Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID 2010 09 22"

Transkript

1 Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID Närvarande: Anna Jernqvist, Mora & Orsa kommuner Eva Larsson, Mora kommun Per Håkan Danielsson, Kopparstaden AB Denise Fahlander, LRF Anki Enevoldsen, Dalarnas Luftvårdsförbund Dennis Adås, Dala Energiförening Kerstin Angberg-Morgården, Smedjebackens kommun Christer Johansson, Skistar AB Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen Dalarna Christer Hjort, Borlänge Energi AB Karin Örjes, Dalarnas Bildningsförbund Torsten Löfgren, Villaägarna MITT Per Sillén, Friluftsfrämjandet Martin Henriksson, Länsstyrelsen lantbruksenheten Anders Thuresson, Medvetna Val/Studiefrämjandet Jan-Erik Liss, Högskolan Dalarna Ulrica Lindsköld, Falu Energi & Vatten Ulla-Karin Enbom, BiogasMitt Johan Hallberg, Landstinget Dalarna Chris Bales, Högskolan Dalarna Göran Bryntse, Dala Energiförening Nils-Erik Eklund, Malung-Sälens & Vansbro kommuner P-O Torstensson, Skogsstyrelsen Goran Ugrenovic, Tunabyggen Sara Mårtensson, Medvetna Val Lena Nerhagen, Länsstyrelsen Miljöenheten Olof Jönson, Länsstyrelsen Miljöenheten Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Miljöenheten Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Miljöenheten, sekreterare Absent friends: Bernt Lindberg, Naturskyddsföreningen Falun, kunde inte vara med på mötet men har i efterhand skickat deras synpunkter som bifogas protokollet, se bilaga 2. 1: Mötet öppnas Håkan hälsade alla välkomna, och förklarade mötet öppnat. Han berättade också att minnesanteckningar från de senaste referensgruppsmötena finns på EID:s webbplats under fliken organisation 2. Dalarna pilotlän för energi- och klimatomställningen. Information och diskussion Per-Erik berättade om Dalarna som pilotlän för energi- och klimatomställningen. Miljöminister Andreas Carlgren utnämnde Dalarna till pilotlän för en grön utveckling vid ett seminarium i Falun den 19 mars. Skåne och Norrbotten har därefter också utsetts till pilotlän. Regeringsbeslut med närmare innehåll i uppdraget till pilotlänen togs den 26 augusti. (Mer information om detta finns på EID:s hemsida ) Utnämningen gäller tiden sept 2010 aug 2013, dvs tre år. Länsstyrelsen får en förstärkning av budgeten med 2 milj kr per år för detta uppdrag. Länsstyrelsen ska redovisa för regeringen i december en arbetsplan för pilotlänsuppdraget. Flera statliga myndigheter

2 (Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Boverket m fl) har fått uppdrag att stötta de tre pilotlänen i deras arbete. Länsstyrelsen kommer att arbeta aktivt för att den kunskap som finns där ska tillgodogöras. Pilotlänsarbetet kommer att handla om att få igång fler samverkansprocesser och stötta de som redan fortgår. Initiera utredningar där det finns behov av fördjupade studier, etc. Här är det viktigaste innehållet i regeringsbeslutet: Inom pilotlänet ska följande genomföras: Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad klimatpåverkan och energiomställning regionalt. Ta fram en vägledning om detta till stöd för övriga län. Inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och omställningen till en grön utveckling. Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa. Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling. Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i pilotlänssatsningen. Arbetet ska ske i nära samarbete med samverkansorgan och självstyrelseorgan och där har vår samverkansprocess EnergiIntelligent Dalarna en central roll. Om 3 år ska vi alltså ha lyft oss upp ytterligare en nivå, avslutade Per-Erik. Det här blir en vitamininjektion i vårt arbete. Diskussion: Göran B: Jag har fyra saker som jag tycker borde ingå i pilotlänet: 1. Verka för att ny energieffektiv teknik installeras, t ex effektivare fläktar, som spiralfläktar i Grycksbo pappersbruk 2. Prova trappstegsavgifter för skogsindustrin för starkare incitament till effektivisering 3. Skärpa energideklarationerna för fastigheter enligt Österrikemodellen, som driver på genomförandet av åtgärderna. Eller knyta till fastighetsskatten, högre skatt för de som inte genomför åtgärderna t ex. 4. Kartera energieffektiviseringsåtgärder vilka är möjliga att genomföra som är billigare än att bygga ny kraftproduktion. Chris B: Bättre styrmedel behövs för att effektivisera småhusen. Dalarna har större andel småhus i byggnadsbeståndet än övriga landet. Starkare incitament för småhusägarna behövs för att det ska hända något. ROT-avdraget bör t ex kunna knytas till energiåtgärder. Kerstin: Norrbärke sparbank ger lån på förmånliga villkor till energieffektivisering av fastigheterna en god idé att sprida till fler. Läs mer här: (länk till Norrbärke Sparbanks information om energilån. Lånet gäller endast för kunder i banken.)

3 Per S: Kollektivtrafikens anpassning till friluftslivet blir allt sämre speciellt i Dalarna. Det gäller linjesträckningar, utrymme i bussar och tåg för t ex cyklar, skidor, etc. Pilotlänet skulle kunna jobba för att förbättra detta. Per-Erik: Det går också att knyta till fjällprojektet, som Region Dalarna driver tillsammans med Trafikverket, m fl. (Läs mer här: Dalarna-ar-en-unik-satsning/ ). Finns det mer dokumentation om områden där det finns brister? Har du idéer om vad vi ska ta upp i pilotlänsarbetet? Skicka till oss i så fall! Ulla-Karin: Att bli självförsörjande i länet vad gäller biodrivmedel det vore en bra målsättning för ett pilotlän. Margareta: Viktigt att även få med mat och transporter i arbetet. Vad gäller kollektivtrafiken så har ett antal konkreta misstag gjorts senaste året som inneburit försämringar för resenärerna. Johan: Landstinget Dalarna har nyligen i sin verksamhetsplan för formulerat en ny verksamhetsidé: Ett hälsofrämjande landsting för ett hållbart Dalarna. Läs mer här. an_ _100706_klar_webb.pdf. Pilotlänet skulle kunna stödja kommunerna att arbeta med sambandet hälsa, miljö och samhälle. Johan berättade att han nu jobbar 60% i landstinget och 40% i Socialstyrelsen för att utveckla idéerna om detta vidare. (Läs mer i rapporten från referensgruppens förra möte ) Seminarier om detta planeras äga rum i Skåne, Norrbotten och Stockholm i november. På en fråga om det kan vara läge att ordna ett liknande seminarium i Dalarna svarade Johan att det bör vara fullt möjligt. Anders T: Jag jobbar med projektet Medvetna Val det räcker inte med tekniska lösningar. Vi måste jobba mer med beteendeförändringar för att undvika reboundeffekter, som att man köper in fler energislukande apparater när man har sparat energi inom ett område och därigenom fått pengar över. Vi behöver ta de mjuka frågorna mer på allvar. Denise: Satsa på en exempelgård för energieffektiva lantbruk! Karin Ö: Vi vill hålla många, många små tematräffar kring olika ämnen fortsätta studiesatsningen kring energi- och klimatfrågorna några år till! Kerstin: Miljöledningssystemen i kommunens verksamheter ger en bra vägledning följ dem! Ulrica: Fråga - är det fråga om stora eller små åtgärder ni vill ha förslag på? Per-Erik: Både och. Vi kan framförallt göra utredningar kring olika företeelser. De befintliga styrmedel vi har idag behöver anpassas till energimålen! Viktigt inte minst för andra verksamheter inom Länsstyrelsen: Fysisk planering, miljötillsyn, landsbygdsprogram, näringslivsstöd etc. Vi behöver fortsätta diskussionen vid nästa referensgruppsmöte (den 25 november), avslutade Per-Erik Håkan: Läs mer om utvecklingen av pilotlänstankarna på vår webbsida: Skicka in synpunkter på vad du tycker vi ska satsa på i pilotlänet till mig:

4 3. Klimat- och energistrategin för Dalarna hur går det med arbetet med att ta fram en slutlig version? Information och diskussion. Lena och Olof, som är nyanställda på Länsstyrelsen för att arbeta med EID, började med att presentera sig. Håkan berättade lite om bakgrunden till det fortsatta arbetet med klimat- och energistrategin. Att de remissvar vi fått in på samrådsversionen kommer att vara med som ett av underlagen i arbetet. Något som många efterlyste i dem var tydligare mål och åtgärder. Lena och Olof visade en presentation: Nulägesbeskrivning Statistiken på det här området är lite svajig. Vi kommer dock att utgå från SCB statistik för att följa trender, men kompletterande analyser kan krävas för att kunna följa upp effekterna av åtgärder på regional nivå Det händer mycket på det här området, både nationellt och internationellt. Det innebär att det är svårt att lägga fast mer långsiktiga åtgärdsplaner på regional nivå. Men för att gå från ord till handling krävs en fördjupad analys av vilka åtgärdsområden som är av stor betydelse för att kunna minska energiförbrukning och utsläpp av koldioxid i Dalarna Innehållet i nya strategin Baseras i stort på samma grunddata som i remissversionen (se Vi kommer att beskriva förhållandet mellan nationell, regional, lokal och individuell nivå för att tydliggöra vilka beslut som kan fattas var. Vilka åtgärder har vi rådighet över lokalt och regionalt, och vilka hör mer hemma på nationell och internationell nivå. Vi vill att strategin ska mynna ut i att läsaren funderar: Vilket är mitt ansvarsområde, vad kan jag göra? Vi kommer att skilja mellan energianvändning och de klimatutsläpp som orsakas av den, och klimatpåverkan som härrör från andra källor. Vi kommer att diskutera och illustrera olika möjligheter och vägval när det gäller: Energitillförsel (hur kan Dalarna öka tillförseln av förnyelsebar energi) Energianvändning (vilka områden är viktiga för att minska energiförbrukningen) Ambitionen med nya strategin Vi vill ge en bra översikt över nuläget i Dalarna och peka på framtida möjligheter och utmaningar Vi vill med strategin kunna ge en grund för åtgärdsdiskussioner och prioriteringar hos olika aktörer i Dalarna: Politiska beslutsfattare Näringslivet Tjänstemän i olika förvaltningar Och ge ett underlag för diskussioner i den demokratiska processen Kort och gott, ett hjälpmedel så att Dalarnas olika beslutsfattare, stora och små, i slutändan ska kunna göra rätt saker i stället för att göra saker rätt. Strategin blir också ett underlag för arbetet med Pilotlän Dalarna, avslutade Lena Från diskussionen: - Kvantifiera olika utsläppskällor så att man kan se vad som ger stora resp små utsläpp.

5 - Vi behöver skaffa oss ett annat synsätt: elen är värdefull! Så att vi inte fortsätter att göra misstag! Det är viktigt att primärenergibegrepp kommer med. - Det är viktigt att undvika att göra suboptimeringar. - Utveckla hälsofrämjande som strategi för hälsa och hållbar utveckling är viktigt att ha med. - kommer ni att ha med utsläppen från maten; kosthållning, transporter, produktion? - Bra att dela upp vem som kan göra vad. - Energi- och klimatstrategier finns hos kommunerna också. Viktigt att ni hänvisar till dem. Och hjälper kommunerna att fortsätta göra dem och hålla dem à jour. - I den regionala strategin ska vi dra de stora penseldragen. Kommuner o företag tar sedan ner dem på lokal nivå. Kommunerna gör handlingsplaner för hur man går vidare lokalt! -: privat och offentlig upphandling är också viktiga områden här går det att göra mycket. - Inspirera de stora evenemangen i länet - Vasaloppet, Classic Car Week, etc så att de blir klimatsmarta. - Ta vara på avfallet och gör biogas. - Biogasproduktion o biogasbilar vad kommer först? Ingen skaffar en gasbil om det inte finns biogas att tanka, och ingen vill sätta upp ett tankställe för biogas innan det finns gasbilar. Det finns säkert fler områden där det finns liknande strukturella hinder att ta sig över identifiera sådana hinder. - Hur ska vi kunna nå fram till 30 GWh solvärme 2020 (idag finns ungefär 5 GWh i länet)? Lär av den österrikiska provinsen Oberösterreich. De har satt tuffa mål för mer solenergi. De har byggregler där solenergi föreskrivs vid all nybyggnation. De är europaledande på flera områden när det gäller energieffektivisering och förnybar energi. Lena tackade för synpunkterna och berättade att i strategiarbetet kommer vi att kunna peka ut vad som är stort och vad som är smått 4. Uppföljning av punkter om transporter från referensgruppens förra möte: Seminarium kring olika fordon och drivmedel. Energikontoret lovade att ansvara för detta i samverkan med Region Dalarna. Strategi för introduktion av infrastruktur för elbilar/laddhybrider. Dalakraft och Falu Energi & Vatten lovade att koordinera detta arbete i samverkan med Region Dalarna och EIDs sekretariat Ulla-Karin: Vi planerar ett seminarium för hållbara transporter. Det blir ett samarrangemang med Region dalarna, Länsstyrelsen, Biogas Mitt, Falu Energi o Vatten. Vi kommer att ta upp råvara, omvandling, fordon (både lätta och tunga), ändrade beteendemönster. Planeras till november eller januari. Målgrupper för seminariet är politiker o tjänstemän, småföretag, större företag. Den 1 okt öppnar den första biogasmacken i Gävleborgs län i Gävle Ulrica: Vi arbetar vidare med elbilar och en begynnande struktur för laddstolpar. Vi har nu fem elbilar på företaget, vi sätter upp några laddstolpar på stan. Hemladdning är ju möjlig för

6 alla. Bilmodeller: Mitsubishi är först ut med en elbil som är mer som en ordinär familjebil i storlek den lanseras inom kort i Europa. Vi samarbetar med Mälarenergi och Jämtkraft för att få in lite fler elbilar. Företagen behöver gå före eftersom bilarna ännu är rätt så dyra (över :-) 5. Vad sker /är aktuellt inom energiområdet i Dalarna? Nils-Erik berättade att Vansbro och Malung-Sälens kommuner samarbetar i sitt klimat- och energiarbete. Jan-Erik Liss berättade om skogsbränslen och projekt SWX: Nyföretagare inom branschen lever farligt. De har många goda idéer när det gäller ny teknik, men får inget stöd från samhället. De måste ta dyra banklån med husen som säkerhet. Om de skulle gå i konkurs så riskerar de att bli av med sina hus. Mer skogsbränsle kan tas ut från skogarna. Biprodukter från skogsindustrin som omvandlas till pellets, briketter och bränsleflis har en god marknad. Läs mer om projekt SWX-energi här: Torsten: Villaägarna är intresserade av energieffektivisering i sina hus. Även av elprisernas utveckling, som oroar många villaägare. Vi ordnar en el-kväll den 2 nov i Falun. Ulla-Karin, BiogasMitt: Det finns ett stort intresse för biogas. Det kommer att hållas en stor konferens i Gävle den 16 nov, I hållbarhetens tecken om förnybar energi. Swedbank är medarrangör. Läs mer här: P-O Torstensson, Skogsstyrelsen: En inventering av skogsråvaran pågår för att hitta mått på hållbart uttag av biobränslen från skogen Chris B, Högskolan: Vårt nya energicentrum är nu på gång. Energieffektivt byggande och aktiva elnät (HVV) kommer att vara de två bärande delarna av verksamheten. Två nya professurer inrättas. Per-Håkan Gabrielsson, Kopparstaden: Vi är intresserade av att få med elbilar och biogasbilar i vår fordonsflotta. Christer Johansson, Skistar: Hur får vi ihop vår företagsekonomi och energieffektivisering? Hur får vi en extra morot för våra ekonomer och aktieägare? Många av de hus vi bygger idag säljer vi vidare och våra ekonomer vill ha största möjliga vinst. Fråga: Hur bygger ni husen idag? Fritidshus behöver ju inte uppfylla någon särskild energistandard enligt regelverket. Christer: De byggs nu efter gällande permanenthusstandard. Per-Erik: Om några år blir kravet på nybyggnad enligt EU nära noll-energihus. Men de ekonomiska besluten är dagens verklighet. Goran, Tunabyggen: Vi har som mål: att bli miljöcertifierade till år Bebyggelsen står för 40% av landets energianvändning. 100:- per kvm och år är en typisk värmekostnad. 1000:- /kvm i kostnad för energiåtgärder är max för en rimlig återbetalningstid. Kerstin, Smedjebackens kommun: Vi har ansökt om och fått det nya statliga energieffektivsieringsstödet för kommuner. Vår klimatstrategi har tagits av KS men de har

7 faktiskt skärpt målen i strategin! Belysning i lokalerna är lätt att åtgärda. Vi kan lätt effektivisera bort 40% av de energikostnaderna. Om det genomfördes i hela landet så skulle besparingen motsvara 1000 lärartjänster. Christer H: Primärenergibegreppet är viktigt 1. El är en energiform med hög kvalitet. Vi bör räkna med att 1 kwh el = 2,5 kwh brunkol. 1 kwh fjärrvärme i Borlänge är = 0,4 kwh primärenergi, eftersom vi har med mycket spillvärme och avfallsförbränning. Ulrica: Jag håller med. Hur får vi med primärenergibegreppet i strategin? Det hålls ett intressant seminarium i november kring primärenergibegreppet. Medverkande: Veidekke bygg, Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Finansdepartementet m fl. Vindkraftparken på Tavelsjöberget vid Svärdsjö invigs om två veckor. Falu Energi o Vatten är med och sponsrar de två nya professurerna på Högskolan Dalarna. Energirådgivning efterfrågas alltmer från våra kunder, så vi anställer nu en person som energirådgivare. Och vi vill gärna ha mer kontakt med Byggdialogen. Anki E, Luftvårdsförbundet: Vi mäter luftkvalitén i länets kommuner. Jag är dessutom politiker i Gagnefs kommun. Anki påminde om att det idag är bilfria dagen, och uttryckte en förhoppning om att så många som möjligt undvikit att ta bilen just idag. Denise: projekt Energilots, LRF. Vi har genomfört ett energirally på fem lantgårdar under augusti, för att visa konkret på vad man kan göra för att effektivisera på gården. En biogascirkel för lantbrukare är p g i Avesta kommun. Det har kommit fram bättre teknik nu för små biogasanläggningar. Biogasprojektet i Säter går framåt. Sparsam-körning kurser ordnas för lantbrukare det finns mycket att göra för att spara bränsle vid traktorkörning. Fler biogaskurser för lantbrukare är p g. Samarbetet med Biogas Mitt och biogasprojekten vid Siljan och Vansbro fortsätter. Eva, Mora kommun: Arbetet med omarbetning av Energi- klimatstrategin pågår. Vi vill jobba med elbilar i Mora! Ny förskola har invigts på Sollerön med miljöambitioner, läs mer på: Ett projekt för att inspirera till mer effektivisering i skolorna pågår. Biogas Siljan projektet nu finns en förstudie så nu är det bara att sätt igång. Anna J: En energistrategi för Orsa kommun är på gång. Martin H: Arbetar på lantbruksenheten bl a med stöd från landsbygdsprogrammet. Det finns rätt mycket man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet, det är t ex möjligt att få stöd till GPS:er som underlättar för sparsam traktorkörning när man plöjer. 1 (För den som vill veta mer om primärenergi och val av värme i hus finns en del intressanta rapporter: och: fd45f65ca898.pdf Pågående forskningsprojekt: )

8 Karin Ö, Bildningsförbundet Dalarna: Studieförbunden genomför nu flera studiecirklar, och program med anknytning till energi- och klimatfrågorna. Energirådgivarna i södra Dalarna genomför t ex ett antal tematräffar. Margareta W, Naturskyddsföreningen Dalarna: Naturskyddsföreningen har nyligen presenterat årets klimatindex för landets kommuner. Tyvärr ligger Dalakommunerna långt ner på listan: Avesta är bäst men ligger först på 56:e plats i landet, Rättvik kommer först på 220:e plats. Hela undersökningen kan studeras på Naturskyddsföreningen webbplats 2 : Ett utdrag från undersökningen som gäller Dalarnas kommuner bifogas dessa minnesanteckningar. Margareta informerade också om att vecka 40 är miljövänliga veckan. Många restauranter har ombetts att ha en eller ett par vegetariska alternativ på menyn denna vecka. Stefan Jarls film Underkastelsen visas den 31 okt på Smultronstället i Falun. Naturskyddsföreningen bjuder in till diskussion efter föreställningen. 10 nov kommer Naturskyddsföreningens generalsekr Svante Axelsson till Falu Bibliotek. Kvällens ämne: Det handlar om livet - kan vi prata om klimathotet på ett konstruktivt sätt". (Läs mer i Medvetna Vals höstprogram, se nedan) Anders Thuresson, Medvetna Val: Hushåll sparar energi klimatpiraterna har nu hållit på ett halvår. Under tiden april 2010 till mars 2011 ska de få sammanlagt 12 uppdrag. Det handlar om resor, el & energi, mat och konsumtion. Varje uppdrag presenteras vid ett offentligt seminarium. Bästa resultat hittills: 37% minskning av energianvändningen. Hela gruppen har som snitt sparat 12% hittills. Familjerna får hjälp av Falu och Borlänge Energi att läsa av sin elanvändning. Höstprogram och studiecirklar med anknytning till Medvetna Val delades ut. Finns också på Medvetna vals webbsida: Dennis Adås: Dala energiförening har sitt nästa kombinerade styrelse- och medlemsmöte den 11 okt kl nov hålls ett seminarium om solenergi och andra förnybara energikällor, se Medvetna Vals höstprogram. 6: Vad händer i övrigt inom EID just nu? Kommunala klimat- och energistrategier Håkan berättade kort om arbetet med kommunala energi- och klimatstrategier. De flesta kommuner i länet har en klimatstrategi eller håller på och arbetar fram en sådan. Alla kommuner plus landstinget har dessutom sökt det energieffektiviseringsstöd som staten erbjuder, :- per år i fem år. I gengäld åtar sig kommunen att energieffektivisera sina verksamheter. Senast i mars 2011 ska kommunerna redovisa en plan för hur de tänker energieffektivisera sina verksamheter, därefter ska man årligen följa upp och redovisa sin energianvändning. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna gett ett uppdrag till ett par konsultfirmor att ta fram en redovisningsmall som ska underlätta kommunernas redovisning. Den innebär dessutom att kommunerna lätt kan jämföra sig och sina resultat med varandra (benchmarking). 2 det går också att jämföra med utfallet från tidigare Klimatindex 2007 och I båda dessa placerar sig Dalarnas kommuner betydligt bättre. Har det att göra med vem som lämnat uppgiften från resp kommun och vilken tid han el hon avsatt för uppgiften? Kanske ska kommunerna vara noggrannare när man svarar på den här enkäten nästa gång många har inte svarat på ett antal av frågorna och då hamnar kommunen längre ner i klimatindexet.

9 Den 19 oktober har vi nästa möte med kommunerna i länet (vi träffas i kommunnätverket kring kommunala energi- och klimatstrategier ungefär 2 ggr per år), avslutade Håkan. GREEN, Gränslöst energiarbete i fjällen Håkan redogjorde för läget: Projektet GREEN har snart arbetat igenom sina första tre år. Det övergripande målet för projektet är att ta fram metoder/underlag, genomförbara och realistiska åtgärder för en effektivare energianvändning för att framförallt minska elanvändningen hos företag som är etablerade i fjällområdet Inre Skandinavien. Man har kommit en bit på väg mot målet. Intresset är mycket stort från fjällanläggningarna. Man söker nu medel för en förlängning av projektet GREEN etapp 2. Det finns tankar om ett vidare europeiskt samarbete och med fler regioner i Sverige och Norge. Några tankar från årets energiseminarium 25 maj, och idéer till nästa års energiseminarium, maj 2011 Håkan berättade att dokumentation från 2010 års energi- och klimatseminarium finns på och är väl värd ett besök. Läs dokumentationen den är innehållsrik och titta på bilderna. Det är en bra grund för att kläcka idéer hur vi går vidare med nästa års energiseminarium. Den 27 oktober har vi ett första möte med medarrangörerna då vi börjar mejsla fram vad vi vill se för innehåll på seminariet 2011! Kom gärna med dina idéer arbetet pågår under hela november. Vad tycker du är viktigt att ta upp på det seminariet Dalarnas stora samlingspunkt för energi- och klimatarbetet i länet. Vilket upplägg skulle du vilja se? Vilka talare? Vilka workshoppar? Maila dina idéer till 7: Övriga frågor Kollektivtrafik till områden för friluftsliv. Friluftsfrämjandet Per Sillén tog upp frågan om bättre kollektivtrafik till fritidsområden i länet. Nämnde som exempel Romme Alpin i Borlänge. Hit kommer ett 50-tal bussar från andra delar av landet, men ingen lokaltrafiklinje från Borlänge. Och han fortsatte: Kollektivtrafikstandarden utvecklas baklänges! Olika myndigheter agerar inte ihop. Jernhusen har lagt ner många av väntsalarna i länet, liksom all effektförvaring. Det är fråga om systematiska försämringar, även olika administrativa hinder för kollektivtrafiken. Och han nämnde ett ex från Mora där ombyte buss tåg skulle gå mycket smidigare om bussarna stannade i MoraStrand, nu passerar man bara förbi där, och ombytet till tåg blir mycket sämre för passagerarna vid Mora station. (Läs mer i bilaga 1 här nedanför, som Per skickat efter mötet) 8: Nästa möte Torsdag den 25 november, heldag kl (kanske längre) inkl lunch och mingel. Ett längre referensgruppsmöte för att ge plats för en djupare diskussion kring olika frågor som kommer upp i arbetet med Energi- och klimatstrategin. 9: Mötet avslutas Minnesanteckningar förda av Håkan Sternberg o Olof Jönson Följ vad som händer inom EnergiIntelligent Dalarna på webben:

10 Bilaga 1: mail från Per Sillén: Turismen torde särskilt i norra Dalarna stå för en större andel av resandet än inom de flesta andra områden i Sverige. Om detta resande inte helt skall ske med bil, borde kollektivtrafiken göras attraktivare. Tyvärr tycks den vad avser anpassning till turisters behov kontinuerligt utvecklas bakåt. Några exempel; Så länge det gick nattåg från Götaland till Borlänge kunde man åka sent på kvällen från Göteborg eller Malmö, vara i Borlänge före kl 7 och i Mora vid åttatiden för vidare resa mot fjällvärlden. Idag tar omvägen via Stockholm fyra timmar längre tid. Turister har förhållandevis mycket bagage, möjligheterna att sända resgods med tåg har slopats. Dalarna är det enda gränslän som saknar kollektivtrafik över gränsen mor Norge. Vägverket och Idre-Fjäll studerade kvaliteten på hur det upplevdes för Stockholms-familjer att ta sig billöst till Idre. Utvärderingen gav bland annat att det var svårt med bagagehanteringen. Min senaste kollektivresa till Idre-Fjäll innebar att vid avgång från Mora gick det ej att stänga bussens lastrumsluckor på grund av för mycket bagage. Tio personer stod eller satt i mittgången. Bussföraren inväntade då nästa tidtabellslagda buss, som endast skulle gå till Älvdalen, och pratade över kortdistansresenärena till denna. Ändå fanns ståplatsresenärer ända till Åsen en timme från Mora. Vid återresan var bussen full dock ej överfull. Den körde då förbi den hållplatsficka vid Mora Strand där tåget stod inne och väntade. Istället fick de fyrtio resenärerna stiga av vid Mora station och i vinterkylan samsas om de åtta sittplatser i en korridor, som återstår av den forna väntsalen, eftersom resten av huset har hyrts ut till en butik. Efter en halvtimme kördes tåget fram så vi kunde kliva ombord. Liksom på övriga stationer i länet har förvaringsboxarna i väntsalen tagit bort. Hänvisning sker till turistbyrån på 15 minuters gångavstånd. Intressant är att det skall satsas 17 miljoner på att bygga ut resecentrum i Borlänge, som är det mest påkostade i länet, medan Moras tydligen tills vidare kommer att förbli i U-landsstandard. Ett mycket stort antal väntsalar har stängts. På de kvarvarande har kvällsöppettiderna reducerats, vilket innebär att man behöver klä sig mycket varmt, om man önskar åka kollektivt från kulturevenemang kvällstid. Det finns inom Dalarna ingen möjlighet att få köpa tågbiljetter av människor på söndagar, då turister ofta anträder sina hemresor. I fritidshus har ett fåtal tillgång till internet, som snart förefaller vara den enda möjligheten att komma åt biljetter som gäller för flera operatörer. Ett attraktivt turistmål som Romme Alpin kan endast nås måndag-fredag med några timmars uppehållstid på eftermiddagen med linjetrafik. Fjätervålen saknar helt linjetrafik, trots att anläggningen ligger vid en länshuvudväg. SJ avser att dra in uppehållet vid det hotelltäta Tällberg, för det tåg som lämnar Stockholm vid arbetstidens slut. Per Sillén PS. Mina uppgifter om att i Norra Dalarna utgör turistresor stor andel av trafiken, bygger på nummerskrivningsundersökningar från den tid bilarna hade länsbokstäver, och vägintervjuer då man frågat stannade bilister om resmål och ärende. Sådana undersökningar har ej gjorts de senaste 25 åren. Jag frågade Lena om ärendefördelningen i SCB:s resvaneundersökningar var möjlig att fördela på regionala nät. Hon hade försökt men bedömt det som otillförlitligt. Min bedömning är att med den befolkningsminskning och turismutbyggnad som skett i Norra Dalarna de senaste 25 åren, så borde turisttrafiken utgöra en större andel idag än då.

11 Bilaga 2: Synpunkter från Naturskyddsföreningen Falun: Hur ska Energiintelligent Dalarna gå vidare? Till EnergiIntelligent Dalarna som svar på två frågor, istället för deltagande på mötet 22/9. Svaren är förankrade i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Falubygden 1. Vad är på gång inom energi- och klimatområdet som andra i referensgruppen bör känna till? MedvetnaVal och klimatpiraterna som ska kapa koldioxid, samarbete mellan Falun och Borlänge. Naturskyddsföreningen i Falubygden gjorde en enkät till de lokala politiska partierna som fr a handlade om klimatfrågor. Under mandatperioden ska vi följa upp vad politikerna svarat (alla svarade och det var övervägande positiva svar). Enkäten med alla svar finns på vår webbplats: Omställning Falun utgör en del av det globala nätverket Transition Towns och det svenska Omställning Sverige. Målet är att skapa lokalsamhällen som är oberoende av fossila energikällor och som också i övrigt hushållar med jordens resurser. Diskussioner pågår med Studiefrämjandet, med en rad kulturinstitutioner i Falun. En utställning planeras också, liksom en bokcirkel. 2. Vad är viktiga områden att ta upp fortsättningsvis inom EnergiIntelligent Dalarna? Sex frågor ser vi som viktiga: 1. Förändring av trafiken mot minskade gods- och persontransporter, mot större andel kollektivtrafik och större andel spårbundet. (Se bl a svar på föreningens politikerenkät och VTIs resvaneundersökning för Falun.) Aktörer med inflytande på person- och godstrafikens område måste delta i diskussionerna. 2. Den tunga processindustrins stora energianvändning. Hur kan den minska och bygga på förnybara energikällor? Kan den i ökad utsträckning passa in i lokala energisystem? Kan representanter från den tunga processindustrin delta i våra möten, åtminstone vid passande tillfällen? (Naturskyddsföreningen har förra året haft ett offentligt möte med SSAB, KP och Grycksbo Papper och vi planerar att fortsätta de diskussionerna.) 3. Kommunerna kan bli bättre på att ge tydlig information till dem som söker bygglov för nybyggen, tillbyggnad och renovering att det är en god investering att göra husen mer energieffektiva. Det går också att ställa tuffare krav i planförutsättningar vid nybyggen. Det är svårt nog att energieffektivisera den bebyggelse vi redan har. Den nya borde fullt ut bestå av passivhus. De har lämnat experimenthusstadiet, inga konstigheter. Sverige ligger långt efter många grannländer. Vilken roll kan kommunernas byggnadsnämnder/byggnadskontor ha? Hinder? 4. Hur mycket energi behöver vi tillföra? Alla energikällor för ju med sig negativa effekter, även om de drivs av sol, vind och vatten. Utbyggnad av bl a vindkraft måste ske med viss sans och måtta, annars är det ytterligare natur som tar stryk och de energislagen får också dåligt rykte. Det blir stora motsättningar mellan energiföretag och lokalbefolkning/turister/naturvänner. Kan EID bidra till att ta fram underlag för lämplig lokalisering av förnybar energi för hela länet, fr a vindkraft? 5. Samhällsplaneringen måste ha som ett viktigt mål att på sikt bygga ett samhälle som inte utnyttjar så mycket energi energisnåla byggnader, minskade person- och godstransporter, mer lokal produktion, ta tillvara spillvärme, utnyttja restprodukter för biogasproduktion etc. Det behövs en helhetssyn och där bör EID vara ett bra instrument. 6. Teknik och politik räcker inte. För att minska energianvändningen handlar det om en kulturell omställning, att vi hittar bra sätt att leva på utan att använda mer än en bråkdel av den energi vi använder idag. Energioch klimatfrågan måste lyfta från stadiet med välmenande myndighetskampanjer i detaljfrågor. Se punkten om Omställning Falun ovan. Bernt Lindberg 8/

Minnesanteckningar referensgruppsmöte 081205

Minnesanteckningar referensgruppsmöte 081205 Minnesanteckningar referensgruppsmöte 081205 Närvarande: Jan-Erik Liss, Högskolan Dalarna Börje Ahrén, LRF Chris Bales, Högskolan Dalarna Göran Bryntse, Dala Energiförening Mikael Nylund, Studiefrämjandet

Läs mer

Vad händer i EnergiIntelligent Dalarna

Vad händer i EnergiIntelligent Dalarna Vad händer i Klimat- och energistrategi för Dalarna, arbete med slutlig version o Hur går vi vidare med de strategiska frågorna o Konsekvensbeskrivningar av bebyggelse, transporter, näringsliv Fortsatt

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Minnesanteckningar referensgruppsmöte 090918

Minnesanteckningar referensgruppsmöte 090918 Minnesanteckningar referensgruppsmöte 090918 1: Mötet öppnas Håkan Sternberg hälsade alla välkomna 2: Vad sker /är aktuellt inom energiområdet i Dalarna? Nils Norgren: Arbetar inom Bostadsgruppen på Länsstyrelsen,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA

PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA PROTOKOLL 1 (6) PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA Tisdag den 29 september 2007, kl. 13:00 16.00. Dalarummet Länsstyrelsen Dalarna, Falun Närvarande: Maria Norrfalk (Ordförande), Anders

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Efter en kort diskussion tackade ordförande för presentationen.

Efter en kort diskussion tackade ordförande för presentationen. PROTOKOLL 1 (6) PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA Tisdag den 3 juni 2008, kl. 13:00 16.00. Dalarummet Länsstyrelsen Dalarna, Falun Närvarande: Maria Norrfalk (Ordförande), Christer

Läs mer

PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA

PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA PROTOKOLL 1 (5) PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA Tisdag den 11 mars 2008, kl. 13:00 16.00. Dalarummet Länsstyrelsen Dalarna, Falun Närvarande: Maria Norrfalk (Ordförande), Christer

Läs mer

Minnesanteckningar AU-gruppens möte 10 03 23 Närvarande: Anders Sundvall, Åke Persson, Amelie Sahlin, Per-Erik Sandberg, Håkan Sternberg

Minnesanteckningar AU-gruppens möte 10 03 23 Närvarande: Anders Sundvall, Åke Persson, Amelie Sahlin, Per-Erik Sandberg, Håkan Sternberg Minnesanteckningar AU-gruppens möte 10 03 23 Närvarande: Anders Sundvall, Åke Persson, Amelie Sahlin, Per-Erik Sandberg, Håkan Sternberg 1. Mötet öppnas 2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Datum: Måndag den 18 maj 2015 Tid: 9.30 11.00 Plats: Online Lync möte Närvarande: Sara Skärhem Chris Bales Åke Persson Helena Hanno Enochsson Maria Saxe Stiftelsen

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Pass 1 Hur gick första halvlek? Resultat i halvtid. kl10.10-10.45 Eva Hallström och Stefan Lundvall redovisade uppföljningar av miljökvalitetsmål/delmål/etappmål

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland

Verksamhetsplan 2013. Energikontor Norra Småland n Verksamhetsplan 2013 Energikontor Norra Småland Energikontorets verksamhetsplan är styrgruppens instrument för styrning av verksamheten. Styrgruppen fastslog Verksamhetsplan 2013 den 4 februari 2013.

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT Konsument- och medborgarservice Konsument- och medborgarservice samordnar och utvecklar service för Göteborgs Stad. Vår målsättning är att underlätta

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Bilaga 1 - tio i topp lista över åtgärder för kommunen som organisation och som geografi Energi- och klimatstrategi 2011-2020 Ansvarig för åtgärder markeras i fet stil (ev. övrig medverkande sätts inom

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Energikontoret Skåne

Energikontoret Skåne Energikontoret Skåne HUT Skåne Spara & Slösa strategiska vägval i klimatförändringens tid Jon Andersson, 23 april 2008 Energikontoret Skåne Bildades 1998 Enhet inom Kommunförbundet Skåne Egen styrgrupp

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer