Slopad bolagsskatt analys och konsekvenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slopad bolagsskatt analys och konsekvenser"

Transkript

1 3 Erik Norrman och Niclas Virin Slopad bolagsskatt analys och konsekvenser Norstedts Juridik

2 Sammanfattning 9 Sammanfattning De senaste åren har en internationell trend varit att sänka bolagsskatten. Inom loppet av tio år har den genomsnittliga skattesatsen bland EU:s 15 äldre medlemsländer fallit från 39 till 29 procent. Ser man till samtliga 25 medlemsländer år 2006 var genomsnittet för bolagsskattesatsen 25 procent. Även om skattesatssänkningarna i viss mån skett i samband med basbreddningar, har det i omvärlden också utvecklats skattelindringar eller t.o.m. skattebefrielser för vissa slags företagsetableringar. En intensiv diskussion pågår internationellt vad gäller det som kommit att kallas skadlig skattekonkurrens, dvs. metoder att med skattelindringar locka till sig utländska investeringar med villkor att anställa endast inhemsk personal, bedriva verksamhet endast i vissa frizoner, inte bedriva konkurrerande verksamhet inom landet, osv. Vad som i stor utsträckning förbisetts i denna debatt är om företagsbeskattningen eller åtminstone bolagsbeskattningen helt kan avvaras. I denna bok görs en genomgång av de praktiska, juridiska, redovisningsmässiga och företagsekonomiska problem som företagsbeskattningen föranleder. Därefter görs en analys och beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna av företagsbeskattningen och vilka de samhällsekonomiska effekterna av slopad eller en kraftigt reducerad bolagsskatt skulle bli. En utgångspunkt för boken är företagsbeskattningens roll i ett schematiskt beskrivet ekonomiskt kretslopp. I en enkel sådan modell kan föremålet för företagsbeskattningen, dvs. vinsterna i företagen, studeras bland flöden mellan hushålls- och företagssektorn i form av ersättningar för arbete och kapital som löper parallellt med betalningar för varor och tjänster. Företagsvinsterna kan då beskrivas som en temporär uppsamling av produktionsresultatet. Dessa samband mellan företagsvinster, löner och utdelningar innebär att även beskattningen av de olika baserna hänger nära samman. Exempelvis kan utrymmet för löner och utdelningar reduceras när företagsvinster beskattas.

3 10 Sammanfattning Företagsbeskattningens historiska bakgrund beskrivs närmare i kapitel 3. Där konstateras att det är svårt att skönja att några mer djupgående analyser gjorts i samband med att beskattning av företagsvinster började införas under 1800-talet. Med aktiebolagsformen blev det praktiskt görligt att dra in kapital från andra än dem som var direkt involverade i verksamheten. Beskattningsformen blev också efterhand internationellt vedertagen och allmänt förekommande. Motiven för bolagsbeskattning torde numera vara rent fiskala och politiskt betingade. Föreställningen att skatteformen baseras på goda skäl eller är systematiskt oundgänglig kan antas ha förstärkts av den skattedebatt som förs i olika internationella organ för att eliminera skadlig skattekonkurrens och skatteflykt via skatteparadis m.m. Genomgången i kapitel 4 av olika problemområden förorsakade av företagsbeskattningen visar på svårigheter av både teoretisk och praktisk natur. Företagsbeskattningens relation till redovisningslagstiftningen gör den med nödvändighet mycket komplicerad. Bland generella skatterättsliga frågor kan nämnas problem med att bestämma skattepliktiga resp. skattefria intäkter, avdragsgilla resp. icke avdragsgilla kostnader, vinstöverföringar genom prissättning (transfer pricing), vinst-/förlustutjämning över tid samt inom koncerner m.m. I internationellt perspektiv förvärras problemställningarna, och exempelvis principerna för att hantera länders överlappande beskattningsanspråk (internationell dubbelbeskattning) ökar komplexiteten ytterligare. De omfattande teoretiska analyser som krävs för att bestämma beskattningsunderlaget kan gränsa till orimlighet, vilket exempelvis blottläggs vid frågor om hur inkomster och utgifter ska periodiseras över tiden. Om det dessutom rör gränsöverskridande affärshändelser och flera nationella skattesystem är involverade kan skilda periodiseringsregler i olika fall föranleda såväl dubbel beskattning som hel skattefrihet samt komplicera och kanske omöjliggöra möjligheterna till avräkning av utländska skatter. Vidare kan ofta de fiskala kraven stå i motsatsställning till näringspolitiska intressen, såväl nationellt som internationellt. Särskilt allvarligt är detta när staternas intressen av att bevaka sina skattebaser dvs. vad som egentligen är en tvist mellan staterna går ut över företagen i form av dubbla skattekrav, processkostnader, ovisshet och tidsutdräkt. Kostnaderna för fullgörandet av bolagsbeskattningen utreds i kapitel 5. Företagens fullgörandekostnader har bl.a. undersökts av

4 Sammanfattning 11 NUTEK och redovisats till ca 2 miljarder kr per år. EU-kommissionen har i en undersökning fördelat kostnaderna efter företagsstorlek och redovisar bl.a. att kostnaderna uppgår till drygt 30 % av betalda skatter för små och medelstora företag. Skattemyndighetens kostnader avseende anvisningar, blanketter, granskningsrutiner m.m. har beräknats till 1,9 miljarder kr. Till detta kan läggas ett kanske ännu större belopp för lagstiftningsarbete i kommittéer, departement och riksdag samt domstolars handläggning av mål i företagsbeskattningsärenden. Härutöver kan bolagsbeskattningen också bedömas medföra kostnader på flera miljarder kr i form av samhällsekonomiskt olönsamma investeringar, samhällsekonomiskt förlorad tid, rättsosäkerhet, uppluckring av skattemoral och kanske t.o.m. framkallande av kriminellt beteende. Bolagsskattens inverkan på kapitalägares avkastningskrav vid investeringsbeslut med utgångspunkt från traditionell teoribildning redovisas i kapitel 6. Enligt dessa teorier är bolagsskattens inverkan på avkastningskravet beroende av om eget kapital över huvud taget används vid finansiering av den marginella investeringen. Givet att de marginella investeringarna helt eller delvis finansieras med eget kapital innebär sänkt eller slopad bolagsskatt att utländska ägares bruttoavkastningskrav sjunker med åtföljande ökade investeringar i Sverige (förutsatt att utländska moderbolag inte beskattas för den svenska verksamheten, vilket inte heller sker i de flesta länder). I vissa fall kan dock effekten av en borttagen bolagsskatt vara att skattebas förflyttas från Sverige till utlandet. Det är inte möjligt att förutse andra länders reaktioner på en ensidig svensk åtgärd. Motåtgärder skulle kanske kunna medföra att avkastningskravet faktiskt höjs trots att bolagsskatten i Sverige tas bort och att skattebas exporteras till andra länder av den anledningen. I kapitel 7 breddas analysen till att behandla samhällsekonomiska effekter av bolagsskatten. Det visar sig att det grundläggande antagandet för teorimodellen för den öppna ekonomin på empiriska grunder kan ifrågasättas. Sparande och investeringar är i praktiken inte frikopplade från varandra. Beskattningen av svenska ägare får därmed större betydelse för kapitalstockens storlek än vad den strikt teoretiska varianten av den öppna ekonomimodellen indikerar. Förklaringen till detta ligger bl.a. i s.k. home bias, dvs. att investerare föredrar placeringsalternativ inom det egna landet. Detta är väl belagt i en rad empiriska studier. En bidragande förklaring är också att det i praktiken inte finns perfekt och fullständig information för

5 12 Sammanfattning alla investerare i synnerhet inte utländska beträffande tillgängliga investeringsmöjligheter. Analysen av de samhällsekonomiska effekterna av slopad bolagsskatt indikerar alltså att utländska aktörer torde bli mycket intresserade av att investera i Sverige, oberoende av hur en reform av det här slaget kombineras med andra svenska finanspolitiska åtgärder. På kort sikt kan förekomsten av agglomeration, dvs. etableringar inom samma område (kluster), och etableringskostnader som tagits i andra länder utgöra trögheter som medför att anpassningen tar tid. För svenska aktörers del är effekten av slopad bolagsskatt i stor utsträckning beroende av vilka specifika svenska finanspolitiska åtgärder som åtföljer. Även svenskar kommer att investera och öka sitt ägande i bolag om reformen finansieras på andra sätt än med ägarskatter. Både svenska och utländska investeringar leder till höjda löner. Självklart innebär också slopandet av bolagsskatten mindre administration för bolagen vilket ger effektivitetsvinster och tenderar att göra företagandet mer attraktivt. Skulle reformen vara förenad med höjda skatter på svenska ägare är en av de främsta effekterna ett ökat utländskt ägande i befintliga storföretag. Även i den situationen stiger dock lönerna. En entydig slutsats är att de utländska aktörerna är vinnare på en reform där bolagsskatten slopas genom att den skatteexport som i dag belastar dem tas bort. Även svenska löntagare torde tjäna på slopad bolagsskatt. Detta gäller åtminstone om den sker i kombination med andra finanspolitiska åtgärder i form av ökade ägarskatter. Sker däremot de åtföljande finanspolitiska åtgärderna på annat sätt är det osäkert om ökade bruttolöner förmår uppväga de negativa effekterna av t.ex. skatteökningar och utgiftsminskningar som kan drabba löntagarna. Teorin indikerar också att frågan om svenska kapitalägare tjänar eller förlorar på reformen i stor utsträckning är en fråga om hur olika generationer påverkas. En intressant fråga blir i vilken omfattning en reform med slopad bolagsskatt behöver kombineras med andra finanspolitiska åtgärder, vilket bl.a. bestäms av vilka effekter som kan väntas av slopad bolagsskatt. Effekterna av slopad bolagsskatt analyseras närmare i kapitel 8, med utgångspunkt från tillgängliga empiriska studier av investeringsresponsen hos svenskar resp. utlänningar. Utifrån detta beräknas effekter för ägarstrukturer samt statsfinanserna. Även om utländska investerare inte är känsligare för förändringar i bolagsskatten än svenska, så innebär deras stora volym att effekterna på

6 Sammanfattning 13 den svenska ekonomin blir kraftiga när de blir mer intresserade av att investera i Sverige. De utländska investerarnas respons vid sänkt bolagsskatt medför alltså väsentligt högre påverkan på den svenska kapitalstocken än inhemska aktörers agerande. Det innebär att de totala investeringarna i små öppna ekonomier som den svenska påverkas kraftigt av sänkningar i bolagsskatten. Den genomförda analysen visar att en slopad bolagsskatt mycket väl kan vara självfinansierande på lång sikt. Det är därför inte säkert att några andra finanspolitiska åtgärder behöver vidtas. I synnerhet förefaller förutsättningarna för detta goda, när man i analysen beaktar förhållandena för små och medelstora respektive stora företag. Villkoret är att vinsterna och lönerna ökar tillräckligt för att skatter på ägare och löntagare skall kompensera skattebortfallet från bolagsskatten. På kort sikt gäller nästan alltid att de offentliga finanserna påverkas negativt av sänkta skatter. På längre sikt sker dock nya investeringar som innebär att lönesumman stiger. Eftersom beskattningen av arbetsinkomster är relativt sett hög, innebär en ökning i lönesumman också ett kraftigt tillskott till finansieringen av en reform av det här slaget. När både vinster och löner stiger, inte minst genom ökad sysselsättning, visar det sig att det är tillräckligt med en betydligt lägre elasticitet från utländska aktörers sida än vad tillgängliga empiriska studier pekar på för att en reform skall vara självfinansierande. När analysen sker utifrån bedömningen att små och medelstora företag är mer löneintensiva än stora företag, räcker det med ännu lägre elasticitet för att villkoret om bibehållen balans i statens budget ska vara uppfyllt. Detta resultat skall betraktas i förhållande till den allmänna insikten att elasticiteten normalt är högre på lång sikt och inte lägre. Om elasticiteten är högre än vad som är tillräckligt för bibehållen balans i statens finanser vilket de tillgängliga empiriska studierna pekar på innebär ett borttagande av bolagsskatten att utrymme skapas för att även andra skatter kan sänkas. En nödvändig förutsättning för analysen är dock att det är fråga om en isolerad sänkning av bolagsskatten i Sverige och att andra stater inte vidtar några motåtgärder när Sverige ensidigt slopar sin bolagsskatt. Skulle det vara så att andra länder sänker sin bolagsskattesats före Sverige kan man förvänta sig att effekterna av en sänkning av den svenska bolagsskatten vid en senare tidpunkt är mer modest.

7 14 Sammanfattning I kapitel 9 utreds eventuella problem med att slopa bolagsskatten. Dessa omfattar bl.a. möjligheten att spara med skattekrediter via bolag (sparbösseeffekt) samt frågan om omvandling från arbets- till kapitalinkomst. Redan i dag finns i skatteregelverket metoder för att hantera dessa frågor. Problemen bör därför vara hanterbara, även om spänningarna inom det befintliga systemet kan öka med slopad bolagsskatt. Mer osäkert är hur andra stater skulle reagera på en ensidig åtgärd från svensk sida. Med de regler som i dag tillämpas i gällande skatteavtal mellan Sverige och våra viktigaste handelspartners skulle effekterna av slopad bolagsskatt inte automatiskt neutraliseras. Inte heller tycks nu gällande s.k. CFC-regler i andra länder vara ett omedelbart hot. En bedömning av vilka förändringar i detta avseende som kan komma i framtiden är dock vansklig. Slutsatserna av analysen redovisas i kapitel 10. De traditionella samhällsekonomiska, juridiska och politiska argumenten för bolagsskatten bedöms vila på bräcklig grund. Skatten kan ses i ett sammanhang där den påverkar och påverkas av beskattningen av löner och utdelningar. Hur beskattningen slutligt fördelas mellan dessa baser incidensen är svårbedömt. På kort sikt pekar mycket på att kapitalägarna bär bolagsskatten medan det på längre sikt saknas skäl för att bolagsskatten över huvud taget skulle påverka fördelningen av produktionsresultatet mellan kapitalägare och löntagare. Analyserna av de ekonomiska effekterna av slopad bolagsskatt pekar på stora vinster för investeringar, statsfinanser m.m., enligt redovisningen i tidigare kapitel. Till viss del innebär ett slopande att Sverige förlorar den bolagsskatt som i dag tas ut på de vinster som tillfaller utlänningar. De obeskattade vinsterna kommer därför att delas ut utan (eller till låg beskattning) till utländska ägare som sedan beskattas i sina hemländer. Genom att Sverige inte tar någon skatt finns ingen svensk skatt att avräkna från skatten i mottagarlandet. Denna förlust av skatteinkomster för staten Sverige till förmån för mottagarlandet, synes dock vara mycket begränsad. Av länder med större ekonomisk betydelse för Sverige är det enbart USA som beskattar utdelning från svenska företag. EU-länder beskattar inte utdelningar från intressebolag i andra EU-länder. En effekt av att Sverige helt avskaffar bolagsskatten skulle kunna bli att svenska företag inte kan dra nytta av svenska skatteavtal. Detta skulle kunna bemötas genom att Sverige införde en mycket låg skatt. Risken att andra länder vidtar motåtgärder bedöms som liten,

8 Sammanfattning 15 bl.a. i ljuset av att klimatet och förståelsen för mycket låga bolagsskattesatser eller helt avskaffad bolagsbeskattning ökat på senare tid. Den helt avgörande frågan i samband med ett avskaffande av bolagsbeskattningen i Sverige är emellertid hur andra länder skulle reagera. Historiska erfarenheter visar att det är troligt att en kraftigt reducerad bolagsskatt i ett land ses som en aggressiv åtgärd i syfte att attrahera kapital från andra länder. I värsta fall kan därför andra stater införa särskilda regler som syftar till att bestraffa företag som investerar i Sverige. Ett borttagande av bolagsskatten i flera länder innebär dock att effekterna i termer av inflöde av utländskt kapital blir väsentligt mindre för ett enskilt land. Bidraget från utländska aktörer till kapitalbildningen i Sverige och därmed till finansieringen av en sådan reform via lönebeskattningen sjunker därmed, vilket ställer större krav på statsfinansiella åtgärder i form av minskade utgifter eller höjning av andra skatter. För ett land som kommer på efterkälken, dvs. blir ensamt kvar med hög bolagsskatt, är risken däremot stor att man hamnar i en relativt sett avsevärt sämre situation. Investeringsstimulansen till följd av inflöde av utländskt näringslivskapital uteblir då. Förutsatt att ovanstående problem kan hanteras, skulle i övrigt en borttagen bolagsskatt knappast ge några påtagliga negativa effekter som inte kan bemästras. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande.

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se #ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019

Läs mer

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Helsingborg 2017-02-07 Finansdepartementet Fi.registrator@regeringskansliet.se Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Remissvar från Företagarförbundet Fria Företagare 1. Allmänt om utgångspunkterna

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Lösningar i andra stater

Lösningar i andra stater Bilaga 1 Lösningar i andra stater Utredningarna har översiktligt undersökt hur utdelningar och kapitalvinster på andelar i dotterföretag m.m. beskattas i några andra stater, nämligen Belgien, Danmark,

Läs mer

Budgetpropositionen för 2018

Budgetpropositionen för 2018 Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med

Läs mer

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga David Seim Stockholms universitet 15 maj 2019 Motivering Arbetsgivaravgifter en grundläggande statlig inkomstkälla i OECD-länderna. T ex: Sverige beskattar

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Det behövs en ny skattereform!

Det behövs en ny skattereform! Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser

Läs mer

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM 140925 UPPDRAGET Främja företagande, investeringar och sysselsättning Förbättra den skattemässiga neutraliteten

Läs mer

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter

Läs mer

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Introduktionsföreläsning till skatterätten Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3.

Läs mer

EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING

EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING 1 KOPPLINGEN MELLAN HINDER & RÄTTFÄRDIGANDE HINDER

Läs mer

Edin, m.fl. (2005), Regeringens proposition 2004/05:1, 2005/06:40, och 2006/07:1. 2

Edin, m.fl. (2005), Regeringens proposition 2004/05:1, 2005/06:40, och 2006/07:1. 2 Sammanfattning År 2006 reformerades de svenska skattereglerna för utdelningar till delägare som är verksamma i betydande omfattning (nedan aktiva) i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Det infördes en

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

Förslag till förändrade 3:12-regler. Stefan Asklöf, Lina Thörn

Förslag till förändrade 3:12-regler. Stefan Asklöf, Lina Thörn Förslag till förändrade 3:12-regler Stefan Asklöf, Lina Thörn 2 Nuvarande 3:12-regler 3 Varför särskilda fördelningsregler för ägare av fåmansföretag? Vid skattereformen 1990 införs de s k 3:12-reglerna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett kan du använda när du begär avräkning av utländsk skatt eller så kan du fylla i uppgifterna på Övriga upplysningar på inkomstdeklaration 1. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier

Tessin Nordic AB Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Entreprenörsskatt Skattefrågor vid vissa investeringar i skuldebrev och okvalificerade aktier Konfidentiellt Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Skuldebrev 4 3 5 4 Kontrolluppgifter

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Vårda framgångsrika 3:12-regler

Vårda framgångsrika 3:12-regler Marginalskatterna Världens högsta marginalskatt på 60 % Genomsnitt OECD 42 % Redan vid låga inkomster (relativt OECD) För många betalar statlig inkomstskatt Dålig affär även för staten Kompetensförsörjning

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Byggstart Sverige Malmö den 2 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0138 (CNS) 10582/17 ADD 1 FISC 149 ECOFIN 572 IA 115 FÖRSLAG från: inkom den: 22 juni 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005

LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005 DATUM DIARIENUMMER 2005-04-04 20050081 TJÄNSTESTÄLLE/HANDLÄGGARE ERT DATUM ER REFERENS 2005-01-28 Fi2005/522 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet,

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2016/0337(CNS) 12.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor över förslaget

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Rapport Exitskatten

Rapport Exitskatten Rapport Exitskatten 218-2-27 Om undersökningen Bakgrund: Regeringen planerar att lägga fram ett förslag om beskattning av orealiserade vinster på kapitaltillgångar för personer som lämnar Sverige, en så

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1) 218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Vad händer med entreprenörsskatten? 3:12-utredningens förslag

Vad händer med entreprenörsskatten? 3:12-utredningens förslag Vad händer med entreprenörsskatten? 3:12-utredningens förslag Entreprenörsskatt 3:12-regler Utredningsförslag 3 november Omfattar 400 000 delägare i 300 000 företag med närmare 800 000 anställda Bakgrund

Läs mer

Stockholm Fi2017/02752/S1

Stockholm Fi2017/02752/S1 Registrator Finansdepartementet 103 33 Stockholm Fi2017/02752/S1 Nya skatteregler för företagssektorn (Finansdepartementet, Promemoria juni 2017) Remissvar från Nationalekonomiska institutionen, Uppsala

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) 7949/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 12 april 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: DRS 6 COMPET 156 ECOFIN 289 FISC 53 CODEC 461 Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen 21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande

Läs mer

Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm

Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/08/006 Er referens: Fi2017/02910/S3 1 (5) 2017-08-25 Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s3 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av direktiv

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet

Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet Slutbetänkande av Företagsskattekommittén Stockholm 2014 SOU 2014:40 Reservationer och särskilda yttranden SOU 2014:40 Särskilt yttrande av sakkunnige

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer