Anders nya väg blev verklighet. Bror tipsar våga prova skogssådd. Bravikens Sågverk Första stocken genom sågen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders nya väg blev verklighet. Bror tipsar våga prova skogssådd. Bravikens Sågverk Första stocken genom sågen"

Transkript

1 tidning för holmen skogs intressenter Anders nya väg blev verklighet Bravikens Sågverk Första stocken genom sågen Bror tipsar våga prova skogssådd Branden är viktig för den bio- logiska mångfalden Vi njuter av det tryckta ordet

2 ledaren Sören Petersson, VD i Holmen Skog Förväntan och framtidstro Upplevelser av trä I helgen fällde jag tillsammans med mina släktingar björkskog. Det mesta klöv vi till ved, men några bitar var så vackra att jag lade dem åt sidan för framtida slöjdändamål. Ett tydligt exempel är Holmens nya sågverksbyggnader i Braviken, där jag medverkar som arkitekt. Beslutet att bygga sågverket med träkonstruktioner togs efter moget övervägande och jämförelse med projekterade lösningar i stål och betong. För Holmen, som bygger ett av Europas största och modernaste sågverk, är naturligtvis de miljötekniska argumenten för trä av avgörande betydelse. För tre år sedan beslutade Holmens styrelse att bygga ett nytt sågverk i anslutning till Bravikens pappersbruk i Norrköping. En leråker skulle omvandlas till Skandinaviens första och största industriella sågverk. Det var dags för ett nytt kapitel i Holmens nu drygt 400-åriga historia. Holmen gör en verklig storsatsning och investerar mer än en miljard kronor i den nya sågen. Investeringen baseras på en långsiktig tro på ökat behov av sågade trävaror. Den globala marknaden för sågade trävaror bedöms växa med 2 3% per år fram till Sågen förväntas givetvis bidra till Holmens lönsamhet, men kanske är det skogsägarna som har störst anledning att glädjas åt denna investering. Den medför att Holmen kommer att köpa grantimmer till Bravikens Sågverk för mer än en halv miljard varje år. Investeringar i skogsindustrin skapar trygg avsättning och säkerställer långsiktig betalningsförmåga för skogsråvara och utgör därmed grunden för ett aktivt och lönsamt skogsbruk. innehåll 4 Första stocken har sågats nu testkörs Bravikens Sågverk 6 Snart behöver vi mycket mer virke 8 Arne kan allt om skogsbilvägar 10 Tjärnmyrvägen blev verklighet 12 Våga prova skogssådd 14 En fantastisk resa Bror Österman beskriver sina år på Holmen 15 Ökad växtkraft på Friggesunds plantskola 1 6 Branden är viktig för den biologiska mångfalden 18 I brandens spår 19 Vi njuter av det tryckta ordet 20 Den svenska naturen en kärleksberättelse 22 Uppdaterad FSC-standard utvecklar skogsbruket 23 Svenska idrottsprylar till baltiska ungdomar 24 Var det bättre förr? 25 Farbror Hennings äventyr 26 En extra god jul med glögg i svensk kartong 27 Skog och mat 28 Smått och kott På samma vis skapar investeringar i skogen, exempelvis nyetablering, aktiv skötsel samt vägbyggnation, tillgång till skogsråvara för industrin. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Vissa investeringar kräver tålamod. När Holmen nu investerar i en ny plantskola i Friggesund gör vi det för att skapa skogar för framtiden. Vi vet inte vad de träden kommer att användas till, men jag är övertygad om att de kommer att växa bra och skapa stora värden i framtiden. Vissa investeringar ger snabb avkastning. Att investera i en bra väg på sin fastighet ger ökat netto vid avverkning och höjer Utgiven av: Holmen Skog AB, Örnsköldsvik Redaktion: Holmen Skog, Norrköping Redaktör och ansvarig utgivare: Jeanette Tretten, Redaktionsråd: Göran Johansson, Erik Normark, Erik Reis och Jan Åhlund I redaktionen: Pia Jakobsson, Distribution: Lotta Gunnarsson, Fax: Produktion: Energi Reklambyrå AB, Tryck: DanagårdLiTHO AB, Ödeshög Upplaga: ex Omslaget: Anders Molin i Järnäsklubb har byggt en väg. Foto: Håkan Nordström. Kvinna som läser. Foto Lars Clason samtidigt värdet på fastigheten. Dessutom är det ju en investering man kan ha glädje av varje gång man tar sig ut på sin fastighet. För mig finns det en tydlig koppling mellan investering och brukande. Därför anser jag att äganderätten är grundfundamentet för de investeringar som krävs i ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk. Skulle en bonde så sina åkrar om han var tveksam till att han hade rätt att skörda grödorna när de var mogna? Jag känner oro för att de ökade krav som ställs på skogen från många olika intressenter kan komma att begränsa ägarens möjligheter att bruka sin mark. Det finns risk för att äganderätten urholkas. Vem kommer då att våga investera för framtiden? Investeringar kräver mod, framtidstro och när det gäller skog även ett visst mått av tålamod. Det är en härlig känsla att få verka i en bransch med modiga människor med framtidstro en bransch som investerar. Huvudkontor: Holmen Skog AB, Örnsköldsvik Region Örnsköldsvik: Box 901, Örnsköldsvik Region Iggesund: Box 15, Iggesund Region Norrköping: Norrköping Trä är förknippat med positiva upplevelser för många människor. Från skogens betydelse som urbild för skydd och rumslighet till det rent praktiska som att bygga, slöjda och bearbeta trä. Trä är en upplevelse för alla sinnen; syn, hörsel, känsel och även lukt. Detta gör materialet unikt något jag som arkitekt vill ta vara på. Kunskap från industribygget Bravikens Sågverk och andra träprojekt som mitt arkitektkontor deltagit i, bostäder, hotellbyggnader, sporthallar, parkeringshus perrongtak för moderniserade spårvägar med flera konstruktioner gör att jag idag har något att berätta om modern träarkitektur. Erfarenheter från vitt skilda byggnadsprogram som det exklusiva Copperhill Mountain Lodge i Åre och ett uppmärksammat flervånings parkeringshus i Skellefteå visar att trä kan motsvara olika krav. Den värdefulla skogen Tiden vi brukar ett hus är idag kanske hundra år. På samma tid har skogen hunnit producera virke till nya byggnader. Den växande skogen har under de hundra åren tagit upp och bundit koldioxid som stannar kvar även i det förädlade virket. Det går åt jämförelsevis låga energimängder för att förädla timmer till färdiga byggnadsdelar. Transport av timmer och virke innebär också låg vikt i förhållande till den styrka trä har som byggnadsmaterial i färdiga konstruktioner, vilket spar bränsle och energi. Användandet av trä kan väsentligt bidra till att förbättra CO 2 -balansen. Jag vågar till och med citera Ban Ki-Moon, FN: s generalsekreterare, Klimatförändringarna kan inte förhindras utan hjälp från världens skogar. Min tolkning av uttalandet är att det inte hindrar oss från att bruka skogen. Många forskare menar att den kultiverade skogen är särskilt värdefull. Återplanterad, ung, kraftigt växande skog är effektiv på att ta upp växthusgaser. Vi bör alltid överväga att bygga i trä I Sverige och Europa är idag moderna träkonstruktioner användbara för många byggnadsuppgifter där vi tidigare vant oss vid att se stål eller betong. Vi kan med trä bemästra såväl stora spännvidder som stora laster och brandfrågor. Utvecklingen av prefabricering med trä öppnar för konkurrenskraftiga industriella byggsystem. Tillsammans med träets miljöfördelar innebär det att vi i de flesta byggprojekt kan och bör överväga träkonstruktioner. Fönstret mot Kina I september i år stod jag i den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai. Jag berättade mot bakgrund från personliga upplevelser om trä. Mitt tal kändes först lite anspråksfullt, Kina har kanske världens äldsta träbyggnadstradition. Men jag märkte efterhand att församlingen förstod och delade mina erfarenheter. Det öppnade dörren för ett resonemang om vad ett modernt träbyggande kan betyda för Kina. Landskapsarkitekten, Professor Kongjian Yu från Peking University, Collage Of Architecture And Landscape Architecture tog upp tråden genom att berätta om Brown China. Hans begrepp för det genom historien hårda utnyttjandet av kinesisk odlingsbar mark, inklusive områden för skogsbruk. Med en satellitbild visar han hur utbredningen av öken och ofruktbar stäpp tecknat en brun bild av landet. Idag har den kinesiska byggnadsindustrin behov av att upprätthålla eller kanske rättare sagt återupprätta sin kunskap om träbyggande. I Kina har man startat ett omfattande återplanteringsprogram av skog, men det används mycket lite trä i byggnadsindustrin och av det inhemska virket nästan ingenting. Man är beroende av importerat virke från till exempel Skandinavien och teknisk kompetens från arkitekter och ingenjörer med erfarenhet från utvecklingen av ett modernt träbyggande. Det moderna parkeringshuset i Skellefteå är ett bra exempel på en träbyggnad som är både vacker och har en hållbar konstruktion. gäst skribenten Lars Johansson, Arkitekt SAR/MSA, delägare, AIX Arkitekter AB Mitt besök i Shanghai och mötet med kinesiska arkitekter, ingenjörer, stadsplanerare och byggare har överraskande snabbt lett till fler kontakter. Under vintern reser jag tillsammans med några andra företag och landshövdingen i Östergötland till Jiangsu-provinsen för att diskutera miljövänlig byggteknik i samband med planerandet av helt nya städer. Jag fortsätter sen till Peking för återkoppling med representanterna från Tangshan och deras organisation för planeringen av eko-staden Caofeidian, där svenska miljöteknikföretaget Sweco medverkat för att ta fram en hållbar stadsplan. Företrädarna för Caofeidian har uttryckt intresse för träbyggnader, något som kan bli ett mycket bra exempel på möjligheterna att bygga modernt och miljömedvetet med trä i Kina. Fönstret mot Kina står just nu öppet. SKOG & VIRKE NR

3 Första stocken har sågats nu testkörs Bravikens Sågverk Det är nära nu. I januari startar produktionen i Skandinaviens största sågverk. Tidplanen håller. Maskinerna är på plats och driftsättningsfasen pågår. Det finns egentligen inget som kan hindra oss nu, säger Arne Eriksson, projektchef på Bravikens Sågverk. Platschefen Anders Öquist visar upp den nya såglinjen och berättar att alla maskiner är på plats och intrimning pågår. text lina skandevall foto sofia andersson Resan har bara pågått i tre år. Holmen bygger nytt sågverk i Norrköping gick att läsa i dagstidningarna en höstdag 2007 beslutet var taget. Redan i augusti 2009 var det dags för det klassiska första spadtaget. Idag är trettio hektar åkermark utbytt till en stabil grund för Bravikens Sågverk. Huskropparna är byggda av konstruktionsvirke, samma material som sågverket ska producera. Projektet följer tidplanen och några stockar från Holmens skogar i Östergötland har under hösten transporterats till sågen för provkörningen av sågverket. Sågintaget och barkningen har precis testkörts. Samtliga maskiner i sågverket är på plats och intrimningen av dem började i oktober och beräknas vara klara i december, säger projektchefen Arne Eriksson. Han berättar vidare: Det är inga prototyper som sätts in i sågverket, det här är väl beprövade maskiner från erfarna leverantörer. Projektet rullar som planerat och förutsättningarna är goda för att tidplanen ska hålla. Parallellt med intrimningen av maskinerna görs installationer, och inredning sätts på plats. Totalt 250 montörer och byggare ser till att allt på bygget färdigställs och att alla maskiner är i sin ordning. 120 elektriker har installerat över 40 mil elkablar i sågverket, där nu elmontagen är i slutfasen. Installationen av värme är också i avslutningsfasen och markarbetena är klara. Arne Eriksson medger att projektet är komplext. Sågverket är nytt, maskinerna är nya och organisationen är ny. Men vi har förberett oss med välutbildad personal och vi har hämtat mycket kunskap och kompetens från vårt sågverk i Iggesund, säger Arne Eriksson. Bravikens Sågverk kommer att bli det största och mest produktiva sågverk som finns i Skandinavien. Enligt platschefen Anders Öquist bygger allt på storskalighet och effektivitet. Med en kapacitet på kubikmeter sågade trävaror per år är vi rejält konkurrenskraftiga. Dessutom har vi starka lokaliseringsfördelar, både ekonomiskt och miljömässigt. Ungefär hälften av virket blir till träprodukter i sågverket, flis från sågverksprocessen blir till papper i Bravikens Pappersbruk (som ligger bredvid sågverket) och fjärrvärmen för sågverkets behov finns i det så kallade biokombinatet. Vi kan använda oss av befintlig infrastruktur i vår närhet. Fredrik Hjelm tycker att det är spännande att vara med redan från start. Han och de andra operatörerna har alla utbildats och dessutom praktiserat på Iggesunds Sågverk. I första hand är det konstruktionsvirke baserat på gran som ska produceras. Det är samma material som även sågverket är byggt av, vilket gör det till ett utmärkt referensobjekt för industrin. Eftersom trä binder kol är den miljömässiga vinsten stor. Vi får en positiv effekt på koldioxidbalansen just därför. Dessutom är trä förnyelsebart och har en hög hållfasthet i förhållande till sin vikt, förklarar Anders Öquist. Sedan tidigt 90-tal har det varit ett överskott av sågade trävaror, men framöver pekar mycket på att efterfrågan kommer att vara större än tillgången. I början av året lanserade Holmen Braviken- Gran, ett erbjudande till granleverantörerna som i första hand avser timmer till sågverket, men naturligtvis omfattas även massaved till pappersbruket. BravikenGran erbjuder konkurrenskraftiga priser, kompetent rådgivning och väl utförda arbeten i Vår främsta marknad är Skandinavien och Storbritannien. USA har halkat efter med nybyggnationerna, men när den marknaden öppnar sig är jag säker på att det kommer att märkas rejält, poängterar Anders Öquist. Holmens egna skogar täcker cirka 10 procent av råvarubehovet vid Bravikens Sågverk, resten kommer att köpas in från andra skogsägare. Därför har inköpsorganisationen utökats med två nya distrikt i Örebro och Västmanland. skogen. Ambitionen är att ge leverantörerna ett erbjudande som är mycket konkurrenskraftigt och som långsiktigt ökar värdet på deras skog. Våra leverantörer av råvara är mycket positiva till konceptet BravikenGran. Vi har fyllt på våra lager och väntar nu på startsignalen från Bravikens Sågverk. Tillsammans med våra leverantörer ska vi långsiktigt förse sågen med m 3 fub varje år säger Jan Orke, marknadschef Holmen Skog, region Norrköping. Vårt upptagningsområde sträcker sig nu från Kalmar till Västmanland, konstaterar Anders. Ur hans perspektiv är sågverket inte ett projekt. Det är fyra. Sågverket ska byggas, det ska rekryteras och utbildas personal, sedan har vi hela råvarusidan och slutligen marknad; att sälja produkterna. Allt måste klaffa i slutänden för att projektet ska bli lyckosamt, säger Anders Öquist. De blivande operatörerna på Bravikens Sågverk har utbildats och fått praktisera sina kunskaper som semesterersättare vid Iggesunds Sågverk. Första januari 2011 är de redo att leverera. Vi kommer även att ha fem operatörer från Iggesund som startsupport, berättar Anders Öquist. Hittills har ungefär två tredjedelar av den totala bemanningen på cirka 110 medarbetare anställts. Ungefär en tredjedel har erfarenhet av sågverk, en tredjedel av processindustri och övriga kommer från andra branscher. Det är en kompetent skara, där alla har någon form av teknisk bakgrund eller erfarenhet av sågverk eller processindustri, säger Anders Öquist. Fredrik Hjelm är en av operatörerna som genomgått utbildningen inför sin anställning på justerverket på Bravikens Sågverk. Vi blev otroligt sammansvetsade under utbildningen. Att lära känna varandra på det sätt vi gjorde kommer att ha ett enormt värde när vi börjar arbeta på riktigt, säger han. Anders Öquist betonar att man varit noga med att alla i produktionen ska känna ett helhetsansvar. Det gäller även grundläggande underhåll i sågverket, där vi bygger upp rutiner för förebyggande underhåll. Genom helhetsansvaret får operatörerna förhoppningsvis ett intressantare arbete och därmed även ett större engagemang. Den omfattande utbildningen har också varit positiv på så sätt att samhörigheten ökat. De som har åkt till Iggesund varje måndagsmorgon och bott tillsammans under veckorna har utvecklat en stark gemenskap redan innan de har börjat arbeta tillsammans. En annan fördel är att vi har knutit samman våra två sågverk inom affärsområdet med varandra. Nu har operatörerna på våra sågverk träffat varandra, då blir det ett enklare kunskaps- och kompetensflöde även framöver, avslutar Anders Öquist. Fakta Bravikens Sågverk Sågverket kommer i ett första skede att kunna producera kubikmeter sågade trävaror om året. Det innebär i sin tur att Bravikens Sågverk till att börja med kommer att ta emot 1,1 miljoner m 3 fub per år. En timmerbil var 15:e minut under produktionstid krävs för att kunna försörja sågverket med den här mängden timmer. I nästa steg ökar produktionen till maxnivå, kubikmeter sågade trävaror per år. Beroende på torktid tar det från ett till tio dygn för virket att ta sig från sågintag till färdig produkt. Tiden är kopplad till dimension och fuktkvot på virket. Av en timmerstock blir cirka 50 procent till konstruktionsträ, 28 procent blir flis, 13 procent spån och krympning och justerrester 9 procent. 4 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

4 Brittisk byggvarujätte: Snart behöver vi mycket mer virke Konstruktionsvirke av gran blir huvudprodukten då Bravikens Sågverk startas i januari nästa år. En hel del av det virket ska säljas till Storbritannien. Skog&Virke åkte till England för att ta pulsen på marknaden och besöka Travis Perkins, en av Holmen Timbers största kunder. Holmen Timber och Martinsons Trä samverkar i England Vid årsskiftet 2010/2011 bildar Holmen Timber och Martinsons Trä ett gemensamt försäljningsbolag på den engelska marknaden. text & foto Anders Thorén text pia jakobsson foto rolf andersson Travis Perkins plc är en av de ledande byggvarugrossisterna i Storbritannien, med verksamhet både på den professionella marknaden och inom gör-det-självsektorn. Koncernen har 600 försäljningsställen runt om i Storbritannien och mer än produkter i sitt sortiment. Antalet anställda är cirka Bolaget, Holmen Martinsons Timber Ltd, bildas genom att Martinsons Trä AB går in som delägare i Holmen Timber Ltd som namnändras i samband med ägarförändringen. Genom detta stärker de båda bolagen sin position på den engelska marknaden. Avsikten är att etablera Holmen Martinsons Timber Ltd som en av de mer betydande skandinaviska aktörerna på den engelska marknaden på sikt. Jag ser stora möjligheter i detta samarbete då Holmen och Martinsons kompletterar varandra med en produktportfölj som spänner över ett brett sortiment av möbel- och snickeriråvara ur den norrländska furan, konstruktionsvirke i gran samt limträ och komponenter i båda träslagen, säger Johan Hedin, marknadschef på Holmen Timber AB. Holmen Timber AB och Martinsons Trä AB ingår redan idag som delägare i Uni4 Marketing AB, en av de ledande aktörerna i Mellanöstern och på den nordafrikanska marknaden. Genom Holmen Martinsons Timber Ltd kommer vi att kunna erbjuda våra kunder en bredare specifikation, något som kommer Johan Hedin, marknadschef Holmen Timber. att efterfrågas än mer i framtiden, säger Kenneth Wallin, VD på Martinsons Trä AB. Genom detta samarbete kommer vi att bli en betydande aktör, vilket öppnar nya möjligheter och samtidigt skapar kostnadseffektivitet. Vår målsättning är att utnyttja stordriftsfördelar och synergier som stärker vår position på engelska marknaden. Den brittiska trävarukonsumtionen förväntas öka kraftigt då konjunkturen vänder uppåt. Travis Perkins historia sträcker sig mer än 200 år bakåt i tiden. Från en blygsam start som trävaruhandlare på Beech Street i mitten av London har företaget vuxit fram till en av Storbritanniens största byggvarugrossister. Koncernen har idag 600 försäljningsställen och en omsättning som börjar närma sig fyra miljarder pund. Huvudkontoret ligger numera i Northampton där vi träffar Martin Cunliffe en man med tre decenniers erfarenhet av trävarubranschen. Som inköpschef för trävaror på Travis Perkins har Martin Cunliffe inte bara koll på trävarumarknaden, utan också en god överblick av byggvarumarknaden som helhet. Travis Perkinsgruppen har genom köp och fusioner breddat sin verksamhet avsevärt. Trots att vi köper mycket trä, nästan kubikmeter om året, så svarar trävarorna idag bara för procent av koncernens omsättning, konstaterar Martin Cunliffe. Men, understryker han, trävaruhandeln är en av våra kärnaffärer och definitivt en framtidsbransch. Under lång tid tappade trä som material marknadsandelar, men den trenden har nu vänt. Klimat- och miljöfrågorna har fått starkt genomslag, vilket resulterat i nya byggregler som gynnar trä. Detta driver upp efterfrågan på trä, som sakta men säkert ökar sin marknadsandel. Men finanskrisen och lågkonjunkturen har förstås satt sina spår även i trävarukonsumtionen. Dessutom har de mycket svaga statsfinanserna gjort att det offentliga byggandet dragits ned kraftigt. Martin Cunliffe tror att konjunkturen nu har bottnat och att en återhämtning är på gång. Den positiva sidan av krisen är att det idag finns ett stort uppdämt behov av nybyggnation i Storbritannien. När marknaden återhämtat sig kommer efterfrågan på trävaror sannolikt att vara 20 procent högre än idag säger Martin Cunliffe. Tre fjärdedelar av det virke som Travis Perkins handlar med importeras och när det gäller furuvirke köper företaget stora volymer från Holmen Timbers sågverk i Iggesund. Kvalitet och pålitlighet är det som främst styr valet av leverantör. Holmen Timber är ett av de företag som vi har ett nära samarbete med, vilket betyder mycket mer än att man bara är kund och leverantör, säger Martin Cunliffe. Travis Perkins största inköpsvolymer, cirka två tredjedelar av totalen, är emellertid konstruktionsvirke av gran, vilket är en produkt som Holmen Timber ännu inte har i sitt sortiment. Idag är det andra svenska, finska och även ett par baltiska företag som förser Travis Perkins med de produkterna. Men snart när Bravikens Sågverk drar igång är Holmen Timber med även på den delen av marknaden, och då blir Travis Perkins naturligtvis en mycket intressant kund. Martin Cuncliffe bekräftar att intresset är ömsesidigt. Travis Perkins har i sin treårsplanering studerat vilka kapacitetstillskott som är att vänta på marknaden och Bravikens Sågverk betecknar han som ett av de mest intressanta. Eftersom vi har ett så starkt, och dessutom långvarigt, partnerskap med Holmen är Bravikens Sågverk naturligtvis ett av de alternativ som vi först tittar på när vi vill öka inköpen av konstruktionsvirke, säger han. Som stor aktör på trävarumarknaden gör Travis Perkins förstås även mer långsiktiga marknadsbedömningar. Som alla prognosmakare framhåller Martin Cunliffe att osäkerheten är betydande, men han beskriver ändå sin bild av trävarumarknaden på lång sikt som ljus. Jag tror att efterfrågan på trävaror kommer att fortsätta att öka under den närmaste tioårsperioden. Förmodligen inte i väldigt snabb takt, men tillräckligt och ganska stadigt, säger han. En prognos som känns ganska säker är att strukturomvandlingen i byggvarubranschen kommer att fortsätta. Travis Perkins har hört till de mest aktiva spelarna och sannolikt kommer koncernen att bredda sin verksamhet genom nya företagsköp och fusioner. Martin Cunliffe instämmer i att Travis Perkins har förutsättningar att göra strategiska affärer. Samtidigt understryker han att trävarorna är och förblir en av koncernens kärnverksamheter. Inte bara han själv utan fler i ledningen har sina rötter i trävarubranschen. Det finns en stor passion för trä i det här företaget, konstaterar Martin Cunliffe med ett leende. Certifierat virke är ett krav Travis Perkins hörde till pionjärerna i Storbritannien för skogscertifiering och är fast beslutna att behålla sin position. Idag är cirka 80 procent av det virke som koncernen köper certifierat. Målet är att höja den andelen till 90 procent redan under Vi måste kunna visa alla intressenter att vi lever upp till vår miljöpolicy och därför köper vi i praktiken enbart certifierat virke, förutsatt att sådant finns att få på marknaden, säger Martin Cunliffe. 6 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

5 Skogsbilvägen blir fort lönsam Det finns många fördelar med att bygga en skogsbilväg, bland annat ökar värdet på skogsfastigheten och avverkningsarbetet blir mindre kostsamt. Dessutom kan en skogsbilväg ha rent hänsynsmässiga fördelar som att ge minskade körskador i terrängen. Arne kan allt om skogsbilvägar Alla vägbyggen är individuella och kostnaderna varierar, främst beroende på standard på vägen och terrängen. I ett räkneexempel från Kunskap Direkt får vi en antydan på intäkter och kostnader i samband med ett vägbygge: Maria har ett skifte med 20 hektar skog (totalt m³sk) som ska avverkas under en 20-årsperiod. En bilväg på 1,5 km förkortar Vägkostnader och intäkter terrängtransporten från 1,5 km till 150 meter. Kostnaden för terrängtransporten minskar då med kronor. Maria bedömer också att vägen bland annat kommer att ge kortare transporter för skogsvårdsåtgärder och att vägen därmed har ett mervärde motsvarande kronor per år. Kostnad för att bygga vägen Vägunderhåll under 20 år Förlorad skogsproduktion i väggatan Summa kostnader Värde av kortare terrängtransport för virke Värde av kortare avstånd för skogsvård och rekreation under 20 år Summa intäkter Vinst med väg Läs mer på Blås liv i gamla vägföreningar. Underhåll de befintliga skogsbilvägarna och bygg nya. Arne Öberg, Skogsstyrelsens specialist på skogsbilvägar lotsar dig rätt i skogen. text Nils Ågren foto Håkan Nordström/Arne Öberg Utan skogsbilvägar stannar skogsbruket. Och för att vägarna ska vara optimala krävs kontinuerligt underhåll. Bestämmer man sig för att bygga nya vägar är det inte bara att köra igång på egen hand. Bästa sättet att gå tillväga är att börja med att konsultera en som verkligen vet hur man gör experten Arne Öberg på Skogsstyrelsen i Umeå. Han har hela Sverige som arbetsfält. Vägar är något som inte alla sysslar med dagligen. Min uppgift är att vara ett stöd för alla i landet och jag åker runt och pratar om hur man bör göra, berättar Arne Öberg som arbetat åt Skogsstyrelsen sedan 1972 med de allra flesta åtgärder som handlar om skogsbilvägar. I Sverige finns väldigt mycket skogsbilväg, Arne Öberg uppskattar att det bara i Västerbotten uppgår till cirka mil. Många av de här vägarna byggdes under bidragstiden fram till 1991 då staten bidrog med 50 procent av kostnaden. Dessutom fanns kommunala bidrag och i vissa områden kunde man få över 90 procent i bidrag för vägbyggen. Det blev ofta väldigt fina vägar som höll bra under olika årstider. Men tyvärr har underhållet på de här vägarna varit mycket dåligt och det har gjort att många har vuxit igen. En dåligt underhållen väg innebär stora kostnader när den väl måste åtgärdas. Bättre är att underhålla den regelbundet. Arne Öberg ger några tips; Vägunderhåll bör ske varje år genom att hyvla vägen så att vattnet rinner av vägkroppen, sly ska röjas bort från vägkanter och diken så att solen kan torka upp vägkroppen, kontrollera vägtrummor och komplettera överbyggnad med grus. Den investering som underhållet innebär lönar sig i längden. Många skogsvägar saknar idag en aktiv vägförening som står för underhållet. Arne Öberg pratar ofta om att blåsa liv i gamla vägföreningar. Ledamöterna i vägföreningen blir allt äldre, men besitter stor kunskap om vägbyggnation och skötsel. Samtidigt kommer det in nya utan erfarenhet, men med stor drivkraft. Ta vara på möjligheten. Finns det inte en fungerande förening eller styrelse så kommer vägen på sikt att förfalla och då kostar det stora pengar att återställa den. Arne Öberg rekommenderar att först kontrollera vilka handlingar som finns för vägen, och vilken status de har. Vägen kan ha tillkommit genom en lantmäteriförrättning eller frivillig överenskommelse. Finns det pengar i föreningskassan? Finns det oklarheter kring vad som behöver göras? Behöver föreningen hjälp utifrån? Kalla till ett sammanträde och diskutera problemet. Ibland händer det att man börjar köra En flytande bank kan också förstärkas med fällda träd, så kallad rustbädd eller kavelbro. Virket läggs så tätt att det bildar en matta. Mineraljord läggs ovanpå. ut grus utan att ha möten och samråd, det är aldrig bra. Man ska ha ett möte först och ta ett beslut på stämman, besluta vilken nivå vägen ska rustas till och göra en budget, säger Arne Öberg och poängterar en viktig del: Samla in pengar innan åtgärderna påbörjas. Det kan handla om mycket stora pengar att rusta upp en gammal väg. Har man inte en samfällighetsförening är det ännu viktigare att samla in pengarna. Nya vägar måste förstås också byggas och det är en hel del att tänka på innan man sätter igång. Börja med att söka samråd med Skogsstyrelsen. Vi tittar på området och först undersöker vi om det finns båtnad. Med kalkyler ser vi om ett projekt är lönsamt för att driva ut virket, för plantering, röjning och gallring. Vi tittar även på om det finns alternativa lösningar, vilken sträckning som är den bästa. Vägen kanske kan komma från olika håll. I ett tidigt skede bör man undersöka möjligheten för samverkan med grannar. Samverkan är en viktig del för att få ned hektarkostnaden och för bästa vägval. Möjligheten att klara miljövärden blir också större då det blir enklare att välja bästa sträckning för vägen. Vid samverkan upprättas avtal mellan markägare genom frivillig överenskommelse eller så kan en samfällighetsförening bildas genom lantmäteriförrättning. Sedan försöker man göra en kostnadsberäkning. Arne Öberg kan räkna ut så att kostnader för vägens byggande fördelas på respektive markägare efter nyttan och kostnader för vägens underhåll fördelas efter fastighetens nyttjande av vägen. När man tagit fram alla de delarna måste vi ut i skogen och titta. Det gäller att välja vägläge efter naturliga ryggar och högpunkter med god dränering och bärighet. Områden man bör undvika är vattendrag, våtmarker och ställen där det finns höga naturvärden. Därefter undersöker man vilken lagstiftning som gäller och vilka kontakter som ska tas. Anmälan och ansökan om avverkning faller under Skogsvårdslagen och då vänder man sig till Skogsstyrelsen. Handlar det om vattenverksamhet och markavvattning gäller Miljöbalken och då är Länsstyrelsen granskande myndighet. För att få tillstånd att ansluta till allmän väg kontaktas Vägverket. Rent formellt är det inte samrådsplikt för bygge av skogsbilväg men det är ändå något som Arne Öberg rekommenderar i alla lägen. Det kan bli väldigt jobbigt för den som inte söker samråd, man bör alltid göra det. I Miljöbalken står det också att läsa: En allmän skyldighet att göra anmälan för samråd gäller för den som skall bedriva verksamhet som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Undvik att dra väg över vattendrag och våtmarker i största möjliga utsträckning, men i vissa fall finns förstås inget alternativ. Då krävs tillstånd från Länsstyrelsen och i vissa fall fordras beslut i Miljödomstol. När man måste dra vägen över vattendrag gäller det att påverka vattendraget så lite som möjligt så att det inte skapas vandringshinder för fisk. En undersökning som Arne Öberg gjort visar att omkring 30 procent av alla vattenpassager ledde till vandringshinder. I nästan samtliga fall där man är tvungen att bygga väg över vattendrag rekommenderar Arne Öberg valvbåge i stället för vägtrummor. Med valvbåge eller bro passeras vattendrag på ett miljövänligt sätt och vandringshinder undviks. Våtmarker passeras normalt med en så kallad flytande bank, då behöver man inte anlägga några väg- eller avloppsdiken i anslutning till vägen. En flytande bank kan förstärkas med fällda träd, en rustbädd eller kavelbro. Man ska tänka på att det alltid är en chanstagning att konstruera en flytande bank, risken finns att banken brister. Särskilt på våtmarker som är djupare än 3,5 4 meter eller har ett lågt mossvärde. Har man behov av väg ska man bygga väg, men göra det så snyggt som möjligt. Det går att bygga väg över våtmark utan att behöva dika. När vi bygger väg påverkar vi miljön, men vi kan sköta vår skog och bygga våra vägar som behövs utan att förstöra miljön. 8 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

6 Än återstår en hel del arbete konstaterar Anders Molin, skogsägare i Järnäsklubb utanför Nordmaling i Västerbotten, men han är väldigt nöjd med vad den lilla vägföreningen har åstadkommit. Vi ville avverka ett område men det fanns ingen väg. Nu finns den här och det underlättar rent praktiskt för röjning och skogsvård. Vägen har många fördelar, både tidsmässigt och ekonomiskt. Tjärnmyrvägen blev verklighet text Nils Ågren foto Håkan Nordström Vi står på dokumenterad historisk mark. Anders Molin äger skogen på ena sidan vägen och Holmen på den andra. Den nybyggda skogsbilvägen löper efter en gammal rågång som sedan urminnes tider delat de två byarna Järnäs och Bredvik. På Landsarkivet i Härnösand ligger det så kallade Järnäsbrevet från 1413, en dom som reglerar en tvist mellan Järnäs män och Bredviks män: Alla de män detta brev höra eller se hälsar jag Lars Karlsson, lagmans domhavande i Ångermanland, kärligen med vår Herre. Det skall alla män vara veterligt att då jag höll lagmansting i Banafjäl, då tvistade Järnäs män och Bredviks män om bolstada rå mellan Järnäs och Bredvik. Jag avdömde tvisten efter gamla minnesgoda män, och tolv åsyna män skulle utsäga råskillnaden. Då vittnade de så och svoro att i mitten av Moses sund är det rå och så i Ingaskär och så i Karvaholm och så i Hesjanäs. Och ingen av Järnäsborna ville bestrida de minnesgoda och tolv åsyna mäns utsago. Då dömde jag, att såsom nu har beskrivits, så skall rået fast och obrottsligen vara; och vilken by Järnäs eller Bredvik överfar uppå annans, han skall böta efter lagen. Dessa voro minnesgoda män: Klemens i Berge, Östen i Hummelholm. Till ett påtagligt vittnesbörd är mitt sigill intryckt i min närvaro. Skrivet i Banafjäl i Herrens år 1413 på den salige Paulus omvändelsedag. Anders visar ett gammalt röse i rågången och det är inte utan att man känner historiens vingslag i skogen. Historia finns det också hos familjen Molin. I dörren till gården möter vi 18-åriga Tilda, yngst av Anders och Catarinas tre barn som är åttonde generation på den här platsen. Ett naturskönt område på den landtunga som sträcker sig ut mellan Nordmalingsfjärden och Örefjärden ut mot Bottenhavet som nu under hösten piskar kraftiga vågsvall mot hällarna. En plats som dessutom är på väg att bli marint naturreservat. Anders bjuder på kaffe, smörgås och kardemummaskorpor. På köksbordet står ett gratulationskort till körkortet som Tilda tog dagen innan. Jag har sagt till alla barn att de ska ta körkort så fort de bara kan. Körkort behövs här, säger Anders som har massor att berätta om Järnäsklubb och dess historia. Länge bestod familjens ägor av fyra hektar mark, varav tre hektar åker. Man levde på fiske och några djur. Men efterhand har ägorna vuxit rejält. Jag har alltid varit intresserad av skogen och jag har hela tiden försökt köpa på mig skog i omgångar. Numera har Molins 365 hektar varav 315 hektar produktiv skogsmark och sedan fem år tillbaka är arbetet med skogen en heltidssysselsättning för 52-årige Anders. Ska man driva skog aktivt är det fullt jobb med 300 hektar. Men det är dyrt med mark, det är få yrken där man får betala flera miljoner för att överhuvudtaget kunna börja arbeta. Det gäller att tänka långsiktigt. Jag har knagglat mig fram; skogsbruk med lite binäringar kan man kanske kalla det, säger Anders och ler brett. Skogsbilvägen har fått en bredd på cirka fem meter medan den röjda väggatan uppgår till närmare 25 meters bredd. Vägen har fått namnet Tjärnmyrvägen. Vad Anders Molin inte visste är att det är ett mycket känt vägnamn i hockeykretsar, så heter nämligen den väg som Peter Forsberg är uppvuxen på i Domsjö, Örnsköldsvik. Från tidigare yrken har han B-behörighet på el vilket ger en del småjobb och dessutom tar han på sig röjningsarbeten. Jag har själv en skotare och sköter mindre gallring och röjning. Jag städar ihop kubikmeter per år själv men större avverkningar lejer jag bort. Att bygga en ny skogsbilväg började han fundera på när han ville avverka ett område 50-årig skog. Just på de marker jag har är det ganska bra vägnät men den här delen var väglöst område. Tillsammans med två andra privata markägare och Holmen startades projekteringen för tre år sedan och moment ett var att ta kontakt med skogskonsult Sixten Karlsson på Skogsstyrelsen i Nordmaling. I samråd med honom och Skogsstyrelsens vägspecialist Arne Öberg kom man fram till att det var vettigt att bygga. Vägbygge är en stor investering och man fick hjälp av Arne Öberg att räkna ut hur mycket var och en av markägarna behövde skjuta till. Det blev cirka två kilometer väg och vi räknar med att den har kostat omkring 100 kronor metern i första skedet. Sedan kan man göra den hur dyr som helst beroende på ytskikt. Vi har planer på att grusa upp den men först måste den få ligga till sig. Holmen skötte kontakterna med entreprenören och några hinder under projektets gång har man inte stött på. Jag tycker att det gått riktigt bra och vi är nöjda. Största problemen uppstår när man måste passera våtmarker men det har vi inte behövt på de här markerna. Vi böjde bara av för ett litet myraktigt område i början av vägen. Bra samarbete och goda mänskliga kontakter är av högsta vikt i ett sådant här projekt och Anders kan inte komma på något som de i efterhand funderat över om de kunde gjort annorlunda. Men det finns andra exempel där någon markägare gått fram som en ångvält, säger Anders och berättar om en man som för ett tjugotal år sedan på eget bevåg drog en väg över en myr, utan tillstånd. Den fick han återställa. Ett drygt och kostsamt arbete. Några bakslag har inte den vägförening som Anders varit med och startat råkat ut för. Allt har gått rätt tillväga och även om man valt att inte lagföra vägen, som fått namnet Tjärnmyrvägen, så finns alla underlag klara ifall man vid ett senare tillfälle bestämmer sig för att göra det. Anders poängterar också vikten av att underhålla vägarna. Många skogsvägar sköts tyvärr inte av någon aktiv vägförening. Skogsbruket idag kräver att man har fler vägar av hög kvalitet som ska kunna vara brukbara året om. På väg till, och från, skogsvägen passerar vi en av Anders tidigare arbetsplatser, en numera nedlagd radiostation där han arbetade med radionavigeringssystemet Decca. Nu har jag köpt stationen och använder den som förråd, berättar Anders samtidigt som han håller utkik efter hjortar. I området finns gott om kronhjort och dovhjort som härstammar från ett vilthägn som sattes upp på 70-talet av en man som hade sommarhus i Bredvik. Hjortarna smet ut under vintern och har sedan dess förökat sig så pass att man här omkring har Sveriges största kronhjortar. Anders ingår i ett av Järnäs två jaktlag och förutom älg jagas förstås hjort. Jag ser hjort dagligen men idag tycks de ha gömt sig, säger Anders lite bekymrat. Innan arbetet på radiostationen har Anders en bakgrund som manuell skogsarbetare inom dåvarande MoDo. Man tycker inte att det är så längesen men det var verkligen andra tider, då fanns inte så mycket maskiner. Sista anställningen innan han valde att satsa fullt ut på skogen var som tekniker på Sjöfartsverket. Det blev mycket resande. I stort sett alla öar från finska gränsen ned till Stockholm där det funnits en fyr eller lotsplats har jag varit på. Jag var bland annat med och avbemannade Holmögadd Ett gammalt röse i en rågång som är omnämnt i det så kallade Järnäsbrevet från Även om arbetet med fyrar är slut så finns intresset kvar och Anders bär på en fantasi om att bygga till en lanternin på bostadshuset. Dessutom finns många andra idéer i denna energiska man. Han har flera skogsskiften i området och tankar finns på en detaljplan i ett av skiftena vid havet, vid vackra Fårskärsbukten och den lilla sjön Stortannörsavan. Här finns det definitivt möjlighet att sälja tomter för strandnära boende. Om idéerna blir verklighet återstår att se. Planen på en skogsbilväg förverkligades i alla fall och Anders tycks trivas riktigt bra med att ha skogen som arbetsplats. Det var ett stort steg att ta från att ha varit fast anställd av staten, men jag har alltid trivts i skogen. Det är bra för människan att vistas i skogen, säger Anders innan det är dags för oss att lämna Järnäsklubb. Sedan hinner vi bara några få hundra meter från familjen Molins gård innan vi ser dem hjortarna. 10 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

7 Våga prova skogssådd Sådd bra metod om den utförs rätt Rätt använd är skogssådd en bra och naturnära föryngringsmetod. Intresset ökar både bland skogsbolagen och de privata skogsägarna. Bror Österman är en av Holmen Skogs veteraner på området. Han kan ge råd och tips. Skogssådd är en klassisk återväxtmetod, som är väl etablerad i norra Sverige där det finns stora arealer lämpliga såmarker. I södra Sverige, där boniteterna är högre, bör sådd användas med försiktighet och koncentreras till magrare marker. I norra Sverige kan sådden vanligen utföras mellan mitten av maj och mitten av juli. Contortatall kan även höstsås. Fördelar med sådd: Här fungerar sådd bra: text anders thorén foto bror österman/anders thorén Egentligen är han nybliven pensionär, en person som man alltså borde låta njuta av sin ledighet. Men vill man tala med någon som kan sådd i praktiken, så är det svårt att inte välja Bror Österman. Med drygt 33 år inom det som idag är Holmen Skog har Bror en kunskap och en klokhet som är väl värd att lyssna till. Och han delar gärna med sig av den. Att sådd, och då särskilt sådd av contorta, är Bror Östermans huvudintresse är välbekant. Det är också väl känt att både skogsbolagen och de privata skogsägarnas intresse för sådd vuxit på senare år. Låga anläggningskostnader är en stark drivkraft, liksom möjligheterna till kvalitetsproduktion. Sådd ger stamrika ungskogar där konkurrensen kan skapa träd med god stamform och klen kvist, som det heter i Holmens Skogs Riktlinjer för uthålligt skogsbruk, som Bror varit med och tagit fram. Så långt teorin men stämmer det i praktiken också? Jo, det vågar jag påstå att det gör. Men bara om du sår på rätt mark, har ett bra frö och använder rätt verktyg. Gör du så brukar resultaten bli väldigt lyckade, säger Bror Österman. Det låter enkelt, men istället för att prata mer om detaljerna föreslår Bror ett besök i verkligheten. Efter en kort tur med bilen är vi på plats vid Tönningestenen, där Bror utförde maskinell sådd av contorta redan Även som amatör blir man överraskad av den contortaskog som idag finns på platsen raka stammar, smala kvistar och träd som närmar sig 12 meter i höjd. Alltså en ungskog med kvalitetsegenskaper som vi ofta saknar i planterade contortabestånd. Men du ska inte bara titta på det som finns ovanför marken, förklaringen har du under ytan, säger Bror. När vi passerar ett yngre bestånd rycker han helt sonika upp en liten contortatall med rötter och allt. Här ser du att sådd contorta har mycket naturligare och bättre rotsystem än den planterade. Där har du en stor del av förklaringen till de goda resultaten. Lite tillspetsat kan man säga att sådd och planterad contorta är två skilda trädslag. och sådden blev en ännu mer etablerad återväxtmetod i det nya bolaget. Tillsammans med entreprenörer drev Holmen ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete. Ny teknik för markberedning introducerades och såddaggregat för maskinell sådd togs fram. Under andra halvan av 90-talet ökade bolagets såddintresse ytterligare, som en följd av goda resultat. Efter en genomgripande produktionsutredning antogs 2006 ett nytt skogsvårdsprogram, som bland mycket annat innebar att de sådda arealerna contortatall utökades. Idag återbeskogar Holmen cirka 1500 hektar per år med contorta, varav det allra mesta sås. Ungefär 25 procent av bolagets totala återväxtyta föryngras nu med hjälp av sådd och ambitionen är att öka sådden av svensk tall ytterligare. Att intresset för sådd har ökat bland de privata skogsägarna ser Bror Österman som en mycket glädjande utveckling. Men vad ska den skogsägare som överväger sådd tänka på? Bror Österman menar att grundkunskap är viktigt och utbudet av bra handböcker är rikligt och väl värda att skaffa sig. Men som hjälp på traven ger han gärna några råd och synpunkter, utifrån sin egen erfarenhet. Ett generellt råd är att inte lägga alla ägg i samma korg. Man ska se på sådd som ett komplement som kan ge speciella fördelar. Men plantering är den mest robusta metoden och kan användas på huvuddelen av skogsmarken. Låga anläggningskostnader är den mest uppenbara fördelen med sådd. Även om man får räkna med en dyrare röjning, är totalkostnaden i de flesta fall lägre än vid plantering, menar Bror Österman. Använd förädlat frö och få högre virkesproduktion, uppmanar Bror Österman. Hans råd är att bara använda frö med hög grobarhet, helst över 90 procent, även om det är lite dyrare. För contortasådd har importfrö från Canada länge använts med goda resultat. Sedan ett par år tillbaka har vi, genom en entreprenör som svarar för kottinsamling och klängning, även fått tillgång till contortafrö från inhemska bestånd, säger han. Ungefär en fjärdedel av Holmen Skogs totala återväxtyta föryngras med hjälp av sådd. Billigare än plantering. Vanligen får man räkna med en dyrare röjning, men totalkostnaden blir ändå lägre i de flesta fall. En väl utförd sådd ger plantor med naturligt utvecklade rotsystem och stamtäta ungskogar, Sådder klarar sig bättre mot skador från snytbagge och det höga stamantalet ger stort utrymme för urval i samband med röjningen Nackdelar: Sådd är en mer komplicerad och begränsad metod än plantering. Sådd är mer kunskapskrävande än plantering. Återväxten kommer igång senare, ca 3 4 år. Sådd ger naturliga och väl utvecklade rotsystem när den utförs på rätt sätt, konstaterar Bror Österman. Ståndorter av blåbärsristyp eller magrare. Friska mellangrova moränmarker. Här bör sådd undvikas: Bördiga marker, där konkurrensen från markvegetationen är för stor. Mark med finkornig jord där risken för uppfrysning är stor. Grövre jordarter där de svaga kapillärkrafterna gör marken torr och fröets vattenförsörjning osäker. Läs mer om sådd i Riktlinjer för uthålligt skogsbruk, som finns i pdf-format på En utförlig handbok Sådd ingår i Skogsstyrelsens skogsskötselserie och kan hämtas på Skogsbruket och samebyarna behöver lära sig mer om varandras näringar, menar Bror Österman. Själv har han genom åren byggt upp förtroendefulla kontakter med företrädare för rennäringen och bland annat ingått i FSC:s arbetsgrupp för ursprungsfolkens rättigheter. Eftersom såddmarkberedningen är en mer skonsam metod kan sådd vara ett alternativ på lav och lavrika marker som är viktiga för rennäringen. De tillväxt- och volymsiffror, som Bror redogör för imponerar, särskilt med tanke på att beståndet vid Tönningestenen ligger på en tämligen mager Härjedalsmark på 500 meters höjd. Contorta producerar cirka 35 procent mer än beståndsmaterial av svensk tall. Färska mätningar visar att en produktionsökning på hela 50 procent inte är orealistisk. Dåvarande Iggesunds Bruk arbetade en hel del med sådd under 70-talet och början av 80-talet. Efter sammanslagningen till det som idag omfattar Holmen Skog antogs 1992 ett skogsvårdsprogram Idag finns säkra och effektiva maskiner som kombinerar markberedning och mekaniserad sådd. De moderna markberedningsharvarna kan göra en väl anpassad och skonsam såddmarkberedning. För de besvärliga markerna, till exempel extrema blockmarker, har man tagit fram bandgående grävsåddmaskiner, som även kan göra ett utmärkt jobb på andra marker, till exempel myrholmar som inte kan nås på otjälad mark med skotare. En del privata skogsägare väljer att själva utföra sådden efter markberedning. Det finns flera bra verktyg för sådan manuell sådd, till exempel såddpistoler. Markberedningen brukar man för det mesta ta hjälp med. Den allra största fördelen med sådden är det vi ser här vid Tönningestenen, menar Bror. Sådden ger träden ett mycket bra rotsystem, som främjar tillväxten och gör att träden står bättre emot storm och snötryck. Den höga stamtätheten ger dig också som skogsägare stor handlingsfrihet. Du får fler röjnings- och gallringsalternativ, som du kan välja mellan beroende på vilket mål du har med ditt skogsbruk. Det har till exempel visat sig att sådd contorta har god volymutveckling även vid högre stamantal, så man ska kanske överväga en annan röjningsmodell än den traditionella. Och nackdelarna då? Jo, visst finns det fallgropar och de flesta hänger samman med valet av mark. Skogsstyrelsen, bolagen och entreprenörerna vet förstås vad som bör undvikas och har goda råd att ge. Till exempel gäller det att undvika sådd på fuktiga och bördiga marker, där markvegetationen blir en alltför svår konkurrent. Även uppfrysningsjordar med alltför finkornig jord bör undvikas, se även sammanställningen ovan. Sammanfattningsvis menar Bror Österman att med den kunskap, de fröer och de maskiner som finns idag behöver den private skogsägaren inte tveka att anlägga en skogssådd. Men han understryker att man måste vara omsorgsfull då man väljer vem man tar hjälp av. Sådd är en kunskapsintensiv metod som kräver ett genuint intresse, som måste genomsyra hela organisationen från företagsledning till entreprenörer. Det är till exempel väldigt viktigt att maskinförarna verkligen kan sina saker. Markberedningen har avgörande betydelse och det krävs utbildning, erfarenhet och en hel del fingertoppskänsla, säger Bror Österman. 12 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

8 En fantastisk resa Bror Österman beskriver sina år på Holmen Det har varit en fantastisk resa där jag hela tiden fått hålla på med sådant som jag har ett genuint intresse för. Ibland har det varit svårt att skilja på vad som varit jobb och vad som varit fritidsintresse. Så mycket av mitt liv har ju kretsat runt skogen, naturvården och kontakterna med rennäringen, miljörörelsen och andra som har intresse av skogen. text & foto anders thorén Så kommenterar den nyblivne pensionären Bror Österman, sina dryga 33 år i det som idag är Holmen Skog. Skogsvården och naturvårdsfrågorna har varit den röda tråden i de många arbetsuppgifter som Bror Österman haft som skogsvårdsledare, produktionsledare med mera och nu senast som sektionschef med ansvar för Holmen Skogs frö- och fröplantageverksamhet. Om Bror Österman måste välja en enda höjdpunkt i sitt långa yrkesliv måste det nog ändå bli då han 1999 av kung Carl XVI Gustaf fick ta emot Guldkvisten, en av Skogssveriges allra finaste utmärkelser. Så här stod det bl a i Skogsvårdsförbundets motivering:... många lovord har nått oss på Skogsvårdsförbundet inte bara från kollegor i skogsnäringen utan också från intresseorganisationer som Bror kommit i kontakt med i sitt arbete, bl. a från naturvårdsorganisationer och samer. Här växer således fram en bild av en kompetent, naturintresserad, engagerad och uthållig skogsvårdare som med stor öppenhet och respekt för andra intressen lyckats balansera företagets krav på hög effektivitet i virkesproduktionen med andra intressen och nyttjanden av företagets marker och natur. Även som pensionär kommer Bror Österman med all säkerhet att behålla kontakten med skogen. Om inte annat så kommer taxflickorna Pixy och Soya att se till det. Ökad växtkraft på Friggesunds plantskola På Friggesunds plantskola nära Delsbo i Hälsingland blåser förändringens vindar. Här har Holmen valt att investera i en stor ombyggnad och modernisering av anläggningen ska allt vara klart. Då är Friggesund en plantskola i toppklass med den senaste odlingstekniken. text Johan Hård af Segerstad/Jeanette Tretten Ny teknik ska ge snabbare och effektivare produktion berättar Roger Larm, chef för frö- och plantförsörjningen i Holmen Skog. Vi kommer till exempel att införa en så kallad omskolningsteknik som ger tätare odling, vilket innebär att vi kan hoppa över det traditionella steget med att ha plantor i växthus. Istället kan vi sätta ut dem på friland direkt. Något som också innebär påtagliga vinster för miljön eftersom vi kan minska energiförbrukningen rejält. En helt ny produktionshall kommer att byggas som inrymmer såddanläggning, odlingskammare, omskolningsmaskin och paketeringsmaskin. Utöver ökad produktionseffektivitet kommer den nya produktionshallen att ge en god arbetsmiljö för personalen. Ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö är ett stort skäl till den här satsningen, säger Roger Larm. foto Erik Normark Roger Larm står vid en testbänk för automatisk omskolning av små plantor till Stora Starpot 120 krukor. Omskolningstekniken kommer att användas i full skala på Friggesund efter ombyggnationen. Ombyggnaden påbörjas i år och beräknas bli klar under Genom moderniseringen säkrar Holmen tillgången på plantor av hög kvalitet för framtiden. Kapaciteten på Friggesund kommer att öka från dagens produktion på cirka 10 miljoner plantor per år till upp emot 16 miljoner från år I samband med ombyggnationen kommer produktionen av granplantor att öka. Efterfrågan på granföryngring förväntas bli större när Bravikens Sågverk börjar såga grantimmer, framhåller Roger Larm. Men vi kommer även fortsättningsvis att odla tall och Contorta. Vid ombyggnationen kommer även produktionen av större plantor att öka, vilket gör föryngringarna mer motståndskraftiga mot skador av snytbagge. Plantorna levereras bland andra till skogsägare i mellersta och södra Sverige. Huvuddelen går till Holmens egna skogar. Plantskolan säljer också fröer för skogssådd. Plantskoleverksamheten är viktig för Holmen och företaget har under många år arbetat aktivt med utvecklingsarbete kring frö- och plantproduktion. Bland annat har Holmen utvecklat ett av Sveriges mest framgångsrika plantodlingssystem, Starpot. Att skogsplantorna har högsta möjliga kvalitet ger säkerhet i den långsiktiga utvecklingen av vårt skogsinnehav och ger oss dessutom en möjlighet att erbjuda våra leverantörer samma trygghet poängterar Roger Larm. 14 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

9 Branden är viktig för den biologiska mångfalden Vid en första anblick är en skogsbrand en katastrofal händelse som står för död och förödelse. Men det finns en annan sida också. Faktum är att branden under årtusenden varit ett självklart och viktigt inslag i naturens gång. Naturen mår helt enkelt bra av att skog brinner ibland. Exempel på brandberoende djur och växter: Insekter Sotsvart praktbagge: Har IR-känsliga sinnesorgan och kan känna värmestrålning på långa avstånd. Den kommer tidigt till brandplatsen, ibland redan då det fortfarande brinner. Den sotsvarta praktbaggen har bättre flygförmåga och större vingmuskler än närbesläktade praktbaggar. Mindre jordlöpare: Mycket vanliga på brandfält i södra Sverige. Man vet inte exakt varför de dyker upp. Dessa baggar lever sedan ett antal år på brandplatserna. Växter Svedjenäva och brandnäva: Svedjenävan har en mekanism i sina fröskal som gör att de kan börja gro först när de hettats upp över 50 grader. Fröna kan ligga i marken i hundratals år innan de börjar gro. Brandnävan har en i princip identisk ekologi, men är av någon anledning inte lika vanlig som svedjenävan. Rotmurkla: Ser man endast efter brand. Sporerna ligger i marken och aktiveras av branden. Rotmurklan lever på branddödade rotsystem. Året efter brand kommer svampen upp för att leva på området under några år innan den försvinner igen. Skiktdyna: En svamp som lever på branddödad björk. Skiktdynan har ett egendomligt utseende då den påminner om en svart golfboll som sitter på björkstammen. Inuti den lever ett antal insektsarter. text Peter Ström foto Bo-Göran Backström Anders Granström är docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och expert på skogsbränder. Han menar att branden är en viktig pusselbit i den biologiska mångfalden och att en hel del växter och djur tydligt anpassat sig och blivit beroende av den. Att det brinner med oregelbundna mellanrum är en naturlig faktor. Blixtantändningar förekommer över hela landet, men allra mest i sydöstra Sverige. Så med eller utan människan skulle vi ha bränder i skogen och det är något som varit med och format växt- och djurlivet över årtusenden säger Anders Granström. Den svenska tallen, med sin grova skorpbark nertill och få grenar på stammen, är ett exempel på ett träd som är tydligt anpassat till brand. Ofta är det dessa egenskaper som gör att tallen överlever brand till skillnad från exempelvis granen som är betydligt sämre rustad. Ett annat ännu tydligare exempel är blomman svedjenäva. Svedjenävan har en mekanism i sina fröskal som gör att de kan börja gro först när de hettats upp ordentligt. Fröna kan ligga i marken i hundratals år innan de börjar gro på grund av att förhållandena ändras i gynnsam riktning, det vill säga att det har brunnit. Det är inte heller ovanligt att den sotsvarta praktbaggen dyker upp på brandplatser. Tack vare sina IR-känsliga sinnesorgan kan baggen känna värmestrålning på långa avstånd. Ibland dyker den sotsvarta praktbaggen upp redan då det fortfarande brinner. Den praktbaggen har bättre flygförmåga och Anders Granström större vingmuskler än närbesläktade praktbaggar. Den sotsvarta praktbaggen hittar snabbt till brandområdet och söker upp ställen där det fortfarande glöder för att hitta en partner. Sedan läggs äggen under barken i nydöda träd. Ett stort antal insektsarter är attraherade av bränd mark, men i många fall känner man inte till de egentliga bakomliggande mekanismerna. Ett exempel är den lilla jordlöparen Sericoda quadripunctata som är vanlig på mark där det brunnit, särskilt i södra Sverige, fortsätter Anders Granström. Efter en brand genomgår skogen olika faser; från färska brandfält med många döda och skadade träd via ungskogar, ofta lövdominerade, till gamla skogar. Branden bildar på så sätt en mosaik av skogar. Ur skogsbrukssynpunkt medför förstås bränder kortsiktigt stora förluster. Därför har människan rubbat den balans som varit rådande under historien. Sedan slutet av 1800-talet har uppkomst och spridning av skogsbränder bekämpats aktivt. Det fina förgrenade nätet av skogsbilvägar gör idag att brandförsvaret snabbt kan nå fram till elden och i de allra flesta fall lyckas man snabbt begränsa spridningen. Det finns många spår efter hackspettar i Holmens naturvårdsområde på 25 ha utanför Norrköping. Allt fler brandberoende växter så som svedjenäva och brandnäva återfinns också i området. Lövdominerade skogar är vanliga efter bränder. Tallen överlever ofta brand tack vare sin grova skorpbark och få grenar på stammen. Granen är sämre rustad. I skogen utanför Norrköping finns det tydliga tecken på den hårda brand som härjade där Därför är det viktigt att bränna skog Bränn ändamålsenligt För att klara mångfaldsmålen kan människan inte längre förlita sig på naturliga bränder. Det krävs även aktiva åtgärder i form av naturanpassade bränningar. Dessa har ökat i skogsbruket på senare år. Målet är att efterlikna de naturliga följderna av branden så långt som möjligt. Rena naturvårdsbränningar, det vill säga bränning av skog utan föregående avverkning, är det bästa sättet att efterlikna den naturliga branden. De större skogsbolagen har målet att bränna fem procent av den årliga tillväxten. Några tips för att bränna ändamålsenligt: Det är viktigt att dessa bränningar verkligen gynnar de brandanpassade organismerna. Här ges några tips på vad man ska tänka på. Lämna många träd av olika dimensioner och trädslag på de hyggen som ska brännas. De branddödade träden utvecklas till mycket speciella livsmiljöer, som vissa svampar och framförallt insekter behöver. Vänta med att bränna tills det är ordentligt torrt i marken. Då får man en bra påverkan på marken, vilket bland annat gynnar trädföryngringen. Undanta vissa partier från konventionella föryngringsåtgärder och låt dem i stället utvecklas som naturliga brandsuccessioner. Välj i första hand torra och friska skogsbestånd med brandsäkra gränser, till exempel vägar, sjöar och myrar. 16 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

10 I brandens spår 25 hektar naturvårdsavsättning Skallnäsbranden utanför Norrköping utbröt den 9 juni Släckningsarbetet engagerade 50 brandmän, 30 personer från hemvärnet och 2 arméhelikoptrar. Den pågick i nästan tre veckor. Från och med den 14 juni tog Holmen Skog över släckningsarbetet. 26 medarbetare gick i skift dygnet runt tills branden var helt utplånad den 27 juni. text Peter Ström foto Bo-Göran Backström Göran Johansson, produktionsledare på Holmen Skog, var involverad i släckningsarbetet och minns med fasa dagarna för två och ett halvt år sedan: När brandförsvaret kom till platsen brann det bara på ett litet område på cirka 100 x 200 meter, men den starka vinden gjorde att branden snabbt spred sig till stora ytor och blev mycket svårkontrollerad. Totalt brann 196,6 hektar skog ned. Under 2009 avverkade Holmen Skog intensivt i området. Samtidigt beslutade man sig för att avsätta cirka 25 hektar som naturvårdsområde. Här valdes de områden som ansågs ha de högsta naturmässiga kvaliteterna ut. Vi tog fram ett förslag som Länsstyrelsen och Skogstyrelserna såg positivt på. Dessutom har vi ett åtagande som bygger på att bränna fem procent av den areal som slutavverkas. Arbetet efter branden blev på så sätt en naturlig lösning, fortsätter Göran Johansson. Holmen valde att spara den äldsta skogen som är äldre än 100 år och ett lövskogspräglat område. Man har på området Göran Johansson kunnat notera flera tecken på att den biologiska mångfalden har ökat sedan arbetet med naturvårdsområdena började. Det märks på fågellivet. Framför allt har vi sett spår efter hackspettar. Många fröbanksarter, en del direkt beroende av brand och en del andra har kommit igång att växa på brandområdet, exempelvis svedjenäva och brandnäva. Dessa är ju präglade av brand för att överleva, berättar Göran Johansson. Vi njuter av det tryckta ordet Böcker, tidningar och tidskrifter är en del av hälsobranschen. Och vilka tror ni njuter och mår bra av det tryckta ordet på papper? Jo, de som har vuxit upp i den digitala eran! Åtta av tio mellan 18 och 22 år vill läsa mer. Det vi tycker är riktigt viktigt det ska finnas i tryckt format! text Lars-Gunnar Hedenquist/jeanette Tretten De tryckta medierna förknippas med avkoppling, återhämtning och nöje. När man frågar svenskar om viktiga saker som måste med på semestern, toppar boken. För kvinnor är sommartorpet just den plats man vill befinna sig på när man läser en god bok. Männen drömmer om att sitta med ryggen mot ett palmträd i Thailand och läsa. Många vill också ha mer tid för att läsa böcker, tidningar och tidskrifter. Sju av tio svenskar vill läsa mer böcker och två av tio mer tidningar och tidskrifter. Tittar man på de unga, har de en önskan om att läsa ännu mer. Åtta av tio vill läsa mer böcker och tre av tio mer tidningar. Man vill kort och gott vara uppdaterad och allmänbildad för att till exempel kunna delta i diskussioner. Att läsa tidning är en stark tradition i Sverige. Sex av tio svenskar uppger att de läser en papperstidning minst en gång om dagen. Platsen är i regel frukostbordet. På helgen har papperstidningen sin gyllene tid. Då viker nästan hälften av läsarna mer tid för tidningen än på vardagar. Nästan sju av tio börjar sina lediga dagar med att slå upp och läsa en papperstidning. Nättidningen då? Ja, bara två av tio börjar lediga dagar med att ta reda på senaste nytt via datorn. I övrigt är nättidningsläsandet lika omfattande som läsandet av papperstidningar. foto rolf andersson Trygghet är en annan stark sida hos tryckta medier. Det gäller inte bara viktiga dokument som testamenten och anställningsbevis. Biljetter till resor vill svenskarna gärna ha i pappersform. Och papperet kommer till heders även när Den 1 september lanserades Holmen VIEW. Ett helt nytt obestruket tryckpapper med tydlig silkeskänsla. Pappret lämpar sig för reklamtryck, produktkataloger och magasin där kraven på tryckbarhet, färgåtergivning och god papperskänsla är höga. I ett och ett halvt år har ett omfattande utvecklingsarbete pågått på Hallsta Pappersbruk där pappret nu produceras. För man beställt biljett via nätet. Hela åtta av tio skriver ut biljetten! Notabelt är att förtroendet för information som man hämtar från tidningar och böcker är större än den som man hittar på nätet. Det tryckta papperet inger trygghet. Slutsatserna är hämtade från en undersökning som projektet Power of Print låtit undersökningsföretaget United Minds göra. Undersökningen, som pågått sedan 2007, är ett led i att se hur de övergripande samhällstrenderna påverkar medieanvändningen. Drygt svenskar mellan 18 och 80 år har svarat på frågor om sina attityder till det tryckta mediet. Power of Print drivs i Sverige och bakom projektet står Grafiska Företagens Förbund, Grafiska Leverantörsföreningen och Papyrus. Holmen lanserar nytt papper med silkeskänsla Holmen VIEW att klara kraven på yta och glans har pappersmaskinen PM 11 i Hallsta byggts om och försetts med nya maskindelar. Investeringen uppgår till 72 miljoner kronor. Tryckglansen, volymen och opaciteten gör vårt nya papper till ett attraktivt alternativ för magasin och produktkataloger, säger Jan Andersson, Technical Sales & Product Development Manager på Holmen Paper. 18 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

11 Den svenska naturen en kärleksberättelse Bli förälskad i den svenska naturen, precis som Serkan Günes blev när han flyttade till Sverige från Turkiet. Idag är Serkan en framgångsrik naturfotograf som genom sina bilder vill inspirera andra att hitta ut i naturen. Text jeanette tretten foto serkan günes Serkan har rest över stora delar av Sverige och fångat såväl lappländska höstlandskap och sörmländska skogar som färgstarka sommarkvällar i Skåne. Hans passion för naturen och dess konstnärliga kreationer kan ingen ta miste på. Serkan har vid flera tillfällen uppmärksammats för sina fotografier. Han har som förste svensk vunnit det prestigefyllda Eric Hosking Award som varje år delas ut av BBC Wildlife och Naturhistoriska museet i London och senast 2009 blev han utsedd till årets naturfotograf av svenska Naturvårdsverket. I november lanserade Serkan sin första bok: Stockholm; Sjön, Skogen & Skärgården. I boken vill Serkan lyfta fram naturen som finns i anknytning till storstaden och göra oss uppmärksamma på de upplevelser som finns bara några tunnelbanestationer bort. I prologen kan man läsa : Det var en gång en ung man från Istanbul som hamnade i den betydligt mindre och kallare staden Stockholm, för att han ville leva med den kvinna han älskar. Den unge mannen, Serkan Günes, var vid denna tid musiker. Men kvinnan han förälskat sig i köpte en kamera till honom. Serkan fann en god lärare som hjälpte honom att behärska det nya instrumentet. Sedan köpte han ett litet magiskt kort som inbjöd honom att resa varthän han önskade i staden Stockholm och dess omgivningar. Med kameran runt halsen och SL-kortet i fickan begav han sig så iväg ut i Stockholms fantastiska natur för att lära sig ögats musik. Och där bland träden, vid vattenbrynet och på klipporna blev han fotograf. Han vände kameran mot det lilla, det till synes enkla och triviala. En liten skogstjärn, en vårblomma, ett mönster i isen eller det bleka ljuset i en torkad vassrugge. Om det sedan flög en kråka in i bilden fick den också vara med. Bilderna samlades och blev denna vackra bok med tre teman Sjön, Skogen och Skärgården. Välkommen till Sverige! Varsågod! Holmen Skogs kalender 2011 Holmen delar Serkans passion för naturen och uppmärksammar hans arbete genom årets julkort och i 2011 års kalender som givetvis är tryckt på Invercote från Iggesund Paperboard. Holmen Skog Norrköping Tryckt på Inverote GW 240 g/m Läs Serkan Günes bok Stockholm; Sjön, Skogen och Skärgården. Vi har fyra exemplar av boken som vi lottar ut bland Skog&Virkes läsare. Skicka ditt svar via e-post eller ett vykort med ditt namn och din adress, märkt Serkan till: eller Holmen Skog Stab Information Norrköping 20 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

12 Uppdaterad FSC-standard utvecklar skogsbruket Den 1 juni 2010 antogs FSC:s nya skogsbruksstandard. En viktig nyhet är att det ställs högre krav på att utvärdera skogsbrukets sociala effekter. Dessutom har riktlinjer för att bidra till att skogsbruket utvecklas såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt ytterligare tydliggjorts. Text peter ström Hanna Triumf, är miljösamordnare på Holmen Skog. Hon arbetar, med hjälp av de certifieringar som Holmen Skog är anslutna till, för att utveckla företagets miljöarbete. Förutom miljöledningssystemet (som är certifierat enligt ISO 14001) arbetar hon bland annat med att tolka och implementera FSC:s standardkrav som anges i den nya skogsbruksstandarden. Hanna Triumf FSC står för Forest Stewardship Council och är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Svenska FSC startade arbetet med den nya standarden redan 2000 och det blev klart under våren Det ligger med andra ord ett gediget arbete bakom de förändringar som vi nu ser, säger hon. Den första skogsbruksstandarden enligt FSC stod klar år 1998 och Holmen Skog FSCcertifierade sitt skogsbruk samma år, under en tid då miljö- och naturvårdsdebatten vann mark i skogssverige. Holmen Skog ansåg och anser än idag att FSC formulerar en syn som främjar skogsbrukets utveckling mot att ta hänsyn till alla värden som skogen representerar både på kort och lång sikt. Förändringarna i FSC:s skogsbruksstandard återfinns främst i de avsnitt som behandlar tillvaratagande av sociala och samhälleliga värden. Den kanske största förändringen är att skogsbrukare i större utsträckning än tidigare förväntas samspela med intressenter som berörs av olika skogsbruksåtgärder, säger Hanna Triumf. Det kan handla om att hålla samråd inför slutavverkningar där direkt berörda personer eller företag informeras och får chans att tycka till om de områden som är särskilt viktiga ekonomiskt, kulturellt eller ur ett rekreationsperspektiv. Ett gott informationsutbyte mellan olika intressenter ska förhoppningsvis leda till lösningar som tar hänsyn till skogens alla värden. Den nya FSC-standarden innehåller även nyheter för att stärka det miljömässiga hänsynstagandet och har ett tydligare helhetsperspektiv än tidigare. Vattenhänsyn och krav på att minska skadlig markpåverkan är numera centrala begrepp. Som skogsbrukare får man nu ett större ansvar för att säkerställa att körskador undviks i samband med skogsbruksåtgärder. Vi försöker möta kraven genom att bland utbilda våra entreprenörer och vår fältpersonal i hur vattnets kretslopp ser ut, vad man kan tänka på när man planerar och avverkar en trakt för att minimera markskador och vattenpåverkan, berättar Hanna Triumf. Holmen Skog antog 2009 ett nytt miljömål Begränsade körskador där fokus ligger på att minska negativ mark- och vattenpåverkan i största möjliga mån. Varmare vintrar och otjälad mark på många håll i landet är dock ett faktum och gör detta till en jätteutmaning. Fakta FSC FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council. FSC:s främsta uppgift är att utveckla regler och rekommendationer för ett ansvarsfullt bruk av skogen. Den som vill följa reglerna kan certifiera sitt skogsbruk. Systemet är frivilligt och globalt. FSC:s tio grundprinciper gäller för alla certifieringar i hela världen. FSC:s regler slår bland annat vakt om: hotade djur och växter markens framtida förmåga att bära skog säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen urbefolkningars rättigheter Svenska idrottsprylar till baltiska ungdomar MODO Hockey och Holmen har tillsammans tagit initiativ till The Heart and Hope Project. Ett projekt som ska ge ungdomar i östra delarna av Estland och Lettland använd ishockeyutrustning, möjlighet att delta på träningsläger och dessutom ge kunskapsöverföring till ledare inom idrott och skola. text bertil axelsson foto Håkan Nordström Holmen är en av MODO Hockeys huvudsponsorer och det var vid ett möte parterna emellan som idén kom upp. Vi diskuterade hur vi skulle kunna utveckla vårt samarbete och den här typen av välgörenhet kan alla få ut något bra av, säger Björn Andrén, tidigare chef för Holmen Skog och Holmens representant i projektet. Hoppets Stjärna med lång erfarenhet av biståndsarbete i Baltikum bjöds in för att säkra leveranser och kvaliteten vad gäller välgörenhet i projektet. Ytterligare fem projektdeltagare har kommit till: Domsjö Fabriker som har verksamhet i Lettland, Malux AB, Allehanda Media som mediapartner, Örnfrakt som ska hjälpa till med logistiken och Icebreakers. Hittills har åtta kubikmeter ishockeyutrustning samlats in vid evenemang och matcher i Örnsköldsvik och Gimo. Därutöver har projektet erbjudits bollar från en skola och matchställ för ungdomar från en större sportfirma. Äldre Tommy Roos och Björn Andrén med en liten del av den utrustning som skänkts och som lettiska och estniska ungdomar kommer att få använda framöver. artiklar från MODO Hockeys souvenirshop skall också ingå i leveransen till Baltikum. Det känns oerhört spännande att medverka i ett sådant här projekt och jag är glad över den respons och mobilisering vi sett från alla människor som har skänkt prylar. Jag är säker på att vi kan samla in minst lika mycket till, säger Tommy Roos, marknadschef i MODO Hockey. Både Tommy Roos och Björn Andrén framhåller att detta är tänkt som ett långsiktigt samarbete men att utvärdering ska göras varje år. Utrustningen ska lämnas till och ägas av två utvalda klubbar. Ungdomar som deltar i träning och matcher ska få låna utrustningen av klubben. Preliminärt har några klubbar valts ut för närmare utvärdering i samband med ett besök på plats. I mitten av november reste Anders Melinder från MODO Hockey och Lennart Eriksson från Hoppets Stjärna till Estland och Lettland för att diskutera projektet med respektive hockeyförbund och klubbarna. Om projektet utvecklas som förväntat kommer ytterligare ett par föreningar att få ishockeyprylar nästa år. Den första utrustningen levereras med en lastbil till varje klubb och är troligen redan på plats i Baltikum när detta läses. Alla sponsorer skall bidra med stipendium för unga duktiga ishockeyspelare som får komma till MODO Hockeys sommarskola i Örnsköldsvik. För företagen innebär projektet ganska blygsamma insatser, men tillsammans blir det värdefullt, säger Björn Andrén. Tanel Tuuleveski, chef för Holmen Mets, Holmens estniska inköpsbolag för virke är projektets kontaktperson i Estland. Han säger att ishockey inte är en lika populär idrott i Baltikum som i Sverige. Det finns inte så många ishallar här, så möjligheterna att utöva idrotten är inte så stora. Dessutom är bristen på bra utrustning för spelarna ett stort problem. Därför välkomnas initiativet av estniska ishockeyförbundet, säger han. 22 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

13 Den vackra dikten Vid brasan kom till oss på Skog&Virke, men tyvärr har avsändaren fallit bort i posthanteringen. Dikten är så trevlig att vi inte kan motstå att publicera den och hoppas nu att den duktiga skribenten hör av sig igen. En kamp för livet Text Farbror Henning återkom från U.S.America och blev genast ett hett samtalsämne i socknen. I vanliga fall skrev de smålänningar, som rest till U.S.America korta brev till släkten, där de rapporterade det viktigaste, till exempel att de mådde bra och att sommaren varit endera för torr eller för blöt och att skörden slagit fel och att de önskade släkten detsamma. Avslutningsvis klämde de ofta i med Guds välsignelse över det gamla (ruttna) landet och kanske bifogade de en dollarsedel. jan-eric karlström teckningar Christer sööder Vid brasan Nu sitter jag här igen, vid brasan uti skogen. Jag har fått en huggning, här borta vid Trogen. Jag hör hur elden sprakar och frigör energi. Det är blandning, utav vemod och nostalgi. Jag känner värmen stråla, mot pannan och mot kind. Jag känner hur den strömmar, genom blåst och vind. Så stiger det en rökslinga, som ringlar sig mot skyn. Det är liksom så konstigt, den bränner emot hyn. Den sticker en i ögonen, och kryper ner i hals. Det känns som den vill kväva en, vad har man gjort va fals. Så är den plötsligt borta, och elden värmer så. Den flämtar och den sprakar, det blir så vackert då. Här blandas sprak och pys, med flämt och flås, så kommer det en fågeldrill, och vindens sus i trädets topp. Då tar man fram sin kaffetermos, och häller i sin kopp. Man känner doft av tjära, och vindens friska luft. Blanda sig med kaffe, och rökens milda doft. Det sticker ifrån granrisbädden, och kaffet smakar bra. Solen värmer i nacken, kan man det bättre ha. Jag hör en hackspett bort på myren, som trummar på trädets stam Råbocken skäller på kullen, vem är det som smyger sig fram. Kanske Mickel spejar ett slag, smyger och en liten runda tar. Han måtte väl känna lukten, undrar vad i all sin dar. Vem är det som eldar i skogen, jag tror jag ett minne har. Tar väl en runda till Trogen, och kanske en smörgås tar. Var det bättre förr? Jag minns väl vintern 65 då snön upptill midjan gick. Då hade jag en vän för det mesta, som sig en smörgås fick. I början kom han oftast om natten, men så hände det en dag. Det var någon som smög som katten, sen tog han smörgåsen i ett slag. Så var vi vänner den vintern, ända tills våren kom. Jag såg tranorna flyga, och alla andra som dom. Återvända från varma länder, med budskap om sommar i skogen. Då, behövs inte nån brasa längre, och då är huggningen slut här i Trogen. Har du minnen från förr? Skog&Virke välkomnar berättelser och bilder från livet i skogen förr. Var det bättre förr är en högt uppskattad sida i tidningen. Publicerade bidrag honoreras. Sänd ditt bidrag till: Holmen Skog Var det bättre förr Norrköping Nu när Farbror Henning återvänt till Sweden fick Kullhultingarna en ny sorts rapportering. Nu kom det osannolika berättelser med utrymme för privata spekulationer. Farbror Henning bidrog på så sätt till den myt om U.S. America, som sockenborna till stor del hade kokat ihop själva. Farbror Hennings framtoning var blygsam. Han påstods sig aldrig, att vara huvudperson i sina egna historier. Det begrep ju ändå varenda Kullhulting, att den häringe svensk-amrikanar n hade upplevt mycket, som han bara antydde. Han sa halva meningar, den luringen, resten fick Kullhultingarna tänka ut själva. Och det gjorde de gärna. Eftersom det styrkte känslan av äkthet i de kunskaper som de från barnsben inhämtat i Folkskolans bibliotek och genom alla äventyrsböckerna på ABF:s lånehyllor. Det uppstod därigenom en aura av äventyr kring Farbror Hennings person. Alla visste ju, vilken oherig pajkavåse (odräglig drummel) han hade varit i ynglingaåren. Gud så mycket oreda han hade ställt till med för bönnera i socknen och inte minst för den gamle snälle Patron på Säteriet. Mest hade Henninga tilltag handlat om olaga jakt och fiske. Han hade jagat klövvilt med ett hemmagjort armborst som Nils Dacke och under sina första skolårs småfågels- och ekorrjakter hade han begagnat pilbåge som Per Stigman i Rekord-Magasinet. En riktig tjuvjagande Nimrod hade han varit det mindes man nu och man kom också ihåg, att det var därför han näst intill blivit landsförvisad från Kullhulta socknen. Sexmännen hade på Kyrkoherdens inrådan sagt te Farbror Hennings gamle far, att nu fick det vara nog. Nu fick farfarsfar skicka heren (pojken) till U.S. America och den snåle farisee n, hade låtit Patron sponsra pajkastackarns (pojkstackarns) amerikabiljett. På så sätt bledde gubben av med sin egen son som när Abraham tänkte sig te å offra Isak (Första Mosebok 22:8) fastän Vår Herre den gången ångrade sig, i sista stund. Så beskedliga hade varken Patron, sockenbönnera eller farfarsfar varit! Den verkliga sanningen kom därför aldrig till allmän kännedom. Sanningen var annars den att Farbror Henning hade börjat längta hem till Småland redan innan han klivit av Amerikalinjens ångbåt på Ellis Island i New York. Sedan dess hade Farbror Henning arbetat och sparat och snålat i femton års tid och träget lagt undan den ena dalern efter den andra, för att en gång kunna återvända till Småland och köpa sig en stenig gåra-bit i vår naturfagra hembygd, i allas vårt älskade Småland. Inte fasicken tänkte Farbror Henning nu förstöra framtiden för sig själv, genom att berätta sanningen eller genom att återgå till ett vilt leverne. Tänk bara! Tänk om folk skulle fatta hur blödig han var i hjärteroten och hur han längtat hem. Då skulle sockenborna hålla honom för en feg mes och inte för en hjälte av Buffalo Bills och President Lincolns dimensioner. Folk fick gärna tro vad de ville och Farbror Henning bidrog generöst med mer bränsle till myterna. Men sanningen om den snälle bonddrängen som slitit häcken av sig som corn-husker (majsplockare) på delstaten Nebraskas oändliga prärier, den sanningen behöll Farbror Henning för sig själv som en pärla i ett musselskal. Fjärdingsman i Flahult, som var lite bakslug insåg emellertid, att lagens långa pekfinger kunde utnyttja kraften i myterna kring Farbror Henning. Fjärdingsman erbjöd därför Farbror Henning sysslan som ordningsvakt i Folkets Park, där det sedan en tid tillbaka gått hett till om lördagskvällarna. Det blev ett lyckodrag. Farbror Henning behövde varken polisbricka eller mössa med guldgaloner för att upprätthålla ordningen. Så snart han visade sig, passerade likt en vindil en osynlig budkavle genom buskarna och lugnet lägrade sig lika snabbt som segerruset gjort efter den första euforin, den gången när Flahult AiS efter tjugofyra år äntligen vunnit en bandymatch på bortaplan. Farbror Henning var stark som en björn och vig som en lokatt. Han hade armar som en bläckfisk och kunde kramas som en boaorm. Hans taktik påstods vara, att han slog armarna om slagskämparna två och två i taget och kramade dem, tills de vitnade i ansiktet och när han sedan släppte taget sjönk de ihop som linnestrutar, genom vilka man spritsat maränger genom ett avklippt hörn i bottenfållen. Men Farbror Henning behövde aldrig visa sin styrka. Ryktet gick före honom och därför blev han också fram på höstkanten kontaktad av municipalnämndens ordförande i Flahults stationssamhälle, med förfrågan om han ville bli fredsmäklare mellan två ilskna hjon på ålderdomshemmet De båda slagskämparna hade i ungdomens dar varit drängar vid dåvarande Gästgivargården, numera Fru Molanders pensionat. Där hade de blivit osams om ett ventilgummi till en cykelslang och råkat i slagsmål. Sedan dess hatade de varandra och kom genast i delo så snart den ene såg den andre trots att de för länge sedan glömt vad det var de en gång börjat bråka om. Nu hade de båda på ålderns höst samtidigt blivit intagna på Hemmet. Föreståndarinnan hade först vägrat att ta emot dem under samma tak, men det var ont om platser i härbärgena och båda måste placeras. Med anledning därav hade Ordföranden i nämnden, efter förslag från Fjärdingsman, riktat en förfrågan till Farbror Henning huruvida han kunde tänkas åta sig att stifta fred mellan de två vederlöparna. Kort därefter skickade Föreståndarinnan på Hemmet bud till Farbror Henning med begäran om hjälp, emedan de båda åldringarna den dagen redan efter frukost inlett ett maratonslagsmål. Farbror Henning kom cyklandes. Han parkerade först sin velociped vid stora trappan och ställde sig sedan tillrätta lugnt lutad mot en dörrpost, förstrött iakttagande slagskämparna, tuggande på ett grässtrå. Föreståndarinnan såg honom overksam och frågade irriterat om han inte tänkte ingripa: Näe. sa Farbror Henning, den här gången ä dä te sagt ifrå nämndens ordförande att d i ska få slåss tills den ene har strukit mä och blitt ihjälslagen. För då blir den andre insatt på Marstrands fästning på livstid å på så sätt blir fattigvården av med bägge två på en gång. Man skulle kunnat tro att de bägge slagskämparna var så upptagna av sig själva, att de inte hörde vad Farbror Henning sa, men bägge två hade både hört och förstått såväl ord som tanke. Nu satte de sig käpprakt upp på trädgårdsgången. De blängde först på Farbror Henning och sen på Föreståndarinnan och sen på varandra och se n sa de bägge två på en gång: Nej så Faen heller! Aldrig i Helsikke, att vi skulle hjälpa fattigvården mä en så n sak. 24 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

14 En extra god jul med glögg i svensk kartong Text jeanette tretten foto iggesund paperboard Ordet glögg kommer av glödga som betyder uppvärma. Att dricka glögg är en gammal svensk tradition och man möter benämningen glödgat vin för första gången i Sverige Under 1890-talet blev glöggen en svensk jultradition och idag dricker vi svenskar cirka 5 miljoner liter glögg varje jul. Blossa har tagit fram en förpackning med det svenska folkets favoritglöggar. Tre årgångsglöggar har röstats fram och relanserats i ett trepack med årgångsglöggen från 2005 med smak av hjortron och armagnac, glöggen från 2006 med lingon och enbär samt glöggen från 2008 med smak av blåbär. De tre favoriterna har paketerats i vacker kartong, Invercote Duo, producerad av Iggesund Paperboard. Något varmt i koppen När vintern är här kan det vara gott med något varmt att dricka. Perfekt efter en dag i skidspåret, en vanlig favorit för både stora och små, är givetvis varm choklad toppad med lite grädde. Vill man göra det lite extra festligt kan man spetsa med några centiliter mörk rom. Vill man göra något lite mer spännande, men fortfarande enkelt, kan man prova Glühwein, tysktalande länders motsvarighet till glögg. Inte fullt så söt som svensk glögg, men minst lika gott. Glühwein Det här behövs: 2 dl vatten 4 st kryddnejlikor 1 st kanelstång 0,5 st citronskal 1 dl strösocker 1 flaska rött vin Gör så här: Koka upp vattnet tillsammans med nejlikor och kanel och sjud cirka 5 minuter. Blanda i citronskal och socker och värm försiktigt tills sockret smält. Häll i vinet. Hetta upp tills det börjar ånga, det får inte koka. Ta bort kryddorna och servera i glas eller muggar. Salviastekt kyckling med saffranssky, brysselkålsgratäng, mandelpotatis- och persiljepuré Julen står för dörren och under hela hösten har vi längtat efter dess speciella stämning, och inte minst maten. Julmaten är en viktig del av vårt firande och det rullas köttbullar och bakas lussekatter i alla hem. Jag tycker att julen är en härlig tid, men ibland vill jag ha ett alternativ till den klassiska julmaten. Idag bjuder jag på klassiska julråvaror i en ny tappning. Saffran är en av våra mest kända julkryddor. Kanske är det just i mörkrets tid som vi blir extra uppiggade av saffranets solgula färg. I Sverige för saffran våra tankar framförallt till Lucia och smarriga lussekatter. Visste ni förresten att lussekatter inte har fått sitt namn från vårt luciafirande, utan efter själva djävulen Lucifer som ska skrämmas av de solgula bullarna. Saffran är en av våra äldsta kryddor och har under sin långa historia främst använts som medicin. Kryddan sägs vara ett universalmedel och kan lösa diverse problem, bland annat att pigga upp kärlekslivet. Men var försiktig, saffran kan i riktigt höga doser vara giftigt, till och med livsfarligt. Ge julen en ny tvist, kanske till och med på självaste julafton. Smaklig måltid och en riktigt god jul! Gör så här: Kyckling Krydda kycklingbrösten med salt och peppar, snitta upp brösten och fördela salvian inuti. Mjöla brösten och klappa bort lite av mjölet. Hetta upp en stekpanna, tillsätt olja och smör, lägg i brösten och stek på båda sidor så att de får en gyllenbrun fin färg, ca minuter på varje sida. Saffranssky Ta en kastrull, hetta upp, lägg i smöret sedan löken, låt den ej få färg, tillsätt saffranet, vinet, grädden och buljongtärningen. Låt koka 8 10 min, tillsätt salvian, smaka av med salt och peppar. Gratinerad brysselkål Sätt ugnen på 200 grader. Ta en kastrull, fyll i ca 2 liter vatten, salta lite, koka upp och lägg sedan i brysselkålen. Låt koka, inte för hårt i ca 3 4 min, Foto: Leif Carlsbecker skog och mat Stig Holm Det här behövs för 4 personer: Kyckling 4 st kycklingbröst, färska 2 msk rapsolja 1 msk smör 12 färska salviablad 2 msk mjöl salt och peppar Saffranssky ½ pkt saffran 1 dl vitt vin 1 dl grädde 1 st hönsbuljongtärning 1 msk smör 2 st schalottenlökar, finhackade ½ dl vatten 2 tsk färsk salvia, finhackad Gratinerad brysselkål 500 g brysselkål, putsa bort yttre skalen och skär av lite av botten 20 g smör 3 tsk rapsolja 150 g bacon, strimlas ½ gul lök, finhackad 20 g skivad sötmandel 4 dl vispgrädde 2 tsk citronsaft 1 dl vitt bröd skuret i mindre tärningar 1 dl parmesanost, riven salt, peppar Mandelpotatisoch persiljepuré 8 hg mandelpotatis 2 dl hackad persilja 2 dl mjölk 2 msk smör 2 msk olivolja salt och peppar ta upp och kyl ner dem. Dela därefter kålen på mitten. Stek baconet och löken, när det nästan är färdigt tillsätt mandeln och låt den få lite färg. Lägg i brysselkålen, fortsätt steka 2 3min under omrörning. Häll i grädden och låt koka ca 2 3 min, smaksätt med salt och nymalen svartpeppar. Ta bort från spisen, tillsätt citronsaften och häll sedan över allt i en smord ugnsfast form. Blanda ihop osten och brödet, fördela det sedan över gratängformen. Sätt in i ugnen minuter tills det får en gyllenbrun färg. Mandelpotatis- och persiljepuré Skala och koka potatisen mjuk. Häll av vattnet och ånga potatisen. Värm mjölken. Pressa potatisen genom en potatispress. Späd med mjölken och rör om. Smaka av med salt och peppar. Skölj och mixa persiljan fint och rör samman med olivolja. Vänd ned smöret och persiljeoljan i potatismoset strax innan servering. 26 SKOG & VIRKE NR SKOG & VIRKE NR

15 Kontrollera att adressen är rätt. Om inte, klipp ut denna del av tidningen inklusive adresslappen och fyll i talongen här invid med din rätta adress och sänd till: Holmen Skog, Norrköping. Du kan också meddela ändringar per fax, eller per e-post: Namn Adress Postnr/ort smått och kott Holmen i samarbete om hållbart skogsbruk Genom ett utökat samarbete stärks det hållbara skogsbruket i Sverige. Holmen har tillsammans med skogsföretagen Bergvik Skog, Korsnäs, SCA, Stora Enso och skogsägarföreningen Södra etablerat ett samarbete för att utveckla skogsbrukets hållbarhetsarbete i Sverige. Text bertil axelsson Räkna med grot Hur mycket skogsbränsle går det att ta ut från enskilda bestånd? Och hur påverkar ett skogsbränsleuttag ekonomin på kort och lång sikt? Det kan skogsägaren analysera med hjälp av Skogforsks nya program FLISavFlis. Programmet är lätt att använda och kräver inga djupare förkunskaper om skogsbränsle eller skogsekonomi. Skogsägaren guidas genom programmet med hjälp av informativa texter. Programmet är gratis och kan laddas ned från Foto: Bo Göran Backström För att leda detta samarbete har Hans Djurberg anställts till en nyinrättad befattning som hållbarhetsdirektör med placering hos branschorganisationen Skogsindustrierna. Hans är för närvarande skogsskötselchef vid SCA i Norrbotten och har tidigare bland annat arbetat med internationella skogsfrågor för IKEA. De bolag som ingår i samarbetet har sitt skogsbruk certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council). Den svenska FSC-standarden är en av de mest långtgående i världen när det gäller att kombinera ekonomiska, miljömässiga och sociala värden för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Tillsammans representerar företagen ca 10 miljoner hektar FSC-certifierad skogsmark. Det är första gången vi går samman på detta sätt för att med gemensamma krafter utveckla skogsbrukets hållbarhetsarbete i Sverige och jag är övertygad om att samarbetet innebär möjlig- Sören Petersson, chef Holmen Skog heter att nå ännu längre i vårt hållbarhetsarbete, säger Sören Petersson, chef för Holmen Skog. Vi får en bra kanal för att föra ut erfarenheter och kunnande till andra länder och kan med kraft verka för att svenska synpunkter i större grad beaktas när den nya internationella skogsbruksstandarden för FSC utvecklas. Foto: Håkan Nordström Grattis! EldpallenCover:Layout Sida 1 Vinnare av boken Naturens väsen blev: Gustav Andersson i Uppsala, Ulla Cassel i Sunnansjö, Göran Calderon i Kolmården. Boken Naturens väsen går att beställa från BenTarZ och kostar 120: plus frakt. Skicka din beställning till: Ny karttjänst för vindkraft Det gäller människor vi inte får glömma Det rör sig om bönder, småbrukare, torpare och diverse folk utan fast bostad. Det rör sig också om kvinnor som vintertid ensamma måste hålla hus, barn och boskap vid liv. Detta folk svarade för att virket varje år kom fram till sågverk och bruk. Det var avgörande för landet. Det var början på resan från fattigdom till välstånd. Det var tungt arbete i djupsnö och ofta bister kyla. Det fick vilas på granris i kojor med kalldrag och rök. Men nära värmen från eldpallens glöd. Deras hästar drog virket ner till flottlederna. Detta drama tilldrog sig i våra nordliga skogsbygder för runt ett sekel sedan. Detta folk avtackades aldrig. På Energimyndighetens webbportal vindlov.se kan olika vindkraftsintressenter ta del av en ny karttjänst. Kartstödet kan hjälpa alla som behöver kommunicera om vindkraftens tillståndsfrågor med hjälp av en karta. Författaren är skogsman. Han arbetade tidigare med bolag, skogsbönder och biståndsarbete samt var en längre tid VD vid Sveriges Skogsvårdsförbund. Han har skrivit böcker om skogsbruk och landsbygdshistoria. Smedjev 31, Djursholm 08/ Henning Hamilton ELDPALLENS GLÖD EldpallensGlöd Öden från skogarna Henning Hamilton Vinnare av boken Eldpallens glöd blev: Henrik Peterson i Mjölby, Elisabeth Lundkvist i Arnäsvall och Kjell Andersson i Hudiksvall. Boken Eldpallens glöd går att beställa från Skogens Hus. Skog&Virke har nöjet att erbjuda ett specialpris på boken Eldpallens glöd 149: (ord. pris 169: ) inklusive frakt. Skicka din beställning till: eller Skogens Ord, Svarspost Danderyd (frankeras ej). Märk beställningen med Skog&Virke. Skog&Virke säger grattis och trevlig läsning!

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN 150616 SUSANNE RUDENSTAM

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN 150616 SUSANNE RUDENSTAM MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN 150616 SUSANNE RUDENSTAM DET MODERNA TRÄBYGGANDET Ett klimatpositivt, förnybart och resurseffektivt byggande med optimerad förtillverkning och logistik.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart.

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. Setra Limträ För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. 1 Genial produkt med tradition Limträ är en enkel och genial byggprodukt som använts ända sedan antiken. Precis som namnet antyder

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Martinsons Group AB Mikael Lindberg

Martinsons Group AB Mikael Lindberg 1 Martinsons Group AB Mikael Lindberg Martinsonskoncernen idag Omsätter ca 1,4 miljarder 435 anställda 450 000 m 3 sågad vara 62 000 m 3 limträ 30 000 m3 komponenter till möbel Ägare: Familjerna Martinson

Läs mer

KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p

KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p KURSPLAN Skogsvårdsentreprenör 100 p Kurser Företagsekonomi Företagsledning Natur och miljökunskap Skogsskötsel 35 p 25 p 20 p Småskalig transportteknik Totalt antal poäng 100 p Företagsekonomi 35 p Kursens

Läs mer

Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet.

Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet. Bufab Lann är specialister inom skärande bearbetning med tillverkning av svarvade komponenter sedan 40-talet. Small components. Big business. På 40-talet var Bufab Lann en liten men gedigen svarvarverkstad.

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper.

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. 1965.05.06 Bland övriga frågor, tog Reymond Skjulstad upp frågan om man inte genom eget arbete på vägen skulle kunna underhålla och förbättra den till en ringa kostnad.

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare,

Herr ordförande, ärade aktieägare, Herr ordförande, ärade aktieägare, Ett år går fort. Det är idag nästan exakt ett år sedan jag tillträdde som VD och koncernchef för Holmen. Det har varit ett spännande och intensivt år, där jag fått möjligheten

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stolta men inte nöjda

Stolta men inte nöjda stainless steel solutions Stolta men inte nöjda resultat av Damstahls kundundersökning KUNDUNDERSÖKNING 1 Fakta De 836 kunder som svarat på vår undersökning utgör 60 % av vår omsättning. 67 % av de som

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial 2015 Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial Takmaterial.nu Pjäsgatan 3, 261 45 LANDSKRONA Låt oss ta hand om Ert takbyte Ett nytt yttertak lyfter ofta hela huset. Ibland byter du för utseendets skull,

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer