tänkas vara rimligt med tanke på hämtning och lämning av barn på dagis. En kontinuerlig tillbakablick på projektansökan och målbeskrivningarna hade gett oss underlag för ett annan och tydligare angreppssätt för jämställdhet redan i början av genomförandefasen. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Två personer ur projektgruppen (samma som nämns under 6. Jämställdhet ) deltog i en utbildning, anordnad av ESF-rådet där processtöden för jämställdhet respektive tillgänglighet beskrev möjligheter och hinder för oss i detta arbete. Följden blev att projektgruppen uppdaterade sig på projektplanens dokumentation om tillgänglighet och att projektgruppen kompletterade det brev som gick ut till utbildningsanordnare. Där betonade vi vikten av att tillgänglighetsbegreppet så långt det är möjligt ska kvalitetssäkras för alla utbildningar, föreläsningar och seminarier som vi anordnar. Projektgruppen blev mer lyhörd inför olika former av handikapp som negativt kunde påverka deltagarnas möjligheter att ta till sig undervisning, t.ex. någon form av dyslexi, hörsel- och/eller synskada. Vi uppmanade utbildarna att vara uppmärksamma t.ex. på hur de skrev på whiteboard och blädderblock, att de talade tydligt och inte vänd mot tavlan, att de tog många småraster för att underlätta för dem som av olika skäl inte klarar långa sittningar. Många gånger är ju detta s.k. dolda handikapp. Det ledde också till att vi gick igenom vår hemsida och gjorde en del språkliga förändringar. 12 (18)

13 Det har inte gjorts någon utvärdering av tillgänglighet i utbildningarna, vilket vi kunde ha gjort genom att lägga till några frågor i den enkät samtliga deltagare fick besvara efter fullgjord utbildning. Vi har heller inte något begrepp om hur informationen om pågående projekt, dess resultat och effekter har kommunicerats ut i företagen och om man här tagit hänsyn till tillgänglighetsaspekten i enlighet med vad som angavs i projektplanen. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Hur har vi arbetat med spridning och påverkan? Projektet har kontinuerligt informerat om gjorda insatser och resultat. Spridning och påverkan har skett från projektets början och kommer att pågå även efter projektslut. Vi tror att spridningen av våra erfarenheter och resultat har haft och kommer att ha störst nytta och effekter enligt följande: Projektnivå och organisationsnivå: Projektägaren, IUC, har löpande kommunicerat projektet inom den egna organisationen. Samtliga deltagande företag i projektet har löpande delat med sig av sina erfarenheter och resultat, dels inom egna företaget, dels uppåt i resp organisation, t ex i sina koncerner. Projektet har haft regelbundna möten med samverkansgruppen (projektägare, samverkansparter och utvärderare), där projektets inriktning och ev strategiska förändringar förankrats. Projektets uppföljare och utvärderare har lämnat regelbundna rapporter från intervjuer med deltagande företag. Samverkansparter har utifrån tagna beslut i gruppen spridit information i den egna organisationen på hemmaplan. Lokal nivå: På den lokala nivån har både projektägare och samverkansparter informerat om projektet till sina styrelser och nätverk eller företagsgrupperingar som de deltar i på sina resp orter. Exempel: Möre Resurscentrum i Torsås, Kalmar Science Park, Sustainable Sweden Southeast och IÖC Mönsterås har som samverkanspart informerat om projektet i sina styrelser och på företagsträffar i sina resp regioner eller områden. Näringslivschefer eller motsvarande i resp kommun har löpande fått information om resultat och erfarenheter från projektet både för egen del och för spridning till andra företag i resp kommun. Spridning har också skett till 13 (18)

14 Kalmars lokala utvecklingscentrum, LUC, där ingår bl a representanter från Kalmar kommun, företagare, Almi och IUC i Kalmar. Regional nivå: Projektägaren har haft kontinuerliga träffar på regional nivå där information lämnats om projektet eller där projektets resultat och erfarenheter har diskuterats, t ex: - Regionförbundet Kalmar län - Kalmarsund Promotion (en organisation med visionen att utveckla regionens företagsklimat) - Svenskt Näringsliv - Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Svenska Exportrådet - Regionförbundet Södra Småland - Träcentrum i Nässjö - Länsteknikcentrum i Jönköping - Trygghetsrådet, region Götaland Nationell nivå: IUC Kalmar Län har informerat om projektet och projektresultat på träffar med andra IUC-företag i landet och till IUC Sverige. Summering av erfarenheter och projektresultat kommer att spridas till landets olika IUC på gemensamma träffar. Vi har använt följande verktyg/metoder: - Hemsidan har uppdaterats med pågående insatser. Under våren kommer denna sida att kompletteras med resultat av uppföljning, utvärdering samt resultat av enkätundersökning. - Muntliga presentationer under träffar och möten, med stöd av PP-bilder. - Broschyr som beskriver IUCs verksamhet, där projektet fått särskilt avsnitt. - Inbjudningar till media vid seminarier och workshops. Ett antal pressklipp finns arkiverade. - Film har spelats in som visar IUCs verksamhet. Filmen innehåller ett kort avsnitt om projektet och dess resultat i ett företag. - Seminarium med SPeL projektägaren anordnade ett seminarium med en SPeLkonsult för att lära mera om strategiskt förändringsarbete. - Enkät till deltagande företag skickades ut i början av december med syfte att mäta resultat i relation till projektets målsättningar. Enkätresultatet kommer att spridas vidare. - Folder planeras att utarbetas, som beskriver effekter för några företag som deltagit i projektet. - Slutrapport, resultat och effekter av projektet. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? 14 (18)

15 Extern utvärderare och projektstöd I samband med ansökan och projektbeskrivning utarbetades en aktivitetsplan för hur Lärande uppföljning och utvärdering skulle genomföras. Några olika utvärderare fick förfrågan. Efter jämförelse av offerter och underlag valdes Agneta Klippvik Utveckling AB (Agneta Klippvik) som uppföljare och utvärderare i projektet. Projektet har haft stor nytta av en extern utvärderare. En av de viktigaste delarna har varit att en opartisk person har kunnat granska, utvärdera och vägleda. Agneta har stor kunskap och är väl insatt i ESF-rådets arbete, planer och program. Under projektet bidrog hon med rapporter, information och rådgivning till i första hand projektledningen och samverkansgruppen. Agneta har också haft en bra dialog och uppföljningsrutin mot de deltagande företagen och deras personal. Därutöver har Agneta varit behjälplig och ett stöd vid informationsträffar, seminarium och vid diskussioner om projektets framskridande för att uppnå syfte och mål. Denna insats har haft en stor nytta och betydelse för projektet genom hela genomförandefasen. Arbetsinsatsen och dess innehåll beskrivs mer utförligt under rubriken nedan. Lärande uppföljning och utvärdering Den externa utvärderingen startade nästan direkt efter projektstart i januari Utvärderaren har tagit del att ansökan, projektbeskrivning, lägesrapporter, utbildningsdokumentation m m. Löpande dialog har förts kring projektets upplägg och fortlöpande under hela projekttiden. Den externa utvärderaren har deltagit i samverkansgruppen, som varit detta projekts motsvarighet till styrgrupp. Samverkansgruppen har träffats regelbundet under hela projekttiden. Dagordningen för samverkansgruppernas möte har haft en stående punkt för Uppföljning och Utvärdering, där uppföljarens iakttagelser och synpunkter diskuterats. Resultaten av den löpande uppföljningen har återförts till den egna organisationen och till samverkansparternas organisationer och har ibland lett till förändring i det löpande projektarbetet. I samverkansmötena har även projektledningen lämnat information och dokumentation kring löpande utbildningsinsatser och budget/utfall, som undertecknat tagit del av. Den lärande uppföljningen har av oss även betraktats som en kvalitetssäkring. Under projektets gång har utvärderaren besökt 25 industriföretag och 2 handelsföretag i länet för uppföljning och utvärdering av projektet. Besöken har bokats med företagens VD eller motsvarighet och genomförts i huvudsak under hösten 2009 och våren/sommaren Uppföljningen har skett i form av pedagogiska samtal och intervjuer. Detta upplägg har enligt utvärderaren - valts för att ge de intervjuade på företagen möjlighet att reflektera över genomförda insatser och dess resultat, både ur en positiv aspekt men också ur ett utvecklingsperspektiv t ex vad går att förbättra eller förändra i projektet. Vi de uppföljande samtalen har följande frågeställningar tagits upp: 15 (18)

16 - Företagets nuläge (bakgrundsfakta) - Vilka projektinsatser som företagit deltagit i - Vilket mål de haft med dessa insatser - Medarbetarnas delaktighet och individuella handlingsplaner - Synen på samverkan med andra företag och nya nätverk - Företagets uppfattning om genomförda insatser - Resultat respektive hållbara effekter av genomförda insatser - Förändringsledarens insatser, ev nya verktyg och metoder tack vare projektet - Eventuella behov av ytterligare insatser/stöd inom projektets ram - Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven i projektet Samtliga intervjuer har dokumenterats och återkopplats till projektledning och samverkansgrupp, även här som ett lärande inslag. I utvärderingen har även ingått att delta i kick-off, workshops, seminarier och nätverksträffar som projektet anordnat. Utvärderaren har i dessa sammanhang träffat olika deltagande aktörer i projektet och samtalat med dem kring projektinsatserna och upplevda resultat. Det samlade underlaget av den löpande utvärderingen har också utgjort underlag för strategisk påverkan och spridning av projektets resultat på lokal, regional och nationell nivå, se mera information under rubriken Strategisk påverkan. 11. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektadministrationen och framförallt utbildningsansvarig hade kontinuerlig dialog med företagens kontaktpersoner. Härigenom fick vi direkt återkoppling till innehåll och genomförande av utbildningarna och kunde omedelbart göra eventuella justeringar. Detta ledde bl.a. till att vissa utbildningar företagsanpassades utifrån en speciell behovsbild och genomfördes ute på företaget i stället för tillsammans med andra företag i hyrda lokaler. De kursutvärderingar som genomfördes efter utbildningarna gav signaler till projektadministrationen om förändringar behövde göras. Genom att projektadministrationen under genomförandefasen fanns i samma rum skedde en kontinuerlig dialog och utvärdering av det löpande projektarbetet. Därmed korrigerade vi de rutiner som behövde förbättras. Ständiga förbättringar har varit vår ledstjärna i projektet och vi anser oss förbättrat verktygen för att optimera kundnyttan. 16 (18)

17 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det viktigaste vi lärt oss och som vi vill föra vidare: Att vara lyhörd och flexibel både kunna tillgodose företagens behov och hålla sig kvar inom ramen för det beslutade projektet. Att kunna ändra kursinriktning och förändra utifrån verkligheten om kartan inte stämmer med verkligheten så måste kartan ändras (i det här fallet den ursprungliga tanken kring utbildning till strategisk förändringsledare). Att projekt som vänder sig till anställda i företag och organisationer fokuserar på strategiska insatser som leder till tillväxt och ökad anställningstrygghet och att dessa insatser kombineras med samverkan, nätverkande, erfarenhetsutbyte för att projektet ska bli ett projekt och inte bara en serie utbildningar. Att kompetenshöjande insatser genomförs i rätt tid i företagen då kan både nya affärer skapas och uppsägningar undvikas. Att dokumentera löpande i projektet på alla nivåer (utbildningsplanering, administration, förändringar i projektet, strategiska diskussioner och beslut i samverkans- eller styrgrupp). Att redan från början i projektet arbeta med strategisk påverkan o spridning samt jämställdhet och tillgänglighet. Att ta tillvara lärandet i processtyrda projekt genom att analysera och reflektera. Att följa upp och utvärdera projektet redan från start (för kontinuerlig utveckling). Att ha en löpande dialog med ESF-rådet. 17 (18)

18 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Anders Ivarsson, projektledare, Monica Magnusson, projektekonomi, Lotta Sundström, projektadministration, Christina Magnusson, projektadministration, Samverkansparter: Tuulikke Åkesson, Camilla Nordin, Ann-Christine Bayard, Johanna Wihl, Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 18 (18)

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Datum: PK 2010-6 2011-03-25 Kontaktperson: Titti Norling Slutrapport Projektnamn: Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande Diarienr: 2009-3060004 Projektperiod : 2009-02-02 2010-12-31 Syftet med

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt 2012-02-20 Dnr: 2011-3030028. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Utsikt &

Läs mer

Mall för slutrapport av projekt

Mall för slutrapport av projekt 1(10) Promemoria Diarienummer 2010-03-02 2009-3080028 Agneta Nordin 0941-14000 Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Vigor Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Storumans kommun är en liten kommun med cirka 6 400 invånare.

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: mars

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: mars Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: mars 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från AG Johansons

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Oktober 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Två medarbetare från JH Spårservice

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Fem medarbetare på Backer

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset 2012-02-15 Dnr: 2011-3090046. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på en uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Nyckeln

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

Mall för slutrapport av projekt

Mall för slutrapport av projekt 1(11) Promemoria Diarienummer 2008-08-28 2008-01796 Sven Jansson Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): September 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-00877 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: juni 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från LAPAB

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: Period: december

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: Period: december Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: december 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Monoflex Nordic

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning. Projektperiod: 090201-111231. Projektnamn: Projekt Palladium Diarienr: 2008-3020373

Slutrapport. 1. Sammanfattning. Projektperiod: 090201-111231. Projektnamn: Projekt Palladium Diarienr: 2008-3020373 PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Projekt Palladium Diarienr: 2008-3020373 Projektperiod: 090201-111231 1. Sammanfattning Ungdomsprojektet Palladium är ett samverkansprojekt mellan Katrineholms och Vingåkers

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1(5) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (7) Projektnamn Karriär i Halland Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1348052608867] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Karriär i

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

Sida 2009-03-23 1 (18)

Sida 2009-03-23 1 (18) 2009-03-23 1 (18) Tid Måndagen den 23 mars kl 9.00 11.00 Beslutande Ledamöter Övriga deltagande Utses att justera Justering Underskrifter Marie-Louise Hilmersson, ordförande (ej 12) Leif Larsson (ordförande

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(11) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer