Renare avlopp. Ett pilotprojekt för bättre enskilda avlopp

Transkript

1 Renare avlopp Ett pilotprojekt för bättre enskilda avlopp rapport 6338 februari 2010

2 Renare avlopp Ett pilotprojekt för bättre enskilda avlopp Per Bengtson & Maria Lewander NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk Publikation Foto & illustrationer: Per Bengtson/Grön idé Form: Maria Lewander/Grön idé

4 Förord Avlopp från fastigheter utanför kommunernas verksamhetsområden för gemensamt vatten- och avlopp är en del av havsmiljöproblematiken, likaväl som övergödda sjöar och förorenade vattentäkter. Trots fyrtio års tvingande lagstiftning är läget långt ifrån tillfredsställande. I det läget har frågan uppstått vilka andra medel som behöver prövas. Området är komplext, med många olika intressenter inblandade. Det innebär bl.a. ofta kommunikationsproblem. Detta projekt (finansierat via havsmiljömedel) har haft till syfte att pröva vilken potential information har inom området och på vilket sätt kommunikationsinsatser bäst kompletterar andra åtgärder. Exempelvis har nya kommunikationskanaler som information via och telefonintervjuer prövats. Tanken är att sprida dessa erfarenheter till kommunerna att bygga vidare på. Projektet Renare avlopp inleddes under hösten 2008 och avslutades den 31 mars Projektet leddes av Naturvårdsverket och i projektgruppen ingick Janin Tekkeden, Linköpings kommun, Anita Ericsson, Norrtjälje kommun och Thorbjörn Johansson, Skellefteå kommun. Konsumentvägledarna och andra medarbeteare på respektive kommun har också deltagit i arbetet. För koncept, genomförande och rapport stod Per Bengtson och Maria Lewander på Grön idé AB. Christer Litzell Projektansvarig Naturvårdsverket Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och rekommendationer. 3

5 Innehåll FÖRORD INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND PROJEKTETS INRIKTNING PROJEKTETS STRUKTUR OCH GENOMFÖRANDE Steg 1. Kartläggning och urval Steg 2. Förhandsinformation via brev Steg 3. Telefondialog Steg 4. Uppföljande utskick Steg 5. Informationsseminarier Steg 6. Utvärderande samtal Steg 7. Resultatsammanställning Tidsplan Samverkan med andra aktörer RESULTATSAMMANSTÄLLNING Resultat från telefondialogerna Resultat från seminarierna Resultat från de utvärderande samtalen Övriga resultat KOMMUNERNAS RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN PROJEKTET Frågor om projektets upplägg och struktur Frågor om projektets resultat Slutsatser från kommunerna KOSTNADER OCH TIDSÅTGÅNG, ÖVERSIKT SLUTSATSER Slutsatser om projektets upplägg och struktur Slutsatser om projektets resultat Rekommendationer inför fortsatt arbete BILAGOR

6 Sammanfattning Pilotprojektet Renare avlopp genomfördes i Linköping, Norrtälje och Skellefteå kommuner. Projektet testade kommunikation om enskilda avlopp riktad till fastighetsägare. Målgruppen är fastighetsägare med wc anslutet till enskilt avlopp som behöver åtgärdas av olika skäl, som att de är föråldrade, har dålig funktion eller saknar tillstånd. Metoden bygger på kommunikation i flera steg: först ett personligt brev, sedan ett telefonsamtal, uppföljande information och informationsseminarium. Projektet syftar till att minska antalet felaktiga avlopp och därmed övergödningen och andra negativa miljöeffekter. Målet är att utveckla en metod som verkligen når fram till fastighetsägarna och som påverkar deras kunskap, attityd och beteende i dessa frågor. Projektet är ett frivilligt informationsprojekt, relativt fristående från kommunens ordinarie tillsynsverksamhet. I projektet valdes totalt 1378 fastighetsägare ut i de tre kommunerna. Ett brev skickades till dem som informerade om projektet och gav grundläggande information om vad som är ett grönt, gult eller rött avlopp. Särskilt utbildade telefonister ringde sedan upp fastighetsägarna på kvällstid och frågade om deras avlopp och vilka planer de hade för dem, samt frågade om de ville ha mer information och ville gå på en informationskväll. Responsen från fastighetsägarna var mycket positiv och den visar likartade mönster från alla tre kommuner. Sammanlagt genomfördes 882 intervjuer. Bara 4% av de som tillfrågades ville inte prata om sina avlopp. De flesta av de intervjuade (86%) hade läst informationsbrevet. 38% ansåg att de hade ett väl fungerande grönt avlopp. 36% hade gula avlopp de var osäkra på om deras avlopp var bra eller hade tillstånd. 16% ansåg att de hade röda avlopp, med inaktuella tillstånd eller dålig funktion som behövde åtgärdas. Cirka 20% av fastighetsägarna visste hur de skulle gå vidare med sina avlopp. Över hälften, 55% av de tillfrågade ville ha mer information om avlopp. 32% ville ha det per e-post och 23% per brev. Ungefär 15% ville gå på informationskväll om enskilda avlopp. Så många dök också upp på de informationskvällar som anordnades i Linköping (70 personer) och Norrtälje (ca 40 personer). I Skellefteå genomförs informationskvällar efter projektets slut. Besökarna på informationskvällarna var övervägande nöjda med informationen och projektet som helhet, med vissa undantag. Efter några veckor genomfördes en utvärdering med ett slumpmässigt urval av 147 personer av de 882 som hade blivit uppringda tidigare, ca 50 per kommun. Dessa personer var påfallande positiva till både projektet som helhet, till telefonsamtalet och det första brevet som skickades ut. Relativt få läste det uppföljande materialet. 55% hade beställt det, 21% uppgav att de hade fått det och 14% att de hade läst det. Förvånande var att svaren indikerar att de uppföljande utskicken som gjordes per e-post nåddes av fler och lästes av fler jämfört med brevutskicken. Det kan ha berott på att e-postutskicken gick ut direkt efter samtalen. 5

7 Många, över 90% tyckte att det var lätt att bedöma om de hade ett grönt, gult eller rött avlopp. Ungefär 5% uppgav att de hade gjort konkreta åtgärder, ungefär lika många planerade att göra det. I princip alla dessa menade att det var informationsprojektet som påverkat dem att agera. En slutsats av projektet är att kommunikationen till fastighetsägarna har fungerat. Den verkar ha påverkat både kunskap och attityder om de enskilda avloppen. Det är dock osäkert i vilken utsträckning projektet leder till konkreta åtgärder. Det visar också den relativt svaga respons i form av ansökningar till kommunerna som kom in till kommunerna under projekttiden. Här har tvingande åtgärder som inspektioner och förelägganden naturligt en bättre effekt. Informationsmetodens styrka är att den är en positiv kommunikation, som uppskattas av fastighetsägarna och är jämförelsevis billig jämfört med inspektioner. Den ger också troligen en relativt tillförlitlig bild av anordningarnas status hos dem man intervjuar. Dessutom stimulerar informationen fastighetsägarna till att bli mer medvetna om och mer mottagliga för att genomföra förbättringar av sina avloppsanordningar. 6

8 Bakgrund Alla kommuner har olika typer av information riktat till fastigheter med enskilda avlopp. Hur man informerar och hur man bedriver tillsyn skiljer sig mellan kommuner. Många kommuner har genomfört inventeringar av enskilda avlopp för att identifiera otillräckliga anordningar. Det är ett tidskrävande arbete, men ger en hög kvalitet på informationen och resulterar i förelägganden från kommunen som leder till åtgärdade avlopp. Trots att en tydlig lagstiftning om enskilda avlopp funnits i 40 år så är det uppenbart att förbättringen av dessa avlopp inte följt den utveckling av avloppsrening som gäller samhället i övrigt. Det finns anledning att hitta nya vägar att påskynda utvecklingen mot mer funktionella avloppsanordningar. Detta kan ske genom intensifierad tillsyn eller genom andra insatser. Detta pilotprojekt testar en mjuk metod, att genom frivilliga informationsinsatser påverka kunskap, attityder och beteenden i dessa frågor. Ofta när det gäller kommunikationsprojekt så är det förhållandevis enkelt att påverka kunskaper och attityder. Det svåra är få kunskapsoch attitydförändringarna att leda till beteendeförändringar. Information kan ofta fungera som en katalysator som tillsammans med andra styrmedel kan påskynda förbättringen av avlopp. Andra styrmedel kan vara bidrag, lagstiftning, tillsyn, mm. Metoden som används i detta projekt är till viss del inspirerad av kommunikationsprojektet Efter elvärmen riktat till småhusägare med direktverkande elvärme som bedrivs av Energirådgivningen i Stockholmsregionen. (För mer information om detta projekt, se www. energiradgivningen.se.) 7

9 Projektets inriktning Nedanstående grundförutsättningar fastställdes av projektgruppen. Övergripande mål: Att minska antalet felaktiga avlopp och därigenom minska övergödningen och andra negativa miljö- och hälsoeffekter. Att påverka kunskap, attityd och beteende hos målgrupperna. Utgångspunkter Detta pilotprojekt utformades för att vara genomförbart på kort tid och ge resultat som kan utvärderas inför eventuella fortsatta steg. Projektet bygger på att vara relativt fristående från den ordinarie tillsynsverksamheten i kommunen. Det ska vara inriktat på att effektivt kommunicera med den relevanta målgruppen och stimulera till handling. Målgrupp Målgruppen är fastighetsägare som har enskilda avlopp med wc anslutet som behöver åtgärdas. Kommunikationsmål Kunskapsmål: Att målgruppen får grundläggande kunskap om de regler som gäller, och kunskap att förstå sitt eget avloppssystems brister. Attitydmål: Att skapa känslan Det är bäst att jag tar tag i detta nu, Beteendemål: Att målgruppen tar minst ett steg i rätt riktning. Pilotprojekt våren 2009 Genomförs i kommunerna Norrtälje, Linköping och Skellefteå. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs i samarbete med Konsumentverket och de deltagande kommunerna. 8

10 Projektets struktur och genomförande Informationsprojektet Renare avlopp byggdes upp i sju steg. Varje steg beskrivs i korthet nedan. Steg 1. Kartläggning och urval Det första steget var att planera aktiviteten och dess innehåll samt välja ut de områden och målgrupper där projektet genomförs. Urval av fastigheter. Projektet riktade sig till fastigheter med WC-avlopp där man har anledning att tro att de kanske inte uppfyller kommunens krav. Man behöver alltså sålla bort nyligen godkända avlopp (ungefär efter år 2000), fastigheter utan WC-avlopp och kommunalt anslutna. Dessutom sållades fastigheter bort som man inte fick fram kontaktuppgifter till. Fastighetsuppgifterna togs fram på olika sätt. I Linköping gjordes GISsökning i avgränsade områden, samt bortsållning av fastigheter med nya avlopp, kommunala avlopp, mm. I Norrtälje togs fastigheterna från kommunens renhållningsregister ut (där alla wc- och infiltrationsanläggningar finns) och jämfördes med tillståndsgivna anläggningar i bygg- och miljökontorets register. Registersökningen gav dåligt resultat för många sommarboende så man kompletterade genom manuell sökning i Eniro. I Skellefteå gjorde man en sökning i kommunens fastighetsregister. Ett registerföretag anlitades för att få fram telefonnummer till fastigheterna. De enda fastighetsuppgifterna som behövdes inför denna sökning var gatuadress och postnr, resten kunde registerföretaget ta fram. I pilotförsöket blev det färdiga urvalet 1378 fastigheter för de tre kommunerna Linköping, Skellefteå och Norrtälje. Det gjordes ett större urval från början. 9

11 Steg 2. Förhandsinformation via brev Syfte med brevet: Brevet beskrev informationskampanjen. Det innehåller en brevsida och en sida med ett faktablad som beskriver vad som är ett grönt, gult eller rött avlopp. På kuvertet printades kommunens vapen i svartvitt. Brevet adresserades personligen och målsättningen var att det skulle ge en känsla av att man erbjuder information och stöd att förbättra avloppen. Det skulle inte uppfattas som ett hotfullt myndighetsbrev. Se brev och faktablad. Bilaga 2A och 2B, breven skiljde sig något mellan de tre pilotkommunerna beroende på deras olika förutsättningar. Informationsbrev med faktablad skickades ut till de 1378 adressaterna. Steg 3. Telefondialog Upplägg: Telefondialogen utfördes av ett callcenter med kommunikatörer som ringde enligt ett fastställt manus. Telefonin genomfördes på kvällstid under måndag torsdag mellan kl 17 och 21. Telefonisterna uppgav att de ringde på uppdrag av kommunen, för att kommunen skulle uppfattas som avsändare. Kommunikatörerna utbildades för att förstå projektets innehåll och syfte och vilka motfrågor de kan få. Telefondialogens innehåll: Inledning förtydligade uppdraget och att detta är en helt frivillig informationsinsats för att berätta om de regler och krav som finns, samt för att underlätta för att komma tillrätta med otillräckliga avloppslösningar. Frågor: Hur är ditt enskilda avlopp? Behöver du mer information? Planerar du några åtgärder? Vilka? Slutligen erbjöds fastighetsägarna att komma på en informationskväll. Anmälan kunde ske direkt. Se intervjumanus, bilaga 3. Läs om resultaten längre fram från de 882 intervjuer som genomfördes. Steg 4. Uppföljande utskick Uppföljande material skickades per e-post eller brev efter samtalet, sammanlagt 487 utskick. Ett uppföljande brev och en checklista, samt olika faktamaterial specifikt för de olika kommunerna skickades elektroniskt. Se exempel bilaga 4A och B, som alltså kompletterades av kommunernas eget material i ämnet. 10

12 Steg 5. Informationsseminarier Informationskvällar som informerade om lagstiftningen och på ett opartiskt sätt beskrev olika lösningar, erbjöds i Linköping och Norrtälje. Dessa ägde rum i Linköping och i Norrtälje för sammanlagt drygt hundra deltagare. Se affischexempel bilaga 5. Informationskvällarna utvärderades av deltagarna, se under resultatsammanställningen i nästa kapitel. Steg 6. Utvärderande samtal Ett slumpmässigt urval av de genomförda telefonsamtalen följdes upp med en ny telefonintervju, med syfte att undersöka kommunikationsinsatsens effektivitet och hur informationen mottagits. Utvärderingen ägde rum 9 11 mars 2009, där 147 dialoger genomfördes. Läs om resultaten i nästa kapitel.. Steg 7. Resultatsammanställning Det sista steget i pilotprojektet är resultatsammanställning och diskussion av slutsatserna. Se vidare under kapitlen resultat och slutsatser. Tidsplan De förberedande aktiviteterna inleddes i november 2008 Erbjudande om deltagande gick ut till några utvalda kommuner, utveckling av projektet i samråd med kommunerna och Konsumentverket. Urval av områden och fastigheter. Utveckling av informationsmaterial och dialoger. Upphandling av callcenter och tryckeri som skötte de första brevutskicken. Utbildning av callcenter och informationsmöte med konsumentvägledarna i de deltagande kommunerna. (hölls januari 2009) Informationsaktiviteterna startade 21 januari 2009 Det första brevet skickades till alla fastigheter. Några dagar senare inleddes telefondialogerna, som genomfördes 26 januari 5 februari. Därefter skickades det uppföljande materialet ut per e-post av callcentret, eller per brev från respektive kommun. Informationskvällar 12 och 24 februari 2009 Genomfördes i Linköping och Norrtälje. 11

13 Utvärderingssamtal 9 11 mars 2009 Genomfördes med ett urval av fastighetsägarna. Slutrapport 31 mars 2009 Projektet slutredovisas till Naturvårdsverket. Samverkan med andra aktörer Pilotprojektet genomfördes i samråd med flera parter. Kommunens bygg- och miljökontor Bygg- och miljöförvaltningar samordnade projektet i kommunerna. De har normalt flera handläggare som arbetar med tillståndsärenden för avlopp. I informationsmaterialet uppmanades fastighetsägarna att kontakta förvaltningen med frågor kring enskilda avloppslösningar och tillstånd för dessa. Konsumentvägledare Konsumentvägledarna medverkade i projektet i alla tre kommuner. De är en part som är fristående från tillsynsverksamheten. De är inga avloppsexperter, men kan ge en grundläggande information, berätta om möjligheten att göra HUS-avdrag och hänvisa till andra informationskällor. Konsumentvägledarna var med vid informationskvällarna och gav råd och tips. Andra resurser Avloppsguiden m.m. Utöver projektets informationsmaterial och kommunernas egna material är webbplatsen Avloppsguiden en kunskapsbank som kommunerna ofta hänvisar till. En del av landets kommuner är inte med i Avloppsguiden, men informationen kan användas oberoende av var man bor. 12

14 Resultatsammanställning Resultat från telefondialogerna Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Antal poster totalt Genomförd Proc 75% 67% 53% 64% Ej nådd Övrigt Vill ej vara med Andel som ej vill delta 4,4% 4,5% 3,3% 4,0% Telefondialogerna genomfördes 26 januari 5 februari 2009, sammanlagt 882 intervjuer. Alla hushåll blev uppringda minst fem gånger. Antalet genomförda samtal blev något färre än beräknat. Detta berodde på att det var ett stort antal dubbletter i registren i Skellefteå, vilket ledde till en lägre genomförandeprocent där. (Samma fastighetsägare fanns med på fler än en post.) Anmärkningsvärt få av fastighetsägarna ville inte delta endast 4%. Det innebär att 96% ställde upp på telefonintervjun. De som ej nåddes var sådana som inte var hemma när de blev uppringda. Övrigt innebär t ex att adressaten hade flyttat, eller att det var en dubblett. 1. Har du hunnit läsa brevet om informationsprojektet? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Proc 85% 79% 94% 86% Nej Inte sett brevet I genomsnitt 86% hade läst brevet, vilket är en hög andel. Den var högst i Skellefteå, och lägst i Norrtälje. 2. Har du ett enskilt avlopp med vattentoalett ansluten på fastigheten? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Nej Vet ej % av fastighetsägarna hade enskilt avlopp med vattentoalett. Kommunernas urval av fastigheter var alltså rätt. 13

15 3. Vet du hur gammalt avloppet är, när byggdes det? Linköping Norrtälje Skellefteå Medel Medelvärde Median % av kunde uppge när avloppet byggdes. Äldst är avloppen i Skellefteå. Yngst i Norrtälje kommun. 4. Vet du om det är grönt, gult eller rött enligt beskrivningen i brevet? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Grönt Procent grönt 37% 45% 33% 38% Gult Procent gult 34% 39% 35% 36% Rött Procent rött 19% 7% 21% 16% Vet ej Norrtälje som har de nyaste avloppen har också lägre andel som uppger att de har en röd avloppsanordning. Av Skellefteås fastigheter har en större andel angett att de har ett rött avlopp. 5. Har du funderat på hur du vill gå vidare? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Procent ja 28% 10% 14% 19% Nej Procent nej 53% 73% 81% 67% Vet ej Betydligt fler visste hur de ska gå vidare i Linköping, jämfört med Norrtälje och Skellefteå. Ett hundratal har kommenterat frågan. Många indikerar att de förstår att de behöver göra något, men är osäkra på vad de behöver göra. En person kommenterade i Linköping: Man blir väl tvungen att ändra så att det blir grönt. En annan hade funderingar om bonden som spred slam på åkrarna bredvid fastigheten. Många i Skellefteå indikerar att de avvaktar av olika skäl. Några i Norrtälje menade att de väntade på kommunalt avlopp. 6. Har du varit i kontakt med miljökontoret/konsumentvägledare/ entreprenör om ditt avlopp? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Procent 25% 45% 18% 28% Nej Procent 72% 44% 80% 67% Vet ej

16 Många berättade att de varit i kontakt med miljökontoret eller entreprenörer, ett par uppgav att de varit i kontakt med konsumentvägledare om dessa frågor. Särskilt många i Norrtälje menade att de hade varit kontakt med miljökontoret, (ett 60-tal personer) och/eller entreprenörer (ett 50-tal personer). Detta beror på att många i området relativt nyligen har gjort åtgärder med sina avlopp. Många i Linköping uppgav att de hade tagit kontakt med miljökontoret (ett 50-tal) färre hade tagit kontakt med entreprenörer. I Skellefteå uppgav ca 35 att varit i kontakt med miljökontoret. Denna fråga anger inte när de tagit dessa kontakter, utan indikerar generellt hur många som aktivt gjort något med sina avlopp under senare år. 7. Vill du ha kommunens informationsmaterial om avlopp i ett mail? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Proc 45% 24% 25% 32% Nej Vill du ha kommunens informationsmaterial om avlopp i ett brev? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Proc 24% 16% 27% 23% Nej Summa vill ha info: 69% 39% 52% 55% Särskilt många i Linköping ville ha uppföljande information. I Norrtälje var intresset lägst. Telefonisterna försökte få fastighetsägarna att acceptera information per e-post i första hand. Sammanlagt önskade 55% av de tillfrågade mer information. Det är en hög andel med tanke på att en stor del (38%) anser sig ha gröna avlopp som inte behöver åtgärdas. 8. Är du intresserad av att gå på en informationskväll om enskilda avlopp? Linköping Norrtälje Skellefteå Totalt Ja Proc 20% 9% 15% 15% Kanske Proc 20% 12% 19% 17% Nej Ungefär 15% ville gå på informationskväll om enskilda avlopp och anmälde sig direkt. Informationskvällarna genomfördes i Linköping och Norrtälje, med sammanlagt ett hundratal deltagare. Resultaten från informationskvällarna beskrivs längre ner. 15

17 Resultat från seminarierna Seminarierna ägde rum i Linköping och i Norrtälje för sammanlagt drygt hundra deltagare. De utvärderades av deltagarna, enligt nedan. Resultat Linköping, fråga 1 4 Vad tycker du om telefonsamtalet? Vad tycker du om den skriftliga informationen i projektet? Vad tycker du om informationsprojektet som helhet? Vad tyckte du om detta seminarium? Resultat Norrtälje, fråga 1 4 Vad tycker du om telefonsamtalet? Vad tycker du om den skriftliga informationen i projektet? Vad tycker du om informationsprojektet som helhet? Vad tyckte du om detta seminarium? 16

18 5. Tror du att detta informationsprojekt kommer att bidra till att du gör några åtgärder för din avloppsanordning? Linköping Norrtälje Totalt Ja Proc 91% 75% 85% Nej Vet ej Exakt samma enkät genomfördes i samband med informationskvällarna i Linköping (36 respondenter) och Norrtlje (20 respondenter). Deltagarna var enligt enkäten något mer positiva i Norrtälje jämfört med Linköping. De flesta, 85%, trodde att informationsprojektet skulle bidra till att de gör åtgärder. Resultat från de utvärderande samtalen Ett slumpmässigt urval av de genomförda telefondialogerna följdes upp med en ny telefonintervju. 147 intervjuer genomfördes, ca 50 per kommun. 1A. I detta informationsprojekt fick du först ett brev, sedan ett telefonsamtal, sedan erbjudande om uppföljande information och ett seminarium. Vad tycker du om projektet som helhet? 53% av de svarande gav betyget 5, mycket bra och 25% gav betyget bra. Man var mest positiva i Norrtälje, sannolikt beroende på att det var färre där som kände sig tvingade att göra åtgärder. 2A. Vad tycker du om telefonsamtalet när du blev uppringd? Lika många var positiva till telefonsamtalet som till projektet som helhet (fråga 1). 83% hade angett bra eller mycket bra på frågan. 3A. Det gick ut ett första brev från kommunen som informerade om projektet innan telefonsamtalet. Läste du det? 91% uppgav att de hade läst brevet. Detta är en något högre andel än de som hade läst det vid det första samtalet. (86%). 3B. Om ja, vad tyckte du om det? Även här var respondenterna mycket positiva. 83% tyckte att brevet var bra (betyg 4) eller mycket bra (betyg 5). 17

19 Eftersom relativt få kunde svara på fråga 4A 4D (31 personer) så bör dessa resultat tolkas mycket försiktigt. 4A. Efter samtalet kom det uppföljande information i form av ett andra brev, en checklista och fördjupande material till dem som önskat det. Fick du denna uppföljande information? Bara 21% uppgav att de hade fått den uppföljande informationen. Det är relativt få jämfört med den andel (55%) som hade beställt det. Orsakerna till detta är oklara. Möjligen tog det tid innan materialet kom, eller så har någon annan i hushållet mottagit informationen. Troligen har många glömt bort att de fick den. 4B. Läste du det uppföljande brevet? 64% av de som fått den uppföljande informationen uppgav att de hade läst den. Förvånande var att svaren indikerar att de uppföljande utskicken som gjordes per e- post nåddes av fler och lästes av fler jämfört med brevutskicken. Det kan ha berott på att e-postutskicken gick ut direkt efter samtalen. Totalt uppgav 20 personer att de läst brevet. 17 av dem hade fått det per e-post. Det är en märkligt dålig respons för det material som skickades per post från kommunerna. Resultaten måste tolkas försiktigt eftersom de bygger på relativt få personer. 4B1. Om ja, vad tyckte du om det? De som läste brevet var inte särskilt positiva till det. 47% gav det betyget OK. 48% gav betyget bra eller mycket bra. Bara 20 personer hade läst brevet, så resultaten måste tolkas försiktigt. 4C. Läste du checklistan? Vad tyckte du om den? Samma låga antal hade läst checklistan. De hade liknande åsikter om den som för det uppföljande brevet. 4D. Läste du det fördjupande materialet? Vad tyckte du om det? Lika få svarade ja på denna fråga, 20 personer. De hade liknande åsikter om det som för checklistan. 5A. I det första brevet gick det ut information om vad som var en grön, gul och röd avloppsanordning. Senare i telefonsamtalet ombads du berätta om du ansåg att du hade ett grönt, gult eller rött avlopp. Var det lätt att avgöra detta? En mycket hög andel, 90% av respondenterna, tyckte att detta var lätt att avgöra. (Denna fråga kunde de flesta svara på, 133 personer.) 18

20 6A. Har du inspekterat eller gjort några åtgärder på din avloppsanordning i år efter att projektet startade? Tror du att detta informationsprojekt påverkat att du gjort detta? Ungefär 5% uppgav att de hade gjort åtgärder redan nu. (Sex veckor efter projektets start.) 6B. Planerar du att göra några åtgärder på ditt avlopp inom en tvåårsperiod? På frågan om man planerade åtgärder inom en tvåårsperiod så svarade 5% ja och 16% kanske. Sammantaget är det alltså 26% som menar att de gjort eller kommer att göra förändringar. 6B2. Tror du att detta informationsprojekt påverkat att du planerar detta? Av de 31 som sagt ja eller kanske så menar 28 personer (90%) att det var informationsprojektet som påverkat dem att agera. 7A. Har du varit i kontakt med miljökontoret, konsumentvägledare eller någon entreprenör om ditt avlopp? 8A. Har ni diskuterat med grannar eller andra om avlopp under året? 9A. Har ni diskuterat med grannar eller andra om detta informationsprojekt under året? Ett fåtal, bara 5%, menade att de varit i kontakt med miljökontoret mfl. Ungefär samma andel, 5% respektive 4%, hade diskuterat om avlopp och projektet med grannar eller andra under året. Det visar att relativt få diskuterar denna kommunikation med sina grannar. Projektet orsakar ingen folkstorm. 10. Är det något som du tycker att jag bör framföra till din kommun om detta informationsprojekt? En person i Norrtälje ville framföra sitt tack till kommunen från de fritidsboende. Tre personer berättade att de varit på informationsseminarium. Övriga resultat Presskontakter Detta projekt har en stor potential att ge underlag till nyheter i lokala medier. I detta projekt har ingen stor ansats gjorts för att få pressen att skriva om projektet och ämne. En kort artikel skrevs i Norrtelje tidning om projektet. I Skellefteå har Norra Österbotten tidning visat intresse och kommer troligen att skriva senare. I 19

21 Linköping bjöd man in en tidning till informationskvällen, men man vet inte om det resulterade i någon artikel. Callcentrets synpunkter Callcentret Uniguide som uppdrogs att göra intervjuerna ombads att ge synpunkter på projektet. Så här skrev den ansvariga i samband med den stora intervjuomgången med 882 intervjuer: Sammanfattningsvis tycker vi att det här går OTROLIGT bra, smidigt, lätt, och som sagt är det många som gärna pratar på om sina avlopp. Vare sig de är gröna eller röda faktiskt! Kanske lite oväntat. Tänk att avlopp är så intressanta ändå. När utvärderingen var färdig med 147 uppföljande intervjuer sammanfattade man det så här: Vår telefonist vill passa på att framföra att flera stycken i Linköping känt sig lite "jagade" av kommunen (beträffande avloppet alltså). Lite svalare stämning där hos dem än i de andra två kommunerna, men generellt sett har hon känt sig väl bemött när hon ringt. En flagga också för: Kanske har det inte gått tillräckligt lång tid mellan brevet och samtalet etc och denna utvärdering, för det är ju ännu snö i Skellefteå och i både Linköping och Norrtälje är det mycket sommarstugor i registret, så läget är oförändrat för många. 20

22 Kommunernas resultat och slutsatser från projektet Representanterna från Linköping, Norrtälje och Skellefteå ombads kommentera och bedöma projektets olika delar. Se svaren nedan. Frågor om projektets upplägg och struktur 1. Projektets upplägg kommunikation i flera steg med brev, samtal, uppföljande material, seminarium vad tycker ni övergripande om det? Kommentera gärna de enskilda delarna. Linköping: Tycker strukturen har varit bra. Det finns en gradvis ökning i informationsmängd från första till sista i informationen man får. Eftersom man var med att ta fram materialet i de olika delarna eller helt höll i informationskvällen själva är det svårt att kommentera och utvärdera de enskilda delarna! Norrtälje: Flerstegskommunikationen var bra. Brevet ut med faktabladet med rött, gult och grönt avlopp var mycket bra. Seminariet kändes positivt bra stämning, men det är inte alltid som folk är så trevliga vid föredragningar av kommunens tjänstemän. Någon enstaka kan förstöra en god stämning. Vi behöver träning i hur man bemöter de personerna för att bli fortsatt informativa och trevliga. Informationsträffar är tyvärr resurskrävande när då de ofta måste genomföras kvällar eller helger. Men väl värt att pröva igen. Jag tror att vi skulle vinna mycket på att lära oss att informera på ett systematiskt sätt. Nu kan det bli långa telefonsamtal utan att det leder fram till målet att hjälpa fastighetsägarna framåt. Pers peppning inför seminariet gjorde att vi tänkte om och kanske slappnade av. Det är lätt att falla in i tillsyns- och resultatfällan redan då. Uppföljande samtal: hur skulle det gått om miljöinspektörer hade genomfört samtalen? Det vore intressant att testa, då hade vi vetat mer om vad de tyckte. Det kanske ni kan testa i andra kommuner och vi inför en inventering i ett annat sammanhang. Skellefteå: Jag tror att detta har varit bra. Svårt att veta responsen hos de uppringda men flerstegsprincipen gör ju att man blir påmind vid flera tillfällen.. Jag ser ett litet problem i att projektet utförts under vintern som för vår del innebär mycket snö. Detta innebär svårigheter att kontrollera sin egen brunn. En annan årstid är att föredra. 21