HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: 2013-09-11 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN"

Transkript

1 HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

2 HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM INNEHÅLL Antaget av KF i Höganäs Stadsmiljöprogrammet är framtaget och sammanställt av landskapsarkitekt Karolina Alvaker vid samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med ledningsgruppen för stadsmiljöfrågor på Höganäs kommun. Ledningsgrupp: Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef Anneli Sjöborg, kultur- och fritidschef Sverker Tingdal, stadsarkitekt Referensgrupp: Lennart Andersson, gatuchef Margareta Engkvist Björkenhall, fastighetschef Maria Fänge, miljöinspektör Anna Jerleke, landskapsarkitekt Sylvia Månsson, handikappombud Bengt Nilsson, handikappsamordnare Annica Owesson, miljöstrateg Henrik Ranby, stadsantikvarie Magnus Svederberg, parkingenjör Foto och illustration: Karolina Alvaker FÖRORD STADSMILJÖPROGRAM HÖGANÄS SIGNUM STADSKÄRNANS KARAKTÄRER STADSKÄRNANS INNEHÅLL KULÖR OCH FASAD GOLV MÖBLER GRÖNSKA LJUS UTESERVERINGAR SKYLTAR OFFENTLIG KONST VATTEN TILLFÄLLIGA EVENEMANG OCH UTSMYCKNINGAR MINDRE BYGGNADER PARKERING DRIFT OCH UNDERHÅLL ANVÄND PROGRAMMET SÅ HÄR Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Stationshuset HÖGANÄS Telefon Fax

3 FÖRORD Höganäs stadskärna är allas angelägenhet målsättningen med ett stadsmiljöprogram är att samordna och utveckla Höganäs centrala delar och skapa en attraktiv stadskärna för såväl invånare, företagare som besökare. Det är viktigt att stadsmiljöfrågor får en bred förankring i kommunen. Syftet med ett stadsmiljöprogram är att skapa en estetisk och funktionell stadsmiljö för alla. Stadsmiljöprogrammet för Höganäs innehåller råd och riktlinjer för hur stadsmiljön ska utvecklas. Tillsammans med andra dokument ska det ska fungera som redskap och en inspiration för att samordna och utveckla Höganäs stadsmiljö. Hur stadsrummet är utformat och möblerat, bidrar i hög grad till stadens samlade uttryck och det intryck man får. Anledningen till att vi tagit fram ett stadsmiljöprogram är att hålla samman Höganäs offentliga miljö som utgörs av olika material, föremål och budskap. Av särskild betydelse är de områden som utpekats av Riksantikvarieämbetet som riksintressanta för kulturmiljövården. Här måste ALLTID speciell omsorg gälla. Exempel på sådana områden är Höganäs övre, Kyrkplatsen och Hultabo. Under 2000-talet har en upprustning skett i de centrala delarna av Höganäs; Köpmansgatan, hamnområdet, Kvickbadet, kvarteren Eros och Vesta samt Oden och Balder. Området vid Julivallen och Folkparken är på gång. Många konstutsmyckningar har dessutom skett med finansiering av Nymbergs fond. Dessa åtgärder har fått ett starkt gensvar hos Höganäs invånare och uppfattas som att Höganäs har blivit en trevligare stad att bo, verka, besöka och leva i. För att attraktionsutveckla stadskärnan krävs ännu mer helhetstänkande i gestaltningsfrågorna; gator, parker, utsmyckning, skyltning, grönska, belysning, tillgänglighet etc. Ambitionen bör vara att hålla sig till ett begränsat antal material och en samordnad färgskala med anknytning både framåt och bakåt i tiden en summa av detaljer som ska bilda en helhet. Dessa gestaltningsprinciper kan med fördel även användas utanför centralorten. Med detta som bakgrund och den uttalade ambitionen att bli Årets stadskärna har ett stadsmiljöprogram med tillhörande råd och riktlinjer tagits fram för att samordna och utveckla staden Höganäs. Kerstin Nilermark samhällsbyggnadschef CHECKLISTA FÖR UTVECKLING AMBITION Ambitionen bör vara att hålla sig till ett begränsat antal material och en samordnad färgskala med anknytning både framåt och bakåt i tiden en summa av detaljer som ska bilda en helhet. Öppettider Tillgänglighet Koncentration Utbud Aktiviteter och evenemang Attraktiv form Mötesplatser Skötsel och underhåll Trygghet och säkerhet 3 FÖRORD

4 STÄRKA IDENTITETEN STÄRKA ATTRAKTIVITETEN STADSMILJÖPROGRAM FÖRÄDLA KULTURARVET DEFINIERA STADENS KOSTYM UPPDRAG Kommunstyrelsen beslutade ( ) att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att i samråd med kulturoch fritidsförvaltningen och i dialog med andra aktörer ta fram ett förslag till stadsmiljöprogram. Till underlag för beslutet, och för detta program, ligger en förstudie gjord av samhällsbyggnadsförvaltningen under vinter/vår DEFINIERA STADSKÄRNAN MED SINA ENTRÉER, PLATSER OCH STRÅK DEFINIERA KOPPLINGAR MELLAN STADENS CENTRALA PUNKTER VISION I enighet med Höganäs kommuns vision, från kol till diamant, är ambitionen att förädla de kvaliteter som redan finns och utveckla stadskärnan till en attraktiv mötesplats för invånare och besökare. MÅL OCH SYFTE Syftet med programmet är att skapa en vacker och funktionell stadsmiljö för alla i Höganäs. Programmet ska innehålla råd och riktlinjer för hur stadsmiljön i Höganäs ska utvecklas. ÖKA ORIENTERBARHETEN AVGRÄNSNING Programmet gäller överallt i staden förutom på platser och i områden där särskilda program tagits fram. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AKTIVITET I DET OFFENTLIGA RUMMET ANVÄNDNING Stadsmiljöprogrammet ska fungera som underlag och inspirationskälla för alla som bör samverka för en attraktiv stadsmiljö i Höganäs. Stadsmiljöprogrammets ambitioner ska följas upp vid detaljplanering och i myndighetsutövning. Programmet anger lägsta standard. SKAPA EN ARENA FÖR VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR GÖRA STADSKÄRNAN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Riktlinjerna i detta program är framtagna för att skapa en attraktiv stadskärna i Höganäs. Stadsrummet innehåller många komponenter som tillsammans formar en samlad helhet med såväl funktionella som estetiska värden. Riktlinjerna skapar en ram inom vilken variation uppmuntras för att framhäva en föränderlig, men välbalanserad, offentlig miljö. Programmet är ett styrdokument för stadens offentliga platsmark. Efter antagande av kommunfullmäktige ska programmets riktlinjer följas i den offentliga miljön. Kommunstyrelsen är styrgrupp och beslutande med ledningsgruppen för stadsmiljö som beredande med delegerat beslutsmandat. 4 STADSMILJÖPROGRAM

5 HÖGANÄS SIGNUM KERAMIKEN Trots att gruvindustrin lade grunden till Höganäs som stad så är det den efterföljande keramiken som satt prägel på stadsrummen och på stadens invånare. Keramiken är stadens starka signum, särskilt det saltglaserade godset som sedan 1800-talet varit synonymt med Höganäs. KULÖRERNA Med keramiken kom också den varma färgskalan till Höganäs. Fasader, markmaterial och utsmyckningar i keramiska kulörer återfinns idag i hela staden. Tegel i grågula, ockragula och röda toner skapar tillsammans med Höganäsröd puts en stadsbild som utstrålar värme året om. LÅT STADENS SIGNUM SYNAS Genom att lyfta fram stadens signum, keramiken, kan vi skapa en helhet och en röd tråd i stadsbilden. Keramiken syns redan på byggnader och i privatträdgårdar i form av exempelvis friser, socklar, fasaddetaljer, kantstöd, markklinkers och planteringskärl. I stadens offentliga rum kan keramiken få ta plats framförallt som markmaterial men också i murar, trappor, socklar, möbler och offentlig konst. EN STAD SOM ÅLDRAS MED SKÖNHET Keramik åldras vackert och patina ger liv och karaktär till både material och till omgivning. Att välja material med lång livslängd är viktigt för att upprätthålla ett stabilt uttryck för Höganäs som stad. Naturligtvis krävs noggrann anläggning och kontinuerligt underhåll av materialen för att de ska komma till sin fulla rätt och skönhet. KERAMIKEN OCH DEN VARMA KULÖRSKALAN PRÄGLAR HÖGANÄS INMURAD TEGELSKO INVID EN FÖRE DETTA SKOVERKSAMHET. MARKKLINKERS. TEGELMUR MED RÖTT BRUK. TROTTOAR MED GULA MARKKLINKERS. PLANTERINGSURNA AV HÖGANÄSGODS. 5 HÖGANÄS SIGNUM

6 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER HANDELSSTRÅK SAMMANKOPPLANDE STRÅK GÅNG-/CYKELSTRÅK OUTLET ENTRÉPUNKT/KNUTPUNKT TORG/SPECIFIK PLATS OFFENTLIG MÅLPUNKT KOMMERSIELL MÅLPUNKT KULTURELL MÅLPUNKT ÄRTAN OCH BÖNAN PARK-/NATURMÅLPUNKT SALUHALLSOMRÅDET ARBORETET VATTENTORNET HAMNPLAN SUNDSTORGET SUNDSPLAN HAMNOMRÅDET BIO UTEGYM LEKPLATS BIBLIOTEK KVARN- PLATSEN TURIST- BYRÅ NYMBERGS PLATS BUSSTORGET STADSHUS ARNBERGS PLATS KYRKPLATSEN SJÖCRONAS PARK RUUTHSPARKEN MUSEUM GRUVTORGET KAPTENENS TRÄDGÅRD KVICKBADET CITY BEACH LEKPLATS OLOF PALMES PLATS KYRKOGÅRDEN FOLKPARKEN NYMBERGS PARK SKATEPARK N LERBERGSSKOGEN 6 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER

7 GATA Den vanliga gatan förekommer både inom och utanför stadskärnan. Som standard utgör asfalt markmaterial. EXEMPEL: Torggatan, Centralgatan, Långarödsvägen. HANDELSSTRÅK Gator med hög besöksfrekvens och stort handelsoch serviceutbud. Täthet, korta avstånd och specifik utformning markerar status och karaktär. EXEMPEL: Köpmansgatan - Storgatan. TORG OCH SPECIFIK PLATS Stora och små platser med egen karaktär och prägel. Ofta har platsen kulturhistorisk kontext och den kan kopplas till aktiviteter och evenemang. EXEMPEL: Gruvtorget, Sundstorget, Kyrkplatsen, Arnbergs plats, Nymbergs plats, Kvarnplatsen. KULTURHISTORISK MILJÖ Bebyggelse och/eller offentlig miljö med tydlig kulturell och historisk kontext. EXEMPEL: Gruvtorget, Kyrkplatsen med Himmelsfärdskyrkan, Sjöcronas park, Folkparken, Kaptenens trädgård, Stadshuset, Stationshuset, Tivolihuset. PARK OCH NATUROMRÅDE Gröna platser och stråk kan ha ordnad karaktär med stadsmässig möblering och hög skötselnivå, eller vildare karaktär med hög biologisk mångfald. EXEMPEL: Sjöcronas park, Folkparken, Ruuthsparken, Kaptenens trädgård, Ärtan och Bönan. KAJ OCH STRAND I Höganäs stadskärna är det kustnära läget direkt märkbart. Hamn och strand formar viktiga mötespunkter och kvaliteter i stadskärnan. EXEMPEL: Kvickbadet/City Beach, Höganäs hamn. 7 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER

8 STADSKÄRNANS INNEHÅLL Höganäs stadskärna ska vara en levande miljö där både boende och besökare trivs. För att tillfredsställa en bred målgrupp krävs en bred verktygslåda vid utveckling och förädling av staden. Verktygslådan kan liknas vid olika beståndsdelar och en bra helhet kräver ett bra samspel mellan dessa delar. Golv, väggar och tak är för stadskärnan lika viktiga beståndsdelar som sittplatser, målpunkter och kulturhistoria. Material, kulör, formspråk och skala kan liknas vid bruksmassan som binder samman beståndsdelarna. Följande urval representerar viktiga delar att utveckla och arbeta vidare med i Höganäs stadskärna. UPPLEVELSEN AV EN STADSKÄRNA Stadskärnan som upplevelse formas av seriella sinnessekvenser. Sekvenserna byggs upp av kontraster som tillsammans formar ett föränderligt visuellt sammanhang: plats... stråk paus... rörelse förtätning... förtunning händelseintensivitet... lugn ordnad... vild gammal... ny grön... grå... blå tyst... bullrig trygghet... äventyr STADENS IDENTITET Höganäs har formats av fisk, kol och keramik. Bruksverksamheten har satt, och sätter fortfarande, sin prägel på staden. Även om produktionen avslutats eller flyttats är den viktig för stadens identitet. Keramiken har fortfarande en stark koppling till Höganäs och syns på många platser och byggnader i form av tegel och detaljer. Stadsstrukturen visar tydliga spår efter de tre ursprungsområdena; Bruket, Ryd och fiskeläget och större delen av dagens stadskärna är förlagd till Höganäs nedre, dvs. fiskelägets ursprungsområde. Höganäs identitet idag präglas av den lugna och trygga trädgårdsstaden mellan hav och land. Sommarsäsongen har stor betydelse både för stad och näringsliv då många besöker staden Höganäs och kommunens många attraktioner. DEN TILLGÄNGLIGA STADEN En praktiskt användbar stadskärna för alla innebär en tillgänglig offentlig miljö oavsett ålder och funktionalitet. Detaljer, som exempelvis armstöd, ramper, lite extra utrymme och bra belysning, kan göra stor skillnad för stadens användare. Stadens platser bör vara anpassade efter olika sorters fötter, hjul och sinnen. 8 STADSKÄRNANS INNEHÅLL

9 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Höganäs ska präglas av utrymme både för våra gemensamma värderingar och för våra olikheter. Du ska känna dig välkommen som invånare och som besökare; som människa är du grunden till en levande stadskärna! Vårt offentliga rum har andra värden än ditt privata. Det är viktigt att definiera zonerna mellan offentligt och privat. Det offentliga stadsrummet är en öppen scen där socialt och kulturellt utbyte mellan människor står i fokus. BARNENS STAD Staden är också till för barnen! Upplevelsen av att kunna leka med staden i en detaljerad skala skapar utrymme för barn att bli del av det sociala sammanhang staden utgör. Lekvänliga element kan vävas in i stadskärnan, gärna i form av föränderliga och lösa naturmaterial såsom vatten och vegetation. Värme och kyla lagrad i material såsom natursten och metall är också spännande inslag. Parkmiljöer lämpar sig särskilt väl för lek men gatumiljöer och torg bör också beaktas ur leksynpunkt. Föränderlighet bjuder in till nyfikenhet varför särskilda platsmiljöer längs stråk bör ta olika form. Självklart bör säkerheten beaktas i form för lek. Tillgänglighetsanpassade lekplatser finns redan men bör utvecklas. ÄLDRES BEHOV Våra äldre invånare har ofta särskilda behov för att kunna utnyttja den offentliga miljön. Bänkar och sittplatser med särskilda hjälpmedel är exempel på tillgängliggörande. RUM FÖR UNGA Ungdomar är flitiga användare av det centrala offentliga rummet och det gör dem till en särskilt viktig målgrupp i staden. Platser där ungdomar tillåts uppehålla sig för umgänge utanför det egna hemmet, så kallade frizoner, behövs i stadskärnan. Funktionsflexibilitet är en viktig aspekt vid gestaltning av platser för unga. Stöd för att kunna stå, sitta eller ligga kan utgöras av ett räcke, en mur eller en trätrall lika väl som av en soffa. Klimatskydd, mot regn, sol och vind, är viktigt liksom möjligheter att både kunna sitta avskärmat och exponerat. MÅLEN LÄNGS GATAN Målpunkter är viktiga, de formar stadskärnan och avgör ofta vilken väg vi väljer att gå. Stadskärnan bör innehålla en bred blandning av målpunkter; sociala, kommersiella, offentliga och inofficiella. 9 STADSKÄRNANS INNEHÅLL

10 TEGELFASAD. GAMMAL OCH NY PUTSFASAD MED LYCKAT RESULTAT. KERAMISK MUR VID ENTRÉN TILL KAPTENENS TRÄDGÅRD. KULÖR OCH FASAD STADSKÄRNANS KULÖRPALETT Höganäs stad präglas av en varm färgskala med dominerande kulörer i rött, ockra och vitt. Den mest typiska kulören på stadens putsade fasader är höganäsrött, som dominerar kring Gruvtorget och på Övre. Tegelhus i grågula, ockragula och röda toner är ett vanligt inslag i stadsbilden liksom vitputsade eller mossgröna funkishus. Tak är ofta lagda med gult och rött tegel eller med röd och grå plåt. STADSKÄRNANS MATERIALPALETT Typiskt för Höganäs är stenhus vilka har dominerat stadsbilden sedan Höganäsbolagets byggmaterialindustri började förse staden med murtegel, taktegel m.m. under och 1900-talet. Typiska byggnader från denna tid är grågula tegelhus med grågula tegelpannor och ljusputsade egnahem. IDENTITET OCH KARAKTÄR Höganäs historia, med bolagets produktion och den keramiska traditionen, är ständigt närvarande i stadens bebyggelse. Höganäs är staden byggd av bränd lera. Att bygga vidare på denna karaktär är ett sätt att tillvarata och förädla stadens identitet. Medveten färgsättning av byggnader kan framhäva Höganäs lokala byggnadstradition och utveckla stadens identitet och karaktär. Tänk på att bygglov ofta krävs för förändringar. DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET Fönsterfoder, portar och stuprör är exempel på detaljer där kontrasterande kulör kan verka effektivt mot fasaden. Detaljering i harmonisk skala och kulörsättning kan framhäva en hel byggnad. RIKTLINJER KULÖRER Varma kulörer i röda, ockragula och vita nyanser med inslag av mossgrönt. En särskilt identitetsskapande kulör är höganäsrött. Att byta kulör på fasad kräver bygglov. FASADER Stenhus med tegel- eller putsfasad. Socklar målas ofta i gråa nyanser, ljusa som mörka. TAK Tegelpannor, eternit, papp och plåt. DETALJER Kontrasterande kulörer ska ge ett harmoniskt uttryck. Utsmyckningar, detaljer, gångar och rabattkanter i terracotta eller saltglaserad keramik. 10 KULÖR OCH FASAD

11 FASADPUTS Höganäsröd DE FÖR STADEN KARAKTÄRISTISKA HÖGANÄSRÖDA KULÖRERNA. Mossgrön Pärlgrå Gräddvit FASADTEGEL Ockra NY BEBYGGELSE I TEGEL BALANSERAR ÄLDRE BEBYGGELSE I PUTS. Röd SOCKEL Grå Ljus grågul TAKTEGEL DETALJ I HÖGANÄSGODS VID KAPTENENS TRÄDGÅRD. Röd Brunröd Grågul TAKPLÅT Grå Röd Ljusröd Ärggrön Exempel på kulörer i NCS färgbeteckningssystem. KULÖRSAMVERKAN. KERAMISKA DETALJER. 11 KULÖR OCH FASAD

12 MARKKLINKERS I KORSFÖRBAND. KLINKERS PÅ TROTTOAR VID GRUVTORGET. GULT MARKTEGEL SKAPAR EN PLATSBILDNING INTILL GATAN. GOLV TEMA OCH UTTRYCK Golvet berättar någonting om platsen eller gatan du står på. Detaljeringsgraden definierar platsens status, funktion, karaktär och historia. Markbeläggning kan länka samman platser och stråk och på så sätt skapa sammanhang och kontinuitet i stadskärnan. GUL MARKKLINKERS I KORSFÖRBAND. TROTTOAR VID GRUVTORGET. Höganäs har en historisk koppling till keramik och detta material förekommer ofta på mark, fasad och tak. Markkeramik, i form av tegel och klinker, är särskilt dekorativa och kan läggas i flertalet olika mönster. MÖTE MELLAN MATERIAL Hur olika markmaterial möts och samspelar har stor betydelse för harmonin och orienterbarheten i staden. En behaglig kulörpallett i samspelta valörer ger ett stabilt uttryck som stad och som helhet. TILLGÄNGLIGHET Taktil markbeläggning är en del av tillgänglighetsanpassningen i offentlig miljö. Ökad läsbarhet och orienterbarhet på mark kan fås genom strukturerade detaljer, visuella kontraster eller mönster, skillnader i höjd och olikheter i material. TAKTIL MARKBELÄGGNING. ØRESTAD, DANMARK. KERAMISKA DETALJER PÅ STADSHOTELLETS TRAPP, GRUVTORGET. 12 GOLV

13 FRAMKOMLIGHET Att kunna cykla i staden är viktigt. Separata cykelbanor bör vara lika självklara som körbanor för motorfordon i staden. Det är inte alla markmaterial som är cykelvänliga; exempelvis gatsten och kullersten kan vara mycket obekväma för cyklister. MATERIALPALLETT FÖR STADSKÄRNANS GOLV RIKTLINJER MATERIAL Material som är hållbart över tid och som producerats på ett hållbart och etiskt sätt bör väljas. Lokala material prioriteras. GATA Asfalt läggs på körbana. Trottoarer beläggs med fyrkantiga betongplattor alternativt markklinker i kulturmiljöer. Asfalt endast i undantag. Kantsten i råhuggen svensk granit längs trottoarer. Markklinker Markklinker Marktegel SÄRSKILT STRÅK Kan utformas platsspecifikt inom ramen för stadsmiljöprogrammet. Markklinker Smågatsten Kullersten Köpmansgatan är ett exempel på särskilt stråk: smågatsten i bågsättning på körbana, gångzon av granithällar, möbleringszon i markklinker med avgränsning av smågatsten mot gångzonen och dagvattenrännor i granit. TORG OCH SPECIFIK PLATS Här ges utrymme att forma en platsspecifik markbeläggning inom ramen för materialpalletten. Grus Granithäll Markbetong KULTURHISTORISK MILJÖ Äldre foton och bilder bör studeras för att få en bild av ursprungssammanhanget. Exempel på äldre material i Höganäs är markklinkers och kullersten. Betongplatta Betongplatta Brunnslock HAMN- OCH STRANDMILJÖ Trä, sten, betong och metall. Trädäck lämpar sig väl för miljöer med bad och båt. PARK- OCH NATURMARK Grus bör användas till gångar. Träkubb Trädäck Detaljer i gjutgods Små gröna platser av särskild karaktär kan beläggas med särskilt markmaterial. GAMMALT MÖTER NYTT: BETONGPLATTOR MED KULLERSTENSFRIS. KÖPMANSGATAN: KLINKERS, SMÅGATSTEN OCH GRANITHÄLLAR. 13 GOLV

14 SOFFA LESSEBO MED RAM I SVARTLACKERAT GJUTGODS. TRÄDÄCK VID KVICKBADET. PAPPERSKORG BYARUM MED KOMMUNVAPEN. SITTBÄNK SOM MÖTESPUNKT. MÖBLER FORM OCH FUNKTIONALITET Vackra och funktionella möbler i stadsrummet signalerar omtanke om staden och om dess invånare och besökare. Möbler hjälper också till att förstärka stadens identitet i samspel med stadsrummens skala och formspråk. I Höganäs stadskärna bör möblernas form, materialitet och kulör begränsas för att skapa en formstark och tidlös helhet. Undantaget gäller särskilda platser där utrymme ges för platsspecifik möblering. MÖBLERING Möbler ska förstärka stadens karaktär och de stadsrum och målpunkter som finns där. Möblerna ska placeras med avseende på siktlinjer, klimat och rumslighet på varje enskild plats. Staden ska präglas av välkomnande och trivsamhet. SITTPLATSER Sittplatser i staden kan vara både ordnade och spontana. Förutom standardbänken kan platsspecifika möbler användas, särskilt om de främjar rumslighet och användande av platsen. Soffor och sittplatser kan göras tillgängliga genom rygg- och armstöd som underlättar vid funktionsnedsättning. VÄXTKÄRL KARL XL FRÅN BYARUMS BRUK. DET STADSTYPISKA HÖGANÄSSTAKETET. Lämpliga typer av pollare. 14 MÖBLER

15 KULTURMILJÖER Betong, omålat trä och aluminium bör undvikas i kulturmiljöer. Nya material och möbler ska anpassas efter den aktuella miljön. HÖGANÄSSTAKETET Det så kallade Höganässtaketet är förknippat med egnahemsbebyggelse i Höganäs från talet. Gammaldags täckmålade spjälstaket är lämpliga i ålderdomliga miljöer. Sandflygsgatan domineras exempelvis helt av denna äldre stakettyp. MATERIALPALLETT FÖR STADENS MÖBLER RIKTLINJER SOFFOR OCH SITTPLATSER Standardsoffa: Lessebo från Byarums Bruk eller likvärdig. Soffa i stadsmiljö: oljad ek. Soffa i parkmiljö: grönmålad. SKRÄPKORGAR OCH HUNDLATRINER Papperskorg Byarum i svartlackerat gods med kommunvapen (Byarums Bruk eller likvärdig). Papperskorg Örebro (Hags eller likvärdig), svartlackerad. Hundlatrin Humle (Hags eller likvärdig), svart. CYKELSTÄLL Cykelställ ska vara funktionella, enkla och robusta i form och material. Gjutgods Keramik Keramik Cyklar bör kunna låsas fast i ramen. Cykelställ får inte blockera öppna platser. Trä Sten Aluminium KULÖRPALLETT FÖR STADENS MÖBLER RÄCKEN, STAKET, MUR OCH PLANK Bygglov krävs för mur och staket högre än 1,20 meter. Se kommunens policy för mur och plank. Form, material och kulör bör anpassas efter omgivning och bebyggelse. Tryckimpregnerat virke får inte förekomma. RAMPER Ramper bör anpassas efter omgivande bebyggelse gällande form och material. Svart Furu/natur Keramik RAL 9005 TYPEXEMPEL MÖBLER Rampen får inte dominera fasadens uttryck. POLLARE Pollare bör vara av svartmålat gjutjärn enligt modell nedan (fr.v. Broxap, Nola, Kulturjern). Typ av pollare anpassas efter typ av miljö. Pollare bör användas sparsamt. Pollare kan samnyttjas som cykelställ och ljuskälla, exempelvis som bild till vänster. Trätunna och lokalt keramikgods som planteringskärl. Lämplig typ av skräpkorg och hundlatrin. Cykelställ med ramlåsning. Cykelställ med belysning. 15 MÖBLER

16 VERTIKAL OCH HORISONTELL GRÖNSKA RAMAR IN NYMBERGS PLATS. BLOMSTERARRANGEMANG SÄTTER FÄRG PÅ STADSKÄRNAN. GRÖNSKA VÄXTMATERIAL FÖR STADEN Höganäs småskalighet och utpräglade småhusstruktur ger intrycket av trädgårdsstad. Grönskan från trädgårdarna mjukar upp stadskärnan och formar tillsammans med stadens parker viktiga gröna pärlband och korridorer. Parker har stor betydelse för människors hälsa, för biologisk mångfald och som klimatförbättrare. Parkerna är identitetsbärare av stadens historia. och fungerar som stadens gröna mötespunkter. Stadens växtmaterial bör varieras och anpassas efter varje specifik plats så att rätt växt sätts på rätt plats. PRIVATA SMÅHUSTRÄDGÅRDAR BIDRAR MED GRÖNSKA. GRÖNT PARKRUM I KAPTENENS TRÄDGÅRD. PERENNER OCH SOMMARBLOMMOR Perenner kräver kontinuerlig skötsel men är ett långsiktigt hållbart alternativ i avseende till ekonomi och miljö. Sommarblommor i planteringskärl och amplar är kostsamt och kortlivat alternativ men också ett mycket uppskattat inslag i stadsmiljön. GRÖNSKA KAN FÖRSTÄRKA RUMSLIGHETEN PÅ EN PLATS. 16 GRÖNSKA

17 STADSTRÄD Hästkastanjen har under gångna tider präglat Höganäs stadsmiljöer och solitära träd och delar av alléer pryder än idag gator och parker. Hästkastanjen nyplanteras inte på grund av sjukdom. Andra karaktäristiska lövträd i Höganäs är ek, oxel och körsbär. Vid nyplantering av träd bör skalan på det fullvuxna trädet och dess krona jämföras med platsens eller gatans skala. Nya träd ska vara speciellt tåliga för stadsmiljö. Trädkronor och rotsystem kan påverka befintliga strukturer såsom byggnader och ledningar. Påverkan på kringliggande miljö i form av ljus och skugga bör studeras innan plantering. Längs stadskärnans centrala handelsstråk bör träd kompletteras med markgaller i gjutjärn. I parkmiljöer och på gröningar bör ringar av barrträdsbark eller perenner omgärda träden. Höstlöv kan samlas runt träden och hållas på plats med hjälp av hönsnät. Alléer bör kopplas till trädplan eller kvalitetsprogram eftersom speciella krav ställs på förhållandena i gatan mellan trädrötter och ledningar. PLANTERINGSKÄRL Planteringskärl är användbara i stadsrummet, både som rumsbildare, trafikhinder och dekoration. Kärl Karl XL (Byarums Bruk) används längs stadskärnans centrala handelsstråk; från Triangelplatsen till Sundstorget. Lämna inga tomma hål efter borttagna träd, återplantera nytt växtmaterial för ett gott helhetsuttryck. Det är fastighetsägarens skyldighet att tillse att trafiksäkerheten hålls. Se kommunens policy för häckar och växtlighet. Snöröjning och gångbanerenhållning hänvisas till gällande KFS. RIKTLINJER PLANTERINGSKÄRL Handelsstråk: Växtkärl Karl XL (Byarums Bruk eller likvärdig). Placeras i möbleringszonen (se s.20). Övriga stråk och platser: trätunna eller keramikgods från Höganäsbolaget. STAM- OCH MARKSKYDD KRING TRÄD Längs stadskärnans centrala handelsstråk bör träd omgärdas av markgaller i gjutjärn. I parkmiljöer och på gröningar bör ringar av barrträdsbark eller perenner omgärda träden. För information om stamskydd se Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). LÄS MER Grönplan för Höganäs kommun (under framtagande). Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). Klipp häcken - du kan rädda liv. Om regler för växtlighet för en tryggare trafikmiljö. TA REDA PÅ MER För placering av blomlådor och val av växter kontakta parkavdelningen på tel Trätunnor används i övriga delar av stadskärnan. PLANTERING För plantering av träd hänvisas till Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). SKÖTSEL OCH DRIFT Stadskärnan ska präglas av genomgående hög skötselgrad. BLOMMANDE TRÄD ÄR ETT VACKERT INSLAG I STADSBILDEN. 17 GRÖNSKA

18 STRÅK: KÖPMANSGATAN. HISTORISK MILJÖ: GRUVTORGET. PARK: MALMÖ (LOUIS POULSEN). GATA: ARMATUR VICTOR (THORN). LJUS LJUS I STADEN Ljusets huvudfunktion i stadskärnan är att definiera särskilda platser och stråk, att framhäva och förstärka stadens karaktär och att skapa trygga och orienterbara miljöer. Ljus är också kopplat till funktion och bör anpassas efter varje enskild miljö. Helhetstänkande är viktigt för att skapa en balanserad ljusbild i staden. Stadskärnan mår bra av att formas av ett fåtal armaturer; det skapar igenkännande och förhindrar ett rörigt uttryck. DAG OCH NATT Ljus har en avgörande roll för stadsrummets användning under dygnets mörka timmar. Ljus skapar trygghet, vägleder oss längs stråk och på platser och ska bidra till att stadens miljöer upplevs som levande och trivsamma. Ljus fyller inte bara en viktig funktion i mörker utan har också en estetiskt viktig roll dagtid. Sol och skugga och samspelet mellan ljus och mörker är effektfulla komponenter som kan användas för att framhäva markmaterial, platser, fasader och kulörer. Lekplatser och spontanidrottsanläggningar bör belysas med starka, men inte bländande, ljuskällor så att de kan användas även under årets mörka månader. Ljus bidrar till en välkomnande, tillgänglig och säker miljö. EFFEKTBELYSNING Viktiga byggnader, träd och strukturer kan förstärkas genom effektbelysning. Det är viktigt att belysningen inte tar fokus från objektet i fråga, den ska snarare framhäva dess attribut. ENERGIEFFEKTIVITET För att minska energiförbrukningen ska armaturernas utformning och placering i så stor mån som möjligt styra ljuset till det område som ska belysas. Livscykelkostnaden för ljuskällan ska också beaktas. Möjlighet till tillämpning av energibesparande åtgärder ska beaktas i all projektering. LÄS MER Ljussättningsprogram för Höganäs stad (2009) hittar du på 18 LJUS

19 VISA STADEN NATTETID. ALINGSÅS. PARKBÄNK MED BELYSNING. MALMÖ. LJUSKONST. MONIKA GORAS SKULPTURER JIMMYS. MALMÖ. RIKTLINJER ARMATURER Valet av armatur avgörs av platsens sammanhang. Armaturen ska samverka med, och förstärka, platsens karaktär. Energieffektivitet ska beaktas i val av ljuskälla. LED-ljuskällor prioriteras. Baskulör på stadens armaturstolpar är svart. Armaturen Victor från Thorn är standardarmatur i Höganäs. Undvik bländning och bländande armaturer. LJUSSKYLTAR SKAPAR FIN STÄMNING I STADSKÄRNAN. EKSJÖ. STRÅK Särskilda stråk kan ljussättas med stolp-, eller pollararmaturer. Handelsstråk ska ha småskalig belysning. SÄRSKILDA PLATSER På torg, platser och stråk av särskild dignitet kan unika armaturtyper introduceras för att framhäva exempelvis hela fasader, detaljer eller entréer. SKYLTFÖNSTER Butiker och verksamheter kan med sina skylt-fönster bli värdefulla ljuskällor i stadskärnan. LJUS VÄCKER NYFIKENHETEN. ALINGSÅS.. 19 LJUS

20 UTESERVERING MED HEMMAKÄNSLA. KÖPENHAMN. UTESERVERINGAR PÅ KÖPMANSGATAN I TÄT OCH LITEN SKALA. PARASOLL SKA VARA UNDERLÄGSNA FASADEN. KÖPENHAMN. UTESERVERINGAR EN DEL AV GATULIVET Uteserveringar är en del av gatulivet och ska tillsammans med sin omgivning forma en prydlig och vacker helhet. Avskärmade uteserveringar bör undvikas eftersom ett öppet och välkomnande gaturum eftersträvas. Möbler, markiser, parasoll och inhägnader bör formas i samspråk med omgivningen och i linje med verksamheten. MÖBLER I METALL PASSAR BRA TILL UTESERVERINGAR. MÖBLERINGSZONEN Köpmansgatan har en möbleringszon mellan körbana och gångbana. Zonen är belagd med markklinkers som tydligt markerar ytan där exempelvis uteserveringar, skräpkorgar och gatupratare placeras. AVGIFT Kommunen tar ut en avgift för upplåtelse av allmän plats. Taxa för uteserveringar på trottoar finns i KFS 2009:43. ANSÖK OM TILLSTÅND Ansökan görs hos Polisen. Fyll i blanketten Ansökan om tillstånd RPS Blanketten kan också hämtas hem på Polisens hemsida Polisen tar ut en avgift för tillståndet. INHÄGNAD AV REP OCH POLLARE PASSAR BRA I HAMNMILJÖN. UTESERVERINGAR I KÖPMANSGATANS MÖBLERINGSZON. 20 UTESERVERINGAR

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Uteserveringar i Ljungby kommun

Uteserveringar i Ljungby kommun www.ljungby.se Uteserveringar i Ljungby kommun Kaffehuset Gäller från: 2013-01-01 Gäller för: Uteserveringar i Ljungby kommun Fastställd av: Teknisk chef Utarbetad av: Planeringsavdelningen Revideras senast:

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

UTESERVERINGAR I UPPSALA

UTESERVERINGAR I UPPSALA UTESERVERINGAR I UPPSALA Uteserveringar är ett uppskattat inslag i Uppsalas stadsmiljö då de bidrar till en attraktiv stadskärna med många mötesplatser. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Foto: Dan Pettersson/Carl-Johan

Läs mer

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15 Bestämmelser för Uteserveringar på offentlig plats i Sundsvalls stenstad Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3 Revidering 2006-02-15 innehåll Sid 1. Sid 2. Sid 3. Varför bestämmelser? Placering

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2015-09-08 1 (5) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Péter Kovács (M) Anders Ståhl (M) Göran Bengtsson (M) Margareta Ölwe (M) Ulf Molin (C), 1:e vice ordförande Ros-Mari Paulsson (FP)

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Kvalitetskrav för uteserveringar

Kvalitetskrav för uteserveringar Kvalitetskrav för uteserveringar Teknik & Fastighet 1 INLEDNING 3 UTESERVERINGENS PLACERING, UTFORMNING OCH AVGRÄNSNING 3 UNDERLAG 3 PLACERING OCH AVGRÄNSNING 3 TILLGÄNGLIGHET 4 UTFORMNING 5 MÖBLER, PARASOLLER,

Läs mer

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 1 Uteserveringar är en del av

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinjer för möblering av offentlig Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö plats inom Hallsbergs kommun Så här söker du tillstånd Du ansöker om tillstånd för uteservering/varustånd hos

Läs mer

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg Skyltar Riktlinjer för Helsingborg STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SKYLTAR Helsingborgs stad har som mål att skapa en positiv stadsmiljö. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram hur affärer, butiker och verksamheter

Läs mer

lilla torg! kävlinge centrum

lilla torg! kävlinge centrum lilla torg! kävlinge centrum utredning & skissförslag. Detta är ett skissförslag som, baserat på analyser av Kävlinge tätort, har avseende att beskriva om, varför & hur torget i Kävlinge centrum kan omformas

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA RÅD och RIKTLINJER INNEHÅLL Skyltar i Kungsbacka centrum s. 4 Skyltar i verksamhetsområden och köpcentrum s. 7 Skyltar i kommundelscentrum s. 7 Skyltar på landsbygden s. 8 Olika

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STADSMILJÖPROGRAM FÖR VÄXJÖ STADSKÄRNA

GÄLLANDE BESLUT: STADSMILJÖPROGRAM FÖR VÄXJÖ STADSKÄRNA Författningssamling Ändrad 2008-05-20 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2008-06-13 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STADSMILJÖPROGRAM FÖR VÄXJÖ STADSKÄRNA Antaget av fullmäktige

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING TANUMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för butiks-/fastighets- och skyltägare, skyltdesigner/tillverkare och beaktas med fördel redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET

FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FÖRNYELSE AV FREDSTORGET FART, FRÖJD OCH FIKA EN STUDIE GJORD AV SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I ANEBY KOMMUN FÖR FRAMTIDA FÖRSKÖNING OCH OMGESTALTNING AV FREDSTORGET I ANEBY TÄTORT Aneby kommun, Plan- och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Skyltprogram för Gävle kommun

Skyltprogram för Gävle kommun Skyltprogram för Gävle kommun BYGG & MILJÖ GÄVLE Bakgrund De första skyltarna var varuprover som sattes upp utanför butiken. Idag hänger inga riktiga bullar över bageriets ingång, men ibland en kringla

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Principer för markupplåtelse av offentlig plats i Nässjö kommun

Principer för markupplåtelse av offentlig plats i Nässjö kommun Författningssamling Fastställd av kommunfullmäktige: 1995-10-26 159 Reviderad: Principer för markupplåtelse av offentlig plats i Nässjö kommun Lagar och bestämmelser 1 Polismyndigheten upplåter offentlig

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384

Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 54 Falkenbergs centrum - projekt inför sommaren 2014. KS 2013-384 KS Beslut Arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen

Läs mer

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN 1 (5) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Pia Möller (M) Louise Stjernquist (FP) Marie Tidedal (M) Göran Bengtsson (M) Margareta Ölwe (M)

Läs mer

Medborgarförslag om att förbjuda reklamskyltar och varuställ på gatumark. Dnr KS 2011-338

Medborgarförslag om att förbjuda reklamskyltar och varuställ på gatumark. Dnr KS 2011-338 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 17 FALKENBERG 2013-09-24 290 Medborgarförslag om att förbjuda reklamskyltar och varuställ på gatumark. Dnr KS 2011-338 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION baksida PLANSKISS 4 2 1 3 BAKGRUND Brf Sysslomannens fastighet är belägen på Sysslomansgatan

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

Skyltning på KTH Planering och beskrivning Denna sida skall tas bort i produktionen Skyltning på KTH Planering och beskrivning Del 2 Fasadskyltning 2014-11-14 1 2 Innehåll Del 2 - fasadskyltning 5 6 7 8 9 11 12 13 Inledning Planering och anskaffning

Läs mer

Mölndals Skyltpolicy. En vägledning VID bygglovsprövning

Mölndals Skyltpolicy. En vägledning VID bygglovsprövning Mölndals Skyltpolicy En vägledning VID bygglovsprövning 1 Innehåll Bakgrund Skyltar i stadsmiljö Skyltar i landskapsmiljö Skyltar i industriområden Olika typer av skyltar Principer för skyltning Måttsättning

Läs mer

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM

2010-11-18 Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM 2010-11-18 Dnr Kst 2009/262 Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tänkbar kvällsvy från Veddestavägen söderifrån Gestaltningsprogram mål och syfte sid 3 Förutsättningar

Läs mer

Skyltprogram Eldsund. Strängnäs Kommun 2012 05 29. Utopia Arkitekter

Skyltprogram Eldsund. Strängnäs Kommun 2012 05 29. Utopia Arkitekter Skyltprogram Eldsund Strängnäs Kommun 2012 05 29 Allmänt Skiftande miljöer har skiftande förutsättningar. Skyltprogrammet är ett verktyg i arbetet med utformning och placering av skyltar. Skyltprogrammet

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Riktlinjer för skyltning utmed vägar

Riktlinjer för skyltning utmed vägar 1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig

Läs mer

Stadens hjärta Åtgärdslista

Stadens hjärta Åtgärdslista Stadens hjärta slista Stadsmiljö Kultur & evenemang Utbud Stadens hjärta åtgärdslista slistan för Stadens Hjärta är en konkretisering av centrumutvecklingsprogrammets ambitioner och strategier. Den ska

Läs mer

Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan

Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan Gestaltningsprogram för kvarteren vid Kvarngatan Utkast till Stadsbyggnadskontoret Fastighets AB L E Lundberg Lund & Valentin arkitekter I 2010 09 01 Vy längs Kvarngatan. Stadsvy från Strömmen, åt söder.

Läs mer

Göteborgs uteserveringar Råd och regler

Göteborgs uteserveringar Råd och regler Göteborgs uteserveringar Råd och regler Råd och regler för uteserveringar. En skrift sammanställd av stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Göteborgs Stad Social resursförvaltning. Göteborgs uteserveringar

Läs mer

Stadsmiljöprogram. Stadsmiljöprogram Ks 2007:375. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Stadsmiljöprogram. Stadsmiljöprogram Ks 2007:375. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Stadsmiljöprogram Ks 2007:375 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Stadsmiljöprogram Fastställt av kommunfullmäktige 2007-11-29 332 1 Stadsmiljöprogram Råd och riktlinjer för bl.a.

Läs mer

Råd och regler Uteserveringar och försäljningsytor på gator och torg i Höörs kommun

Råd och regler Uteserveringar och försäljningsytor på gator och torg i Höörs kommun Råd och regler Uteserveringar och försäljningsytor på gator och torg i Höörs kommun Godkänd av Tekniska nämnden 2012-03-26 Kvalitetskrav I Höör vill vi ha levande och händelserika mötesplatser. Gatorna

Läs mer

Samrådshandling. Katrineholm - stadens skyltar. Råd & Riktlinjer

Samrådshandling. Katrineholm - stadens skyltar. Råd & Riktlinjer Samrådshandling Katrineholm - stadens skyltar Råd & Riktlinjer Innehållsförteckning Inledning Sid 5 Varför skylta? 6 Några vanliga skyltar 8 Tillfälliga reklamanordningar 11 Skyltning i stadskärnan 12

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

SKYLTNINGSPROGRAM I KALIX CENTRUM. Upprättad februari 2011 av Anna-Karin Horney Näringslivsenheten Kalix kommun

SKYLTNINGSPROGRAM I KALIX CENTRUM. Upprättad februari 2011 av Anna-Karin Horney Näringslivsenheten Kalix kommun SKYLTNINGSPROGRAM I KALIX CENTRUM Upprättad februari 2011 av Anna-Karin Horney Näringslivsenheten Kalix kommun Allmän beskrivning En upprustning av Kalix centrum innebär en standardhöjning av markbehandling

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

GENERALSGATAN SOM PARKSTRÅK

GENERALSGATAN SOM PARKSTRÅK GENERALSGATAN SOM PARKSTRÅK Beställare Norrköpings kommun Tekniska kontoret Förvaltningshuset Rosen Trädgårdsgatan 21 601 81 Norrköping Referens: Marie Edling Konsult Ramböll Sverige AB Holmengatan 8 602

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Skyltprogram. för centrala Falköpings Stad. Antagandehandling. Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26

Skyltprogram. för centrala Falköpings Stad. Antagandehandling. Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26 Skyltprogram för centrala Falköpings Stad Antagandehandling 2011 04 26 Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26 Beställare: Projektledare: Medarbetare: Konsult: Uppdragsledare:

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Taxa för upplåtelse av mark på offentlig plats

Taxa för upplåtelse av mark på offentlig plats Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Taxa för upplåtelse av mark på offentlig plats Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.10) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 184 Antagen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Användande av gatumark i Stockholm City. vad gäller upplåtelser i Stockholms gatumiljö

Användande av gatumark i Stockholm City. vad gäller upplåtelser i Stockholms gatumiljö Användande av gatumark i Stockholm City Riktlinjer för Butiker, Caféer och restauranger vad gäller upplåtelser i Stockholms gatumiljö Innehåll Inledning 2 Begagnande av offentlig plats 4 Varuskyltning

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Malmö stadsmiljöprogram. Malmös utemöbler. Gatukontoret Februari 2005 Rev. mars 2009 MALMÖS UTEMÖBLER 1

Malmö stadsmiljöprogram. Malmös utemöbler. Gatukontoret Februari 2005 Rev. mars 2009 MALMÖS UTEMÖBLER 1 Malmö stadsmiljöprogram Malmös utemöbler V Gatukontoret Februari 2005 Rev. mars 2009 MALMÖS UTEMÖBLER 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Färgsättning... 4 Belysning... 5 Sittplatser... 6 Cykelställ...

Läs mer

PROTOKOLL UN ARBETSUTSKOTT

PROTOKOLL UN ARBETSUTSKOTT 2014-12-02 1 (8) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Pia Möller (M) Göran Bengtsson (M) Louise Stjernquist (FP) Kerstin Björkäng Wirehed

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

STADENS MÖBLER. Riktlinjer för val och placering av möbler

STADENS MÖBLER. Riktlinjer för val och placering av möbler STADENS MÖBLER Riktlinjer för val och placering av möbler 2014-04-15 Foton: Göteborgs Stad, om inget annat anges Trygg, vacker stad Göteborgs Stad www.goteborg.se Innehållsförteckning Inledning och syfte

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Staket, plank och murar. Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51

Staket, plank och murar. Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51 Staket, plank och murar Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51 Bygglovspliktigt Enligt 9 kap 8 i Plan- och Bygglagen (PBL) krävs det bygglov för att

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Skyltpolicy. för Årjängs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07

Skyltpolicy. för Årjängs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07 www.arjang.se Skyltpolicy för Årjängs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07 Innehåll Inledning 4 När behövs tillstånd? 4 Allmänna riktlinjer 4 Centrumområden i tätorterna 4 Industriområden och

Läs mer

Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Ordföranden samt Yen Gunnarsson. Underskrifter Sekreterare...

Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Ordföranden samt Yen Gunnarsson. Underskrifter Sekreterare... Protokoll Nr 2014-6 Sammanträdesdatum 2014-08-13 Sammanträdestid 0900-0930 Trafiknämnden Närvarande Ledamöter Rune Niserius (M), ordförande Bo-Gunnar Andersson (C) Yen Gunnarsson (S) Tjänstemän Inge Emanuelsson,

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Medborgarförslag om att göra isbana i konstverket Hon väntar alltid på Stortorget. KS 2014-474

Medborgarförslag om att göra isbana i konstverket Hon väntar alltid på Stortorget. KS 2014-474 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-08-11 186 Medborgarförslag om att göra isbana i konstverket Hon väntar alltid på Stortorget. KS 2014-474 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Staket, plank och murar

Staket, plank och murar Staket, plank och murar Information och råd för uppförande av staket, plank och murar i Tomelilla kommun Bygglovspliktigt Enligt 9 kap 8 i Plan- och Bygglagen (PBL), krävs det bygglov för att uppföra plank

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Riktlinjer för trottoarpratare

Riktlinjer för trottoarpratare Tekniska förvaltningen Monica Söderlund,0550-85856 monica.soderlund@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 1(1) 2015-10-02 Tn/2015:172 430 Gator/vägar/parker - allmänt Riktlinjer för trottoarpratare Förslag

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Riktlinjer för uppsättning av skyltar

Riktlinjer för uppsättning av skyltar Riktlinjer för uppsättning av skyltar Beslutade av Miljö- och samhällsnämnden 2010-12-15 Reviderad 2013-02-20 Allmänt om skyltning Skyltar ska anpassas i storlek, utförande och innehåll till platsen, det

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer

Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer Innehållsförteckning Vad är och varför har vi ett skyltprogram?... 3 Övergripande råd och riktlinjer... 4 Olika typer av skyltar... 5 Särskilda riktlinjer...

Läs mer

Riktlinjerför PLANK & MUR

Riktlinjerför PLANK & MUR Riktlinjer Riktlinjerför för PLANK & MUR för fördig Digsom somtänker tänkerbygga... bygga... Godkända av Stadsbyggnadsnämnden december 2007 Riktlinjer för PLANK&MUR Genomsiktligt plank Varför plank eller

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer