Klimp klimatarbete på hemmaplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimp klimatarbete på hemmaplan"

Transkript

1 Klimp klimatarbete på hemmaplan Naturvårdsverket och Linköpings kommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser.

2 TRYCK: Tabergs Tryckeri AB, 2008 PRODUKTION: Annelie Frick, Sandra Johansson, Gabriella Lönngren OMSLAGSBILD: Göran Billeson med flera Vill du veta mer? Titta in på

3 Innehåll Med målmedvetna steg mot ett hållbart klimat 4 BIOGAS 6 Allt fler har biogas i tanken Åtgärd 8. Mobil biogasmack Åtgärd 9. Distributionssystem Biogas Åtgärd 11. Anpassning av fordon till biogas Åtgärd 12. Produktion biogas FJÄRRVÄRME OCH ELBESPARING 8 Från avfall till energi Åtgärd 6. Förlustminskning genom spänningshöjning Åtgärd 1. Fjärrvärme Sturefors Åtgärd 2. Fjärrvärme Hjulsbro Åtgärd 22. Fjärrvärme Lambohov NÄRVÄRME OCH FJÄRRKYLA 10 VÄRME BLIR TILL KYLA Åtgärd 3. Närvärme Åtgärd 18. Från olja till flis Åtgärd 4. Fjärrkyla Linköpings centrum Växthuseffekt öken eller istid? 12 FOTO: GÖRAN BILLESON - 3 -

4 Med målmedvetna steg mot ett hållbart klimat Linköping har under den senaste tioårsperioden arbetat aktivt för att ställa om hela energisystemet så att det ska bli långsiktigt hållbart och inte påverka klimatet. Tre stora investeringsprogram för miljön har genomförts och ansökan till ett fjärde program har skickats till Naturvårdsverket. Totalt har 450 miljoner kronor satsats i Linköping på miljöåtgärder inom programmen. Av dessa kommer 105 miljoner från Naturvårdsverket. Närvärme med lokala biobränsleeldade panncentraler, samt fjärrkyla där överskottsvärme från avfallsförbränning används till att producera kyla. I investeringsprogrammet har en informations- och folkbildningsåtgärd funnits med, kallad TEMP (transport, energi, miljö, projekt). Projektet har dels haft informationsansvar för samtliga åtgärder som ingår i Klimp, dels ansvarat för att genomföra egna delprojekt. (Vill du veta mer om TEMP kan du enkelt vända på denna bok.) Stora investeringar har gjorts i utbyggnaden av fjärrvärme, närvärme och fjärrkyla samt energieffektiviseringar. Likaså bygger Linköping upp ett hållbart transportsystem med åtgärder för cykel- och kollektivtrafik och med resultat att allt fler fordon i regionen körs på biogas. I Linköping produceras idag mest fordonsgas i landet. I det senaste klimatinvesteringsprogrammet, det så kallade Klimp, har tre stora områden fått bidrag från Naturvårdsverket. Alla bygger på alternativa energikällor till olja och el samt energibesparingar: Biogas våg 2 vilket innefattar ökad produktion, uppbyggnad av ett system för transport av gasen med mobila gaslager på lastbil, samt ytterligare en biogasmack. Fjärrvärme har byggts ut ytterligare och minskade energiförluster har åstadkommits genom att höja spänningen på elnätet. Linköpings Klimp-program beviljades bidrag i december 2003, påbörjades 2004 och avslutades i december Den totala investeringen är 113 miljoner kronor, varav bidrag har getts med 24 miljoner kronor (21 procent). Tolv åtgärder samt en oberoende utvärdering har genomförts. Det är Rådet för investeringsstöd (RIS) som på regeringens uppdrag beviljar stöden. Naturvårdverket handlägger och granskar ärendena. Naturvårdsverket har till och med 2007 totalt i Sverige beviljat 1,5 miljarder kronor i bidrag till 95 olika klimatinvesteringsprogram. Dessutom har RIS beviljat 19 guldklimpar fördelade på 58 kommuner, sex kommunalförbund, fem landsting och tre företag över landets samtliga län. Guldklimpar är särskilt effektiva åtgärder som fått bidrag i program som i övrigt inte beviljats bidrag. Programmen omfattar totalt cirka 720 åtgärder och en investeringsvolym på 6,7 miljarder kronor. Förväntade miljöeffekter av samtliga investeringsprogram (Lip och Klimp) som genomförts är att utsläppen av växthusgaser ska minska med närmare 2 miljoner ton per år, vilket motsvarar knappt tre procent av utsläppen år I Naturvårdsverkets Miljöinvesteringsregister (MIR) kan du hitta mer information om de lokala investeringsprogrammen (Lip) och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp). Genom att klicka på en karta kan du se vilka program och åtgärder som finns i olika län. Du kan också söka efter ett specifikt program eller en grupp av åtgärder. MIR hittar du på webbadressen

5 Köttsoppa med klimp (4 portioner) Ingredienser: 300 g mört nötkött, av t.ex. rostbiff 2 burkar klar buljong 1 1/2 dl vin, rött eller vitt 6 dl skurna grönsaker, (t.ex. skivad purjo, frysta ärter, finstrimlade morötter, blekselleri) 1 dl hackad persilja Klimp: 2 msk smör eller margarin 5 msk vetemjöl 4 dl mjölk 1 ägg ½ tsk salt, vitpeppar ½ tsk stött kardemumma Gör så här: Skär köttet i små tärningar. Koka upp buljong, vatten och vin. Lägg i kött och de skurna grönsakerna och koka på svag värme tills köttet blir mört, cirka 3 5 minuter. Strö sedan persilja över. Klimp: Smält matfett i en kastrull på svag värme. Tillsätt mjöl, rör om väl och späd med mjölken. Koka upp under ständig omrörning och låt sedan den tjocka såsen sjuda under lock 3 minuter. Ta kastrullen från värmen. Tillsätt ägget och rör om kraftigt. Krydda med salt, peppar och kardemumma. Häll upp klimpen i en skål och ha den med i soppan

6 Biogas FOTO: TEKNISKA VERKENS ARKIVBILD Allt fler har biogas i tanken En Skoda Octavia som konverterats till biogasdrift. Svensk Biogas karaktäristiska biogasanläggning en bit utanför Linköping. FOTO: EVA ANKARBERG FOTON: TEKNISKA VERKENS ARKIVBILDER FOTO: ANNSOFIE BONDESSON I dag kör cirka fordon i regionen på biogas och biogas står för sex procent av drivmedelsförsäljningen i Linköping. Trenden är stadigt ökande och det är privatägda bilar som för närvarande ökar mest. Dessutom går samtliga innerstadsbussar och sopbilar i Linköping samt en stor del av taxiflottan på biogas. Unik helhetslösning Svensk Biogas AB arbetar i hela regionen för att öka användningen av biogas som drivmedel och har byggt upp en infrastruktur kring biogas med tankställen, ett mobilt transportsystem som försörjer dessa med gas och ökad gasproduktion. Ytterligare en viktig pusselbit har lagts av Stadspartner AB, som utvecklat teknik för ombyggnad av flera olika bilmodeller till biogasdrift. Helhetslösningen med en sammanhängande kedja från produktion till försäljning av biogas är unik i Europa. Alla delarna är nödvändiga för att hela kedjan ska fungera och sammantaget har åtgärdspaketet bidragit till en positiv boom för biogas. Investering, effektivisering och ny teknik Under de fyra år som Klimp-programmet pågått har produktionen av biogas ökat med närmare 60 procent. Detta tack vare investeringar, samt effektivisering och utveckling av befintlig teknik och befintliga processer. Ett mobilt lagersystem har byggts upp som transporterar en del av gasen till bland annat Örebro, Nyköping och Mjölby. I dag finns fem biogasmackar i Linköping som svarar upp mot den ökade efterfrågan. En av dessa Vallamacken har byggts med Klimp-bidrag. Dessutom har ett pilotprojekt genomförts, där flera bilmodeller, Skoda Octavia, Renault Kangoo och Citroën CS, byggts om från bensin- till biogasdrift. 55 bilar har byggts om helt till biogasdrift och i en tung lastbil har så kallad dual fuel -teknik prövats. Det innebär kombination av 80 procent gas och 20 procent diesel. Teknikerna har visat sig fungera väl och under nästa år går Stadspartner AB i Linköping vidare med målsättning att bygga om ytterligare 500 fordon tillsammans med samarbetspartners i Sverige. Mer biogas i regionen Arbetet för att öka användningen av biogas som drivmedel pågår i hela regionen. Planen har dels varit att bygga om bilar, dels att expandera med hjälp av mackar så att bilisterna kan köpa bilar och ha någonstans att tanka. För ett par år sedan sattes en mack upp i Norrköping, något senare sattes ytterligare en mack upp och i december 2006 invigdes en produktionsanläggning för biogas i Norrköping. Samma sak i Katrineholm, Örebro och Motala, där mackar sattes upp för ett par år sedan. Nu byggs produktionsanläggningar och dessutom håller reningsverken på att komma igång med biogasproduktion för fordonsdrift i de kommunerna. Linköping ser utbyggnaden av biogas som en regional angelägenhet och har systematiskt arbetat mot detta mål.

7 Åtgärd 8. Mobil biogasmack Svensk Biogas i Linköping AB Investeringsvolym: 3,9 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: 910 ton CO 2 /år En mobil biogasmack har byggts vid Vallarondellen i Linköping för att underlätta möjligheten att enkelt och smidigt kunna tanka biogas. Försäljningen har gått över förväntan. Nästan dubbelt så mycket biogas har sålts mot planerat och företaget planerar att bygga ut macken. Åtgärd 9. Distributionssystem Biogas Svensk Biogas i Linköping AB Investeringsvolym: 7,6 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Ett kostnadseffektivt och flexibelt distributionssystem har skapats som via gaslager på lastbil fraktar biogas från producenten i Linköping till kunder i bland annat Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Mjölby och Örebro. Hälften av produktionsökningen som skett de senaste åren fraktas i dag på detta sätt. Åtgärd 11. Anpassning av fordon till biogas Stadspartner AB Investeringsvolym: 3,6 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: 200 ton CO 2 /år Ett pilotprojekt där 55 bilar samt en tung lastbil byggts om från bensin- till biogasdrift. De bilmodeller som idag är godkända för biogasdrift är: Skoda Octavia, Renault Kangoo och Citroën CS. I lastbilen har dual fuel -teknik prövats (80 procent gas och 20 procent diesel). Åtgärd 12. Produktion biogas Svensk Biogas i Linköping AB Investeringsvolym: 9,4 mkr, varav 2,2 mkr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Genom effektivisering och förebyggande underhåll samt investeringar i befintlig anläggning har biogasproduktionen ökats med närmare 60 procent under de senaste fyra åren. Väl avvägd mängd och blandning av substrat vid rätt tidpunkt är en av hemligheterna bakom detta. FOTO: EVA ANKARBERG - 7 -

8 Fjärrvärme och elbesparing Tekniska Verkens kraftvärmeverk i centrala Linköping. FOTO: LINKÖPING KRAFTNÄT/HEJDLÖSA BILDER FOTON: ANNSOFI BONDESSON FOTON: ANNSOFI BONDESSON Från avfall till energi Linköping har sedan länge satsat stort på att producera el och fjärrvärme från avfallsförbränning. Avfall är till 85 procent en förnybar resurs och tack vare en omfattande rökgasrening är utsläppen från förbränningen små. Varmvatten värmer fastigheter Tekniska Verken tar emot avfall från en stor del av regionen och omvandlar detta till värme och el. Varmvattnet värmer i sin tur upp fastigheterna i Linköping med omnejd och idag står fjärrvärmen för mer än 90 procent av uppvärmningen i Linköpings tätort. Inom ramen för Klimp har fjärrvärme byggts ut i Sturefors, Hjulsbro och Lambohov. Effektivare distribution för lägre energiförluster För att åstadkomma lägre energiförluster vid transporten av el till kunderna har distributionen av el i Linköpings kraftnät effektiviserats. Istället för att bli värmeförluster i ledningarna kan mer el användas för belysning etcetera i fastigheterna. Den viktigaste delen av åtgärden har omfattat minutiös planering av logistik och information med ny datorteknik. Detta för att göra det så smidigt som möjligt för de närmare elabonnenter, såväl privatpersoner som företag, som omfattats av korta strömavbrott i samband med åtgärden. Resultatet är lyckat och kunderna nöjda. Naturvårdsverket lägger nu ut erfarenheterna på sin webbplats (Miljöinvesteringsregister, MIR) vilka kan tas tillvara av hela kraftnätsbranschen. Mätningar vid utbyggnad av fjärrvärmenätet. Det är viktigt att skarvarna blir täta

9 Åtgärd 6. Förlustminskning genom spänningshöjning Linköpings Kraftnät AB Investeringsvolym: 2,2 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Energibesparing: kwh/år Genom att öka spänningen från 10,3 kilovolt till 10,9 kilovolt på transformatorer i bolagets mellanspänningsnät har förlusterna på elnätet minskats med 1 GWh per år. Åtgärd 1. Fjärrvärme Sturefors Tekniska Verken i Linköping AB Investeringsvolym: 15,3 mkr, varav 1,95 mkr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Fjärrvärme har byggts ut i Sturefors till 140 småhus och fem större fastigheter. Fjärrvärmen försörjs av ett biobränsleeldad, mobil panncentral inom ramen för åtgärd 3 (Närvärme). Åtgärd 2. Fjärrvärme Hjulsbro Tekniska Verken i Linköping AB Investeringsvolym: 18,9 mkr, varav 2,7 mkr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Fjärrvärme har byggts ut i Hjulsbro till 290 småhus, vilka försörjs genom utbyggd fjärrvärmeledning från centrala Linköping. Åtgärd 22. Fjärrvärme Lambohov Tekniska Verken i Linköping AB Investeringsvolym: 7,2 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Fjärrvärme har byggts ut i Lambohov till 180 småhus och åtta nybyggda mindre flerbostadshus, vilka försörjs genom utbyggd fjärrvärmeledning från centrala Linköping. FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN - 9 -

10 Närvärme och fjärrkyla En flispanna med ett lite oväntat utseende anländer till Jansson Entreprenad AB. FOTO: MICROSOFT CLIPART Värme blir till kyla Här inne pågår Lunnevads pelletsförbränning. FOTO: ANNSOFIE BONDESSON FOTO: TEKNISKA VERKENS ARKIVBILD Av namnen att döma kan närvärme och fjärrkyla tyckas vara två helt motsatta fenomen. Men så är det inte. Båda investeringarna innebär att energi produceras på ett klimatsnålt sätt. Vid så kallad närvärme används biobränsle för att värma upp fastigheter. Fjärrkyla innebär att den överskottsvärme som uppstår vid avfallseldning, sommartid tas tillvara och används till att producera kyla för att kyla ned fastigheter. Lokala biobränsleanläggningar på plats I områden där fjärrvärme inte är något alternativ har Klimp bidragit till investeringar i närvärme. Flera lokala biobränsleanläggningar har byggts, vilka försörjer en eller flera fastigheter med värme från träpellets eller träflis, bland annat vid Lunnevads folkhögskola och i Sturefors via Tekniska Verken, samt i Malmskogen via Jansson Entreprenad. Pannan i Malmskogen är inköpt från Finland. Den har en fasad i form av ett litet rött hus och försörjs av återvunnet trämaterial från rivningsobjekt som sorteras och flisas Denna åtgärd har även inneburit minskat antal transporter, eftersom flisningen av träbränslet sker på den plats där flispannan står. Öppet hus planeras så snart pannan har blivit lite varm i kläderna. Nya och gamla kunder Fjärrkyla har byggts ut till Universitetssjukhuset och till Linköpings centrala delar. Kylan kommer från bland annat så kallade absorptionskylmaskiner som drivs av fjärrvärmen som det sommartid finns överskott av. Fastigheter som redan var anslutna till fjärrkyla, men där kylan tidigare producerades med hjälp av eldrivna kylmaskiner, har nu ersatts med spillvärmedriven absorptionskyla. Dessutom har nya kunder anslutit sig till den miljövänliga fjärrkylan.

11 Åtgärd 3. Närvärme Tekniska Verken i Linköping AB Investeringsvolym: 4,6 mkr, varav kr i Klimp-bidrag Koldioxidminskning: ton CO 2 /år Två större pelletspannor har byggts. En på Lunnevads folkhögskola i Sjögestad och en som försörjer ett närvärmenät i Sturefors (se åtgärd 1). Dessa båda pannor försörjer närområdet med värme och har ersatt tidigare olja/el med biobränsle. Åtgärd 18. Från olja till flis Jansson Entreprenad AB Investeringsvolym: 1,9 mkr, varav kronor i Klimp-bidrag Energibesparing: kwh/år Koldioxidminskning: 280 ton CO 2 /år Flisuppvärmning har ersatt eldningsolja i kontors- och industrifastigheter i Malmskogen. En flispanna från Finland har inköpts och eldas med återvunnet trämaterial från rivningsobjekt som sorteras och flisas på plats. Åtgärd 4. Fjärrkyla Linköpings centrum Tekniska Verken i Linköping AB Investeringsvolym: 42,3 mkr, varav 4,2 mkr i Klimp-bidrag Energibesparing: kwh/år Koldioxidminskning: 980 ton CO 2 /år Åtgärden har omfattat installation av fjärrvärmedriven absorptions kylmaskin samt utbyggnad av matarledning till befintligt fjärrkylnät i centrum. Nya kylkunder har anslutits på vägen. FOTO: MICROSOFT CLIPART

12 Växthuseffekt FOTO: PHOTOS.COM Växthuseffekten är ett naturligt fenomen. En del av solens energi stannar kvar i atmosfären tack vare olika gaser som reflekterar värme tillbaka mot jordytan. Koldioxid och vattenånga är de viktigaste naturliga växthusgaserna. De fungerar som ett duntäcke som släpper igenom en del värme, men håller kvar tillräckligt mycket för att det ska bli lagom varmt. Utan växthuseffekt skulle mer värme stråla ut i rymden och jordens medeltemperatur skulle vara -18 grader. I dag är den behagliga +15 grader. Mänsklig aktivitet förstärker växthuseffekten Klimatförändringar är inget nytt. Jorden har under sin långa historia genomgått mycket stora klimatförändringar. Problemet nu är att den naturliga växthuseffekten förstärks genom mänsklig aktivitet, främst genom allt högre halt av koldioxid i atmosfären. Till största delen beror ökningen på utsläpp från förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Men sättet varpå vi brukar åkrar, skog och annan mark påverkar också luftens koldioxidinnehåll. När halten av växthusgaser ökar stiger jordens medeltemperatur. Idag är nästan alla klimatforskare eniga om att detta kommer att ge stora effekter. Varma trakter kan få det ännu varmare, kalla kallare och regniga ännu regnigare. Ovädren kan också komma att bli intensivare. Några forskare hävdar att Golfströmmen kommer att försvagas. I så fall skulle Sverige få det betydligt kallare. Men ingen vet säkert. Samband mellan tillväxt och utsläpp Det vi vet är att det mest effektiva sättet att minska klimatförändringen är att minska förbränningen av fossila bränslen. Vi vet också att det historiskt funnits ett samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av fossila bränslen. Sambandet mellan tillväxt och koldioxidutsläpp måste brytas. Det ställer stora krav på ny teknik inom energi- och transportsektorn; tekniska lösningar som både är energieffektiva och baseras på förnyelsebara energikällor. Minskad klimatpåverkan ställer också krav på förändrad livsstil av oss som bor i den industrialiserade delen av världen. Vår boendestandard, våra resvanor och våra konsumtionsvanor bidrar i stor utsträckning till stigande halter av koldioxid i atmosfären. Trots internationella avtal om begränsningar ökar fortfarande utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser år från år över världen. I Sverige kan vi dock se en minskning framförallt på energisidan (uppvärmning av fastigheter). De närmaste decennierna är avgörande IPCC, FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, presenterade under 2007 sin fjärde rapport om klimatets förändring. Några av de slutsatser som redovisades är: Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Ökande halter av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären kommer att leda till en fortsatt uppvärmning. Fortsatta utsläpp av växthusgaser leder med stor sannolikhet till en fortsatt uppvärmning under 2000-talet som är större än den vi upplevt under 1900-talet. Utsläppen av växthusgaser har ökat med 70 procent sedan Utan nya styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp och hållbar utveckling kommer utsläppen de närmaste decennierna att öka avsevärt. Vilka ansträngningar som görs för minskade utsläpp under de närmaste 2 3 decennierna avgör i stor utsträckning den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. Läs mer om växthuseffekten på Naturvårdsverkets webbplats:

13 öken eller istid? FOTO: PHOTOS.COM, FOTOMONTAGE: SANDRA JOHANSSON

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå 2006-2010

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå 2006-2010 En bit på vägen Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå 2006-2010 1 2 Fyraårigt klimatprogram avslutat i Luleå Under fyra år har ett klimatprogram genomförts i samverkan mellan Luleå kommun,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Grekisk Afton. Norsen, med Lasse Liemola och Kimon Papadopoulus

Grekisk Afton. Norsen, med Lasse Liemola och Kimon Papadopoulus Grekisk Afton Norsen, 16.2 2011 med Lasse Liemola och Kimon Papadopoulus Innehållsförteckning Moussaka...3 Bechamel -sås...5 Tzatziki...6 Grekisk sallad...7 Souzoukakia...8 Grekisk lammlägg à la Kimon...9

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Traditionell Hjortkväll

Traditionell Hjortkväll Traditionell Hjortkväll Lönkan, 20.1 2010 Innehållsförteckning Stekta Leverstrimlor i Madeira...3 Viltfärs...4 Hjorthjärta med färs...5 Sötsur lever...6 Malet köttsås på vilt...7 Stekt njure i madeirasås...8

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN

ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Meny. Dryck: Cordon Negro. Kronärtskockor med holländsk sås Dryck: Mátra Hill (Chardonay)

Meny. Dryck: Cordon Negro. Kronärtskockor med holländsk sås Dryck: Mátra Hill (Chardonay) Meny Aperitif Förrätt Varmrätt Efterrätt Kaffe: Mumsbitar Dryck: Cordon Negro Kronärtskockor med holländsk sås Dryck: Mátra Hill (Chardonay) Zucchinipiccata med paprikaris Bröd med tomat och timjan Dryck:

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Recept MATGLÄDJE I KONSUMHUSET. 28 oktober Vilt/Höstbuffé med Matmästare Sander Johansson. Arrangör:

Recept MATGLÄDJE I KONSUMHUSET. 28 oktober Vilt/Höstbuffé med Matmästare Sander Johansson. Arrangör: Recept MATGLÄDJE I KONSUMHUSET 28 oktober 2009 Vilt/Höstbuffé med Matmästare Sander Johansson Arrangör: Konsumentföreningen Norrort Optimusvägen 21 194 34 Upplands Väsby www.kf.se/norrort Carpaccio på

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Sunt och gott hela veckan

Sunt och gott hela veckan 1 Sunt och gott hela veckan MÅNDAG Fiskpinnar i tunnbrödrulle 400 gram fiskpinnar 100 gram salladskål 200 gram morötter i stavar 250 gram cocktailtomater i halvor 150 gram gurka i stavar 2 dl matlagningsyoghurt,

Läs mer

Risotto med Parmesan. Krämig svamprisotto. Till 8 personer behövs:

Risotto med Parmesan. Krämig svamprisotto. Till 8 personer behövs: Risotto med Parmesan 1 finhackad lök 4 matskedar olivolja 2 hela vitlökar 200 gr risottoris 1 glas vitt vin buljong 1 näve färsk timjan 100 gr smör 2 nävar riven parmesan Sätt in vitlökarna i ugnen ca

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Ingredienser. Gör så här

Ingredienser. Gör så här Banan- och currysoppa 10 g lök 20 g purjolök 1 msk solrosolja 100 g (ca 1 st) banan 30 g ananas på burk 100 ml köttbuljong 50 g (ca 1 st) potatis 10 g (1 msk) mandlar 2 msk mellangrädde salt, curry, vitpeppar

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ Recept 104-110 150 RECEPT FRÅN NESTLÉ 1 CHILI SIN CARNE 1 paket Hälsans Kök Färs 1 burk krossade tomater 1 hackad lök 2 tärnade paprikor 1 burk kidneybönor Olivolja 2 tsk chilipulver 1 tsk paprikapulver

Läs mer

Paolos spaghetti med basilika och rimmat fläsk. vecka 12

Paolos spaghetti med basilika och rimmat fläsk. vecka 12 Paolos spaghetti med basilika och rimmat fläsk vecka 12 familj Paolos spaghetti med basilika och rimmat fläsk cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3133 kj/751 kcal. Protein 28,9 g. Fett 45,3

Läs mer

Mårten Gås mm. Steinerskolan, 11.11.2015. med Hencca Vilén och Anders Mattas

Mårten Gås mm. Steinerskolan, 11.11.2015. med Hencca Vilén och Anders Mattas Mårten Gås mm. Steinerskolan, 11.11.2015 med Hencca Vilén och Anders Mattas Innehållsförteckning Stekt Gås med gräddsås och äppelhalvor...3 Gräddsås...4 Rödkål...5 Rösti potatis...6 Flygande Jakob...7

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

familj Kassler med mos och ärtor Fisk- och räkgryta med saffran Fläskfärs i kokosmjölk

familj Kassler med mos och ärtor Fisk- och räkgryta med saffran Fläskfärs i kokosmjölk a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 48 a Kassler med mos och ärtor b Fisk- och räkgryta med saffran c Fläskfärs

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Klimatinvesteringsprogram 2006 2010 Slutrapport och slutlig utbetalning av bidrag

Klimatinvesteringsprogram 2006 2010 Slutrapport och slutlig utbetalning av bidrag Kommunstyrelsen 2010 12 06 234 568 Plan och tillväxtutskottet 2010 11 22 108 226 Dnr 10.669 193 decks18 Klimatinvesteringsprogram 2006 2010 Slutrapport och slutlig utbetalning av bidrag Bilaga: En bit

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

En Lättare Vecka v.17

En Lättare Vecka v.17 v.17 MÅNDAG Kålpudding TISDAG Kycklinggryta med röd curry ONSDAG Fransk vitlöksfisk TORSDAG Ärtsoppa med morot & timjan FREDAG Vinskinka med pressad potatis LÖRDAG Bittens kycklingfile SÖNDAG Honungslax

Läs mer

Husmanskost Lönkan,

Husmanskost Lönkan, Husmanskost Lönkan, 16.1 2013 Innehållsförteckning Potatismos... 3 Köttbullar... 4 Stekt strömming... 5 Janzons frestelse... 6 Pyttipanna... 7 Syskonkorvsoppa... 8 Lönkan, Husmanskost, 16.1 2013 Sida 2/9

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram

Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram 2012-06-28 Slutredovisning av Regionalt klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2008 2012 Regionförbundet har nu, tillsammans med länets åtgärdsägare, genomfört det regionala klimatinvesteringsprogrammet för

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37 Pasta rosso med kyckling och zucchini vecka 37 familj Pasta rosso med kyckling och zucchini cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2105 kj/ 505 kcal. Protein 44,0 g. Fett 11,3 g. Kolhydrater 52,7

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

familj Risonirisotto med champinjoner Kassler med mos och ärtor Fläskfärs i kokosmjölk

familj Risonirisotto med champinjoner Kassler med mos och ärtor Fläskfärs i kokosmjölk a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 48 a Risonirisotto med champinjoner b Kassler med mos och ärtor c Fläskfärs

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer