RÄTT KLIMAT FÖR MAT? TEKNIK FORSKNING ÖK ANDE INTRESSE FÖR KLIMATMÄRKTA LIVSMEDEL NUMMER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTT KLIMAT FÖR MAT? TEKNIK FORSKNING ÖK ANDE INTRESSE FÖR KLIMATMÄRKTA LIVSMEDEL NUMMER 2 2007"

Transkript

1 Aktuellt från SP TEKNIK FORSKNING KOLDIOXIDFRIA MIL ÄR PÅ VÄG AGRODIESEL GER RENARE LUFT FORSKNING I ATMOSFÄREN NUMMER RÄTT KLIMAT FÖR MAT? ÖK ANDE INTRESSE FÖR KLIMATMÄRKTA LIVSMEDEL

2 Innovation för ett bättre liv Vi är beroende av god teknik i goda tillämpningar. Claes Tullin, forskningschef på SP Energiteknik, talade på SP:s årsstämma i april, bland annat om att en del av lösningen på vår globala klimatpåverkan ligger i många mindre utvecklingssteg inom energi- och miljötekniken. Energi ur avfall, biobränslen, vätgas är några exempel. Ett forskningsinstitut som SP i nära samverkan med högskola och universitet är en viktig del i ett effektivt innovationssystem. En starkare institutssektor är en god investering för Sverige, konstaterade Skogsindustriernas forskningsdirektör Greta Fossum i sitt avslutande inlägg på seminariet med rubriken ovan i samband med vår årsstämma den 25 april på Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Utvecklingen i Europa bekräftar detta. Effektiva innovationssystem bygger i första hand på tre typer av aktörer med kompletterande kompetenser och resurser: företag, universitet och högskolor samt forskningsinstitut. I Europa svarar forskningsinstituten idag för ungefär 14 procent av den totala forskningen och utvecklingen och för ungefär 40 procent av den offentliga insatsen. I Sverige är motsvarande siffror 3,4 respektive 13,6. En sammanställning i Ny Teknik visade att Sveriges stora FoU-företag ökar sin andel av forsknings- och utvecklingsarbetet utanför landet. Detta bekräftas av huvuddelen av de tio företag som står för över 80 procent av de omkring FoU-jobben. I Sverige har vi haft svårt att skapa en infrastruktur som omsätter forskningsresultat till industriell tillväxt. Innovation and competitiveness for an enlarged Europe samlade i maj, institut, företag och EU. Lars- Göran Rosengren, Volvo Technology, konstaterade att forskningsinstituten är en av huvudaktörerna när det gäller externa FoU-resurser för den internationella industrin. Den europeiska kommissionären för Science and Research, Janez Potočnik, underströk kommissionens förväntningar på instituten som nationella och europeiska resurser. European Research Advisory Board s slutrapport kring forsknings- och teknologiorganisationerna i Europa ser institutens som en nödvändig del i infrastrukturen. Man förväntar sig större insatser för att stärka innovationsstrukturen och ge näringslivet, inte minst små och medelstora företag, bättre förutsättningar. Rapporten pekar bland annat på att instituten behöver växa och förväntningarna på deras tjänster innefattar såväl forskning av världsklass som teknisk service på en bred nivå. Näringslivets beroende av denna resurs kommer att öka. I Europa sker nu en samling och utveckling av forskningsinstituten för att stärka det nationella och regionala erbjudandet till industrin, med avsikten att dra till sig både utvecklingsresurser och produktionskapacitet och därmed arbetsplatser. Inte minst de nya länderna i Europa är aktiva. Näringslivet väger det svenska erbjudandet mot andra länders. I detta perspektiv slår Sverige ur underläge. En omstrukturering i sista stund pågår av industriforskningsinstituten. Utredningar har gjorts. I regeringskansliet arbetas med en fortsatt färdplan. Statssekreteraren, Jöran Hägglund, uttalar att det är väldigt viktigt att våra industriföretag har huvudkontor och forskning i Sverige. Stöd till industriforskning är huvudväg. Regeringen planerar extra insatser till instituten. Under 2008 kommer ett förslag till ny forskningspolitik, men man vill komma fortare fram med institutsfrågan. Inom SP har vi kunnat se denna utveckling i Europa under en längre tid. Den väg Sverige slagit in på är både nödvändig och riktig. I vår verksamhet har upprepade studier av effekterna i olika industrisamarbeten visat på uppväxlingsfaktorer av nationella insatser mellan 10 till 100 när det gäller nyttoeffekten. Vi har under de senaste åren sammanfört resurser och är nu cirka 850 medarbetare. Vår framtida nytta för näringsliv och samhälle är beroende av den fortsatta institutsstruktureringen. En nyckelfråga är de nationella insatserna för att bygga en konkurrenskraftig kompetensbas i ett internationellt europeiskt perspektiv. Tåget går. Insatserna hastar. Det är dags för verkstad. CLAES BANKVALL Koncernchef, SP

3 foto anna sigge INNEHÅLL #2/07 Nanokomposit material med många fördelar 4 Avtal med posten väger tungt 4 Snabbväxare inom solenergi får goda råd 5 Mindre utsläpp från tankning 5 Singapore köper SP:s wattmeter 5 Ökad kontroll i sågverk 5 Ökat intresse för klimatmärkt mat 6 Röktäta dörrar kan provas 7 Elektronikforskning utvecklar småföretag 8 Temadag om färg och lack 8 Dyra droppar räknas 9 Edison klarar testet På väg mot koldioxidfria mil 12 Agrodisesel för renare luft 13 SP är norsk kostnad på spåret 14 Hur skadlig är arbetsmiljön? 15 Atmosfären en fråga i hetluften Lådvin smakar för miljön 18 Snabb, snabbare snabbast? 19 Handbok för vackra träfasader 19 Notiser Ett arbete för och med alla sinnen 20 Nu står det snart klart, det nya Edisonlabbet på SP. Nu kan vi erbjuda våra kunder kortare leveranstider och bättre prestanda. Edison innehåller den allra senaste tekniken och klarar fullständiga tester, säger Tomas Bodeklint, som arbetar på SP:s elektronikenhet. Läs mer på sidorna 10 och Nanokomposit, plast med mycket tunna skikt av lera, är ett nytt och lovande forskningsområde. Det är ett material med spännande egenskaper. Det skapar nya möjligheter att skräddarsy material för en mängd tillämpningar Hur mycket vatten använder ett svenskt hushåll? Den frågan, och några till, fick SP i uppdrag av Energimyndigheten att besvara. Åsa Wahlström, forskare på Energiteknik, mätte vattenflödet hos några hushåll för att få svaren. Det går åt mycket kraft att driva ett norskt tåg. Men hur mycket? För att kunna debitera kunderna på järnvägsspåren på ett riktigt och rättvist sätt fick SP i uppdrag att mäta energiåtgången. Teknik & Forskning är SP:s kundtidning och utkommer med fyra nummer per år. Redaktör Staffan Ljung, Ansvarig utgivare Cecilia Nielsen, Adress: SP, Box 857, Borås, Grafisk form: Studio Desktop AB, Stora Brogatan 11 13, Borås. Tryck: Eskils Tryckeri, Borås Upplaga: ex. ISSN Adressändringar: SP bedriver, i samverkan med bland annat universitet och högskolor, forskning som är fristående och bygger på vetenskaplig grund. I Teknik & Forskning berättar vi om aktuella projekt utan att detta innebär att SP som organisation tar ställning till resultat och uppfattningar. Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på I SP-koncernen ingår bolagen: SITAC certifierar produkter och personer inom bygg-, installationsoch anläggningssektorn. SMP Svensk Maskinprovning, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet,

4 Nanokomposit material med många fördelar Blanda plast med oerhört tunna skikt av lera och ett nanokompositmaterial med nya och spännande egenskaper har skapats. På SP forskas om nanokompositer bland annat i PLUS-projektet. Målet är produkter med förbättrad styvhet och dimensionsstabilitet. Bättre livsmedelsförpackningar och minskat behov av miljöfarliga flamskyddsmedel finns också i siktet inom ramen för nanoteknikforskningen. Nanokompositer är ett ganska nytt och lovande forskningsområde. Kompositmaterial innebär att man kombinerar två material för att skapa ett nytt som har båda ursprungsmaterialens goda egenskaper. Till exempel har man sedan länge kombinerat plast med glasfibrer och fått det starka, men ändå formbara, materialet glasfiberarmerad plast. Aktiva ytan ökar enormt Nanokompositer är material som är förstärkta med oerhört små partiklar eller fibrer. Vitsen med att blanda in de små partiklarna är att den aktiva ytan runt själva partiklarna ökar enormt jämfört med om man använt större partiklar. På SP arbetar Ignacy Jakubowicz, forskare och polymerexpert, med att blanda in lermineralet montmorillonit i polymerer. Forskningen sker inom ramen för PLUS-projektet, ett Ignacy Jakubowicz, forskare och polymerexpert på SP. samarbete mellan institut, företag och högskola som ska främja utvecklingen av uthålliga alternativ inom polymerområdet. PVC, polyeten och polypropylen är några exempel på så kallade termoplaster som Ignacy och hans kollegor arbetar med. Få isär skikten Atomerna i montmorriloniten är ordnade i skikt som är travade på varandra. De kemiska bindningarna är starka inom skikten och svaga mellan olika skikt. Att bara mala lerpartiklarna och blanda dem med polymeren ger inte den dramatiska förstärkningseffekten. Det gäller att få isär de enskilda skikten och på ett strukturerat sätt blanda in dem i polymeren. Utmaningen är att få tillverkningsprocessen så välfungerande som möjligt. Det handlar om ett stort antal olika parametrar som måste optimeras för att åstadkomma ett material med de önskade egenskaperna. Att pröva alla olika typer av sammansättningar är ett jättejobb, konstaterar Ignacy Jakubowicz. Skräddarsy material Användningen av nanopartiklar i kompositer ökar möjligheterna att skräddarsy nya material för en mängd tillämpningar. Egenskapsförbättringarna är dramatiska. Ett exempel är brandtålighet. När plast brinner orsakar det ofta svåra skador. Med nanopartiklar som innesluter brandfarliga ämnen kan bränder i plastmaterial dämpas och skadorna minskas. Då kan man minska användningen av miljöfarliga flamskyddsmedel. Bättre barriäregenskaper är en annan fördel som Ignacy Jakubowicz lyfter fram. Genom att skapa livsmedelsförpackningar som är gastätare kan man öka hållbarheten rejält. Minskat spill och minskad miljöpåverkan är resultatet. Mindre råvarukrävande Ytterligare en fördel är att man kan skapa material som har bättre mekaniska egenskaper, till exempel vad gäller hållfasthet och styvhet. Det öppnar möjligheter att göra produkter som är lättare och därmed kräver mindre råvara vid tillverkningen. På atomnivå Nano betyder en miljarddel och en nanometer är en miljondels millimeter. Inom nanovetenskapen studeras materien på atomär nivå. En nanokomposit innehåller ett fyllmedel med minst en dimension < 100 nm. Forskar, utbildar, stödjer PLUS-projektet är ett polymertekniskt kompetenscentrum baserat på Chalmers i Göteborg. Uppdraget: forskning för att ta fram nya kunskaper för utveckling av nya produkter, främja innovationer, stödja plastbearbetande företag som vill utveckla sina produkter och utbildning. Borealis, Hydro Polymers i Stenungsund, Västra Götalandsregionen, BRG Business Region Göteborg, Chalmers och SP deltar. Projektet finansieras genom de deltagande aktörerna. Läs mer på chem/sv/kbs-centra/plus Ignacy Jakubowicz, , En positiv följd av det är att transporterna blir effektivare och mindre miljöpåverkande, säger Ignacy Jakubowicz. Avtal med Posten väger tungt SP har tecknat ett rikstäckande avtal med Posten Sverige. Avtalet gäller samtliga affärsområden och även bolag ägda av Posten. SP har nu ansvaret för att trimma och justera alla vågar så att de mäter rätt. Det handlar om ett antal tusen vågar på terminaler, kontor och hos postombud i butiker över hela landet. Det är allt från finaste brevvågar till pallvågar och automatiska vågar som mäter i farten. Vi ser också till att räknevågsfunktionen fungerar så att Posten får full koll på antalet försändelser, säger Eddie Hasth på SP:s Mått och Vikt-enhet. I totaluppdraget ingår att SP hjälper Posten att uppfylla kraven i det europeiska vågdirektivet samt ISO 9000-systemet som företaget är certifierat för. SP har också lagt upp ett register över alla vågar, som redovisas centralt till Posten. Vi fick uppdraget för att vi kunde leverera en helhetslösning. Det känns väldigt roligt att ha fått det här förtroendet från Posten, säger Eddie Hasth. 19 eller 23 gram? Det gör skillnad för portot. SP hjälper nu Posten att väga rätt. foto posten

5 Singapore köper SP:s wattmeter Singapores nationella metrologiinstitut, SPRING, har köpt ett komplett referensmätsystem för elektrisk effekt. Mätsystemet är uppbyggt kring två samplande multimetrar, programvara samt strömshuntar och spänningsdelare för ström respektive spänningskanal. Förutom total effekt visar systemet hur denna fördelas på övertoner, distorsion och fasvinkel, säger Stefan Svensson på SP:s mätteknikenhet. Systemet är i första hand tänkt som en referens för elektrisk effekt. Tack vare sin flexibilitet har det kommit till användning även i SP:s fältverksamhet, som vid verifiering av energimätsystem i tåg i drift. Nyckelkomponenter i systemet är spänningsdelare och strömshuntar, även dessa utvecklade vid SP. Flera nationella metrologiinstiut har valt att bygga sina referensmätsystem kring SPs komponenter, bland annat Frankrike (LNE) och Kina (NIM). Mätsystemet utvecklades ursprungligen som en del i Stefan Svenssons doktorsavhandling Power Measurement Techniques for Non-sinusoidal Conditions. Ökad kontroll i sågverk SP Trätek har utvecklat en automatisk felinläggningsmätare. Utrustningen, som baseras på laserteknik och bildbehandling, gör det möjligt att on-line mäta de sågade blekesytornas form. På så sätt kan inläggningsfel, rundvridningsfel och variationer i blockets bredd mätas kontinuerligt, säger Johan Oja på SP Trätek. Systemet är ett värdefullt hjälpmedel för att snabbt upptäcka problem i inläggningen och sågningen, vilket är nödvändigt för att kunna upprätthålla ett högt sågutbyte. Den automatiska felinläggningsmätaren är i drift vid sågverken i Malå och Kåge och har snabbt blivit viktig för att diagnostisera processen. Snabbväxare inom solenergi får goda råd Vi ska bli störst i norra Sverige på alternativa energilösningar! Det säger Magnus Wiklund på snabbväxande företaget Miwa. SP stöttar med omvärldsanalys och rådgivning. Miwa startades av Magnus Wiklund och hans bror, Isac Andersson, hösten Företaget har basen i Lövånger (nio mil norr om Umeå) och erbjuder totallösningar inom brasvärme, sol-el, solvärme och pellets. Nyligen fick företaget även en generalagentur på solfångare för utomhuspooler, något som har satt extra fart på försäljningen. Fördubblad omsättning Sedan starten har Miwa fördubblat omsättningen varje år. Och den takten tänker bröderna hålla även i fortsättningen. Men de insåg att Mindre utsläpp från tankning Alla som köper bensin kan glädja sig åt att själva tankningen numera är skonsammare för miljön. Orsaken är pumparna är försedda med sug- och reglersystem som aktivt för tillbaka bensinångorna till förrådstanken under jord. Muffarna, som fanns tidigare, var långt ifrån lika effektiva och dessutom besvärliga att hantera. Den nya tekniken är också bra ur arbetsmiljösynpunkt för alla som jobbar på bensinmackar, säger Eddie Hasth på SPs enhet för Mått och Vikt. Kontroll vartannat år Att systemen fungerar kontrolleras vartannat år av SP:s personal i samband med den ordinarie kontrollen, eller kröningen som det heter på fackspråk. SP arbetar för samtliga oljebolag på den svenska marknaden. Vi gör simulerade tankningar, det krävdes aktiv omvärldsanalys för att nå tillväxtmålen. Här kom Nutekstödda projektet OMS, Omvärldssyn i små- och medelstora företag, in i bilden. OMS ger metoder och verktyg för att ta tillvara informationen från omvärlden och förvandla den till affärsutveckling. Nätverk med experter Projektet ger också företag möjlighet att nätverka med experter och andra företag, berättar Matz Sandström, teknikmäklare på SP. Han har hjälpt Miwa med att analysera trender för att se till att företaget ligger rätt i utvecklingen. Det gäller att bestämma vad man ska man satsa på och vad man inte ska satsa på. Nu har vi en strukturerad plattform att jobba från, säger Magnus Wiklund. Nu hoppas han på en solig sommar. Miwa har nyligen installerat en stor solvärmeanläggning vid ett utomhusbad i Skellefteå. Och fler kunder, över hela Sverige, knackar på dörren. Solvärme för pooler är ett område där efterfrågan växer raskt, utan statliga subventioner, konstaterar Magnus Wiklund nöjt. arbetar tillsammans I OMS arbetar CMF Centrum för Miljödriven Företagsutveckling och forskningsinstituten SP, SIK och IVL tillsammans med Almi. Finansieringen kommer från Nutek och de deltagande företagen. Matz Sandström, , Pumparna ska ge rätt mängd bränsle. SPs personal kollar också att sugsystemet fungerar. Det bidrar till att minska utsläppen. på precis samma sätt som när en bilist tankar, och mäter verkningsgraden. Alla fel rapporteras in omgående. Oljebolagen får också årliga sammanställningar över mätresultaten. Tankbilarna som levererar bensinen tar hand om ångorna som kondenseras och blir till bränsle igen ännu en miljövinst.

6 Ökat intresse för klimatmärkt mat Det engelska livsmedelsföretaget Tesco, med över anställda och nästan butiker, lovar att klimatmärka alla sina produkter. Sainsbury s och Marks & Spencer har liknande ambitionsnivåer. När dessa jättar agerar, påverkar det livsmedelsindustri och handel i hela världen, säger Thomas Angervall, miljöexpert på SIK. Han märker ett ökande intresse från svenska livsmedelsföretag som vill veta hur mycket deras produkter bidrar till klimatförändringarna. Det var inte så länge sedan som England fick öknamnet Europe s dirty old man på grund av oviljan att ta itu med miljöproblemen. Nu är läget helt annorlunda, både bland politiker och företag. Premiärminister Tony Blair är internationellt drivande i kampen mot växthuseffekten. Tillsammans med Tysklands Angela Merkel planerar han en kampanj för att få till stånd en internationell överenskommelse som kan ta vid när Kyotoprotokollet löper ut. Engelska matjättar startar miljötrend KOLDIOXID, LUSTGAS OCH METAN Utsläpp av klimatpåverkande gaser beskrivs i koldioxidekvivalenter. Det hänger samman med att det finns flera gaser som har en starkare klimatpåverkande effekt än koldioxid (även om de totalt sett släpps ut i mindre kvantiteter). Dit hör lustgas och metan. Lustgas bildas från gödslad jordbruksmark och metan från idisslande djur och annan anaerob nedbrytning. Markerar flygtransport Varuhuskedjan Marks & Spencer, med verksamheter i ett 30-tal länder, har som mål att bli helt koldioxidneutral inom fem år. Sainsbury s, en annan engelsk matgigant med anställda, driver ett ambitiöst miljöprogram. Företaget arbetar tillsammans med en oberoende statlig organisation, the Carbon Trust. Under 2004/2005 nådde man en 20-procentig minskning av C0 2 -utsläppen. Butikskedjan Tesco stöder forskning för att ta fram en märkning om koldioxidutsläpp som ska användas på alla kedjans produkter. En flygplanssymbol ska markera flygtransport som dessutom ska minskas. Tesco lovar också att sänka butikernas och distributionens utsläpp med hälften till år Och företaget tänker öppet redovisa utsläppen på webben och vad man gör för att minska dem. Konsumenterna kan jämföra Genom att tydligt märka produkterna får konsumenterna möjlighet att jämföra deras carbon footprint, det vill säga hur stora utsläpp av klimatpåverkande gaser som de har orsakat (se faktaruta). Märkningen ska skicka en mycket kraftfull ekonomisk signal genom hela vår leverantörskedja. Genom att utnyttja köpkraften hos miljontals konsumenter kan vi få till stånd en förändring i hela ekonomin, sa Sir Terry Leahy, VD på Tesco, i ett tal i januari i år. När de engelska matjättarna nu sätter fart på miljöarbetet, får det globala återverkningar på alla företag som är verksamma i livsmedelskedjan från bönder till transportörer, livsmedelstillverkare och handel. Miljötåget rullar och de som inte åker med kan tappa anseende och kunder, hävdar Thomas Angervall. Han är chef för miljögruppen på SIK. Den består av nio personer som arbetar med allt från att analysera hur fiske efter havskräftor påverkar miljön och forska om avfallshantering till att räkna ut hur mycket koldioxid som importerade viner släpper ut. Miljösystemanalyser Produktions- och skördemetoder, transporter, lagring, processning, kylning, förpackning och avfall är exempel på sådant som miljögruppen studerar, analyserar och dokumenterar. Det görs i form av miljösystemanalyser, där LCA (Life Cycle Assessment) är ett basverktyg. En fullständig LCA omfattar normalt en rad miljöpåverkande faktorer, som till exempel övergödning och markanvändning. Men det är just klimatpåverkan som på sistone blivit den mest intressanta faktorn, säger Thomas Angervall. Fler uppdrag Den svenska livsmedelskedjan svarar för en stor andel av landets totala, negativa miljöpåverkan. 75 procent av övergödningen, 25 procent av växthusgaserna och 20 procent av energiförbrukningen. Till detta kommer användning av bekämpningsmedel och kostsamt svinn. Det här får allt fler företag upp ögonen för. Thomas Angervall och hans

7 Tesco och andra brittiska varuhuskedjor planerar att klimatmärka sina matvaror. foto tesco kollegor på SIK ser en klart ökande tillströmning av förfrågningar och konkreta uppdrag. När handelns ambitioner om C0 2 -märkning blir verklighet är det deras leverantörer som får göra jobbet, det vill säga ta fram uppgifterna, konstaterar Thomas Angervall. Han menar att företagen i första hand behöver kunskap om deras produkters påverkan på miljön och växthuseffekten. De vet att deras verksamhet och produkter påverkar miljön och klimatet långsiktigt. Men de har inte siffror och det faktaunderlag som behövs för att fatta beslut och genomföra rätt åtgärder. Här är det bra med en neutral part som hjälper till. Unik miljödatabas Miljögruppen på SIK har arbetat på området sedan Under åren har världsledande kompetens byggts upp. Vi håller på att bygga en unik miljödatabas som innehåller information från LCA-analyser som både vi och andra forskningsaktörer har genomfört. Det här innebär att vi erbjuder kunskap som ingen annan kan ge, säger Thomas Angervall. Effektivisera produktionen SIK hjälper också livsmedelsindustrier att se över och effektivisera produktionen. Just det senare lockar företag som ser kopplingen mellan ökad effektivitet och minskad miljöpåverkan. Två begrepp som går hand i hand. Ett praktiskt exempel är Arla Foods mejeri i Linköping. Där tog SIK-forskaren Johanna Berlin fram ett optimerat produktionsplaneringsprogram. Hon undersökte också produktionsfrekvensens miljöpåverkan. Det visade sig att när varje produkt producerades 1 2 gånger i veckan istället för 2 5 gånger minskade spillet och därmed miljöpåverkan drastiskt. foto joel blom, sp Röktäta dörrar kan provas Nu erbjuder SP dörrtillverkare möjlighet att prova sina produkter när det gäller täthet mot livsfarlig rök. Offentliga krav på brandgastäta dörrar för hotellrum väntas. I dag finns inga regler som kräver att dörrar i offentliga miljöer ska vara röktäta. Men de är i antågande. Statens haverikommission har släppt en rapport (RO 2006:03) där man rekommenderar Boverket att införa krav på röktäta dörrar till hotellrum. Bakgrunden är den tragiska branden på hotell Borgholm vid påsken Två unga människor omkom, berättar Lars Boström, brandexpert på SP. SP har investerat i ny teknik och kan prova och klassificera dörrar upp till en storlek av 3,4 gånger 3,4 meter. Arbetet görs enligt ett nytt europeiskt system som innehåller en speciell klassning för röktäthet hos dörrar. Två olika klasser finns att välja på: Sa för täthet vid rumstemperatur och Sm för täthet vid 200 grader C. Det betyder att det finns två typer av dörrar för brandavskiljning, en som är brandavskiljande och en som är rökavskiljande I vissa fall kan en dörrmodell ha båda egenskaperna, men inte alltid, säger Lars Boström. Instrumenteringen i röktäthetskammaren förbereds. I ugnen styrs både tryck och temperatur.

8 Elektronikforskning utvecklar småföretag Nu samarbetar SP med de tekniska högskolorna i Halmstad och Jönköping för att utveckla inbyggda elektroniksystem så att de blir pålitligare. Det ska därmed bli enklare för små- och medelstora företag i Syd- och Västsverige att hitta forskningsstöd för kvalificerad produktutveckling. Arbetet sker som ett led i Vinnovas strävan att söka nya samverkansformer mellan institut och lärosäten. Inbyggda system används där det ställs höga krav på säkerhet och tillförlitlighet. Lars Strandén är elektronikforskare på SP och projektledare för det nya högskolesamarbetet. Han exemplifierar med en framtida bil, där elektroniken övervakar förarens beteende och upptäcker om hans körförmåga är nedsatt. Ett annat exempel är styrning av rörelser hos truckar och transportbanor inom industriautomation. Styrsystemen måste vara pålitliga, annars har man skapat nya risker. Robust elektronik I dag bedrivs en hel del forskning på elektronikområdet vid högskolorna i Halmstad och Jönköping och på SP. I Halmstad drivs forskningscentrumet CERES, som stöds av KKstiftelsen. Trådlös kommunikation, datalogi och systemarkitektur är en del av det som står på programmet. På Högskolan i Jönköping arbetar forskarna bland annat med robust elektronik, datakommunikation och elektroniksystemdesign. Och SPs enhet för elektronik är, med sina 60 medarbetare, en stor resurs för företag som sysslar med processautomation, maskinstyrningar och fordonstillverkning. Nu samarbetar SP med de tekniska högskolorna i Halmstad och Jönköping på elektronikområdet. Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad, Lars Strandén, SP, Tony Larsson, Högskolan i Halmstad, Jan Jacobson, SP, Lars Eskilsson, Tekniska Högskolan i Jönköping och Peter Leisner SP/Tekniska Högskolan i Jönköping (från vänster till höger) träffades på SP för att dra upp riktlinjerna. Högskolorna i Halmstad och Jönköping har hjälpt småföretaget Decon Wheel att ta fram en fungerande prototyp till en servoassisterad rullstol en produkt som måste vara helt säker. Det finns med andra ord väldigt mycket kunskap och industrikontakter redan. Och nu kan vi använda dyra laboratorieresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Sammantaget bildar allt detta en bra bas för vårt nya samarbetsprojekt, säger Lars Strandén. Nu är utmaningen att fördjupa vår samverkan ännu mer så att vi kan bli en bättre och starkare partner till både småföretag och större företag. Stödja minst fem projekt Ett projektmål är att under 2008 stödja minst fem projekt där parterna jobbar gemensamt. Projekten kan vara finansierade antingen av företagen själva eller av forskningsprogram som Vinnovas Forska & Väx eller EUs sjunde ramprogram. Samarbetsprojektet är inriktat på företag i Västra Götaland, Halland, Småland och Skåne. Projektdeltagarna prövar också några nya sätt att jobba ihop. Till exempel ska personal från varje organisation arbeta hos de andra minst tio arbetsdagar. Ett sådant personalutbyte gör det betydligt lättare att lära känna verksamheterna, konstaterar Lars Strandén. foto Branschfolk på temadag om färg och lack I slutet av mars ordnade Scandinavian Coatings Center (SCC) en temadag med rubriken Aktuellt inom färg & lack. Syftet var att samla folk i branschen och visa vad som görs på SCC. Under temadagen, som lockade drygt 50 deltagare, hölls presentationer grupperade efter områdena Miljö och hälsa, Nya tekniker nya möjligheter, Provning och problemlösning samt Tema: Mögel. Efter lunch blev det också en rundvandring där delar av SP:s färgverksamhet i Borås visades. Utvärderingen visade att just denna del var speciellt uppskattad, säger Anna Bäckman, projektledare på SP. SCC erbjuder uppdragsforskning, teknisk utvärdering, utredning och produktutveckling inom färg, lack och övrig ytbehandling.

9 Dyra droppar räknas Hur mycket varmvatten använder du, och till vad? På uppdrag av Energimyndigheten mäter SP hur vattenförbrukningen ser ut i olika hushåll. Jag är mest spänd på att få veta hur länge kranarna står på, säger Åsa Wahlström, forskare på enheten Energiteknik. Mätningarna sker i åtta hushåll i Stockholmsområdet, varav hälften är villor och hälften lägenheter i flerbostadshus. I respektive kategori finns en barnfamilj, ett yngre par, ett äldre par och en ensamstående. Hushållen är slumpmässigt utvalda av Statistiska Centralbyrån och deltar frivilligt i undersökningen. Studien ingår i ett större foto Åsa Wahlström, forskare på enheten Energiteknik. projekt om energiförbrukning i svenska hushåll. Syftet med mätningarna av tappvatten är att få en tydligare bild av hur mycket vatten olika hushåll använder, och hur förbrukningen ser ut över dygnet. Sparad energi men hög komfort Det finns teknik och konstruktioner som hjälper till att sänka energiförbrukningen. Om vi vet att, och hur, onödigt mycket varmvatten används i duschen så kan man exempelvis utveckla armaturer som sparar energi utan att sänka komforten, säger Åsa Wahlström som är inriktad på energieffektivisering i byggnader. Mätningarna i de åtta hushållen startade i augusti 2006 och pågår till i slutet av juni Den effektiva mättiden beräknas till ett halvt år. En mätare har placerats på varje rör till respektive kalloch varmvattenkran i kök, bad och tvättställ. Med ett litet vattenhjul mäts vattnet som strömmar genom kuggarna och datan lagras i en dosa, som tankas på information ungefär varannan månad. Mätarna syns inte hela tiden och eftersom de sitter där en längre tid hoppas vi att man glömmer av dem, säger Åsa Wahlström. Iakttar hushållets beteende Mätningarna har delats upp i två delar. Under de första månaderna mättes hur vattenanvändningen var fördelad över dygnet. Därefter har mätarna registrerat hur länge respektive kran står på varje gång den öppnas. Då ser man beteendet och det är väldigt intressant. I vår familj är det ingen som får borsta tänderna med kranen på. Å andra sidan står tonåringen länge i duschen, menar Åsa Wahlström. De preliminära mätresultaten från undersökningen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan hushåll i villa och i flerbostadshus. Fördelningen av mängden vatten mellan de olika tappkranarna är relativt lika. I badet används cirka 40 procent av vattnet, i köket ungefär lika mycket, och i tvättstället rinner runt 20 procent av hushållens totala vattenförbrukning. Större förbrukning i lägenheter Däremot är det skillnader i hur mycket vatten man använder när man bor i villa respektive lägenhet. Hushållen i villor använder betydligt mindre vatten. Enligt mätningarna förbrukar en person som bor i villa 56 liter vatten om dagen, varav 31 är varmvatten. Och en person som bor i lägenhet förbrukar 82 liter om dagen, varav 50 liter är varmvatten. Detta tyder på att det särskilt i flerbostadshus finns mycket att vinna på mer energieffektiva konstruktioner, eller på att införa debitering av varmvatten, säger Åsa Wahlström. helena ullenius Varmt vatten är dyrt. För att ta reda på hur mycket vatten ett hushåll gör åt har SP mätt förbrukningen i åtta hushåll. Åsa Wahlström, ,

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Stefan Liljemark och Anna Pettersson Vattenfall Power Consultant 2007-02-08 Biogas och vätgas som fordonsbränsle De svenska

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Innovativa SP. en resurs för tillväxt och förnyelse

Innovativa SP. en resurs för tillväxt och förnyelse Innovativa SP en resurs för tillväxt och förnyelse Vår affärsidé Vi erbjuder behovsinriktad, innovativ och internationellt ledande kompetens inom forskning, utveckling och utvärdering av teknik, material,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN

MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖLÖSNINGAR SOM VINNER I LÄNGDEN MILJÖPROBLEMET KAN GÖRAS TILL EN HÅLLBAR INKOMSTKÄLLA BIOGAS SYSTEMS utvecklar miljöriktiga och ekonomiskt vinnande lösningar för energi och biogas. Vi tar ett helhetsgrepp

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

ENERGI. Scala 1:1. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart

ENERGI. Scala 1:1. Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart ENERGI Scala : Aptus Logga_Negativ I cmyk 40% svart ENERGI. Individuell mätning sänker dina kostnader och skapar ett miljömedvetet boende. Oavsett om du vill få kontroll på din vatten-, el-, temperatur-

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg SIK Medlemsdag 2012-03-07 Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Målgrupp: - Butiksägare -

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer