HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunstyrelsen Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunstyrelsen 2010-10-12 41-2008. Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2009-2013"

Transkript

1 1 Malin Cederth Wahlström HANDLINGSPLAN - TILLVÄXTPROGRAM FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN INLEDNING Kommunfullmäktige antog den 18 juni 2009 Östersunds kommuns tillväxtprogram och för att möjliggöra genomförandet har en handlingsplan tagits fram för de tre framgångsfaktorerna näringslivsutveckling, attraktivt Östersund och infrastruktur. Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari att utarbeta ett nytt tillväxtprogram för perioden Syftet med programmet är att peka ut de utvecklingsområden som ska skapa tillväxt de närmaste åren. Programmet har utarbetats i nära samverkan med företrädare för näringslivet, studentkåren, ungdomsrådet, Mittuniversitetet, besöksnäringen, handeln samt ideella organisationer i en bred samhällsdialog som omfattade ett 30- tal möten med sammanlagt cirka tusen personer. Efter samhällsdialog, omvärldsanalys och studier av styrdokument har synpunkter och förslag analyserats, bearbetats och slutligen formulerats i Tillväxtprogram Programmet är styrande för kommunens utvecklingsarbete. I samband med att programmet antogs av kommunfullmäktige beslutades att en konkret handlingsplan skulle utarbetas som visar på hur programmet ska genomföras i praktiken. Förutom de åtgärder som pekas ut i handlingsplanen genomförs i kommunen ett stort antal åtgärder och aktiviteter som ryms inom ramen för tillväxtprogrammet så som arena, Storsjö strand och fortsatt utveckling av skidstadion (se kartläggning i bilaga). Utgångspunkten i tillväxtprogrammet är att åstadkomma tillväxt genom en aktiv näringslivspolitik och en god service till företag och medborgare. Tillväxtprogrammet och dess handlingsplan ska ligga till grund för kommunens övriga planering, till exempel länsutvecklingsprogram. Det är med utgångspunkt från tillväxtprogrammet kommunen fortsättningsvis behandlar projektansökningar och åtgärdsförslag. Projekten måste överensstämma med tillväxtprogrammets prioriteringar för att nå optimal effekt. Östersunds kommun har en central roll i kommunens och länets utveckling som koordinator och pådrivare. Genom att ta en mer aktiv och offensiv roll som samhällsutvecklare påverkar och driver kommunen utveckling. Samverkan med det lokala näringslivet, sociala ekonomins aktörer, universitetet, myndigheter med flera är förutsättning för tillväxt och utveckling.

2 2 2. HANDLINGSPLAN Arbetet med framtagandet av handlingsplanen för tillväxtprogrammet har genomförts med följande organisation: Ledningsgrupp Styrgrupp Referensgrupp Utvecklingsutskottet Kommundirektör Utvecklingschef Näringslivschef Näringslivsrådet Kommunledningsgruppen Förslaget till handlingsplan är framtaget i samarbete med fyra delprojektledare för de olika områdena: Näringslivsutveckling Erik Malm Attraktivt Östersund Eva Zetterström Blixth Infrastruktur (transport) Sven-Olof Gustafsson Bostäder Tomas Johansson Området bostäder har framarbetats med stöd av en projektgrupp bestående av representanter från branschen, där gruppen lämnat ett samlat förslag. Övriga områden har framarbetat sina förslag genom möten med berörda parter och sedan sammanställt sina underlag. Under hela processen har arbetet redovisats och kommunicerats till utvecklingsutskottet regelbundet. Näringslivsrådet och kommunledningsgruppen har fungerat som referensgrupper. Aktiviteterna i handlingsplanen finns i en samlad sammanställning i bifogad handlingsplan. I detta dokument beskrivs åtgärderna fördjupat. För finansiering av aktiviteterna i handlingsplanen överlämnas majoriteten av förslagen till kommande budgetberedning. För vissa aktiviteter har enskilda beslut redan fattats eller kommer att fattas och en del aktiviteter finansieras i ordinarie verksamhet. Utöver det pågår arbete med att se över vilka möjligheter som finns att förstärka finansieringen med externa medel, till exempel från strukturfonderna. 2.1 Näringslivsutveckling I arbetet med denna framgångsfaktor har ett stort antal förslag på aktiviteter framkommit. Styr- och ledningsgruppen har kommit fram till att det är dessa åtta aktiviteter som kommunstyrelsen föreslås prioritera. Aktivitet: Vision Under hela processen med arbetet med tillväxtprogrammet har frågan om en vision för Östersund kommit upp i olika sammanhang. Den har delvis

3 3 lyfts som ett behov av en samlad vision som visar var Östersund i sin helhet är på väg och strävar mot och delvis har det framkommit förslag om visioner för specifika områden, som till exempel företagande och bostadsbyggande. För Östersunds kommun som organisation finns sedan flera år tillbaka visionen: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Den visionen präglar arbetet i kommunen, men har inte på ett så tydligt sätt kommunicerats ut till det omgivande samhället, vilket kan vara en orsak till att en vision efterfrågas. Vad gäller den befintliga visionen är det också viktigt att fundera på om den sätter fingret på det. Är den attraktiv, enkel, slagkraftig och engagerande på rätt sätt. Det finns några alternativa tillvägagångssätt för att jobba vidare med frågan: 1) Inarbeta arbetet med visionen i framtagandet av den nya översiktsplanen 2) Starta upp en helt ny, separat process för att ta fram en ny vision 3) Använda befintlig vision och i högre utsträckning kommunicera den utåt Fördelen med alternativ ett är att framtagandet av den nya översiktsplanen innefattar moment med dialog med medborgarna och att det skulle kunna vara ett sätt att samtidigt få igång en diskussion kring en vision. Nackdelen med att väva in visionsarbetet i arbetet med översiktsplanen är att översiktsplanen i mångt och mycket är styrd till form och innehåll på ett sätt som kan begränsa visionsarbetet. Alternativ två skulle innebära en stor process med en ny samhällsdialog ganska snart efter den stora samhällsdialog som låg till grund för tillväxtprogrammet. Alternativ tre innebär att den nuvarande visionen tas till vara, men samtidigt går kommunen miste om möjligheten att ta fram en vision i dialog med medborgarna. Östersunds identitet ligger mycket i att kommunen finns i en otroligt attraktiv omgivning som ger en möjlighet till ett rikt liv. Detta ska vi ta fasta på och trycka på, vi är en glad och hurtig stad med ett rikt kultur- och matliv samt ekonomiska muskler. Staden har en stark miljöprofil som kommuniceras utåt. Vår tydliga målgrupp är kreativa, entreprenöriella, sportiga och kulturella personer som ställer höga krav på ett flexibelt och rörligt liv, som kan jobba vart som helst i världen men ser Östersund som sin bas. Kommunledningsförvaltningen föreslår att det fortsatta visionsarbetet utgår från befintlig vision och att fokus läggs på att kommunicera den såväl externt som internt.

4 4 Aktivitet: Utbildning av ledare i kommunikation och coachning samt införa medlyssning som utvecklings- och kvalitetsverktyg Denna utbildning är nära sammankopplad med genomförandet av kommunikationsutbildningen. De ledare som är aktuella är i första hand de vars personal har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll. Utbildningen ska ge ledarna ytterligare verktyg för att kunna stödja sina medarbetare i att bli ännu bättre vad gäller service, kommunikation och bemötande. Detta kan med fördel även bli en del av ledarprogrammet och ge ledare i hela organisationen viktiga verktyg i sitt arbete. Medlyssning införs som ett verktyg utveckling för de tjänstemän som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll, främst tjänstemän som möter företag i rollen som myndighetsutövare. Medlyssning är ett verktyg för att utveckla och förbättra bemötandet mot kunden/brukaren/företagaren. Medlyssningen genomförs av chef och/eller oberoende coach och är ett sätt att göra medarbetarna mer medvetna om sitt sätt att bemöta kunden/brukaren/företagaren där chefen och medarbetaren tillsammans reflekterar över vad som sades, på vilket sätt och vad som skulle kunna göras och sägas annorlunda. Utbildning av ledare i kommunikation och coachning genomförs. Medlyssning införs som utvecklings- och kvalitetsverktyg. Aktivitet: Kommunikationsutbildning bemötande, utveckling och fördjupad insikt Utbildning som baseras på att få en insikt och förståelse i olika kundtyper och deras agerande. Workshops med frågeställningar om vem som är uppdragsgivaren, hur man själv vill bli bemött, förväntningar på en myndighet, förbättringspotential, worse case-scenario och mediainsikt. Utbildningen genomförs med fördel i mindre grupper och innehåller moment med möjlighet till personlig analys och reflektion. Detta bygger vidare på det arbete som inletts i och med införandet av företagslotsen och genomförandet av utbildningen i konsultativt arbetssätt. Målgrupp för utbildningen är de tjänstemän inom Östersunds kommun som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll och omfattar cirka 100 personer. Denna aktivitet är nära sammankopplad med kommunikationsutbildningen för ledare. Kommunikationsutbildningen genomförs. Aktivitet: Nyckelkundsprocess (Key Account Process) Arbetsmetod som strukturerar upp kontakterna med företagen i Östersunds kommun. Det gäller huvudsakligen de företagskontakter som sker via när-

5 5 ingslivskontoret. Kunderna delas upp i en matris efter de kriterier man själv väljer, till exempel storlek, bransch, antal anställda, ålder på företagaren, huvudkontorets placering och omsättning. Utifrån matrisen görs en besöksoch bearbetningsprocess. På det sättet säkerställs att alla typer av företag med olika förutsättningar får kontakt med kommunen. Genomgången resulterar i en kundlista med ett systematiserat besöksupplägg per roll och tjänst. Där till exempel kundgrupp A är företag med mer än 100 anställda, huvudkontor i Östersund och har huvuddelen av sina kunder på en internationell marknad, kundgrupp B är företag med mer än 100 anställda och huvudkontor utanför Östersund, kundgrupp C anställda med kunder främst i Jämtland och så vidare. Utifrån de olika kundgrupperna bestäms sedan på vilket sätt kommunen ska söka kontakt med företagen i kommunen. För kundgrupp A kan till exempel företag i den kategorin få besök av utvecklingsutskottet en gång/år, näringslivschef en gång/år och för kundgrupp C kan till exempel den kategorin företag besökas av näringslivssekreterare en gång/år. Kategoriseringen är ännu inte fastställd och genomgången av företagen inte genomförd, så detta är enbart exempel på hur kundkategoriseringen kan gå till. I samband med detta görs modellen för besöksbearbetning om. I samband med inrättandet av företagslotsen inleddes arbetet med att få fler tjänstemän med företagskontakter att göra företagsbesök för att få större insikt och kunskap i olika företags verksamheter och förutsättningar. Grundtanken är att det ska vara företagsbesök som inte genomförs i en myndighetsutövande roll. Det har dock varit svårt att få igång detta och det behövs en modell med låga trösklar för att få ut fler på företagsbesök. Den nya modellen bygger på att berörda tjänstemän följer med på företagsbesök. Berörda tjänstemän är de som har regelbunden kontakt med företag i sin yrkesroll. Genom att följa med på ordinarie besök som genomförs av bland annat näringslivskontoret och avdelningen för miljö och hälsa avdramatiseras besöken, samtidigt som fler får en bredare kunskap om företagande och det lokala näringslivets förutsättningar. Nyckelkundsprocess införs om arbetsmetod för att systematisera och kategorisera arbetet mot företagen i kommunen. Modellen för besöksbearbetning hos företag bygger på medbesök. Aktivitet: Etableringssatsning Etableringssatsningen ska innehålla konkreta aktiviteter för att få hit fler verksamheter, i form av för Östersund investeringar i nya företag och utveckling av befintliga företag. Diskussioner förs i länet om möjligheten att genomföra etableringsprojektet gemensamt med hela eller delar av länet. Etableringsprojektet genomförs med fokus på att skapa ett ökat nationellt och internationellt intresse för Jämtland, bygga långvariga kontakter, visa intresse och få nya aktörer inom några av områdena tjänste-, industri-, ener-

6 6 gi-, rese- och handelssektorn, mässor och marknadsföring, stödja befintliga företag i de upphandlingar som görs, samarbete med fastighetsägare och ta fram konkreta möjligheter tillsammans, samordna och göra konkreta åtgärder för högre kompetens och idégivning. Etableringssatsning genomförs i samverkan med hela eller delar av länet. Aktivitet: Kommunikation plattform, miljöbudskap och näringslivsfrågor Under 2011 kommer Östersunds kommuns kommunikationsplattform att ses över. Den är en viktig del av infrastrukturen för att kommunicera med omgivande samhälle och lägger grunden för kommunens kommunikation i helhet. En förstärkning har skett på kommunledningsförvaltningen för att i högre utsträckning kunna arbeta med att profilera Östersund nationellt genom aktivt PR-arbete. Miljöbudskapet lyfts fram ytterligare i profileringen av vinterstaden Östersund. Östersunds kommuns kommunikationsplattform ses över och omarbetas under Miljöbudskapet lyfts fram mer och oftare i profileringen av vinterstaden Östersund. Aktivitet: Destinationsutveckling Evenemangsutveckling är en viktig del för fortsatt utveckling av Östersund som destination. Östersund behöver aktivt arbeta för att fler större evenemang ska äga rum i kommunen, såväl inom idrott som inom kultur. Formerna för att driva på evenemangsutvecklingen behöver klargöras för att uppnå ett brett samarbete inom kommunen och i länet i stort. En fortsatt förstärkning och utveckling av evenemangskompetensen i kommunen är nödvändig. Destinationsbolaget Östersund Destination AB har startats upp under våren 2010 och är ett initiativ från näringslivet. Östersunds kommun för fortsatta diskussioner med branschen om det fortsatta arbetet. Turist- och kongressbyrån i Östersund AB kommer arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget och framtida strategier för besöksnäringen utvecklas i dialog. Östersunds kommun ska aktivt arbeta för att fler stora evenemang arrangeras i kommunen.

7 7 Aktivitet: Skola och näringsliv Barn- och utbildningsförvaltningen inledde under 2008 arbetet med att omforma arbetet med skola näringsliv och det är fortfarande under utveckling. Arbetet innehåller ett koncept för varje ålder där eleverna från förskolan och genom hela grundskolan på olika sätt får möta arbetslivet genom studiebesök, prao, kontaktföretag med mera. Just nu ligger fokus främst på årskurs åtta och nio. En viktig nyckel för framgång i arbetet är att hitta bra metoder för att systematisera och administrera kontakterna med företag/arbetsplatser som erbjuder prao, praktik med mera, vilket kan lösas genom en IT-plattform för samverkan skola-arbetsliv. Ett viktigt syfte med IT-plattformen är att underlätta för företagen/arbetsplatserna då de på ett enkelt sätt i systemet kan registrera hur länge, hur många, hur ofta etcetera som de kan ta emot praktikanter. För bästa effekt på IT-plattformen är det viktigt att fler parter än grundskolan använder den. Det är många aktörer som är ute efter praktikplatser på företag/arbetsplatser och genom att så många praktikplatser som möjligt förmedlas genom samma kanal underlättar det för företagen/arbetsplatserna. Det finns goda exempel i Sverige på lyckade samarbeten kring detta. I ett första steg bör detta vara en kommungemensam satsning där bland annat integrationsenheten och vuxenutbildningen är viktiga aktörer. Utanför den kommunala organisationen är Jämtlands gymnasieförbund och Mittuniversitetet viktiga samarbetspartners. På gymnasieskolan är målsättningen att alla elever ska få information från Ung företagsamhet, för att på det viset ge fler elever möjligheten att driva UF-företag. På gymnasieskolan ska även seminarier/workshops genomföras för lärare med fokus på ökad kunskap om olika delar av näringslivet. Den nya gymnasieskolan, GY2011, kommer att innebära ökat fokus på entreprenörskap på alla utbildningsprogram. IT-plattform för samverkan skola-arbetsliv införs i ett första steg i en kommungemensam satsning och med målsättning att även berörda aktörer utanför den egna organisationen ska delta i samarbetet på sikt. Alla elever inom Jämtlands gymnasieförbund får information om Ung företagsamhet och möjligheten att driva UF-företag. Seminarier/workshops genomförs för lärare på alla skolnivåer för ökad kunskap om olika delar av näringslivet. 2.2 Attraktivt Östersund Grunden för ett attraktivt Östersund är att kommunen kan ge medborgarna en god kommunal service i form av bland annat bra barnomsorg, skola, omsorg om de äldre och människor med behov av stöd, rikt kultur- och fritidsutbud, hög kvalitet på luft och vatten, goda förutsättningar för ett attraktivt boende, goda kommunikationer och en attraktiv samhällsmiljö.

8 8 Aktivitet: Ambassadörer Syftet med ambassadörer/vältalare är att få dessa att prata gott om Östersund i olika sammanhang utanför länet. Den förväntade effekten och målet är att Östersund får fler som blir intresserade och nyfikna på kommunen och vill besöka, flytta hit och starta företag här. Ambassadörerna kan exempelvis vara idrottsstjärnor, kulturpersonligheter, Jämtlandsakademien och studentambassadörer. Det finns många olika sätt att jobba med ambassadörer, som till exempel genom att erbjuda ambassadörerna utbildning eller att ambassadörerna bjuds in till kommunen en till två gånger per år där de i samband med lunch får information om allt positivt som händer i kommunen och lyfter fram deras viktiga roll som goda ambassadörer för regionen. Som komplement kan nyhetsbrev med aktuell information skickas ut till viktiga ambassadörsgrupper. Det finns fler initiativ för att arbeta med ambassadörer som verktyg i marknadsföringen. Jämtland Härjedalen Turism har tillsammans med Länsstyrelsen initierat ett arbete med ambassadörskap. Även LRF har anammat idén om ambassadörskap i projektet Jämtland på rätt spår, där de bland annat vill använda sig av idrottsstjärnor som ambassadörer. Det är viktigt att det arbete som görs i Östersunds kommun görs i dialog och samverkan med övriga aktörer, för bästa effekt. Östersunds kommun börjar arbeta med ambassadörer som ytterligare en metod för marknadsföring av Östersund. Aktivitet: Inflyttarservice Inflyttarservice är en redan befintlig verksamhet vars vikt lyfts fram särskilt genom att få plats i handlingsplanen för tillväxtprogrammet. Från och med halvårsskiftet 2010 kommer inflyttarservice organisatoriskt att finnas på enheten information och sekreterarservice, kommunledningsförvaltningen. Fortsatt satsning på inflyttarservice. Aktivitet: Centrumutveckling Utvecklingen av centrum bör huvudsakligen ske utifrån att skapa strukturer för bästa möjliga utnyttjande av centrum och inte i för hög utsträckning fokusera på enskilda arrangemang. Berörda intressenter, så som fastighetsägare, näringsidkare, kommuntjänstemän och kulturföreträdare, behöver mötas för att inspireras, samordna, samverka och utveckla. Initiativ till projekt för fortsatt utveckling av centrum är taget inom kommunen och projektdirektiv är under upprättande. City Östersund är samordnare för utveckling av stadskärnan. City Östersund är en ekonomisk förening som drivs gemensamt av Östersunds kommun, Fastighetsägarna och Svensk Handel Östersund (tidigare STÖK).

9 9 Projektdirektiv för fortsatt centrumutveckling utarbetas och läggs fram för beslut i september Aktivitet: Områdesutveckling Att arbeta aktivt med lokal områdesutveckling och närdemokrati är ett sätt att skapa inflytande i vardagen för invånarna. Det finns ett flertal kommuner i Sverige som har bedrivit framgångsrikt arbete med områdesutveckling som kan fungera som goda förebilder för Östersund. Områdesutveckling är ett bra verktyg för att i praktiken arbeta med folkhälsofrågor och Agenda 21. Ett eller ett par områden bör väljas ut, för att kunna fokusera och pröva metoder. Landsbygdsutvecklingen kan i mångt och mycket ses som områdesutveckling. Ansvaret för det fortsatta arbetet med områdesutveckling läggs på främjandegruppen. Utvecklingsutskottet får i uppdrag att utveckla arbetet med områdesutveckling. Även för landsbygden bör motsvarande arbete med områdesutveckling ske i samråd med berörda intressenter och där är Leader Storsjöbygden en viktig resurs. Aktivitet: Nya utbildningar Dialog med Mittuniversitetet kring vad Östersunds kommun kan göra tillsammans med universitetet för att skapa fler attraktiva utbildningar. Utbildningar som varit uppe för diskussion är bland annat sjukgymnastik och energi (förnyelsebar energi, vindkraft). Möte med Mittuniversitetets ledning är inplanerat i juni Från näringslivet uttrycks ett behov av att utveckla utbildningar inom teknik, främst fordonsteknik, och IT-utbildningar i länet, då det är svårt att hitta personal med rätt utbildning och kompetens och det på eftergymnasial nivå enbart finns ett fåtal utbildningar inom teknikområdet. I dialog med Mittuniversitetet och näringslivet hitta vägar för att utveckla och bredda utbildningsutbudet i Östersunds kommun. Aktivitet: Fortsatt utveckling av nationellt vintersportcentrum Nationellt Vintersportcentrum vid campus Östersund är en centrumbildning vid Mittuniversitetet. Det är en helt unik miljö med test- och labutrustning för elitidrottens behov. Svenska Olympiska Kommittén har sin testverksamhet förlagd till Vintersportcentrum och dessutom bedrivs forskning kring bland annat biomekanik och idrottslig prestationsutveckling. Elitidrottens behov är också en grogrund för kunskaps-, teknik- och breddidrott

10 10 samt folkhälsa. Den idrottsvetenskapliga utbildningen har också, av naturliga skäl, en stark koppling till Vintersportcentrum. Nationellt Vintersportcentrum har tidigare bedrivits som ett strukturfondsprojekt med Jämtland-Härjedalens idrottsförbund som huvudman i samarbete med Mittuniversitetet. Vintersportcentrum säljer även tjänster inom främst området tester och träningsrådgivning till Sveriges Olympiska Kommitté, Skid- och Skidskytteuniversitetet, Riksidrottsgymnasier med flera. Kommunstyrelsen fattade den 13 april 2010 beslut om en strategisk satsning på nationellt vintersportcentrum 2010, som bland annat innefattar en fortsatt utveckling av befintlig verksamhet och utveckling av nya labbmiljöer. Utöver detta genomförs tre pilotprojekt i samarbete med Östersunds kommun med fokus på kompetensutveckling, nutrition och återhämtning. Östersunds kommun ska tillsammans med Mittuniversitetet utarbeta en långsiktig strategi, för att säkerställa Nationellt vintersportcentrums verksamhet i Östersund även i framtiden. 2.3 Infrastruktur och bostäder Transportinfrastruktur Planen har uppdelats i åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar, åtgärder som innebär ett behov av kommunalt stöd samt åtgärder som innebär ett behov av kommunalt engagemang och intresse. Sammantaget innebär planen aktiviteter som innebär kostnader om flera hundra miljoner kronor, som dock bara till en mindre del finansieras av kommunen, men där kommunens roll som opinionsbildare är viktig. De åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar beskrivs mer detaljerat i följande text och de övriga åtgärderna finns sammanställt i bifogad bilaga. Det innebär bland annat att huvudansvaret för de åtgärder som innebär förbättrade möjligheter att ta sig med tåg till, från och via Stockholm främst ligger hos andra aktörer, men kommunen spelar en viktig roll som bland annat påverkansaktör. Planen för infrastruktur har sin tyngdpunkt i åtgärder som ger bättre förutsättningar för företagsutveckling. Dessutom föreslås åtgärder som innebär ambitioner för att få säkrare och tryggare transporter och transporter med högre komfort. Förkortade restider har bedömts ha stor betydelse för såväl besöksnäringen som företagens utvecklingsmöjligheter. Bra förutsättningar för godstransporter är likaledes av stor betydelse för företagens förutsättningar att utvecklas i kommunen. Slutligen har åtgärder som innebär bättre förutsättningar för nya marknader såväl för flyg som för tåg föreslagits. De åtgärder som innebär ett direkt kommunalt ansvar beskrivs mer utförligt i det följande.

11 11 Aktivitet: Förbättrad teknik I samarbete med Trafikverket bör berörda kommuner längs Mittbanan minska antalet obevakade järnvägsövergångar. Av tradition finns många passager, främst där åkerarealer finns på båda sidor om järnvägen. Övergångarna innebär att tågen måste sänka hastigheten, vilket innebär väsentligt längre transporttider (exempelvis Sundsvall-Östersund en potential på mer än 15 minuter, respektive Östersund-Åre mer än 10 minuter). Åtgärderna innebär att övergångarna minskas till antalet, främst genom att parallella vägar anläggs längs banan. Inledande möten mellan Trafikverket, Östersunds, Krokoms och Åre kommuner genomförs 2010 i syfte att underlätta åtgärderna. Ett minskat antal plankorsningar innebär att restiderna minskas kraftigt, vilket kan innebära fler besökare ur turistisk synpunkt. Minskade restider innebär en regionförstoring, vilket kan medverka till ett ökat antal arbetstillfällen/ökad befolkning i kommunen då bland annat arbetspendling underlättas. Regionförstoringen innebär också att flera lokala arbetsmarknader kan kopplas samman, vilket kan innebära bättre förutsättningar för tillväxt genom den utvidgade arbetsmarknadsregionen. Kommunens insats innebär främst åtgärder ur planeringssynpunkt. Investeringar i nya bevakade övergångar belastar Trafikverket och totalkostnaden beräknas till minst 5 miljoner kronor. Kommunens insatser behövs också för förhandlingar med markägare. Kommunens kostnader i form av arbetstid har ej varit möjliga att beräkna. Kommunen avsätter den arbetstid som erfordras. Aktivitet: Etablering av kombiterminal En etablering av en så kallad kombiterminal för godshantering bedöms ha betydelse för att tillskapa en effektiv och miljöanpassad godshantering. Denna rationalisering av godstransporterna bör kunna bidra till näringslivsutveckling med flera arbetstillfällen i kommunen. En kombiterminal i Östersunds kommun bedöms av Trafikverket vara av sådan betydelse att platsen föreslås skyddas som riksintresse. Ett antal alternativa lägen för en kombiterminal har utretts i Brunflo och Lugnvik. Haxäng har bedömts som mest ekonomiskt genomförbart, medan Lugnvik ej bedömts som tekniskt genomförbart och med sämre utvecklingsmöjligheter. Kostnaden bedömdes av en utredningsgrupp till ca 6,2 miljoner kronor, dock har den fortsatta projekteringen medfört att grundförstärkningen av marken i Haxäng fördyrat projektet till miljoner kronor. Förutsättningarna för val av plats för en kombiterminal kan ha förändrats, då ACB laminat AB i Brunflo numera upphört. Detta kan möjligen öppna nya möjligheter för en etablering av terminalen i detta område genom

12 12 att bättre samordningsmöjligheter, lagringsutrymmen för gods med mera kan uppstå. Kostnaderna för dessa alternativ beräknas kunna uppgå till miljoner kronor för etablering och utöver det kan eventuella driftskostnader tillkomma. Kombiterminalens betydelse för näringslivsutvecklingen i Östersund och regionen är av sådan betydelse att en förnyad genomgång av alternativen ur teknisk synvinkel liksom en förnyad ekonomisk värdering bör ske. Godskundernas behov bör tydliggöras i den fortsatta utredningen. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för etablering av kombiterminalen. Aktivitet: Högre komfort järnvägsvagnar Genom samarbetsorganisationen Norrtåg planeras för nya tåg för att trafikera Mittbanan på sträckan Sundsvall-Östersund-Trondheim. Antalet turer kommer i princip att fördubblas. De nya tågen har inredning med högre komfort än nuvarande tåg. De nya tågen kommer att tas i bruk under augusti Upprustningen bör kunna få fler företag och en större allmänhet att välja tåg som transportmedel. Den högre komforten och möjligheterna genom IT-anpassningar att arbeta på tåget kan generera fler besökare till Östersund, men även ett ökat antal arbetstillfällen/ökad befolkning genom bättre möjligheter till arbetspendling. Kommunen bör aktivt medverka och ta ansvar för visningen av nya tåget för såväl allmänhet som företag. Samarbete bör ske med Norrtåg, men även med projektet Tid för Tåg. Den nya tekniken demonstreras genom utställningar och uppställningar av tåget, med möjlighet till företagsvisningar. Kostnaden för utställningspaketet Norrscen beräknas till kronor kronor avsätts för marknadsföring av de nya tågen. Aktivitet: Förbättrad framkomlighet med mera på vägnätet Framkomligheten liksom säkerheten för vägtrafik längs E14 avses förbättras. Insatserna planeras inom ramen för EU-projektet NECL North East Cargo Link, vilket kommunen delfinansierar med Euro. Inom ramen för projektet avses utredningar kunna genomföras för förbättrad vägstandard Pilgrimstad-Brunflo. En bättre angöring med ny på-/avfart vid Lillänge handelsområde ska utredas. Investeringskostnaderna belastar Trafikverket, men kommunens insatser behövs för inventeringar, planarbete etcetera. Erforderliga medel är redan avsatta.

13 13 Aktivitet: Miljöanpassade transporter Green Highway är ett projekt som syftar till att tillskapa förutsättningar för miljöanpassade resor mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Satsningen sker inom ramen för det så kallade SÖT-samarbetet. Väl utbyggda system för tankning av fossilfria bränslen, eltankstationer för bilar samt förbättrade tågförbindelser genomförs. Ny teknik och nya trafiklösningar kan generera företag och besökare till Östersund, exempelvis för tillverkning av elstolpar/eltankstationer, test och demonstration av elbilar i vintermiljö och utveckling av betalsystem.. Finansiering sker genom kommunala medel vad avser projektet SÖT samt projektmedel för demonstration av elbilar i vintermiljö, där kommunen bidrar med kronor under fyra år och Energimyndigheten ger bidrag. Satsningarna stöds ekonomiskt av Jämtkraft. Kortsiktigt är behovet av medel redan avsatta. Långsiktigt hanteras frågan i kommande Interreg-ansökan avseende SÖTverksamheten Aktivitet: Samverkan med Swedavia Swedavia önskar regelbundna träffar och samrådstillfällen med kommunen och länsstyrelsen, för att stärka samarbetet med flygtrafiken och få en regional förankring för flygtransporter. Swedavia bedömer att samarbetet med berörda kommuner är en förutsättning för utveckling av flygplatsen och flygtransporterna bland annat för mer såväl nationell som internationell trafik, vilket kräver förståelse för flygplatsens miljöpåverkan och behov av skydd. Den kommunala kostnaden utgörs av arbetstid. Genom internationaliseringen öppnas möjligheterna för fler besökare till Östersund och Jämtland. En ökad nationell trafik underlättar arbetspendling till/från Stockholm. En väl utvecklad flygplats bedöms generellt ge möjligheter för fler besökare till kommunen. Flygplatsens utveckling skulle främjas av bättre bussförbindelser dels till flygplatsen dels som sammanbindning mellan de båda sidorna av startbanorna. Detta bör ske genom att en reguljär bussförbindelse öppnas. Bussförbindelsen skall ge bättre transporter för cirka 100 anställda vid flygplatsen, men även höja utvecklingspotentialen för F4-området som helhet. Åtgärden kan ge fler besökare till området och underlätta persontransporterna för anställda. Den kommunala kostnaden kan uppskattas till ca kronor, men kan bli lägre beroende på utnyttjandegrad. Regelbundna träffar och samrådstillfällen med Swedavia införs. Reguljär bussförbindelse öppnas till Åre/Östersund Airport införs, som även binder samman båda sidorna av startbanorna.

14 Bostäder Aktivitet: Vision för Östersund Projektgruppen föreslår att Östersunds kommun tydligare visar sin vision/målsättning på längre sikt. Frågan om vision för Östersund och för specifika fokusområden har lyfts upp i många olika sammanhang i arbetet med tillväxtprogrammet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att Östersunds kommun tar utgångspunkt i befintlig vision och fokuserar på att i högre utsträckning kommunicera denna. Mer om detta finns att läsa under kapitel 2.1 Näringslivsutveckling. Kommunledningsförvaltningen föreslår att det fortsatta visionsarbetet utgår från befintlig vision och att fokus läggs på att kommunicera den såväl externt som internt. Aktivitet: Översyn av översiktsplanen Målen i tillväxtprogram ska inarbetas i kommande översiktplan. Detta bland annat för att möjliggöra ökat bostadsbyggande. Projektdirektiv är under upprättande. Det betyder att översiktsplanen ska redovisa tänkbara visioner för hur Östersund kan se ut i framtiden. Olika utbyggnadsriktningar, både i direkt anslutning till staden och byggande på landsbygden (till exempel på Mariebysidan), ska visas med beskrivningar av konsekvenser vad gäller hållbarhet, säkra trafikförhållanden, möjligheter att ordna kollektivtrafik, tillgång till samhälls- och kommersiell service, grönområden med mera. I översiktsplanen bör kommunen redovisa sitt ställningstagande till vilken mark som ska reserveras för framtida jordbruk och vilken mark som kan tas i anspråk för bebyggelse, rekreation etcetera. De olika alternativa tillväxtområdena bör redovisas på ett sådant sätt att det är lätt att förstå hur staden kan se ut och stimulera till en bred diskussion om bland annat stadens värde, hur den kan växa och vad som ökar respektive minskar attraktionskraften. Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på riksintressen. Östersunds stadskärna utgör ett riksintresse se vidare under rubriken Förtätning och komplettering i centrala lägen. Ny översiktsplan för Östersunds kommun tas fram. Förslag på projektdirektiv för genomförandet utarbetas för beslut hösten Aktivitet: Politiskt ställningstagande för ökat bostadsbyggande Ett uttalat och beslutat politiskt ställningstagande för ett ökat bostadsbyggande klargör kommunens viljeinriktning internt och externt. Detta medför att det tydliggörs att kommunen och alla förvaltningar som arbetar med sta-

15 15 dens utveckling ska verka för att skapa förutsättningar till ett ökat bostadsbyggande. Det betyder att både politiker och tjänstemän ska eftersträva att möjliggöra bostadsprojekt. Kommunens tjänstemän ska ge ett positivt bemötande och aktivt medverka till att projekten kan drivas igenom den kommunala processen så smidigt som möjligt. Detta genom att prioritera att mark för bostadsprojekt detaljplaneläggs och säljs till marknaden på rimliga villkor och att plan- och bygglovprocess går så smidigt som möjligt för byggherrarna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen uttalar sig för ett ökat bostadsbyggande för att därmed markera betydelsen av ett ökat bostadsbyggande. Aktivitet: Flexibla detaljplaner Kommunen ska arbeta för att detaljplanerna är exploateringsinriktade, det vill säga flexibla och hållbara över tid. Planerna ska arbetas fram i nära dialog med marknadens aktörer. Det betyder att detaljplaner inte skall vara mer detaljerade än nödvändigt vad gäller utformning och placering av bebyggelse. Om till exempel en plan arbetas fram i dialog med en exploatör bör byggrätter och bestämmelser om bebyggelsens utformning ändå göras så generella att området kan gå att bebygga av en annan exploatör om det ursprungliga projektet inte blir av. För att ge berörda grannar med flera rimlig information om hur de påverkas av kommande bebyggelse och kunna bedöma miljökonsekvenserna måste dock planen redovisa tänkt exploateringsgrad, hushöjder, hur utsikt påverkas med mera. Även planområdets placering (till exempel i kulturhistoriskt känsliga områden) har betydelse för hur generell planen kan göras. Då ett planarbete initieras av en markägare/exploatör sker planarbetet i nära dialog med denne. Även då kommunen planlägger områden på sin egen mark ska marknadens aktörer så fort som möjligt utgöra en part i planläggningen så att detaljplanen blir möjlig att genomföra. Beslut om detaljplaner är myndighetsutövning och förbehållet ansvarig nämnd (miljö- och samhällsnämnden). Kommunstyrelsen uttalar dock en positiv syn på de rekommenderade åtgärderna och uppmanar miljö- och samhällsnämnden att arbeta i förslagens anda. Aktivitet: Förtätning och komplettering i centrala lägen Inventering och genomgång av möjlighet till förtätning av framförallt centrala Östersund. Detta för att öka exploateringsgraden och därmed frigöra attraktiva byggrätter.

16 16 Det betyder att Östersunds centrala del är en levande stadskärna med en bra blandning av bostäder, handel, arbetsplatser med mera. Det som kännetecknar stadskärnan och gör den attraktiv och så speciell att den utgör ett riksintresse är bland annat rutnätsstaden, stadens skala och den stora mängd kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns här. Inom ramen för dessa värden, utan att ta park och rekreationsområden i anspråk, har inventering av kompletterings- och förtätningsmöjligheter för bostäder inletts under våren Det kan till exempel handla om att bygga om kontor eller andra lokaler till bostäder, ersätta öppen markparkering med p-garage och nya bostadshus. Identifiera "döda ytor" som inte nyttjas - trafikytor, markremsor som inte fyller någon egentlig funktion. Finns det saneringsfastigheter som skulle kunna ersättas med ny, mer effektivt markutnyttjande? Kan vissa byggnader bebyggas på med radhus på taket? En utbyggnad av Storsjö strand ger ett tillskott av attraktivt belägna bostäder samtidigt som strandpromenader och parkmark iordningställs. Kommunledningsförvaltningen föreslår att inventering av centrala Östersund görs för att identifiera möjliga attraktiva byggrätter. Aktivitet: Anpassa hyresnivån Projektgruppen har föreslagit att kommunen politiskt ska verka för att hyressättningen bättre anpassas till hyresgästernas egna preferenser. Detta för att minska gapet mellan gammalt och nytt bestånd. Frågan ägs inte av kommunen, men kommunen kan påverka som ägare av Östersundsbostäder. SCB:s statistik över genomsnittlig hyresnivå för allmännyttan visar att Östersundsbostäder har en låg genomsnittlig hyresnivå jämfört med många andra jämförbara allmännyttiga bostadsbolag. Genom att i ett tydligt ägardirektiv långsiktigt tillåta att hyresnivån höjs något mer än vad den höjs i andra städer minskar skillnaden i hyra mellan nyproducerat och befintligt bestånd. Det skapar dessutom bättre ekonomiskt utrymme för Östersundsbostäder att producera nya lägenheter, men också att underhålla befintligt bestånd. De nationella byggbolagen jämför olika orter med varandra och väljer att investera i de orter där de bedömer att riskerna är lägst. Låga vakanser och förhållandevis höga hyresnivåer är positivt i en investerares ögon liksom stadig befolkningstillväxt. Det är inte bara hyresnivån i det gamla beståndet som behöver förändras, utan även nyproducerade bostadshus behöver bli billigare genom konkurrens och effektivisering. Östersundsbostäder, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har redan en gemensam arbetsgrupp som arbetar med att se över hyressättningen, så att

17 17 den i högre utsträckning ska stämma överens med hyresgästernas preferenser. Östersunds kommun uttalar i ägardirektivet till Östersundsbostäder att arbeta för en flexibel och anpassad hyresnivå. Aktivitet: Mark- och planberedskap Kommunen ska arbeta för ännu bättre mark- och planberedskap. Detta för att erbjuda ett brett utbud av attraktiv byggbar mark för olika bostäder. Kommunen ska i sitt ägande av mark stimulera till bostadsbyggande och etableringar i näringslivet. Det betyder att kommunen ska ha en aktiv markpolitik och redan i tidiga skeden vara en aktiv markköpare när attraktiv mark för bostadsbebyggelse är till salu på marknaden. Detta kan gälla både obebyggda markområden, men även saneringsfastigheter i centrala lägen, även om det inte medger omedelbar kostnadstäckning vid till exempel rivning av en industribyggnad för att möjliggöra nya byggrätter för bostäder. Detta för att säkerställa en för kommunen önskvärd utveckling av till exempel ett specifikt område. Genom att kommunen äger mark är aktiva byggherrar inte beroende av att privata markägare är intresserade av att sälja marken till dem. Den mark kommunen äger och exploaterar ska detaljplaneläggas så långt som möjligt i samråd med kommande byggherrar för området så att projektet blir optimerat. Prissättningen av byggrätter för flerbostadshus ska vara rimlig, marknadsanpassad, men ett högt pris ska inte vara den mest prioriterade frågan, till exempel vid markanvisningtävlingar. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en mer aktiv markpolitik och ökad planberedskap. Aktivitet: Hållbart byggande Genom en aktiv markpolitik som innebär att kommunen äger mark kan kommunen ställa högre krav på byggherrarna än vad som är möjligt i en detaljplan vad gäller till exempel energiförbrukning. Kommunen ska därför prioritera och verka för att byggherrar med ett mer energisnålt och hållbart byggande gynnas jämfört med byggande som endast uppfyller samhällets grundkrav. Från delegationen för hållbara städer har Östersunds kommun tilldelats 2,7 miljoner kronor för att utveckla Storsjö strand till en hållbar stadsdel.

18 18 Östersunds kommun ska prioritera och verka för att gynna ett mer energisnålt och hållbart byggande.

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Vad är Mölndal? www.molndala.com

Vad är Mölndal? www.molndala.com Vad är Mölndal? 61 610 invånare 6000 företag, nettoökning 100/år de senaste 10 åren 35 300 arbetsplatser, ca 50% i Åbro centrala Mölndal Nettopendling + 4 800 personer 22% tillverkning, 20% handel, 17%

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer