April Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "April 2014. Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande"

Transkript

1 April 2014 Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

2 1 Inledning GENOM DETTA principbeslut samlas de centrala politiska åtgärder som ingår i strategin för immateriella rättigheter, främjandet av affärsverksamhet och företagande inom kreativa branscher samt det nationella formgivningsprogrammet till ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande för åren Genom principbeslutet stärks samarbetet och samspeltheten mellan politikområden i genomförandet av åtgärderna. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande syftar till att förbättra förutsättningarna för immateriella investeringar, utnyttjande av immateriellt kapital och kompetens i samband med immateriellt värdeskapande samt uppkomst och utveckling av innovationsbaserad affärsverksamhet i Finland. Syftet är också att stärka den ekonomiska grunden för produktion av kultur och därigenom säkerställa att nationens andliga kapital upprätthålls och förnyas. Samhällsekonomins konkurrenskraft baserar sig i ökande grad på företags och individers kompetens och det därigenom skapade höga mervärdet i varu- och tjänsteproduktionens internationella värdekedja. Anpassningen till den pågående djupa utveckling som ändrar samhället och de ekonomiska strukturerna och utnyttjandet av utvecklingen förutsätter en mångsidig helhet av åtgärder för att utveckla de immateriella tillgångarna och de därmed sammanhängande rättigheterna och den kreativa kompetensen. I regeringsprogrammet ingår också många mål och åtgärder som syftar till att utveckla affärsverksamheten och företagandet inom kreativa branscher. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat utvecklingsriktlinjer för genomförande av dessa mål och åtgärder 2. I regeringsprogrammet överenskoms dessutom att nationella formgivningsprogrammet ses över. Förslaget till nationellt formgivningsprogram, Formge Finland 3, som bereddes under ledning av arbets- och näringsministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, offentliggjordes i mars Programmet har som mål att skapa ny tillväxt genom att öka användningen av design både i näringslivet och inom den offentliga sektorn. Genom utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande styrs tjänstemannaarbetet inom ramen för de berörda förvaltningsområdenas budgetar. Det reserveras tillräckligt med anslag för de utredningar och forskningsprogram som ingår i programmet. Ur detta utvecklingsprogram har uteslutits konst- och konstnärspolitik och audiovisuell politik samt strategi- och åtgärdsdokument som hänför sig till dessa. Ministerierna samarbetar inom dessa politikområden Beslut om strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) 1 fattades genom statsrådets principbeslut I regeringsprogrammet 2011 beslutades att genomförandet av IPR-strategin fortsätter och att man förnyar åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden

3 2 Immateriellt värdeskapande i en omvärld som förändras 2.1 En ökande del av produkternas värde uppstår genom immateriellt värdeskapande I FÖRETAGENS verksamhet har varuproduktionen länge utgjort kärnområdet för värdeskapandet. Med tanke på det ekonomiska värde som uppkommer i samband med företagsverksamhet håller tillverkningens och hopsättningens betydelse emellertid på att minska. En ökande del av produkternas förädlingsvärde uppstår genom verksamhet som utnyttjar immateriellt kapital, såsom forskning och produktutveckling, planering, design, marknadsföring, distribution och olika tjänster. Det är allt lättare att decentralisera dessa verksamheter, på samma sätt som tillverkningen, geografiskt och skaffa dessa i form av olika tjänster utanför företaget. Även tjänsternas andel av produkternas förädlingsvärde ökar. En observation i forskningen kring investeringar i och tillvaratagande av immateriellt kapital i företag är att en framgångsrik exploatering och ledning av dessa kapitalresurser kan höja företags produktivitet och värde och producera positiva externa effekter. På samma sätt har en sådan uppfattning stärkts att den ekonomiska tillväxten allt mer sker genom immateriella investeringar och kompetens att utnyttja dem. Med tanke på samhällsekonomin är det väsentligt att observera att även om den industriella tillverkningen med hjälp av olika immateriella investeringar överförs till ställen utanför landets gränser, återförs en stor del av produktionens mervärde genom s.k. överföringsprissättning (priser som betalas för handeln mellan samma företags enheter i olika länder) till det land där planeringen, produktutvecklingen och övriga verksamheter som kraftigt stöder sig på immateriella investeringar är placerade. 2.2 Förutsättningarna för immateriellt värdeskapande måste stärkas Betydelsen av immateriella produktionsfaktorer i samhällsekonomin är oftast desto större ju mer utvecklad samhällsekonomi det är fråga om. Exempelvis de nordiska länderna och Förenta staterna placerar sig högt i internationella jämförelser över immateriella investeringar. I forskningen kring nationalräkenskaper och tillväxtfaktorer vinner ett sådant perspektiv terräng att satsningar i verksamheter för att öka och tillvarata immateriellt kapital anses vara investeringar i immateriellt kapital i stället för kostnader. I en sådan granskning är i utvecklade länder företagens andel av immateriella investeringar redan i samma storleksklass som de materiella investeringarna eller till och med större. 4 Å andra sidan satsar till exempel BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) i ökande grad på sådana strategier för innovationer och immateriella tillgångar som syftar till högre förädlingsvärde och mervärde. VÄRDESKAPNING SOM baserar sig på ökning och utnyttjande av immateriellt kapital kräver gynnsamma förhållanden för företagsverksamhet och mångsidig kompetens. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande stärker förutsättningarna för värdeskapande, i synnerhet när det gäller immateriella rättigheter, den kreativa ekonomins funktion och designkompetens. Immateriellt värdeskapande baserar sig utöver utnyttjande av forsknings- och innovationsverksamhet i ökande grad också på insamling, analysering och smart kombinering av omfattande informationsmaterial. Nya möjligheter för immateriellt värdeskapande erbjuds genom att offentliga dataarkiv öppnas och genom öppen vetenskap. Inom utbildning stärks grunden för immateriellt värdeskapande genom öppna webbkurser avsedda för stora grupper, som globalt sett blir allt vanligare. Inom fältet för immateriella rättigheter har upphovsrätten en kontinuerligt ökande roll till exempel 4 Se t.ex. 3:e avnsittet, boxen på sid i affärsverksamheten kring program och spel. Finland har goda möjligheter att bli en 4 5

4 av sysselsättningen. Motsvarande siffror för Finland var 38 % och 30 %. De branscher som effektivt utnyttjar immateriella rättigheter är mer betydande exportbranscher än andra och deras lönenivå är högre. I Finland uppskattades värdet av affärsverksamhet som baserar sig på upphovsrättigheter vara 25 miljarder euro år Det mervärde som den upphovsrättsbaserade affärsverksamheten producerade, 7 miljarder euro, motsvarade 4,7 % nationalprodukten. Vår bytesbalans för tillvaratagande av immateriella rättigheter (royaltyer och licensavgifter) visade åren ett överskott på drygt en miljard euro. Immateriellt värdeskapande är en nationell framgångsfaktor. Det är viktigt hur kompetensbaserad tillväxt skaps och hur en så stor del som möjligt av värdeskapandet inom helheten av produkter och tjänster kan uppnås genom åtgärder som styrs i Finland eller via Finland. Som ett led i den finländska politik som syftar till kompetensbaserad tillväxt måste man på ett mångsidigt sätt vinnlägga sig om förutsättningarna för tillvaratagande av immateriella investeringar och immateriellt kapital. global föregångare när det gäller öppen kunskap, utnyttjande av stora datamassor och modern utbildning. Digitaliseringen, ett allt större utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i samhället effektiviserar verksamheter, minskar deras platsbundenhet och ställer nya verktyg och arbetsmetoder till buds. Digitaliseringen gör det lättare att öka innovationsverksamheten och sprida innovationer, men utmanar också affärsmodeller som baserar sig på skydd för immateriella rättigheter, i och med att det är så lätt att kopiera verk och även varor. På grund av digitalisering har det ekonomiska värdet av information som samlats om personer till exempel inom sociala mediers tjänster och samtidigt betydelsen av skydd för personuppgifter ökat avsevärt. 5 Exempel på värdeskapning placerad i Finland, där immateriellt värde erbjuds fjärran med hjälp av digitalisering, är exempelvis digitala spel och distansservice på investeringsvaror. Kreativitetens betydelse i värdeskapningen ökar. Verksamhetsförutsättningarna för kreativ ekonomi kan förbättras genom att man säkerställer kreativa individers funktionsförmåga och stärker den frivilliga sociala sammanhållningen samt nätverksbildningen. De ekonomiska värdena kopplas i ökande grad till etiska värderingar och globala megatrender, såsom digitalisering, upplevelserikedom, ansvarsfull och hållbar utveckling. Dessa trender är sammanflätade och erbjuder möjligheter att ta vara på kreativitet och kreativ kompetens i affärsverksamhet. Även välbefinnande i arbetet, livskvalitet och jämlikhet blir konkurrensfaktorer inom immateriellt värdeskapande. Den ekonomiska betydelsen av immateriellt värdeskapande kan granskas ur perspektivet för tillvaratagandet av immateriella rättigheter, i synnerhet patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrättigheter. Enligt en uppskattning 6 som EU:s varumärkesbyrå och patentverk publicerade år 2013 producerade de industri- och upphovsrättsdominerade (s.k. IPR-intensiva) branscherna 39 % av EU:s bruttonationalprodukt och 26 % 5 Mikko Huuskonen: The Gap: ICT-revolution s Challenges to Legal Institutions, European Commission, DG CoONNECT

5 3 Åtgärdshelheter inom immateriellt värdeskapande 3.1 Immateriella rättigheter BESLUT OM strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) fattades genom statsrådets principbeslut I det regeringsprogram som utarbetades 2011 I fokus för den kreativa ekonomin finns kreativa individer vars verksamhet skapar innovationer, t.ex. nya sätt att agera, servicekoncept, nya produkter och tjänster samt varumärken. Kreativiteten hör då inte hemma enbart i de kreativa näringarna, eftersom innovationsfrämjande kreativitet förekommer inom alla möjliga organisationer. Det är viktigt med forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i olika organisationer, men kreativa lösningar uppstår via olika utomorganisatoriska samarbetsformer och kontaktytor mellan olika sektorer. Affärsverksamhet som utgår från kreativ kompetens och kreativa branscher kan ur perspektivet för utveckling av företagsverksamheten delas in i tre grupper: konstaterades ett behov att förnya åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden. Den målbild som presenterades i strategin år 2009 konstaterades vid granskningen av strategins genomförande fortfarande vara ändamålsenlig, och man förbin- MEDIER TJÄNSTER KONST OCH KULTUR der sig till strategins allmänna mål även framöver. De uppdaterade åtgärderna ingår i detta principbeslut av statsrådet. Digital ekosystem. Kopierbara produkter. Internationell affärsverksamhet. Sektorsövergripande affärsverksamhet. Från lokal till internationell. Lokala och regionala ekosystem för kreativa branscher. Regionalekonomiska effekter. Immateriella rättigheter uppstår i olika slags kreativa arbeten som skapar nytt, såsom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet för strategin för immateriella rättigheter betonar stärkt hantering och kommersiell Publikationsverksamhet, musik, radio, television, böcker, tidningar, audiovisuella sektorn, spelindustrin. Design, arkitektur, mode, kläddesign, reklam, marknadskommunikation, kulturella må bra-produkter, kreativa metoder i arbetslivet. Festivaler, evenemang, föreställande konst, gallerier, museer, bildkonst och annan visuell konst, hantverk och konstindustri. exploatering av immateriella rättigheter, beredskap för ändringar i det europeiska systemet för industriella rättigheter, samt modernisering av lagstiftningen och beskattningen. I genomförandet av strategin är det viktigt att beakta förändringar i omvärlden och internationalisering inom näringslivet. Produkter och tjänster skyddas allt oftare av olika immateriella rättigheter, som till exempel patent, mönsterskydd och upphovsrätt. Rättigheterna smälter ofta samman och i skyddandet av innovationer är det viktigt att beakta den ömsesidiga växelverkan mellan olika former av skydd. 3.2 Kreativ ekonomi DEN KREATIVA ekonomin utgörs av de individer och företag som i form av produkter och tjänster erbjuder sin kundkrets kompetens i anslutning till kreativitet eller upphovsrättigheter. Kunderna kan vara konsumenter, företag, tredje sektorn och offentliga aktörer. Gruppen medier omfattar kopierbara produkter vars distributionskanaler till största delen finns i en digital miljö. Affärsverksamheten i dessa företag är delvis internationell eller tillväxtföretagsverksamhet som är beroende av den internationella konkurrensen. Gruppen tjänster omfattar utnyttjande av kreativ kompetens inom andra branscher. Serviceaffärsverksamhetens betydelse finns i det mervärde den medför för kunden och i ökandet av konkurrenskraften. Konst och kultur omfattar i denna granskning affärsverksamhet som i första hand har en regionalekonomisk betydelse. Accentueringen av den kreativa ekonomins betydelse sammanhänger med omvälvningen i hela den ekonomiska produktionen. Utnyttjandet av de kreativa näringarnas kompetens, produkter och tjänster inom andra sektorer har blivit en viktig konkurrensfaktor. De traditionella produktionsfaktorerna (arbetskraft, kapital, produktionsmedel) och optimering av relationerna mellan dem garanterar inte längre ekonomisk konkurrenskraft. Vid sidan av 8 9

6 dem har bildats en fjärde produktionsfaktor, vars betydelse hela tiden verkar öka. Det är inte lätt att exakt definiera den, men den består av sådana immateriella faktorer som kunskap, kompetens, kreativitet, nätverk och betydelser. Ur företagens synvinkel är det viktigt att å ena sidan trygga företagets egen kompetens, å andra sidan förstå och utnyttja konsumenternas kulturella, emotionella och etiska behov och preferenser. Värdeskapningen i helheten av kreativ ekonomi kan också beskrivas genom att föra fram konst, kultur och kulturarv och därmed förknippad kompetens, dataarkiv, värderingar, historia och symboler som källor till nyskapande och som kreativ basverksamhet. Figur: Värdeskapning inom kreativ ekonomi 3.3 Design DESIGN UTGÖR en central del av det immateriella värdeskapandet och den kreativa kompetensen. I åtgärdsprogrammet för design betyder designkompetens förmåga att både formge och utnyttja design såväl i affärsverksamhet, inom den offentliga sektorn som även i större utsträckning i samhället. Designkompetens är en del av kompetenskapitalet som består av många faktorer. Med hjälp av designkompetens försöker företagen skapa värde för användarna och den offentliga sektorn skapa värde för medborgarna. Design är sällan i sig en avgörande konkurrensfaktor, men tillsammans med andra faktorer och utnyttjad på ett nytt sätt kan man skapa betydligt mycket värde genom design. Programmet Formge Finland har som mål att förbättra den nationella konkurrenskraften Industribranscher Exempel: elektronik-, livsmedels-, metallindustrin Kultturella branscher Exempel: film, bildkonst, musik, kommunikation Servicebranscher: Exempel: handel, turism, välbefinnande genom designkompetens och utnyttjande av den. I programmet granskas i vid omfattning konkurrenskraften, som anses bestå av både ekonomiska faktorer och allmänna faktorer som ökar välfärden. Sådana är företagens förmåga att klara sig i den hårdnande Kulturens infrastruktur kultur kulturarvet konst kreativt självuttryck krativ kompetens grundutbildning i konst informationsresurer värden historia symboler Formgivning: planeringstjänster, produkt- och tjänstedesign, 3D-modellering Reklam: marknadskommunikation, elekronisk marknadsföring Kommunikation och medier: trycksaler, digitala medier, animationer Programtjänster: program, e-lärande, e-handel, mobilapplikationer Utnyttjande av kreativ kompetens: lederskap, produkt- och tjänsteutveckling, välbefinnande i arbetet Immaterialla rättigheter Mervärde Konkurrenskraft globala konkurrensen samt fungerande och lättillgängliga offentliga tjänster. Design förenas tydligare än tidigare med användarorienterad innovationsverksamhet i företag och medborgarorienterad utveckling av samhället. Design erbjuder företag möjligheter att öka produktiviteten såväl som det värde som ingår i produkterna och tjänsterna, både inom traditionella och nya växande branscher. Användarorienterad design ökar företagens förmåga att skilja sig från konkurrenterna och därigenom också deras konkurrenskraft. Även inom den offentliga sektorn är det möjligt att förbättra användarnas upplevelse av servicen med hjälp av design och samtidigt kan man Kreativekonomi till och med minska kostnaderna för tjänster. Begreppet design har utvidgats från den traditionella betydelsen produktrelaterad och Utvecklingen av den kreativa ekonomin förutsätter samarbete mellan företag inom olika branscher samt mellan företag, kunder och den offentliga sektorn. I bakgrunden behövs omfattande förvaltningsövergripande samarbete mellan ministerier. Dessutom har samarbetet mellan förvaltningen och branschföreningarna en avgörande betydelse, för att man ska kunna åstadkomma effekter. Det är också ytterst viktigt med ett tätt samarbetande, industriell design till tjänster och andra immateriella faktorer. I åtgärdsprogrammet för design försöker man inte definiera design noggrant. Man vill förstå design som planering och genomförande som utgår från användarens behov och värderingar, att design är övergripande och tar hänsyn till användningsmiljön och iakttar principen om hållbarhet. Med hjälp av design kan man påskynda utvecklingsprocessen för nya produkter och tjänster. internationellt, nationellt och av regionala aktörer och företagare bestående nätverk

7 4 Åtgärderna i utvecklingsprogrammet 1. INVESTERINGAR I KOMPETENS Undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om hur man i Finland kan stärka IPR-utbildningen och forskningen, som internationellt är av hög klass och tillvaratar effektivt resurserna. I samband med det utreds behoven och möjligheterna att utveckla de yrkesrelaterade förutsättningarna för IPR-ombuden vid högskolor. Universitet och yrkeshögskolor samt fortbildnings- och vuxenutbildningsorganisationer utvecklar studievägar som siktar till sektorsövergripande studier, vilka svarar mot kompetensbehoven hos de nya företagsformerna inom kreativ ekonomi. Utbildningsstyrelsen fastställer designfostran i läroplanerna för grundskolan, gymnasiet och grundutbildningen i konst och ökar undervisningen i design i examina för yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning. Högskolorna stärker tvärvetenskapligheten i utbildningsprogrammen och fortbildningen för formgivning samt höjer andelen studier som ökar designkompetensen inom andra utbildningsprogram. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet utreder möjligheterna att starta ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i design inom tillväxtbranscher. Sådana är bland annat digital design och bioekonomi, smarta och människoorienterade miljöer samt välfärdstjänster. Undervisnings- och kulturministeriet utreder vilka åtgärder som behövs för att utveckla den inhemska och internationella arbetspraktiken för designstuderande och nyutexaminerade formgivare samt behoven att utveckla och ge extra finansiering för praktik och sysselsättning för utländska designstuderande. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utvecklar metoder för värdesättning av immateriella rättigheter och höjer kompetensen i fråga om värdesättning av immateriella rättigheter bland finansiärer. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bedömer behoven att revidera lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utreder möjligheterna till mer omfattande samarbete mellan universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut när det gäller att produktifiera IPR samt förutsättningar för en samordnad, mera klusterlik verksamhet för dessa licensieringsfunktioner. Undervisnings- och kulturministeriet bereder upphovsrättspolitiska riktlinjer med beaktande av förändringar som skett i omvärlden och statsrådets riktlinjer för immateriella rättigheter och innovationspolitik. Undervisnings- och kulturministeriet främjar kompetensen i avtalsverksamhet och licensiering i samarbete med olika aktörer. Arbets- och näringsministeriet inleder en utredning och utvecklingsbehoven för IPR-systemet utifrån förändringarna i omvärlden och den kritik som riktar sig till IPR-systemet. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet effektiviserar kommunikationen och koordineringen för att göra de samhällsmässiga och ekonomiska effekterna av immateriellt värdeskapande kända och för att öka effekterna. Genom samordnade aktiva åtgärder inom båda förvaltningsområdena utvecklas igenkännbarheten av kreativ ekonomi, design och immateriella tillgångar och tillväxteffekterna av dessa samt ökas kännedomen om det immateriella värdeskapandet betydelse för Finlands samhällsekonomi och konkurrenskraft. Genom aktiveringen säkerställs genomförandet av nationella och internationella projekt och en hög nivå på projekten. Tekes ökar designkompetensen i samband med innovationsverksamhet och ett omfattande utnyttjande av den med innovationsfinansiering. Undervisnings- och kulturministeriet höjer den offentliga sektorns designkompetens genom att med hjälp av utbildning fördjupa kännedomen om designutmaningar hos formgivare inom den offentliga sektorn och arbets- och näringsministeriet genom att uppmuntra aktörer inom den offentliga sektorn att dra nytta av designkompetens i utvecklingsarbetet. 3. UTVECKLING AV DE FINANSIELLA INSTRUMENTEN Arbets- och näringsministeriet, Tekes och undervisnings- och kulturministeriet inkluderar i sina program för strukturfondsperioden åtgärder för ny kreativ tillväxt, som genomgående främjar utnyttjandet av kreativ ekonomi inom olika branscher, i syfte att stärka konkurrenskraften. Genom projekten stöds rådgivningen och mentorskapet för företag inom kreativa branscher, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten samt de tjänster som ökar välfärden och mångsidigheten i de kreativa innehållen. 2. EFFEKTIVISERING AV UTNYTTJANDET AV IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Arbets- och näringsministeriet kartlägger i synnerhet nystartade företags behov av att skydda immateriella tillgångar, ur perspektivet för tillväxtförutsättningar och tillgång till finansiering. Man utvecklar handlingsmodellen Innovation Mill, där stora företag överlåter oanvänt IPR till SMF-företag för fortsatt förädling. En av fonderna inom fondprogrammet för nyetablerade företag, som Tekes startar år 2014, specialiserar sig på produktinvesteringar som görs i företag inom kreativa branscher. Fonden placerar sina medel för utveckling och produktion av enskilda produkter och tjänster, och får i gengäld royaltyer när dessa säljs. Handlingsmodellen säkerställer att användarrättigheter till nyttigheter som baserar sig på kreativ kompetens och andra immateriella rättigheter behålls hos de finländska producenterna. Avsikten är att få med privata placerare enligt samma principer som i övriga nya fonder hos Tekes. Arbets- och näringsministeriet utreder med Statistikcentralen möjligheterna att utveckla statistikföringen av immateriella rättigheter, i synnerhet när det gäller statistikföring av immateriellt kapital, export av tjänster och överföringsprissättning. Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet följer och utvecklar införandet av nya finansierings- och verksamhetsformer, såsom tankeverkstad (crowdsourcing), samproduktion (co-creation) och gräsrotsfinansiering (crowdfunding). Tekes utvecklar innovationsfinansieringen och innovationstjänsterna och gör olika möjligheter att anlita globalt verksamma marknadstjänster som styr företag att tillvarata sin kompetens genom olika immateriella rättigheter kända och tillgängliga för sina kunder. Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar rådgivningen och mentorskapet, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten i företag och andra sammanslutningar inom kreativt arbete och kreativa branscher

8 Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet säkerställer att det bildas en serviceväg mellan olika finansieringsformer samt produktutvecklings-, koncept- och pilotfinansiering för nystartade företag samt stärker kännedomen om nuvarande finansiella instrument. 5 Uppföljning av genomförandet 4. BESKATTNINGSFRÅGOR INOM IMMATERIELLT VÄRDESKAPANDE UTVECKLINGSPROGRAMMET GENOMFÖRS och följs upp enligt följande: Arbets- och näringsministeriet samlar information om den internationella utvecklingen i fråga om skatteincitament och erfarenheter av olika system och följer i synnerhet om finländska företag börjar överför funktioner kring utnyttjande av sina immateriella rättigheter till länder där det finns en mer sporrande utvecklingsmiljö för immateriella rättigheter än i Finland. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet inrättar en förvaltningsövergripande samordningsgrupp med centrala ministerier för att säkerställa att perspektivet för immateriellt värdeskapande beaktas i offentliga utvecklingsinsatser samt för att styra och följa upp genomförandet av principbeslutet Finansministeriet förbättrar anvisningarna och rådgivningen om överföringsprissättning. Vikt fästs i synnerhet vid utvecklingsarbetet i OECD. Arbetsgruppen för industriella rättigheter följer upp genomförandet av åtgärderna i IPR-strategin. Finansministeriet utreder behoven att uppdatera anvisningar om beskattning, för att säkerställa att näringsbeskattning tillämpas på självständig verksamhet inom kreativa näringar som inbegriper företagarrisk och ekonomiskt ansvar och att beskattning av personlig inkomst tillämpas på annan verksamhet. Arbets- och näringsministeriet inrättar med aktörer och intressentgrupper inom design handlingsmodellen Finnish Design Centre, som sammanför utvecklingsresurser, förbättrar matchningen mellan efterfrågan och utbud i fråga om företags designtjänster samt främjar informationen om finländsk design. 5. UTVECKLING AV REGLERINGEN Arbets- och näringsministeriet utreder vilka konsekvenser inrättandet av ett enhetligt europeiskt patentsystem och en enhetlig patentdomstol har för den finländska innovations- och näringsverksamheten och för kompetensbehoven. Arbets- och näringsministeriet bedömer utifrån resultaten av utredningen om Finland ska ansluta sig till det reformerade patentsystemet och förbereder sig på att det inrättas en lokal sektion för den enhetliga patentdomstolen i samband med marknadsdomstolen samt på att Patent- och registerstyrelsens intäkter minskar. Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt revideringen av EU:s varumärkesförordning och direktiv. Varumärkeslagen revideras utifrån ett betänkande av den ovan nämnda arbetsgruppen för EU-lagstiftning och varumärken som blev färdigt hösten Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt behandlingen av det i EU aktuella direktivförslaget som gäller förebyggande av missbruk av affärshemligheter och bereder de ändringar som direktivet förutsätter i den nationella lagstiftningen

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell Kolster. Kolster är en ledande expert på immaterialrätter i Finland. Från oss får du alla tjänster du behöver för att skydda, försvara och utnyttja uppfinningar, formgivning och varumärken. Kolster är

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter Utrikeshandel med tjänster, preliminära uppgifter Handeln med tjänster och den internationella produktionen inhämtade nästan 4 miljarder i intäkter till Finland år Överskottet i utrikeshandeln med tjänster

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter www.kolster.fi IPR-tjänster sedan 1874 Kolster Oy Ab är ett expertföretag med fokus på immaterialrättigheter (IPR, Intellectual Property Rights). Vår uppgift

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 2 1 Inledning Informations- och kommunikationstekniken spelar en allt större roll i medborgarnas och företagens

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR IMMATERI- ELLA RÄTTIGHETER

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR IMMATERI- ELLA RÄTTIGHETER Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN STRATEGI FÖR IMMATERI- ELLA RÄTTIGHETER Bakgrund Statsrådets principbeslut om en strategi för immateriella rättigheter har beretts vid arbets- och näringsministeriet

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Marjaana Aarnikka handelsråd arbets- och näringsministeriet närings- och innovationsavdelningen 8.11.2012 Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp trädde

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 22.7.2013 Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 1. Allmänt Tjänsten Elisa Kirja (nedan Innehållstjänsten) är avsedd för konsumentkunder. Dessa

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer