HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunstyrelsen Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunstyrelsen 2010-10-12 41-2008. Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009-2013"

Transkript

1 1 Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN INLEDNING Kommunfullmäktige antog den 18 juni 2009 Östersunds kommuns tillväxtprogram och för att möjliggöra genomförandet har en handlingsplan tagits fram för de tre framgångsfaktorerna näringslivsutveckling, attraktivt Östersund och infrastruktur. Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari att utarbeta ett nytt tillväxtprogram för perioden Syftet med programmet är att peka ut de utvecklingsområden som ska skapa tillväxt de närmaste åren. Programmet har utarbetats i nära samverkan med företrädare för näringslivet, studentkåren, ungdomsrådet, Mittuniversitetet, besöksnäringen, handeln samt ideella organisationer i en bred samhällsdialog som omfattade ett 30- tal möten med sammanlagt cirka tusen personer. Efter samhällsdialog, omvärldsanalys och studier av styrdokument har synpunkter och förslag analyserats, bearbetats och slutligen formulerats i Tillväxtprogram Programmet är styrande för kommunens utvecklingsarbete. I samband med att programmet antogs av kommunfullmäktige beslutades att en konkret handlingsplan skulle utarbetas som visar på hur programmet ska genomföras i praktiken. Förutom de åtgärder som pekas ut i handlingsplanen genomförs i kommunen ett stort antal åtgärder och aktiviteter som ryms inom ramen för tillväxtprogrammet så som arena, Storsjö strand och fortsatt utveckling av skidstadion (se kartläggning i bilaga). Utgångspunkten i tillväxtprogrammet är att åstadkomma tillväxt genom en aktiv näringslivspolitik och en god service till företag och medborgare. Tillväxtprogrammet och dess handlingsplan ska ligga till grund för kommunens övriga planering, till exempel länsutvecklingsprogram. Det är med utgångspunkt från tillväxtprogrammet kommunen fortsättningsvis behandlar projektansökningar och åtgärdsförslag. Projekten måste överensstämma med tillväxtprogrammets prioriteringar för att nå optimal effekt. Östersunds kommun har en central roll i kommunens och länets utveckling som koordinator och pådrivare. Genom att ta en mer aktiv och offensiv roll som samhällsutvecklare påverkar och driver kommunen utveckling. Samverkan med det lokala näringslivet, sociala ekonomins aktörer, universitetet, myndigheter med flera är förutsättning för tillväxt och utveckling.

2 2 2. HANDLINGSPLAN Arbetet med framtagandet av handlingsplanen för tillväxtprogrammet har genomförts med följande organisation: Ledningsgrupp Styrgrupp Referensgrupp Utvecklingsutskottet Kommundirektör Utvecklingschef Näringslivschef Näringslivsrådet Kommunledningsgruppen Förslaget till handlingsplan är framtaget i samarbete med fyra delprojektledare för de olika områdena: Näringslivsutveckling Erik Malm Attraktivt Östersund Eva Zetterström Blixth Infrastruktur (transport) Sven-Olof Gustafsson Bostäder Tomas Johansson Området bostäder har framarbetats med stöd av en projektgrupp bestående av representanter från branschen, där gruppen lämnat ett samlat förslag. Övriga områden har framarbetat sina förslag genom möten med berörda parter och sedan sammanställt sina underlag. Under hela processen har arbetet redovisats och kommunicerats till utvecklingsutskottet regelbundet. Näringslivsrådet och kommunledningsgruppen har fungerat som referensgrupper. Aktiviteterna i handlingsplanen finns i en samlad sammanställning i bifogad handlingsplan. I detta dokument beskrivs åtgärderna fördjupat. För finansiering av aktiviteterna i handlingsplanen överlämnas majoriteten av förslagen till kommande budgetberedning. För vissa aktiviteter har enskilda beslut redan fattats eller kommer att fattas och en del aktiviteter finansieras i ordinarie verksamhet. Utöver det pågår arbete med att se över vilka möjligheter som finns att förstärka finansieringen med externa medel, till exempel från strukturfonderna. 2.1 Näringslivsutveckling I arbetet med denna framgångsfaktor har ett stort antal förslag på aktiviteter framkommit. Styr- och ledningsgruppen har kommit fram till att det är dessa åtta aktiviteter som kommunstyrelsen föreslås prioritera. Aktivitet: Vision Under hela processen med arbetet med tillväxtprogrammet har frågan om en vision för Östersund kommit upp i olika sammanhang. Den har delvis

3 3 lyfts som ett behov av en samlad vision som visar var Östersund i sin helhet är på väg och strävar mot och delvis har det framkommit förslag om visioner för specifika områden, som till exempel företagande och bostadsbyggande. För Östersunds kommun som organisation finns sedan flera år tillbaka visionen: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Den visionen präglar arbetet i kommunen, men har inte på ett så tydligt sätt kommunicerats ut till det omgivande samhället, vilket kan vara en orsak till att en vision efterfrågas. Vad gäller den befintliga visionen är det också viktigt att fundera på om den sätter fingret på det. Är den attraktiv, enkel, slagkraftig och engagerande på rätt sätt. Det finns några alternativa tillvägagångssätt för att jobba vidare med frågan: 1) Inarbeta arbetet med visionen i framtagandet av den nya översiktsplanen 2) Starta upp en helt ny, separat process för att ta fram en ny vision 3) Använda befintlig vision och i högre utsträckning kommunicera den utåt Fördelen med alternativ ett är att framtagandet av den nya översiktsplanen innefattar moment med dialog med medborgarna och att det skulle kunna vara ett sätt att samtidigt få igång en diskussion kring en vision. Nackdelen med att väva in visionsarbetet i arbetet med översiktsplanen är att översiktsplanen i mångt och mycket är styrd till form och innehåll på ett sätt som kan begränsa visionsarbetet. Alternativ två skulle innebära en stor process med en ny samhällsdialog ganska snart efter den stora samhällsdialog som låg till grund för tillväxtprogrammet. Alternativ tre innebär att den nuvarande visionen tas till vara, men samtidigt går kommunen miste om möjligheten att ta fram en vision i dialog med medborgarna. Östersunds identitet ligger mycket i att kommunen finns i en otroligt attraktiv omgivning som ger en möjlighet till ett rikt liv. Detta ska vi ta fasta på och trycka på, vi är en glad och hurtig stad med ett rikt kultur- och matliv samt ekonomiska muskler. Staden har en stark miljöprofil som kommuniceras utåt. Vår tydliga målgrupp är kreativa, entreprenöriella, sportiga och kulturella personer som ställer höga krav på ett flexibelt och rörligt liv, som kan jobba vart som helst i världen men ser Östersund som sin bas. Kommunledningsförvaltningen föreslår att det fortsatta visionsarbetet utgår från befintlig vision och att fokus läggs på att kommunicera den såväl externt som internt.

4 4 Aktivitet: Utbildning av ledare i kommunikation och coachning samt införa medlyssning som utvecklings- och kvalitetsverktyg Denna utbildning är nära sammankopplad med genomförandet av kommunikationsutbildningen. De ledare som är aktuella är i första hand de vars personal har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll. Utbildningen ska ge ledarna ytterligare verktyg för att kunna stödja sina medarbetare i att bli ännu bättre vad gäller service, kommunikation och bemötande. Detta kan med fördel även bli en del av ledarprogrammet och ge ledare i hela organisationen viktiga verktyg i sitt arbete. Medlyssning införs som ett verktyg utveckling för de tjänstemän som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll, främst tjänstemän som möter företag i rollen som myndighetsutövare. Medlyssning är ett verktyg för att utveckla och förbättra bemötandet mot kunden/brukaren/företagaren. Medlyssningen genomförs av chef och/eller oberoende coach och är ett sätt att göra medarbetarna mer medvetna om sitt sätt att bemöta kunden/brukaren/företagaren där chefen och medarbetaren tillsammans reflekterar över vad som sades, på vilket sätt och vad som skulle kunna göras och sägas annorlunda. Utbildning av ledare i kommunikation och coachning genomförs. Medlyssning införs som utvecklings- och kvalitetsverktyg. Aktivitet: Kommunikationsutbildning bemötande, utveckling och fördjupad insikt Utbildning som baseras på att få en insikt och förståelse i olika kundtyper och deras agerande. Workshops med frågeställningar om vem som är uppdragsgivaren, hur man själv vill bli bemött, förväntningar på en myndighet, förbättringspotential, worse case-scenario och mediainsikt. Utbildningen genomförs med fördel i mindre grupper och innehåller moment med möjlighet till personlig analys och reflektion. Detta bygger vidare på det arbete som inletts i och med införandet av företagslotsen och genomförandet av utbildningen i konsultativt arbetssätt. Målgrupp för utbildningen är de tjänstemän inom Östersunds kommun som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll och omfattar cirka 100 personer. Denna aktivitet är nära sammankopplad med kommunikationsutbildningen för ledare. Kommunikationsutbildningen genomförs. Aktivitet: Nyckelkundsprocess (Key Account Process) Arbetsmetod som strukturerar upp kontakterna med företagen i Östersunds kommun. Det gäller huvudsakligen de företagskontakter som sker via när-

5 5 ingslivskontoret. Kunderna delas upp i en matris efter de kriterier man själv väljer, till exempel storlek, bransch, antal anställda, ålder på företagaren, huvudkontorets placering och omsättning. Utifrån matrisen görs en besöksoch bearbetningsprocess. På det sättet säkerställs att alla typer av företag med olika förutsättningar får kontakt med kommunen. Genomgången resulterar i en kundlista med ett systematiserat besöksupplägg per roll och tjänst. Där till exempel kundgrupp A är företag med mer än 100 anställda, huvudkontor i Östersund och har huvuddelen av sina kunder på en internationell marknad, kundgrupp B är företag med mer än 100 anställda och huvudkontor utanför Östersund, kundgrupp C anställda med kunder främst i Jämtland och så vidare. Utifrån de olika kundgrupperna bestäms sedan på vilket sätt kommunen ska söka kontakt med företagen i kommunen. För kundgrupp A kan till exempel företag i den kategorin få besök av utvecklingsutskottet en gång/år, näringslivschef en gång/år och för kundgrupp C kan till exempel den kategorin företag besökas av näringslivssekreterare en gång/år. Kategoriseringen är ännu inte fastställd och genomgången av företagen inte genomförd, så detta är enbart exempel på hur kundkategoriseringen kan gå till. I samband med detta görs modellen för besöksbearbetning om. I samband med inrättandet av företagslotsen inleddes arbetet med att få fler tjänstemän med företagskontakter att göra företagsbesök för att få större insikt och kunskap i olika företags verksamheter och förutsättningar. Grundtanken är att det ska vara företagsbesök som inte genomförs i en myndighetsutövande roll. Det har dock varit svårt att få igång detta och det behövs en modell med låga trösklar för att få ut fler på företagsbesök. Den nya modellen bygger på att berörda tjänstemän följer med på företagsbesök. Berörda tjänstemän är de som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll. Genom att följa med på ordinarie besök som genomförs av bland annat näringslivskontoret och avdelningen för miljö och hälsa avdramatiseras besöken, samtidigt som fler får en bredare kunskap om företagande och det lokala näringslivets förutsättningar. Nyckelkundsprocess införs om arbetsmetod för att systematisera och kategorisera arbetet mot företagen i kommunen. Modellen för besöksbearbetning hos företag bygger på medbesök. Aktivitet: Etableringssatsning Etableringssatsningen ska innehålla konkreta aktiviteter för att få hit fler verksamheter, i form av för Östersund investeringar i nya företag och utveckling av befintliga företag. Diskussioner förs i länet om möjligheten att genomföra etableringsprojektet gemensamt med hela eller delar av länet. Etableringsprojektet genomförs med fokus på att skapa ett ökat nationellt och internationellt intresse för Jämtland, bygga långvariga kontakter, visa intresse och få nya aktörer inom några av områdena tjänste-, industri-, ener-

6 6 gi-, rese- och handelssektorn, mässor och marknadsföring, stödja befintliga företag i de upphandlingar som görs, samarbete med fastighetsägare och ta fram konkreta möjligheter tillsammans, samordna och göra konkreta åtgärder för högre kompetens och idégivning. Etableringssatsning genomförs i samverkan med hela eller delar av länet. Aktivitet: Kommunikation plattform, miljöbudskap och näringslivsfrågor Under 2011 kommer Östersunds kommuns kommunikationsplattform att ses över. Den är en viktig del av infrastrukturen för att kommunicera med omgivande samhälle och lägger grunden för kommunens kommunikation i helhet. En förstärkning har skett på kommunledningsförvaltningen för att i högre utsträckning kunna arbeta med att profilera Östersund nationellt genom aktivt PR-arbete. Miljöbudskapet lyfts fram ytterligare i profileringen av vinterstaden Östersund. Östersunds kommuns kommunikationsplattform ses över och omarbetas under Miljöbudskapet lyfts fram mer och oftare i profileringen av vinterstaden Östersund. Aktivitet: Destinationsutveckling Evenemangsutveckling är en viktig del för fortsatt utveckling av Östersund som destination. Östersund behöver aktivt arbeta för att fler större evenemang ska äga rum i kommunen, såväl inom idrott som inom kultur. Formerna för att driva på evenemangsutvecklingen behöver klargöras för att uppnå ett brett samarbete inom kommunen och i länet i stort. En fortsatt förstärkning och utveckling av evenemangskompetensen i kommunen är nödvändig. Destinationsbolaget Östersund Destination AB har startats upp under våren 2010 och är ett initiativ från näringslivet. Östersunds kommun för fortsatta diskussioner med branschen om det fortsatta arbetet. Turist- och kongressbyrån i Östersund AB kommer arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget och framtida strategier för besöksnäringen utvecklas i dialog. Östersunds kommun ska aktivt arbeta för att fler stora evenemang arrangeras i kommunen.

7 7 Aktivitet: Skola och näringsliv Barn- och utbildningsförvaltningen inledde under 2008 arbetet med att omforma arbetet med skola näringsliv och det är fortfarande under utveckling. Arbetet innehåller ett koncept för varje ålder där eleverna från förskolan och genom hela grundskolan på olika sätt får möta arbetslivet genom studiebesök, prao, kontaktföretag med mera. Just nu ligger fokus främst på årskurs åtta och nio. En viktig nyckel för framgång i arbetet är att hitta bra metoder för att systematisera och administrera kontakterna med företag/arbetsplatser som erbjuder prao, praktik med mera, vilket kan lösas genom en IT-plattform för samverkan skola-arbetsliv. Ett viktigt syfte med IT-plattformen är att underlätta för företagen/arbetsplatserna då de på ett enkelt sätt i systemet kan registrera hur länge, hur många, hur ofta etcetera som de kan ta emot praktikanter. För bästa effekt på IT-plattformen är det viktigt att fler parter än grundskolan använder den. Det är många aktörer som är ute efter praktikplatser på företag/arbetsplatser och genom att så många praktikplatser som möjligt förmedlas genom samma kanal underlättar det för företagen/arbetsplatserna. Det finns goda exempel i Sverige på lyckade samarbeten kring detta. I ett första steg bör detta vara en kommungemensam satsning där bland annat integrationsenheten och vuxenutbildningen är viktiga aktörer. Utanför den kommunala organisationen är Jämtlands gymnasieförbund och Mittuniversitetet viktiga samarbetspartners. På gymnasieskolan är målsättningen att alla elever ska få information från Ung företagsamhet, för att på det viset ge fler elever möjligheten att driva UF-företag. På gymnasieskolan ska även seminarier/workshops genomföras för lärare med fokus på ökad kunskap om olika delar av näringslivet. Den nya gymnasieskolan, GY2011, kommer att innebära ökat fokus på entreprenörskap på alla utbildningsprogram. IT-plattform för samverkan skola-arbetsliv införs i ett första steg i en kommungemensam satsning och med målsättning att även berörda aktörer utanför den egna organisationen ska delta i samarbetet på sikt. Alla elever inom Jämtlands gymnasieförbund får information om Ung företagsamhet och möjligheten att driva UF-företag. Seminarier/workshops genomförs för lärare på alla skolnivåer för ökad kunskap om olika delar av näringslivet. 2.2 Attraktivt Östersund Grunden för ett attraktivt Östersund är att kommunen kan ge medborgarna en god kommunal service i form av bland annat bra barnomsorg, skola, omsorg om de äldre och människor med behov av stöd, rikt kultur- och fritidsutbud, hög kvalitet på luft och vatten, goda förutsättningar för ett attraktivt boende, goda kommunikationer och en attraktiv samhällsmiljö.

8 8 Aktivitet: Ambassadörer Syftet med ambassadörer/vältalare är att få dessa att prata gott om Östersund i olika sammanhang utanför länet. Den förväntade effekten och målet är att Östersund får fler som blir intresserade och nyfikna på kommunen och vill besöka, flytta hit och starta företag här. Ambassadörerna kan exempelvis vara idrottsstjärnor, kulturpersonligheter, Jämtlandsakademien och studentambassadörer. Det finns många olika sätt att jobba med ambassadörer, som till exempel genom att erbjuda ambassadörerna utbildning eller att ambassadörerna bjuds in till kommunen en till två gånger per år där de i samband med lunch får information om allt positivt som händer i kommunen och lyfter fram deras viktiga roll som goda ambassadörer för regionen. Som komplement kan nyhetsbrev med aktuell information skickas ut till viktiga ambassadörsgrupper. Det finns fler initiativ för att arbeta med ambassadörer som verktyg i marknadsföringen. Jämtland Härjedalen Turism har tillsammans med Länsstyrelsen initierat ett arbete med ambassadörskap. Även LRF har anammat idén om ambassadörskap i projektet Jämtland på rätt spår, där de bland annat vill använda sig av idrottsstjärnor som ambassadörer. Det är viktigt att det arbete som görs i Östersunds kommun görs i dialog och samverkan med övriga aktörer, för bästa effekt. Östersunds kommun börjar arbeta med ambassadörer som ytterligare en metod för marknadsföring av Östersund. Aktivitet: Inflyttarservice Inflyttarservice är en redan befintlig verksamhet vars vikt lyfts fram särskilt genom att få plats i handlingsplanen för tillväxtprogrammet. Från och med halvårsskiftet 2010 kommer inflyttarservice organisatoriskt att finnas på enheten information och sekreterarservice, kommunledningsförvaltningen. Fortsatt satsning på inflyttarservice. Aktivitet: Centrumutveckling Utvecklingen av centrum bör huvudsakligen ske utifrån att skapa strukturer för bästa möjliga utnyttjande av centrum och inte i för hög utsträckning fokusera på enskilda arrangemang. Berörda intressenter, så som fastighetsägare, näringsidkare, kommuntjänstemän och kulturföreträdare, behöver mötas för att inspireras, samordna, samverka och utveckla. Initiativ till projekt för fortsatt utveckling av centrum är taget inom kommunen och projektdirektiv är under upprättande. City Östersund är samordnare för utveckling av stadskärnan. City Östersund är en ekonomisk förening som drivs gemensamt av Östersunds kommun, Fastighetsägarna och Svensk Handel Östersund (tidigare STÖK).

9 9 Projektdirektiv för fortsatt centrumutveckling utarbetas och läggs fram för beslut i september Aktivitet: Områdesutveckling Att arbeta aktivt med lokal områdesutveckling och närdemokrati är ett sätt att skapa inflytande i vardagen för invånarna. Det finns ett flertal kommuner i Sverige som har bedrivit framgångsrikt arbete med områdesutveckling som kan fungera som goda förebilder för Östersund. Områdesutveckling är ett bra verktyg för att i praktiken arbeta med folkhälsofrågor och Agenda 21. Ett eller ett par områden bör väljas ut, för att kunna fokusera och pröva metoder. Landsbygdsutvecklingen kan i mångt och mycket ses som områdesutveckling. Ansvaret för det fortsatta arbetet med områdesutveckling läggs på främjandegruppen. Utvecklingsutskottet får i uppdrag att utveckla arbetet med områdesutveckling. Även för landsbygden bör motsvarande arbete med områdesutveckling ske i samråd med berörda intressenter och där är Leader Storsjöbygden en viktig resurs. Aktivitet: Nya utbildningar Dialog med Mittuniversitetet kring vad Östersunds kommun kan göra tillsammans med universitetet för att skapa fler attraktiva utbildningar. Utbildningar som varit uppe för diskussion är bland annat sjukgymnastik och energi (förnyelsebar energi, vindkraft). Möte med Mittuniversitetets ledning är inplanerat i juni Från näringslivet uttrycks ett behov av att utveckla utbildningar inom teknik, främst fordonsteknik, och IT-utbildningar i länet, då det är svårt att hitta personal med rätt utbildning och kompetens och det på eftergymnasial nivå enbart finns ett fåtal utbildningar inom teknikområdet. I dialog med Mittuniversitetet och näringslivet hitta vägar för att utveckla och bredda utbildningsutbudet i Östersunds kommun. Aktivitet: Fortsatt utveckling av nationellt vintersportcentrum Nationellt Vintersportcentrum vid campus Östersund är en centrumbildning vid Mittuniversitetet. Det är en helt unik miljö med test- och labutrustning för elitidrottens behov. Svenska Olympiska Kommittén har sin testverksamhet förlagd till Vintersportcentrum och dessutom bedrivs forskning kring bland annat biomekanik och idrottslig prestationsutveckling. Elitidrottens behov är också en grogrund för kunskaps-, teknik- och breddidrott

10 10 samt folkhälsa. Den idrottsvetenskapliga utbildningen har också, av naturliga skäl, en stark koppling till Vintersportcentrum. Nationellt Vintersportcentrum har tidigare bedrivits som ett strukturfondsprojekt med Jämtland-Härjedalens idrottsförbund som huvudman i samarbete med Mittuniversitetet. Vintersportcentrum säljer även tjänster inom främst området tester och träningsrådgivning till Sveriges Olympiska Kommitté, Skid- och Skidskytteuniversitetet, Riksidrottsgymnasier med flera. Kommunstyrelsen fattade den 13 april 2010 beslut om en strategisk satsning på nationellt vintersportcentrum 2010, som bland annat innefattar en fortsatt utveckling av befintlig verksamhet och utveckling av nya labbmiljöer. Utöver detta genomförs tre pilotprojekt i samarbete med Östersunds kommun med fokus på kompetensutveckling, nutrition och återhämtning. Östersunds kommun ska tillsammans med Mittuniversitetet utarbeta en långsiktig strategi, för att säkerställa Nationellt vintersportcentrums verksamhet i Östersund även i framtiden. 2.3 Infrastruktur och bostäder Transportinfrastruktur Planen har uppdelats i åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar, åtgärder som innebär ett behov av kommunalt stöd samt åtgärder som innebär ett behov av kommunalt engagemang och intresse. Sammantaget innebär planen aktiviteter som innebär kostnader om flera hundra miljoner kronor, som dock bara till en mindre del finansieras av kommunen, men där kommunens roll som opinionsbildare är viktig. De åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar beskrivs mer detaljerat i följande text och de övriga åtgärderna finns sammanställt i bifogad bilaga. Det innebär bland annat att huvudansvaret för de åtgärder som innebär förbättrade möjligheter att ta sig med tåg till, från och via Stockholm främst ligger hos andra aktörer, men kommunen spelar en viktig roll som bland annat påverkansaktör. Planen för infrastruktur har sin tyngdpunkt i åtgärder som ger bättre förutsättningar för företagsutveckling. Dessutom föreslås åtgärder som innebär ambitioner för att få säkrare och tryggare transporter och transporter med högre komfort. Förkortade restider har bedömts ha stor betydelse för såväl besöksnäringen som företagens utvecklingsmöjligheter. Bra förutsättningar för godstransporter är likaledes av stor betydelse för företagens förutsättningar att utvecklas i kommunen. Slutligen har åtgärder som innebär bättre förutsättningar för nya marknader såväl för flyg som för tåg föreslagits. De åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar beskrivs mer utförligt i det följande.

11 11 Aktivitet: Förbättrad teknik I samarbete med Trafikverket bör berörda kommuner längs Mittbanan minska antalet obevakade järnvägsövergångar. Av tradition finns många passager, främst där åkerarealer finns på båda sidor om järnvägen. Övergångarna innebär att tågen måste sänka hastigheten, vilket innebär väsentligt längre transporttider (exempelvis Sundsvall-Östersund en potential på mer än 15 minuter, respektive Östersund-Åre mer än 10 minuter). Åtgärderna innebär att övergångarna minskas till antalet, främst genom att parallella vägar anläggs längs banan. Inledande möten mellan Trafikverket, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner genomförs 2010 i syfte att underlätta åtgärderna. Ett minskat antal plankorsningar innebär att restiderna minskas kraftigt, vilket kan innebära fler besökare ur turistisk synpunkt. Minskade restider innebär en regionförstoring, vilket kan medverka till ett ökat antal arbetstillfällen/ökad befolkning i kommunen då bland annat arbetspendling underlättas. Regionförstoringen innebär också att flera lokala arbetsmarknader kan kopplas samman, vilket kan innebära bättre förutsättningar för tillväxt genom den utvidgade arbetsmarknadsregionen. Kommunens insats innebär främst åtgärder ur planeringssynpunkt. Investeringar i nya bevakade övergångar belastar Trafikverket och totalkostnaden beräknas till minst 5 miljoner kronor. Kommunens insatser behövs också för förhandlingar med markägare. Kommunens kostnader i form av arbetstid har ej varit möjliga att beräkna. Kommunen avsätter den arbetstid som erfordras. Aktivitet: Etablering av kombiterminal En etablering av en så kallad kombiterminal för godshantering bedöms ha betydelse för att tillskapa en effektiv och miljöanpassad godshantering. Denna rationalisering av godstransporterna bör kunna bidra till näringslivsutveckling med flera arbetstillfällen i kommunen. En kombiterminal i Östersunds kommun bedöms av Trafikverket vara av sådan betydelse att platsen föreslås skyddas som riksintresse. Ett antal alternativa lägen för en kombiterminal har utretts i Brunflo och Lugnvik. Haxäng har bedömts som mest ekonomiskt genomförbart, medan Lugnvik ej bedömts som tekniskt genomförbart och med sämre utvecklingsmöjligheter. Kostnaden bedömdes av en utredningsgrupp till ca 6,2 miljoner kronor, dock har den fortsatta projekteringen medfört att grundförstärkningen av marken i Haxäng fördyrat projektet till miljoner kronor. Förutsättningarna för val av plats för en kombiterminal kan ha förändrats, då ACB laminat AB i Brunflo numera upphört. Detta kan möjligen öppna nya möjligheter för en etablering av terminalen i detta område genom

12 12 att bättre samordningsmöjligheter, lagringsutrymmen för gods med mera kan uppstå. Kostnaderna för dessa alternativ beräknas kunna uppgå till miljoner kronor för etablering och utöver det kan eventuella driftskostnader tillkomma. Kombiterminalens betydelse för näringslivsutvecklingen i Östersund och regionen är av sådan betydelse att en förnyad genomgång av alternativen ur teknisk synvinkel liksom en förnyad ekonomisk värdering bör ske. Godskundernas behov bör tydliggöras i den fortsatta utredningen. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för etablering av kombiterminalen. Aktivitet: Högre komfort järnvägsvagnar Genom samarbetsorganisationen Norrtåg planeras för nya tåg för att trafikera Mittbanan på sträckan Sundsvall-Östersund-Trondheim. Antalet turer kommer i princip att fördubblas. De nya tågen har inredning med högre komfort än nuvarande tåg. De nya tågen kommer att tas i bruk under augusti Upprustningen bör kunna få fler företag och en större allmänhet att välja tåg som transportmedel. Den högre komforten och möjligheterna genom IT-anpassningar att arbeta på tåget kan generera fler besökare till Östersund, men även ett ökat antal arbetstillfällen/ökad befolkning genom bättre möjligheter till arbetspendling. Kommunen bör aktivt medverka och ta ansvar för visningen av nya tåget för såväl allmänhet som företag. Samarbete bör ske med Norrtåg, men även med projektet Tid för Tåg. Den nya tekniken demonstreras genom utställningar och uppställningar av tåget, med möjlighet till företagsvisningar. Kostnaden för utställningspaketet Norrscen beräknas till kronor kronor avsätts för marknadsföring av de nya tågen. Aktivitet: Förbättrad framkomlighet med mera på vägnätet Framkomligheten liksom säkerheten för vägtrafik längs E14 avses förbättras. Insatserna planeras inom ramen för EU-projektet NECL North East Cargo Link, vilket kommunen delfinansierar med Euro. Inom ramen för projektet avses utredningar kunna genomföras för förbättrad vägstandard Pilgrimstad-Brunflo. En bättre angöring med ny på-/avfart vid Lillänge handelsområde ska utredas. Investeringskostnaderna belastar Trafikverket, men kommunens insatser behövs för inventeringar, planarbete etcetera. Erforderliga medel är redan avsatta.

13 13 Aktivitet: Miljöanpassade transporter Green Highway är ett projekt som syftar till att tillskapa förutsättningar för miljöanpassade resor mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Satsningen sker inom ramen för det så kallade SÖT-samarbetet. Väl utbyggda system för tankning av fossilfria bränslen, eltankstationer för bilar samt förbättrade tågförbindelser genomförs. Ny teknik och nya trafiklösningar kan generera företag och besökare till Östersund, exempelvis för tillverkning av elstolpar/eltankstationer, test och demonstration av elbilar i vintermiljö och utveckling av betalsystem.. Finansiering sker genom kommunala medel vad avser projektet SÖT samt projektmedel för demonstration av elbilar i vintermiljö, där kommunen bidrar med kronor under fyra år och Energimyndigheten ger bidrag. Satsningarna stöds ekonomiskt av Jämtkraft. Kortsiktigt är behovet av medel redan avsatta. Långsiktigt hanteras frågan i kommande Interreg-ansökan avseende SÖTverksamheten Aktivitet: Samverkan med Swedavia Swedavia önskar regelbundna träffar och samrådstillfällen med kommunen och länsstyrelsen, för att stärka samarbetet med flygtrafiken och få en regional förankring för flygtransporter. Swedavia bedömer att samarbetet med berörda kommuner är en förutsättning för utveckling av flygplatsen och flygtransporterna bland annat för mer såväl nationell som internationell trafik, vilket kräver förståelse för flygplatsens miljöpåverkan och behov av skydd. Den kommunala kostnaden utgörs av arbetstid. Genom internationaliseringen öppnas möjligheterna för fler besökare till Östersund och Jämtland. En ökad nationell trafik underlättar arbetspendling till/från Stockholm. En väl utvecklad flygplats bedöms generellt ge möjligheter för fler besökare till kommunen. Flygplatsens utveckling skulle främjas av bättre bussförbindelser dels till flygplatsen dels som sammanbindning mellan de båda sidorna av startbanorna. Detta bör ske genom att en reguljär bussförbindelse öppnas. Bussförbindelsen skall ge bättre transporter för cirka 100 anställda vid flygplatsen, men även höja utvecklingspotentialen för F4-området som helhet. Åtgärden kan ge fler besökare till området och underlätta persontransporterna för anställda. Den kommunala kostnaden kan uppskattas till ca kronor, men kan bli lägre beroende på utnyttjandegrad. Regelbundna träffar och samrådstillfällen med Swedavia införs. Reguljär bussförbindelse öppnas till Åre/Östersund Airport införs, som även binder samman båda sidorna av startbanorna.

14 Bostäder Aktivitet: Vision för Östersund Projektgruppen föreslår att Östersunds kommun tydligare visar sin vision/målsättning på längre sikt. Frågan om vision för Östersund och för specifika fokusområden har lyfts upp i många olika sammanhang i arbetet med tillväxtprogrammet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att Östersunds kommun tar utgångspunkt i befintlig vision och fokuserar på att i högre utsträckning kommunicera denna. Mer om detta finns att läsa under kapitel 2.1 Näringslivsutveckling. Kommunledningsförvaltningen föreslår att det fortsatta visionsarbetet utgår från befintlig vision och att fokus läggs på att kommunicera den såväl externt som internt. Aktivitet: Översyn av översiktsplanen Målen i tillväxtprogram ska inarbetas i kommande översiktplan. Detta bland annat för att möjliggöra ökat bostadsbyggande. Projektdirektiv är under upprättande. Det betyder att översiktsplanen ska redovisa tänkbara visioner för hur Östersund kan se ut i framtiden. Olika utbyggnadsriktningar, både i direkt anslutning till staden och byggande på landsbygden (till exempel på Mariebysidan), ska visas med beskrivningar av konsekvenser vad gäller hållbarhet, säkra trafikförhållanden, möjligheter att ordna kollektivtrafik, tillgång till samhälls- och kommersiell service, grönområden med mera. I översiktsplanen bör kommunen redovisa sitt ställningstagande till vilken mark som ska reserveras för framtida jordbruk och vilken mark som kan tas i anspråk för bebyggelse, rekreation etcetera. De olika alternativa tillväxtområdena bör redovisas på ett sådant sätt att det är lätt att förstå hur staden kan se ut och stimulera till en bred diskussion om bland annat stadens värde, hur den kan växa och vad som ökar respektive minskar attraktionskraften. Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på riksintressen. Östersunds stadskärna utgör ett riksintresse se vidare under rubriken Förtätning och komplettering i centrala lägen. Ny översiktsplan för Östersunds kommun tas fram. Förslag på projektdirektiv för genomförandet utarbetas för beslut hösten Aktivitet: Politiskt ställningstagande för ökat bostadsbyggande Ett uttalat och beslutat politiskt ställningstagande för ett ökat bostadsbyggande klargör kommunens viljeinriktning internt och externt. Detta medför att det tydliggörs att kommunen och alla förvaltningar som arbetar med sta-

15 15 dens utveckling ska verka för att skapa förutsättningar till ett ökat bostadsbyggande. Det betyder att både politiker och tjänstemän ska eftersträva att möjliggöra bostadsprojekt. Kommunens tjänstemän ska ge ett positivt bemötande och aktivt medverka till att projekten kan drivas igenom den kommunala processen så smidigt som möjligt. Detta genom att prioritera att mark för bostadsprojekt detaljplaneläggs och säljs till marknaden på rimliga villkor och att plan- och bygglovprocess går så smidigt som möjligt för byggherrarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen uttalar sig för ett ökat bostadsbyggande för att därmed markera betydelsen av ett ökat bostadsbyggande. Aktivitet: Flexibla detaljplaner Kommunen ska arbeta för att detaljplanerna är exploateringsinriktade, det vill säga flexibla och hållbara över tid. Planerna ska arbetas fram i nära dialog med marknadens aktörer. Det betyder att detaljplaner inte skall vara mer detaljerade än nödvändigt vad gäller utformning och placering av bebyggelse. Om till exempel en plan arbetas fram i dialog med en exploatör bör byggrätter och bestämmelser om bebyggelsens utformning ändå göras så generella att området kan gå att bebygga av en annan exploatör om det ursprungliga projektet inte blir av. För att ge berörda grannar med flera rimlig information om hur de påverkas av kommande bebyggelse och kunna bedöma miljökonsekvenserna måste dock planen redovisa tänkt exploateringsgrad, hushöjder, hur utsikt påverkas med mera. Även planområdets placering (till exempel i kulturhistoriskt känsliga områden) har betydelse för hur generell planen kan göras. Då ett planarbete initieras av en markägare/exploatör sker planarbetet i nära dialog med denne. Även då kommunen planlägger områden på sin egen mark ska marknadens aktörer så fort som möjligt utgöra en part i planläggningen så att detaljplanen blir möjlig att genomföra. Beslut om detaljplaner är myndighetsutövning och förbehållet ansvarig nämnd (miljö- och samhällsnämnden). Kommunstyrelsen uttalar dock en positiv syn på de rekommenderade åtgärderna och uppmanar miljö- och samhällsnämnden att arbeta i förslagens anda. Aktivitet: Förtätning och komplettering i centrala lägen Inventering och genomgång av möjlighet till förtätning av framförallt centrala Östersund. Detta för att öka exploateringsgraden och därmed frigöra attraktiva byggrätter.

16 16 Det betyder att Östersunds centrala del är en levande stadskärna med en bra blandning av bostäder, handel, arbetsplatser med mera. Det som kännetecknar stadskärnan och gör den attraktiv och så speciell att den utgör ett riksintresse är bland annat rutnätsstaden, stadens skala och den stora mängd kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns här. Inom ramen för dessa värden, utan att ta park och rekreationsområden i anspråk, har inventering av kompletterings- och förtätningsmöjligheter för bostäder inletts under våren Det kan till exempel handla om att bygga om kontor eller andra lokaler till bostäder, ersätta öppen markparkering med p-garage och nya bostadshus. Identifiera "döda ytor" som inte nyttjas - trafikytor, markremsor som inte fyller någon egentlig funktion. Finns det saneringsfastigheter som skulle kunna ersättas med ny, mer effektivt markutnyttjande? Kan vissa byggnader bebyggas på med radhus på taket? En utbyggnad av Storsjö strand ger ett tillskott av attraktivt belägna bostäder samtidigt som strandpromenader och parkmark iordningställs. Kommunledningsförvaltningen föreslår att inventering av centrala Östersund görs för att identifiera möjliga attraktiva byggrätter. Aktivitet: Anpassa hyresnivån Projektgruppen har föreslagit att kommunen politiskt ska verka för att hyressättningen bättre anpassas till hyresgästernas egna preferenser. Detta för att minska gapet mellan gammalt och nytt bestånd. Frågan ägs inte av kommunen, men kommunen kan påverka som ägare av Östersundsbostäder. SCB:s statistik över genomsnittlig hyresnivå för allmännyttan visar att Östersundsbostäder har en låg genomsnittlig hyresnivå jämfört med många andra jämförbara allmännyttiga bostadsbolag. Genom att i ett tydligt ägardirektiv långsiktigt tillåta att hyresnivån höjs något mer än vad den höjs i andra städer minskar skillnaden i hyra mellan nyproducerat och befintligt bestånd. Det skapar dessutom bättre ekonomiskt utrymme för Östersundsbostäder att producera nya lägenheter, men också att underhålla befintligt bestånd. De nationella byggbolagen jämför olika orter med varandra och väljer att investera i de orter där de bedömer att riskerna är lägst. Låga vakanser och förhållandevis höga hyresnivåer är positivt i en investerares ögon liksom stadig befolkningstillväxt. Det är inte bara hyresnivån i det gamla beståndet som behöver förändras, utan även nyproducerade bostadshus behöver bli billigare genom konkurrens och effektivisering. Östersundsbostäder, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har redan en gemensam arbetsgrupp som arbetar med att se över hyressättningen, så att

17 17 den i högre utsträckning ska stämma överens med hyresgästernas preferenser. Östersunds kommun uttalar i ägardirektivet till Östersundsbostäder att arbeta för en flexibel och anpassad hyresnivå. Aktivitet: Mark- och planberedskap Kommunen ska arbeta för ännu bättre mark- och planberedskap. Detta för att erbjuda ett brett utbud av attraktiv byggbar mark för olika bostäder. Kommunen ska i sitt ägande av mark stimulera till bostadsbyggande och etableringar i näringslivet. Det betyder att kommunen ska ha en aktiv markpolitik och redan i tidiga skeden vara en aktiv markköpare när attraktiv mark för bostadsbebyggelse är till salu på marknaden. Detta kan gälla både obebyggda markområden, men även saneringsfastigheter i centrala lägen, även om det inte medger omedelbar kostnadstäckning vid till exempel rivning av en industribyggnad för att möjliggöra nya byggrätter för bostäder. Detta för att säkerställa en för kommunen önskvärd utveckling av till exempel ett specifikt område. Genom att kommunen äger mark är aktiva byggherrar inte beroende av att privata markägare är intresserade av att sälja marken till dem. Den mark kommunen äger och exploaterar ska detaljplaneläggas så långt som möjligt i samråd med kommande byggherrar för området så att projektet blir optimerat. Prissättningen av byggrätter för flerbostadshus ska vara rimlig, marknadsanpassad, men ett högt pris ska inte vara den mest prioriterade frågan, till exempel vid markanvisningtävlingar. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. Aktivitet: Hållbart byggande Genom en aktiv markpolitik som innebär att kommunen äger mark kan kommunen ställa högre krav på byggherrarna än vad som är möjligt i en detaljplan vad gäller till exempel energiförbrukning. Kommunen ska därför prioritera och verka för att byggherrar med ett mer energisnålt och hållbart byggande gynnas jämfört med byggande som endast uppfyller samhällets grundkrav. Från delegationen för hållbara städer har Östersunds kommun tilldelats 2,7 miljoner kronor för att utveckla Storsjö strand till en hållbar stadsdel.

18 18 Östersunds kommun ska prioritera och verka för att gynna ett mer energisnålt och hållbart byggande.

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Tillväxtprogram beslutad i kommunfullmäktige , 95

Tillväxtprogram beslutad i kommunfullmäktige , 95 Tillväxtprogram 2009-2013 beslutad i kommunfullmäktige 2009-06-18, 95 En ny värld ligger framför oss! Låt oss visa att vi finns och att vi är att räkna med. Attraktionskraft är nyckelordet och det har

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist :TS 2013-139 1(8) 0.1 2016-06-03 Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist År Benämning Beslutsinstans 2012 Vision 2030 KF 2007 Översiktsplan KF 2013 Fördjupad översiktsplan Nybro stad KF 295,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Näringslivskontor Kommunstyrelsen Sid 1 Näringslivspolitiskt program 2013-2018 Sid 2 Vision 2020 Bollnäs, möjligheternas kommun, har en hållbar utveckling med tillväxt och goda möjligheter till utbildning

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Örebro maj 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Näringspolitiskt program

Näringspolitiskt program Bilaga KA 2012.40.2 Näringspolitiskt program För Malung-Sälens kommun 2012-2014 Ett växande näringsliv en avgörande förutsättning för tillväxt. Näringspolitiskt program Sammanfattning Syftet med det näringspolitiska

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Näringslivspolicy för Hällefors kommun Näringslivspolicy för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1. Syfte...2 2. Målsättning...2 2.1 Differentierat näringsliv.2 2.2 Stödja, utveckla och stimulera entreprenörsanda..3 2.3 Marknadsföring.3 2.4 Erbjuda

Läs mer