SHS 100-årsdag Etapp-systemet IHD tvärtom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SHS 100-årsdag Etapp-systemet IHD tvärtom"

Transkript

1 Hankeiten 03/2009 Svenska handelshögskolans studentkår Special: studier och välmående SHS 100-årsdag Etapp-systemet IHD tvärtom

2 Hankeiten 03/2009 Innehåll Ansvarig redaktör Isabell Mattsson Re p o rt r a r Sara Brännäs Isabell Mattsson Hannu Sääskilahti Fo t o g r a f e r Sara Brännäs Max Edin Julia Halkivaha Isabell Mattsson AKTUELLT 3 Ordförande har ordet 4 Studentkårens 100-årshistorik 6 Etapp-systemet 8 Utlandsvistelsen - är högskolan redo? Layo u t Sara Brännäs Maria Sandberg Övriga medverkande Joachim Dannberg Adeline Jennische Heidi Herlin Marianne Hiltunen Erika Hyttilä Viktor Kockberg Linda Mattsson Robert Sällström Pontus Westerback Hankens vinsällskap Ansvarig utgivare Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån Helsingfors Upplaga Try c k e r i PAGROUP HANKEIT 11 Hankeiters välmående 13 Panel om studier och välmående STUDIELIV 17 Hankgolfs mästerskap SHS 100-årsdag 20 IHD tvärtom 22 Vinsällskapets etikettskola 24 Net Impact 26 Corporate Governance Student Association 27 Hankens Börsklubb Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. KARRIÄR 28 Unga alumner 31 SEFE informerar.. Pä r m f o t o Max Edin 2 Hankeiten 03/09

3 Ordförande har ordet AKTUELLT Vi kan påverka! Under höstens lopp har det varit mycket diskussion om studeranderepresentation i högskolans olika organ. I samband med att den nya universitetslagen godkändes såg man också en klar trend i hur studeranderepresentationen förändrades i Finland. Men hur gick det för hankeiterna? I Finland delar man in de som fungerar inom universitetet i tre olika grupper. Grupperna är: 1) universitetets professorer, 2) övriga lärare och forskare samt övrig personal, och 3) studerande. Dessa grupper skall alltid vara representerade i alla organ i universitetet. Hur många personer det är från varje grupp i organen bestäms skilt av universitetet. I och med den nya universitetslagen som godkänts på sommaren förnyas universitetens två högsta organ, styrelsen och universitetskollegiet (ersätter det tidigare valkollegiet). Även om lagen inte tar ställning till hur man fördelar platserna mellan de interna grupperna, har det skett en förändring i många universitet (samtliga universitet är tvungna att välja nya medlemmar till både styrelsen och universitetskollegiet före årsskiftet). Den förändring som fick mest uppmärksamhet var att alla tre grupper likaställdes i många universitet, med andra ord att till exempel studerandena har lika många platser som professorerna. På Hanken såg det dock dystert ut i början. Förslaget att ha en jämn trekvot (lika många personer från alla grupper) föreslogs av studerandena, men arbetades snabbt ner. I universitetskollegiet blev resultatet att studerande fick två representanter färre än professorerna och en färre än de övriga på Hanken. Detta universitetskollegium valde sedan Hankens nya styrelse och beslutade att samma linje skulle dras när det gällde den interna fördelningen. Efter det beslutet hade hankeiterna den sämsta studeranderepresentationen om man jämför med de andra universitetsstuderandena i Finland. Med en provocerande kampanj sade studentkåren sin åsikt angående det här. Hälsningen Tack så satan! skickades till skolan för att visa att man inte accepterade det som hänt. Kännedom om kampanjen spred sig också utanför Hanken och väckte stor diskussion. Studentkåren brukar sällan ställa sig upp på barrikaderna, strejka eller arrangera större protester. Detta tolkades dock som en så pass stor sak att det vore fel att bara sitta och titta på när studerandenas representation inte tas i beaktande. Resultatet efter två skriftliga avvikande åsikter på Hankens styrelses och universitetskollegiums möte, en kampanj som tolkades innehålla obscena symboler och ett antal intervjuer av pressen var att representationen i universitetskollegiet ändrades. I förvaltningsinstruktionen (Hankens interna regelverk som kompletterar universitetslagen) som fastställdes den 24 september skrevs in att studerandena har lika många representanter som professorerna och de övriga på Hanken, med andra ord blev det en jämn trekvot. Detta är något som studentkåren uppskattar. Man har åter igen fått se att högskolan nog lyssnar på sina studerande, fastän det krävdes lite mera den här gången. Detta visar också att ifall man tycker att ingen lyssnar på en, skall man inte bara låta det gå förbi. Men precis som i vår situation, så tas man ju mera på allvar ifall man inte hela tiden orsakar kalabalik. Pontus Westerback Studentkårens ordförande Man har åter igen fått se att högskolan nog lyssnar på sina studerande Kårföretag 2009: Hankeiten 03/09 3

4 AKTUELLT Text & foto: Isabell Mattsson SHS 100-årshistorik är här! Ett långvarigt och noggrant arbete är nu till ända studentkårens 100-årshistorik är färdig! Rolig, färgrik och professionell precis som SHS. Så lyder historikkommitténs ordförande Mia Varjovaaras beskrivning av boken. Projektet med att skriva studentkårens 100-årshistorik inleddes redan för fem år sedan. Då tillsattes en kommitté, bestående av först och främst tidigare kåraktiva, för att planera arbetet med boken. Mia Varjovaara, tidigare styrelsemedlem och generalsekreterare för studentkåren, valdes till dess ordförande. - Det är jätteskönt att boken nu är färdig och jag är nöjd med slutresultatet. Men ännu återstår det en hel del arbete. Det arbete som Mia talar om har att göra med spridningen och marknadsföringen av boken. Boken säljs nu på IB Bokhandel och Akademiska bokhandeln och kommittén hoppas att framför allt alumner ska köpa den. Under året har man kunnat förbeställa boken. - I samband med årsfesten beställdes ungefär 130 böcker, vilket var lite mindre än vad vi räknade med, berättar Mia. En gång hankeit, alltid hankeit Från Kamratförbund till Casa Academica Författare: Kim Björklund Sidantal: 280 Tryckeri: Gummerus Printing, Jyväskylä Köpställen: IB Bokhandel, Akademiska bokhandeln Redan då arbetet med historiken inleddes gick man in för att anställa en professionell författare. Till uppgiften valdes därför Kim Björklund. Layouten är gjord av bokgrafikern Antti Pokela och alla är nöjda med resultatet: - Boken har en lekfull layout och ger utrymme för studentikosa inslag, berättar Kim. Som en extra detalj kan man här nämna att SHS 100-årshistorik är anmäld till tävlingen Årets vackraste bok. Historiken är kronologiskt uppbyggd och indelad i fyra kapitel. Kapitlens indelning baserar sig enligt Kim ganska långt på institutionella reformer och förändringar i lokaliteterna. Det första kapitlet behandlar tiden från grundandet av Kamratförbundet Niord år 1909 till och med ombildandet till studentkår år Nästa kapitel sträcker sig fram till det att SHS får egna utrymmen år 1953 i den nya högskolebyggnaden på Runebergsgatan. Det tredje kapitlet handlar om tiden fram till dess att Casa Academica byggdes år Det fjärde kapitlet tar vid därefter och täcker tiden fram till våra dagar. - Det sista kapitlet omfattar kanske en lite 4 Hankeiten 03/09

5 AKTUELLT Citat från 100-årshistoriken 3 Styrelsen beviljade ett anslag, stort 30 mk., för perukmakare m.m. för lillajulsfesten Protokollkuriosa anno 1915 & 1916, s. 23 för lång tidsperiod, men det är å andra sidan svårt att göra någon större historisk analys av den allra senaste epoken, förklarar Kim. Enligt Kim finns det några röda trådar genom studentkårens historia: - Hankeiter kännetecknas av företagsamhet och aktivitet. Man slås i synnerhet av andan som i början fanns i kamratförbundet, men ännu idag är kamratskapet viktigt. En annan sak är det familjära förhållandet till högskolan vilket syns särskilt bra under 60- och 70-talen då det annars bubblade politiskt i studentrörelsen. Att knyta ihop alla händelser och personer i SHS historia har inte alltid varit helt enkelt. - Det var svårt att behandla alla personer och tider på ett jämlikt sätt på grund av utrymmesbristen. Däremot menar Kim att det var förhållandevis enkelt att arbeta igenom det historiska materialet eftersom studentkåren med Mia Varjovaara i spetsen sorterade materialet i början av 2000-talet och donerade det till Svenska litteratursäll- skapet. En hel del extra material i form av berättelser och bilder kom från alumner och nuvarande hankeiter: - Uppropet lyckades bra men rent praktiskt blev detta en utmaning det var svårt att hålla ordning på allt material, berättar Kim. Vad har varit roligast? - Det roligast var nog upplägget för boken man har kunnat leka med citat och anekdoter för att lätta upp brödtexten både layout- och innehållsmässigt. Kim Björklund har varit huvudförfattare, men han vill även ge en eloge till Eva Gädda som skrivit ett antal faktarutor. Dessutom har flera andra personer författat faktarutor vilket Kim ser som något mycket positivt: - Det skapar en mosaik av berättelser som ger mervärde. Denna mosaik gör att man lätt kan ta upp boken var som helst och läsa enskilda delar. Som en rolig detalj som underlättar denna typ av läsning har man satt in läsband i kårens färger, dvs. två vita och ett svart band. Hos styrelse vid Svenska Handelshögskolans Studentkår har anförts klagomål att studenter i kårens lokal uppträtt synnerligen störande natten mot söndagen den 26 ds. Vid verkställd undersökning har det framgått att studeranden, xx, tillhörande Teknologföreningen, varit den mest högljudda och den största bråkmakaren. Brev till styrelsen vid Teknologföreningen, den 29 oktober 1930, s. 72 Övriga exempel på insamlingsmetoder var bland annat insamlingen av så kallade dollardonationer av emigranter i Amerika. Kårmedlemmarna sålde nylonstrumpor och rakapparater som köpts i U.S.A Om hur studentkåren samlade in pengar till byggandet av den nya högskolebyggnaden på Runebergsgatan, s. 106 Engelska klubben serverar té och smörgåsar i restaurangen fr.o.m. kl då tea dansant börjar i kåren. Den tar slut kl Tyska klubben tar hand om ölkällaren och serverar där öl och korv. Franska klubben serverar ost och vin i ping-pongrummet och Kinesiska klubben har sin opiumhåla i källarn. Styrelsen förbereder den stora mammutfesten 1960, s. 145 Kim Björklund Mia Varjovaara Styrelsen gav [barmästaren] en varning för att han hällt för små mått samt uppmanade honom att i fortsättningen vara noggrannare vid utskänkningen Styrelsen 2 mars 1970, s. 166 Hankeiten 03/09 5

6 AKTUELLT Etapp-systemet Etapp-systemet Etap Text: Isabell Mattsson Illustration: Linda Mattsson Ska Hanken kasta ut studerande? Från och med denna höst kommer Hanken att börja följa upp studerandes studieframgång. Om man inte lyckas prestera ett visst antal studiepoäng kan det hända att man blir blockerad att närvaroanmäla sig. Linnéa Rosenqvist berättar mera om vad detta s.k. Etapp-system innebär. Etapp-systemet har från och med i år tagits i bruk vid flera olika universitet och högskolor i Finland, men alla har kunnat tillämpa systemet på ett sätt som de själva valt. Skillnaderna gäller bl.a. när etapperna infaller (för Hankens del se tabellen). Etapp-systemet är en automatiserad uppföljning av studerandes framskridande i studierna och gäller de studerande på kandidat- och magisternivå som antagits till studier vid högskolan hösten 2009 (och hädanefter). Linnéa Rosenqvist är projektkoordinator vid Studiebyrån och har haft hand om beredningen på Hanken: - Bakgrunden till det här Etapp-systemet är egentligen reformen av examensstrukturen. Universitetslagen stadgar att man har en målsatt eller faktisk studietid, det vill säga studierätten har tidsmässigt begränsats. Etapp-systemet ska ses som ett stöd för studerande genom att vi från högskolans sida följer upp hur studierna framskrider så kan vi stöda studerande att utexamineras inom den begränsade studietiden. Uppföljningen av studieframgången kommer att ske via studieregistret, och man kommer att titta på alla studerandes ystemet Etapp-systemet Etapp-syste 6 Hankeiten 03/09

7 AKTUELLT p-systemet Etapp-systemet Etapp-s studieprestationer. De personer som inte kommer över minimikraven för etappen (det vill säga har uppnått ett visst antal studiepoäng) fastnar i kontrollsystemet. Hur får man veta ifall man inte kommer över etappen? - Högskolan kontaktar dem som fastnar i etappen. Från och med tidpunkten för etappen börjar en uppföljningsperiod under vilken studerande ges möjlighet att förkovra sina studieprestationer, dvs. skaffa mer studiepoäng. Vid slutet av uppföljningsperioden gör man en ny kontrollkörning i studieregistret av studieprestationer och en urgallring görs på nytt. De personer som ännu inte uppnått minimikravet åläggs att göra en individuell studieplan, dvs. planera hur studierna ska framskrida. Minimikravet för den första etappen, som infaller i september under det andra året, är 45 studiepoäng men Linnéa poängterar att målet för det första året ändå är 60 studiepoäng, vilket de obligatoriska grundkurserna motsvarar. - För den första etappen finns det ingen specifik uppföljningsperiod eller krav på att uppgöra en individuell studieplan, utan den första etappen är till för att uppmärksamma studerande om att de ligger efter i sina studier. Än så länge finns det inga broschyrer om Etapp-systemet, men Studiebyrån har informerat om systemet i detalj under introduktionsdagarna. Ändå har det ryktats om att Etapp-systemet innebär att man blir utsparkad om man inte får studiepoäng, vilket enligt Linnéa är felaktigt: - Etapp-systemet är inte en sanktion utan ett stöd för studerande så att de ska bli färdiga inom den stadgade studietiden för examen. Systemet baserar sig på planeringen, det vill säga man ska sätta sig ner och fundera på sin egen studiesituation, vad som har gått fel och hur man ska komma vidare. Men för att kontrollsystemet i efterhand ska ha någon inverkan så är en följd att om man inte över huvudtaget planerar sina studier, det vill säga lämnar in en individuell studieplan så blockeras närvaroanmälan för följande läsår. Vad betyder det att bli blockerad att närvaroanmäla sig? - Låt säga att du vill anmäla dig närvarande för innevarande läsår i september och så märker du att du inte kan göra det, så är det möjligt att lämna in sin studieplan också senare. Då upphävs blockaden och man kan anmäla sig närvarande igen. Vad kan man få för stöd om man har svårt att göra upp en studieplan eller, om man gjort en sådan, inte följer den? - Vi har naturligtvis mottagning med studievägledning, så studerande kan alltid komma hit och diskutera sina studieplaner. Det är inte meningen att en studerande helt ensam ska göra det här utan om man får stöd, dels från oss på Studiebyrån och dels från institutionernas ämnesansvariga. Arbetsfördelningen mellan dessa är sådan, att Studiebyrån i högre grad hjälper till vid administrativa frågor t.ex. examens uppbyggnad, examensstadgan och examenskrav, medan institutionerna kan svara på frågor om specifika kurser. Jag minns att jag själv lämnade in en studieplan i slutet av första året, men har aldrig blivit kontaktad av Studiebyrån - Det här är studier på akademisk nivå och akademiska studier är till sin karaktär sådana att studerande själva ansvarar för sina studier. Studieplanen ska ses som ett redskap för studerande själv, det vill säga det är inte ett bindande formulär. Situationen kan ju förändras hur som helst. Så det finns ingen som kontrollerar att man gått en viss kurs en viss period bara för att man skrivit det i studieplanen? - Nej, det skulle vara totalt emot den akademiska friheten. Den individuella studieplanen som nu finns på nätet är gjord för att underlätta studerandes planering genom att åskådliggöra examensstrukturen och de olika examenskraven. Vilka kurser och exakt när de tas är upp till var och en. Hur kommer det i praktiken att gå till när den individuella studieplanen ska uppgöras och lämnas in? - Det här är stora frågor som vi ännu diskuterar. Etapp Min. Studieår Tidpunkt Uppföljning ISP Följd Kandidatexamen Etapp 1 45 sp Etapp 2 75 sp Närvaroanmälan blockeras Etapp 3 EK-examen Närvaroanmälan blockeras Magisterexamen (siffrorna inom parentes gäller Master-programmen): Etapp 4 70 sp 5 (2) Närvaroanmälan blockeras Etapp 5 EM-examen 6(3) Närvaroanmälan blockeras met Etapp-systemet Etapp-systemet Hankeiten 03/09 7

8 AKTUELLT Text: Isabell Mattsson Foto: Max Edin Nu ska hankeiter skickas på utbyte... Är högskolan redo? De hankeiter som inlett sina studier denna höst är den första årskullen som kommer att spendera minst tre månader utomlands som en del av examen. Hankeiten har tagit reda på hur långt högskolan har kommit i planeringen av utlandsterminen. När diskussionerna om en utlandsvistelse som en del av examen gick som hetast på ShsWeb i början av år 2007, var de största frågetecknen finansieringen av utbytet, antalet studieplatser, akademiska friheten och dispenskriterier. Enligt Johanna Julin Lilius, internationell koordinator vid Centret för forskning och internationella ärenden, finns det ännu inte klara svar på alla frågor: - Vi har nu ramarna klara, men detaljerna ska vi jobba med. De detaljer som är oklara gäller framför allt administrationen: hur tillgodoräknandet ska gå till, planering av studieåret i sin helhet osv. Begränsad valfrihet? Utlandsterminen är nu planerad att äga rum på kandidatnivån. För att man inte ska riskera att alla åker ut samma termin med motsvarande boom av inkommande studenter (principen är en ut en in) har man delat in institutionerna som så, att vissa ska skicka sina studerande på hösten och andra på våren under årskurs 3. Hur har man valt ut vilka institutioner som skickar ut på hösten respektive våren? - Jag har diskuterat med institutionerna om hur fördelningen ska göras. Sedan har UFR godkänt listan som baserats på diskussionerna. I och med att många institutioner skickar ut studerande på våren, betyder det att dessa studerande i princip ska skriva sin kandidatexamen på hösten. Julin Lilius antar att detta också kommer att påverka kursupplägget: - Institutionerna ska nu planera in en rekommenderad studiegång för att hjälpa studerande att utföra studierna på tre år och få in utlandsterminen, men de har nog beaktat kursupplägget när de valt termin. Begränsar inte det här, att man ska fara en viss termin, valfriheten i studierna? - Vi har ju haft det väldigt fritt idag och på något vis måste vi få det strukturerat så att vi kan hjälpa studerande. Vi kan inte bara ta in studerande med planen att de ska på utbyte i något skede för då har vi status quo och de svårigheter vi haft idag, dvs. det finns inte en termin som är reserverad för utlandsstudier och därför är det svårt att åka iväg. Julin Lilius påpekar att andra business schools runtom i världen är mycket mer strukturerade än Hanken när det gäller studierna. - Det kan kännas som en begränsning för den studerande, men på samma gång upplever vi nog att de vill ha hjälp med planeringen. Trots en fastställd termin är det inget som hindrar att man gör på något annat sätt, men det kan då medföra att studierna förlängs: - Om man inte tar kurserna i ordningsföljd kan det ju hända att man inte kan ta de senare beroende på vad man läser utomlands. Det gäller nog för studerande att ta sitt ansvar och planera sina studier, precis som det alltid har varit med akademiska studier. Kommer man att kunna fara på magisternivån? - Utlandsreformen kommer enbart att gälla kandidatnivån för dem som antagits till det integrerade kandidat- och magisterprogrammet Huruvida man också kan åka på magisternivå inom ramen för Hankens utbytesprogram är ännu oklart för där kommer finanserna att komma emot har vi råd att skicka en studerande två gånger? Vi vill att alla ska kunna åka en gång och att det ska vara på kandidatnivån så att alla som utexamineras har utlandsvistelsen i sin examen. Ett nytt biämne En viktig fråga har varit VAD man ska kunna studera utomlands det måste ju kunna räknas in i examen. - Man kan göra på flera olika sätt när man åker till ett samarbetsuniversitet. Man kan välja att hela utlandsterminen blir ett biämne. Detta biämne har inte ännu ett namn men det kommer att bestämmas av Undervisningsoch forskningsrådet. Man kan även välja att, precis som idag, ta huvud-, biämnes- och/eller valfria kurser. Flexibiliteten ska alltså vara väldigt hög. Enligt Julin Lilius kom det nya biämnet till för att hjälpa stude- 8 Hankeiten 03/09

9 AKTUELLT rande att få alla kurser att gå ihop. Detta biämne ska bestå av minst 25 studiepoäng, precis som andra biämnen vid Hanken. 15 av dessa ska vara inom ekonomiska vetenskaper. - Men alla ska ju studera fulltid och välja 30 ECTS-poäng om man åker till Europa, förtydligar Julin Lilius. Hanken har för tillfället ungefär 220 platser som är jämnt fördelade på kandidat- och magisternivån. - Det som nu är på tapeten är att omvandla många av platserna till kandidatnivå. Utbyte på magisternivå kommer inte att försvinna i.o.m. att vi har samarbetsuniversitet som bara erbjuder platser på magisternivå, men de är främst för magisterprogrammen. Goda vitsord kommer, precis som tidigare, vara det viktigaste kriteriet när platserna fördelas: - Grundtanken är att alla ska kunna åka vart som helst. Men det är klart att du tävlar och har fördel om du är en god studerande. Men andra prestationer kommer också att uppmärksammas vid fördelningen. Om man deltar i Exchange Committee s verksamhet och liknande så kan man få pluspoäng för att man visat intresse och internationaliserat sig på hemmaplan. Jag kommer att arbeta för att den moroten finns i fortsättningen, inte så att det går före akademiska meriter, men åtminstone är bra i konkurrenssituationer. I dagens läge ska man välja fem universitet man vill åka till då man ansöker om utbytesplats, men detta antal kommer att bli större. Tänk om man får en plats som man verkligen inte vill ha? - Oftast har det varit som så, att de som inte fått en plats de vill ha får komma och diskutera och gå igenom de platser som blivit över. Min erfarenhet är att de studerande som fått en annan plats än de önskat efteråt varit tacksamma. Julin Lilius menar att vi bör vidga vår syn på utbyte i allmänhet: - Norden är jättebra: bara att fara över viken till Tallinn är lika meriterande som att Hankeiten 03/09 9

10 AKTUELLT åka till Singapore. Våra närområden är väldigt viktiga för Finland, vi har samma företagsvisioner och så vidare som gör att det inte spelar så stor roll sist och slutligen. Av den här orsaken ska studiemöjligheterna inte vara avgörande utan du ska få utlandsterminen som ett biämne. Alla får sina studier tillgodo vart man än far. - Att åka någonstans dit man inte vill fara kan också vara väldigt uppbyggande och ge helt nya perspektiv, även om det inte låter så trevligt alla gånger, inflikar Julin Lilius. Dispens? En fråga som kan upplevas som oklar är vilka kriterier det ska finnas för att man inte ska behöva fara på utbyte: - Dispensen går enligt rättspraxis, dvs. det ska finnas vissa orsaker till dispens. Sådana regler är ofta ganska högflytande och man kan inte säga direkt vilka de är, men det här kommer att vara en sak som rektor får ta ställning till. I examensstadgan står det att rektorn fattar beslut om dispens. En studerande kan av särskilda skäl helt eller för viss tid beviljas dispens från utlandsvistelsen. Med särskilda skäl avses studerandes familjeförhållanden, vårdnadsansvar, sjukdom eller svår livssituation, eller betydande samhällelig aktivitet. Julin Lilius tror själv att dispensfrågan inte kommer att gälla så hemskt många: - De som nu har börjat på Hanken har gjort det också för att de vill åka ut och bli internationella. Kan samhällelig aktivitet betyda studentkårsaktivitet? - Det kan jag inte säga i förväg, beslut fattas av rektor som det står i studiehandboken. När det kommer till dem som beviljas dispens på kandidatnivån (exempelvis på grund av moderskapsledighet) menar Julin Lilius att det inte finns något hinder för att man inte ska kunna åka på magisternivån, även om man i regel inte kan ansöka om att få åka på magister- istället för kandidatnivå. Det kommer inte heller att vara möjligt att avstå från en plats för att söka på nytt senare för att kanske få en plats som många tävlar om. Finns det i allmänhet krav för att man ska få åka på utbyte? - Precis som idag så måste krav uppfyllas: en del av våra samarbetsuniversitet kräver två års studier, ibland räcker det med ett osv. Det kan inte undvikas. Om man studerar långsamt och det under tredje året ser ut som att man inte kan bli färdig på sju år ifall man far på utbyte blir man då befriad? - Jag har inget svar idag, vi försöker sikta på att studerande ska studera enligt den rekommenderade studietakten. Julin Lilius påpekar att de som antagits i år har, då de tagit emot sin studieplats, kryssat för att de är medvetna om att det ingår en utlandstermin i examen. Det kommer alltså inte att vara möjligt att argumentera för att man inte känt till utlandsvistelsen. - Utlandsvistelse i den här omfattningen, dvs. för alla kandidater, är något nytt i Finland, även om det utomlands är vanligt. Hanken jämför sig oftast med business schools utomlands och där har kolleger sagt att de har fått motiverade studenter som har ansökt för att de vill åka ut. Vi hoppas att det är sådana människor som kommer till Hanken. Å andra sidan om man är jättesnabb och skulle kunna skriva sin kandidatexamen tidigare än vad som är vanligt, vad skulle det kunna innebära? - Det kan innebära att en sådan studerande kan ansöka om utbytesplats före tredje året och få en mycket bra plats p.g.a. att den är en god studerande. Vad om man tar dubbelexamen? - Ja, det är svårt att säga I något skede måste du bestämma, att ifall du ska ha en kandidatexamen så måste du åka ut, om man inte har någon orsak som rektorn kan ta ställning till. Praktik ett alternativ om du fixar den själv När utlandsvistelsen planerades sade man att den ska vara minst tre månader lång och antingen vara studier eller praktik. - Praktik har hittills enbart kunnat göras på magisternivå, men för att göra det flexibelt sattes det nu in en studieperiod praktik på kandidatnivå för dem som själva anordnar en plats som kan godkännas av en examinator vid Hanken. Hanken kommer inte att i första hand erbjuda praktikplatser utan det är fråga om ifall man själv har kontakter eller vet att man får ett bra jobb utomlands. Vi ville inte utesluta den här möjligheten, förklarar Johanna Julin Lilius. Praktiken ska fortfarande utgöras av tre månader men kommer att ge färre studiepoäng (8 ECTS) än utlandsstudier. - Men, om man gör praktik under sommaren utnyttjar man all tid på Hanken. Antalet praktikplatser kommer då inte att öka? - Inte på kandidatnivå. Alla detaljer är som tidigare nämnts inte klara ännu, så arbetsgruppen som bereder utlandsterminen har inte svar på alla frågor: - Jag tror att det här är en process och vi kommer att få ändra små saker med tiden. Det gör vi idag också eftersom avtalen och samhället förändras. Vi har strukturen nu, och vi kommer att fortsätta jobba med administration och resurser under hösten. Kommer studerande att få något meddelande om att det är dags att söka utbytesplats eller ska man själv veta detta? - Vi kommer att ge information till alla dem som det här gäller så att de vet vilken termin de ska åka. Men det är klart, säkert kommer vi att puffa på att nu ska du ansöka. 10 Hankeiten 03/09

11 HANKEIT VEM Text: Isabell Mattsson Illustration: Linda Mattsson Foto: Privat ska trösta Håkan Hankeit? Utlandsvistelse, begränsad studietid, Etapp-system, kåraktivitet, lyfta studiestöd, skaffa arbetserfarenhet Listan över saker som hör till studietiden kan göras lång. Men hur påverkar alla de här sakerna en hankeits välmående? Hösten 2008 undersöktes hankeiters välmående under kursen Forsknings- och undersökningsmetodik på Hanken, till fördel för SHVS (Studenternas hälsovårdsstiftelse). Motsvarande välmåendeundersökningen gjordes även på Helsingin Kauppakorkeakoulu. Resultaten är mer aktuella än någonsin eftersom det för tillfället är mycket på gång gällande studier och hälsovård. Mika Bäckman, ansvarig för socialpolitik och idrott i Svenska handelshögskolans studentkårs styrelse kan återge de viktigaste likheterna och skillnaderna: - Det som var gemensamt var att studerande i allmänhet ansåg studierna vara krävande och till och med stressande, även om just den andelen var lite större på Kauppis än på Hanken. En större andel av studerande vid Kauppis än vid Hanken ansåg att studiemiljön är alltför konkurrensinriktad. Bland hankeiter visade det sig dock vara vanligare att ha en känsla av att studieinriktningen man har valt inte är den rätta och att studierna inte framskrider på önskat sätt. Studievägledningen kritiseras Med tanke på dessa resultat är en fråga som man gärna ställer sig den, huruvida studierna kan bli ännu mer hektiska med tanke på att årets nya studerande måste beakta både en utlandsvistelse och ett system för uppföjning av studieprestationer (se skilda artiklar om dessa). Finns det faktiskt tillräckligt med stöd för den ensamma studenten som inte orkar eller får studieplaneringen att fungera? I samma välmåendeundersökning anser nämligen de svarande att det inte erbjuds tillräckligt med studievägledning på Hanken. - Studiebyrån informerar första årets studenter i många olika skeden om det stöd och den handledning de har möjlighet att få via bl.a. studiebyrån. Målet skulle dock vara att vi kunde satsa mer på vägledningen. I och med att Etapp-systemet tas i bruk så blir det en förbättring. Men det är något vi måste jobba på hela tiden, säger byråchef Kristina Linnovaara. En del av kritiken mot studievägledningen berör dess synlighet och studenterna kommenterar att den inte marknadsförs tillräckligt: - Det är synd om studerande inte känner till den. I samband med att Hanken förnyat webbsidorna så har vi nu försökt föra fram studievägledningen på ett mera logiskt sätt. Förhoppningsvis är det bara en liten minoritet som inte vet om att man kan få studievägledning på Studiebyrån. Vi vet att flytten från andra våningen var en period då studerande kanske inte hittade oss. Enligt studiekoordinator Johanna Lepola gäller de allra vanligast besöken antalet studiepoäng och vilka studier som finns kvar att avläggas för att få en examen. Har studiebyrån resurser nu för en ökning av behovet eller kommer ni att vara tvungna att omstrukturera verksamheten för att kunna ta emot fler studerande? - Etapp-systemet kommer nog att öka trycket på studievägledningen men för tillfället har jag ingen klarhet i hurdana resurserna kommer att vara nästa år, menar Kristina Linnovaara. Hankeiten 03/09 11

12 HANKEIT Själsligt och kroppsligt välmående Om studierna går trögt eller livet i allmänhet känns trist finns det en mängd olika välmåendetjänster man kan utnyttja, men dessa är inte helt kända bland hankeiter. Om man saknar motivation, är stressad eller inte lyckas hitta en bra studieteknik kan man gå till studiepsykolog Minna Nevala för att reda ut den här typen av problem. Man kan säga att studiepsykologen är någonting mitt emellan studievägledning och studenthälsovård i och med att hon inte ger de råd om kurser och examensuppbyggnad som Studiebyrån tillhandahåller, men inte heller är en psykolog som ska lösa svårare mentala problem. Minnas mottagning finns på Kauppis och hittills har ungefär 15 hankeiter besökt henne årligen. Hanken håller som bäst på att förhandla med Kauppis om ett nytt avtal. En mer fristående organisation som alla hankeiter kan använda sig av är Nyyti ry. Nyyti är studenternas egen förening för främjande av själsligt välmående, det vill säga föreningen verkar för att stöda studerande i svåra livssituationer. Till den viktigaste verksamheten hör telefondejourering, mottagning och den så kallade Virtualskuldran, som är en webbmottagning med anställda rådgivare och utbildade frivilliga stödpersoner för vilka man kan öppna sig om diverse funderingar och svårigheter i livet. Nyyti ordnar även kurser, chill-kvällar och gruppverksamhet. Det finns alltså en hel del tjänster att utnyttja när man mår själsligt dåligt, men för att själen ska må bra krävs även fysiskt väl- Kim Lück studentpräst mående. I välmåendeundersökningen var det många hankeiter som ansåg sig behöva mer motion, också som ett sätt att förbättra sina studieprestationer. Glädjande nog kan hankeiter använda sig av Universitetssporten (Yliopistoliikunta) även om avgiften steg från och med september i år. Orsaken till denna prisökning har att göra med att ett ramavtal, enligt vilket Helsingfors universitet subventionerade hankeiters idrottande, gick ut. Hanken har inte möjlighet att bära självkostnadspriset fullt ut och därför blev den andel som studerande själva ska betala större. Ekonomiska svårigheter inom SHVS För tillfället händer det även en hel del inom Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS). Lokaliteterna i Tölö byggs till och ska vara färdigt i oktober 2010, men det är än så länge lite oklart vilka avdelningar som kommer att placeras där. Denna höst flyttade psykiatrin in i KY:s hus på Norra Järnvägsgatan men när tillbyggnaden blir färdig flyttar psykiatrin till de nya utrymmena. Det viktigaste och svåraste på studenthälsovårdens agenda just nu är dock den ekonomiska anpassningen: - YTHS måste göra inbesparingar i och med att antalet studerade minskat och stiftelsens inkomster likaså. Tills vidare har man inte gett sparken åt någon utan man försöker hålla kvar alla anställda, berättar Mika Bäckman. Från och med denna höst bestämdes det också att doktorander inte längre ska ha tillgång till SHVS tjänster, men det som kan - När du har ont i halsen går du till läkaren för att få ett recept och när du har ont om pengar går du till FPA. Men en läkare botar inte ensamhet och FPA frågar inte hur du använder pengarna du får. Prästen fyller den lucka som finns i samhället genom att diskutera hela livssituationen. Så beskriver Kim Lück, den svenskspråkiga högskole- och studentprästen, sin uppgift gentemot studerande. Hans tjänst har förutom att hjälpa studerande också ett mer formellt innehåll: - Jag fungerar som kyrkans länk till de studerande. Studietiden är ofta turbulent: många flyttar hemifrån, kanske till en annan ort. Även om man varit aktiv inom församlingen som barn eller i ungdomen så tappar många kontakten vid flytten och etablerar sig inte heller i församlingen på boningsorten. Syftet med min tjänst är att församlingen ska finnas där studerandena finns. Vad kan du göra för hankeiters välmående? - Jag är intresserad av hela människan och komma att ha en stor betydelse för hankeiter i framtiden är planerna på att integrera yrkeshögskolestuderande i YTHS. Finlands studentkårers förbund har i sitt utkast till policydokument stadgat att man ska arbeta för att en utvidgning till yrkeshögskolestuderande inte får försämra hälsovården för universitetsstuderande. KONTAKTUPPGIFTER Studiekoordinator Minna Lepola Studiepsykolog Minna Nevala Nyyti ry Studentprästen Kim Lück Universitetssport - Yliopistoliikunta Välmåendepunkten kan hjälpa till att hitta rätt plats för olika saker i och med att jag har ett brett nätverk. En präst är intresserad av orsaken till att studierna inte smakar eller att hjälpa om någonting har hänt. Kim Lück tar emot personer årligen, varav en tredjedel är hankeiter. - Vissa saker klaras upp ganska snabbt eller så vill personerna bara tala ut om någonting. I andra fall krävs en längre process för att komma ur problematiska livssituationer. Vad brukar du få för frågor? - Det kan t.ex. handla om att något tråkigt har hänt, som dödsfall eller sjukdom; ensamhet eller relations- och familjeproblem. I en del fall handlar det om glada saker som familjetillökning man vill veta hur man ska gå tillväga vid dop, val av faddrar osv. Sakupplysningar helt enkelt. Du kan boka tid med studentprästen genom att ringa eller skicka e-post. Du hittar kontaktuppgifter samt annan aktuell information på 12 Hankeiten 03/09

13 HANKEIT Från vänster: Katrin, Anna, Christa och Erik. Text & foto: Isabell Mattsson Panel om studier och välmående Vi har samlat en panel med syfte att diskutera allt det som är på gång inom högskolan gällande utlandsvistelsen, studietaktsuppföljningen och hur dessa saker påverkar hankeiters välmående. I denna panel ingår Erik, Anna och Katrin som är första årets studerande, samt Christa som är femte årets studerande. Vad är er första tanke då ni hör ordet Etapp-system? - Jag tänker nog inte så mycket. Vi har just börjat så det är inte riktigt aktuellt ännu och sen vet jag inte så mycket om det heller, säger Katrin. - Om man studerar i någorlunda normal takt så är det inget man måste tänka på, tillägger Anna. Vad har ni fått höra och när har ni fått höra något om Etapp-systemet? - Det enda jag minns är att man under introdagarna förklarade att man får ett mail eller liknande om man inte får tillräckligt med studiepoäng och sedan måste man göra upp plan, och om man inte gör upp den så kan man bli avstängd, berättar Katrin. - Man fick en massa information om allting så det var kanske inte det man snappade upp bäst, tillägger Anna. - Jag tycker att det var ganska utförligt under introduktionsdagarna, problemet var att det var så massivt, säger Erik. - Det skulle behövas något som påminner en om att det finns, tycker Katrin. Christa har i egenskap av styrelsemedlem suttit med i de grupper som förberett både utlandsvistelsen och Etapp-systemet. Hon kan förklara lite mer om bakgrunden till systemet: - Idén var att det inte kommer att hända något åt dem som har normal studietakt, medan de som studerar hemskt lite per år uppmärksammas. Det kan hända att de har något problem bakom sig utan att det syns på något annat sätt än att de stannar på Hanken hemskt många år. - Det är egentligen bara ett wake-up call du måste själv titta på hur du tänker bli färdig. Ingen kommer att kolla hur du följer den utan det handlar om att du i ditt huvud går igenom vilka kurser du tar för att bli klar inom god tid. Anna tycker att systemet låter vettigt och får medhåll från de andra: - Inte är det något omöjligt och risken att du fastnar på grund av jobb och liknande minskar. Alla säger också att företagen hellre anställer dem som inte studerat i evighet för att det tyder på driftiga individer, säger Erik. Bra med ram De etapper som valts är i allmänhet satta på en ganska låg nivå. - Etapp-systemets gränser går ihop med FPA:s det är inte så att du kan få stöd av FPA men fastnar i Hankens Etapp-system. Om du får så mycket poäng att du får studiestöd så är det inget problem, berättar Christa om bakgrunden till val av poänggränser i etapperna. Hur många poäng satsar ni själva på att få det här första året? - Över 70 poäng, om jag kommer igenom alla kurser, svarar Katrin. Erik och Anna har inte funderat desto närmare på den här saken. Tänker ni bli färdiga på fem år? - Inte alls, jag har inte bråttom att bli färdig, svarar Erik självsäkert. - Jag har nog inte tänkt bli färdig på fem år, men samtidigt vill jag inte heller bli kvar så hemskt länge. Utbytesåret kommer och sedan kanske man tar någon frånvarotermin om man blir trött och vill jobba eller resa. Fem år låter ganska kort om man ska få utbytet att rymmas in och börjar jobba Hankeiten 03/09 13

14 HANKEIT vid sidan om, säger Katrin. - Det finns så mycket annat roligt att göra, tillägger Erik. Alla i gruppen tycker att sju år är en vettig begränsning. - Jag offrade några år till kåren och efter det hade jag en enorm studiemotivation, så jag tycker att det är helt bra att du har tid att göra vad du vill. Jag har fått så mycket mera innebörd i mina studier på grund av att jag varit med på kåren än om jag bara läst. Men jag vet att det är olika för olika människor, ifall man behöver något praktiskt vid sidan om, menar Christa. Har ni hört mycket snack i allmänhet om Etapp-systemet? - Man har hört båda ytterligheterna: de som riktigt vill skrämma upp en och sen de som säger att det är ganska lugnt och ingen större skillnad så länge man sköter sig. Under introduktionsdagarna kom först lärare och förklarade hur viktigt det är att man ska klara av allt och hur farligt det är att falla ut och sen kommer det från studentkåren och andra bekanta på Hanken att risken inte är så hemskt stor egentligen, svarar Erik. - De flesta verkar ju komma igenom för eller senare. Men i början sades det att man inte ska jobba utan ta studielån för att man ändå har råd sen att betala tillbaka lånen, så man ska in och ut så snabbt som möjligt. Den andra ytterligheten är att man ska ta vara på tiden, säger Anna. - Jag tycker att det är bra att du har en ram, att du får göra dina egna val om du vill studera snabbt och vara ute på tre och ett halvt år så är det helt okej, men m du vill ta ut det mesta av din studietid så får du göra det. Där kommer den akademiska friheten, men Hanken måste ju också få ställa krav på studerande, säger Christa. Far gärna på utbyte Av de tre panelmedlemmarna som inlett sina studier i år var inte alla medvetna om att det skulle komma att ingå en utlandsvistelse. Hur mycket vet ni nu om utlandsvistelsen? - Att vi alla måste fara innan kandidaten och att alla kommer att fara på samma gång i princip, svarar Katrin. - Att det finns ett visst antal platser men att man kan söka själv, men då också betala själv, tillägger Anna. - Och att det ska löna sig att få bra vitsord för att få så bra valmöjligheter som möjligt vad gäller studieplats, adderar Erik. Christa säger att hon önskar att samma system skulle ha gällt då hon började: - Jag har alltid tänkt att jag ska fara nästa år, men nu märker jag att jag inte har så mycket tid kvar så jag tänker satsa på utlandspraktik. Men jag tycker att det är jättebra att högskolan sätter krav: om du inte vill bli en internationell ekonom kan du studera någon annanstans. Det är ingen mänsklig rättighet att få studera på Hanken, menar Christa. - Utlandsterminen är något positivt som man ska se som en tillgång, tycker Anna. - Det enda som är lite dåligt är att alla kommer att fara på samma gång, sen vet jag inte hur många platser Hanken har. Konkurrensen som platserna blir ganska hög, vilket är ganska dåligt, anser Katrin. - Kanske det motiverar att studera bättre om man på riktigt vill fara till ett visst ställe, tror Christa. Diskussionen går här in på antalet utbytesplatser och kvaliteten på de universitet som Hanken har samarbete med. - Nog måste det finnas någon kvalitetskontroll, att det inte bara är ett häftigt ställe, tycker Erik. - Det måste ju finnas bra universitet i alla länder. Jag har förstått att de har många bra universitet, men nog finns det också bra universitet som Hanken INTE har samarbete med, anser Katrin. - Det beror på att det är dyrt, om man skickar någon till U.S.A. så vill ingen därifrån komma. Man måste alltid byta en plats mot en annan, förklarar Christa. Tycker ni att utlandsterminen kan komma att påverka vilka kurser man kan välja? - Kanske man måste tänka till lite extra vilka kurser man ska ta och när. Och börja planera i tid, tror Anna. - Jag var nog hela tiden på väg att fara på utbyte, men jag hade tänkt göra det på magisternivån, men nu vet jag att jag måste göra det före kandidatavhandlingen, säger Katrin. Tror ni att en ökad tillströmning av utbytesstudenter kommer att öka Hankens kursutbud? - Om man tänker logiskt så måste det ju anpassa sig efter många fler utbytesstuderande. Det kan ju bara inte funka med samma program, menar Erik. - Sen kan man hoppas att Hanken får mer inflytande från andra universitet så att man kommer på nya kurser, säger Katrin. - Jag tycker det är synd att man inte har någon kontakt med utisar under första året, säger Erik. Stress i vardagen I och med alla nyheter kommer på en och samma gång kan man fråga sig ifall detta påverkar studenters välmående och livssituation. Kan man jobba? Blir man stressad? - Angående minimipoäng och utlandsvistelse så litar jag ändå på att det måste tas i beaktande att man kanske ett år inte får alla poäng om man inte får alla kurser tillgodoräknade och så vidare. Det måste rymmas in i Etapp-systemet, tycker Katrin. Tycker ni att det kan bli problem att få utlandsterminen att gå ihop med allt annat i livet? - Jag ser utbytesåret som höjdpunkten på hela utbildningen, så jag tycker inte det, menar Katrin. Beslutet om obligatorisk utlandsvistelse upprörde många äldre studerande då det offentliggjordes. Man var orolig över hur det skulle påverka jobb och hur man skulle ha råd att ha kvar sin bostad. - Jag hörde någon nämna det där, men jag hade inte ens tänkt på det ur den synvinkeln. Nog har man själv bostad, men jag tror att det fixar sig, berättar Anna. 14 Hankeiten 03/09

15 HANKEIT - Jag tror att de äldre studerandena, inklusive jag, reagerade för att de såg det ur sin egen synvinkel och trodde att man skulle bli tvingad ut i världen. Sen hoppas jag att kåren grundar någon bostadsbank så att inkommande och utgående studenter lättare får bostad, anser Christa. Finns det mycket stress i studerandes vardag idag? - Nej, tycker Erik och Katrin. - Klart man har svårare perioder men det är livet, säger Anna. - Inte är det egentligen tuffare än gymnasiet, det är bara friare. Man väljer när man gör något, tycker Erik. Den här panelen råkar nu bestå till stor del av första årets studerande och Katrin säger själv att stressen kanske kommer i ett senare skede av studierna. - Ibland roffar man åt sig alltför mycket under en viss period och då kan det kännas som att man inte orkar mera. Om du vill vara en superkvinna som ska göra allt så blir du lätt utbränd, säger Christa. - Det kan ju också vara bra att vara stressad ibland så att man lär sig hur det är, funderar Katrin. - Man lär sig var sina gränser går, tillägger Anna. Christa ger några tips för hur man klarar sig igenom de tyngre perioderna: - Man måste bestämma vad som är viktigast. Sen är de också jätteviktigt att ha bra vänner som säger till när man blir rödögd av att stirra på datorn. Känner ni till vilka välmåendetjänster som erbjuds studerande? - Jag vet att vi får gå till studenthälsovården, men jag har ingen aning om var den finns, svarar Katrin. - Det har varit ganska dåligt med det, tycker Anna. - Vi fick en broschyr med ganska utförlig information, menar Erik. Panelen är kanske inte enig om huruvida det informeras tillräckligt eller inte om de olika tjänsterna (Nyyti, studiepräst, studiepsykolog) men konstaterar att det är bra att de finns. Dock är studiepsykolog kanske en dåligt vald titel, eftersom en psykolog associeras med något annat än hjälp med studieteknik och motivation: - Grejen med psykologer är ju att de inte ska komma med lösningar utan att man ska få lufta sina tankar, tycker Anna. - Man borde använda någon typ av coachbegrepp, föreslår Erik. Hankeiten 03/09 15

16 16 Hankeiten 03/09

17 STUDIELIV FROSTIGT FÖRE, FÖRE FORE Text: Viktor Kockberg Foto: Joachim Dannberg Efter ett år av hård träning och otåligt väntande kulminerade terminens inledning med den årliga men, ack så, efterlängtade tävlingen vid namnet HankGolf. Ett sällskap bestående av 21 spelare och en caddie trotsade väder och vind för att tävla om titeln som Hankens bästa golfare. Klockan 8.30 med kvicksilvret kring 3 celsiusgrader steg sällskapet på bussen för att bege sig ut till arenan för detta gröna spektakel, Kurkgolf i Evitskog. Det bör nämnas att årets mästerskapstävling var nära att bli inhiberad p.g.a. nattfrost som lagt sig över banan under natten. Starten var tvungen att skjutas upp vilket ledde till att tävlingen kom igång tre timmar senare än beräknat. Detta inverkade inte på humöret hos deltagarna vilket arrangörerna är tacksamma för. Efter att bussen anlänt till Kurk och sakerna lastats ur var det dags för ett glas Mumm i samband med några välkomstord. Trots det kyliga vädret var stämningen på topp och champagnen verkade förhöja den ytterligare. I väntan på att tävlingen skulle dra igång fördrev en del av deltagarna tiden med att öva på rangen medan de som skött sin träning under sommaren förfriskade sig på terrassen. I och med att den tunna frostmanteln smalt blev banan till slut spelbar. Efter att lunchen inmundigats var alla taggade till tusen, äntligen var det dags för tävling. Det var en hop begeistrade spelare som styrde sina steg mot sina öppningshål. Klockan small startskottet, HankGolf 2009 kunde köra igång. Det blev varmare längs med dagen men en frisk kuling höll huvudet kallt. Spelet löpte ganska snabbt och man kunde höra ekot av glädjetjut och bittra stönanden under hela rundan. Det tävlades i bogeypoäng och slagspel. I ett ganska tidigt skede blev det klart vem som skulle åka hem som vinnare i slagspelsklassen medan det krävdes caddiemasterns hjälp för att få fram en vinnare i den andra klassen. Det bör nämnas att vinnarna i båda klasserna var mycket överlägsna. Evenemanget präglades av en positiv stämning som inte hämmades av de små motgångarna. Avslutningsvis vill Hankgolfs styrelse rikta ett stort tack till alla medverkande och önska att vi får se er nästa år igen. HankGolf tackar sin sponsor Mumm Champagne RESULTAT Slagspel 1. William Löflund 78 slag 2. Dina Stolt 81 slag 3. Christoffer Reingoldt 81 slag Poängbogey 1. Oscar Paul 49 poäng 2. Christoffer Reingoldt 37 poäng 3. William Löflund 34 poäng Mumm-Closest to the pin Jan Langenskiöld Longest Drive Dina Stolt Hankeiten 03/09 17

18 STUDIELIV Text: Isabell Mattsson Foto: Max Edin SHS 100-årsdag Röda mattan, svartvita ballonger, stora foton med ögonblick ur studentkårens historia och porslin i långa rader. Detta var synen de knappt 140 gästerna mötte när de steg in i KPMG-salen den 24 september för att fira studentkårens 100-årsdag. Men vad nu, årsfesten var ju i februari? kanske du tänker nu. Det stämmer också, studentkårens stora jubileumsfest med över tusen gäster hölls traditionsenligt den 24 februari. Men, detta är Dagen för näringsfrihetens införande i Finland, inte studentkårens födelsedag. Den 24 september är studentkårens riktiga födelsedag, hur det hela började kan du läsa om i studentkårens historik. Dagen då studentkåren fyllde 100 år ordnades alltså ett födelsedagskalas i form av en smokingmiddag för hankeiter, alumner och inbjudna gäster. Rektor Marianne Stenius var en av dem som glatt deltog i festligheterna: - Min grundinställning är att när det finns anledning att fira så ska man fira. Hur tycker du att studentkårens och högskolans jubileumsår har artat sig? - Jubileumsåret har förlöpt väldigt bra och jag anser att det här inte bara är ett år då vi kommer ihåg vad som hänt och vad vi har gjort, utan det som görs är framför allt en investering i framtiden. Kvällen bjöd på god mat, snapssånger från olika epoker av studentkårens historia, musikframträdanden och tal. Till exempel begärde kårordförande för Handelshögskolans i Stockholm Studentkår, Beatrice Nylund om ordet för att tala till lillasyster Finland. Hennes tolkning av hur det gick till när Finland och Sverige skildes 1809 var kanske inte densamma som gemene mans uppfattning, men betoningen av systerskapet mellan Hanken och Handels och dess studentkårer lyftes hjärtligt fram. Talet avslutades med överlämnande av specialtryckta 1-kronorsmynt med texten Den underbara sagan om ett land på andra sidan havet. Även hedersinspektor Marika Tandis Tandefelt höll ett tal med historiska drag. Hon informerade nämligen om att studentkårens historik snart lanseras och läste upp några godbitar ur den. Bland annat berättade hon om hur hankeiterna 1958 slog världsrekord i sparkcykelåkning på sträckan Åbo - Helsingfors. Tandis berättade hur detta gav upphov till en tävling mellan inte hankeiter och medlemmar av Merkantila klubben som senare spred sig till att innefatta studentorganisationer även i Sverige. I samband med den här berättelsen hade Tandis en överraskning i bakfickan: in kom nämligen kårordförande Pontus Westerback farande på en ljusblå sparkcykel! Som festarrangörerna för övrigt fick vakta resten av kvällarna eftersom våra svenska gäster upprepade gånger försökte lägga vantarna på den 18 Hankeiten 03/09

19 STUDIELIV Hankeiten 03/09 19

20 STUDIELIV Text & foto: Hannu Sääskilahti INTERNATIONAL HELSINKI DAYS Ombytta roller International Helsinki Days är absolut något av det bästa jag fått vara med om av det som studentkåren har att erbjuda, och tro mig, jag har varit med om en hel del. Om du vill vara internationell i en vecka och skapa kontakter världen runt skall du passa på att göra det i februari. I år var jag värd, hostade, för andra gången, denna gång för en söt spansk flicka. Dagen efter att hon for hem blev jag inbjuden att besöka hennes familj i Spanien, vilket jag gjorde i somras. De flesta hankeiter har knappast en aning om vad IHD egentligen är för något. Detta gör sig synligt eftersom det har visat sig vara så svårt att hitta värdar, dvs. hostar. Jag tror att det skulle kunna finnas ett flertal intresserade hostar även på Hanken, om fler visste vad det går ut på. I sin korthet handlar det hela om att studentkåren skickar inbjudningar till alla Hankens samarbetsavtalsuniversitet runtom i världen och berättar om möjligheten att komma och bekanta sig med Hanken och Helsingfors i en veckas tid i februari, i en internationell miljö med deltagare från hela världen. I över 20 år har studentkåren fixat ett team som ordnar program för veckan. Idén är att vi hankeiter skall vara värdar för en trevlig kille eller tjej och låna denne en soffa samt fixa fram frukost varje dag under en veckas tid. Som värd får man sedan delta i några evenemang under veckan beroende på eget initiativ så kan man delta lite mer också. De två första åren på studentkåren blev jag som chefredaktör inbjuden till olika evenemang och tyckte det var mycket trevligt. Min dåvarande sambo ville inte att någon skulle komma och bo hos oss så mitt första inhysande fick vänta. Under dessa två år lärde jag mig en hel del och bestämde mig för att önska att få inhysa en flicka 2008 (flickorna lär vara lite lugnare och eftersom jag jobbar vill jag kunna sova nätterna mitt i veckan). Det är säkert bra att här konstatera att alla gäster får ett brev där de ges en möjlighet att önska att få bo hos någon av samma kön. I februari 2008 fick jag besök av två flickor från Ukraina och veckan var minst sagt intressant och lärorik. Inför årets IHD bestämde jag mig att inte ta två tjejer för att se om upplevelsen blir något annorlunda, jag fick en ung flicka, Carmen, från Barcelona. Hon hade hört om IHD genom sin engelskalärare och tänkte att det skulle göra henne gott att få prata engelska i en veckas tid. Hon köpte flygbiljetterna med sina sista besparingar från sommarjobbet. Till föräldrarna berättade hon inget om att hon inte svarat på brevet gällande önskemål om värden. Hon tänkte att hon inte ville vara till extra besvär med onödiga önskemål. Dagen efter att Carmen åkt hem tackade hennes mamma mig och bjöd mig till Spanien. Jag reste till Barcelona för 16 dagar i juli. Första veckan bodde jag och Carmen hos hennes bror och hans sambo och efter det hemma hos henne. Då jag köpte flygbiljetterna visste hon inte sin tidtabell för hela sommaren, så när jag var där hade hon jobb och bilskola nästan varje dag. I praktiken var det alltså helt ombytta roller, hennes familj var mitt IHD-team som ordnade program åt mig (allt från bowling 20 Hankeiten 03/09

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1

Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Jonna Mäenpää Internationell koordinator Utlandsterminen Utlandsterminen kan utföras som: 1. Utbytesstudier» en termin»

Läs mer

Individuell studieplan (ISP): Instruktioner

Individuell studieplan (ISP): Instruktioner Individuell studieplan (ISP): Instruktioner Innehåll Individuell studieplan (ISP): Instruktioner... 1 Individuell studieplan (ISP)... 2 ISP:n för kandidatexamen... 2 Steg för steg anvisningar för ifyllande

Läs mer

Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors. Studiebyrån, våren 2015. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.

Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors. Studiebyrån, våren 2015. Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken. Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors Studiebyrån, våren 2015 Dagens tema» Huvudämnesval Examenskraven ISP:en och huvudämnesvalet» Studieplanering» Karriärplanering Huvudämnet i examen» Minst

Läs mer

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen Studiebyrån Snart kandidat?» Då du avlagt alla kurser som krävs för kandidatexamen ska du ansöka om kandidatbetyg.»

Läs mer

Behörighetskrav och urvalsprocess för utbytesstudier vid Svenska handelshögskolans samarbetsuniversitet

Behörighetskrav och urvalsprocess för utbytesstudier vid Svenska handelshögskolans samarbetsuniversitet Behörighetskrav och urvalsprocess för utbytesstudier vid Svenska handelshögskolans samarbetsuniversitet För vem gäller reglerna? Reglerna gäller för alla studenter som omfattas av en utlandstermin i kandidatexamen,

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Att tänka på före avfärden

Att tänka på före avfärden Handelshögskolan i Stockholm Våren 2006 Att tänka på före avfärden Eftersom Stockholm som stad är ganska bekant till de flesta, finns det inte så värst mycket man måste tänka på före avfärden. Handels

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier

Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Barbro Molander Anmälan mot Lunds universitet avseende utbytesstudier Anmälan NN har i anmälan till Högskoleverket anfört bl.a. följande. Han är inskriven

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015)

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Innehåll 1 Viktiga flikar för egenläraren... 2 1.1 Fliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.1 Underfliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.2 Underfliken Egenlärarens granskningar...

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Sammandrag fra n gruppdiskussionerna

Sammandrag fra n gruppdiskussionerna PM 4/2012 1 (5) och Aaltos tutorutbildningar 2012 Sammandrag fra n gruppdiskussionerna Hur kan tutorn stödja phuxarnas studieförmåga? Resurser o tillräcklig sömn o svettig motion 3 ggr i veckan o att röra

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Studerande i fjordernas och trollens land

Studerande i fjordernas och trollens land Studerande i fjordernas och trollens land Att studera utomlands är en vacker och spännande upplevelse. Det ger dig möjlighet att träffa och umgås med människor från många olika delar av världen, skaffa

Läs mer

International Office (IO)

International Office (IO) International Office (IO) http://lnu.se/student/studera-utomlands/mobilitetsgruppen Jobbar med utresande utbytesstudenter och inresande utbytesstudenter. Vi på International Office är 5 internationella

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Hallå! Som ni märker så har infobladet fått sig en ny layout. Jag hoppas att den uppskattas och ni får mer än gärna lämna feedback till mig!

Hallå! Som ni märker så har infobladet fått sig en ny layout. Jag hoppas att den uppskattas och ni får mer än gärna lämna feedback till mig! Hallå! Som ni märker så har infobladet fått sig en ny layout. Jag hoppas att den uppskattas och ni får mer än gärna lämna feedback till mig! Givetvis hoppas jag att ni har eller har haft en riktigt trevlig

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Öppna universitetet. Bekanta dig med Öppna universitetet 3 augusti kl 16.30 i sal 309

Öppna universitetet. Bekanta dig med Öppna universitetet 3 augusti kl 16.30 i sal 309 Bekanta dig med Öppna universitetet 3 augusti kl 16.30 i sal 309 Allmän information» Inga formella krav på tidigare utbildning» Undervisningen motsvarar Hankens examensfordringar, det är dock inte möjligt

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Annika Holm 013-282615 Jessica Yeh 013-281202 Origo, rum 2201 international@lith.liu.se Vilka är vi och vad gör vi? Vi är internationella

Läs mer

EXAMENSSTADGA FÖR GRUNDEXAMINA VID TEATERHÖGSKOLAN

EXAMENSSTADGA FÖR GRUNDEXAMINA VID TEATERHÖGSKOLAN 1 EXAMENSSTADGA FÖR GRUNDEXAMINA VID TEATERHÖGSKOLAN I kap. Allmänna bestämmelser 1 Man kan studera vid universitetet som 1. grundexamensstuderande vars studier leder till avläggande av kandidat eller

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Välkommen till specialiseringsvalsinformation

Välkommen till specialiseringsvalsinformation Välkommen till specialiseringsvalsinformation Agenda för detta informationspass Kl. 13.15-14.00 Examina Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik Platsgaranti Hur man söker kurser till hösten Vilket

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12.

Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Avdelningen för sociala studier 2011-05-03 Principer och riktlinjer för praktik och uppsatsarbete utomlands HT11 och VT12. Universitetsövergripande riktlinjer Internationalisering är ett viktigt kvalitetsmål

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 150302 Samhällsvetarsektionen

Protokoll styrelsemöte 150302 Samhällsvetarsektionen Närvaro Eva Vargas, ordförande Ebba Jacobsson, vice ordförande Anton Rundström, ledamot Jonathan Thor, ledamot Eric Insulahn, ledamot Karolina Mildgrim, ledamot. Anslöt 13.25 Joel Furvik, ledamot. Lämnade

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen Balkongprojektet, sommaren 2011 Balkongprojektet är en ungdomssatsning från Kultur och Fritid där ungdomar ordnar event för andra ungdomar som inte har något att göra. Det kan innefatta volleybollturneringar,

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Anmälan NN har i en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) riktat

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan.

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan. Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER

Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Allt om högskolestudier på studera.nu BRA ATT VETA OM HÖGSKOLESTUDIER Universitets- och högskolerådet ansvarar för att informera om högskolestudier i Sverige, men också om studier utomlands och utlandspraktik.

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet En förnyare av forskning och utbildning Från LiU - Ut i världen! Informationspass för nominerade LiTH-studenter 2013-12-10 Jessica Yeh och Annika Holm, rum 2201 i Origo international@lith.liu.se

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Antaget av LinTeks fullmäktige den 3 mars 2015 2 (9) Inledning Verksamhetsplanen beslutas av kårfullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka kårfullmäktige styr LinTek.

Läs mer

Syfte och mål... 1. Utmaningar... 2. Svenska handelshögskolans studentkårs kommunikation... 3

Syfte och mål... 1. Utmaningar... 2. Svenska handelshögskolans studentkårs kommunikation... 3 Kommunikationsstrategi 2011 2013 Syfte och mål... 1 Utmaningar... 2 Svenska handelshögskolans studentkårs kommunikation... 3 Intern kommunikation mellan studentkåren och dess medlemmar... 3 Struktur...

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen

Juridicum. Juridiska institutionen. Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Informationsmöte inför ansökan om utlandsstudier via juridiska institutionen Sandra Fagerlund, Maria Fotiadis Forssjö 2014-05-13 Juridicum Juridiska institutionen Agenda Allmän information Kurser på engelska?

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer