April Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

Transkript

1 April 2014 Statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande

2 1 Inledning GENOM DETTA principbeslut samlas de centrala politiska åtgärder som ingår i strategin för immateriella rättigheter, främjandet av affärsverksamhet och företagande inom kreativa branscher samt det nationella formgivningsprogrammet till ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande för åren Genom principbeslutet stärks samarbetet och samspeltheten mellan politikområden i genomförandet av åtgärderna. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande syftar till att förbättra förutsättningarna för immateriella investeringar, utnyttjande av immateriellt kapital och kompetens i samband med immateriellt värdeskapande samt uppkomst och utveckling av innovationsbaserad affärsverksamhet i Finland. Syftet är också att stärka den ekonomiska grunden för produktion av kultur och därigenom säkerställa att nationens andliga kapital upprätthålls och förnyas. Samhällsekonomins konkurrenskraft baserar sig i ökande grad på företags och individers kompetens och det därigenom skapade höga mervärdet i varu- och tjänsteproduktionens internationella värdekedja. Anpassningen till den pågående djupa utveckling som ändrar samhället och de ekonomiska strukturerna och utnyttjandet av utvecklingen förutsätter en mångsidig helhet av åtgärder för att utveckla de immateriella tillgångarna och de därmed sammanhängande rättigheterna och den kreativa kompetensen. I regeringsprogrammet ingår också många mål och åtgärder som syftar till att utveckla affärsverksamheten och företagandet inom kreativa branscher. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat utvecklingsriktlinjer för genomförande av dessa mål och åtgärder 2. I regeringsprogrammet överenskoms dessutom att nationella formgivningsprogrammet ses över. Förslaget till nationellt formgivningsprogram, Formge Finland 3, som bereddes under ledning av arbets- och näringsministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, offentliggjordes i mars Programmet har som mål att skapa ny tillväxt genom att öka användningen av design både i näringslivet och inom den offentliga sektorn. Genom utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande styrs tjänstemannaarbetet inom ramen för de berörda förvaltningsområdenas budgetar. Det reserveras tillräckligt med anslag för de utredningar och forskningsprogram som ingår i programmet. Ur detta utvecklingsprogram har uteslutits konst- och konstnärspolitik och audiovisuell politik samt strategi- och åtgärdsdokument som hänför sig till dessa. Ministerierna samarbetar inom dessa politikområden Beslut om strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) 1 fattades genom statsrådets principbeslut I regeringsprogrammet 2011 beslutades att genomförandet av IPR-strategin fortsätter och att man förnyar åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden

3 2 Immateriellt värdeskapande i en omvärld som förändras 2.1 En ökande del av produkternas värde uppstår genom immateriellt värdeskapande I FÖRETAGENS verksamhet har varuproduktionen länge utgjort kärnområdet för värdeskapandet. Med tanke på det ekonomiska värde som uppkommer i samband med företagsverksamhet håller tillverkningens och hopsättningens betydelse emellertid på att minska. En ökande del av produkternas förädlingsvärde uppstår genom verksamhet som utnyttjar immateriellt kapital, såsom forskning och produktutveckling, planering, design, marknadsföring, distribution och olika tjänster. Det är allt lättare att decentralisera dessa verksamheter, på samma sätt som tillverkningen, geografiskt och skaffa dessa i form av olika tjänster utanför företaget. Även tjänsternas andel av produkternas förädlingsvärde ökar. En observation i forskningen kring investeringar i och tillvaratagande av immateriellt kapital i företag är att en framgångsrik exploatering och ledning av dessa kapitalresurser kan höja företags produktivitet och värde och producera positiva externa effekter. På samma sätt har en sådan uppfattning stärkts att den ekonomiska tillväxten allt mer sker genom immateriella investeringar och kompetens att utnyttja dem. Med tanke på samhällsekonomin är det väsentligt att observera att även om den industriella tillverkningen med hjälp av olika immateriella investeringar överförs till ställen utanför landets gränser, återförs en stor del av produktionens mervärde genom s.k. överföringsprissättning (priser som betalas för handeln mellan samma företags enheter i olika länder) till det land där planeringen, produktutvecklingen och övriga verksamheter som kraftigt stöder sig på immateriella investeringar är placerade. 2.2 Förutsättningarna för immateriellt värdeskapande måste stärkas Betydelsen av immateriella produktionsfaktorer i samhällsekonomin är oftast desto större ju mer utvecklad samhällsekonomi det är fråga om. Exempelvis de nordiska länderna och Förenta staterna placerar sig högt i internationella jämförelser över immateriella investeringar. I forskningen kring nationalräkenskaper och tillväxtfaktorer vinner ett sådant perspektiv terräng att satsningar i verksamheter för att öka och tillvarata immateriellt kapital anses vara investeringar i immateriellt kapital i stället för kostnader. I en sådan granskning är i utvecklade länder företagens andel av immateriella investeringar redan i samma storleksklass som de materiella investeringarna eller till och med större. 4 Å andra sidan satsar till exempel BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) i ökande grad på sådana strategier för innovationer och immateriella tillgångar som syftar till högre förädlingsvärde och mervärde. VÄRDESKAPNING SOM baserar sig på ökning och utnyttjande av immateriellt kapital kräver gynnsamma förhållanden för företagsverksamhet och mångsidig kompetens. Utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeskapande stärker förutsättningarna för värdeskapande, i synnerhet när det gäller immateriella rättigheter, den kreativa ekonomins funktion och designkompetens. Immateriellt värdeskapande baserar sig utöver utnyttjande av forsknings- och innovationsverksamhet i ökande grad också på insamling, analysering och smart kombinering av omfattande informationsmaterial. Nya möjligheter för immateriellt värdeskapande erbjuds genom att offentliga dataarkiv öppnas och genom öppen vetenskap. Inom utbildning stärks grunden för immateriellt värdeskapande genom öppna webbkurser avsedda för stora grupper, som globalt sett blir allt vanligare. Inom fältet för immateriella rättigheter har upphovsrätten en kontinuerligt ökande roll till exempel 4 Se t.ex. 3:e avnsittet, boxen på sid i affärsverksamheten kring program och spel. Finland har goda möjligheter att bli en 4 5

4 av sysselsättningen. Motsvarande siffror för Finland var 38 % och 30 %. De branscher som effektivt utnyttjar immateriella rättigheter är mer betydande exportbranscher än andra och deras lönenivå är högre. I Finland uppskattades värdet av affärsverksamhet som baserar sig på upphovsrättigheter vara 25 miljarder euro år Det mervärde som den upphovsrättsbaserade affärsverksamheten producerade, 7 miljarder euro, motsvarade 4,7 % nationalprodukten. Vår bytesbalans för tillvaratagande av immateriella rättigheter (royaltyer och licensavgifter) visade åren ett överskott på drygt en miljard euro. Immateriellt värdeskapande är en nationell framgångsfaktor. Det är viktigt hur kompetensbaserad tillväxt skaps och hur en så stor del som möjligt av värdeskapandet inom helheten av produkter och tjänster kan uppnås genom åtgärder som styrs i Finland eller via Finland. Som ett led i den finländska politik som syftar till kompetensbaserad tillväxt måste man på ett mångsidigt sätt vinnlägga sig om förutsättningarna för tillvaratagande av immateriella investeringar och immateriellt kapital. global föregångare när det gäller öppen kunskap, utnyttjande av stora datamassor och modern utbildning. Digitaliseringen, ett allt större utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i samhället effektiviserar verksamheter, minskar deras platsbundenhet och ställer nya verktyg och arbetsmetoder till buds. Digitaliseringen gör det lättare att öka innovationsverksamheten och sprida innovationer, men utmanar också affärsmodeller som baserar sig på skydd för immateriella rättigheter, i och med att det är så lätt att kopiera verk och även varor. På grund av digitalisering har det ekonomiska värdet av information som samlats om personer till exempel inom sociala mediers tjänster och samtidigt betydelsen av skydd för personuppgifter ökat avsevärt. 5 Exempel på värdeskapning placerad i Finland, där immateriellt värde erbjuds fjärran med hjälp av digitalisering, är exempelvis digitala spel och distansservice på investeringsvaror. Kreativitetens betydelse i värdeskapningen ökar. Verksamhetsförutsättningarna för kreativ ekonomi kan förbättras genom att man säkerställer kreativa individers funktionsförmåga och stärker den frivilliga sociala sammanhållningen samt nätverksbildningen. De ekonomiska värdena kopplas i ökande grad till etiska värderingar och globala megatrender, såsom digitalisering, upplevelserikedom, ansvarsfull och hållbar utveckling. Dessa trender är sammanflätade och erbjuder möjligheter att ta vara på kreativitet och kreativ kompetens i affärsverksamhet. Även välbefinnande i arbetet, livskvalitet och jämlikhet blir konkurrensfaktorer inom immateriellt värdeskapande. Den ekonomiska betydelsen av immateriellt värdeskapande kan granskas ur perspektivet för tillvaratagandet av immateriella rättigheter, i synnerhet patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrättigheter. Enligt en uppskattning 6 som EU:s varumärkesbyrå och patentverk publicerade år 2013 producerade de industri- och upphovsrättsdominerade (s.k. IPR-intensiva) branscherna 39 % av EU:s bruttonationalprodukt och 26 % 5 Mikko Huuskonen: The Gap: ICT-revolution s Challenges to Legal Institutions, European Commission, DG CoONNECT

5 3 Åtgärdshelheter inom immateriellt värdeskapande 3.1 Immateriella rättigheter BESLUT OM strategin för immateriella rättigheter (IPR-strategin) fattades genom statsrådets principbeslut I det regeringsprogram som utarbetades 2011 I fokus för den kreativa ekonomin finns kreativa individer vars verksamhet skapar innovationer, t.ex. nya sätt att agera, servicekoncept, nya produkter och tjänster samt varumärken. Kreativiteten hör då inte hemma enbart i de kreativa näringarna, eftersom innovationsfrämjande kreativitet förekommer inom alla möjliga organisationer. Det är viktigt med forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i olika organisationer, men kreativa lösningar uppstår via olika utomorganisatoriska samarbetsformer och kontaktytor mellan olika sektorer. Affärsverksamhet som utgår från kreativ kompetens och kreativa branscher kan ur perspektivet för utveckling av företagsverksamheten delas in i tre grupper: konstaterades ett behov att förnya åtgärdsprogrammet för strategin med utgångspunkt i de förändringar som skett i omvärlden och utifrån regeringens tyngdpunktsområden. Den målbild som presenterades i strategin år 2009 konstaterades vid granskningen av strategins genomförande fortfarande vara ändamålsenlig, och man förbin- MEDIER TJÄNSTER KONST OCH KULTUR der sig till strategins allmänna mål även framöver. De uppdaterade åtgärderna ingår i detta principbeslut av statsrådet. Digital ekosystem. Kopierbara produkter. Internationell affärsverksamhet. Sektorsövergripande affärsverksamhet. Från lokal till internationell. Lokala och regionala ekosystem för kreativa branscher. Regionalekonomiska effekter. Immateriella rättigheter uppstår i olika slags kreativa arbeten som skapar nytt, såsom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet för strategin för immateriella rättigheter betonar stärkt hantering och kommersiell Publikationsverksamhet, musik, radio, television, böcker, tidningar, audiovisuella sektorn, spelindustrin. Design, arkitektur, mode, kläddesign, reklam, marknadskommunikation, kulturella må bra-produkter, kreativa metoder i arbetslivet. Festivaler, evenemang, föreställande konst, gallerier, museer, bildkonst och annan visuell konst, hantverk och konstindustri. exploatering av immateriella rättigheter, beredskap för ändringar i det europeiska systemet för industriella rättigheter, samt modernisering av lagstiftningen och beskattningen. I genomförandet av strategin är det viktigt att beakta förändringar i omvärlden och internationalisering inom näringslivet. Produkter och tjänster skyddas allt oftare av olika immateriella rättigheter, som till exempel patent, mönsterskydd och upphovsrätt. Rättigheterna smälter ofta samman och i skyddandet av innovationer är det viktigt att beakta den ömsesidiga växelverkan mellan olika former av skydd. 3.2 Kreativ ekonomi DEN KREATIVA ekonomin utgörs av de individer och företag som i form av produkter och tjänster erbjuder sin kundkrets kompetens i anslutning till kreativitet eller upphovsrättigheter. Kunderna kan vara konsumenter, företag, tredje sektorn och offentliga aktörer. Gruppen medier omfattar kopierbara produkter vars distributionskanaler till största delen finns i en digital miljö. Affärsverksamheten i dessa företag är delvis internationell eller tillväxtföretagsverksamhet som är beroende av den internationella konkurrensen. Gruppen tjänster omfattar utnyttjande av kreativ kompetens inom andra branscher. Serviceaffärsverksamhetens betydelse finns i det mervärde den medför för kunden och i ökandet av konkurrenskraften. Konst och kultur omfattar i denna granskning affärsverksamhet som i första hand har en regionalekonomisk betydelse. Accentueringen av den kreativa ekonomins betydelse sammanhänger med omvälvningen i hela den ekonomiska produktionen. Utnyttjandet av de kreativa näringarnas kompetens, produkter och tjänster inom andra sektorer har blivit en viktig konkurrensfaktor. De traditionella produktionsfaktorerna (arbetskraft, kapital, produktionsmedel) och optimering av relationerna mellan dem garanterar inte längre ekonomisk konkurrenskraft. Vid sidan av 8 9

6 dem har bildats en fjärde produktionsfaktor, vars betydelse hela tiden verkar öka. Det är inte lätt att exakt definiera den, men den består av sådana immateriella faktorer som kunskap, kompetens, kreativitet, nätverk och betydelser. Ur företagens synvinkel är det viktigt att å ena sidan trygga företagets egen kompetens, å andra sidan förstå och utnyttja konsumenternas kulturella, emotionella och etiska behov och preferenser. Värdeskapningen i helheten av kreativ ekonomi kan också beskrivas genom att föra fram konst, kultur och kulturarv och därmed förknippad kompetens, dataarkiv, värderingar, historia och symboler som källor till nyskapande och som kreativ basverksamhet. Figur: Värdeskapning inom kreativ ekonomi 3.3 Design DESIGN UTGÖR en central del av det immateriella värdeskapandet och den kreativa kompetensen. I åtgärdsprogrammet för design betyder designkompetens förmåga att både formge och utnyttja design såväl i affärsverksamhet, inom den offentliga sektorn som även i större utsträckning i samhället. Designkompetens är en del av kompetenskapitalet som består av många faktorer. Med hjälp av designkompetens försöker företagen skapa värde för användarna och den offentliga sektorn skapa värde för medborgarna. Design är sällan i sig en avgörande konkurrensfaktor, men tillsammans med andra faktorer och utnyttjad på ett nytt sätt kan man skapa betydligt mycket värde genom design. Programmet Formge Finland har som mål att förbättra den nationella konkurrenskraften Industribranscher Exempel: elektronik-, livsmedels-, metallindustrin Kultturella branscher Exempel: film, bildkonst, musik, kommunikation Servicebranscher: Exempel: handel, turism, välbefinnande genom designkompetens och utnyttjande av den. I programmet granskas i vid omfattning konkurrenskraften, som anses bestå av både ekonomiska faktorer och allmänna faktorer som ökar välfärden. Sådana är företagens förmåga att klara sig i den hårdnande Kulturens infrastruktur kultur kulturarvet konst kreativt självuttryck krativ kompetens grundutbildning i konst informationsresurer värden historia symboler Formgivning: planeringstjänster, produkt- och tjänstedesign, 3D-modellering Reklam: marknadskommunikation, elekronisk marknadsföring Kommunikation och medier: trycksaler, digitala medier, animationer Programtjänster: program, e-lärande, e-handel, mobilapplikationer Utnyttjande av kreativ kompetens: lederskap, produkt- och tjänsteutveckling, välbefinnande i arbetet Immaterialla rättigheter Mervärde Konkurrenskraft globala konkurrensen samt fungerande och lättillgängliga offentliga tjänster. Design förenas tydligare än tidigare med användarorienterad innovationsverksamhet i företag och medborgarorienterad utveckling av samhället. Design erbjuder företag möjligheter att öka produktiviteten såväl som det värde som ingår i produkterna och tjänsterna, både inom traditionella och nya växande branscher. Användarorienterad design ökar företagens förmåga att skilja sig från konkurrenterna och därigenom också deras konkurrenskraft. Även inom den offentliga sektorn är det möjligt att förbättra användarnas upplevelse av servicen med hjälp av design och samtidigt kan man Kreativekonomi till och med minska kostnaderna för tjänster. Begreppet design har utvidgats från den traditionella betydelsen produktrelaterad och Utvecklingen av den kreativa ekonomin förutsätter samarbete mellan företag inom olika branscher samt mellan företag, kunder och den offentliga sektorn. I bakgrunden behövs omfattande förvaltningsövergripande samarbete mellan ministerier. Dessutom har samarbetet mellan förvaltningen och branschföreningarna en avgörande betydelse, för att man ska kunna åstadkomma effekter. Det är också ytterst viktigt med ett tätt samarbetande, industriell design till tjänster och andra immateriella faktorer. I åtgärdsprogrammet för design försöker man inte definiera design noggrant. Man vill förstå design som planering och genomförande som utgår från användarens behov och värderingar, att design är övergripande och tar hänsyn till användningsmiljön och iakttar principen om hållbarhet. Med hjälp av design kan man påskynda utvecklingsprocessen för nya produkter och tjänster. internationellt, nationellt och av regionala aktörer och företagare bestående nätverk

7 4 Åtgärderna i utvecklingsprogrammet 1. INVESTERINGAR I KOMPETENS Undervisnings- och kulturministeriet gör en utredning om hur man i Finland kan stärka IPR-utbildningen och forskningen, som internationellt är av hög klass och tillvaratar effektivt resurserna. I samband med det utreds behoven och möjligheterna att utveckla de yrkesrelaterade förutsättningarna för IPR-ombuden vid högskolor. Universitet och yrkeshögskolor samt fortbildnings- och vuxenutbildningsorganisationer utvecklar studievägar som siktar till sektorsövergripande studier, vilka svarar mot kompetensbehoven hos de nya företagsformerna inom kreativ ekonomi. Utbildningsstyrelsen fastställer designfostran i läroplanerna för grundskolan, gymnasiet och grundutbildningen i konst och ökar undervisningen i design i examina för yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning. Högskolorna stärker tvärvetenskapligheten i utbildningsprogrammen och fortbildningen för formgivning samt höjer andelen studier som ökar designkompetensen inom andra utbildningsprogram. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet utreder möjligheterna att starta ett tvärvetenskapligt forskningsprogram i design inom tillväxtbranscher. Sådana är bland annat digital design och bioekonomi, smarta och människoorienterade miljöer samt välfärdstjänster. Undervisnings- och kulturministeriet utreder vilka åtgärder som behövs för att utveckla den inhemska och internationella arbetspraktiken för designstuderande och nyutexaminerade formgivare samt behoven att utveckla och ge extra finansiering för praktik och sysselsättning för utländska designstuderande. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utvecklar metoder för värdesättning av immateriella rättigheter och höjer kompetensen i fråga om värdesättning av immateriella rättigheter bland finansiärer. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bedömer behoven att revidera lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utreder möjligheterna till mer omfattande samarbete mellan universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut när det gäller att produktifiera IPR samt förutsättningar för en samordnad, mera klusterlik verksamhet för dessa licensieringsfunktioner. Undervisnings- och kulturministeriet bereder upphovsrättspolitiska riktlinjer med beaktande av förändringar som skett i omvärlden och statsrådets riktlinjer för immateriella rättigheter och innovationspolitik. Undervisnings- och kulturministeriet främjar kompetensen i avtalsverksamhet och licensiering i samarbete med olika aktörer. Arbets- och näringsministeriet inleder en utredning och utvecklingsbehoven för IPR-systemet utifrån förändringarna i omvärlden och den kritik som riktar sig till IPR-systemet. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet effektiviserar kommunikationen och koordineringen för att göra de samhällsmässiga och ekonomiska effekterna av immateriellt värdeskapande kända och för att öka effekterna. Genom samordnade aktiva åtgärder inom båda förvaltningsområdena utvecklas igenkännbarheten av kreativ ekonomi, design och immateriella tillgångar och tillväxteffekterna av dessa samt ökas kännedomen om det immateriella värdeskapandet betydelse för Finlands samhällsekonomi och konkurrenskraft. Genom aktiveringen säkerställs genomförandet av nationella och internationella projekt och en hög nivå på projekten. Tekes ökar designkompetensen i samband med innovationsverksamhet och ett omfattande utnyttjande av den med innovationsfinansiering. Undervisnings- och kulturministeriet höjer den offentliga sektorns designkompetens genom att med hjälp av utbildning fördjupa kännedomen om designutmaningar hos formgivare inom den offentliga sektorn och arbets- och näringsministeriet genom att uppmuntra aktörer inom den offentliga sektorn att dra nytta av designkompetens i utvecklingsarbetet. 3. UTVECKLING AV DE FINANSIELLA INSTRUMENTEN Arbets- och näringsministeriet, Tekes och undervisnings- och kulturministeriet inkluderar i sina program för strukturfondsperioden åtgärder för ny kreativ tillväxt, som genomgående främjar utnyttjandet av kreativ ekonomi inom olika branscher, i syfte att stärka konkurrenskraften. Genom projekten stöds rådgivningen och mentorskapet för företag inom kreativa branscher, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten samt de tjänster som ökar välfärden och mångsidigheten i de kreativa innehållen. 2. EFFEKTIVISERING AV UTNYTTJANDET AV IMMATERIELLA RÄTTIGHETER Arbets- och näringsministeriet kartlägger i synnerhet nystartade företags behov av att skydda immateriella tillgångar, ur perspektivet för tillväxtförutsättningar och tillgång till finansiering. Man utvecklar handlingsmodellen Innovation Mill, där stora företag överlåter oanvänt IPR till SMF-företag för fortsatt förädling. En av fonderna inom fondprogrammet för nyetablerade företag, som Tekes startar år 2014, specialiserar sig på produktinvesteringar som görs i företag inom kreativa branscher. Fonden placerar sina medel för utveckling och produktion av enskilda produkter och tjänster, och får i gengäld royaltyer när dessa säljs. Handlingsmodellen säkerställer att användarrättigheter till nyttigheter som baserar sig på kreativ kompetens och andra immateriella rättigheter behålls hos de finländska producenterna. Avsikten är att få med privata placerare enligt samma principer som i övriga nya fonder hos Tekes. Arbets- och näringsministeriet utreder med Statistikcentralen möjligheterna att utveckla statistikföringen av immateriella rättigheter, i synnerhet när det gäller statistikföring av immateriellt kapital, export av tjänster och överföringsprissättning. Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet följer och utvecklar införandet av nya finansierings- och verksamhetsformer, såsom tankeverkstad (crowdsourcing), samproduktion (co-creation) och gräsrotsfinansiering (crowdfunding). Tekes utvecklar innovationsfinansieringen och innovationstjänsterna och gör olika möjligheter att anlita globalt verksamma marknadstjänster som styr företag att tillvarata sin kompetens genom olika immateriella rättigheter kända och tillgängliga för sina kunder. Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar rådgivningen och mentorskapet, stärkandet av kompetensen samt främjandet av företagsverksamheten i företag och andra sammanslutningar inom kreativt arbete och kreativa branscher

8 Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet säkerställer att det bildas en serviceväg mellan olika finansieringsformer samt produktutvecklings-, koncept- och pilotfinansiering för nystartade företag samt stärker kännedomen om nuvarande finansiella instrument. 5 Uppföljning av genomförandet 4. BESKATTNINGSFRÅGOR INOM IMMATERIELLT VÄRDESKAPANDE UTVECKLINGSPROGRAMMET GENOMFÖRS och följs upp enligt följande: Arbets- och näringsministeriet samlar information om den internationella utvecklingen i fråga om skatteincitament och erfarenheter av olika system och följer i synnerhet om finländska företag börjar överför funktioner kring utnyttjande av sina immateriella rättigheter till länder där det finns en mer sporrande utvecklingsmiljö för immateriella rättigheter än i Finland. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet inrättar en förvaltningsövergripande samordningsgrupp med centrala ministerier för att säkerställa att perspektivet för immateriellt värdeskapande beaktas i offentliga utvecklingsinsatser samt för att styra och följa upp genomförandet av principbeslutet Finansministeriet förbättrar anvisningarna och rådgivningen om överföringsprissättning. Vikt fästs i synnerhet vid utvecklingsarbetet i OECD. Arbetsgruppen för industriella rättigheter följer upp genomförandet av åtgärderna i IPR-strategin. Finansministeriet utreder behoven att uppdatera anvisningar om beskattning, för att säkerställa att näringsbeskattning tillämpas på självständig verksamhet inom kreativa näringar som inbegriper företagarrisk och ekonomiskt ansvar och att beskattning av personlig inkomst tillämpas på annan verksamhet. Arbets- och näringsministeriet inrättar med aktörer och intressentgrupper inom design handlingsmodellen Finnish Design Centre, som sammanför utvecklingsresurser, förbättrar matchningen mellan efterfrågan och utbud i fråga om företags designtjänster samt främjar informationen om finländsk design. 5. UTVECKLING AV REGLERINGEN Arbets- och näringsministeriet utreder vilka konsekvenser inrättandet av ett enhetligt europeiskt patentsystem och en enhetlig patentdomstol har för den finländska innovations- och näringsverksamheten och för kompetensbehoven. Arbets- och näringsministeriet bedömer utifrån resultaten av utredningen om Finland ska ansluta sig till det reformerade patentsystemet och förbereder sig på att det inrättas en lokal sektion för den enhetliga patentdomstolen i samband med marknadsdomstolen samt på att Patent- och registerstyrelsens intäkter minskar. Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt revideringen av EU:s varumärkesförordning och direktiv. Varumärkeslagen revideras utifrån ett betänkande av den ovan nämnda arbetsgruppen för EU-lagstiftning och varumärken som blev färdigt hösten Arbets- och näringsministeriet påverkar aktivt behandlingen av det i EU aktuella direktivförslaget som gäller förebyggande av missbruk av affärshemligheter och bereder de ändringar som direktivet förutsätter i den nationella lagstiftningen