HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: 2013-09-11 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN"

Transkript

1 HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM POLICY OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV STADSKÄRNAN UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

2 HÖGANÄS STADSMILJÖPROGRAM INNEHÅLL Antaget av KF i Höganäs Stadsmiljöprogrammet är framtaget och sammanställt av landskapsarkitekt Karolina Alvaker vid samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med ledningsgruppen för stadsmiljöfrågor på Höganäs kommun. Ledningsgrupp: Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef Anneli Sjöborg, kultur- och fritidschef Sverker Tingdal, stadsarkitekt Referensgrupp: Lennart Andersson, gatuchef Margareta Engkvist Björkenhall, fastighetschef Maria Fänge, miljöinspektör Anna Jerleke, landskapsarkitekt Sylvia Månsson, handikappombud Bengt Nilsson, handikappsamordnare Annica Owesson, miljöstrateg Henrik Ranby, stadsantikvarie Magnus Svederberg, parkingenjör Foto och illustration: Karolina Alvaker FÖRORD STADSMILJÖPROGRAM HÖGANÄS SIGNUM STADSKÄRNANS KARAKTÄRER STADSKÄRNANS INNEHÅLL KULÖR OCH FASAD GOLV MÖBLER GRÖNSKA LJUS UTESERVERINGAR SKYLTAR OFFENTLIG KONST VATTEN TILLFÄLLIGA EVENEMANG OCH UTSMYCKNINGAR MINDRE BYGGNADER PARKERING DRIFT OCH UNDERHÅLL ANVÄND PROGRAMMET SÅ HÄR Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Stationshuset HÖGANÄS Telefon Fax

3 FÖRORD Höganäs stadskärna är allas angelägenhet målsättningen med ett stadsmiljöprogram är att samordna och utveckla Höganäs centrala delar och skapa en attraktiv stadskärna för såväl invånare, företagare som besökare. Det är viktigt att stadsmiljöfrågor får en bred förankring i kommunen. Syftet med ett stadsmiljöprogram är att skapa en estetisk och funktionell stadsmiljö för alla. Stadsmiljöprogrammet för Höganäs innehåller råd och riktlinjer för hur stadsmiljön ska utvecklas. Tillsammans med andra dokument ska det ska fungera som redskap och en inspiration för att samordna och utveckla Höganäs stadsmiljö. Hur stadsrummet är utformat och möblerat, bidrar i hög grad till stadens samlade uttryck och det intryck man får. Anledningen till att vi tagit fram ett stadsmiljöprogram är att hålla samman Höganäs offentliga miljö som utgörs av olika material, föremål och budskap. Av särskild betydelse är de områden som utpekats av Riksantikvarieämbetet som riksintressanta för kulturmiljövården. Här måste ALLTID speciell omsorg gälla. Exempel på sådana områden är Höganäs övre, Kyrkplatsen och Hultabo. Under 2000-talet har en upprustning skett i de centrala delarna av Höganäs; Köpmansgatan, hamnområdet, Kvickbadet, kvarteren Eros och Vesta samt Oden och Balder. Området vid Julivallen och Folkparken är på gång. Många konstutsmyckningar har dessutom skett med finansiering av Nymbergs fond. Dessa åtgärder har fått ett starkt gensvar hos Höganäs invånare och uppfattas som att Höganäs har blivit en trevligare stad att bo, verka, besöka och leva i. För att attraktionsutveckla stadskärnan krävs ännu mer helhetstänkande i gestaltningsfrågorna; gator, parker, utsmyckning, skyltning, grönska, belysning, tillgänglighet etc. Ambitionen bör vara att hålla sig till ett begränsat antal material och en samordnad färgskala med anknytning både framåt och bakåt i tiden en summa av detaljer som ska bilda en helhet. Dessa gestaltningsprinciper kan med fördel även användas utanför centralorten. Med detta som bakgrund och den uttalade ambitionen att bli Årets stadskärna har ett stadsmiljöprogram med tillhörande råd och riktlinjer tagits fram för att samordna och utveckla staden Höganäs. Kerstin Nilermark samhällsbyggnadschef CHECKLISTA FÖR UTVECKLING AMBITION Ambitionen bör vara att hålla sig till ett begränsat antal material och en samordnad färgskala med anknytning både framåt och bakåt i tiden en summa av detaljer som ska bilda en helhet. Öppettider Tillgänglighet Koncentration Utbud Aktiviteter och evenemang Attraktiv form Mötesplatser Skötsel och underhåll Trygghet och säkerhet 3 FÖRORD

4 STÄRKA IDENTITETEN STÄRKA ATTRAKTIVITETEN STADSMILJÖPROGRAM FÖRÄDLA KULTURARVET DEFINIERA STADENS KOSTYM UPPDRAG Kommunstyrelsen beslutade ( ) att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att i samråd med kulturoch fritidsförvaltningen och i dialog med andra aktörer ta fram ett förslag till stadsmiljöprogram. Till underlag för beslutet, och för detta program, ligger en förstudie gjord av samhällsbyggnadsförvaltningen under vinter/vår DEFINIERA STADSKÄRNAN MED SINA ENTRÉER, PLATSER OCH STRÅK DEFINIERA KOPPLINGAR MELLAN STADENS CENTRALA PUNKTER VISION I enighet med Höganäs kommuns vision, från kol till diamant, är ambitionen att förädla de kvaliteter som redan finns och utveckla stadskärnan till en attraktiv mötesplats för invånare och besökare. MÅL OCH SYFTE Syftet med programmet är att skapa en vacker och funktionell stadsmiljö för alla i Höganäs. Programmet ska innehålla råd och riktlinjer för hur stadsmiljön i Höganäs ska utvecklas. ÖKA ORIENTERBARHETEN AVGRÄNSNING Programmet gäller överallt i staden förutom på platser och i områden där särskilda program tagits fram. SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AKTIVITET I DET OFFENTLIGA RUMMET ANVÄNDNING Stadsmiljöprogrammet ska fungera som underlag och inspirationskälla för alla som bör samverka för en attraktiv stadsmiljö i Höganäs. Stadsmiljöprogrammets ambitioner ska följas upp vid detaljplanering och i myndighetsutövning. Programmet anger lägsta standard. SKAPA EN ARENA FÖR VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR GÖRA STADSKÄRNAN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Riktlinjerna i detta program är framtagna för att skapa en attraktiv stadskärna i Höganäs. Stadsrummet innehåller många komponenter som tillsammans formar en samlad helhet med såväl funktionella som estetiska värden. Riktlinjerna skapar en ram inom vilken variation uppmuntras för att framhäva en föränderlig, men välbalanserad, offentlig miljö. Programmet är ett styrdokument för stadens offentliga platsmark. Efter antagande av kommunfullmäktige ska programmets riktlinjer följas i den offentliga miljön. Kommunstyrelsen är styrgrupp och beslutande med ledningsgruppen för stadsmiljö som beredande med delegerat beslutsmandat. 4 STADSMILJÖPROGRAM

5 HÖGANÄS SIGNUM KERAMIKEN Trots att gruvindustrin lade grunden till Höganäs som stad så är det den efterföljande keramiken som satt prägel på stadsrummen och på stadens invånare. Keramiken är stadens starka signum, särskilt det saltglaserade godset som sedan 1800-talet varit synonymt med Höganäs. KULÖRERNA Med keramiken kom också den varma färgskalan till Höganäs. Fasader, markmaterial och utsmyckningar i keramiska kulörer återfinns idag i hela staden. Tegel i grågula, ockragula och röda toner skapar tillsammans med Höganäsröd puts en stadsbild som utstrålar värme året om. LÅT STADENS SIGNUM SYNAS Genom att lyfta fram stadens signum, keramiken, kan vi skapa en helhet och en röd tråd i stadsbilden. Keramiken syns redan på byggnader och i privatträdgårdar i form av exempelvis friser, socklar, fasaddetaljer, kantstöd, markklinkers och planteringskärl. I stadens offentliga rum kan keramiken få ta plats framförallt som markmaterial men också i murar, trappor, socklar, möbler och offentlig konst. EN STAD SOM ÅLDRAS MED SKÖNHET Keramik åldras vackert och patina ger liv och karaktär till både material och till omgivning. Att välja material med lång livslängd är viktigt för att upprätthålla ett stabilt uttryck för Höganäs som stad. Naturligtvis krävs noggrann anläggning och kontinuerligt underhåll av materialen för att de ska komma till sin fulla rätt och skönhet. KERAMIKEN OCH DEN VARMA KULÖRSKALAN PRÄGLAR HÖGANÄS INMURAD TEGELSKO INVID EN FÖRE DETTA SKOVERKSAMHET. MARKKLINKERS. TEGELMUR MED RÖTT BRUK. TROTTOAR MED GULA MARKKLINKERS. PLANTERINGSURNA AV HÖGANÄSGODS. 5 HÖGANÄS SIGNUM

6 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER HANDELSSTRÅK SAMMANKOPPLANDE STRÅK GÅNG-/CYKELSTRÅK OUTLET ENTRÉPUNKT/KNUTPUNKT TORG/SPECIFIK PLATS OFFENTLIG MÅLPUNKT KOMMERSIELL MÅLPUNKT KULTURELL MÅLPUNKT ÄRTAN OCH BÖNAN PARK-/NATURMÅLPUNKT SALUHALLSOMRÅDET ARBORETET VATTENTORNET HAMNPLAN SUNDSTORGET SUNDSPLAN HAMNOMRÅDET BIO UTEGYM LEKPLATS BIBLIOTEK KVARN- PLATSEN TURIST- BYRÅ NYMBERGS PLATS BUSSTORGET STADSHUS ARNBERGS PLATS KYRKPLATSEN SJÖCRONAS PARK RUUTHSPARKEN MUSEUM GRUVTORGET KAPTENENS TRÄDGÅRD KVICKBADET CITY BEACH LEKPLATS OLOF PALMES PLATS KYRKOGÅRDEN FOLKPARKEN NYMBERGS PARK SKATEPARK N LERBERGSSKOGEN 6 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER

7 GATA Den vanliga gatan förekommer både inom och utanför stadskärnan. Som standard utgör asfalt markmaterial. EXEMPEL: Torggatan, Centralgatan, Långarödsvägen. HANDELSSTRÅK Gator med hög besöksfrekvens och stort handelsoch serviceutbud. Täthet, korta avstånd och specifik utformning markerar status och karaktär. EXEMPEL: Köpmansgatan - Storgatan. TORG OCH SPECIFIK PLATS Stora och små platser med egen karaktär och prägel. Ofta har platsen kulturhistorisk kontext och den kan kopplas till aktiviteter och evenemang. EXEMPEL: Gruvtorget, Sundstorget, Kyrkplatsen, Arnbergs plats, Nymbergs plats, Kvarnplatsen. KULTURHISTORISK MILJÖ Bebyggelse och/eller offentlig miljö med tydlig kulturell och historisk kontext. EXEMPEL: Gruvtorget, Kyrkplatsen med Himmelsfärdskyrkan, Sjöcronas park, Folkparken, Kaptenens trädgård, Stadshuset, Stationshuset, Tivolihuset. PARK OCH NATUROMRÅDE Gröna platser och stråk kan ha ordnad karaktär med stadsmässig möblering och hög skötselnivå, eller vildare karaktär med hög biologisk mångfald. EXEMPEL: Sjöcronas park, Folkparken, Ruuthsparken, Kaptenens trädgård, Ärtan och Bönan. KAJ OCH STRAND I Höganäs stadskärna är det kustnära läget direkt märkbart. Hamn och strand formar viktiga mötespunkter och kvaliteter i stadskärnan. EXEMPEL: Kvickbadet/City Beach, Höganäs hamn. 7 STADSKÄRNANS KARAKTÄRER

8 STADSKÄRNANS INNEHÅLL Höganäs stadskärna ska vara en levande miljö där både boende och besökare trivs. För att tillfredsställa en bred målgrupp krävs en bred verktygslåda vid utveckling och förädling av staden. Verktygslådan kan liknas vid olika beståndsdelar och en bra helhet kräver ett bra samspel mellan dessa delar. Golv, väggar och tak är för stadskärnan lika viktiga beståndsdelar som sittplatser, målpunkter och kulturhistoria. Material, kulör, formspråk och skala kan liknas vid bruksmassan som binder samman beståndsdelarna. Följande urval representerar viktiga delar att utveckla och arbeta vidare med i Höganäs stadskärna. UPPLEVELSEN AV EN STADSKÄRNA Stadskärnan som upplevelse formas av seriella sinnessekvenser. Sekvenserna byggs upp av kontraster som tillsammans formar ett föränderligt visuellt sammanhang: plats... stråk paus... rörelse förtätning... förtunning händelseintensivitet... lugn ordnad... vild gammal... ny grön... grå... blå tyst... bullrig trygghet... äventyr STADENS IDENTITET Höganäs har formats av fisk, kol och keramik. Bruksverksamheten har satt, och sätter fortfarande, sin prägel på staden. Även om produktionen avslutats eller flyttats är den viktig för stadens identitet. Keramiken har fortfarande en stark koppling till Höganäs och syns på många platser och byggnader i form av tegel och detaljer. Stadsstrukturen visar tydliga spår efter de tre ursprungsområdena; Bruket, Ryd och fiskeläget och större delen av dagens stadskärna är förlagd till Höganäs nedre, dvs. fiskelägets ursprungsområde. Höganäs identitet idag präglas av den lugna och trygga trädgårdsstaden mellan hav och land. Sommarsäsongen har stor betydelse både för stad och näringsliv då många besöker staden Höganäs och kommunens många attraktioner. DEN TILLGÄNGLIGA STADEN En praktiskt användbar stadskärna för alla innebär en tillgänglig offentlig miljö oavsett ålder och funktionalitet. Detaljer, som exempelvis armstöd, ramper, lite extra utrymme och bra belysning, kan göra stor skillnad för stadens användare. Stadens platser bör vara anpassade efter olika sorters fötter, hjul och sinnen. 8 STADSKÄRNANS INNEHÅLL

9 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Höganäs ska präglas av utrymme både för våra gemensamma värderingar och för våra olikheter. Du ska känna dig välkommen som invånare och som besökare; som människa är du grunden till en levande stadskärna! Vårt offentliga rum har andra värden än ditt privata. Det är viktigt att definiera zonerna mellan offentligt och privat. Det offentliga stadsrummet är en öppen scen där socialt och kulturellt utbyte mellan människor står i fokus. BARNENS STAD Staden är också till för barnen! Upplevelsen av att kunna leka med staden i en detaljerad skala skapar utrymme för barn att bli del av det sociala sammanhang staden utgör. Lekvänliga element kan vävas in i stadskärnan, gärna i form av föränderliga och lösa naturmaterial såsom vatten och vegetation. Värme och kyla lagrad i material såsom natursten och metall är också spännande inslag. Parkmiljöer lämpar sig särskilt väl för lek men gatumiljöer och torg bör också beaktas ur leksynpunkt. Föränderlighet bjuder in till nyfikenhet varför särskilda platsmiljöer längs stråk bör ta olika form. Självklart bör säkerheten beaktas i form för lek. Tillgänglighetsanpassade lekplatser finns redan men bör utvecklas. ÄLDRES BEHOV Våra äldre invånare har ofta särskilda behov för att kunna utnyttja den offentliga miljön. Bänkar och sittplatser med särskilda hjälpmedel är exempel på tillgängliggörande. RUM FÖR UNGA Ungdomar är flitiga användare av det centrala offentliga rummet och det gör dem till en särskilt viktig målgrupp i staden. Platser där ungdomar tillåts uppehålla sig för umgänge utanför det egna hemmet, så kallade frizoner, behövs i stadskärnan. Funktionsflexibilitet är en viktig aspekt vid gestaltning av platser för unga. Stöd för att kunna stå, sitta eller ligga kan utgöras av ett räcke, en mur eller en trätrall lika väl som av en soffa. Klimatskydd, mot regn, sol och vind, är viktigt liksom möjligheter att både kunna sitta avskärmat och exponerat. MÅLEN LÄNGS GATAN Målpunkter är viktiga, de formar stadskärnan och avgör ofta vilken väg vi väljer att gå. Stadskärnan bör innehålla en bred blandning av målpunkter; sociala, kommersiella, offentliga och inofficiella. 9 STADSKÄRNANS INNEHÅLL

10 TEGELFASAD. GAMMAL OCH NY PUTSFASAD MED LYCKAT RESULTAT. KERAMISK MUR VID ENTRÉN TILL KAPTENENS TRÄDGÅRD. KULÖR OCH FASAD STADSKÄRNANS KULÖRPALETT Höganäs stad präglas av en varm färgskala med dominerande kulörer i rött, ockra och vitt. Den mest typiska kulören på stadens putsade fasader är höganäsrött, som dominerar kring Gruvtorget och på Övre. Tegelhus i grågula, ockragula och röda toner är ett vanligt inslag i stadsbilden liksom vitputsade eller mossgröna funkishus. Tak är ofta lagda med gult och rött tegel eller med röd och grå plåt. STADSKÄRNANS MATERIALPALETT Typiskt för Höganäs är stenhus vilka har dominerat stadsbilden sedan Höganäsbolagets byggmaterialindustri började förse staden med murtegel, taktegel m.m. under och 1900-talet. Typiska byggnader från denna tid är grågula tegelhus med grågula tegelpannor och ljusputsade egnahem. IDENTITET OCH KARAKTÄR Höganäs historia, med bolagets produktion och den keramiska traditionen, är ständigt närvarande i stadens bebyggelse. Höganäs är staden byggd av bränd lera. Att bygga vidare på denna karaktär är ett sätt att tillvarata och förädla stadens identitet. Medveten färgsättning av byggnader kan framhäva Höganäs lokala byggnadstradition och utveckla stadens identitet och karaktär. Tänk på att bygglov ofta krävs för förändringar. DET ÄR DETALJERNA SOM GÖR DET Fönsterfoder, portar och stuprör är exempel på detaljer där kontrasterande kulör kan verka effektivt mot fasaden. Detaljering i harmonisk skala och kulörsättning kan framhäva en hel byggnad. RIKTLINJER KULÖRER Varma kulörer i röda, ockragula och vita nyanser med inslag av mossgrönt. En särskilt identitetsskapande kulör är höganäsrött. Att byta kulör på fasad kräver bygglov. FASADER Stenhus med tegel- eller putsfasad. Socklar målas ofta i gråa nyanser, ljusa som mörka. TAK Tegelpannor, eternit, papp och plåt. DETALJER Kontrasterande kulörer ska ge ett harmoniskt uttryck. Utsmyckningar, detaljer, gångar och rabattkanter i terracotta eller saltglaserad keramik. 10 KULÖR OCH FASAD

11 FASADPUTS Höganäsröd DE FÖR STADEN KARAKTÄRISTISKA HÖGANÄSRÖDA KULÖRERNA. Mossgrön Pärlgrå Gräddvit FASADTEGEL Ockra NY BEBYGGELSE I TEGEL BALANSERAR ÄLDRE BEBYGGELSE I PUTS. Röd SOCKEL Grå Ljus grågul TAKTEGEL DETALJ I HÖGANÄSGODS VID KAPTENENS TRÄDGÅRD. Röd Brunröd Grågul TAKPLÅT Grå Röd Ljusröd Ärggrön Exempel på kulörer i NCS färgbeteckningssystem. KULÖRSAMVERKAN. KERAMISKA DETALJER. 11 KULÖR OCH FASAD

12 MARKKLINKERS I KORSFÖRBAND. KLINKERS PÅ TROTTOAR VID GRUVTORGET. GULT MARKTEGEL SKAPAR EN PLATSBILDNING INTILL GATAN. GOLV TEMA OCH UTTRYCK Golvet berättar någonting om platsen eller gatan du står på. Detaljeringsgraden definierar platsens status, funktion, karaktär och historia. Markbeläggning kan länka samman platser och stråk och på så sätt skapa sammanhang och kontinuitet i stadskärnan. GUL MARKKLINKERS I KORSFÖRBAND. TROTTOAR VID GRUVTORGET. Höganäs har en historisk koppling till keramik och detta material förekommer ofta på mark, fasad och tak. Markkeramik, i form av tegel och klinker, är särskilt dekorativa och kan läggas i flertalet olika mönster. MÖTE MELLAN MATERIAL Hur olika markmaterial möts och samspelar har stor betydelse för harmonin och orienterbarheten i staden. En behaglig kulörpallett i samspelta valörer ger ett stabilt uttryck som stad och som helhet. TILLGÄNGLIGHET Taktil markbeläggning är en del av tillgänglighetsanpassningen i offentlig miljö. Ökad läsbarhet och orienterbarhet på mark kan fås genom strukturerade detaljer, visuella kontraster eller mönster, skillnader i höjd och olikheter i material. TAKTIL MARKBELÄGGNING. ØRESTAD, DANMARK. KERAMISKA DETALJER PÅ STADSHOTELLETS TRAPP, GRUVTORGET. 12 GOLV

13 FRAMKOMLIGHET Att kunna cykla i staden är viktigt. Separata cykelbanor bör vara lika självklara som körbanor för motorfordon i staden. Det är inte alla markmaterial som är cykelvänliga; exempelvis gatsten och kullersten kan vara mycket obekväma för cyklister. MATERIALPALLETT FÖR STADSKÄRNANS GOLV RIKTLINJER MATERIAL Material som är hållbart över tid och som producerats på ett hållbart och etiskt sätt bör väljas. Lokala material prioriteras. GATA Asfalt läggs på körbana. Trottoarer beläggs med fyrkantiga betongplattor alternativt markklinker i kulturmiljöer. Asfalt endast i undantag. Kantsten i råhuggen svensk granit längs trottoarer. Markklinker Markklinker Marktegel SÄRSKILT STRÅK Kan utformas platsspecifikt inom ramen för stadsmiljöprogrammet. Markklinker Smågatsten Kullersten Köpmansgatan är ett exempel på särskilt stråk: smågatsten i bågsättning på körbana, gångzon av granithällar, möbleringszon i markklinker med avgränsning av smågatsten mot gångzonen och dagvattenrännor i granit. TORG OCH SPECIFIK PLATS Här ges utrymme att forma en platsspecifik markbeläggning inom ramen för materialpalletten. Grus Granithäll Markbetong KULTURHISTORISK MILJÖ Äldre foton och bilder bör studeras för att få en bild av ursprungssammanhanget. Exempel på äldre material i Höganäs är markklinkers och kullersten. Betongplatta Betongplatta Brunnslock HAMN- OCH STRANDMILJÖ Trä, sten, betong och metall. Trädäck lämpar sig väl för miljöer med bad och båt. PARK- OCH NATURMARK Grus bör användas till gångar. Träkubb Trädäck Detaljer i gjutgods Små gröna platser av särskild karaktär kan beläggas med särskilt markmaterial. GAMMALT MÖTER NYTT: BETONGPLATTOR MED KULLERSTENSFRIS. KÖPMANSGATAN: KLINKERS, SMÅGATSTEN OCH GRANITHÄLLAR. 13 GOLV

14 SOFFA LESSEBO MED RAM I SVARTLACKERAT GJUTGODS. TRÄDÄCK VID KVICKBADET. PAPPERSKORG BYARUM MED KOMMUNVAPEN. SITTBÄNK SOM MÖTESPUNKT. MÖBLER FORM OCH FUNKTIONALITET Vackra och funktionella möbler i stadsrummet signalerar omtanke om staden och om dess invånare och besökare. Möbler hjälper också till att förstärka stadens identitet i samspel med stadsrummens skala och formspråk. I Höganäs stadskärna bör möblernas form, materialitet och kulör begränsas för att skapa en formstark och tidlös helhet. Undantaget gäller särskilda platser där utrymme ges för platsspecifik möblering. MÖBLERING Möbler ska förstärka stadens karaktär och de stadsrum och målpunkter som finns där. Möblerna ska placeras med avseende på siktlinjer, klimat och rumslighet på varje enskild plats. Staden ska präglas av välkomnande och trivsamhet. SITTPLATSER Sittplatser i staden kan vara både ordnade och spontana. Förutom standardbänken kan platsspecifika möbler användas, särskilt om de främjar rumslighet och användande av platsen. Soffor och sittplatser kan göras tillgängliga genom rygg- och armstöd som underlättar vid funktionsnedsättning. VÄXTKÄRL KARL XL FRÅN BYARUMS BRUK. DET STADSTYPISKA HÖGANÄSSTAKETET. Lämpliga typer av pollare. 14 MÖBLER

15 KULTURMILJÖER Betong, omålat trä och aluminium bör undvikas i kulturmiljöer. Nya material och möbler ska anpassas efter den aktuella miljön. HÖGANÄSSTAKETET Det så kallade Höganässtaketet är förknippat med egnahemsbebyggelse i Höganäs från talet. Gammaldags täckmålade spjälstaket är lämpliga i ålderdomliga miljöer. Sandflygsgatan domineras exempelvis helt av denna äldre stakettyp. MATERIALPALLETT FÖR STADENS MÖBLER RIKTLINJER SOFFOR OCH SITTPLATSER Standardsoffa: Lessebo från Byarums Bruk eller likvärdig. Soffa i stadsmiljö: oljad ek. Soffa i parkmiljö: grönmålad. SKRÄPKORGAR OCH HUNDLATRINER Papperskorg Byarum i svartlackerat gods med kommunvapen (Byarums Bruk eller likvärdig). Papperskorg Örebro (Hags eller likvärdig), svartlackerad. Hundlatrin Humle (Hags eller likvärdig), svart. CYKELSTÄLL Cykelställ ska vara funktionella, enkla och robusta i form och material. Gjutgods Keramik Keramik Cyklar bör kunna låsas fast i ramen. Cykelställ får inte blockera öppna platser. Trä Sten Aluminium KULÖRPALLETT FÖR STADENS MÖBLER RÄCKEN, STAKET, MUR OCH PLANK Bygglov krävs för mur och staket högre än 1,20 meter. Se kommunens policy för mur och plank. Form, material och kulör bör anpassas efter omgivning och bebyggelse. Tryckimpregnerat virke får inte förekomma. RAMPER Ramper bör anpassas efter omgivande bebyggelse gällande form och material. Svart Furu/natur Keramik RAL 9005 TYPEXEMPEL MÖBLER Rampen får inte dominera fasadens uttryck. POLLARE Pollare bör vara av svartmålat gjutjärn enligt modell nedan (fr.v. Broxap, Nola, Kulturjern). Typ av pollare anpassas efter typ av miljö. Pollare bör användas sparsamt. Pollare kan samnyttjas som cykelställ och ljuskälla, exempelvis som bild till vänster. Trätunna och lokalt keramikgods som planteringskärl. Lämplig typ av skräpkorg och hundlatrin. Cykelställ med ramlåsning. Cykelställ med belysning. 15 MÖBLER

16 VERTIKAL OCH HORISONTELL GRÖNSKA RAMAR IN NYMBERGS PLATS. BLOMSTERARRANGEMANG SÄTTER FÄRG PÅ STADSKÄRNAN. GRÖNSKA VÄXTMATERIAL FÖR STADEN Höganäs småskalighet och utpräglade småhusstruktur ger intrycket av trädgårdsstad. Grönskan från trädgårdarna mjukar upp stadskärnan och formar tillsammans med stadens parker viktiga gröna pärlband och korridorer. Parker har stor betydelse för människors hälsa, för biologisk mångfald och som klimatförbättrare. Parkerna är identitetsbärare av stadens historia. och fungerar som stadens gröna mötespunkter. Stadens växtmaterial bör varieras och anpassas efter varje specifik plats så att rätt växt sätts på rätt plats. PRIVATA SMÅHUSTRÄDGÅRDAR BIDRAR MED GRÖNSKA. GRÖNT PARKRUM I KAPTENENS TRÄDGÅRD. PERENNER OCH SOMMARBLOMMOR Perenner kräver kontinuerlig skötsel men är ett långsiktigt hållbart alternativ i avseende till ekonomi och miljö. Sommarblommor i planteringskärl och amplar är kostsamt och kortlivat alternativ men också ett mycket uppskattat inslag i stadsmiljön. GRÖNSKA KAN FÖRSTÄRKA RUMSLIGHETEN PÅ EN PLATS. 16 GRÖNSKA

17 STADSTRÄD Hästkastanjen har under gångna tider präglat Höganäs stadsmiljöer och solitära träd och delar av alléer pryder än idag gator och parker. Hästkastanjen nyplanteras inte på grund av sjukdom. Andra karaktäristiska lövträd i Höganäs är ek, oxel och körsbär. Vid nyplantering av träd bör skalan på det fullvuxna trädet och dess krona jämföras med platsens eller gatans skala. Nya träd ska vara speciellt tåliga för stadsmiljö. Trädkronor och rotsystem kan påverka befintliga strukturer såsom byggnader och ledningar. Påverkan på kringliggande miljö i form av ljus och skugga bör studeras innan plantering. Längs stadskärnans centrala handelsstråk bör träd kompletteras med markgaller i gjutjärn. I parkmiljöer och på gröningar bör ringar av barrträdsbark eller perenner omgärda träden. Höstlöv kan samlas runt träden och hållas på plats med hjälp av hönsnät. Alléer bör kopplas till trädplan eller kvalitetsprogram eftersom speciella krav ställs på förhållandena i gatan mellan trädrötter och ledningar. PLANTERINGSKÄRL Planteringskärl är användbara i stadsrummet, både som rumsbildare, trafikhinder och dekoration. Kärl Karl XL (Byarums Bruk) används längs stadskärnans centrala handelsstråk; från Triangelplatsen till Sundstorget. Lämna inga tomma hål efter borttagna träd, återplantera nytt växtmaterial för ett gott helhetsuttryck. Det är fastighetsägarens skyldighet att tillse att trafiksäkerheten hålls. Se kommunens policy för häckar och växtlighet. Snöröjning och gångbanerenhållning hänvisas till gällande KFS. RIKTLINJER PLANTERINGSKÄRL Handelsstråk: Växtkärl Karl XL (Byarums Bruk eller likvärdig). Placeras i möbleringszonen (se s.20). Övriga stråk och platser: trätunna eller keramikgods från Höganäsbolaget. STAM- OCH MARKSKYDD KRING TRÄD Längs stadskärnans centrala handelsstråk bör träd omgärdas av markgaller i gjutjärn. I parkmiljöer och på gröningar bör ringar av barrträdsbark eller perenner omgärda träden. För information om stamskydd se Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). LÄS MER Grönplan för Höganäs kommun (under framtagande). Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). Klipp häcken - du kan rädda liv. Om regler för växtlighet för en tryggare trafikmiljö. TA REDA PÅ MER För placering av blomlådor och val av växter kontakta parkavdelningen på tel Trätunnor används i övriga delar av stadskärnan. PLANTERING För plantering av träd hänvisas till Trädplan för Höganäs kommun (under framtagande). SKÖTSEL OCH DRIFT Stadskärnan ska präglas av genomgående hög skötselgrad. BLOMMANDE TRÄD ÄR ETT VACKERT INSLAG I STADSBILDEN. 17 GRÖNSKA

18 STRÅK: KÖPMANSGATAN. HISTORISK MILJÖ: GRUVTORGET. PARK: MALMÖ (LOUIS POULSEN). GATA: ARMATUR VICTOR (THORN). LJUS LJUS I STADEN Ljusets huvudfunktion i stadskärnan är att definiera särskilda platser och stråk, att framhäva och förstärka stadens karaktär och att skapa trygga och orienterbara miljöer. Ljus är också kopplat till funktion och bör anpassas efter varje enskild miljö. Helhetstänkande är viktigt för att skapa en balanserad ljusbild i staden. Stadskärnan mår bra av att formas av ett fåtal armaturer; det skapar igenkännande och förhindrar ett rörigt uttryck. DAG OCH NATT Ljus har en avgörande roll för stadsrummets användning under dygnets mörka timmar. Ljus skapar trygghet, vägleder oss längs stråk och på platser och ska bidra till att stadens miljöer upplevs som levande och trivsamma. Ljus fyller inte bara en viktig funktion i mörker utan har också en estetiskt viktig roll dagtid. Sol och skugga och samspelet mellan ljus och mörker är effektfulla komponenter som kan användas för att framhäva markmaterial, platser, fasader och kulörer. Lekplatser och spontanidrottsanläggningar bör belysas med starka, men inte bländande, ljuskällor så att de kan användas även under årets mörka månader. Ljus bidrar till en välkomnande, tillgänglig och säker miljö. EFFEKTBELYSNING Viktiga byggnader, träd och strukturer kan förstärkas genom effektbelysning. Det är viktigt att belysningen inte tar fokus från objektet i fråga, den ska snarare framhäva dess attribut. ENERGIEFFEKTIVITET För att minska energiförbrukningen ska armaturernas utformning och placering i så stor mån som möjligt styra ljuset till det område som ska belysas. Livscykelkostnaden för ljuskällan ska också beaktas. Möjlighet till tillämpning av energibesparande åtgärder ska beaktas i all projektering. LÄS MER Ljussättningsprogram för Höganäs stad (2009) hittar du på 18 LJUS

19 VISA STADEN NATTETID. ALINGSÅS. PARKBÄNK MED BELYSNING. MALMÖ. LJUSKONST. MONIKA GORAS SKULPTURER JIMMYS. MALMÖ. RIKTLINJER ARMATURER Valet av armatur avgörs av platsens sammanhang. Armaturen ska samverka med, och förstärka, platsens karaktär. Energieffektivitet ska beaktas i val av ljuskälla. LED-ljuskällor prioriteras. Baskulör på stadens armaturstolpar är svart. Armaturen Victor från Thorn är standardarmatur i Höganäs. Undvik bländning och bländande armaturer. LJUSSKYLTAR SKAPAR FIN STÄMNING I STADSKÄRNAN. EKSJÖ. STRÅK Särskilda stråk kan ljussättas med stolp-, eller pollararmaturer. Handelsstråk ska ha småskalig belysning. SÄRSKILDA PLATSER På torg, platser och stråk av särskild dignitet kan unika armaturtyper introduceras för att framhäva exempelvis hela fasader, detaljer eller entréer. SKYLTFÖNSTER Butiker och verksamheter kan med sina skylt-fönster bli värdefulla ljuskällor i stadskärnan. LJUS VÄCKER NYFIKENHETEN. ALINGSÅS.. 19 LJUS

20 UTESERVERING MED HEMMAKÄNSLA. KÖPENHAMN. UTESERVERINGAR PÅ KÖPMANSGATAN I TÄT OCH LITEN SKALA. PARASOLL SKA VARA UNDERLÄGSNA FASADEN. KÖPENHAMN. UTESERVERINGAR EN DEL AV GATULIVET Uteserveringar är en del av gatulivet och ska tillsammans med sin omgivning forma en prydlig och vacker helhet. Avskärmade uteserveringar bör undvikas eftersom ett öppet och välkomnande gaturum eftersträvas. Möbler, markiser, parasoll och inhägnader bör formas i samspråk med omgivningen och i linje med verksamheten. MÖBLER I METALL PASSAR BRA TILL UTESERVERINGAR. MÖBLERINGSZONEN Köpmansgatan har en möbleringszon mellan körbana och gångbana. Zonen är belagd med markklinkers som tydligt markerar ytan där exempelvis uteserveringar, skräpkorgar och gatupratare placeras. AVGIFT Kommunen tar ut en avgift för upplåtelse av allmän plats. Taxa för uteserveringar på trottoar finns i KFS 2009:43. ANSÖK OM TILLSTÅND Ansökan görs hos Polisen. Fyll i blanketten Ansökan om tillstånd RPS Blanketten kan också hämtas hem på Polisens hemsida Polisen tar ut en avgift för tillståndet. INHÄGNAD AV REP OCH POLLARE PASSAR BRA I HAMNMILJÖN. UTESERVERINGAR I KÖPMANSGATANS MÖBLERINGSZON. 20 UTESERVERINGAR

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna Råd och riktlinjer för uteserveringar På offentlig plats inom Arboga stadskärna Antagen av Tekniska nämnden 2007-02-27 Tillägg och ändringar 2012 Projekt- och trafikavdelningen Innehåll Allmän inledning

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum. Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum. Antagen av Tekniska Nämnden 2012-06-18. Förord Vår målsättning är att Växjö skall bestå av vackra, trygga och tillgängliga miljöer att leva och vistas i för

Läs mer

Uteserveringar i Ljungby kommun

Uteserveringar i Ljungby kommun www.ljungby.se Uteserveringar i Ljungby kommun Kaffehuset Gäller från: 2013-01-01 Gäller för: Uteserveringar i Ljungby kommun Fastställd av: Teknisk chef Utarbetad av: Planeringsavdelningen Revideras senast:

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen , 102

Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen , 102 Författningssamling Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen 2006-04-18, 102 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR PÅ GATOR, TORG OCH ANDRA ALLMÄNNA

Läs mer

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken i Arild Arilds vägförening Arild Arild är för oss den kanske vackraste platsen på jorden. Här finns en unik natur- och kulturmiljö som vi har fått ansvaret

Läs mer

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15 Bestämmelser för Uteserveringar på offentlig plats i Sundsvalls stenstad Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3 Revidering 2006-02-15 innehåll Sid 1. Sid 2. Sid 3. Varför bestämmelser? Placering

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2015-09-08 1 (5) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Péter Kovács (M) Anders Ståhl (M) Göran Bengtsson (M) Margareta Ölwe (M) Ulf Molin (C), 1:e vice ordförande Ros-Mari Paulsson (FP)

Läs mer

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1 Uteserveringar i Kungsbacka innerstad Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1 Kungsbacka kommun Uteserveringar i Kungsbacka Uteserveringar är ett välkommet inslag i Kungsbacka. Både på sommaren och vintern

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter

Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter Funderar du på en uteservering i år? Här finns information och kontaktuppgifter Uteserveringar Sommartid blomstrar folklivet och man sitter gärna ute och äter eller dricker en kaffe. Uteserveringar lockar

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Riktlinjer för uteserveringar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Riktlinjer för uteserveringar Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Förord Uteserveringar har blivit ett allt vanligare inslag i vår bymiljö. Vår nya möteskultur innebär att fler och

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR I OLOFSTRÖMS KOMMUN Vad säger lagen? I de flesta fall placeras uteserveringar på gator och torg, vilket är offentliga platser. Användningen av offentliga platser regleras

Läs mer

Policy för uteserveringar i Strömstad

Policy för uteserveringar i Strömstad Miljö- och byggförvaltningen Policy för uteserveringar 1 (6) 2008-01-15 Dnr: MBN/2005-0307 Antagen av Kommunfullmäktige 2008-02-28, 24. Reviderad av Kommunfullmäktige 2012-03-22 41. Policy för uteserveringar

Läs mer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGES VALBEREDNING

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGES VALBEREDNING 2015-01-21 1 (11) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Anders Ståhl (M) Anna Hedbrant (C) Ros-Mari Paulsson (FP) Barbara Struglics-Bogs

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Kvalitetskrav för uteserveringar

Kvalitetskrav för uteserveringar Kvalitetskrav för uteserveringar Teknik & Fastighet 1 INLEDNING 3 UTESERVERINGENS PLACERING, UTFORMNING OCH AVGRÄNSNING 3 UNDERLAG 3 PLACERING OCH AVGRÄNSNING 3 TILLGÄNGLIGHET 4 UTFORMNING 5 MÖBLER, PARASOLLER,

Läs mer

15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/

15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (29) 2015-06-15 Ks 15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/216-260 Västerviks kommun har sedan 1992 råd och riktlinjer för uteserveringar

Läs mer

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16 GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN/PARLAMENTARISKA GRUPPEN

PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN/PARLAMENTARISKA GRUPPEN 2014-12-16 1 (7) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Péter Kovács (M) Anders Ståhl (M) Göran Bengtsson (M) Margareta Ölwe (M) Anita Söderlind

Läs mer

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning Mölndals centrum regler & råd för Uteserveringar En vägledning vid bygglovsprövning Riktlinjer i sammanfattning Markiser får inte ha stödben eller bäras upp av sidoväggar. Avgränsningar, markiser och parasoller

Läs mer

UTESERVERINGAR I UPPSALA

UTESERVERINGAR I UPPSALA UTESERVERINGAR I UPPSALA Uteserveringar är ett uppskattat inslag i Uppsalas stadsmiljö då de bidrar till en attraktiv stadskärna med många mötesplatser. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Foto: Dan Pettersson/Carl-Johan

Läs mer

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinjer för möblering av offentlig Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö plats inom Hallsbergs kommun Så här söker du tillstånd Du ansöker om tillstånd för uteservering/varustånd hos

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund Vår gemensamma utemiljö Serveringarna annonserar ibland med uppseendeväckande element som tar överhand och man mister helheten. För att uteserveringarna

Läs mer

Offentlig miljö i Arvika

Offentlig miljö i Arvika Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring

Läs mer

Råd och riktlinjer. För uteserveringar, varustånd och trottoarskyltar. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 10 mars 2016, 24

Råd och riktlinjer. För uteserveringar, varustånd och trottoarskyltar. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 10 mars 2016, 24 Råd och riktlinjer För uteserveringar, varustånd och trottoarskyltar Antagen av samhällsbyggnadsnämnden den 10 mars 2016, 24 Uteserveringar och varustånd bidrar ll e levande Kumla och har stor betydelse

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Mer Ljungby i Ljungby

Mer Ljungby i Ljungby stadsmiljöprogramljungbykommun Projektnummer: 530014600 Godkänd av kommunstyrelsen 2012.11.27 9 Mer Ljungby i Ljungby MER LJUNGBY I LJUNGBY INLEDNING 2 Detta stadsmiljöprogram är framtaget på uppdrag av

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är att Eslövs kommun ska vara en trivsam kommun

Läs mer

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR GÅGATAN 8 Gågatan, Eskilsgatan, från Drottninggatan i nordöst till Storgatan i sydväst, passerar genom hela Ljungbys mest centrala delar, och håller samman centrum. Därför är det viktigt att den har en

Läs mer

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerås

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerås Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerås Uteserveringar är en del av staden Under sommarhalvåret förändras Västerås gatuliv. Det stora antalet uteserveringar bidrar till att Västerås blir en levande

Läs mer

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2015-11-03 1 (6) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Margareta Ölwe (M) Göran Bengtsson (M) Emilie Nilsson (FP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Göran Lock (MP) miljöchefen

Läs mer

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14 Uteserveringar i Borlänge - råd och riktlinjer 2 Innehåll Förord 3 Varför riktlinjer? 4 Riktlinjer 5 Sammanfattning 5 Uteserveringens tak 6 Uteserveringens golv 7 Uteserveringens möbler 8 Uteserveringens

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Rätt skylt på rätt plats

Rätt skylt på rätt plats Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar

Läs mer

KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET

KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET Välkommen till Kungälv! Det ska va gôtt å leva både för infödda och besökare. Upplevelsenäringen är beroende av en som helhet välkomnande miljö, fästningar,

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-01-29 1 (21) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Gustaf Wingårdh (M) Pia Möller (M), 1:e vice ordförande Wivi-Anne Broberg (S), 2:e vice ordförande Louise

Läs mer

Fråga oss dekal räkning

Fråga oss dekal räkning Du använder stadens mark för din uteservering. För att få göra det ska du följa villkoren här. Villkoren finns för att: alla ska kunna använda gator, trottoarer och torg på bästa sätt, även personer som

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6

Läs mer

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 1 Uteserveringar är en del av

Läs mer

Villkor för uteserveringar

Villkor för uteserveringar Villkor för uteserveringar Villkorsbilaga US 2015 Innehållsförteckning Du får inte bygga golv 2 Avgränsning (staket) 2 Allt ska få plats innanför avgränsningen 2 Rullstolar ska kunna komma in 3 Nödutgångar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING TANUMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för butiks-/fastighets- och skyltägare, skyltdesigner/tillverkare och beaktas med fördel redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE

PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-10-27 NÄRVARANDE Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Gustaf Wingårdh (M) (ordförande) Pia Möller (M) (vice ordförande) Wivi-Anne Broberg (S)

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun Uteserveringspolicy för Hedemora kommun Sida 2(9) HISTORIK Instans Beslut / Händelse Datum Christian Blomberg, Tyréns Skapad 36 verksamheter som kan tänkas vilja Remiss samt informationsmöte 2013-04-30

Läs mer

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan Stadsbyggnadsförvaltningen UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan Stadens offentliga platser har stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden är det

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg Skyltar Riktlinjer för Helsingborg STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SKYLTAR Helsingborgs stad har som mål att skapa en positiv stadsmiljö. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram hur affärer, butiker och verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Riktlinjer för skyltar Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Förord Skyltar är en viktig del i upplevelsen av det offentliga rummet. Placering och utformning av skyltar har stor betydelse

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

Riktlinjer för nyttjande av offentlig plats

Riktlinjer för nyttjande av offentlig plats . Riktlinjer för nyttjande av offentlig plats Staden ett attraktivt rum en plats för alla Antagna av kommunstyrelsen i Leksands kommun 2015-04-13 Innehållsförteckning Förord... 3 Offentlig plats... 4 Krav

Läs mer

Uteliv i Gävle. Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark

Uteliv i Gävle. Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteliv i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Upplaga 300 ex Tryckort Gävle feb 08 Produktion Katarina Mårtensson Illustrationer Svante Ahlsén, Illustrator Det har

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS Inledning För att få använda offentliga platser till något annat än vad de är till för, krävs normalt alltid tillstånd av polismyndigheten. Kommunen

Läs mer

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD

Läs mer

uteserveringar på offentlig plats i Täby

uteserveringar på offentlig plats i Täby 2013-06-11 SBN 84/2013-29 POLICY FÖR TÄBY KOMMUN BETRÄFFANDE uteserveringar på offentlig plats i Täby FOTO: OLOF HOLDAR STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret SKYLTPROGRAM Byggnadskontoret 2016 INNEHÅLL Inledning... Syfte... Karaktär för fasadskyltar... Tillgänglighet... Traiksäkerhet... Brandskydd... Tillstånd Allmän plats... Bygglov... Markupplåtelse... Offentlig

Läs mer

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR.

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR. DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR. Granit murbeklädnad Detta är en tunn naturstensplatta som används som murbeklädnad för montering på en stabil murstomme. Fronten är råkilad, medan baksidan och sidorna är

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Uteserveringar. Antagen av tekniska nämnden

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Uteserveringar. Antagen av tekniska nämnden POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 1 Uteserveringar är en del av staden Uteserveringar har blivit ett allt vanligare inslag i vår stadsmiljö. Vår

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Uteserveringar i Halmstad. Råd och regler

Uteserveringar i Halmstad. Råd och regler Uteserveringar i Halmstad Råd och regler Halmstad är korsvirkesarkitekturens norra utpost. Staden har utvecklats genom tiderna, men har alltid burit med sig det danska ursprung som kan avläsas i arkitekturen.

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.

Läs mer

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret riktlinjer för uteserveringar i malmö 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 3 Malmö stadsmiljöprogram...

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

STADENS SKYLTAR. och försäljning på allmän plats

STADENS SKYLTAR. och försäljning på allmän plats STADENS SKYLTAR och försäljning på allmän plats SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Stadens skyltar...4 Reklam i staden...4 Olika typer av skyltar...5 Skyltar och dess belysning...10 Skyltars placering...

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen

Läs mer

Policy för papperskorgar & askkoppar

Policy för papperskorgar & askkoppar Policy för papperskorgar & askkoppar Rapport 03-3 m. tillägg 05-7 Förord Materialet till denna rapport har tagits fram av Charlotte Horgby och bearbetats och slutförts av Anna Olsson, Parkoch naturförvaltningen.

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

S TA D E N S KONST SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016

S TA D E N S KONST SAMR ÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 SAMRÅDSHANDLING FEBRUARI 2016 INNEHÅLL Överraska variera förändra...4 Staden som experimentellt galleri...4 Permanent konst...5 Drift och underhåll...5 Temporär konst...6 Tillstånd...6 Råd och riktlinjer

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer