Restaurang- och Hotellhögskolan Örebro Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Restaurang- och Hotellhögskolan Örebro Universitet"

Transkript

1 Restaurang- och Hotellhögskolan Örebro Universitet Vinlagring som måltidsupplevelse och investering En litteraturgenomgång om vinkällarens roll som upphov till framtida måltidsupplevelser och monetär avkastning Datum: 13 december 2013 Kursnamn: Individuell läskurs, avancerad nivå Kursnummer: MÅ2002 Provkod: 0100 Författare: Anna Rönngren Handledare: Inger M Jonsson Examinator: Richard Tellström Betygsbedömd den: Betyg:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Resultat Vinlagring som måltidsupplevelse Vinets sensoriska mognadsprocess Vinlagringsmiljön påverkan på vinets sensoriska mognadsprocess Vinlagring som investering Andrahandsmarknaden för lagrade viner Prisutvecklingen för lagrade viner Proveniens för lagrade viner Diskussion Vinlagring som måltidsupplevelse och investering Vinlagring som måltidsupplevelse och investering på restaurang Litteraturdiskussion Slutsats Sökmatris

3 1. Inledning Att en flaska vin kan förbättras och utvecklas med lagring är en process som både fascinerar och förbryllar medan vissa viner bör drickas omgående finns det viner kan lagras och njutas i decennier. Ännu mer fängslade blir det om man studerar andrahandsmarknaden för vin och upptäcker vilka priser dessa mogna viner kan betinga. Vinlagring är en självklar del av vardagen för vinsamlande konnässörer, restauranger, professionella vinlagringskällare, importörer, vinhandlare och auktionshus världen över. Denna litteraturstudie avser att sammanställa de texter som rör vinlagring. Kunskap inom området vinlagring faller inom ramen för de aspekter som bidrar till en måltidsupplevelse på restaurang som diskuteras av måltidsforskarna Gustafsson, Öström, Johansson och Mossberg (2006). Kunskapen om vinlagring är i mångt och mycket baserat på erfarenhetsbaserat vetande, men frågan är huruvida forskning kunnat fastslå denna tysta kunskap. Vad är egentligen en optimal vinkällarmiljö? Finns det en logik i att lagra sina viner korrekt? Och måhända viktigast av allt på vilket sätt kan lagringsmiljön påverka vinet smakmässigt och värdemässigt? 2. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och lyfta fram texter och perspektiv med relevans för att skapa en vetenskaplig förståelse kring ämnet vinlagring. 3. Metod För att förstå ett ämne måste man reflektera över den litteratur som redan existerar på området (Bryman, 2011). Det innefattar bland annat att hitta framtagna teorier och modeller och kunskaper från tidigare undersökningar inom ett undersökningsområde men avser även att se vilka undersökningsmetoder och forskningsstrategier som tidigare forskning använt sig av (Bryman, 2011; Patel & Davidsson, 2011). Det är till exempel under litteraturgenomgången som man kan hitta motsättningar, inkonsekventa resultat och frågor som inte besvarats (Bryman, 2011) här man kan kort sagt hitta kunskapsluckor som kan komma att ligga till grund för egna forskningsproblem. Bryman (2011) beskriver en mängd olika förhållningssätt till litteraturgenomgångar som avser förklara hur man angriper ämnet. Bland annat talas om 3

4 narrativa litteraturgenomgångar (jämför med systematiska genomgångar); att angreppssätt som räknas som interpretativt och tolkningsinriktat. Motivet med ett sådant angreppssätt är inte att ackumulera kunskap utan snarare att forma en förståelse (Bryman, 2011). Litteraturgenomgången blir här ett redskap för att kartlägga det tema man vill få en bättre förståelse för och man vet sällan i inledningsskedet vart man kommer att hamna något som också innebär att forskningen kan ta nya och oväntade vändningar (ibid). Då litteraturgenomgångens syfte i föreliggande fall avser att kartlägga det ämne som sedan skall ligga till grund för en magisteruppsats avser denna litteraturstudie anta ett narrativt och tolkande förhållningssätt. Först när man skaffat sig en överblick om ämnet kan forskningsproblemet avgränsas och syftet formuleras (Patel & Davidson, 2011). Bryman (2011) rekommenderar elektroniska bibliografiska databaser då de på ett omfattande sätt samlar artiklar och tidskrifter inom olika discipliner. Han uppmanar dock till kritisk reflektion vid valet av databas bland annat bör upphovsman, motiv och uppdateringsfrekvens beaktas. Inför denna litteraturstudie valdes därför de databaser som fanns tillgängliga via Örebro Universitet vid tidpunkten för studien. Ett antal sökord som ansågs relevanta för studien valdes ut och låg till grund för sökningarna (för sökmatris, se bilaga 1). Sökningen delades in i två sorters sökningar. 1.) Sökningar efter forskningsartiklar i databaser där inklusionskriterierna för sökningen var att texten skulle finnas tillgänglig i fulltext och komma från vetenskapligt granskade tidskrifter. 2.) Generella sökningar i annan för ämnet relevant litteratur såsom fackböcker, kurslitteratur, akademiska böcker samt populärvetenskapliga och skönlitterära böcker skrivna i ämnet vinlagring. De mest relevanta texterna valdes ut för att bearbetas i resultatet och därefter analyseras i diskussionsavsnittet. 4. Resultat Master of Wine 1 Stephen Charters (2006) har, genom en sammanställning av forskning och litteratur om vinkulturen i samhället, uppfattningen att det idag finns två sorters vinsamlare: de som köper viner med ambitionen att någon skall dricka dem vid en mognadsmässigt 1 Master of Wine (MW) är en kvalificering (dvs inte en akademisk examen) som utfärdas av Institute of Masters of Wine (IMW) i Storbritannien. MW kvalificeringen anses allmänt inom vinindustrin som en av de högsta kvalificeringarna inom vin. 4

5 optimal tidpunkt (e.g. restauranger och konnässörer) och de som samlar på vin med avsikt att en dag sälja dem och förhoppningsvis göra en vinst (e.g. investerare). Denna indelning görs även av bland andra vinvärderingsmannen Johan Magnusson (2012), Arvind Ashta (2006) vid Burgundy School of Business och Kolpan, Smith och Weiss (2010) vid The Culinary Institute of America. Samtliga författare slår tidigt fast att denna fördelning kräver olika diskussioner och resultatet i denna litteraturstudie kommer följaktligen att delas upp enligt dessa två teman; Vinlagring som måltidsupplevelse, där texter om de sensoriska och upplevelsemässiga aspekterna av vinlagring diskuteras Vinlagring som investering, där fokus kommer att ligga på texter om andrahandsmarknaden för lagrade viner. Huvudfokus i resultatet och den efterföljande diskussionen kommer att utgå från ett restaurangperspektiv. Texten kan emellertid vara av relevans för alla som ämnar att lagra viner. Gustavsson (2000) menar att kunskap inhämtas genom en ständigt pågående process och därmed är ett mångtydigt ord. Begreppet delas in i kunskapsområdena teoretiskvetenskaplig kunskap; episteme, praktisk-produktiv kunskap; techne, och kunskap som praktisk klokhet; fronesis (Gustavsson, 2000). Genom att kombinera praktisk kunskap från branschverksamma med vetenskaplig kunskap från forskare mot en estetisk och företagsekonomisk fond avses de tre kunskapsformerna som nämns av Gustavsson (2000) vävas samman till en enhetlig bild av hantverket vinlagring Vinlagring som måltidsupplevelse Enligt Gustafsson et al. (2006) anses djupgående vetande om ett vins sensoriska smakkaraktärer vara en av de praktiska och teoretiska kunskaper som krävs av matsalspersonal på en restaurang för att kunna skapa goda måltidsupplevelser. Jackson (2009) slår fast att man bör skaffa sig kunskap om vad som händer i ett vin som lagrats och fått mogna för att därefter kunna ta ett informerat beslut om hur och när flaskan skall avnjutas. Magnusson (2012) menar i samma linje att samma vin kommer att smaka helt olika beroende på om det är ungt eller moget och därmed förutom förändrade smakegenskaper även kommer att ha olika användningsområden under dess livstid som man behöver ta ställning till (Magnusson, 2012). Harrington (2008) diskuterar exempelvis hur ett moget vin bör 5

6 kombineras med mat och hur det skiljer sig från unga viner. Kolpan et al. (2010) diskuterar ämnet främst från ett företagsekonomiskt perspektiv och uppmuntrar restauranger att lagra sina viner på samma sätt som de lagrar sina livsmedel för att undvika ekonomisk förlust genom felaktig lagring som förstör vinernas positiva sensoriska egenskaper. För att skapa en förståelse för den sensoriska utvecklingen för viner har texter som belyser de kemikaliska processer som påbörjas i ett vin vid lagring undersökts. De förändringar som sker både utseende-, doft-, och smakmässigt diskuteras närmare i nästa kapitel Vinets sensoriska mognadsprocess Enligt Barth (2010) är ett vin förslutet i en oöppnad flaska en stabil produkt med en längre lagringsduglighet än de flesta livsmedel. Medan majoriteten av alla viner är redo att konsumeras unga finns ett fåtal viner av sådan kvalitet att de kommer att utvecklas positivt med lagring. De kemiska processer som pågår i ett vin under mognadsprocessen beskrivs övergripande av Jackson (2009) som sammanställt forskningsartiklar i ämnet. Jackson (2009) menar att orsakerna till ett vins lagringspotential till viss del ännu är höljda i dunkel det är inte helt vetenskapligt klarlagt varför vissa viner går att lagra medan andra bör drickas unga. Kunskapen är till stor del baserad på erfarenhet och tyst kunskap hos yrkesprofessionella då forskning i ämnet har ännu inte gett några fullt ut definitiva svar. Jackson (2009) pekar dock ut ett antal faktorer som man anser är avgörande för huruvida ett vin kan lagras eller ej; de åtskilliga hundra doftämnen, estrar och terpener som identifierats i olika druvsorter och druvans kemiska sammansättning avgör huruvida druvan har potentialen att ge viner som är mer eller mindre lämplig för långtida lagring (Jackson, 2009). Medan vissa estrar utvecklas på ett smakmässigt önskvärt sätt kommer andra att brytas ned med försämrad doft och smak som följd. Det innebär att lagringspotentialen bestäms av druvans kemikaliska komposition av estrar och terpener, men även dess socker-, tannin-, och alkoholnivå (ibid). Magnusson (2012) lägger även till faktorerna koncentration och fruktsyra och menar att alla dessa delar måste vara i balans för att ett vin skall kunna lagras. Magnusson (2012) räknar upp ett antal vinregioner som är särskilt kända för sina lagringsdugliga viner i sin populärvetenskapliga bok och får medhåll även i den akademiska litteraturen av bland andra Jackson (2009), Harrington (2008) och Kolpan et al (2010). Beroende på druvans sammansättning av estrar och dess kemikaliska komposition samt druvornas ursprung kan det förklara varför vissa viner lämpar sig bättre än andra för att lagras (Jackson, 2009). 6

7 Förutom den akademiska och populärvetenskapliga litteraturen har även vetenskapliga studier genomförts av forskargrupper som Recamales, Gallo, Hernanz, Gonzáles-Miret och Heredia (2011), Pérez-Prieto, López-Roca och Gómez-Plaza (2003), Butzke, Vogt och Chacón- Rodríguez (2012) samt D Auria, Emanuele och Racioppi, (2009). De olika forskargrupperna undersöker på olika sätt hur de aromgivande estrar som finns i det unga vinet bryts ned under dess lagringsprocess beroende på under vilka omständigheter som vinet lagrats med andra ord dess lagringsmiljö. Lagringsmiljön eller vinkällaren och dess fysiska miljö kommer att påverka hur vinet utvecklas (Jackson, 2009; Kolpan et al, 2010; Magnusson; 2012). Ämnet kommer att presenteras närmare i kapitel genom att ta stöd i ovanstående forskargruppers resultat Vinlagringsmiljön påverkan på vinets sensoriska mognadsprocess Det enda sättet varvid man kan lagra ett vin är medelst tålamod och tid (Jackson, 2009). På en restaurang är vinlagringsmiljön det lager där vinerna förvaras och denna lagerlokal kan se olika ut beroende på typ av restaurang (Kolpan et al, 2010). Magnusson (2012) räknar upp följande gemensamma faktorer som avgörande för vinlagringsmiljön: temperatur, ljusinsläpp, luftfuktighet, vibrationsfrihet och flaskornas position vilket även stöds av Jackson (2009), Harrington (2008) och Kolpan et al (2010). Temperatur Temperaturens effekt på vinet diskuteras bland annat av Magnusson (2012) som har arbetat i vinkällarmiljö sedan 1994 och baserar sin kunskap på lång personlig erfarenhet. Magnusson (2012) talar om en optimal lagringstemperatur, något som både Jackson (2009), Kolpan et al (2010) och Recamales et al. (2009) befäster. Forskningsartiklar i ämnet har skrivits av bland andra Recamales et al. (2009) som i sin forskning påvisar att flyktiga ämnen förändras till följd av de kemiska reaktioner som äger rum i vinflaskan under mognadsperioden och att processerna går fortare i takt med att temperaturen ökar. Forskarna visar även att de kemiska förändringarna som äger rum i vinerna dessutom ger utslag i sensoriska förändringar i smak och doft. Recamales et als. (2009) forskning gäller främst vita viner men stöds av Pérez-Prieto et al. (2003) som i sin studie når ett liknande resultat även för röda viner. Butzke et al. (2012) kommer till samma slutsats då de i sin forskning visar att höga temperaturer även under korta perioder kan skynda på vinets mognadsutveckling med vad som under korrekta förhållanden skulle motsvara 18 månaders lagring. Även d Auria et al. (2009) visar enligt samma linje i sin 7

8 studie att extrema temperaturer kan göra att estrarna försvinner helt. Ett vin som en gång blivit exponerat för ogynnsamma temperaturer kommer aldrig att återhämta sig (Kolpan et al, 2010). Ljus Ytterligare en viktig aspekt vid korrekt vinlagring är att undvika att vinerna exponeras för ultraviolett ljus som kan påverka vinets doftaromer negativt, något som stödjs erfarenhetsmässigt av Magnusson (2012). Även Jackson (2009) forskningssammanställning tyder på vikten av en mörk miljö. Kolpan et al (2010) menar att ljusexponering både kan höja vinets temperatur (vars negativa effekt diskuteras i stycket ovan) och ge vinet en oönskad doftutveckling. Recamales et als. (2009) forskning undersöker denna aspekt och hittar tendenser som på tyder på att antagandet stämmer. d Auria et al. (2009) visar även de i sin forskning att exponering av ljus påverkar vinets kemiska sammansättning negativt. Luftfuktighet Om ett vin skall lagras längre än tre år blir även luftfuktigheten en viktig faktor för att säkerställa en sensorisk önskvärd mognadsutveckling enligt Magnusson (2012). Påståendet stöds av såväl Kwong (2009), Jackson (2009), Dimson, Rousseau och Spaenjers (2013), Kolpan et al (2010) och Stanton (2008). Argumenten för luftfuktighetens påverkan består emellertid främst av korta noteringar i vetenskapliga artiklar, akademisk litteratur och populärvetenskaplig litteratur som alla belyser dess vikt, men ingen tydlig forskning i det specifika ämnet tycks stå att finna. Flaskornas position Magnusson (2012), Kolpan et al (2010) och Greer (intervjuad av Stanton, 2008) menar att vinflaskor bör ligga stilla vid mognadslagringen eftersom ett vin kan sättas ur balans om det utsätts för vibrationer. Även Jackson (2009) menar att en horisontal position är ultimat. För viner som skall lagras mindre än två år och viner som är förslutna med skryvkapsyl spelar dock inte flaskans position någon avgörande roll (Jackson, 2009). Mas, Puig, Lladoa och Zamora (2002) styrker Magnusson (2012) och Jacksons (2009) påståenden då de i sin forskning visar att ett horisontalt läge ger en bättre mognadsutveckling både vid kemisk och sensorisk analys. 8

9 4.2. Vinlagring som investering För en restaurang, som investerat pengar i sitt vinlager med avsikt att få avkastning på investeringen, krävs kunskap och noggrann planering (Kolpan et al. 2010). Även Bart (2011) belyser vikten av vinkällarens roll på en restaurang. Ett välskött och välplanerat lager är en viktig komponent för att uppnå avkastning och vinst för restaurangen (ibid). Vin som en investering är en relativt ny företeelse enligt Charters (2006) som i sin bok om vinkulturen i samhället nämner andrahandsmarknaden för viner. Magnusson (2012) talar med mångårig erfarenhet som värderingsman när han jämför vin som investering med att placera sina pengar i aktier, obligationer och konst. Fogarty och Jones (2011) grundar sin forskning i antagandet att icketraditionella tillgångar såsom vin möjliggör en framgångsrik riskspridning till en portfölj jämfört med traditionella tillgångar. Både den populärvetenskapliga och akademiska litteraturen är ganska fåordiga om vin som kapitalplacering, men räknar emellertid upp ett begränsat antal vinområden och producenter vars viner kan användas som ren investering (Charters, 2006; Magnusson, 2012). Magnusson (2009; 2012) är den främste att tala om viners andrahandsvärde baserat på erfarenhet och bevakning av vinauktioner världen runt. Följande avsnitt avser titta närmare på forskning som gjorts i ämnet i syfte att jämföra med den erfarenhetsbaserade kunskapen Andrahandsmarknaden för lagrade viner Som ett sätt för en restaurang att underhålla sin vinkällare och sin lagerhantering rekommenderar Kolpan et al (2010) att sommelieren tittar på andrahandsmarknaden för vin, det vill säga vinauktioner. Vinauktioner har ägt rum sedan 1766 då Londonbaserade auktionsfirman Christie s för första gången auktionerade ut vin och på senare år har även resten av Europa, USA, Canada, Australien och Asien följt efter (Charters, 2006). Sveriges riksdag tog år 2001 ett beslut att ge Systembolaget i uppdrag att hålla svenska vinauktioner och sedan 2004 hålls årligen ett antal auktioner via Stockholms Auktionsverk (Magnusson, 2012). Ursprungligen skedde två slagauktioner per år för att idag ha ökat till åtta webbaserade auktioner varje år (Magnusson, 2012). Charters (2006) slår fast att internet har revolutionerat vinauktionsmarknaden eftersom det innebär man som budgivare kan lägga bud under en längre tid och man behöver inte själv vara på plats. 9

10 Ashenfelter (1989) var den första forskare att närmare beskriva engelska vinauktioner och hur olika budgivningsstrategier påverkar klubbat pris och bevakningspris på de utropade vinerna. Ashenfelter (1989) är därmed en återkommande referens och inspirationskälla i en majoritet av den senare forskning som gjorts om vinauktioner. Förutom Ashenfelter (1989) har Ginsburgh (1998), Février, Roos och Visser (2005), Fogarty och Jones (2011) och Ashta (2006) alla studerat vinauktionsmarknaden med fokus på olika budgivningsstrategier och hur utropens pris varierar beroende på i vilken ordning utropet klubbas. Olika förklaringsmodeller till utropens slutpris diskuteras av de olika forskarna, främst med fokus på säljmodeller, prisanomalier, dolda budgivare och vilka valmöjligheter som står till buds för budgivaren Prisutvecklingen för lagrade viner Vid prissättning av vinlistan på en restaurang kan restaurangen ta ett högre pris för mogna viner alternativ använda dess exklusivitet som en marknadsföringsstrategi för att locka kunder (Kolpan et al, 2010). Ett vin hittar sitt pris mellan 2-4 år efter att det släppts från egendomen (Magnusson, 2012). Enligt Brodie (2006) är det emellertid först efter cirka fem år på andrahandsmarknaden som vinets prisbild börjar matchas med den slutkvalitet som vinet förutspås att få. Det beror på att det är först efter denna tid som experter kunnat forma en tydligare bild av årgångens kvalitet och lagringspotential (Brodie, 2006). Forskning som bekräftar dessa antaganden förefaller dock lysa med viss frånvaro. Charters (2006) menar att den årliga avkastningen på Bordeaux-viner har legat på ca 9 % sedan 1970-talet. Dimson et al (2013) undersöker i sin studie hur ett vins andrahandsvärde fluktuerar under dess livscykel baserat på årgångens rykte för det sålda vinet. De finner tydliga skillnader i prisutvecklingsmönstret beroende på om årgången av experter anses vara av god eller av sämre kvalitet. De finner vidare att det är först när vinet anses vara en antikvitet som årgångens egenskaper inte längre påverkar vinets pris på andrahandsmarknaden eftersom vinet då antas ha uppnått andra värden än det sensoriska. Tidigare forskning om avkastning på vin har även gjorts av Jaeger (1981) och Krasker (1979) men då dessa resultat är över 30 år gamla har resultaten inte längre relevans, framförallt i ljuset av internet och de webbaserade vinauktionernas intåg Proveniens för lagrade viner Att ett vin lagrats i en fördelaktig lagringsmiljö kan användas som ett försäljningsargument på restaurang enligt Kolpan et al (2010), något som även framhålls av Magnusson (2012) då han menar att kunskapen om var och hur flaskan förvarats är eftertraktad information inför en 10

11 försäljning. Ursprunget kallas proveniens och är andrahandsmarknadens viktigaste aspekt eftersom denna information tillsammans med information om egendomen och årgångens karaktär fungerar som ett sätt att från ett helhetsperspektiv bedöma flaskan kvalitet och drickbarhet (Kwong, 2009). Ingen vill förmedla ädla men dåligt lagrade viner, ingen vill köpa dem och marknaden betalar ett lägre pris för viner med tveksam lagringshistoria (Magnusson, 2012). Dimson et al (2013) berättar att viner med sådan proveniens ofta ratas av auktionshusen och Kwong (2009) belyser vikten av känd proveniens i takt med att de webbaserade vinauktionerna ökat och det blivit svårt för köparen att med egna ögon värdera objektet. Brodie (2006) berättar i sin litteratursammanställning att noteringar om proveniens i auktionskataloger generellt består namnet på den förra ägaren, eventuell publikation, vart det förvarats eller tidigare försäljning vid auktion. Denna information kan även införas på restaurangens vinlista som en förvaltningsstrategi (Kolpan, 2010). Denna typ av data syftar till att ge en djupare förståelse för den specifika flaskan (Brodie, 2006). Att ett vin tillhört en känd person kan addera ytterligare värde och status (Charters, 2006; Jackson, 2009; Magnusson, 2012). Vidare argumenterar Brodie (2006) för åsikten att ett klimat där köparna börjar diskriminera mogna viner utan dokumenterad proveniens, alternativt genom att betala högre priset för mogna viner med känd proveniens, borde leda till en mer transparant marknad där marknaden reglerar sig själv (Brodie, 2006). Vidare menar Brodie (2006) i enlighet med Magnusson (2012) att det finns indikationer som tyder på att marknaden är villiga att betala mer för utrop med känd proveniens. Det förefaller dock inte som att det finns någon entydig fastslagen forskning med data som tyder på att så är fallet. Kwongs (2009) forskning belyser exempelvis främst huruvida auktionshuset skall nämna utropets proveniens om kunskapen om ursprunget är lågt. Proveniensens betydelse för vinets andrahandsvärde syns därmed vara främst erfarenhetsbaserad och föremål för vidare forskning. 5. Diskussion Nedanstående diskussion kommer att ta avstamp i Gustavssons (2000) syn på kunskap. Genom att i diskussionen både behandla vinlagring som måltidsupplevelse och vinlagring som investering avses en tydlig distinktion mellan vinlagringens olika nyttor att framföras. 11

12 Dessa aspekter kommer att tillsammans med Gustavssons (2000) syn på kunskap att utgöra den gemensamma grunden för diskussionen och leda fram till studiens slutsats Vinlagring som måltidsupplevelse och investering Vare sig man ser ett vin som en källa till sensoriska måltidsupplevelser eller en möjlighet till monetär avkastning står det klart att vinets ursprung är av yttersta vikt för huruvida vinet kan lagras eller ej. Ämnet behandlas både i populärvetenskap (Magnusson, 2012), i akademisk litteratur baserat på forskningsgenomgång (Charters, 2006; Harrington, 2008; Jackson, 2009) och genom forskning (Pérez-Prieto et al., 2003; Recamales et al., 2011). Sammantaget menar man att vinets lagringsbarhet härrör från druvans kemikaliska sammansättning vilket är kopplat till dess ursprung då olika klimat ger olika förutsättningar för val av druvsort och druvornas fenoliska mognad. Kunskapen om vinets kemikaliska sammansättning och dess eventuella förutsättningar för vidare lagring kan kopplas till Gustavssons (2000) tankar om teoretisk-vetenskaplig kunskap, episteme. Kunskapen kännetecknas av att den är fri från värdemässiga ställningstaganden och utgår från vetande, det vill säga den kunskap vi har om hur världen är uppbyggd och samhället fungerar. Ett vins kemikaliska sammansättning och vilka viner som går att lagra ur ett sensorisk hänseende torde därmed baseras på faktiska kunskaper och inte ha så mycket med vinkunnigas egna åsikter att göra. Den teoretiskpraktiska kunskapen att veta att kan därmed härledas till kunskap om vad som sker i vinet under dess mognadsperiod. Det torde därmed vara först när restaurangpersonalen förstår mognadsprocessen som restaurangen till fullo kan ge gästen en måltidsupplevelse genom sin kunskap. Den praktiska kunskapen omvandlas därmed i sin tur till det Gustavsson (2000) kallar praktisk-produktiv kunskap att veta hur. I detta steg handlar det om att omsätta den teoretiska kunskapen till praktisk tillämpning. Hantverket utförs praktiskt genom att restaurangpersonalen kan hantera det mogna vinet på rätt sätt i källaren, ha en hållbar lageromsättning, en skälig prissättning, kan öppna vinet vid rätt mognadstidpunkt, kan öppna en mogen flaska på rätt sätt, kan dekantera vinet och kan servera det till rätt mat. Gustavsson (2000) talar även om en tredje kunskapsform fronesis som översätts till praktisk klokhet. Denna typ av kunskap syftar till att etiskt eller politiskt göra det bättre för människan och öka hennes välbefinnande vilket kan kopplas till dels status samt glädjen och stoltheten i att köpa, äga eller konsumera en flaska och dels den monetära avkastning som vininvestering kan ge (Charters, 2006; Dimson et al., 2013; Magnusson, 2012). Kunskapsformen kan närmast kopplas till försäljningssituationer på en restaurang där personalen rekommenderar viner till 12

13 en gäst efter att ha läst av gästens situationsbaserade önskemål exempel på det kan tänkas vara gästens sociala ställning, tillfällets art eller gästens intresse för mat och vin. Viner som anses ha tillräckligt hög status för att vara värda att investera i eller där man kan ta ut premiumpriser på en vinlista är relativt få och det torde vara i restaurangens intresse att besitta denna typ av kunskap. Lika viktigt som vinets ursprung är även den enskilda årgångens kvalitet vilket diskuteras i såväl populärvetenskap (Magnusson, 2012) som akademisk litteratur baserat på forskningsgenomgång (Brodie, 2006; Charters, 2006; Jackson, 2009) och genom forskning (Dimson et al., 2013; Kwong, 2009). Ett vins sensoriska kvalitet beror till stor del på årgångens kvalitet då väderförhållandena påverkar druvans växtmiljö och därmed dess smakkoncentration och balans (Jackson, 2009; Magnusson, 2012) och dess livslängd kommer vid en kvalitetsmässigt god årgång därmed att blir längre (Charters, 2006). Särskilt tydlig blir även kvaliteten på vinets årgång om man tittar närmare på andrahandsmarknadens priskänslighet (Dimson et al., 2013). Det stärker argumentet att restaurangpersonalen bör ha kunskap om årgångarnas egenskaper, något som kan kopplas till Gustafsson et als. (2006) teorier om måltidskunskap samt Gustavssons (2000) teorier om kunskapsfilosofi. Den teoretisk-vetenskapliga kunskapen om naturvetenskapliga klimatologiska förhållanden när det kommer till sensoriska upplevelser kan ställas mot den praktisk-produktiva kunskapen om hur och när vinet skall avnjutas och hanteras. Praktisk klokhet används när man avgör vilka viner som är värda att investera i och hur vinerna skall prissätts på vinlistan. Ur ett sensoriskt hänseende bör man veta hur länge vinet har ett drickvärde så att det serveras i ett upplevelsemässigt optimalt stadie (Jackson, 2009) och som investering och/eller prissättningsverktyg kommer årgångens kvalitet styra hur eftertraktat vinet är på andrahandsmarknaden och därmed påverka avkastning och förräntning av eget kapital (Dimson et al., 2013). Förutom de egenskaper som vinet fått med sig från vinmakningen (ursprung, årgång, vinmakningsmetod) har även miljön i vilken flaskan lagrats en avgörande betydelse i resultatdelen åsyftas den enskilda flaskans kondition. Ämnet behandlas både populärvetenskapligt (Magnusson, 2012), i akademisk litteratur baserat på forskningsgenomgång (Brodie, 2006; Charters, 2006; Harrington, 2008; Jackson, 2009) och genom forskning. Vikten av en optimal miljö för vinets kemikaliska och sensoriska utveckling har undersökts från en rad aspekter (se avsnitt 4.1.) medan andra forskare har tittat 13

14 närmare på andrahandsmarknaden för vin (se avsnit 4.2.). Av dessa forskare är det emellertid endast Kwong (2009) som närmare undersökt aspekten proveniens vilket tolkas vara närmast kopplat till vinets lagringsmiljö. Kwongs forskning handlar dock främst om huruvida man skall undvika att nämna utropets proveniens om den är av tveksam alternativt okänd karaktär. Forskning saknas därmed för att styrka de påståenden som görs av bland andra Brodie (2006), Charters (2006), Dimson et al (2013), Magnusson (2012) och Stanton (2008) som säger att marknaden är villig att betala mer för ett vin av erkänt god proveniens i form av en erkänt optimal lagringsmiljö (e.g. vinlagringsinstitut eller restaurang). Kopplat till de kunskapsfilosofiska teorier som diskuteras av Gustavsson (2000) omsätts den teoretiskvetenskapliga kunskap som ackumulerats om vinets kemiska sammansättning och årgångens väderleksmässiga förutsättningar till praktisk-vetenskaplig kunskap när det kommer till utformandet av och hanteringen i vinkällaren. Den utgår från en handlingsbaserad syn på kunskap där man genom reflektion når fram till ny kunskap. Översatt till praktisk klokhet sätts kunskapen i ett etiskt och politiskt perspektiv där värden och normer kan anses styra synen på vilken typ av proveniens som är accepterad knuten till olika samhällsmönster Vinlagring som måltidsupplevelse och investering på restaurang Charters (2006) menar att i samma sekund som en vinflaska säljs blir det mer än bara en dryck och givet hur många vinflaskor som dagligen säljs på restaurang är det relevant att belysa nyttan av vinlagring på restaurang. Det bör, baserat på ovanstående diskussion, stå tydligt klart att djupgående kunskap om vinlagring positivt kan bidra på ett flertal sätt för en restaurang vilket kan koppas till Gustafsson et als., (2006) teorier om praktisk och teoretisk produktkunskap. Dessa teorier kan även appliceras på Gustavssons (2000) tankar om praktisk och teoretisk kunskapsfilosofi att veta att och att veta hur. Ett exempel på detta är den teoretiska kunskapen om vad som sker i ett vin som lagras under dess livscykel som sammanställs av Jackson (2009). Kunskapen kan konkretiseras och appliceras av personalen genom insikt om olika användningsområden i kombination med mat och upplevelser beroende på vinets ålder vilket diskuteras av Magnusson (2012) och Harrington (2008). Den praktiskt kloka kunskapen som diskuteras av Gustavsson (2000) att veta när kan användas av restaurangen för att dels utnyttja den status som är knuten till kulturella normer 14

15 och dels undvikandet av ekonomisk förlust genom ett för stort lager av odrickbara viner. Sammanhang och kontext blir även av vikt i denna aspekt; en restaurang som endast säljer husets vin på glas med hög lageromsättning kan tänkas ha ett mindre behov av en korrekt lagringsmiljö än en något mer exklusiv restaurang med en stor vinlista. Sett ur en avkastningsmässig synvinkel bör en välskött vinkällare dessutom kunna fungera ekonomisk trygghet för en restaurang baserat på Dimson et als. forskning (2013). Restaurangen kan här antingen se det som ett aktiesparande som kan säljas med avkastning om behov uppstår vilket diskuteras av Magnusson (2012) eller fungera som en statushöjande symbol för restaurangen (Charters, 2006) Litteraturdiskussion Eftersom vinlagring sannolikt alltid har ägt rum hand i hand med vinkonsumtion kan man anta att hantverket historiskt har baserats på ackumulerad tyst kunskap. Tyst kunskap är, enligt Gustavsson (2000) ordlös och kopplad till reflektion dåtidens vinlagring skedde troligtvis utifrån en kunskap som man inte till fullo kunde redogöra för. I takt med att viner har begynt ses som en investering har även forskning i ämnet börjat äga rum. Tänkvärt att notera är att den vetenskapliga forskningen i mångt och mycket pekar åt samma håll som den praktiska kunskapen när det gäller vilka viner som kan lagras. På den tiden när man inte hade tillgång till avancerad naturvetenskaplig kemisk analys fick man förlita sig på sin sensoriska förmåga. Vedertagen tyst kunskap om temperatur, ljusinsläpp och flaskornas position har med tiden kunnat bekräftas med forskning. Den vetenskapliga kunskapen har därmed kunnat bidra med att ge objektiva argument till en i mångt och mycket subjektiv bransch. Det bör framförallt bli fortsatt viktigt i ljuset av en snabbt växande andrahandsmarknad där internet spelar en stor roll där mycket subjektiv information florerar. Lagrade viner som måltidsupplevelse behandlas sällan i varken den populärvetenskapliga litteraturen eller i facklitteraturen. Emellertid står framförallt tre professionella böcker som behandlar ämnet att finna; Den mest omfattande behandlar grundligt vinprovningens alla aspekter genom att sammanställa för ämnet relevanta forskningsrapporter och artiklar (Jackson, 2009). Boken innehåller därmed kapitel som rör lagrade viner. Ytterligare en professionell bok som berör ämnet handlar främst om perspektivet mat och vin i kombination (Harrington, 2008). Precis som Jackson (2009) har Harrington (2008) sammanställt texter och forskning men till skillnad från Jacksons (2009) fokus på vinprovningsteknik behandlar 15

16 Harringtons (2008) främst mat och vin i kombination. Ett stycke i boken ägnas åt matkombinationer med lagrade viner. Harrington (2008) refererar i sin text till en tidigare upplaga av Jackson (2009) samt ytterligare en bok om mat och vin i kombination. Harringtons (2008) resultatet bygger således inte på rena studier. Tittar man emellertid närmare på de källor som Jackson (2009) använder sig av består dessa i stor utsträckning av vetenskapliga artiklar som publicerats i olika former av akademisk press samt vetenskapliga tidsskrifter. Källornas ålder spänner sig från mellan 1962 och Ingen av dessa källor handlar dock specifikt om mat kombinerat med lagrade viner. Ytterligare författare som belyser ämnet är Koplan et al (2010) som ur ett amerikanskt perspektiv diskuterar vinlagring utifrån perspektiven vinlisteutformning och prissättningsstrategier på restaurang. Den främsta populärvetenskapliga boken i ämnet har skrivits av Johan Magnusson, svensk värderingsman för vin och destillat och därtill mångårig aktör i vinlagringsbranschen (Magnusson, 2012). I sin bok ägnar han främst fokus åt hur man praktisk tänker kring uppbyggandet av en vinkällare men talar även om den sensoriska upplevelsen i ett lagrat vin. Bokens källor är främst uppslagsverk med årgångsregister, vinkartböcker, vinlexikon, vinbörsen i London och auktionskataloger från hela världen därtill refereras till ett antal vinprovarböcker och böcker för vinälskare. Källorna är tryckta mellan 1969 och 2009 (med undantag för vinauktionskatalogerna som saknar publiceringsår men kan antas vara de senaste exemplaren). De äldre källorna avser främst de andra skönlitterära verken om vin. Till skillnad från Koplan et al (2010), Jackson (2009) och Harrington (2008) som har en helt neutral ton i sin språkliga stil är Magnusson (2012) mer passionerad när det kommer till de upplevelsemässiga sidorna av att dricka ett moget vin skillnaden här blir främst fokus på vetenskaplig upplevelse (Harrington, 2008; Jackson, 2009) jämfört med en mer erfarenhetsbaserad upplevelse (Magnusson, 2012). Vi sökandet efter vetenskapliga artiklar för att stärka den information som utkristalliserats i den akademiska och populärvetenskapliga litteraturen användes ett antal sökord. De artiklar som kom fram vid sökningen i universitetsdatabaserna uppfattades som relevanta för studiens syfte då de på ett omfattande sätt belyste de ämnen som tagits upp i böcker skrivna i ämnet. Bryman (2011) uppmanar den som genomför en litteraturstudie att undersöka de områden där kunskapsluckor står att finna. I denna litteraturstudie framgår det att dessa kunskapsluckor främst finns inom följande fält; proveniensens monetära betydelse vid vinförsäljning på 16

17 andrahandsmarknaden, mat i kombination med åldrade viner samt vid vilken ålder ett ungt vin finner sitt värde på andrahandsmarknaden. Litteraturstudien visar även att merparten av texterna som skrivits i ämnet antingen är forskning, facklitteratur eller populärvetenskapliga texter skriven av experter. En förklaring till det kan tänkas vara att gemene man i regel konsumerar sina viner samma dag de inhandlats och därtill inte har ett utpräglat intresse för vinlagringens nytta. Behovet av denna kunskap finns således främst hos restauranger, vinlagringsföretag, vinimportörer, samlare och investerare. Att den samlade litteraturen om hantverket vinlagring har hög vetenskaplig förankring och erfarenhetsmässigt vedertagen kunskap ger litteraturstudiens resultat en högre grad av tillförlitlighet, särskilt i ljuset av att texterna främst är baserade på författarnas egen forskning, långtgående erfarenhet eller sammanställningsrapporter. Kritik kan riktas mot att några av grundkällorna är gamla och riskerar att vara inaktuella, men det faktum att de i samtliga fall ställts mot mer nutida forskning minimerar risken för ett felaktigt resultat Slutsats Texter i ämnet vinlagring som måltidsupplevelse pekar mot att vinlagringsmiljön kan bidra till att vinet ges möjlighet att under långsam mognad utveckla önskade smakaromer. Forskning har främst genomförts inom de vetenskapsområdena temperatur, ljusinsläpp och flaskornas position samt kemiska processer i druvorna. Texter i ämnet Vinlagring som investering pekar mot att vinlagringsmiljön kan bidra till monetär avkastning på andrahandsmarknaden och påverka prissättningen på restaurang. Forskning har främst genomförts på budgivningsstrategier på engelska vinauktioner och prisökning under vinets livstid kopplat till vinets årgång. 17

18 Referenslista Ashta, A. (2006). Wine auctions: More explanations for the declining price anomaly. Journal of Wine Research, 17(1), Ashenfelter, O. (1989). How auctions work for wine and art. The Journal of Economic Perspectives, 3(3), Barth, Joe E. (2011). A model for wine list and wine inventory yield management. International Journal of Hospitality Management, 20 (2011) Brodie, N. (2006). The effect of an artefact's provenance on its saleability. Culture without Context, (19), 4-6. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Butzke, C., Vogt, E., & Chacón-Rodríguez, L. (2012). Effects of heat exposure on wine quality during transport and storage. Journal of Wine Research, 23(1), 15. Charters, S. (2006). Wine and society: The social and cultural context of a drink. Boston: Elsevier/Butterworth-Heinemann. D Auria, M., Emanuele, L., & Racioppi, R. (2009). The effect of heat and light on the composition of some volatile compounds in wine. Food Chemistry, 117(1), Dimson, E., Rousseau, P. L., & Spaenjers, C. (2013). The price of wine. HEC Paris Research Paper No. FIN Février, P., Roos, W., & Visser, M. (2005). The buyer's option in multi-unit ascending auctions: The case of wine auctions at drouot. Journal of Economics & Management Strategy, 14(4), Fogarty, J. J., & Jones, C. (2011). Return to wine: A comparison of the hedonic, repeat sales and hybrid approaches. Australian Economic Papers, 50(4),

19 Ginsburgh, V. (1998). Absentee bidders and the declining price anomaly in wine auctions. The Journal of Political Economy, 106(6), Gustafsson, I., Östrom, Å., Johansson, J., Mossberg, L. (2006). The five aspects meal model: A tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, 17(2), Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Harrington, R. J. (2008). Food & wine pairing: A sensory experience. Hoboken, NJ: John Wiley. Jackson, R. S. (2009). Wine tasting: A professional handbook. Amsterdam: Academic Press. Jaeger, E. (1981). To save or savor: The rate of return to storing wine. The Journal of Political Economy, 89(3), Koplan, Steven; Smith, Brian H.; Weiss, Micheal A. (2010). Exploring wine. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons inc. Krasker, W. S. (1979). The rate of return to storing wines. The Journal of Political Economy, 87(6), Kwong, L. M. K. (2009). On the revelation of provenance in online wine auctions. Journal of Wine Economics, 4(2), Magnusson, J. (2009). Wine auctions an investor's guide. Stockholm: Silander & Fromholz Magnusson, J. (2012). Konsten att bygga en vinkällare. Göteborg: Tukan. Mas, A., Puig, J., Lladoa, N., & Zamora, F. (2002). Sealing and storage position effects on wine evolution. Journal of Food Science, 67(4),

20 Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Pérez-Prieto, L. J., López-Roca, J. M., & Gómez-Plaza, E. (2003). Differences in major volatile compounds of red wines according to storage length and storage conditions. Journal of Food Composition and Analysis, 16(6), Recamales, A. F., Gallo, V., Hernanz, D., Gonzáles-Miret, M. L., & Heredia, F. J. (2011). Effect of time and storage conditions on major volatile compunds of zalema white wine. Journal of Food Quality, 34(2), Stanton, J. (2008). Make wine, not war. Motor Transport, (Oct 30),

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016.

Institutionen för kulturvård KURSGUIDE. KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp. Höstterminen 2016. 1 (5) Institutionen för kulturvård KURSGUIDE KGM 511 Kulturvårdens hantverk fördjupning, litteraturkurs 7,5 hp Höstterminen 2016 Grundnivå Reviderad 2016-12-01 Välkommen till en hel kurs för att öva vetenskapligt

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet

Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet Utbildningsplan för Restaurangmanagerprogrammet Grundnivå, 180 högskolepoäng Food Restaurant Management, 180 Higher Education Credits Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2006-12-04.

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Akademiskt skrivande I

Akademiskt skrivande I Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen. Susanne Pelger Lunds universitet

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen. Susanne Pelger Lunds universitet Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Susanne Pelger Lunds universitet Skrivande som generell färdighet som tankeredskap Språket speglar ämnet Ex. Nationalekonomi därmed Problem

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30, 2015-01-26 Introduktion

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Vinlagringsskåp. Multifunktionslagringsskåp

Vinlagringsskåp. Multifunktionslagringsskåp 1 Vinlagringsskåp Avintage vinskåp är endast tillgängliga via ledande återförsäljare inom området och är utrustade med unik och modern elektronik, vilken tillhandahåller de allra senaste funktionerna och

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Österrike Årets vinland 2015 hos Munskänkarna. Österrikes mest odlade druvor:

Österrike Årets vinland 2015 hos Munskänkarna. Österrikes mest odlade druvor: Österrike Årets vinland 2015 hos Munskänkarna. Österrike är känt som ett väldigt bra vitvinsland. Vi tänker oftast på utmärkta viner av druvorna Grüner Veltliner och Riesling. Men i Österrike finns det

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Varumärket inom vinvärlden

Varumärket inom vinvärlden Örebro Universitet Restaurang- och hotellhögskolan Varumärket inom vinvärlden Australiens och Frankrikes varumärkesstrategier Datum: 2013-02-16 Kurs: MÅ1437, Självständigt arbete 7,5hp Författare: Emma

Läs mer

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU Malin Knutsson 2015-09-24 15-10-02 1 Lärarutbildning för skolår f-6 vid ÖU - i korthet Studiegångar: HT 1 VT 1 HT 2 VT 2 HT 3 VT 3 HT 4 VT 4 år

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Wine, a culture of moderation. Vin, uppskattas endast i måttliga mängder

Wine, a culture of moderation. Vin, uppskattas endast i måttliga mängder Wine, a culture of moderation Vin, uppskattas endast i måttliga mängder Ansvarsfullt drickande Njut av vin till fullo Förstå vinet du dricker: om du vet var dess unika karaktär kommer från får du en mer

Läs mer

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp Criminology BA (A), Applied Criminology I, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer