Kontaktperson Datum Beteckning Sida Roger Uddstål, Projektledare (25) SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT BÄRKRAFT ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontaktperson Datum Beteckning Sida Roger Uddstål, Projektledare 2014-05-07 1 (25) SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT BÄRKRAFT ÅR 2011-2013"

Transkript

1 RAPPORT Kontaktperson Datum Beteckning Sida Roger Uddstål, Projektledare (25) SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT BÄRKRAFT ÅR Marknad och Försäljning Upprättad av Signature_1 Roger Uddstål, Projektledare Signature_2 Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SIK i förväg SIK Box GÖTEBORG Frans Perssons Väg GÖTEBORG skriftligen godkänt annat.

2 (25) Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE Mål PROJEKTORGANISATION OCH DELTAGARE PROJEKTETS GENOMFÖRANDE KOMPETENSUTVECKLING Företagsrådgivning Nätverksträffar och seminarier... 8 Bild 3. Läkaren Olle Haglund förklarar mekanismen bakom skogsbärens hälsoeffekter INDUSTRIUTVECKLING... 8 Bild 4. Reimert Riemertzon och Kris Schatteman från Belgien, diskuterar hjortron PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Utveckling av en ny process för framställning av juice och extraktionsråvara Bärplockningsteknik Extraktion av bärfröoljor Framställning av frukt- och bärviner Framställning av en fermenterad hälsokostprodukt Uppbyggnad av kunskaper om bärens innehåll av bioaktiva ämnen under mognad Blåbärens sensorisk egenskaper Bärens blad Test av maskinutrustning Övrig processutveckling och tester MARKNADSFÖRING INFORMATIONSSPRIDNING BÄRCENTRUM Forskningsstrategi Utbildningsstrategi Utvecklingsbolag RESULTAT... 20

3 (25) 6.1 Nya företag och arbetstillfällen Övriga resultat Jämställdhet/Integration och mångfald/miljö/folkhälsa UTVÄRDERING SLUTSATSER OCH DISKUSSION Förslag till ett virtuellt Bärinstitut EKONOMI... 25

4 (25) 1. INLEDNING De svenska skogsbären har under många hundra år utgjort en viktig resurs för landsbygden. Lingon och hjortron har, tack vara sin naturliga förmåga att vara lagringsbara utan infrysning, alltid varit en viktig handelsvara som har kunnat ge bärplockaren en extra förtjänst. Bärplockning och förädling av skogsbär har genomgått en stor förändring de sista 40-åren. Branschen har blivit internationell och teknikutvecklingen har lett till allt större koncentration av förädling och bärhandel. I dagsläget vet vi att norra Sverige mer och mer har blivit ett område för andra länders företag att skaffa billig råvara av hög kvalitet. Förädlingsgraden för skogsbär i regionen är låg även om den långsamt ökar. Forskning och utveckling på våra svenska skogsbär har bedrivits i en mycket liten omfattning. Förhoppningsvis har projekt Bioteknik-Bär och projekt Bärkraft brutit denna trend. Vi har en skyldighet att ta fram och sprida kunskaper om våra skogsbär och dess möjligheter till företagande, hälsa och välbefinnande. Skogens bär hör framtiden till. Denna rapport utgör en sammanfattning av projektresultaten. Delrapporter och underlagsmaterial finns tillgängligt hos projektledare. Bild 1. En bevarad blåbärstork från början av förra seklet, Björksele, Lycksele kommun

5 (25) 2. BAKGRUND Projekt Bärkraft är ett fortsättningsprojekt på projektet Bioteknik-Bär, Mål 2, år I projektet Bioteknik-Bär, upprättades ett första nätverk av intresserade företagare inom bärförädling. Intresset och entusiasmen var stor för att inhämta kunskaper. Flera nya bärförädlingsföretag startades upp. Vi såg i slutet av år 2010 att det fanns ett behov att gå vidare med fortsatta utvecklingsinsatser. Vår bedömning var att genomfört utvecklingsarbete skulle få bättre effekt om det tilläts fortgå ytterligare tre år. Ett nytt projekt formulerades och fick namnet Bärkraft. Vi valde att behålla samma arbetssätt som i Bioteknik-Bär. Det innebär att vi har arbetat behovsorienterat och framväxande. Vi prioriterade också att gå vidare med utvecklingsarbete som redan var igång och undvika att starta upp helt nya aktiviteter. Projektledningsgruppens sammansättning förändrades endast till viss del. Vi valde att ta in fler representanter från Norrbotten, eftersom vi fått med Norrbottens Läns Landsting som delfinansiär. 3. SYFTE Projektet syftade till att skapa en ännu bättre fungerande bärbransch i Norr- och Västerbotten, som kan leda till etablering och utveckling av företag som baseras på regionens skogsbärsråvara. 4. Mål Projektets målsättning var att nya innovativa bärföretag ska skapas och utvecklas; 3 nya företag, 10 nya arbetstillfällen och 20 säkrade arbetstillfällen. 5. PROJEKTORGANISATION OCH DELTAGARE Projektets ägare har varit SIK-Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. Projektledare var Roger Uddstål som är anställd vid SIKs regionkontor i Umeå. Styrningen av projektet har skett genom en projektgrupp som fattat inriktningsbeslut. Projektgruppen har haft följande sammansättning: Ulf Edlund, Prorektor Umeå Universitet (ordf.) Karin Ahlman-Toyama, Connect East HB Eva Grahn- Håkansson, VD Essum AB (vice ordf.) Örjan Berglund, Talliden Invest AB Lars Lundmark, Cembra Företagsanalys, Boden Håkan Johansson, Umeå Näringslivsservice Reimert Riemertzon, Reimertzon Läkarkonsult AB Karin Nordström, Jokkmokksbär AB Kristina Wikström, HS Rådgivning Nord AB Roger Uddstål, SIK AB, projektledare

6 (25) Projektgruppen har haft 15 protokollförda möten. För att ha en kontroll över vilka som deltar i projektet har deltagarna fått anmäla intresse för medverkan i projektet. Projektgruppen har därefter beslutat om att godkänna eller avslå deltagande. Utgångspunkten har hela tiden varit att alla som vill delta ska få delta om de betalat en årlig avgift på 900 kr. Denna princip har fungerat bra. Vi har kunna förhindra att personer som riskerar att skada projektet eller personer som inte kan bidra till projektets mål deltar. I de fall projektgruppen har avslagit deltagande har det rört personer utanför det geografiska projektområdet eller kriminellt belastade personer. Vid projektets slut deltog 28 personer/företag. Utöver dessa företag har rådgivning och hjälp även gets till företag som inte valt att delta i projektet. Det har varit naturligt att ge nya företag möjlighet att få information för att överväga om man vill delta. Vi har tillämpat samma princip vid t.ex. öppna seminarier. Vi har inte gjort någon skillnad om personerna deltar i projektet eller inte. DELTAGARE BÄRKRAFT SEPTEMBER 2013 Företag Deltagarens namn Adress Postadress Pharberry AB Karin Ahlman Toyama Sjöfruvägen 67A Umeå Essum AB Eva Grahn Håkansson Box Umeå ImmunButiken AB Carina Wallmark, Ann Lindström Ragvaldsträsk Skellefteå Norrskensbär AB Örjan Berglund Talliden Jörn Jokkmokks Bär AB Karin Nordström Wästfeltsgatan Jokkmokk Olle Svensson Partiaffär AB Arne Pettersson Skolgatan Bjurholm Kalix Sylt AB Hans och Riia Granberg Holmfors Överkalix Skogsbärsfröjd AB Lotta Rynbäck Andersson Puoltikasvaara Gällivare Lapplands Gourmet AB Jahn Eliasson Järnvägsgatan Vilhelmina RUNA i norr Annelise Harnesk Hjuken Vindeln Bo Martin Alm S Mensträsk Norsjö Skogens Guld HB Sören Burman Umevägen Fredrika RKAB Reimert Reimertzon Medlevägen Skellefteå Cembra Företagsanalys Lars Lundmark Trånga Gatan 52 A Boden Ecopolarica AB Åke Paulsson Östanbäck Kåge Mjöle Bärbruk Annie Nordlund Fridhemsv Umeå Kallax Gårdsbutik Maria Wikström Kallaxvägen Luleå LRF Per Markström Kostnadsställe (kst) 057 FE 312 Service i Slagnäs AB Annika Stenmark Adakvägen Slagnäs Torbjörn och Barbro Ämter Puoltas Kiruna Wilk-co Katarina Wilk Kammakargatan Stockholm Breja AB Viktoria Lindberg Kläppen Norsjö Hällnäs Handelsträdgård Björn Isaksson Lyckselevägen Hällnäs Hafelekar AB Peter Malm Hökhult Hökenäs Älmhult Fjällbär Scandinavian AB Simon Högberg Björnstigen Strömsund Svantes Vilt & Bär AB Svante Renberg Edforsvägen Harads EKCOM AB Li Holmberg Gymnasievägen Skellefteå Bygg & Snickeri i Rålund AB Lars Normark Rålund Boliden Tabell 1. Deltagare i Bärkraftsprojektet 2013

7 (25) Bild 2. Några av projektets deltagare vid seminarium på Hotell Aurum i Skellefteå. 6. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Projektets genomförande har bestått av sex aktiviteter; kompetensutveckling, industriutveckling, produkt- och processutveckling, marknadsföring, informationsspridning och bärcentrum. I huvudsak kan man dela upp aktiviteterna i sådana aktiviteter som riktas direkt eller indirekt till utveckling av bärföretagandet och aktiviteter som riktar sig till allmänheten eller företagens kunder. 6.1 KOMPETENSUTVECKLING Denna aktivitet syftade till att föra ut kunskaper till bärföretagare. Kunskaperna kommer dels från F & U som genomförts i bärkraftsprojektet men även från externa föreläsare och kunskapsbärare. I vissa fall har företagens egna erfarenheter utgjort kunskapskälla. Kompetensutvecklingen har genomförts i grupp eller som enskild rådgivning vid företagsbesök eller via telefon Företagsrådgivning Rådgivningen har i de flesta fall genomförts av projektledaren eller experter på SIK. Ofta har företag kontaktat projektledaren. Denna kontakt har sedan lett till ett möte och i vissa fall till en satsning i företaget. Ibland har mötet inte lett till någon aktivitet från företagets sida. Rådgivningen har oftast rört tekniska frågor kring produktion av produkter av vilda bär. I Bärkrafts ledningsgrupp diskuterades insatser inom marknadsföring men ledningsgruppen valde att inte gå vidare med sådana aktiviteter. En viktig del i rådgivningen har varit att hjälpa företagen att bygga upp kontakter med andra företag och med kunder. Rådgivningen har utnyttjats på olika sätt. Vissa företag har valt att inte utnyttja denna tjänst medan andra företag har kontaktat projektledare ofta. Nackdelen med gratis rådgivning är att inget avtal sluts mellan rådgivare och företag. Rådgivningen får därför inget mål och risk finns att rådgivningen blir ett billigt sätt för företag att få information som man för stunden behöver. Många företag uppskattar också att få allmän information och omvärldsbevakning, utan krav på motprestation.

8 (25) Nätverksträffar och seminarier Under projektperioden har fem nätverksträffar genomförts. Målgruppen har varit deltagare i projektet och flertalet träffar har hållits på Hotell Aurum i Skellefteå. Ämnen som tagits upp på nätverksträffarna har varit torkning, hygienfrågor, sensorik, produktutveckling mm. Ämnena har valts utifrån företagens önskemål. Vid varje nätverksträff har redovisningar skett beträffande pågående utvecklingsarbete i projektet. Under oktober månad 2012 genomfördes ett bärseminarium på Folkets Hus i Umeå. Målgruppen var då större och lockade, förutom bärföretag även forskare, marknadsförare och allmänhet. Innehållet i seminariet var bredare med inriktning bland annat på bärens hälsoeffekter. Lokala seminarier om bär och bärföretagande har hållits lokalt på flera orter. Syftet har varit att öka kunskapen om skogsbärens möjligheter och informera om projektet. Ofta har dessa lokala seminarier genomförts i samarbete med kommuner eller branschorganisationer. Orter där lokala seminarier har hållits är; Norsjö, Malå, Seskarö, Övertorneå, Umeå, Jokkmokk, Älvsbyn, Fredrika, Glommersträsk och Kalix. Bild 3. Läkaren Olle Haglund förklarar mekanismen bakom skogsbärens hälsoeffekter 6.2 INDUSTRIUTVECKLING Även här har enskild rådgivning varit det arbetssätt som tillämpats. Ofta har företagen själva haft företagsidéer som vi stöttat. Ibland har projektet uppmuntrat och initierat satsningar i företagen och projektet Bärkraft har varit en av flera aktörer som företagen utnyttjat. Samarbetet har t.ex. skett med organisationer som ALMI-företagspartner, Uminova Innovation, Invest In Västerbotten, LRF, Hushållningssällskapet, privata konsulter m.fl. Företagssatsningar är konfidentiella och har ibland lett till nya företag eller satsningar i

9 (25) befintliga företag. I andra fall har det lett till hugskott som kanske kan blomma ut i framtiden. Gemensamt är att industriella investeringar sällan går snabbt och att projektets tre år är en kort tid. Nedan följer ett antal exempel på satsningar. Investering i produktion av bärskal för extraktionsändamål Investering i produktion av bärjuicer Investering i anläggning för bärrensning och bärpressning Investering i infrysningsanläggning för bär Investering i produktion av alkoholfritt vin av blåbär och lingon Investering i färskrensningsanläggning Testframställning av bärfröoljor Ett intressant samarbete har lett till flera investeringar. Detta gäller samarbete med Invest In Västerbotten, ett Norskt extraktionsföretag och några bärföretag i regionen. Detta samarbete har stimulerat till flera satsningar. När det gäller industriutveckling har projektet ofta utgjort navet i ett samarbete mellan köpare och producent. Åtskilliga kunder från hela världen har kontaktat projektet för att finna producenter av bärprodukter från norra Sverige. Dessvärre har regionen i dagsläget allt för få bärförädlare för att kunna svara upp mot köparnas behov. Det har varit frustrerande att inte kunna hänvisa till existerande företag som kan leverera produkter. Bild 4. Reimert Riemertzon och Kris Schatteman från Belgien, diskuterar hjortron

10 (25) 6.3 PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Nedan beskrivs en lång rad utvecklingsinsatser som genomförts i projektet. I regel har dessa initierats av enskilda företag. Ibland har projektet initierat försöken. Gemensam är att alla tester och försök har varit öppna för projektdeltagarna och att resultaten har presenterats i rapporter och/eller vid seminarier. Bärkraft har haft en teknisk inriktning. Orsaken är bland annat att SIK är ett tekniskt institut. Under projekttiden har också framkommit att teknik är det kunskapsområde som behöver byggas upp inom bärförädlingsindustrin. Företag som startar tillverkning utan teknisk kunskap har ofta misslyckats till följd av att man inte förstår sambanden mellan t.ex. process och hygien, detta har i sin tur lett till förstörda produkter och kundrelationer. Jag uppfattar att det finns marknader och kunder om man bara kan ta fram produkter med tillräcklig kvalitet. Jag är övertygad om att det finns många fler som vill sälja bärprodukter än som vill producera dem Utveckling av en ny process för framställning av juice och extraktionsråvara Tidigt i projektet utvecklade vi en metod för framställning av skal från blåbär genom pressning. Syftet var att skalen skulle användas i extraktionsindustrin som ett alternativ till hela bär. Som en restprodukt får man blåbärsjuice, som lustigt nog, blir en ny produkt på marknaden. Arbetet genomfördes på Kalix Syltfabrik i Kalix. Processen är implementerad och tillämpas av tre företag. Ett problem är avsättningen av blåbärsjuice. Här krävs ett fortsatt utvecklingsarbete. Bild 5. Hans och Riia Granberg samt Bo Martin Alm inviger den nya pressen i Kalix.

11 (25) Bild 6. Bo Martin söderdelar en kaka av blåbärsskal Bärplockningsteknik I början av projektet tittade vi på möjligheten att utveckla utrustning för en effektivare bärplockning. En förstudie gav ingen vägledning hur man skulle kunna gå vidare. Projektledningen beslöt att inte gå vidare med detta arbete, då risken ansågs för stor Extraktion av bärfröoljor Projektet har utvecklat en process för framställning av oljor från skogsbärsfrön. Oljorna är intressanta på marknaden, främst som ingrediens i kosmetiska produkter. Fler förfrågningar har kommit angående möjligheter att köpa oljor. Råvaran kan utgöras av avfall från bärmusterier eller utvinnas från våta eller torkade bärfrön. Projektet har också testat enklare metoder för extraktion av bärförolja, som möjliggör satsningar med en lägre investering. Ett intensivt arbete har lagts ned på att finna en lokal entreprenör som är villig att investera i processen. Vi har dock inte kunnat finna ett företag som vill satsa. Min bedömning är att en satsning kommer men att det krävs starka företag eller en grupp av företag som vågar göra investeringen. Detta partnerskap får nog sökas utanför regionen Framställning av frukt- och bärviner I projektet har vi genomfört tester med framställning av frukt- och bärviner som baseras på skogsbär. Detta arbete har varit förlagt till Nordmaling. Försöksjäsningarna visar att man kan framställa fruktviner på alla våra skogsbär men att den låga halten av socker och den ofta höga syra halten, gör det svårt att framställa fullgoda matviner. Viner som aperitif eller dessertviner

12 (25) har däremot en god potential. Framställning av alkoholfria viner kan ge mycket goda möjligheter. Redan idag säljer ett företag från regionen alkoholfritt vin av blåbär och lingon. Blåbär har en sensorisk profil som passar till mat. Bild 7. Framställning av bärviner i Nordmaling Framställning av en fermenterad hälsokostprodukt Under projekttiden har vi samarbetat med forskare på företaget Essum, Chalmers och SIK. Forskarna har fått i uppdrag att ta fram en hälsokostprodukt baserad på skogsbär. Resultatet blev en produkt som fermenterades med bagerijäst för att höja innehållet av antioxidativa ämnen. Produkten testades, med gott resultat, på Umeå Universitet, beträffande förmågan att hämma blodplättarnas aktivitet. Vi kunde inte, under projekttiden, komma så långt som till en klinisk studie av produkten.

13 (25) Bild 8. Forskarna som tig fram en fermenterade hälsoprodukten på bär, Eva Grahn Håkansson, Klara Båth samt Marie Alminger Uppbyggnad av kunskaper om bärens innehåll av bioaktiva ämnen under mognad Projektet har, under två år, studerat och byggt upp kunskaper om vad som händer med blåbärens och kråkbärens innehåll av bioaktiva ämnen (antocyaniner) under mognaden. Studierna visar att blåbärens nyttigheter ökar fram till senhösten men att kråkbärens nyttigheter har ett optimum under senare delen av augusti. Denna kunskap har många praktiska användningsområden. Vi vet t.ex. att man genom enkla sockeranalyser kan prediktera innehållet av antocyaniner i dessa bär. Hittills har skogsbären bara värderats utifrån dess vikt. Nu kan man på ett enkelt sätt värdera bären utifrån inre kvalitet. Denna kunskap är inte publicerad och kan därmed ge en konkurrenskraft till regionens bärföretag. Tabell 2. Innehållet av antocyaniner i blåbär stiger med ökad mognadsgrad

14 (25) Bild 9. Karin Ahlman Toyama och Lotta Rynback Andersson planerar bärplockningsförsök Blåbärens sensoriska egenskaper Ett allvarligt hot mot våra svenska blåbär är en ökad import av färska och frusna odlade blåbär. Odlade importerade blåbär är större än våra vilda blåbär men har betydligt lägre halter av nyttiga ämnen. Odlade blåbär innehåller dessutom betydligt mer socker. Handeln utnyttjar förvirringen kring namngivningen av dessa bär. I Sverige, till skillnad från i engelsktalande länder, använder vi order blåbär både för våra vilda blåbär och för odlade blåbär. Handeln kan kalla odlade blåbär för stora blåbär eller bara blåbär. I projektet har vi genomfört sensorisk jämförande studier mellan våra blåbär och odlade blåbär. Vi har också kartlagt de ämnen som ger våra blåbär den karakteristiska smaken och karakteriserat bärens sensoriska variation utifrån plockningstidpunkt och plats. Våra studier ger ett klart besked om den stora sensorisk skillnad som föreligger mellan våra vilda blåbär och odlade blåbär. Denna kunskap kan användas av våra företag, för att bättre kommunicera egenskaper för våra blåbärsprodukter.

15 (25) Figur 1. Sensorisk profil för blåbär (blått-grått) i jämförelse med odlade blåbär (rött) Bärens blad Vi har genom enkla analyser av våra skogsbärs blad kunna konstatera att bladen innehåll ännu mer kraftfulla bioaktiva ämnen än i bären. Vi har inte utnyttjat denna kunskap men den är mycket intressant för framtida utvecklingsarbete Test av maskinutrustning Skogsbärsbranschen är ganska konservativ i att ta till sig ny teknik samtidigt som tekniken blir billigare och bör kunna passa även för mindre företag. Färgsortering har betraktats som dyr teknik. Vi har i projektet visat att denna teknik idag är ganska billig och effektiv och bör därför lämpa sig även för de mindre företagen. En teknik för torkning som är skonsam för bärens bioaktiva ämnen är vakuumtorkning. Tekniken tillämpas idag inte på bär i Sverige. Projektet har genomfört tester med torkning av skogsbär med hjälp av vakuum i ett träinstitut i norra Italien. Resultatet av försöket visar att vakuumtorkning kan fungera vid bärtorkning men att ett utvecklingsarbete krävs för att starta upp kommersiell produktion. En grupp bärföretag samlades kring denna möjlighet men gruppen hade ingen enighet att driva ett gemensamt projekt.

16 (25) Övrig processutveckling och tester Utöver nämnda produkt- och processutveckling har projektet låtit genomföra andra små tester, som initierats av förfrågningar från företag. Här kan nämnas test av mögelbekämpning med hjälp av lingonjuice. Denna test genomfördes med gott resultat. En annan test genomfördes i Blekinge och rörde centrifugering av blåbär. Testen visar att man kan få en smakrik juice men att pressresten får en hög vattenhalt. Mindre försök har också utförts för att separera frön från torkad eller otorkad bärmassa. Försöken visar att båda metoderna är möjliga.

17 (25) 7. MARKNADSFÖRING Projektet upprättade en kommunikationsplan under det första projektåret. Marknadsföringen mot allmänheten har genomförts, främst genom tidningsartiklar som skrivits om projektet. I pressarkivet finns 15 artiklar i lokal- och nationell press. Som en aktivitet i projektet har ett antal pressreleaser lagts ut. Resultatet av dessa har varit gått. För att nå ut till allmänheten tog vi fram en 16 sidig tidningsbilaga om skogsbär. Tidningen innehöll både artiklar om bärföretag och mer kunskapsinriktade artiklar om skogsbär. Bilagan distribuerades till hushåll, i Norr- och Västerbotten. Effekten av utskicken var inte inte så stort. Ett annat sätt att marknadsföra projektet har varit genom att delta vis NOLIA-mässan i Piteå och Umeå. Projektet ställde ut med egen monter och intresserade bärföretag har fått möjlighet att delta genom att sälja sina produkter. Projektet har också tagit mot förfrågningar från företag som vill köpa norrländska bärprodukter, eller på annat sätt samarbeta med projektet. Här kan nämnas företag från Kina, Singapore, Hong Kong, England och några större svenska företag. Under år 2012 anlitades en sommarstudent från Umeå Universitet för att göra en kartläggning av den svenska bärmarknaden bland konsumenter. Studien visade att konsumtionen av bär ökar. Bild 10. Företaget Ecopolarica på NOLIA mässan i Piteå år 2012

18 (25) 8. INFORMATIONSSPRIDNING Informationsspridning till projektets deltagare har skett genom gruppmail och genom att filer lagts ut på projektets hemsida. Vid informationsspridning har EU-s logotype funnits med. Projektdeltagare har kunnat komma åt denna information genom inloggning på hemsidan. En blogg för projektdeltagare har också testats. Aktiviteten på bloggen blev dock aldrig särskilt hög. Fem informationsbrev har skickats ut till projektets deltagare. Dessa har sedan lagts ut på den publika delen av projektets hemsida. Informationen på Bärkrafts hemsida har utnyttjas av både projektets deltagare och av allmänhet och journalister. I tidningsartiklar kan man finna att man refererar till projektets hemsida. Projektet har deltagit vid olika lokal informationsmöten och informerat om projektet. Här kan nämnas Rotary i Umeå, möte med företag i Norsjö, information vid vintermarknaden i Jokkmokk, byamöte i Fredrika, LRF-möte i Malå m.fl. informationsmöten. Bild 11. Framsidan på bärbilagan som skickades ut i exemplar

19 (25) 9. BÄRCENTRUM En aktivitet i slutet av projektet genomfördes under arbetsnamnet bärcentrum. Iden bygger på att man efter två, på varandra följande, strukturfondsprojekt inom skogsbär, skulle undersöka möjligheten att bygga en mer permanent verksamhet kring kunskapsuppbyggnad/företagsutveckling inom skogsbär. Frågan om bärcentrum diskuterades vid projektets slutseminarium i oktober Resultatet av diskussionerna blev tre tänkbara strategier för hur man skulle kunna gå vidare med ett bärcentrum. 9.1 Forskningsstrategi Denna strategi bygger på att utveckla bärforskningen och föra ut kunskaper genom utbildning. De större företagen som redan har kunskaper och teknik samverkar med de mindre företagen. 9.2 Utbildningsstrategi Denna strategi bygger på en målinriktad utbildningsverksamhet som kan leda till ökat användning av skogens bärråvara, förstärkning av kunnandet inom entreprenörskap och förädling, samt kunskapen inom marknadsföring och försäljning. 9.3 Utvecklingsbolag Denna strategi bygger på en modell från Västernorrland, där träindustrin har bildat ett utvecklingsbolag (Processum AB). Bolagets uppgift är att finansiera och starta upp innovativ pilotverksamhet som kan komma till nytta för ägarna. När piloterna kan bära sina kostnader knoppas dessa av och det bildas kommersiella bolag kring dessa. Modellen har varit så intressant att Sveriges Tekniska forskningsinstitut har gått in som delägare i Processum.

20 (25) 6. RESULTAT 6.1 Nya företag och arbetstillfällen Projektet syftade till att skapa en ännu bättre fungerande bärbransch i Norr- och Västerbotten, som kan leda till etablering och utveckling av företag som baseras på regionens skogsbärsråvara. Projektets har påverkat utvecklingen mot uppfyllandet av projektets syfte. Man kan dock konstatera att här finns ännu mycket att göra. Vägen är lång men förutsättningarna är mycket goda. Det faktum att hälften av plockade skogsbär i regionen exporteras utan att en frysas och rensas gör att man kan förstå potentialen i ökad förädling. Under projektperioden skapades fem nya bärföretag. Dessa företag är små företag som på sikt kan utvecklas och få en viktig betydelse i regionen. Kännetecknande för dessa nya företag är att de genomfört begränsade investeringar och att de inte skett i samverkan med andra företag. De stora industrisatsningarna saknas fortfarande. Antalet nya arbetstillfällen uppgick till åtta stycken. Hur många arbetstillfällen som säkrats är svårt att bedöma. Kanske rör det sig om minst 20 säkrade arbetstillfällen, mot bakgrund av att många företag fått rådgivning, ökade kunskaper och 6.2 Övriga resultat Bland övriga resultat kan man nämna ökad kontakt och samverkan mellan bärföretagare. De kontakter som skapats mellan företagen kommer att bestå och leder också förhoppningsvis till bildandet av nytt samarbete men på kommersiell basis. För att de små företagens ska överleva krävs att dessa känner samhörighet med andra företag och att man utbyter kontakter med kunder och leverantörer. Projektet har bidragit till att ge de svenska skogsbären ett ansikte och att allmänheten får en förståelse för skogsbärens betydelse och potential. Samtidigt har projektet blottlagt de brister som finns i bärbranschen då stora mängder bär, ca 50 % av det som plockas, förs ut ur regionen utan någon infrysning eller annan förädling. Denna insikt är mycket viktig för att förstå behovet av ett projekt som Bärkraft. Projektet har lett till en stor kunskapsuppbyggnad bland bärföretag men också inom projektägarens organisation. Detta faktum är av stor betydelse för att kunna stödja framtida satsningar på bärbranschen. SIK kan idag vara den organisation som har störst kunskaper inom bärförädling. Vi kan räkna med att framtida satsningar på bärförädling kräver stor kunskap och att denna kunskap finns som komplement till företagens egna kunskaper. 6.3 Jämställdhet/Integration och mångfald/miljö/folkhälsa Projektgruppen har haft en sammansättning med hälften kvinnor och hälften män. Strävan har också varit att både kvinnor och män har deltagit i arbetsgrupper och andra grupper som kunnat påverka projektets genomförande. Deltagande företag har varit blandade med både manligt och kvinnligt ägda företag. Åldersfördelningen bland företagarna har haft en god spridning från 17 år till 70 år. Av projektföretagen har 4 företag ägare/delägare med utländsk bakgrund. Ett företag har samisk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund har deltagit i projektets aktiviteter och uppmuntrats att vara aktiva att dela med sig av sina erfarenheter av bär och bärprodukter från sina hemländer. I produktutvecklingen har dessa idéer tagits upp och lyfts fram och företagen har uppmuntrats att använda sin kultur i företagandet.

21 (25) 7. UTVÄRDERING Projektet har låtit genomföra en extern utvärdering av projekt Bärkraft. Denna utfördes av företaget Preinvest. Utvärderingen var en kvalitativ studie baserad på djupgående intervjuer. I utvärderingen sammanfattas deltagarfeedback och där ges också konkreta råd på hur ett uppföljande skulle kunna vara utformat. Projektet Bärkraft har fokuserat på kompetenshöjning och nätverkande. Utvärderingen visade mycket riktigt att deltagarna upplevde en kunskapshöjning och var generellt sett positiva till den centrala aspekten. Ett flertal företag i utvärderingen (23%) har dessutom omnämnt en ökad satsning på bärförädling som en direkt konsekvens av projektet. Även projektledarens insats som projektledare sågs som positiv av en övervägande majoritet. Den främsta kritiken som riktades mot projektet var bristande företagstänk. Flertalet deltagare önskade se mer individuell coaching och praktiskt företagande; med andra ord en större hjälp i kommersialiseringsprocessen. Det fanns även stor mångfald bland deltagarna vilket utgjorde naturliga svårigheter i att tillgodose alla på lika villkor under respektives förutsättningar. Utvärderarnas slutsats är att Bärkraft har varit ett lyckat projekt där man väldigt positivt har bidragit till kompetenshöjning i branschen. På sikt kan detta bidra till ökad förädling och tillväxt. Därför ser utvärderarna positivt till att stödja den kommersiella processen i större grad i ett nästkommande projekt. Utvärderingen redovisas i sin helhet i bilaga 1.

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år.

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. Kulturnämnden 2007-11-22 73 10 Kulturnämndens arbetsutskott 2007-11-08 55 9 BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. BD pop ansöker från Luleå kommun om totalt 500

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 När en uppdatering har gjorts skickas ett meddelande via e-post till den som är kontaktperson i avdelning och klubb. På detta sätt

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

PROTOKOLL Nr 1 / 2004

PROTOKOLL Nr 1 / 2004 1 ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET PROTOKOLL Nr 1 / 2004 Art Konstituerande sammanträde med styrelsen för ÖNBF Dag Lördag 14 februari 2004 Plats Norsjö Hotell, Norsjö Närvarande: Per Persson Ordförande Barbro

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

bärkraft Att sniffa på blåbär med alla sinnen på spänn sid13 De norrländska skogsbären är de nyttigaste i världen sid 11 sid 5 sid 8

bärkraft Att sniffa på blåbär med alla sinnen på spänn sid13 De norrländska skogsbären är de nyttigaste i världen sid 11 sid 5 sid 8 bärkraft en bilaga från projekt bärkraft 2013 De norrländska skogsbären är de nyttigaste i världen Att sniffa på blåbär med alla sinnen på spänn sid13 FOTO: Karin Ahlman-Toyama fryser 40 ton bär varje

Läs mer

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Närvarande: Gunilla Lidström, Anne-Sofie Koivisto, Anders Aidanpää, Marie Sandström, Annica Berg-Flemström och Lotta Lundströmer Inledning Annica går igenom

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Hantverksrundan 13-14/10, Tranemo-Svenljunga kl. 10-16 Datum:20121205 Journalnummer: 2008-008 BX Projekttid: 20120906-20121231 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag BASFAKTA 2014 Samhall Sveriges mest mångsidiga företag 1 Samhall är ett aktiebolag som ägs av staten Uppdraget Att producera efterfrågade varor och tjänster där behoven finns och genom detta skapa meningsfulla

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Grafisk profil/glasets Hus Datum: 20150531... Journalnummer: Projekttid: 20150301-20150531. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om

Läs mer

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat.

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat. 1 STYRELSEPROTOKOLL Nr 1/02 Art Konstituerande sammanträde med styrelsen för ÖNBF Dag Lördag 16 februari 2002. Plats Hotel Rica, Skellefteå Närvarande Daniel Nyman Kjell Johansson Barbro Forsman Inger

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet Samverkan Seminarieserie Kartläggningsunderlag Kommungemensammariktlinjer Utvecklingsarbete i regionen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Råvara kvalitet och nya livsmedelsprodukter

Råvara kvalitet och nya livsmedelsprodukter Råvara kvalitet och nya livsmedelsprodukter Slutrapport 2009-11-27 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte och målgrupp... 4 4. Projektets mål... 4 5. Genomförandeplan och tidsplan... 4 6. Spridning

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1

Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 Ansökan Starthjälpen: Diarienr: 132-A1 1. Namn på projektet: Entreprenörsgruppen Frösön 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Ulla Landenmark Adress: Bergsgatan 110 Postadress: 542 31 Mariestad

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Lägesrapport Slutrapport

Lägesrapport Slutrapport 7-01-15 1 Lägesrapport Slutrapport x Allmänna uppgifter Projektägare: Haparanda stad Diarienummer Mål 1: 304-3745-05 Diarienummer Länsstyrelsen: Projektet bedrivs under tiden: 6-01-01 7-02-28 Projektnamn:

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplan datum Kontaktuppgifter: Företagsnamn Postadress Organisationsnu mmer Företagsform Kontaktperson Mobiltelefon Webbadress E- post Verksamhet: Beskriv verksamheten med

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening

Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Inledning Verksamhetsberättelse 2013 Visit Värmdö Ideell Förening Visit Värmdö Ideell Förening är näringslivets och föreningslivets organisation inom besöksnäringen. Tillsammans med Värmdö kommun bildar

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING Vi behöver de thailändska bärplockarna och därför måste vi göra allt vi kan för att de ska åka hem med ett leende på läpparna. Tommy Innala, vd Polarica AB Ansvarsfull

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Smallest. Näringslivsavdelningen Sammanställning av projekt 2010-2011. Projekttid 2009-07-01-2012-06-30 Projektledare

Smallest. Näringslivsavdelningen Sammanställning av projekt 2010-2011. Projekttid 2009-07-01-2012-06-30 Projektledare Smallest Projekttid 2009-07-01-2012-06-30 Projektledare Eleonore Hedman Projektkoordinator Ken Swanson 50 % Projektet ska leda till att förståelsen för och användandet av småskaliga förnybara energilösningar

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Metoder och modeller för platsens etableringsmognad Anders Granberg CEO Granberg AB

Metoder och modeller för platsens etableringsmognad Anders Granberg CEO Granberg AB Metoder och modeller för platsens etableringsmognad Anders Granberg CEO Granberg AB Nuläge: Konsult VD Granberg AB Ordf Strategiska rådet DC Dåläge Fd ordf Invest in Norrbotten Fd VD The Node Pole Fd Etableringchef

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

Ambassadör för kvinnors företagande 2008-03-26

Ambassadör för kvinnors företagande 2008-03-26 Obbola Anita Boström Seven AB 090-453 62 anita.bostrom@sffab.se Ann Klefbohm base media sverige ab 090-12 69 40, 070-201 66 28 ann@basemedia.se Anna From-Lindqvist Euniq em AB 070-218 1956, 0910-520 08

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator

Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator Ansökan om förlängning projekt SPH Inkubator Projekt: SPH Inkubator NYPS-id: 147702 Projektägare: Science Park Halmstad AB, Org nr. 556504-3774 Kontaktperson: Ulf Andersson Projektperiod (ursprunglig):

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer