April Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "April 2014. Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande"

Transkript

1 April 2014 Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

2 1 Inledning GENOM DETTA principbeslut samlas de centrala politiska åtgärder som ingår i strategin för immateriella rättigheter, främjandet av affärsverksamhet och företagande inom kreativa branscher samt det nationella formgivningsprogrammet till ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande för åren Genom principbeslutet stärks samarbetet och samspeltheten mellan politikområden i genomförandet av åtgärderna. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande syftar till att förbättra förutsättningarna för immateriella investeringar, utnyttjande av immateriellt kapital och kompetens i samband med immateriellt värdeskapande samt uppkomst och utveckling av innovationsbaserad affärsverksamhet i Finland. Syftet är också att stärka den ekonomiska grunden för produktion av kultur och därigenom säkerställa att nationens andliga kapital upprätthålls och förnyas. Samhällsekonomins konkurrenskraft baserar sig i ökande grad på företags och individers kompetens och det därigenom skapade höga mervärdet i varu- och tjänsteproduktionens internationella värdekedja. Anpassningen till den pågående djupa utveckling som ändrar samhället och de ekonomiska strukturerna och utnyttjandet av utvecklingen förutsätter en mångsidig helhet av åtgärder för att utveckla de immateriella tillgångarna och de därmed sammanhängande rättigheterna och den kreativa kompetensen. I regeringsprogrammet ingår också många mål och åtgärder som syftar till att utveckla affärsverksamheten och företagandet inom kreativa branscher. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat utvecklingsriktlinjer för genomförande av dessa mål och åtgärder 2. I regeringsprogrammet överenskoms dessutom att nationella formgivningsprogrammet ses över. Förslaget till nationellt formgivningsprogram, Formge Finland 3, som bereddes under ledning av arbets- och näringsministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, offentliggjordes i mars Programmet har som mål att skapa ny tillväxt genom att öka användningen av design både i näringslivet och inom den offentliga sektorn. Genom utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande styrs tjänstemannaarbetet inom ramen för de berörda förvaltningsområdenas budgetar. Det reserveras tillräckligt med anslag för de utredningar och forskningsprogram som ingår i programmet. Ur detta utvecklingsprogram har uteslutits konst- och konstnärspolitik och audiovisuell politik samt strategi- och åtgärdsdokument som hänför sig till dessa. Ministerierna samarbetar inom dessa politikområden Beslut om strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) 1 fattades genom statsrådets principbeslut I regeringsprogrammet 2011 beslutades att genomförandet av IPR-strategin fortsätter och att man förnyar åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden

3 2 Immateriellt värdeskapande i en omvärld som förändras 2.1 En ökande del av produkternas värde uppstår genom immateriellt värdeskapande I FÖRETAGENS verksamhet har varuproduktionen länge utgjort kärnområdet för värdeskapandet. Med tanke på det ekonomiska värde som uppkommer i samband med företagsverksamhet håller tillverkningens och hopsättningens betydelse emellertid på att minska. En ökande del av produkternas förädlingsvärde uppstår genom verksamhet som utnyttjar immateriellt kapital, såsom forskning och produktutveckling, planering, design, marknadsföring, distribution och olika tjänster. Det är allt lättare att decentralisera dessa verksamheter, på samma sätt som tillverkningen, geografiskt och skaffa dessa i form av olika tjänster utanför företaget. Även tjänsternas andel av produkternas förädlingsvärde ökar. En observation i forskningen kring investeringar i och tillvaratagande av immateriellt kapital i företag är att en framgångsrik exploatering och ledning av dessa kapitalresurser kan höja företags produktivitet och värde och producera positiva externa effekter. På samma sätt har en sådan uppfattning stärkts att den ekonomiska tillväxten allt mer sker genom immateriella investeringar och kompetens att utnyttja dem. Med tanke på samhällsekonomin är det väsentligt att observera att även om den industriella tillverkningen med hjälp av olika immateriella investeringar överförs till ställen utanför landets gränser, återförs en stor del av produktionens mervärde genom s.k. överföringsprissättning (priser som betalas för handeln mellan samma företags enheter i olika länder) till det land där planeringen, produktutvecklingen och övriga verksamheter som kraftigt stöder sig på immateriella investeringar är placerade. 2.2 Förutsättningarna för immateriellt värdeskapande måste stärkas Betydelsen av immateriella produktionsfaktorer i samhällsekonomin är oftast desto större ju mer utvecklad samhällsekonomi det är fråga om. Exempelvis de nordiska länderna och Förenta staterna placerar sig högt i internationella jämförelser över immateriella investeringar. I forskningen kring nationalräkenskaper och tillväxtfaktorer vinner ett sådant perspektiv terräng att satsningar i verksamheter för att öka och tillvarata immateriellt kapital anses vara investeringar i immateriellt kapital i stället för kostnader. I en sådan granskning är i utvecklade länder företagens andel av immateriella investeringar redan i samma storleksklass som de materiella investeringarna eller till och med större. 4 Å andra sidan satsar till exempel BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) i ökande grad på sådana strategier för innovationer och immateriella tillgångar som syftar till högre förädlingsvärde och mervärde. VÄRDESKAPNING SOM baserar sig på ökning och utnyttjande av immateriellt kapital kräver gynnsamma förhållanden för företagsverksamhet och mångsidig kompetens. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande stärker förutsättningarna för värdeskapande, i synnerhet när det gäller immateriella rättigheter, den kreativa ekonomins funktion och designkompetens. Immateriellt värdeskapande baserar sig utöver utnyttjande av forsknings- och innovationsverksamhet i ökande grad också på insamling, analysering och smart kombinering av omfattande informationsmaterial. Nya möjligheter för immateriellt värdeskapande erbjuds genom att offentliga dataarkiv öppnas och genom öppen vetenskap. Inom utbildning stärks grunden för immateriellt värdeskapande genom öppna webbkurser avsedda för stora grupper, som globalt sett blir allt vanligare. Inom fältet för immateriella rättigheter har upphovsrätten en kontinuerligt ökande roll till exempel 4 Se t.ex. 3:e avnsittet, boxen på sid i affärsverksamheten kring program och spel. Finland har goda möjligheter att bli en 4 5

4 av sysselsättningen. Motsvarande siffror för Finland var 38 % och 30 %. De branscher som effektivt utnyttjar immateriella rättigheter är mer betydande exportbranscher än andra och deras lönenivå är högre. I Finland uppskattades värdet av affärsverksamhet som baserar sig på upphovsrättigheter vara 25 miljarder euro år Det mervärde som den upphovsrättsbaserade affärsverksamheten producerade, 7 miljarder euro, motsvarade 4,7 % nationalprodukten. Vår bytesbalans för tillvaratagande av immateriella rättigheter (royaltyer och licensavgifter) visade åren ett överskott på drygt en miljard euro. Immateriellt värdeskapande är en nationell framgångsfaktor. Det är viktigt hur kompetensbaserad tillväxt skaps och hur en så stor del som möjligt av värdeskapandet inom helheten av produkter och tjänster kan uppnås genom åtgärder som styrs i Finland eller via Finland. Som ett led i den finländska politik som syftar till kompetensbaserad tillväxt måste man på ett mångsidigt sätt vinnlägga sig om förutsättningarna för tillvaratagande av immateriella investeringar och immateriellt kapital. global föregångare när det gäller öppen kunskap, utnyttjande av stora datamassor och modern utbildning. Digitaliseringen, ett allt större utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i samhället effektiviserar verksamheter, minskar deras platsbundenhet och ställer nya verktyg och arbetsmetoder till buds. Digitaliseringen gör det lättare att öka innovationsverksamheten och sprida innovationer, men utmanar också affärsmodeller som baserar sig på skydd för immateriella rättigheter, i och med att det är så lätt att kopiera verk och även varor. På grund av digitalisering har det ekonomiska värdet av information som samlats om personer till exempel inom sociala mediers tjänster och samtidigt betydelsen av skydd för personuppgifter ökat avsevärt. 5 Exempel på värdeskapning placerad i Finland, där immateriellt värde erbjuds fjärran med hjälp av digitalisering, är exempelvis digitala spel och distansservice på investeringsvaror. Kreativitetens betydelse i värdeskapningen ökar. Verksamhetsförutsättningarna för kreativ ekonomi kan förbättras genom att man säkerställer kreativa individers funktionsförmåga och stärker den frivilliga sociala sammanhållningen samt nätverksbildningen. De ekonomiska värdena kopplas i ökande grad till etiska värderingar och globala megatrender, såsom digitalisering, upplevelserikedom, ansvarsfull och hållbar utveckling. Dessa trender är sammanflätade och erbjuder möjligheter att ta vara på kreativitet och kreativ kompetens i affärsverksamhet. Även välbefinnande i arbetet, livskvalitet och jämlikhet blir konkurrensfaktorer inom immateriellt värdeskapande. Den ekonomiska betydelsen av immateriellt värdeskapande kan granskas ur perspektivet för tillvaratagandet av immateriella rättigheter, i synnerhet patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrättigheter. Enligt en uppskattning 6 som EU:s varumärkesbyrå och patentverk publicerade år 2013 producerade de industri- och upphovsrättsdominerade (s.k. IPR-intensiva) branscherna 39 % av EU:s bruttonationalprodukt och 26 % 5 Mikko Huuskonen: The Gap: ICT-revolution s Challenges to Legal Institutions, European Commission, DG CoONNECT

5 3 Åtgärdshelheter inom immateriellt värdeskapande 3.1 Immateriella rättigheter BESLUT OM strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) fattades genom statsrådets principbeslut I det regeringsprogram som utarbetades 2011 I fokus för den kreativa ekonomin finns kreativa individer vars verksamhet skapar innovationer, t.ex. nya sätt att agera, servicekoncept, nya produkter och tjänster samt varumärken. Kreativiteten hör då inte hemma enbart i de kreativa näringarna, eftersom innovationsfrämjande kreativitet förekommer inom alla möjliga organisationer. Det är viktigt med forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i olika organisationer, men kreativa lösningar uppstår via olika utomorganisatoriska samarbetsformer och kontaktytor mellan olika sektorer. Affärsverksamhet som utgår från kreativ kompetens och kreativa branscher kan ur perspektivet för utveckling av företagsverksamheten delas in i tre grupper: konstaterades ett behov att förnya åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden. Den målbild som presenterades i strategin år 2009 konstaterades vid granskningen av strategins genomförande fortfarande vara ändamålsenlig, och man förbin- MEDIER TJÄNSTER KONST OCH KULTUR der sig till strategins allmänna mål även framöver. De uppdaterade åtgärderna ingår i detta principbeslut av statsrådet. Digital ekosystem. Kopierbara produkter. Internationell affärsverksamhet. Sektorsövergripande affärsverksamhet. Från lokal till internationell. Lokala och regionala ekosystem för kreativa branscher. Regionalekonomiska effekter. Immateriella rättigheter uppstår i olika slags kreativa arbeten som skapar nytt, såsom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet för strategin för immateriella rättigheter betonar stärkt hantering och kommersiell Publikationsverksamhet, musik, radio, television, böcker, tidningar, audiovisuella sektorn, spelindustrin. Design, arkitektur, mode, kläddesign, reklam, marknadskommunikation, kulturella må bra-produkter, kreativa metoder i arbetslivet. Festivaler, evenemang, föreställande konst, gallerier, museer, bildkonst och annan visuell konst, hantverk och konstindustri. exploatering av immateriella rättigheter, beredskap för ändringar i det europeiska systemet för industriella rättigheter, samt modernisering av lagstiftningen och beskattningen. I genomförandet av strategin är det viktigt att beakta förändringar i omvärlden och internationalisering inom näringslivet. Produkter och tjänster skyddas allt oftare av olika immateriella rättigheter, som till exempel patent, mönsterskydd och upphovsrätt. Rättigheterna smälter ofta samman och i skyddandet av innovationer är det viktigt att beakta den ömsesidiga växelverkan mellan olika former av skydd. 3.2 Kreativ ekonomi DEN KREATIVA ekonomin utgörs av de individer och företag som i form av produkter och tjänster erbjuder sin kundkrets kompetens i anslutning till kreativitet eller upphovsrättigheter. Kunderna kan vara konsumenter, företag, tredje sektorn och offentliga aktörer. Gruppen medier omfattar kopierbara produkter vars distributionskanaler till största delen finns i en digital miljö. Affärsverksamheten i dessa företag är delvis internationell eller tillväxtföretagsverksamhet som är beroende av den internationella konkurrensen. Gruppen tjänster omfattar utnyttjande av kreativ kompetens inom andra branscher. Serviceaffärsverksamhetens betydelse finns i det mervärde den medför för kunden och i ökandet av konkurrenskraften. Konst och kultur omfattar i denna granskning affärsverksamhet som i första hand har en regionalekonomisk betydelse. Accentueringen av den kreativa ekonomins betydelse sammanhänger med omvälvningen i hela den ekonomiska produktionen. Utnyttjandet av de kreativa näringarnas kompetens, produkter och tjänster inom andra sektorer har blivit en viktig konkurrensfaktor. De traditionella produktionsfaktorerna (arbetskraft, kapital, produktionsmedel) och optimering av relationerna mellan dem garanterar inte längre ekonomisk konkurrenskraft. Vid sidan av 8 9

6 dem har bildats en fjärde produktionsfaktor, vars betydelse hela tiden verkar öka. Det är inte lätt att exakt definiera den, men den består av sådana immateriella faktorer som kunskap, kompetens, kreativitet, nätverk och betydelser. Ur företagens synvinkel är det viktigt att å ena sidan trygga företagets egen kompetens, å andra sidan förstå och utnyttja konsumenternas kulturella, emotionella och etiska behov och preferenser. Värdeskapningen i helheten av kreativ ekonomi kan också beskrivas genom att föra fram konst, kultur och kulturarv och därmed förknippad kompetens, dataarkiv, värderingar, historia och symboler som källor till nyskapande och som kreativ basverksamhet. Figur: Värdeskapning inom kreativ ekonomi 3.3 Design DESIGN UTGÖR en central del av det immateriella värdeskapandet och den kreativa kompetensen. I åtgärdsprogrammet för design betyder designkompetens förmåga att både formge och utnyttja design såväl i affärsverksamhet, inom den offentliga sektorn som även i större utsträckning i samhället. Designkompetens är en del av kompetenskapitalet som består av många faktorer. Med hjälp av designkompetens försöker företagen skapa värde för användarna och den offentliga sektorn skapa värde för medborgarna. Design är sällan i sig en avgörande konkurrensfaktor, men tillsammans med andra faktorer och utnyttjad på ett nytt sätt kan man skapa betydligt mycket värde genom design. Programmet Formge Finland har som mål att förbättra den nationella konkurrenskraften Industribranscher Exempel: elektronik-, livsmedels-, metallindustrin Kultturella branscher Exempel: film, bildkonst, musik, kommunikation Servicebranscher: Exempel: handel, turism, välbefinnande genom designkompetens och utnyttjande av den. I programmet granskas i vid omfattning konkurrenskraften, som anses bestå av både ekonomiska faktorer och allmänna faktorer som ökar välfärden. Sådana är företagens förmåga att klara sig i den hårdnande Kulturens infrastruktur kultur kulturarvet konst kreativt självuttryck krativ kompetens grundutbildning i konst informationsresurer värden historia symboler Formgivning: planeringstjänster, produkt- och tjänstedesign, 3D-modellering Reklam: marknadskommunikation, elekronisk marknadsföring Kommunikation och medier: trycksaler, digitala medier, animationer Programtjänster: program, e-lärande, e-handel, mobilapplikationer Utnyttjande av kreativ kompetens: lederskap, produkt- och tjänsteutveckling, välbefinnande i arbetet Immaterialla rättigheter Mervärde Konkurrenskraft globala konkurrensen samt fungerande och lättillgängliga offentliga tjänster. Design förenas tydligare än tidigare med användarorienterad innovationsverksamhet i företag och medborgarorienterad utveckling av samhället. Design erbjuder företag möjligheter att öka produktiviteten såväl som det värde som ingår i produkterna och tjänsterna, både inom traditionella och nya växande branscher. Användarorienterad design ökar företagens förmåga att skilja sig från konkurrenterna och därigenom också deras konkurrenskraft. Även inom den offentliga sektorn är det möjligt att förbättra användarnas upplevelse av servicen med hjälp av design och samtidigt kan man Kreativekonomi till och med minska kostnaderna för tjänster. Begreppet design har utvidgats från den traditionella betydelsen produktrelaterad och Utvecklingen av den kreativa ekonomin förutsätter samarbete mellan företag inom olika branscher samt mellan företag, kunder och den offentliga sektorn. I bakgrunden behövs omfattande förvaltningsövergripande samarbete mellan ministerier. Dessutom har samarbetet mellan förvaltningen och branschföreningarna en avgörande betydelse, för att man ska kunna åstadkomma effekter. Det är också ytterst viktigt med ett tätt samarbetande, industriell design till tjänster och andra immateriella faktorer. I åtgärdsprogrammet för design försöker man inte definiera design noggrant. Man vill förstå design som planering och genomförande som utgår från användarens behov och värderingar, att design är övergripande och tar hänsyn till användningsmiljön och iakttar principen om hållbarhet. Med hjälp av design kan man påskynda utvecklingsprocessen för nya produkter och tjänster. internationellt, nationellt och av regionala aktörer och företagare bestående nätverk

7 4 Åtgärderna i utvecklingsprogrammet 1. INVESTERINGAR I KOMPETENS Undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om hur man i Finland kan stärka IPR-utbildningen och forskningen, som internationellt är av hög klass och tillvaratar effektivt resurserna. I samband med det utreds behoven och möjligheterna att utveckla de yrkesrelaterade förutsättningarna för IPR-ombuden vid högskolor. Universitet och yrkeshögskolor samt fortbildnings- och vuxenutbildningsorganisationer utvecklar studievägar som siktar till sektorsövergripande studier, vilka svarar mot kompetensbehoven hos de nya företagsformerna inom kreativ ekonomi. Utbildningsstyrelsen fastställer designfostran i läroplanerna för grundskolan, gymnasiet och grundutbildningen i konst och ökar undervisningen i design i examina för yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning. Högskolorna stärker tvärvetenskapligheten i utbildningsprogrammen och fortbildningen för formgivning samt höjer andelen studier som ökar designkompetensen inom andra utbildningsprogram. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet utreder möjligheterna att starta ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i design inom tillväxtbranscher. Sådana är bland annat digital design och bioekonomi, smarta och människoorienterade miljöer samt välfärdstjänster. Undervisnings- och kulturministeriet utreder vilka åtgärder som behövs för att utveckla den inhemska och internationella arbetspraktiken för designstuderande och nyutexaminerade formgivare samt behoven att utveckla och ge extra finansiering för praktik och sysselsättning för utländska designstuderande. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utvecklar metoder för värdesättning av immateriella rättigheter och höjer kompetensen i fråga om värdesättning av immateriella rättigheter bland finansiärer. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bedömer behoven att revidera lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utreder möjligheterna till mer omfattande samarbete mellan universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut när det gäller att produktifiera IPR samt förutsättningar för en samordnad, mera klusterlik verksamhet för dessa licensieringsfunktioner. Undervisnings- och kulturministeriet bereder upphovsrättspolitiska riktlinjer med beaktande av förändringar som skett i omvärlden och statsrådets riktlinjer för immateriella rättigheter och innovationspolitik. Undervisnings- och kulturministeriet främjar kompetensen i avtalsverksamhet och licensiering i samarbete med olika aktörer. Arbets- och näringsministeriet inleder en utredning och utvecklingsbehoven för IPR-systemet utifrån förändringarna i omvärlden och den kritik som riktar sig till IPR-systemet. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet effektiviserar kommunikationen och koordineringen för att göra de samhällsmässiga och ekonomiska effekterna av immateriellt värdeskapande kända och för att öka effekterna. Genom samordnade aktiva åtgärder inom båda förvaltningsområdena utvecklas igenkännbarheten av kreativ ekonomi, design och immateriella tillgångar och tillväxteffekterna av dessa samt ökas kännedomen om det immateriella värdeskapandet betydelse för Finlands samhällsekonomi och konkurrenskraft. Genom aktiveringen säkerställs genomförandet av nationella och internationella projekt och en hög nivå på projekten. Tekes ökar designkompetensen i samband med innovationsverksamhet och ett omfattande utnyttjande av den med innovationsfinansiering. Undervisnings- och kulturministeriet höjer den offentliga sektorns designkompetens genom att med hjälp av utbildning fördjupa kännedomen om designutmaningar hos formgivare inom den offentliga sektorn och arbets- och näringsministeriet genom att uppmuntra aktörer inom den offentliga sektorn att dra nytta av designkompetens i utvecklingsarbetet. 3. UTVECKLING AV DE FINANSIELLA INSTRUMENTEN Arbets- och näringsministeriet, Tekes och undervisnings- och kulturministeriet inkluderar i sina program för strukturfondsperioden åtgärder för ny kreativ tillväxt, som genomgående främjar utnyttjandet av kreativ ekonomi inom olika branscher, i syfte att stärka konkurrenskraften. Genom projekten stöds rådgivningen och mentorskapet för företag inom kreativa branscher, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten samt de tjänster som ökar välfärden och mångsidigheten i de kreativa innehållen. 2. EFFEKTIVISERING AV UTNYTTJANDET AV IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Arbets- och näringsministeriet kartlägger i synnerhet nystartade företags behov av att skydda immateriella tillgångar, ur perspektivet för tillväxtförutsättningar och tillgång till finansiering. Man utvecklar handlingsmodellen Innovation Mill, där stora företag överlåter oanvänt IPR till SMF-företag för fortsatt förädling. En av fonderna inom fondprogrammet för nyetablerade företag, som Tekes startar år 2014, specialiserar sig på produktinvesteringar som görs i företag inom kreativa branscher. Fonden placerar sina medel för utveckling och produktion av enskilda produkter och tjänster, och får i gengäld royaltyer när dessa säljs. Handlingsmodellen säkerställer att användarrättigheter till nyttigheter som baserar sig på kreativ kompetens och andra immateriella rättigheter behålls hos de finländska producenterna. Avsikten är att få med privata placerare enligt samma principer som i övriga nya fonder hos Tekes. Arbets- och näringsministeriet utreder med Statistikcentralen möjligheterna att utveckla statistikföringen av immateriella rättigheter, i synnerhet när det gäller statistikföring av immateriellt kapital, export av tjänster och överföringsprissättning. Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet följer och utvecklar införandet av nya finansierings- och verksamhetsformer, såsom tankeverkstad (crowdsourcing), samproduktion (co-creation) och gräsrotsfinansiering (crowdfunding). Tekes utvecklar innovationsfinansieringen och innovationstjänsterna och gör olika möjligheter att anlita globalt verksamma marknadstjänster som styr företag att tillvarata sin kompetens genom olika immateriella rättigheter kända och tillgängliga för sina kunder. Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar rådgivningen och mentorskapet, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten i företag och andra sammanslutningar inom kreativt arbete och kreativa branscher

8 Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet säkerställer att det bildas en serviceväg mellan olika finansieringsformer samt produktutvecklings-, koncept- och pilotfinansiering för nystartade företag samt stärker kännedomen om nuvarande finansiella instrument. 5 Uppföljning av genomförandet 4. BESKATTNINGSFRÅGOR INOM IMMATERIELLT VÄRDESKAPANDE UTVECKLINGSPROGRAMMET GENOMFÖRS och följs upp enligt följande: Arbets- och näringsministeriet samlar information om den internationella utvecklingen i fråga om skatteincitament och erfarenheter av olika system och följer i synnerhet om finländska företag börjar överför funktioner kring utnyttjande av sina immateriella rättigheter till länder där det finns en mer sporrande utvecklingsmiljö för immateriella rättigheter än i Finland. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet inrättar en förvaltningsövergripande samordningsgrupp med centrala ministerier för att säkerställa att perspektivet för immateriellt värdeskapande beaktas i offentliga utvecklingsinsatser samt för att styra och följa upp genomförandet av principbeslutet Finansministeriet förbättrar anvisningarna och rådgivningen om överföringsprissättning. Vikt fästs i synnerhet vid utvecklingsarbetet i OECD. Arbetsgruppen för industriella rättigheter följer upp genomförandet av åtgärderna i IPR-strategin. Finansministeriet utreder behoven att uppdatera anvisningar om beskattning, för att säkerställa att näringsbeskattning tillämpas på självständig verksamhet inom kreativa näringar som inbegriper företagarrisk och ekonomiskt ansvar och att beskattning av personlig inkomst tillämpas på annan verksamhet. Arbets- och näringsministeriet inrättar med aktörer och intressentgrupper inom design handlingsmodellen Finnish Design Centre, som sammanför utvecklingsresurser, förbättrar matchningen mellan efterfrågan och utbud i fråga om företags designtjänster samt främjar informationen om finländsk design. 5. UTVECKLING AV REGLERINGEN Arbets- och näringsministeriet utreder vilka konsekvenser inrättandet av ett enhetligt europeiskt patentsystem och en enhetlig patentdomstol har för den finländska innovations- och näringsverksamheten och för kompetensbehoven. Arbets- och näringsministeriet bedömer utifrån resultaten av utredningen om Finland ska ansluta sig till det reformerade patentsystemet och förbereder sig på att det inrättas en lokal sektion för den enhetliga patentdomstolen i samband med marknadsdomstolen samt på att Patent- och registerstyrelsens intäkter minskar. Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt revideringen av EU:s varumärkesförordning och direktiv. Varumärkeslagen revideras utifrån ett betänkande av den ovan nämnda arbetsgruppen för EU-lagstiftning och varumärken som blev färdigt hösten Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt behandlingen av det i EU aktuella direktivförslaget som gäller förebyggande av missbruk av affärshemligheter och bereder de ändringar som direktivet förutsätter i den nationella lagstiftningen

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET Att främja digitaliseringen är ett centralt mål i regeringsprogrammet. Ett av åtgärdspaketen i spetsprojektet Skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom kultur

Vägen till yrkeskunskap inom kultur Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom kultur Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell Kolster. Kolster är en ledande expert på immaterialrätter i Finland. Från oss får du alla tjänster du behöver för att skydda, försvara och utnyttja uppfinningar, formgivning och varumärken. Kolster är

Läs mer

REGERINGEN N2016/03446/KSR

REGERINGEN N2016/03446/KSR pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten 4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten Övre gräns för det anslag som anvisas: 100 000 Tidsplan: 6/2016 3/2017 Beskrivning och motivering av informationsbehovet

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället 1 Kommunernas uppgifter efter reformen v [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma 2 Sammanfattning Kommunen är en central aktör

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007 kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer