Uppländskt lantbruk siktar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppländskt lantbruk siktar"

Transkript

1 LEDAREN Tack för värdefulla stämmor! SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR Unibake bygger för engelska bullar SIDAN 6 Erik Herland har perspektiv på politiken SIDAN Uppländskt lantbruk siktar framåtsidan Helle tror på Stämmor Lantmännens landet filosofi 4 runt 14

2 2 SIGNERAT SIDVINJETT 3 REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: Tack för bra stämmor! Per Lindahl föreslås till ny styrelseledamot Lantmännen bäst på att kommunicera CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Janneke Brink och Freerk Boersma, här med dottern Hedda, satsade på mjölkproduktion i Uppland. Foto: Britt-Marie Jafner UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. UTGIVNING GRODDEN 2011 Nr Utgivning Annons Deadline Deadline vecka bokning text/bild annonssenast material 3 v 20 20/4 20/4 29/4 4 v 26 7/6 7/6 14/6 5 v 38 26/8 26/8 2/9 6 v 48 8/11 8/11 15/11 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt svenska lantbrukare, har fler än anställda, är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan från jord till bord. Läs gärna mer på och NÄR DU LÄSER DET HÄR har vi just hållit Lantmännens distriktsstämmor. Under två veckor har koncernstyrelsen och koncernledningen varit ute i landet och mött er ägare. Vi har berättat om vår verksamhet och resultatet för Själv har jag varit på tre stämmor och jag tycker att det varit tre bra stämmor era frågor, kommentarer och synpunkter är både värdefulla och uppmuntrande! Riktigt glad blev jag över det spontana stöd vi fick i Västmanland när jag beskrev vårt arbete inom livsmedelsdivisionen med att genomföra prishöjningar mot handeln. Men det är givetvis inte bara ros, vi får också ris inom områden där Lantmännen inte varit tillräckligt bra. Låt mej börja med att säga att jag är stolt över att Lantmännen visar ett så tydligt förbättrat resultat. Merparten av förbättringen kommer av olika besparingsprogram, och det bekräftar att de strategier vi arbetat efter verkligen ger resultat. Men det finns områden där vi måste bli bättre. Vi är fullt medvetna om att Lantmännens Lantbruks kooperativa verksamhet inte fungerat tillfredställande. Därför har våra genomgångar på stämmorna haft fokus på det arbete vi genomför för att få ordning på affären. Vi har tre prioriteringar ökad kundorientering, ökad konkurrenskraft och ökad lönsamhet. För att nå dit har vi ett åtgärdsprogram som vi kallar ETT Lantmännen Lantbruk. Vi vill skapa EN kultur och ETT arbetssätt vilket innebär att vi behöver ha väl etablerade gemensamma processer, en affärsorienterad affärsstruktur, tydligare ledarskap och förstärkt kompetens. PÅ STÄMMORNA HAR VI OCKSÅ beskrivit vårt arbete för att utveckla Lantmännen framåt. Jag har sagt det många gånger, vi måste både bromsa och gasa, eller snarare, vi måste fortsätta att bromsa för att ha råd att gasa! Våra olika besparingsprogram lägger en bas för att kunna utvecklas och gå framåt, vi ska förbättra avkastningen och fokusera på lönsam tillväxt. Kort sagt betyder det att Lantmännen investerar i de verksamheter som bidrar positivt till vårt avkastningsmål. Med kundens behov och önskemål för ögonen ska vi lyfta fram stora och små idéer! Arbetet sker genom våra fem fokusområden; portföljstrategi, marknadsföring, pris och mix, innovation samt kompetens och ledarskap. Låt mig ge några exempel. Portföljstrategin innebär att vi fortsätter att jobba med att bli smalare och vassare, det vill säga att avyttra verksamheter vi inte långsiktigt ska satsa på, samtidigt som vi investerar i våra satsningsområden. Här är två tydliga exempel investeringen i den nya foderfabriken i Lidköping och köpet av Könicke Baumaschinen i Tyskland. Inom pris och mix fokuserar vi på att öka försäljningen av produkter och tjänster som ger ett mervärde för kunden och som vi helt enkelt kan ta bättre betalt för. En annan del av pris och mix är att ta bort produkter som inte bidrar till lönsamheten eller som har så små volymer att de inte är ekonomiskt försvarbart att behålla. ETT OMRÅDE JAG VILL UPPMUNTRA är att öka vår innovation. Med kundens behov och önskemål för ögonen ska vi lyfta fram stora och små idéer! Här tänker jag inte i första hand på en ny sort müsli utan bredare nya samarbeten, nya tillämpningar eller nya affärsmodeller. Tänk Gooh och torkavtal! Till sist vill jag nämna några riktigt positiva händelser. I en undersökning som i mitten av mars publiceras i Dagens Industri hamnade Lantmännen på sjätte plats bland Sveriges mest hållbara företag. 150 företag ingick i undersökningen och bland livsmedelsföretagen placerade vi oss på plats två efter Arla. Bara några dagar senare tog vi i Lantmännen hem priset för den mest framgångsrika marknadskommunikationen på Informationsföreningens branschdag. Priset har som syfte att lyfta fram de företag och organisationer som lyckats bäst i sitt kommunikativa arbete. De båda utmärkelserna är två tydliga bevis på att vårt arbete med hållbarhetsfrågor och marknadsföring verkligen ger effekt! ATT RESA I SVERIGE under stämmoveckorna ger en spännande bild av Lantmännen och lantbruket. Både av vad som skiljer, men också vad som förenar. När vårbruket börjat i Skåne ligger snön fortfarande djup i Norrbotten. Men ert engagemang för Lantmännen och viljan att utveckla företaget är lika stark oberoende av var man är! Jag är väl medveten om att inga priser i världen eller i varje fall nästan inga! kompenserar fel prisnivå på foder, dålig timing i leverans av utsäde eller utebliven gödsel. Därför har arbetet med ETT Lantbruk högsta prioritet. Som lantbrukare, medlem och ägare kommer du att steg för steg se de förbättringar vi levererar inom Lantbruk. Mitt mål för Lantmännen är att vi ska uppnå 10 procent avkastning på eget kapital efter skatt och samtidigt vara ett företag som är ansvarstagande, innovativt och kundorienterat. En annan sak som förenar oss är att solen går upp tidigare i hela Sverige. Vi går mot ljusare tider! PER STRÖMBERG Vd och koncernchef Valberedningen för Lantmännens koncernstyrelse föreslår Per Lindahl från Kristianstad till ny styrelseledamot. Vi är mycket stolta över vår årsredovisning och det glädjer oss att så många av er vill läsa mer. Vi hoppas att du har glädje av och använder årsredovisningen hela året, och vi tar tacksamt emot din feedback för att kunna göra en ännu bättre publikation nästa år. Vilket avsnitt gav dig mest? Valberedningen har föreslagit Per Lindahl som ny ledamot i koncernstyrelsen. Beslut tas 4 maj. Grunden för en valberedning är att skapa en styrelse med hög kompetens, men även se till att det finns både kontinuitet och förnyelse. Det här handlar inte om missnöje med någons arbete, utan uteslutande om förnyelse, påpekar valberedningens ordförande Per-Olof Malm. Lantmännens koncernstyrelse har under 2010 bestått av ordförande Thomas Bodén, vice ordförande Bengt-Olov Gunnarson, Birgitta Carlander, Helle Kruse Nielsen, Nils Lundberg, Thomas Magnusson, Anitra Steen, Björn Wallin, Hans Wallemyr, vd Per Strömberg och arbetstagarrepresentanterna Tommy Brunsärn, Gert Gustavsson och Görgen Kier. Mandattiden för styrelseledamöterna är två år. I år går mandattiden ut för Bengt-Olov Gunnarson, Birgitta Carlander, Nils Lundberg, Anitra Steen och Hans Wallemyr. Till omval föreslås Bengt-Olov Gunnarson, Nils Lundberg, Anitra Steen och Hans Wallemyr. Till ny ledamot efter Birgitta Carlander föreslås Per Lindahl. Valberedningen föreslår nyval av Per Lindahl. Per är en kreativ och aktiv bonde som kan Lantmännen. Han har ett brett nätverk, stor kunskap och engagemang för svenskt lantbruk och för Lantmännen. Det bedömer vi att koncernstyrelsen kommer att kunna ha stor nytta av, säger Per-Olof Malm. Per Lindahl är född Per driver en gård utanför Kristianstad med inriktning på slaktkyckling och växtodling. Bland övriga uppdrag kan nämnas att han är ordförande i Hushållningssällskapet i Kristianstad och Svensk Fågel. Valen till koncernstyrelsen sker i samband med Lantmännens stämma, vilken hålls den 4 maj på Clarion Hotel Stockholm. Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 2010 Vad vill du läsa mer om? Vill du ha nästa årsredovisning som talbok eller utvalda delar för nedladdning på webben? Alla tankar och idéer välkomnas. Hör av dig till eller på telefon PS: Visste du att vi inte har fällt några träd för produktionen av ÅR. Allt är tryckt på återvunnet kontorspapper och dessutom klimatkompenserat genom trädplanering i Mocambique. Lantmännens etanol uppfyller kriterierna Den 1 januari i år trädde EU:s krav på hållbarhetskriterier för biodrivmedel i kraft där bland annat kriterierna för hållbar produktion av etanol definieras. Under 2010 arbetade Lantmännen Agroetanol och Lantmännen Lantbruk intensivt med att uppfylla dessa (se artikel i Grodden nr 6/2010). För att verifiera att Agroetanols system för hållbarhet på bioetanol Handla med emissionsinsatser en möjlighet att utveckla ditt ägande i Lantmännen eller använda resurser du kanske inte vet att du har! Nästa möjlighet att köpa eller sälja emissionsinsatser är den 30 maj-3 juni eller juni. Blanketter på eller via Lantmännen Direkt på nätet. Följ insatshandeln i Grodden på sidan 26 Sveriges Informationsförenings Branschdag delade i slutet av mars ut priset för mest framgångsrik marknadskommunikation. Lantmännen tog hem vinsten. Priset har som syfte att lyfta fram de kommunikativa organisationer som lyckats allra bäst med sitt arbete. Detta pris stärker vår affär och konkurrenskraft, och visar att vi har något unikt att erbjuda konsumenterna. Men vi är fullt medvetna om att omvärlden och våra kunders krav förändras hela tiden. Vi är långt ifrån framme eller perfekta, det är därför vi fortsätter arbetet med vårt ansvar från jord till bord och bra mat, varje dag. Resan har bara börjat, säger Madelaine Hellqvist Kongstad. Juryn, som har utsett Lantmännen till vinnare, består av delar från Informationsföreningens styrelse samt experter inom marknadsområdet. Informationspriset Marknad tilldelas Lantmännen enligt motiveringen: Lantmännen har i sin marknadskommunikation tagit organisationen från osynlig producent till ansvarsfull företrädare för matbranschen. Förändringen är imponerande och framför allt väl genomförd, inte bara i kommunikationen utan i hela organisationen. Priserna delas ut till en kommunikationsavdelning i fyra kategorier, Samhälle, Marknad, Ägare och Medarbetare samt till en ledare i en kommunikativ organisation. Det bidrag som vinner i varje kategori ska vara ett bra exempel på en kommunikativ organisation som arbetar strategiskt och konsekvent med kommunikation, i hela organisationen, och som kan påvisa inspirerande och mätbara resultat. uppfyller kraven har en oberoende tredjepartsgranskning gjorts. Denna genomfördes i månadsskiftet november/december Granskningen vidimerar att Agroetanol uppfyller direktivets krav. Utifrån detta oberoende utlåtande levererar Lantmännen Agroetanol hållbar etanol helt i linje med EU:s direktiv från årsskiftet.

3 4 PORTRÄTT 5 HELLE KRUSE NIELSEN LEDAMOT I LANTMÄNNENS KONCERNSTYRELSE Etiken Själen i våra länder är lantbruket och jag gillar den kooperativa idén. är viktig för affärerna Kunskap, nyfikenhet, engagemang, ärlighet och etik. Det är ledstjärnor som kan sägas utgöra grunden för Helle Kruse Nielsens arbete. Sedan förra våren är hon ledamot i Lantmännens koncernstyrelse, ett av många tunga styrelseuppdrag som denna internationellt framgångsrika affärskvinna har. När jag läste Lantmännens strategi och vision både tänkte och kände jag att den är helt rätt. Tror man inte på filosofin i företaget ska man inte sätta sig i styrelsen. Text och bild: LEIF BERGLUND Villan på Dreyersvej norr om Köpenhamn lyser vit i den gråmulna marsdagen och Sverige på andra sidan Öresund kan bara anas. Det här är Guldkusten, Köpenhamns motsvarighet till Djursholm och hemma för Helle Kruse Nielsen. Efter sammanlagt 28 års arbete utomlands har hon sökt sig tillbaka till sin barndomstrakt. När jag träffade mina gamla skolkamrater fann vi varandra direkt, det var som om vi över huvud taget inte varit ifrån varandra. Hon säger det som ett bevis på att framgångarna inom affärslivet inte förändrat henne mer än att hon förhoppningsvis blivit lite klokare. Styrelseuppdrag Det var för nio år sedan som hon drog sig tillbaka från en toppost i ett internationellt företag för att på heltid ägna sig åt styrelseuppdrag i storföretag både i Danmark och i andra länder. Hon är nu vad som brukar betecknas som ett styrelseproffs. Usch, jag gillar inte det ordet. Å andra sidan säger man styrelsegrossist i Norge och det är ännu värre. För mig handlar det om engagemang; att försöka göra ett så bra arbete som möjligt. Men det måste också kännas etiskt rätt. Därför vill jag inte jobba med vissa branscher. Jag har fått erbjudande från ett tobaksföretag men tackade nej. När Helle Kruse Nielsen fick förfrågan om att sitta i Lantmännens styrelse, och tagit del av företagets affärsidé och vision, tvekade hon dock aldrig. Själen i våra länder är lantbruket och jag gillar den kooperativa idén. Lantmännen har en unik chans att ta det bästa från de båda ägarformerna. I våra verksamheter så får vi aldrig glömma bort ägarnas lantbrukarnas villkor. Vi måste i stället kombinera dem för att ha ett livskraftigt jordbruk som klarar sig på marknaden. Besök på anläggningar Efter tio månader i koncernstyrelsen har Helle Kruse Nielsen skaffat sig en bra bild av verksamheten. Trots att hon har en fullmatad kalender har hon hunnit besöka många av Lantmännens anläggningar; som Kronfågel i Valla, etanolfabriken i Norrköping, Hattings bröd på Jylland, foderfabriken i Linköping och en brödfabrik. God investering av tid Jag har haft ungefär 40 resdagar för Lantmännen under den här tiden. Det har varit en god investering av min tid. Man kan inte bara läsa sig till sådant som den kunskap det ger att se saker och ting på plats. På alla anläggningar jag besökt har folk varit otroligt vänliga, öppna och positiva och jag har fått en annan, större respekt för företagets varumärken. Jag är stolt över Lantmännen, säger hon med eftertryck men förnekar inte att det skulle finnas problem: Att det stod så illa till inom Lantmännen Lantbruk visste jag inte, och det gjorde ont. Men man får heller inte tänka för mycket med hjärtat då klarar man inte av att ta tuffa beslut, det gäller alla branscher Jag tycker dock att man börjat ta tag i de problem som finns inom Lantmännen Lantbruk på ett bra sätt. Det finns en dialog kring att lösa dessa problem och jag är övertygad om att vi är på rätt väg. Under mars medverkade Helle Kruse Nielsen i flera distriktsstämmor, vilket var en ny erfarenhet. Jag har stor respekt för lantbrukarnas kunskaper inom sitt område. Många förstår inte vilken bredd och kompetens som behövs för att driva lantbruk i dag. Därför tycker jag att politikerna borde lyssna mer på dem och ha större förståelse för deras krav. Etiken är viktig Att på detta sätt vara nära verksamheterna i de styrelser hon sitter i är signifikativt för Helle Kruse Nielsen. Som styrelseledamot i Swedbank har hon anonymt besökt flera av bankens kontor för att känna av stämningen och se hur kunderna behandlas. Och när hon var VD på MasterFoods var hon varje år ute i butiker och demonstrerade företagets produkter. Det händer fortfarande att jag kontrollerar utgångsdatum på Mars, Snick- ers och Twix när jag är ute och handlar. Det handlar om att skapa och behålla ett förtroende för produkterna. Man måste ha en etik och inte bara driva affärerna utan att ta hänsyn till kunderna, säger hon och tar som exempel den färska skandalen med dioxinsmittat foder i Tyskland: Även effekterna av en mindre skandal kan vara oerhört skadliga, ibland oreparerbara, för ett företag. Påläst styrelse Etiken gäller också marknadsföringen som hon säger aldrig får vara något sorts trick utan måste ta avstamp i ärlighet. Det kan sägas gälla även Helle Kruse Nielsen. Hon är elegant men förefaller chosefri och hon svarar öppenhjärtigt på alla frågor. Jag är samma person privat som i affärer och jag är inte rädd för att säga ifrån om jag inte tycker som ledningen eller övriga styrelsemedlemmar i ett företag. Vad gäller Lantmännens styrelse lyssnar man bra och att det är enkelt att umgås. Ledamöterna är mycket pålästa, raka och säger vad de tycker. Jag är imponerad av att många av dem klarar att sköta sitt uppdrag och samtidigt driva lantbruk. Är det inget negativt du noterat i denna styrelse? Jo, det är för mycket papper, alldeles för mycket men det finns styrelser som är värre. Att vara kvinna i den mansdominerade affärsvärlden har gett henne unika erfarenheter, vissa positiva men mestadels negativa. När hon var VD på MasterFoods i Skandinavien togs hon inte sällan för att vara sekreterare. Jag har många skräckhistorier om hur man kan bli behandlad som kvinna om man är företagsledare. Men jag tänker inte på mig själv som kvinna i rollen som styrelseledamot, där är jag en individ bland andra. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att vi kvinnor ser lite olika på saker och ting. Därför är det viktigt att få in fler kvinnor i styrelserummen. Helle Kruse Nielsen Ålder: 58 år Bor: Rungsted utanför Köpenhamn Gör på fritiden: cyklar, spelar golf och bridge Karriär i korthet: Examen som Bachelor of Science Economic vid Köpenhamns Business School Marknadsdirektör på Denofa och Lilleborg i Unilever-koncernen i Norge under 10 år därefter 17 år som VD för de skandinaviska bolagen inom Mars-koncernen och även vice ordförande för den europeiska divisionen Food, Mars Inc. som hon lämnade 2002 Nuvarande styrelseuppdrag: Gumlink sedan 2002, Oriflame sedan 2005, Aker Biomarine sedan 2007, Swedbank sedan 2008, New Wave Group sedan 2009, Lantmännen sedan Var styrelseledamot i Vin & Sprit Övrigt: Utsedd till årets affärskvinna i Danmark 2000 Själv bidrar Helle Kruse Nielsen till en förändring genom att ingå i flera nätverk med affärskvinnor. Syftet är att utbyta information, skapa kontaktytor och ge varandra stöd för att höja självförtroendet. Det är ett sätt att jobba. För vi måste få in fler kvinnor på ledande positioner inom företagen för att de ska kunna ta de viktiga stegen till toppjobb och styrelseposter. Tyvärr är det så i dag att kvinnor ofta framhåller vad de är mindra bra eller dåliga på medan männen generellt framhåller det som de är bra på. Kvotering är hon dock emot och menar att det skulle vara kontraproduktivt; att kvinnliga styrelsemedlemmar skulle få en lägre status om de kvoterades in. Man kan möjligen börja på en väldigt låg nivå för att få igång en process som leder till att fler kvinnor vill och vågar utmana männen men helst ser jag att det sker på frivillig basis och inte med lagstiftning. I den här frågan ser jag Lantmännens styrelse, där vi är tre kvinnor, lite som föregångare.

4 6 LIVSMEDEL meter bagerilinjer ton beräknas margarin gå åt varje år miljoner bullar ska tillverkas per år JAKTLAGETS LUGNASTE MAGE Toppmodernt bageri i Bedford NU SKA ENGELSMÄNNEN FÖRSES MED DANSKA WIENERBRÖD I Lantmännens nya bageri i Bedford norr om London ska det inte gräddas en enda bulle. Här ska tillverkas wienerbröd och bullar som levereras djupfrysta för att gräddas på plats i butiker, kaféer och restauranger. I engelska Bedford byggs det nu för fullt för att Lantmännen Unibakes nya bageri ska stå klart till invigningen i mitten av juni. I England finns världens största marknad för dessa godsaker och Lantmännen är först på plan med ett toppmodernt bageri för att förse engelsmännen med äkta danish pastry. Det är fantastiskt roligt att få skapa ett nytt bageri från grunden. Det vanliga är att man har ett redan existerande bageri, som sedan anpassas så gott det går. Men här har vi haft lyxen att först Graham Wright, chef för byggprojektet och Jesper Filtenborg, corporate production director. designa innanmätet med bagerilinjerna och sedan sätta upp byggnaden runtom, säger Graham Wright, som är chef för byggprojektet och Jesper Filtenborg, corporate production director, som fungerar som koordinator mellan Unibake i Danmark och bageribygget i UK. Resultatet är en 190 meter lång byggnad med två bagerilinjer, frys och fryslager. Här ska snart arbeta omkring 200 personer i fyra skift. Bageriet ska vara igång dygnet runt årets alla dagar. Första årets produktion beräknas bli 150 miljoner bullar av olika slag. Särhåller allergener Man bygger naturligtvis enligt de nyaste metoderna för teknik, hygien och hållbarhet. Här är några exempel: Ingredienser som kan vara allergena hålls helt avskilda för att inte kunna påverka andra produkter än dem där de används. Hetvatten från frysprocessen används till uppvärmning, energimängden halveras. Så mycket som möjligt av installationerna görs utanpå byggnaden, så att man kan sköta hygien och underhåll utifrån utan att störa processen. Flexibiliteten mellan linjerna är mycket stor, det är alltså enkelt att skifta mellan olika produkter. En hel del av teknologin i bagerier har man designat själv. Till exempel tekniken att automatiskt snurra ihop kanelsnurrorna. Vid vårt besök är byggnadens ytterväggar på plats, vackert blå. Nu ska allt innanmäte installeras. Det är full fart i och omkring bageriet. Det är stora och små beslut, mycket är nytt, men det sker också återbruk. En stor del av inredningen flyttas över från bageriet i Fristrup i Danmark, som läggs ned. Skälet är naturligtvis att minska kostnaderna och återanvända bra utrustning. Invigning i juni I mitten av juni blir det invigning. Mike och Jesper räknar med att allt ska vara hyfsat klart till dess. Det innebär att Lantmännen Unibake ytterligare utökar sitt bagericentrum i England. I grannstaden Milton Keynes finns redan två Lantmännen-bagerier för traditionellt fast food-bröd. Här arbetar 400 medarbetare med att producera fryst fast foodbröd på traditionellt vis: korvbröd, hamburgerbröd, french hot dog-bröd, scones, tekakor. Text: MAUD LINDBLÅ Bilder: HELENA HOLMKRANTZ SJCH SEUCH INTUCH Nordv-07 NV-07 WW-08 Rogstabergets Jackson Browne, Jackson, är jaktlagets viktigaste medlem. En hårt arbetande kille. I gryningen är han piggast i gänget, under arbets passet fokuserad på uppgiften och när dagen är över vet vi att han varit den högst presterande av oss alla. BOZITA ROBUR ÄR ETT SUPERPREMIUMFODER som stärker kroppens funktioner och tillverkas med en hög andel färskt svenskt kött. Fodret innehåller naturliga, unika ingredienser för matsmältning och vätskebalans. Det är smaktestat av hundar och tillagat i Vårgårda. Ett bevis på Bozita Roburs lämplighet vid hårt arbete är att Försvarsmakten har valt Bozita Robur till alla sina hundar. För högpresterande hundar rekommenderar vi Bozita Robur Active & Sensitive och Performance. Du hittar det i zoofack- och lantbrukshandeln. Är du uppfödare gå med i Bozita Breeders Club och ta del av våra förmånliga villkor. 75KR RABATT PÅ 12,5-15KG BOZITA ROBUR! Erbjudandet gäller t.o.m 30/6-11. Finns att köpa i zoobutik och lantbruksfackhandel. Namn:... x Ja tack, jag vill ha Bozita info och erbjudanden per e-post. E-post:... Lämnas till Lantmännen Doggys säljare. Grodden, Nr 009.

5 8 LANTBRUK 9 Rätt avtal gör Goda affärer Olika spannmålsavtal passar olika verksamheter. Mathias Schenström är spannmålsmäklare på Lantmännen Lantbruk. Här redan han ut begreppen kring avtalen. Som spannmålsmäklare är jag länken mellan marknaden via spannmålsavdelningen och ut till lantbrukaren. Min målgrupp är lantbrukarna. Jag fungerar också som support till säljarna. Med min spetskompetens kan jag stötta lantbrukare och säljare i frågor som rör våra avtal och den allt mer komplexa spannmålsmarknaden. Jag har också mycket direktkontakt med våra leverantörer och är ofta på odlarmöten. Jag gör även en hel del spannmålsaffärer direkt med lantbrukarna, förklarar Mathias. Varför finns det så många olika spannmålsavtal att välja mellan? Det viktiga för Lantmännen är att alla lantbrukare har möjlighet att sälja sin skörd till oss, oavsett hur lantbruket drivs eller hur intresserad den enskilde lantbruksföretagaren är av att bevaka och följa spannmålsmarknaden. Det är också viktigt att kunna erbjuda en mix av olika avtal för att du som lantbrukare ska kunna sprida riskerna. Man kan välja mellan att sätta priset själv, eller att överlåta det till Lantmännen. Den som väljer terminsavtal följer ofta prisrörelserna och marknaden noga, eftersom han eller hon sätter priset själv efter eget beslut. Men en del lantbrukare har en annan typ av verksamhet. Kanske har de sitt lantbruk som en sidoverksamhet, eller har inte tid eller intresse att sätta sig in i hela spannmålsmarknaden, då är poolavtal ett bra alternativ, eftersom det innebär att man låter Lantmännen göra affären. Vad skiljer de olika avtalen åt? Terminsavtal betyder att man säljer till ett förutbestämt pris som finns i dag, men levererar under en viss tidsperiod längre fram i tiden. Det betyder att priset på spannmålen speglar vad marknaden är villig att betala i dag, utifrån Se till att ha en buffert i form av osåld spannmål. BILD: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT det man vet i dag, för en råvara som ska levereras lägre fram i tiden. Självklart blir det mer osäkert, och priset sätts därefter, desto längre fram i tiden leveransen sker. Spotavtal innebär att du säljer till ett dagspris. Det vill säga att du väljer att sälja din skörd i dag med leverans inom två månader. Lantmännen är stolta över att vi alltid kan erbjuda ett pris. För leverans i dag, eller som i många fall, även för leverans i framtiden. Poolavtal går ut på att du som lantbrukare tecknar ett avtal på en viss kvantitet för leverans under en definierad tidsperiod. Sen sköter Lantmännen försäljningen löpande under prissättningsperioden. Det enda lantbrukaren gör vid tecknandet av ett poolavtal är att bestämma sort, kvantitet och leveransperiod. Gemensamt för alla avtal är att de ska uppfyllas till 90 procent. Det betyder att den faktiska mängden spannmål som lantbrukaren ska leverera till Lantmännen inte får understiga mer än 10 procent än vad som är avtalat. Detta eftersom Lantmännen jobbar med en fysisk råvara och i sin tur säljer spannmålen till slutförbrukare, till exempel kvarnar, mälterier och foderfabriker, som alla förväntar sig att vi uppfyller våra avtal gentemot dem. Varför är det viktigt för lantbrukaren att sprida sina risker när skörden ska säljas? I grunden därför att vi har en mycket rörlig spannmålsmarknad utifrån vad som kommer att produceras kontra vad som konsumeras i ett världsperspektiv. Och eftersom ingen kan förutse hur skörden kommer att bli. Det är mycket som kan hända under en säsong. Det är självklart vädret som avgör om skörden blir liten eller stor, det vill säga om priset blir högre eller lägre. Men på vägen kan mycket annat också påverka. Till 15tips från Mathias Ha koll på din produktionskostnad! Vilket är det lägsta pris du måste ha för att täcka dina kostnader? Skapa en rutin att dagligen följa priser, rapporter, marknadskommentarer 2 etc. Du behöver inte lägga en timme varje dag på det, det räcker med 10 minuter Sprid affärerna över tiden! Sälj lite vid flera tillfällen. Tänk på att timingen är viktig. exempel just nu har oroligheterna i Nordafrika haft en negativ inverkan på spannmålspriserna, säger Mathias och påpekar att det finns lantbrukare som prissäkrat mindre delar av sin skörd 2012 redan nu. Höga terminspriser och en bra koll på vad produktionen kostar, är en god grund för ett sådant beslut. Lantbrukaren får då planera sitt sort- och grödval utifrån de avtal han gått in i på ett tidigt stadium, det vill säga redan två år före skörd. Vilka råd och tips kan du ge? Grundläggande, tycker jag, är att ha koll på sin produktionskalkyl. Vad kostar det mig att producera ett kilo spannmål? Först då kan man ta ställning till om ett pris är bra eller dåligt och sedan agera därefter. Är priset på spannmålen bra, i förhållande till vad den kostar att ta fram, då är det säljläge. Överskatta inte skördens storlek eftersom du måste leverera 90 procent av avtalets kvantitet. Så se till att ha en buffert i form av osåld spannmål. Denna buffert är troligtvis rätt stor innan snön ens hunnit försvinna. Jag tycker inte att man ska sälja mer än 30 procent av förväntad skörd för en enskild gröda innan växtsäsongen kommit igång. Text: ANN-SOFIE FREIJS Vara beredd på ett fortsatt mycket rörligt spannmålspris och agera utifrån dina förutsättningar. Lantmännen alltmer känt hos konsumenterna Under våren pågår åter en intensiv period av marknadsföring och kommunikation kring Lantmännen. I fokus står arbetet med Bra mat och hur Lantmännen tar ansvar från jord till bord. Bland annat lyfts Var rädd om maten -boken fram. Intresset är fortfarande stort för att minska matsvinnet och ta bättre vara på maten vi lagar: ungefär exemplar av boken Var rädd om maten har beställts varje vecka. Nu marknadsförs boken och matlådan bland annat i utvalda magasin och Metro-tidningarna runtom i Sverige. Reklamskyltar kommer även att finnas på bussar runtom i landet och i Stockholms tunnelbana. Reklamfilm, Facebook, Twitter Under hela året löper också ett antal kontinuerliga kommunikationsinsatser. Ett sådant exempel är den reklamfilm som visas på tv och bio. På lantmannen.se kan man som vanligt diskutera och få svar på frågor om Lantmännen. Lantmännen på Facebook har mer än fans (och du är väl en av dem?), som vårdas med löpande aktiviteter, utmaningar och erbjudanden under året. Lantmännen på Twitter har också mer än followers. Trenden pekar uppåt Målet med kommunikationen är en fortsatt ökning av den andel konsumenter som känner till Lantmännen som ett livsmedelsföretag. Mycket har redan hänt på den fronten: trenden är långsiktigt positiv, och ligger nu omkring 20 procent. Det kan jämföras med hösten 2008, då kommunikationen kring bra mat började: kännedomen låg då på blott cirka 4 procent. Det långsiktiga målet till och med 2013 är att hälften av konsumenterna ska känna till Lantmännen som ett livsmedelsföretag och för i år är målet att nå 30 procents kännedom. Dessutom ska hälften av de som känner till Lantmännen också uppfatta det som ett tryggt företag som tar ansvar från jord till bord, och lika många ska kunna nämna minst tre av Lantmännens varumärken. Ytterligare ett mål är att en bibehållen andel ska veta att Lantmännen ägs av bönder. Spårbarhet ska säkra kvaliteten Problemet med illegala kopior inom växtskyddet har ökat under de senare åren i Europa samtidigt som intresset för kvalitetssäkring i såväl livsmedels- som foderproduktionen ökar starkt. Ogräsmedlen i stråsäd Express 50 SX och Harmony Plus 50 SX blir de två första växtskyddsprodukterna från DuPont med det nya spårbarhetssystemet Izon. DuPontTM Izon är ett märkningssystem av hologramtyp som är mycket svåra att förfalska och där användaren själv kan kontrollera ursprunget genom att räkna prickarna på sidan av hologrammet. Bakgrunden till introduktionen av det nya systemet är målsättningen att försvåra för illegala kopior. Dessutom att bistå lantbrukare och återförsäljare till egen spårbarhetskontroll för att därigenom säkra kvaliteten för dessa viktiga insatsprodukter i livsmedelskedjan. Avtalstyp och avtalsförklaringar i korthet Terminsavtal Leverans sker på en bestämd tidpunkt till ett förutbestämt pris. Priset speglar aktuell marknad. Terminsavtal tecknas på lång sikt till gällande terminspris med leverans kommande skörd eller två skördar fram i tiden. Betalning sker vid leverans. Spotavtal Poolavtal Depåavtal Torkavtal Leverans sker på en bestämd tidpunkt till spotpris. Priset speglar aktuell marknad. Spotavtal tecknas på kort sikt till aktuellt dagspris med leverans max två månader fram i tiden. Betalning sker vid leverans. Leverans av avtalad kvantitet sker någon gång under avtalsperiod 1 (pool 1 = skördeperiod) eller avtalsperiod 2 (pool 2 = lagringsperiod). Priset är inte bestämt när avtalet tecknas, utan Lantmännen säljer spannmålen under poolperioden och sätter priset därefter. Betalning sker i efterskott, med en delbetalning efter 30 dagar och slutbetalning vid poolperiodens slut. (tilläggsavtal) Leverans sker under pågående skörd. Priset säkras som terminsavtal under lagerperioden mot en fast depåavgift. Depåavtal kan tecknas för spannmål där terminspris finns noterat (undantag kan förekomma). (tilläggsavtal) Torkning av spannmål till en fast avgift. Gäller för alla skördeleveranser och oavsett om varan behöver torkas eller ej. Avser även direktleveranser till Lantmännens slutkunder samt överlagrad skörd....standard för långtidsverkan mot mjöldagg...fortlöpande fördeling av den aktiva substansen...särskilt god regnfasthet Crop Protection Peter Löfgren / Sigvard Johansson Medlem i Svenskt Växtskydd. Läs alltid etiketten före användning.

6 10 11 ERIK HERLAND 40 år med svensk jordbrukspolitik Det känns lite märkligt att vara tillbaka där jag började som PORTRÄTT ung civilekonom sommaren 1970, säger Erik Herland, när vi möts på Lantmännens huvudkontor. På den tiden satt den centrala ekonomiavdelningen i vad som var ett av Sveriges första kontorslandskap, tillägger han. I vår går Erik Herland i pension efter över fyrtio år mitt i den jordbrukspolitiska hetluften hos Lantmännen och som chef för LRFs näringspolitiska avdelning. F å har som Erik Herland deltagit i jordbrukets utveckling från jordbruksprisförhandlingar, på båda sidor bordet, till modern företagsutveckling på energiområdet inom Lantmännen. Till Groddens läsare ger han här erfarenheter och synpunkter på såväl beslut som bondeledare och företagsledare. Erik Herland hade knappast varit i Stockholm tidigare, när en morbror inom lantbruket rekommenderade honom att söka sig till dåvarande SLR och ta reda på vad fan de höll på med. Den första uppgiften blev att granska bokslutsrapporter, något den nyutexaminerade civilekonomen tyckte var tråkigt. Han hade större vyer än så och blev produktchef för hönsfoder innan han 1972 kom till dåvarande Statens Pris- och Kartellnämnd (SPK). Hamnade mitt i hetluften Erik Herland hamnade därmed mitt i de intensiva jordbruksprisförhandlingarna. På den tiden fick jordbruket en kompensation beräknat efter kostnadsutvecklingen (med visst avdrag för en beräknad produktivitetsutveckling) genom att gränsskyddet höjdes. Uppdraget att granska jordbrukets krav på kostnadskompensation gick till SPK där Erik som rekordung byråchef fick ansvaret. Böndernas kompensation byggde på PM-index (produktionsmedelsindex) och det var ganska okontroversiellt. Men prisregleringen omfattade också en stor del av förädlingen, slakterier, mejerier och spannmålshantering och den skulle också tas med i uträkningen av kostnadskompensationen. Med liv och lust kastade vi oss över de beräkningar jordbrukets förhandlare skickade in och det var massor av fel, berättar Erik Herland Sidbyte Erik Herland medger att han hade sitt hjärta hos bönderna, även om det inte fick påverka hans uppdrag. Sidbyte vid förhandlingsbordet blev det också för Erik Herland, men först efter att han till- Text och bild: LARS HELGSTRAND sammans med familjen förverkligat en studentdröm om U-landsarbete i Kenya. Något luttrad och besviken på korruptionen återvände Erik Herland efter ett par år till den svenska jordbrukspolitiken. Nu satt han på böndernas sida och med de tidigare kollegorna från Pris- och Kartellnämnden mitt emot. Med den borgerliga regeringens beslut om en ensidig svensk avreglering av jordbrukspriserna 1990 upphörde jordbruksprisförhandlingarna och Erik Herland engagerades i de näringspolitiska frågorna inom LRF. När Sverige gick med i EU 1995 blev han chef för LRFs näringspolitiska avdelning. När Lantmännen i början av 2000-talet blev ensamägare av de energibolag som startats tillsammans med LRF gick Erik över till Lantmännen Energi och blev dess näringspolitiska chef. Den senaste tiden har han arbetat parallellt med sin efterträdare Alarik Sandrup. Ser jag tillbaka till åren på LRF framstår två frågor som dominerande i arbetet, säger Erik Herland. Den ena är att hitta alternativ till spannmålsodling för export. Den andra är att lätta på ryggsäcken att få ner extra kostnader som vi inte blir kompenserade för. Fokus skiftar På 1980-talet var det stort fokus på hur vi skulle kunna minska exportöverskottet på spannmål. Då kom alternativen med träda, etanol och salix fram. Etanolen har utvecklats starkt. Salix har inte gjort det, men jag tror att salix får en renässans. Nu har nog den historiska neråtgående pristrenden för spannmålspriserna brutits. Pristopparna har varit mer långvariga och de bygger på en underliggande efterfrågekraft, ett ökat välstånd och ökad animalieproduktion. Vi har fortfarande gigantiska arealer som inte passar för modern vegetabilieproduktion och vi har svårt att få lönsamhet på animalieproduktionen. Därför är energigrödor fortfarande intressanta, understryker energiexperten Erik Herland en ofta anlitad föredragshållare och debattör. I den andra frågan, Ryggsäcken, är Erik Herland kritisk till branschens agerande. Vi kunde ju under många år dra på oss kostnader, eftersom vi blev kompenserade. Det blev förödande. Fortfarande har vi högre kostnader än omvärlden har. Dessutom har vi miljö- och djurskyddsregler som vi inte har lyckats få betalt för. Det är oerhört bekymmersamt. Konsumenterna betalar mer för det som producerats i Sverige, men det är en väldigt liten del av detta som hamnar hos bonden. Dels är våra förädlingsindustrier inte så effektiva. Dels har lantbrukskooperationen inte tillräcklig förhandlingsstyrka gentemot handeln, resonerar Erik Herland och frågar sig: Vi har en oerhört hög ambitionsnivå när det gäller att minska vårt importberoende av olja, men varför har så få talat om det ökande importberoendet av livsmedel? EUs gemensamma jordbrukspolitik tycker Erik Herland är bra konstruerad i grunden, och han är kritisk till den svenska regeringens ambitioner att drastiskt minska jorbruksbudgeten efter Jordbruket är en långsiktig biologiskt beroende näring som behöver ett skyddsnät mot extremt låga priser, resonerar han och frågar sig om det kanske skulle finnas ett motsvarande skydd för konsumenter. Som världen ser ut bör Europa öka sin produktion av livsmedel och förnybar energi, inte minska den, och för det behövs stabila spelregler, understryker han. När jag började var Lantmännen en ganska intern värld med en känsla att vi inte var lika fina som de andra företagen. Nu jobbar vi som ett modernt företag och är respekterade. Några händelser du vill kommentera? Spårbytet var ett felsteg. Många politiker har i efterhand sagt att de var överraskade över att LRF tog initiativet till en radikal avreglering. Därigenom var de krafter i riksdagen som ville slå vakt om jordbruket neutraliserade. Hade vi inte kommit med i EU hade stora delar av den svenska produktionen slagits ut helt och ansvaret blivit tungt för böndernas organisation. EU-inträdet räddade Sveriges bönder, men jag saknar de möjligheter som Finland och Irland har att kompensera de egna bönderna för geografiska nackdelar. Den svenska regeringen men också LRF hade en närmast naiv tro på vår konkurrenskraft på den europeiska marknaden och att få betalt för de svenska mervärdena, slår Erik Herland fast och kommer in på Lantmännen. Det är lyckligt att Lantmännen blev ett gemensamt företag, men det finns nackdelar. Vi är ju inte alltid så snabbfotade. Därför har vi valt att koncentrera vår portfölj och släppa affärer som vi har svårt att utveckla i stora miljöer, säger Erik Herland och nämner som exempel dels färskbröd, och Granngården, dels salixverksamheten och produktionen av RME. Den klassiska frågan är om vi med den begränsade mängden kapital kan fortsätta att expandera. Själv undrar jag om vi ändå inte skulle ha delat ut exempelvis Cerialiakoncernen till medlemmarna och samtidigt sålt en del på börsen för att få in kapital. Det är klart att vi skulle kunna förlora en del inflytande men frågan är hur mycket wienerbröd och danska kvarnar kan ERIK HERLAND påverka de svenska spannmålspriserna? Föryngringen, öppenheten och många kvinnor i företaget är nog de största förändringarna inom Lantmännen under min tid. När jag började var Lantmännen en ganska intern värld med en känsla att vi inte var lika fina som de andra företagen. Nu jobbar vi som ett modernt företag och är respekterade. Har du någon kommentar om de bondeledare och chefer du har haft? Bo Dockered var en stark ledare, men han ställde till det lite med spårbytet och med begreppet världens renaste jordbruk. Vi ställde ut en förväntan, men det skulle vi inte ha gjort utan att vara säkra på att någon hade betalat räkningen och det har ingen gjort. Hans Jonsson fick ta hand om detta i ryggsäcken. Jag var oerhört imponerad av honom och hans sätt att kunna arbeta i den internationella miljön och dessutom vara bonde. Med Leif Zetterberg var det management in the garage. Jag mötte honom ofta när vi parkerade våra bilar och då kom han med sina direktiv och order. Han var oerhört snabb och krävde mycket, men han gav också mycket frihet. Håkan Hellmo var en oerhört driftig och duktig chef. Det var han som fick ihop Lantmännen till ett företag. Han skötte nästan allt själv. Men han jobbade nog dygnet runt och var oerhört detaljorienterad. Med Birgitta Johansson-Hedberg blev det sedan kulturrevolution. Hon satte Lantmännen i ljuset, en part som kom ut på arenan och som folk talade om. Det skapade nog en stolthet och medvetenhet om att vi arbetar i ett modernt företag. Men hon drev omvandlingen av Lantmännen i ett för högt tempo och utan hänsyn till de traditioner man hade. Här har vår nuvarande koncernchef Per Strömberg valt en mer framgångsrik strategi. Vad tror du händer tio år framåt? Jag tror vi kommer att få både stigande energipriser och livsmedelspriser. Även om det kommer att ta tid, så kommer vi att odla mer åkermark än vi gör i dag. Den svåra utmaningen är hur vi kan vända den neråtgående trenden för den svenska animalieproduktionen som är grunden för det svenska jordbruket och en levande landsbygd. Är det någon del av världen som kan få positiva effekter av klimatförändringen så är det ju vår del men därmed följer också ett ökat ansvar för väldens livsmedels- och energiförsörjning och kanske också för att ge miljoner klimatflyktingar en ny hemvist, avslutar Erik Herland, en av huvudpersonerna i det jordbrukspolitiska spelet under fyrtio år. Nu ser han fram emot att bli en fri debattör. Gift med Frederika, socionom, som han träffade i USA redan under studietiden Två vuxna barn och tre barnbarn Bor i Stockholm och har en mindre skogsfastighet utanför Strängnäs Gillar att jaga och att gå på teater och utställningar Andra engagemang: Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA Vice ordförande för Svenska Bioenergiföreningen, SVEBIO Ordförande i Njurföreningen Stockholm Gotland och ledamot i Njurförbundets styrelse Sedan 1990 har Erik haft njurproblem och gör dialys hemma, totalt cirka 20 timmar per vecka. Det är ytterst få personer med dessa problem som haft ett heltidsarbete så länge som Erik. Hade jag inte haft ett så roligt och stimulerande arbete med mycket förstående och uppskattande arbetsgivare och medarbetare, hade det inte gått, säger Erik. Men visst krävs det mycket vilja ibland. Läkarna har ofta sagt att jag är galen, men det var inget bra råd, när de redan på 90-talet tyckte att jag skulle sluta jobba, tillägger Erik Herland och understryker att han har fått mycket stöd av sin fru och att familjen ofta har fått dra det kortare strået.

7 12 13 EKONOMI CASH RACE PLANERINGSCHEFEN Anna Bäärnhielm är ansvarig för inköp på Lantmännen Cerealia och har arbetat intensivt med Cash race. INKÖPSCHEFEN Villkoren till förhandling Som ansvarig för inköp på Lantmännen Cerealia i Malmö har Anna Bäärnhielm och hennes medarbetare många möjligheter att påverka kapitalet och Cash race har inneburit ett intensivt arbete med betalningsvillkoren sedan starten 2009: Tidigare fokuserade vi framför allt på priser i förhandlingssituationer, nu diskuterar vi både priser och betalningsvillkor. Mycket av arbetet handlar om att få leverantören att acceptera en förlängd kredittid och på ett år förlängdes tiden i snitt från 30 dagar till 38 dagar. En bra ökning, kommenterar Anna. Tid kostar De flesta leverantörer har möjlighet att ge längre men det innebär ofta att det sätts en prislapp på längre tider, så det handlar om att förhandla väl. Vi kan exempelvis bidra till att förenkla leverantörens arbete och i gengäld få längre kredittid. Vi måste hela tiden finna kostnadseffektiva lösningar som fungerar för bägge parter. Många leverantörer är öppna för diskussionen: Faktum är att vi inte upplever särskilt mycket motstånd när vi tar upp den längre betalningstiden i förhandlingarna. Ensidigt dikterade villkor irriterar däremot, det är bättre att ta det till förhandling. Samtidigt kan vi väl konstatera att vi som inköpare har en uppgift att i första hand välja leverantörer som accepterar 60 dagars betalningstid. Vi har inte förlorat några leverantörer på att förhandla, däremot har vi styrt bort från en del leverantörer som har svårt att klara en förlängd tid. Nordisk satsning Hittills har man framför allt arbetat med den svenska marknaden. Under det kommande året kommer koncentrationen att ligga på Danmark och Norge, också det länder där 30 dagar är normal betalningstid. Anna poängterar att långa kredittider är betydligt vanligare söderöver i Europa. Medan 60 dagar är ovanlig som betalningstid i Norden är det inget konstigt i länder som Frankrike, Spanien och Italien. Vi har ofta varit svenskt snälla tidigare när vi betalat utländska leverantörer, betalat enligt svenska normer i stället för att ta vara på de längre kredittider som accepteras i många andra länder. Den andra delen i uppdraget är att se till att Lantmännen betalar enligt vad man kommit överens om att inte betala tidigt och inte för sent, utan just vid den tid man avtalat om. Det är jätteviktigt, att inte bara förhandla fram en bra tidsfrist, utan att också vara mycket noga med att vi verkligen håller våra betalningsvillkor. Betalningsprecision är det vi behöver för att kunna garantera att leverantören får betalt just den dag vi kommit överens om, varken tidigare eller senare. Man kan väl säga att Cash race började som ett projekt, men nu genomsyrar den vårt vardagliga tänkande och finns som en naturlig del i arbetet, säger Anna. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ För mer pengar i plånboken 2009 sattes blåslampan på Lantmännens alla verksamheter för att frigöra bundet operativt kapital det vill säga de pengar som finns låsta i till exempel lager. Med projektet Cash Race inleddes ett intensivt arbete. Sedan dess har 4,1 miljarder frigjorts i operativa kapitalet. Att ha pengar att röra sig med är lika viktigt för ett företag som för en privatperson. När finanskrisen kom visade sig behovet av rörliga pengar tydligare än någonsin: Behovet av att föra in det operativa kapitalet som ett begrepp i det dagliga arbetet blev tydligt. Tidigare hade vi först och främst fokuserat på resultat och ökad försäljning. Sanningen är ju att man kan sälja hur mycket som helst, men får man inte betalt för varorna kan man heller inte betala sina leverantörer. Vi måste ha ett jämnt inflöde av pengar för att kunna ha ett jämnt utflöde, förklarar Kristina Helles, som är programansvarig för Cash race tillsammans med Johan Dufvenmark. Cash race var ett projekt som startades för att göra bundna pengar tillgängliga, för att minska det operativa rörelsekapitalet. Det operativa rörelsekapitalet kan delas upp i tre delar: leverantörsskulder kundfodringar lager Om vi blir bättre på att hantera det operativa rörelsekapitalet kommer pengarna att stanna längre hos oss och ge oss större utrymme att göra nödvändiga investeringar, betala av lån, betala löner och liknande. Det handlar helt enkelt om att behålla och ha tillgång till pengarna i vår egen plånbok. Svår balansgång Grundprincipen är att få in pengar för det som sålts så snabbt som möjligt, men samtidigt få så lång kredittid som möjligt hos leverantören. Det är en svår balansgång, ingen ska behöva känna sig förfördelad och därför gäller det att göra så smidiga överenskommelser som möjligt. Vi behöver jobba smartare. Det handlar inte om klämma åt kunder och leverantörer, utan att arbeta tillsammans med dem för att nå bra lösningar. De inköpsansvariga har nyckelpositionen i arbetet med leverantörsskulderna. Under 2010 engagerades Varuflöde på koncernnivå i högre utsträckning för att kunna ta ett helhetsgrepp på leverantörsskulderna och för att förhandlingarna med leverantörerna skulle handla om leveransvillkor snarare än betalningsdagar. Även styrningen av våra lager är i högsta grad en varuflödesfråga. Lager är en komplicerad men oerhört viktig bricka i spelet. Mycket pengar binds i varulager och därför är det viktigt att ha rätt saker i sitt lager, men inte ha dem liggande där för länge. Det är också väsentligt att balansera arbetet med varulager mot en god servicegrad. Servicen får vi aldrig göra avkall på. Däremot är det kanske så att vi erbjuder för hög servicegrad gentemot vissa kunder för vissa produkter. Vi måste lära oss definiera rätt servicegrad utifrån vad våra kunder vill och vad vi mäktar med att bygga för kostnader i exempelvis varulager. Lager låser pengar Kristina tar ner dilemmat på ett vardagligt plan: Den som har hela skafferiet fullproppat har varken plats eller råd att köpa något annat som behövs. Dessutom visar det sig kanske i som sålts så Grundprincipen är att få in pengar för det snabbt som möjligt, men samtidigt få så lång kredittid som möjligt hos leverantören. slutändan att varorna hinner bli dåligt och måste slängas innan de är slut. De pengarna får man aldrig tillbaka och hade man planerat bättre från början, undersökt hur mycket som egentligen behövdes, hade man kunnat använda pengarna till något annat. Köpt en ny frys eller satt in en del på banken. Faktum är att vi också i verkligheten slänger en hel del som finns i lagren, saker som blivit dåliga, som förstörts eller som av andra anledningar inte går att sälja längre. Byggs in i vardagen I dagsläget består huvudarbetet i att bygga in det arbetssätt som krävs för att få kapitalet att bli en del av vardagen men också att följa upp de olika verksamheternas eget arbete: Vi gör mätningar av exempelvis den verkliga betaltiden till leverantörerna och vi bevakar de förfallna kundfordringarna. Vi har integrerat kapitalfrågorna i våra diskussioner för att det alltid ska finnas på agendan och i medvetandet. Vi vill slippa köra ett Cash race fler gånger, det ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. I framtiden kommer vi inte kunna göra samma besparingar som i början av Cash race, i stället handlar det om att nå en rimlig nivå. När det gäller lager är det exempelvis inte värdet som är problemet, utan snarare hur länge varorna ligger i lagret att få snurr på pengarna helt enkelt, sammanfattar Johan. Text: HELENA HOLMKRANTZ Lagom fyllda hyllor är bäst Förra året tog vi det stora greppet om foderråvaror och lyckades minska lagret med 20 procent, vilket motsvarar ungefär 40 miljoner kronor i kapitalbindning. Det här året planerar vi att sänka det med ytterligare fem procent, men det kommer att bli minst lika tufft. Anders Jideklev är tillförordnad planeringschef på Lantmännen Lantbruk med ansvar för varuflöde. För hans del har Cash race inneburit ett intensivt arbete med att analysera och trimma råvarulagret på samtliga foderfabriker i Lantbruk samt färdigvarulagret av förpackat foder. Arbetet inleddes med en analys där man tittade på lagret som helhet analysen visade att vi hade rätt mängd av några varor, att vi hade för stort lager på några varor, men också att vi hade för lågt lager på några varor. Dittills hade man som regel jobbat med överkapacitet och välfyllda lager och det fanns en och annan ute på råvarulagren som tyckte att det kändes obekvämt med låga lagernivåer. Lagom fyllda hyllor Det känns ju alltid tryggt när hyllorna är fulla. Vi fick helt enkelt bevisa att det gick att klara sig även med mindre lager, förklarar Anders och fortsätter: Vi tittade inte enbart på att sänka våra lager, att bara fokusera på att sänka lager kan sluta i katastrof. Att sänka lagret är enkelt, att sänka lagret och hålla rätt leveransservice ut mot kund är däremot svårt. När vi beslutade oss för att minska lagren så bestämde vi oss samtidigt för att öka vår leveransprecision ut mot kund. För oss handlar inte Cash race enbart om att sänka lagren utan att ha rätt lager, samtidigt som vi uppfyller de krav vi satt på oss själva när det gäller servicegrad ut mot kund Det här arbetet är nödvändigt i och med att vi fått färre foderfabriker måste vi planera noggrannare och bli bättre på att både ta fram och följa prognoser. Nu får prognosen styra inköpen och avropen i mycket högre grad än förr. När det gäller vårt förpackade foder så styr vi idag produktion från varuflöde vilket också är nödvändigt för att kunna hålla rätt lagernivåerna. Uppföljning I grund och botten menar Anders att det handlar uppföljning: FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM/SCANDPHOTO Med uppföljning får vi hela tiden svar på om vi ligger rätt eller fel, och var vi eventuellt har våra problem. I dag följer och mäter vi bland annat inleverans, tillverkning, mellantransport, inkurans och leveransprecision veckovis för att snabbt kunna sätta in åtgärder vid avvikelse. Yttersta målet är att kunden ska få sina varor i rätt tid och i rätt mängd. Eftersom det finns flera lager, är det också viktigt att varorna finns på rätt lager. Onödiga kostnader för mellantransporter kan lätt äta upp en del av det man vinner med att optimera respektive lager för hårt. Naturligtvis måste det finnas marginaler, ett visst säkerhetslager ska alltid finnas, men även där handlar det om att ha rätt varor i beredskap. Det räcker inte att bara minska mängden varor i lagret, i vissa fall kan det faktiskt handla om att öka: Ta en säsongsvara som Renfor till exempel, varenda vinter kom efterfrågan på Renfor som någon slags överraskning. Genom att följa prognosen kan vi nu vara förberedda och påbörja produktionen av Renfor lagom till vintersäsongen. Och så här långt har resultatet varit väldigt positivt: Det trevliga är att se att det inte var någon utopi. Det gick att genomföra och vi har både minskat lagret och sparat pengar. Extra kul är att vi samtidigt lyckats leverera ännu bättre! Framöver gäller att fortsätta hålla trycket uppe och hela tiden fortsätta förbättra oss och bli ännu vassare. Text: HELENA HOLMKRANTZ Vi fick helt enkelt bevisa att det gick att klara sig även med mindre lager Anders Jideklev är som tf planeringschef på Lantmännen Lantbruk bland annat ansvarig för att trimma råvarulagren.

8 14 15 DISTRIKTSSTÄMMORNA 29 distriktsstämmor 29 helt olika tillställningar! Årets distriktsstämmor blev på många håll välbesökta och många var de frågor som togs upp till debatt. Grodden har varit på plats på några av stämmorna och kan rapportera om god stämning, stor nyfikenhet och många kloka frågeställningar. VÄSTERBOTTEN Framtidsfrågorna heta i kyligt Sikeå Västerbottens distriktsstämma hölls i Sikeå och ett femtiotal personer anslöt, trots att temperaturen sjunkit rejält och visade på nästan 20 minusgrader denna kyliga morgon. Men inne var det desto varmare, en spirande framtidstro, bra diskussioner och Lantmännens positiva resultat lämnade ingen oberörd. En fråga som engagerade många var; kommer den svenska grisnäringen att överleva? Både Anitra Steen från Lantmännens koncernstyrelse och Arne Lindström ordförande för LRF Västerbotten besvarade frågan och menade att ett samarbete mellan de aktörer som finns på marknaden är viktigt och att vi inte får tappa tron på näringens överlevnad, tillsammans är vi starka! Som ledare ska du stå på vägen inte bredvid, konstaterar Arne Lindström och syftar på politikernas ansvar mot de svenska bönderna. Erik Bäckström, Stöcke, var en av de grisproducenter som deltog i stämman. Han påtalade sin rädsla för att tiden ska rinna ifrån grisnäringen och att det kanske är för sent att agera om man måste vänta på att regeringen och politikerna tar sitt ansvar och följa den djurskyddslagstiftning som gäller för svenskproducerat kött. Från Lantmännen maskin deltog bland andra Lennart Edling och från Lantmännen Lantbruk Elisabeth Söderström och Anders Nilsson. Distriktsstyrelsen presenterade årets ungdomsstipendiat Jim och Frida Runa från Skansholm, Vilhelmina, som tyvärr inte kunde komma. De köpte gården 2006 och i dag finns det 35 mjölkande kor. Men redan till sommaren planerar paret för en ny- och ombyggnad för att kunna utöka djurantalet till ett drygt 50-tal mjölkande. Förra årets ungdomsstipendiater Markus och Frida Stefansson från Ånäset, berättade om framtidseminariet som de besökte förra hösten tillsammans med andra ungdomsstipendiater och om sina planer och tankar inför framtiden. Distriktets gångna och kommande verksamhet föredrogs och tyngdpunkten lades på höstens stora event i Lycksele. Förra gången Norrlandsdistrikten anordnade träffen kom 450 medlemmar till helgen som helt gick i Lantmännens tecken. Under punkten Lantmännens lokala verksamhet, diskuterades frågor i mindre grupper. Hur påverkar vinstdelningen från industridelen, utdelningen på dina insatser och hur ser framtidens jordbruk ut? Frågorna engagerade och förslagen var många. Samverkan, kompetenshöjning bland säljarna, mångfald, både stora och små gårdar måste kunna överleva och Lantmännen måste vara konkurrenskraftig på en allt tuffare marknad, var några av förslagen. Men de flesta var också överens om att alla medlemmar måste vara goda ambassadörer för Lantmännen ut mot konsumenterna. En av grupperna sammanfattade framtidsdiskussionen så här: Förutsättningarna för framtiden, är energirika, kunskapsfyllda bönder. Som kör energisnåla maskiner, på icke fossila bränslen, kopplade till bra serviceavtal. Text: ULRIKA HOLMBERG BILDER FRÅN BOHUSLÄN-DALS DISTRIKTSSTÄMMA: MIKAEL LJUNGSTRÖM/SCANDPHOTO BOHUSLÄN DAL Debatt om utveckling av proteinfoder Etanol och proteinfoder var två aktuella ämnen som diskuterades på Bohuslän Dals distriktsstämma i Vänersborg den 16 mars. Bengt-Olov Gunnarson, vice ordförande i koncernstyrelsen och Anette Rosengren, kommunikationsdirektör, koncernledningen medverkade och berättade om Lantmännens verksamhet under det gångna året. Vid inledningen av distriktsstämman presenterade distriktets ordförande Ove Gustafsson årets Lantmännenstipendiat Emil Fröjd. Emil, som har sin gård i Råglanda, Trollhättan, har med växtodlingen som bas utvecklat ett bärkraftigt företag kompletterat med entreprenadverksamhet. Potentialen för etanolen, etanolfabriken och möjligheterna med att utveckla proteinfodret från etanolproduktionen var några av de frågor som diskuterades under kvällen. Andra frågor som togs upp till diskussion var exempelvis det fortsatta arbetet med att skapa ett smalare och vassare Lantmännen och Lantmännens strategi för fastighetsinnehav. Håkan Christensson och Roger Jerrhagen avtackades ur distriktsstyrelsen i samband med stämman. Lena Olsson, Ljungskile, och Nina Svensson, Hedekas hälsades välkomna som nya ledamöter i styrelsen. Det blev också en förändring i valberedningen där Leif Johansson, Ödskölt, är ny. Text: HANS JOHANSSON ÖREBRO Välfylld sal och många frågor BILDER FRÅN ÖREBROS DISTRIKTSSTÄMMA: HELENA HOLMKRANTZ VÄSTMANLAND Paneldebatt om Lantmännens framtid Var befinner sig Lantmännen om fem år? var den inledande frågan under paneldebatten på Västmanlands distriktsstämma. Koncernstyrelsens representant Nils Lundberg och Lantmännens vd Per Strömberg var eniga: Lantmännen Lantbruk ska vara en ännu bättre affärspartner om fem år. Förbättringsarbete med Lantmännen Lantbruk prioriteras. Det fanns inget tvivel om att Lantmännen bara ska äga affärsverksamheter man är bra på. Bra affärer, så Per Strömberg generar en bra utdelning till ägarna och bra inkomstmöjligheter för lantbrukarna. Under den över en timme långa paneldebatten ställdes många frågor, varav en stor del berörde division Livsmedel. Lantmännens prishöjning för livsmedel, genomförd under hösten 2010 och omdiskuterad i media, diskuterades intensivt. Prishöjningar säkrar våra marginaler, förklarade Per Strömberg. Enligt honom är detta viktigare för Lantmännen än en möjlig tapp i försäljningsvolymen som en följd av prishöjningen. Distrikt Västmanlands styrelse fick nya ansikten. Ove Fellin slutade som ordförande, Patrik Bonér tar nu över rollen. Carina Anderson byter från att vara ledamot i distriktsstyrelsen till att bli ledamot i valberedningen. Tomas Svensson från Sala ersätter Carina i distriktsstyrelsen. I valberedningen tillkommer också Rickard Winkler från Köping. Text: KATJA IHRSÉN Salen fylldes till bristningsgränsen när Örebro distrikt gick till stämma i Ericssons konferenslokal i Kumla. Med 210 deltagare blev det trångt och varmt, men hjärtligt. Distriktets ordförande Stefan Josefsson inledde stämman med att sammanfatta året som gått: snö, mer snö, snömögel, väta, torka, mer snö I ord och bilder illustrerade han året och fick publiken med sig i igenkännande skratt. Inledningen angav tonen för hela stämman, som, trots många kritiska frågor, också kom att handla mycket om hur problem kan lösas. Många synpunkter hade kommit in i förväg och ytterligare frågor dök upp under stämmans gång, vilket gav gästerna, vd Per Strömberg och Helle Kruse Nielsen, fullt upp. En av de kritiska synpunkter som vädrades från flera deltagare var resultatet i Lantmännen Lantbruk: En förändring måste till nu. Vi kan inte vänta flera år innan det händer något! Per Strömberg kommenterade att en förändring är på gång med åtgärdsprogrammen ETT arbetssätt och ETT Lantbruk, men att det behövs tid att genomföra dem: Jag tycker det är bättre att vara ärlig och säga som det är; det tar tid att förändra en organisation. Jag kan inte lova något som inte håller. Ni måste räkna med att ha tålamod. En annan synpunkt som togs upp till diskussion var möjligheten till direktleverans till Lantmännens industrier. Varför måste jag gå om en privat mäklare? Om jag går ihop med några andra medlemmar och får ihop ett större parti spannmål, varför kan jag då inte sälja det direkt till någon av industrierna? Alla måste ju tjäna på att slippa mellanhänderna, menade frågeställaren. Lantmännen Lantbruks representant Cathrine Wallin, enhetschef för Mellersta regionen, svarade att detta är något man håller på att titta på. En annan angelägen fråga är vad Lantmännen gör för att stötta de grisproducenter som har det svårt just nu. Per Strömberg förklarade att det inte finns någon möjlighet att justera foderpriser eller liknande med tanke på den öppna marknad Lantmännen agerar på. Däremot kan Lantmännen i samarbete med andra aktörer, till exempel banker, se över kreditsituationen. Under stämman firades årets Lantmännenstipendiat för Örebrodistriktet, Anna Käll. Dessutom välkomnades distriktets nya styrelseledamot, Mattias Myrberg, som tar över efter Therese Erneskog som avböjt omval. Text: HELENA HOLMKRANTZ

9 16 17 DISTRIKTSSTÄMMORNA SÖDERSLÄTT Samling kring runda bord Ett lite annorlunda upplägg mötte deltagarna i årets distriktsstämma för Söderslätt. Stämman hölls på Ellinge Slott utanför Eslöv och besöktes av drygt 100 medlemmar och anställda. Deltagarna samlades runt småbord och fick tid att diskutera ihop sig om vilka frågor som de ville ta upp under kvällen. Dessa listades på blädderblock och prickades av efterhand som de besvarades. Programmet inleddes med att Lantmännens Kommunikationsdirektör Anette Rosengren informerade om Lantmännens arbete med att bygga upp varumärket. Det upplevdes som mycket intressant att få en inblick i hur arbete med varumärken sker i praktiken. Detta kompletterades med att Mikael Wehtje från Ellinge pratade om arbetet med att etablera ett nytt varumärke, Purity Vodka. Detta är en ny Vodka i premiumklass som framställs på Ellinge. På detta följde frågor och diskussion om framför allt svenskheten i våra produkter och att vi bör lyfta fram svenska bönder mer. En annan fråga var om vi kan få något extra betalt för varor märkta med Grodden. Efter måltiden öppnades stämman för förhandlingar. Ordföranden Per- Olof Malm redogjorde för distriktets verksamhet. Distriktsstyrelsens ledamöter omvaldes och Per-Olof Malm fick förnyat förtroende som ordförande för distriktet. I valberedningen invaldes Johan Knutsson, Dagstorp. Ny sammankallande är Göran Brynell Anette Rosengren och styrelsens representant, Helle Kruse Nielsen, höll i kvällens presentation av Lantmännens verksamhet under De varvade sina presentationer och man tog också upp många av frågeställningarna från blädderblocket. Detta upplägg uppskattades av de närvarande och stimulerade till ytterligare diskussioner. Frågorna och diskussionerna handlade vitt skilda områden som långsiktiga lönsamhetsmål, hjälp till grisnäringen, vårt agerande i en hårdnande konkurrens, avskrivningstakt på investeringar, avkastning på emissioner, hur kommer balansräkningen att påvekas av höjningen av insatserna, viktigaste fokusområden för 2011, tillsättandet av styrelser i dotterbolag, resultat och utdelning från HaGe Kiel, Svenskt Sigill, lönsamheten på FoU och mycket annat. Text: JAN-OLOF LEUCHOVIUS HÖGLANDET Fördjupning om Lantbruk och insatsemissioner Lantmännen har många starka kvinnor i ledningen, konstaterade ordförande Anders Karlsson när han inledde stämman i distrikt Höglandet. Där medverkade både Monika Lekander, divisionschef Lantbruk och Åsa Segervall, säljchef Lantbruk. Stämman hölls på Träcentrum utanför Nässjö. Stämningen var god, liksom maten med smakprov ur Lantmännens sortiment med produkter från Kronfågel, Kungsörnen och Unibake. Det blev en fördjupning i frågor om Lantbruk samt insatsemissioner, där Bengt-Olov Gunnarson från koncernstyrelsen gjorde sitt bästa för att reda ut begreppen. Efter Bengt-Olovs dragning konstaterade församlingen att det måste vara kö för att få köpa insatsemissioner med så hygglig utdelning. Industridelen är det viktigaste för oss bönder, vi måste komma nära slutkunden med våra produkter, var ett inlägg från en medlem efter presentationen av koncernens resultat för All vinst kommer oss bönder till del, det är ingen annan som tjänar på oss. Hur kan någon vara kritisk till detta? undrade samme medlem. Inom Lantbruk händer mycket just nu, men ett stort arbete kvarstår. På marknaden är det just nu bra priser och villkor. Vi är på rätt väg, avslutade Åsa Segervall sin presentation. Klarar ni vårbruksleveranserna? undrade medlemmarna. Det är förstås ett dilemma när många vill ha sena leveranser, men vi har ett bra erbjudande med bra rabatter och vi hoppas få ut alla varor i tid, svarade Monika Lekander. VÄSTERNORRLAND Framtidstro och ungt engagemang Hur ska vi få fler unga att komma på våra möten? Och hur ska vi få fler unga att engagera sig i Lantmännen? Det och en mängd andra frågor kopplade till Lantmännen och yngre lantbrukare har blötts och stötts i Västernorrland. Desirée Håkansson, distriktsstyrelseledamot i Västernorrland och tillika deltagare i Lantmännens framtidsgrupp, har tillsammans med flera unga lantbrukare, inom ramen för LRF i Västernorrland djupdykt i frågan. På stämman presenterade Désirée en rad förslag till hur man kan attrahera fler unga lantbrukare bättre information på webben, enklare språk för olika komplicerade sammanhang. Vem sjutton fattar vad gottgörelse betyder?, mer aktiviteter riktade till yngre och fokus på nyvalda ledamöter. Det var delar av alla de idéer man presenterade. Nu väntar vi bara på besked, konstaterade Desirée. För att fortsätta på ungdomstemat berättade fjolårets Lantmännenstipendiat om framtidsseminariet på Införandet av enhetsfrakt på bulkfoder har varit mycket positivt för oss på Höglandet, fortsatte Anders Karlsson. Årets stipendiat, Johan Eriksson från Ingarps lantbruk utanför Nässjö, instämde och tackade även för möjligheten att kunna teckna fastprisavtal på foder hos Lantmännen. Lantmännen Maskin medverkade också på stämman. Ulf Persson beskrev hur de arbetar aktivt med friskvårdsservice på lantbruksmaskiner. Beläggningen på verkstäderna har aldrig varit så bra som nu. Några fina erbjudanden på traktorer fanns förstås också, och säljarna väntade med orderblocket i pausen. Deltagarna bjöds även in till en kommande bussresa till Väderstad i maj, där man kommer att få testköra maskiner och titta på tillverkningen. Sammankallande i valberedningen sedan flera decennier tillbaka, Kjell Sandahl, avtackades för allt arbete och engagemang han lagt ner i Lantmännen. Ny på den posten blev Ronnie Johansson, som tidigare suttit med i distriktsstyrelsen. I övrigt omvaldes alla ledamöter i styrelse och valberedning. Stämman avslutade med mingel och kaffe med goda wienerbröd från Unibake. Text och bild: CATHRINE HANNELL Sånga-Säby i november. Positiva tankar och möjligheten att lyckas var nog det jag tog med mig konstaterade Markus Karlsson. Naturligtvis presenterades också årets stipendiat Ingemar Pettersson, som har en inriktning på potatis och morötter. Det finns goda möjligheter att öka omsättningen genom satsningar på lokalodlat var svaret på frågan om företagets framtidsutsikter. Kepsen av för så många ungdomar som tog plats på stämman! Text: ANNA CARLSTRÖM KRISTIANSTAD Etanolproduktion gav bränsle till diskussion Ett 40-tal personer mötte upp till distriktsstämman i Kristianstad. Länsförsäkringar hade öppnat sina lokaler för Lantmännens distriktsstyrelse och stämmoförhandlingarna ägde därför rum i den gamla biograf som numera är försäkringsbolagets konferenslokal. Till stämman kom koncernstyrelsens representant Nils Lundberg medan chefscontroller Stefan Åström representerade Lantmännenkoncernen. Tillsammans presenterade de resultatet och verksamheten under året som gått. Paul Dring från Lantmännen Lantbruk och Dennis Alexis från Lantmännen Maskin rapporterade från sina verksamheter. Stämmodeltagarna hade därefter många skiftande frågor till de fyra föredragshållarna och framför allt var många nyfikna på hur det går med etanolproduktionen när lönsamheten inte är optimal. Kan man använda andra råvaror än vete? Finns det en brytpunkt för lönsamheten? Vad händer när resultatet går under den punkten? Kommer man att fortsätta tillverka etanol ändå? Här kunde Nils Lundberg och Stefan Åström rapportera att man just nu har produktionsstopp i den gamla delen av etanolanläggningen och tar tillfället i akt att göra försök med alternativa råvaror, bland annat majs. Jag tror att man drar sig i det längsta för att stänga tillverkningen. Det kostar mycket att starta en tillverkning som legat nere ett tag, då är det som regel att föredra att köra tillverkningen på lägre nivå, men ändå vara igång, förklarade Nils Lundberg. En annan fråga som engagerade var förhållandet mellan råvarupriser och konsumentens pris. Det är ju bra att konsumentpriserna gått upp så att man betala bättre för råvarorna. Men vad händer när råvarupriserna på marknaden sjunker igen? Här fick Stefan Åström förklara hur eftersläpningen fungerar att det tar tid innan en önskad höjning av konsumentpriserna får effekt, men att det på samma sätt tar tid innan priserna kan sjunka igen. Prisbilden är komplicerad, många marknadsfaktorer spelar in och det är långt ifrån alla som Lantmännen kan påverka. I samband med stämman avtackades den avgående styrelseledamoten Bo Johansson och Niklas Persson hälsades välkommen som ny i distriktsstyrelsen. Man passade också på att presentera årets Lantmännenstipendiater för Kristianstadsdistriktet: Patrik Olofsson och Per Johansson från Åhus grönt. Text och bild: HELENA HOLMKRANTZ Nr Grodden

10 18 19 TEMA DISTRIKT UPPLAND Distrikt Uppland är det näst största av Lantmännens distrikt, sett till antalet direktanslutna medlemmar som är drygt 1 800, endast Östergötland är större. Spannmålsproduktionen dominerar i Upplandsdistriktet. Närheten till Uppsala, Stockholm och Arlanda är en resurs för entreprenadverksamheten. Dessutom finns det goda möjligheter att dryga ut inkomsterna med olika slags turistverksamhet. Mötesplatserna är viktiga när det kärvar På slättbygden är det framför allt spannmålsproduktionensom gäller. Men här finns också skärgårdslantbruk, mjölk- och köttproduktion i skogs- och mellanbygder samt några få svinproducenter. Runt storstäderna finns det mycket hästgårdar. Många har någon form av entreprenadverksamhet och här är snöröjning och sandning en viktig inkomstkälla på vintern, speciellt för lantbrukarna runt Arlanda, Uppsala och Stockholm. Tendensen är att animalieproduktionen minskar. Jämförelsevis har Upplandsdistrikten en hög andel ekologiska lantbrukare och ekologisk produktion, säger Cathrine Wallin, säljchef Mellersta Sverige, vilket bland annat omfattar Uppland. Det finns inte så många maskinstationer men däremot är det vanligt med maskinsamarbete mellan gårdarna. Speciellt runt Uppsala finns många arrendatorer. Det är främst Uppsala stift och universitetet men även flera större gods som är stora jordägare. Export av spannmål Distriktet är ett stort exportområde för spannmål. Det odlas mycket brödsäd, främst höstvete varav mycket går till vår kvarn, Nord Mills Texter och bilder: BRITT-MARIE JAFNER Från skärgård till slättland i Uppsala. Numera är det även en del av spannmålen som går till etanolfabriken i Norrköping. Veteproduktionen är stor i Uppland liksom odlingen av våroljeväxter. Dessutom odlas jämförelsevis ganska mycket maltkorn. På Mälaröarna finns några större växthusodlingar och odling av frilandsgrönsaker. Majsodlingen har ökat starkt de senaste åren. Även odlingen av lin har ökat, men det från en närmast obefintlig nivå för några år sedan, säger Cathrine Wallin. Viktigt med möten I samarbete mellan distriktsstyrelsen, Lantmännen Maskin och Lantbruk arrangeras flera olika träffar. För distriktstyrelsen är det viktigt att träffa sina medlemmar och för oss är det ett bra sätt att möta våra kunder. Sommarträffen är ett exempel på våra gemensamma träffar då det kommer många deltagare. För några år sedan gjorde vi även en så kallad Road-show. Vi hade en temadag först i Rimbo på förmiddagen kring gårdshämtning och lagring av spannmål på gården och visade på praktiska exempel. Senare på eftermiddagen upprepade vi detta men nu på en gård utanför Alunda, berättar Cathrine Wallin. Lantbruket och smågrisproduktionen det är för mig att ha ett liv. Det ger frihet och glans på tillvaron att vara bonde även om det självklart även kan vara mycket tufft vissa stunder, Lantbruket och smågrisproduktion det är att ha ett liv även om det kan vara tufft många gånger, säger Lars Ånöstam. Lars Ånöstam är ordförande i distrikt Uppland. Han trivs med att vara lantbrukare. Men det är många gånger tufft och då är mötesplatserna betydelsefulla. En viktig mötesplats för Lars är Lantmännen. För Lars Ånöstam, Sandby, Gimo i norra Uppland är engagemanget i Lantmännen en stor del av vardagen. Sedan 1990-talet har han varit aktiv i Lantmännen och ordförande i Upplandsdistriktet sedan Lantmännen är ett intressant företag och jag har haft det runt omkring mig sedan barndomen, min pappa var också engagerad, berättar Lars Ånöstam. Farfar köpte gården driver Lars och hans bror Mats gården, då de tog över deras far och ytterligare en bror. I dag brukas cirka 135 hektar åker och i svinbesättningen finns 160 suggor. Förr fyllde vi Fyris Park Det är ansträngt med lönsamheten för en smågrisproducent för närvarande. Det kan inte fortsätta så här så länge till. Nu är det den egna spannmålen som subventionerar grisarna, säger Lars. Antalet svinproducenter minskar stadigt i hela landet och detta gäller även för Uppland. För 20 år sen hade grisproducenterna en stor årlig fest på Fyris Park i Uppsala. Nu ryms vi nästan runt köksbordet! Men vi är ett nätverk på fem gårdar med svinproduktion som håller nära kontakt och byter erfarenheter samt försöker göra bra affärer tillsammans. Även antalet mjölkbönder har minskat i distriktet men här finns det dock flera exempel på gårdar som satsar på produktionen och har byggt ut eller byggt nya mjölkkostallar. Lantmännen är i dag ett företag med stark koppling mellan alla bönder. Bondens affärer står i centrum och det är det som gör det så intressant. Här händer saker och det går att påverka, säger Lars. Vi har nu under några år haft stort fokus på dotterbolagen och de internationella engagemangen. Det har varit viktigt, men vi får inte glömma lantbrukets utveckling och den kooperativa rollen. Dags att prissäkra inköp av foder? I dag finns ett utvecklat system hos Lantmännen där det går att följa och utnyttja prisvariationerna men Lars efterlyser fler sätt att prissäkra: När det gäller spannmål och foderråvaror går det ju att prissäkra sina inköp. Men jag tycker att det vore intressant att utveckla ett liknande system där animalieproducenter kan säkra inköp av spannmål, jag tror det finns ett intresse för detta. Och kanske kan det vara en lösning när nästa griskris uppstår? Vilka frågor klappar hjärtat lite extra för i Upplandsdistriktet? Diskussionerna och känslorna var många när projektet Blåljus skulle genomföras. Några kände sig övergivna och flera i det här distriktet hade extra svårt just för att de är arrendatorer och då är inte nya investeringar i lagerutrymmen lika självklart. Det har varit en omställningsprocess där jag tror att det börjar kännas lite bättre nu och vi har hittat olika lokala lösningar, säger Lars. Vackert väder på våra träffar! Det är viktigt med bra mötesplatser, att få träffas och diskutera viktiga frågor men också att få ha det trevligt. Fem år i rad har distriktet anordnat sommarträffar med bra uppslutning, oftast med deltagare. Det brukar alltid vara den sista tisdagen i juli och så blir det även i år! Det blir som en bra start inför skördearbetet och vi finns tillsammans med representanter från Lantmännen Lantbruk respektive Maskin på plats. I år är träffen på Funbo-Lövsta där lantbruksuniversitetet gjort stora investeringar. Trevligt blir det, bra väder och mycket folk, säger Lars, glatt och självklart. Till gården, som Lars driver tillsammans med brodern Mats, hör 135 hektar åker där främst korn, vete och oljeväxter odlas. Lite vall skördas varje år. Vallfodret utfodras till de 30 fåren som finns på gården. Allt koncentrat köps in och nästan all spannmål utfodras till gårdens grisar. Såväl stallet för sinsuggorna som för smågrisarna är kalla lösdrifter med djupströbäddar. Smågrisarna går i boxar med totalt 50 grisar i varje box. I varje box finns ett tak där smågrisarna kan krypa inunder och där temperaturen ligger runt rumstemperatur även när kylan är sträng. Två heltidstjänster. Det är svårt att utöka besättningen i och med att det är svårt att få tag på mer areal. I stället försöker vi koncentrera maskinanvändningen. Vi köper in tjänster som harvning, pressning samt svämutkörning. Men vi kör åt andra när det gäller sådd, växtskydd och tröskning. Vi får ett bra maskinutnyttjande och på köpet är det också roligt att köra åt andra. Framtiden för gården finns och ungdomar finns som eventuellt tar över. Hur länge smågrisproduktionen är kvar är dock osäkert. Lantbruket och smågrisproduktionen det är för mig att ha ett liv. Det ger frihet och glans på tillvaron att vara bonde även om det självklart även kan vara mycket tufft vissa stunder, säger Lars Ånöstam. Text och foto: BRITT-MARIE JAFNER

11 20 TEMA DISTRIKT UPPLAND 21 Även om Lantmännen är en stor förening så upplever jag att det är nära till företaget och lätt att få kontakt med personal. Mjölkproduktion en utmaning Freerk och Janneke vid sinkostallet med Hedda samt vallhunden Bijke, en viktig medarbetare speciellt på sommaren när korna ska tas in från betet. Att effektivisera, trimma och optimera produktionen är viktigt på den egna gården. Men också för Lantmännen som behöver vara flexibla för att möta framtiden, menar paret Freerk Boersma och Janneke Brink i Månkarbo i norra Uppland. Det är en gråkulen vinterdag i mars men desto varmare och gemytligare runt köksbordet hos familjen Boersma- Brink. Vi pratar och jämför Holland med Sverige, medan Hedda sju månader, gör sitt bästa för att få vara med i diskussionen. Freerk Boersma drev tidigare, tillsammans med sin bror och far, en mjölkgård i Friesland, Holland. Han är husdjursagronom och studerade en kortare period i Sverige på Lantbruksuniversitetet och passade då även på att arbeta på en mjölkgård köpte han gården Nyväga i Månkarbo, norra Uppland. Hemma fanns inte utrymme för mej att utöka lantbruket och det kändes alltför trångt för utveckling, säger Freerk. Janneke Brink hade nyss avslutat sin forskning, tagit en magisterexamen i folkhälso- och vårdvetenskap i Amsterdam och ville göra något annorlunda. Det blev praktik hos en holländsk mjölkbonde i Sverige. Ganska snabbt blev jag förälskad i livet i Sverige, i en bondgård och sist men inte minst i bonden, skrattar Janneke. Och i oktober 2008 bestämde hon sig för att bli kvar i Sverige och börja ett nytt liv. Likheterna är större än skillnaderna mellan länderna. Men här är det mycket lugnare och så är det ju vinter. Det är en spännande utmaning att flytta hit! I Holland hade vi grannarna tätt in på, alla såg allt! Här finns också kollen men på ett annat sätt, skrattar de båda. Ett bra företag Förra året blev Freerk och Janneke utsedda till stipendiater av Upplandsdistriktet. Freerk är dessutom engagerad i Lantmännens framtidsgrupp där 13 yngre lantbrukare från olika branscher diskuterar framtidsfrågor som medlemsdemokrati, kapitalfrågor och Lantmännen som affärspartner. Lantmännen är ett bra företag som har bra produkter och en väl fungerande kundtjänst. Framåt är det viktigt att Lantmännen är beredda på att hela tiden anpassa sig till att vi lantbrukare blir färre och att avstånden ökar. Konkurrens är viktigt det håller ett företag vaket. Nu känns det som om Lantmännen är på rätt väg efter ett sämre år 2009 så gick det riktigt bra 2010, konstaterar Freerk. Jag tror på den kooperativa idén. Även om det självklart finns ett dilemma i att en lantbrukare vill sälja sin spannmål till högsta pris men köpa foder till lägsta möjliga pris. Men så har det å andra sidan alltid varit, säger Freerk. Freerk och Janneke är även aktiva i Gefleortens Mejeri, Freerk som förtroendevald och Janneke är aktiv med en blogg på mejeriets hemsida. De producerar mjölk under varumärket Upplandsmjölk och de har haft öppen gård samt bjudit in till betsläpp på våren. Visst är det olika storlek på föreningarna men även om Lantmännen är en stor förening så upplever jag att det är nära till företaget och lätt att få kontakt med personalen. Den personliga kontakten med säljaren på Lantmännen är oerhört viktig. Det är viktigt att han eller hon några gånger per år kommer ut till min gård och ser hur jag har det, ger mig information om aktuella priser och om utvecklingen, säger han. Viktigt med närodlat Jag tror att det kommer att bli allt viktigare med att odla närproducerat och att konsumenterna vill ha svenskodlade produkter. Jag tror att Lantmännen ska tänka ännu mer på möjligheterna med lokalproducerat foder. Jag upplever företaget som stort men ändå flexibelt, säger Janneke. Hittills har gården köpt färdigfodret Solid 220. Nu funderar Freerk på att börja köpa motsvarande färdigfoder men då det närodlade som finns på marknaden. Det känns bra att det finns möjlighet att kunna få köpa ett gårdsspecifikt foder, säger Freerk. Nytt kalvstall På Nyväga finns ungefär 120 mjölkkor i en kall lösdrift. Lösdriften är byggd Mjölkstallet är nytt, från Ombyggnaden av det gamla kostallet till ett nytt kalvstall blev klar strax efter årsskiftet. Nu går kalvarna i boxar om tio kalvar och får mjölken via en kalvamma. Det fungerar jättebra, kalvarna mår bra och arbetet går mycket snabbare. Jag spar ungefär två timmar om dagen jämfört med tidigare, säger Freerk. Tjurkalvarna säljs och uppfödning av kvigorna är utlejd till tre olika grannar. Till gården hör 75 hektar, inklusive lite arrende samt drygt 10 hektar skog. Vi odlar bara vall. Jordarna, som till största delen är mulljordar, passar inte för spannmål och majs känns än så länge som alltför osäkert, säger Freerk. Freerk arbetar ensam med korna nu när Janneke är mammaledig. Cirka 10 timmar per vecka har han hjälp av en timanställd. Trimma och optimera Målet för Nyväga är sakta växa men inte att bli jättestora. Vi har inte så mycket areal och kan inte utöka besättningen så mycket mer. Det viktigaste för oss är att vi effektivt kan sköta besättningen och att vi snart kan ha en anställd. Nu kan det vara på gränsen att vi hinner med, till exempel när något går sönder. Men hittills har allt gått bra. I dag producerar korna strax över kilo mjölk. Det är inte så mycket men målet är inte att ha högsta möjliga produktion. Utan vi ska successivt trimma och optimera produktionen, kanske fortsätta att växa något men inte för mycket utan koncentrera oss på att förbättra oss, säger Freerk. Text och foto: BRITT-MARIE JAFNER Följ Jannekes blogg på

12 22 TEMA DISTRIKT UPPLAND 23 Inkomstjakt gav idén till Huset användes inte till något och stod tomt, antingen skulle vi riva det eller göra något med det. Att utveckla en jakt- och gästgård såg vi som ett utmärkt komplement till lantbruket. gästgården Att få lönsamhet på gården är tufft och många lant-brukare hittar i dag allt fler inriktningar för att kunna fortsätta att leva på lantbruket. I Roslagen hittar vi en lantbrukare som kombinerar jordbruket med såväl skog, entreprenad som en gästgård med jakt både på riktigt och på låtsas. Jon Kylin har precis kommit hem från första dagen på lodjursjakten när vi möts på gårdsplanen. Nej, vi har inte sett något lodjur alls idag. Men det ska finnas några här i trakten, säger han. Jon Kylin driver sitt företag, Väddika Gård, Kött & Entreprenad, strax norr om Gimo i norra Uppland. Förutom att Jon är jaktintresserad så är han köttproducent, kör på entreprenad, arbetar i skogen och har nu tillsammans med sambon Irene Fahlborg satsat på att utveckla en jakt- och gästgård. Komplement till lantbruket För ungefär fem år sedan började de renovera en gammal statarbyggnad som fanns på gården utifrån egna idéer och ritningar. Förutom att Jon lade ner mycket arbete så anställdes en snickare som arbetade ungefär 1,5 år med huset. Nu finns en stor konferenslokal, kök, övernattningsmöjligheter, toaletter samt en exklusiv bastu i den före detta statarbostaden. Totalt kostade investeringen cirka 1,5 miljon kronor. Lantbruket klarar sig i dag mycket tack vare EU-stöden. Det är ingen spannmålsgård utan den passar bäst för köttdjur. Jag jobbar även en hel del på entreprenad samt i skogen. Men vi behöver ändå ytterligare någon inkomst för att jag ska slippa jobba utanför lantbruket ännu mer. Att utveckla en jakt- och gästgård såg Jon och Irene som en möjlighet. Huset användes inte till något och Det är kul att kunna bevara det gamla huset som vi inte använde till något och samtidigt hoppas vi på att den nya satsningen på gäster ska ge oss en extra inkomst, säger Jon och Irene Kylin. stod tomt, antingen skulle vi riva det eller göra något med det. Att utveckla en jakt- och gästgård såg vi som ett utmärkt komplement till lantbruket. Konferens och fest 2006 var renoveringen klar. Nu rymmer det gamla huset en modern konferenslokal med plats för cirka 50 personer och det finns övernattningsmöjligheter för cirka 12 personer. Vi har gäster som har sammanträden, konferenser, jaktkurser, mindre grupper som vill ha en bastukväll eller som hyr lokalen till fest. Köket är fullt utrustat för att laga mat. Men vi lagar ingen mat själva utan gästerna får välja med att ordna något enklare eller beställa via catering, säger Irene. Jakt på riktigt och låtsas Förutom att jakt på vildsvin och bockjakt kan erbjudas till mindre grupper finns även andra jaktformer. Vi har inte så stora jaktmarker men kan även ordna lerduveskytte och nyligen har vi investerat i en skyttesimulator, berättar Jon. Skyttesimulator består, förenklat beskrivet, av en dubbelprojektor som på en sex meter lång skärm visar olika jaktmiljöer där vilda djur dyker upp. Med en attrapp skjuts villebrådet och efteråt kan du få direkt information om var skottet tog, antal träffade hagel, hastighet på pipans ammunition jämfört med lerduvan med mera. Detta är ett utmärkt sätt att testa sina kunskaper inför jaktsäsongen och jägarexamen eller bara för skojs skull. Du slipper rekylen från ett riktigt gevär och får mer information om ditt resultat jämfört med om du står på en skjutbana, berättar Jon. Skyttesimulatorn är den första Uppsala län och den kostade kronor i investering. Säljer köttet hemifrån Till gården hör 100 hektar skog samt 80 hektar åker plus bete samt en dikobesättning med 45 kor. Det är korsningar med mjölkras i botten som korsats med angus och hereford. Kalvarna slaktar på hösten när de är cirka åtta månader gamla. All produktion är KRAV-godkänt. Korna går i en kall öppen lösdrift där kalvningarna sker mellan februari och april. Vi tar allt kött som återtag från slakteriet och säljer direkt hemifrån. Det blir cirka kalvar per år som Vi tar hem allt kött på återtag och säljer det direkt till konsumenterna, säger Jon och Irene. slaktas så det blir en hel del kött vi förmedlar varje år direkt till konsument. Det har inte varit några problem att sälja köttet, berättar Jon. Inget marknadsför sig självt men än så länge har vi lyckats med att sälja vårt kött utan att göra någon reklam för det och vi hoppas nu på att vi ska få ett fortsatt och förhoppningsvis ökat intresse även för vår jakt- och gästgård, säger Jon och Irene.

13 24 LANTBRUK NYTT FRÅN DISTRIKTEN 25 KUNDERNAS OMDÖME: Bra sortiment och serviceinriktad personal Under vintern 2010/2011 genomförde Lantmännen Lantbruk en kundundersökning då 600 lantbrukare fick svara på frågor kring deras relation med företaget. Resultatet visar att kunderna sammantaget är lika nöjda med Lantmännen Lantbruk som vid den föregående mätningen Har du en affärsidé som handlar om en småskalig biobränslekedja? Då har du möjlighet att få hjälp med projektupplägg och finansiering. Bland förutsättningarna ingår att det ska gälla hela kedjan från odlare till energianvändare. Såväl lantbrukare, markägare eller entreprenörer på landsbygden liksom slutanvändaren ska vara engagerade i projektet som ska leda till lönsamhet i hela kedjan. Målet är att få igång 12 utvecklings- och demonstrationsprojekt till och med år Verksamheten Överlag presterar Lantmännen Lantbruk bra eller mycket bra på det mesta som är av vikt för att skapa kundnöjdhet. I undersökningen har Lantmännen Lantbruk gått fram eller hållit betyget på nästan alla egenskaper. Kunderna betraktar Lantmännen Lantbruk som en pålitlig affärspartner med serviceinriktad personal och duktiga säljare som ger bra råd och har bra personliga relationer. Även leveranser, deras kundtjänst, det samlade produktsortimentet och kreditmöjligheterna uppskattas. Sedan förra undersökningen har Lantmännen Lantbruk fokuserat på kundorientering eftersom det var ett prioriterat område att åtgärda. Resultatet från undersökningen visar på klara förbättringar jämfört med (Se tabell nedan) Utveckling, affärsmässighet och information är andra viktiga områden som har stor inverkan på kundnöjdheten. Där värderas Lantmännen Lantbruk relativt lågt men dock bättre än konkurrenterna på både utveckling och information. När det gäller information är det framförallt information om marknadsutvecklingen som är viktig och där är Lantmännen Lantbruk bättre än konkurrenterna. När det gäller att påverka affärsmässigheten handlar det bland annat om önskemål att förenkla affären avseende villkor med mera. Nätet tillhör de mindre viktiga egenskaperna för kundernas nöjdhet och här har Lantmännen Lantbruk backat men ligger bättre till än konkurrenterna. Samtidigt tycker de som använder webben att innehållet är bra. En förklaring till den relativt låga betydelsen är att alla kunder inte är aktiva nätanvändare men för de kunder som använder nättjänsten har den sannolikt en högre inverkan på nöjdheten. Det är i första hand stora och mellanstora lantbruk som är anslutna till Lantmännen Lantbruks nättjänster och störst nytta anser man att spannmålstjänsterna bidrar till. Text: SUSANNE ANGEMO och KRISTIN DAHLBERG Kundorientering (medelvärde) 2010/ Är bra på att lyssna på mig och förstå mina behov. 3,6 3,3 Har tillmötesgående och serviceinriktad personal. 4,0 3,4 Erbjuder affärslösningar (produkter och tjänster) som passar min verksamhet. 3,7 3,2 Hjälp att utveckla biobränslekedjor avser bränslemängder i storleksordningen 500 till ton per år från flis, salix eller ved. Senare utlyses kedjor baserade på andra biobränsleslag. Bakom projektet står Jordbruksverket, Hushållningssällskapet (projektägare), Energimyndigheten och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Dessutom ingår ett nätverk med bland andra forskare, organisationer som LRF och Lantmännen samt företagare med erfarenheter inom området. Läs gärna mer på under Bioenergiprojekt eller kontakta Cecilia Wahlberg Roslund, , eller Susanne Paulrud, , före 26 april om du är intresserad. BILD: HANS JOHANSSON I Torp, Månstad, fick besökarna se den nybyggda ladugården. Inspirationsresa för yngre lantbruksintresserade BOHUSLÄN-DAL, VÄSTRA OCH ÖSTRA SKARABORG SAMT ÄLVSBORG De senaste åren har vi gemensamt försökt att hitta bra förebilder att besöka med ungdomar under en dag i slutet av februari. I år gick besöket till Jimmy Grinsvall, Sätila med ungtjursuppfödning och till Patrik Johansson, Torps lantbruk i Månstad, med maskinstation och mjölkproduktion. Jimmy berättade att han köper in tjurkalvar som är 1-4 veckor till sitt mottagningsstall med kalvamma i två grupper. Därifrån delas djuren vidare in efter storlek i jämna grupper. Produktionen bedrivs i kall lösdrift med ett tak som vilar på telefonstolpar. Detta stall var byggt för kr/ båsplats. Veckan efter vi var på besök hos Jimmy påbörjades ett tillbygge där det skall tillsammans med det gamla stallet bli 400 liggplatser. Kostnaden per båsplats kalkylerades till kr/plats före investeringsstöd. Jimmy skriver av sina stallar på fem år. Han anser att fasta kostnader utslaget på många år är riskabelt då vi har svårt att veta vad som väntar produktionen. Rörliga kostnader är inte lika farligt enligt Jimmy eftersom man lättare kan göra något åt dem. Växtodlingen hos Jimmy består av 200 ha vall, majs och spannmål och han är på detta självförsörjande av foder. Han kommer även att kunna ha en del spannmål till försäljning. Sedan gick resan vidare till Patrik och Elin i Torp, Månstad, som tog emot oss i sitt konferens/lunchrum med plats för 100 personer. Patrik berättade att han av en ren tillfällighet hade börjat planeringen av bygget för en ladugård med plats för fyra robotar. I den gamla ladugården som skulle varit stängd, hålls nu 40 uppbundna mjölkande kor. De kor som stör trafiken i robotarna har man bra ersättning för om de placeras i den uppbundna avdelningen. Patrik hade varit på studieresor i Danmark och slogs då av hur välplanerad foderlogistiken var där och byggde silos och foderintag därefter. Vidare berättade Patrik att på Torp bedrivs växtodling på 300 ha vall, helsäd och majs. Det första året med odling utav majs gav ingen jätteskörd men i utfodringen har den fungerat mycket bra, så det blir en fortsättning med majs på Torp. Patrik har även en maskinstation där inriktningen är gödsel, vall, transporter och snöröjning. De har även totalentreprenad på en gård med 200 kor. På Torp arbetar fem årsanställda och fler arbetar där under högsäsong. Björn Wallin från koncernstyrelsen medverkade och ställde frågan Varför affärer med Lantmännen? Björn fick sen under 45 minuter försöka förklara detta. Vi var i år 55 personer som tog del av dessa båda företagares idéer och skapande. Det är roligt att visa upp dessa förmågor som bara ser framåt och har järnkoll på vad som krävs. Lantmännen bjuder på de här resorna och deltagarna får bjuda på sin tid. Vi som anordnat dessa resor hoppas att det ska så något frö som kan gro bland deltagarna. Vi i distrikten tror att det här är väl investerade pengar. Vem vet var dessa ungdomar hamnar om några år. Text: Ungdomsansvariga i distrikt Bohuslän dal, västra och östra Skaraborg samt Älvsborg Två dagar med Bygglant I början av februari samlades förtroendevalda från alla distrikt på Bygglants kontor i Örebro. Detta var första gången som Lantmännen Bygglant fick möjlighet att presentera sin verksamhet för distrikten, och förväntan bland deltagarna på dessa dagar var mycket stor. Michael Frank, chef för Värme och Energi, inledde presentationerna med att presentera Bygglant. Vi ska alltid ha den bästa lösningen för våra kunder och det är kundens behov som styr, inledde Michael och beskrev sedan verksamheten: På byggsidan erbjuder vi byggnadslösningar för mjölk/kött, gris, fjäderfä, häst samt maskinhallar. Produktområden inom energi är fastbränsleanläggningar, gårdsbaserad biogas, torkbatterier samt service och eftermarknad. Tidigare projekterade vi även spannmålsanläggningar, men den delen har vi delvis släppt till förmån för helhetslösningar inom bygg och energi. Bygglant har ett nära samarbete med DeLaval även om vi inte säljer varandras produkter. Vi har ett centrallager här i Örebro för reservdelar och egna servicemän eller servicepartners finns lokaliserade runt om i landet. Två grupper Efter den övergripande genomgången fick deltagarna dela sig i två grupper. Michael Frank, ansvarig för energiverksamheten, presenterade den verksamheten. I dagsläget har man installerat cirka 200 flispannor och cirka 400 satseldade pannor. Under 2010 projekterades 10 biogasanläggningar i Sverige och av dessa har Bygglant sålt två. Mindre biogasanläggningar efterfrågas och här pågår teknikutveckling för att uppfylla det behovet. Systemet Doclant Ulf Håkansson, ansvarig för byggverksamheten, visade det nya kvalitetssystemet för projektstyrning; Doclant, som gör att alla inblandade har full koll på uppdragen. Detta är ett eget system som är unikt för Bygglant. Företaget använder sig av egna projektledare och en stor del egna hantverkare för bättre kontroll, större flexibilitet och ökad försäljning. Vi har tidigare varit sparsamma med vår marknadsföring, säger Ulf, men ett bra betyg är att kunderna ofta kommer igen. Vi jobbar med lönsam organisk tillväxt och vår stora utmaning är att hitta kompetenta medarbetare, speciellt nu när byggkonjunkturen går på högvarv. Lantmännen Bygglant stod som värdar under två välmatade dagar för de förtroendevalda. Vi jobbar med lönsam organisk tillväxt och vår stora utmaning är att hitta kompetenta medarbetare Dag två fortsatte träffen med studiebesök på två anläggningar. Först besöktes Bo Sundström, Frötorp som byggt en biogasanläggning på en av sina gårdar. Bo beskrev hur arbetet fortskridit frånoffert till färdig gasproduktion, som beräknas komma igång i mars. Produktionen kommer att ligga på ca 1000 MWh per år, varav hälften värme och hälften el kubik svingödsel kommer att användas per år. Fastbränsle i Kyrkeby Sedan fortsatte alla till Kyrkeby egendom, där Lars-Håkan Jonsson tog emot och visade sin nya fastbränslepanna från Faust. Pannan som är på 950 KWh går att elda med flis, spannmål, avrens med mera. Man har byggt ett rejält bränsleförråd som rymmer 100 kubikmeter. Nio byggnader samt torken är anslutna till pannan med ett kulvertsystem. Den årliga besparingen jämfört med olja och el är drygt kr/år. På vintern går pannan två timmar per dygn, och när vi torkar på hösten går den dygnet runt, berättade Lars- Håkan. Efter studiebesök samlades alla åter på kontoret i Örebro och där sammanfattades dagarna av Ulf Håkansson. Text och bild: CATHRINE HANNELL om Bygglant: ingår i Lantmännen Lantbruk ägs till 95 % av Lantmännen och 5 % av DeLaval 75 anställda omsättning 650 milj kr genomför ca 300 projekt per år huvudkontor i Örebro 5 förtroendevalda representanter i styrelsen Vad tyckte du om träffen med Bygglant? Det var två givande dagar. Föreläsningarna var intressanta och väl utförda, vilket gjorde att deltagarna blev väldigt aktiva. Det var inte många som visste att Bygglant hade denna stora verksamhet, framför allt inte på energiområdet. Sammanfattningsvis är jag väldigt nöjd med träffen. Thomas Magnusson, distrikt Växjö En inspirerande och givande träff, som visade vilket seriöst och kompetent företag Bygglant är. Sofia Carlsson, distrikt V Skaraborg Bygglants temadagar var verkligen lärorika och inspirerande. Det fanns också ett trevligt inslag av social aktivitet, som gjorde det möjligt att lära känna fler förtroendevalda från olika delar av Sverige. Lena Philipson, distrikt Östergötland Det var intressant att få se projekten i verkligheten. Att få höra om hur Bygglant arbetar med planering och uppföljning var också givande. Carina Andersson, distrikt Västmanland Nr Grodden

14 26 RÅVARUMARKNADEN MARS/APRIL 2011 SPANNMÅLSMARKNADEN MARS Fortsatt höga nivåer på osäker marknad CHRISTER ERICSSON Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta Kundreskontra Finansieringstjänst Ränta vid förskottsbetalning Avräkningskonto Sparmedel Kapitalkonto En fortsatt råvarumarknad på en hög prisnivå kan konstateras. Men vi ser ändå en svag tendens, vill inte säga trend ännu, på fallande priser. I skrivande stund, har världen drabbats av stora bekymmer. Stor naturkatastrof samt påverkan på kärnkraftverken i Japan. I Libyen råder krigsläge. Tillsammans bidrar detta till en oro på marknaden, riskkapital flyttas fram och tillbaka och Foderspannmål: Priserna har haft en fortsatt stigande trend, fram till framför allt katastrofen i Japan. Då såg vi att tämligen stort fall på börserna. Det avspeglas även i den fysiska marknaden. Men ganska snabbt återhämtade sig priserna, dock inte upp till den tidigare höga nivå vi vant oss vid. Att vi åter fick en uppgång berodde främst på lägre lagersituation i EU, samt att det finns en efterfrågan, många ligger korta i köp. Ryssland och länder i detta område redovisar också en lägre prognos inför skörd Summerat är det riktigt svårt att ge en klar bild inför framtiden. Påverkande faktorer är hur läget utvecklas i Japan och Libyen, hur vårbruket artar sig och hur kommande skördeprognoser och lagersituationen blir. påverkar våra råvarubörser. Samtidigt finns en förväntan hos många om lägre priser vilket ger en avvaktande inställning till att handla fysiskt. Vi kan också se en viss följsamhet mellan oljepriset och våra råvaror. Vi närmar oss väldigt snabbt årets vårsådd, då ser vi även resultatet av en kall vinter, vi ser i dag problem i lastningshamnar i Sydamerika. Detta kommer också att påverka våra foderpriser. Valutaläget är relativt stabilt, men visst påverkas även valutan av all omvärldsoro, som i sin tur påverkar priserna. FODERMARKNADEN JANUARI 2011 Proteiner: Sojapriserna bröt sin långa trend, från juni 2010 till februari 2011, med stigande priser i samband med att oroligheterna i Nordafrika eskalerade. Råvarufonder med långa positioner tog hem vinster, det vill säga sålde, delar av sina stora innehav i flera råvaror däribland soja. Samtidigt förbättrades också väderläget i Sydamerika och i skrivande stund är skördeprognosen för sojabönor, 70 miljoner ton i Brasilien och 50 miljoner ton i Argentina vilket är en bra skörd för båda länderna. Som vanligt, är det långa köer av båtar i utlastningshamnarna i Brasilien vilket kan påverka Europapriserna uppåt i vår. Rapsmjölspriserna har i procent fallit ännu mer än sojan, osäkerheten ligger fortsatt i om det finns tillräckligt med rapsfrö fram till ny skörd. Riskpremien i rapsmjölspriserna var uppenbarligen för stor i de första månaderna av året. Om det finns tillräckligt med frö kommer att visa sig under våren och försommaren. Vi tror att marknaden kommer fortsätta vara osäker med stora slag i priserna. Betfiber: Marknaden är fast på en historiskt hög prisnivå. Försörjningsläget är svårt och på flera håll har man sålt slut. Väldigt begränsad tillgång på gammal skörd. Ny skörd finns noterad i dag, men inga affärer görs. Marknaden är avvaktande och väntar på lägre prisnivåer. Gällande fr o m 1 mars 2011 efter förfallodag 14,25% efter förfallodag 8,00% endast medlemmar 3,00% tillgodo skuld spannmålsförskott endast medlemmar endast medlemmar 3,00% 4,25% 4,25% 3,00% 3,00% kr/dt Jämförtal råvarupris MIX 100 Jan 06 Jan 07 Jan 08 Jan 09 Jan 10 Jan 11 Grafen beskriver marknadspriset på en mix av betydande råvaror för foder. Priserna motsvarar endast råvarukostnader fritt Sverige. Råvarorna som ingår i mixen är; spannmål, proteinråvaror, fett och aminosyror. Priserna baseras på dagliga börsnoteringar och leverantörsnoteringar och hänsyn är tagen till aktuell valutakurs. Aminosyror: Samtliga aminosyror (lysin, metionin och treonin) håller fortsatt höga prisnivåer. Orsaken är en stor efterfrågan på marknaden och ingen direkt överproduktion. Vi närmar oss också den tid på året då en del fabriker håller produktionsstopp för underhållsarbete. Marknaden har så här långt inte påverkats av den japanska katastrofen. Palmexpeller: Marknaden är i dag på en hög nivå, men den korta pristrenden är svagt sjunkande. Prisutvecklingen förväntas dock vara volatil kopplat till spannmåls- och sojamarknaden. Fett: Marknaden befinner sig i dag på en mycket hög nivå. Pristrenden är dock svagt sjunkande, bland annat drivet av palmoljans svagare exportefterfrågan och förväntade produktionsökning. Kopplingen till energimarknaden och mineral oljan kan dock göra prisutvecklingen volatil i det korta perspektivet. Datum för orderperiod Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde Kommande orderperioder 30 maj 3 juni, juni Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Marknad Antal säljordrar som ledde till affär styck aug 95 % SEK 8 st 17 st 27 sept 1 okt 100 % SEK 5 st 9 st nov 100 % SEK 11 st 15 st dec 100 % SEK 9 st 18 st feb 105 % SEK 23 st 30 st Kompletterande information och orderblankett för köp eller sälj finns på eller kan beställas på Lantmännens avdelning för Ägarrelationer, tel Många frågetecken kring utvecklingen Priserna på spannmål steg kraftigt under andra halvåret 2010 och inledningen av Prisutvecklingen har säkerligen förstärkts av att finansiella placerare investerat i jordbruksråvaror men i grund och botten var det fundamenta som motiverade uppgången. PER GERMUNDSSON Det finns tre grundläggande skäl till den prisutveckling vi sett under vintern. Marknaden oroade sig över tillgången på kvalitetsvete. De utgående lagren av vete i världen ser vid en första anblick visserligen ut att vara betryggande men tillgången på kvalitetsvete hos de traditionella exportörerna är betydligt mindre än normalt samtidigt som efterfrågan från Nordafrika var större än förväntat. I takt med stigande oljepriser har efterfrågan på etanol ökat och förbättrad lönsamhet för den nordamerikanska etanolindustrin har inneburit förnyad efterfrågan på majs. Stigande priser på majs skapar i sin tur ökat utrymme för vete till foder i USA. Kina har fortsatt importera enorma mängder soja och de utgående lagren av soja skördeåret 2010/2011 är historiskt låga. Världen behöver en ny stor sojaareal för att kunna möta den förväntat fortsatt stor efterfrågan på soja i världen. Inga stora förändringar I grunden har inte särskilt mycket ändrats när det gäller fundamenta de senaste månaderna. I sin senaste prognos för vetesituationen i världen justerade det amerikanska jordbruksdepartementet upp världens produktion beroende på större skördar i Argentina och Australien. Samtidigt justerades den globala användningen av vete till foder ner och sammantaget resulterade detta i att de utgående lagren av vete i världen ökade med 4 Mton jämfört med i februari till 181 Mton i mars. Men förändringarna var väntade och kan knappast förklara de prisfallet under början på mars. Prisnedgången på jordbruksråvaror under mars månad har nog snarare sin förklaring i mer utomstående faktorer: Osäkerheten kring den politiska utvecklingen i Nordafrika har gjort att finansiella investerare har ökat oron med stigande priser på olja som följd. I långa loppet bör högre oljepriser visserligen innebära också högre etanolpriser vilket i sin tur ger bättre lönsamhet i etanolindustrin, bättre betalningsvilja för majs och i slutändan också större intresse för vete. Men kortsiktigt innebär det också att finansiella placerare går ur jordbruksråvaror för att istället investera pengar i olja. Katastroferna i Japan med jordbävning, tsunami och kärnkraftsolycka skapade också oro vilket fick investerare att sälja av i stort sett alla sorters tillgångar för att istället söka sig till riktigt säkra placerings som guld och schweizerfranc. Oron består Men även om priserna fallit tillbaka och köparnas intresse för gammal skörd mattats något består oron för kommande skörd och hittills är det främst vetesituationen som ger anledning till oro: I Ryssland såddes en stor del av höstvetearealen under dåliga förutsättningar i allt för torr jord. De veckovisa bedömningarna av höstsådden i USA har under hela vintern antytt att grödan är i sämre kondition än normalt vid den här tiden. I Östersjöområdet har långvarigt snötäcke och den senaste månadens barmark i kombination med låga temperaturer skapat ökade farhågor för övervintringen. Vad händer framöver? Den fortsatta prisutvecklingen beror naturligtvis av ett stort antal faktorer; produktion, konsumtion, konjunktur och prisnivå. Även om priserna fallit tillbaka består oron för kommande skörd Produktionen 2011 Nuvarande stora globala konsumtion förutsätter att produktionen i världen kan hållas uppe. Med nuvarande höga prisnivåer kan man nog utgå från att lantbrukare på olika håll kommer att göra sitt yttersta för att öka din produktion. Men utöver odlarens insatser är avkastningen beroende av väderleken och hur den kommer att utvecklas det närmsta halvåret är det ingen som vete. Höstsådden har visserligen fått en dålig start men den slutliga produktionen 2011 är än mer beroende av väderleken under våren och sommaren. Marknaden kommer nervöst följa grödornas utveckling i de stora odlingsområdena på norra halvklotet. Konsumtionen Trots att priserna nästan fördubblats det senaste året så är konsumtionen i världen fortsatt stor. Frågan är ändå om inte nuvarande höga prisnivåer har en viss dämpande inverkan på konsumtionen. Konjunkturen Ett försämrat ekonomiskt läge i världen kan dämpa konsumtionen i världen. Samtidigt kan en svagare konjunktur göra att mindre kapital finns tillgängligt för investeringar i jordbruksråvaror vilket kan bidra till vikande priser. Arealutveckling I USA pågår slaget om den vårsådda BILD: JONAS ENGSTRÖM arealen. Världen har historiskt låga utgående lager av soja vilket gör att det krävs en stor sojaareal 2011 för att möta den stora konsumtionen. Å andra sidan ökar även förbrukningen av majs. Med nuvarande prisrelationer verkar majs vara det mest intressanta grödvalet för lantbrukarna i Nordamerika. Prisnivån Den nuvarande höga prisnivån skapar lönsamhet hos odlaren. Men priserna är historiskt höga. Vid normal grödutveckling kommer det att finnas allt fler som är beredda att sälja kvantiteter efterhand som osäkerheten minskar när vi närmar oss skörden Sammanfattning Trots att oron består för kommande skörd har priserna på främst vete fallit tillbaka under den senaste månaden. Oron för kommande skörd består visserligen men på nuvarande prisnivåer får vi nog räkna med att det finns en viss riskpremie för kommande skörd. På olika håll kommer odlare att göra vad man kan för att öka produktionen samtidigt som förbrukare kommer att göra vad man kan för att minska konsumtionen. Frågan är om detta i kombination med den oförutsägbara väderleken kommer att resultera i högre eller lägre priser än vi har i dag.

15 POSTTIDNING B Returadress: Lantmännen Malmö J026 Spannmålsförskott Poolavtal Depåavtal Direktleveransavtal Chansa eller säkra? Torkavtal Spot och terminsavtal Spontanleverans Trygga ditt spannmålspris ända till 2013! Att agera på en nyckfull råvarumarknad är precis lika riskabelt men också löftesrikt, som det är att agera på en aktiemarknad. Vill du, kan du säkra dina försäljningspriser för kommande skördar redan nu med hjälp av våra olika avtal. Du kan faktiskt få priset för leverans av din spannmål så långt som till 2013, det är vi unika på att erbjuda. Din mäklare eller säljare hjälper dig gärna. Läs mer om våra heltäckande avtal på Vi guidar dig genom spannmålsavtalen 2011, ring din mäklare eller säljare. Bra val från Lantmännen Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på ,

Vill du sprida risker eller leva i nuet?

Vill du sprida risker eller leva i nuet? Vill du sprida risker eller leva i nuet? Spannmålsavtal på dina villkor Låt oss köpa din spannmål Spannmålsaffären är en av dina allra viktigaste affärer. Flera faktorer avgör slutresultatet och vissa

Läs mer

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk Landscape LM-Lantbruk Vilka är vi? Fredrik Borgqvist Processledare, Produktion och Lager på Division Lantbruk Lösningsansvarig för Produktions- och Lagerprocesserna

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens

Anders Källström. Verkställande direktör, LRF. Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens Anders Källström Verkställande direktör, LRF Stämmoanförande 26 27 maj 2015, Sånga-Säby Hotell & Konferens 1 Det talade ordet gäller Stämmoanförande av Verkställande direktör Anders Källström tisdag 26

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB.

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Till Föreningsstämma 2012 på Clarion Hotell i Stockholm den 2 maj.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

www.caminomagasin.se

www.caminomagasin.se MEDIAKIT 2015 Camino är ett mediaföretag som sprider berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor och handlingskraft. www.caminomagasin.se Målgrupp Camino

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist Renée Voltaire Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon Norrbert Szabo Sara Björkqvist Hälsolivsmedelsbranschen Aktörer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1,5 3,0 2,2 0,8 Den ekologiska livsmedelsbranschen har under

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR PLATS 05 TILLVÄXTPROCENT 68,96 % Apsis byter VD inte målsättning När Anders Frankel drog in sin tidigare konkurrent Kim Mortensen i Apsis visste han inte exakt vilken roll Kim skulle ha i företaget. Men

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning KåKå Plus Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus ger vi dig en unik möjlighet att som kund på KåKå öka din försäljning och lönsamhet. Verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus får du

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Swedbank AB. Information om föreslagna styrelseledamöter, årsstämman 2009-04-24

Swedbank AB. Information om föreslagna styrelseledamöter, årsstämman 2009-04-24 CARL ERIC STÅLBERG - omval Född 1951 Ordförande sedan 2003 Styrelseledamot sedan 2001 Styrelsens kreditutskott, ordförande Styrelsens kompensationskommitté, ordförande Aktia Sparbank Abp, Förvaltningsrådet,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

MEDIAKIT 2015. Online -Magasin - Email. Vill du nå var fjärde svensk man mellan 35-44 år? Annonsera i våra kanaler!

MEDIAKIT 2015. Online -Magasin - Email. Vill du nå var fjärde svensk man mellan 35-44 år? Annonsera i våra kanaler! MEDIAKIT 2015 Online -Magasin - Email Vill du nå var fjärde svensk man mellan 35-44 år? Annonsera i våra kanaler! Vill du hitta rätt målgrupp och maxa ROI? Genom våra kanaler når du både brett och pricksäkert

Läs mer

Ägare & företagsledning

Ägare & företagsledning Med rötterna i Småland En erfaren yngling! Fameco Group är ett ungt företag, trots det har vi gjort en lång resa. Från ursprunget som små familjeföretag, startade på 1940-talet, till en företagsgrupp med

Läs mer

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan Jag Hästföretagare Har du en plan? Vill du få struktur på din vardag, ditt arbete och ditt företagande, har du svårt att skilja

Läs mer

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE 1 (7) Introduktionsfrågor SP 1. Berätta lite kort om dig själv och din bakgrund. 2. Vad fick dig att börja med styrelsearbete? 3. Inom vilka

Läs mer

Introduktion till kvalitetssäkring

Introduktion till kvalitetssäkring Introduktion till kvalitetssäkring Juli 2007 Inledning Kvalitetssäkring av foder på gården Hittills har kvalitet inom lantbruket varit det samma som produkternas kvalitet. Nu har ordet kvalitet fått en

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer