Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID

Transkript

1 Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID Närvarande: Anna Jernqvist, Mora & Orsa kommuner Eva Larsson, Mora kommun Per Håkan Danielsson, Kopparstaden AB Denise Fahlander, LRF Anki Enevoldsen, Dalarnas Luftvårdsförbund Dennis Adås, Dala Energiförening Kerstin Angberg-Morgården, Smedjebackens kommun Christer Johansson, Skistar AB Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen Dalarna Christer Hjort, Borlänge Energi AB Karin Örjes, Dalarnas Bildningsförbund Torsten Löfgren, Villaägarna MITT Per Sillén, Friluftsfrämjandet Martin Henriksson, Länsstyrelsen lantbruksenheten Anders Thuresson, Medvetna Val/Studiefrämjandet Jan-Erik Liss, Högskolan Dalarna Ulrica Lindsköld, Falu Energi & Vatten Ulla-Karin Enbom, BiogasMitt Johan Hallberg, Landstinget Dalarna Chris Bales, Högskolan Dalarna Göran Bryntse, Dala Energiförening Nils-Erik Eklund, Malung-Sälens & Vansbro kommuner P-O Torstensson, Skogsstyrelsen Goran Ugrenovic, Tunabyggen Sara Mårtensson, Medvetna Val Lena Nerhagen, Länsstyrelsen Miljöenheten Olof Jönson, Länsstyrelsen Miljöenheten Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Miljöenheten Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Miljöenheten, sekreterare Absent friends: Bernt Lindberg, Naturskyddsföreningen Falun, kunde inte vara med på mötet men har i efterhand skickat deras synpunkter som bifogas protokollet, se bilaga 2. 1: Mötet öppnas Håkan hälsade alla välkomna, och förklarade mötet öppnat. Han berättade också att minnesanteckningar från de senaste referensgruppsmötena finns på EID:s webbplats under fliken organisation 2. Dalarna pilotlän för energi- och klimatomställningen. Information och diskussion Per-Erik berättade om Dalarna som pilotlän för energi- och klimatomställningen. Miljöminister Andreas Carlgren utnämnde Dalarna till pilotlän för en grön utveckling vid ett seminarium i Falun den 19 mars. Skåne och Norrbotten har därefter också utsetts till pilotlän. Regeringsbeslut med närmare innehåll i uppdraget till pilotlänen togs den 26 augusti. (Mer information om detta finns på EID:s hemsida ) Utnämningen gäller tiden sept 2010 aug 2013, dvs tre år. Länsstyrelsen får en förstärkning av budgeten med 2 milj kr per år för detta uppdrag. Länsstyrelsen ska redovisa för regeringen i december en arbetsplan för pilotlänsuppdraget. Flera statliga myndigheter

2 (Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Boverket m fl) har fått uppdrag att stötta de tre pilotlänen i deras arbete. Länsstyrelsen kommer att arbeta aktivt för att den kunskap som finns där ska tillgodogöras. Pilotlänsarbetet kommer att handla om att få igång fler samverkansprocesser och stötta de som redan fortgår. Initiera utredningar där det finns behov av fördjupade studier, etc. Här är det viktigaste innehållet i regeringsbeslutet: Inom pilotlänet ska följande genomföras: Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad klimatpåverkan och energiomställning regionalt. Ta fram en vägledning om detta till stöd för övriga län. Inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och omställningen till en grön utveckling. Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa. Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling. Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i pilotlänssatsningen. Arbetet ska ske i nära samarbete med samverkansorgan och självstyrelseorgan och där har vår samverkansprocess EnergiIntelligent Dalarna en central roll. Om 3 år ska vi alltså ha lyft oss upp ytterligare en nivå, avslutade Per-Erik. Det här blir en vitamininjektion i vårt arbete. Diskussion: Göran B: Jag har fyra saker som jag tycker borde ingå i pilotlänet: 1. Verka för att ny energieffektiv teknik installeras, t ex effektivare fläktar, som spiralfläktar i Grycksbo pappersbruk 2. Prova trappstegsavgifter för skogsindustrin för starkare incitament till effektivisering 3. Skärpa energideklarationerna för fastigheter enligt Österrikemodellen, som driver på genomförandet av åtgärderna. Eller knyta till fastighetsskatten, högre skatt för de som inte genomför åtgärderna t ex. 4. Kartera energieffektiviseringsåtgärder vilka är möjliga att genomföra som är billigare än att bygga ny kraftproduktion. Chris B: Bättre styrmedel behövs för att effektivisera småhusen. Dalarna har större andel småhus i byggnadsbeståndet än övriga landet. Starkare incitament för småhusägarna behövs för att det ska hända något. ROT-avdraget bör t ex kunna knytas till energiåtgärder. Kerstin: Norrbärke sparbank ger lån på förmånliga villkor till energieffektivisering av fastigheterna en god idé att sprida till fler. Läs mer här: (länk till Norrbärke Sparbanks information om energilån. Lånet gäller endast för kunder i banken.)

3 Per S: Kollektivtrafikens anpassning till friluftslivet blir allt sämre speciellt i Dalarna. Det gäller linjesträckningar, utrymme i bussar och tåg för t ex cyklar, skidor, etc. Pilotlänet skulle kunna jobba för att förbättra detta. Per-Erik: Det går också att knyta till fjällprojektet, som Region Dalarna driver tillsammans med Trafikverket, m fl. (Läs mer här: Dalarna-ar-en-unik-satsning/ ). Finns det mer dokumentation om områden där det finns brister? Har du idéer om vad vi ska ta upp i pilotlänsarbetet? Skicka till oss i så fall! Ulla-Karin: Att bli självförsörjande i länet vad gäller biodrivmedel det vore en bra målsättning för ett pilotlän. Margareta: Viktigt att även få med mat och transporter i arbetet. Vad gäller kollektivtrafiken så har ett antal konkreta misstag gjorts senaste året som inneburit försämringar för resenärerna. Johan: Landstinget Dalarna har nyligen i sin verksamhetsplan för formulerat en ny verksamhetsidé: Ett hälsofrämjande landsting för ett hållbart Dalarna. Läs mer här. an_ _100706_klar_webb.pdf. Pilotlänet skulle kunna stödja kommunerna att arbeta med sambandet hälsa, miljö och samhälle. Johan berättade att han nu jobbar 60% i landstinget och 40% i Socialstyrelsen för att utveckla idéerna om detta vidare. (Läs mer i rapporten från referensgruppens förra möte ) Seminarier om detta planeras äga rum i Skåne, Norrbotten och Stockholm i november. På en fråga om det kan vara läge att ordna ett liknande seminarium i Dalarna svarade Johan att det bör vara fullt möjligt. Anders T: Jag jobbar med projektet Medvetna Val det räcker inte med tekniska lösningar. Vi måste jobba mer med beteendeförändringar för att undvika reboundeffekter, som att man köper in fler energislukande apparater när man har sparat energi inom ett område och därigenom fått pengar över. Vi behöver ta de mjuka frågorna mer på allvar. Denise: Satsa på en exempelgård för energieffektiva lantbruk! Karin Ö: Vi vill hålla många, många små tematräffar kring olika ämnen fortsätta studiesatsningen kring energi- och klimatfrågorna några år till! Kerstin: Miljöledningssystemen i kommunens verksamheter ger en bra vägledning följ dem! Ulrica: Fråga - är det fråga om stora eller små åtgärder ni vill ha förslag på? Per-Erik: Både och. Vi kan framförallt göra utredningar kring olika företeelser. De befintliga styrmedel vi har idag behöver anpassas till energimålen! Viktigt inte minst för andra verksamheter inom Länsstyrelsen: Fysisk planering, miljötillsyn, landsbygdsprogram, näringslivsstöd etc. Vi behöver fortsätta diskussionen vid nästa referensgruppsmöte (den 25 november), avslutade Per-Erik Håkan: Läs mer om utvecklingen av pilotlänstankarna på vår webbsida: Skicka in synpunkter på vad du tycker vi ska satsa på i pilotlänet till mig: hakan.sternberg@lansstyrelsen.se

4 3. Klimat- och energistrategin för Dalarna hur går det med arbetet med att ta fram en slutlig version? Information och diskussion. Lena och Olof, som är nyanställda på Länsstyrelsen för att arbeta med EID, började med att presentera sig. Håkan berättade lite om bakgrunden till det fortsatta arbetet med klimat- och energistrategin. Att de remissvar vi fått in på samrådsversionen kommer att vara med som ett av underlagen i arbetet. Något som många efterlyste i dem var tydligare mål och åtgärder. Lena och Olof visade en presentation: Nulägesbeskrivning Statistiken på det här området är lite svajig. Vi kommer dock att utgå från SCB statistik för att följa trender, men kompletterande analyser kan krävas för att kunna följa upp effekterna av åtgärder på regional nivå Det händer mycket på det här området, både nationellt och internationellt. Det innebär att det är svårt att lägga fast mer långsiktiga åtgärdsplaner på regional nivå. Men för att gå från ord till handling krävs en fördjupad analys av vilka åtgärdsområden som är av stor betydelse för att kunna minska energiförbrukning och utsläpp av koldioxid i Dalarna Innehållet i nya strategin Baseras i stort på samma grunddata som i remissversionen (se Vi kommer att beskriva förhållandet mellan nationell, regional, lokal och individuell nivå för att tydliggöra vilka beslut som kan fattas var. Vilka åtgärder har vi rådighet över lokalt och regionalt, och vilka hör mer hemma på nationell och internationell nivå. Vi vill att strategin ska mynna ut i att läsaren funderar: Vilket är mitt ansvarsområde, vad kan jag göra? Vi kommer att skilja mellan energianvändning och de klimatutsläpp som orsakas av den, och klimatpåverkan som härrör från andra källor. Vi kommer att diskutera och illustrera olika möjligheter och vägval när det gäller: Energitillförsel (hur kan Dalarna öka tillförseln av förnyelsebar energi) Energianvändning (vilka områden är viktiga för att minska energiförbrukningen) Ambitionen med nya strategin Vi vill ge en bra översikt över nuläget i Dalarna och peka på framtida möjligheter och utmaningar Vi vill med strategin kunna ge en grund för åtgärdsdiskussioner och prioriteringar hos olika aktörer i Dalarna: Politiska beslutsfattare Näringslivet Tjänstemän i olika förvaltningar Och ge ett underlag för diskussioner i den demokratiska processen Kort och gott, ett hjälpmedel så att Dalarnas olika beslutsfattare, stora och små, i slutändan ska kunna göra rätt saker i stället för att göra saker rätt. Strategin blir också ett underlag för arbetet med Pilotlän Dalarna, avslutade Lena Från diskussionen: - Kvantifiera olika utsläppskällor så att man kan se vad som ger stora resp små utsläpp.

5 - Vi behöver skaffa oss ett annat synsätt: elen är värdefull! Så att vi inte fortsätter att göra misstag! Det är viktigt att primärenergibegrepp kommer med. - Det är viktigt att undvika att göra suboptimeringar. - Utveckla hälsofrämjande som strategi för hälsa och hållbar utveckling är viktigt att ha med. - kommer ni att ha med utsläppen från maten; kosthållning, transporter, produktion? - Bra att dela upp vem som kan göra vad. - Energi- och klimatstrategier finns hos kommunerna också. Viktigt att ni hänvisar till dem. Och hjälper kommunerna att fortsätta göra dem och hålla dem à jour. - I den regionala strategin ska vi dra de stora penseldragen. Kommuner o företag tar sedan ner dem på lokal nivå. Kommunerna gör handlingsplaner för hur man går vidare lokalt! -: privat och offentlig upphandling är också viktiga områden här går det att göra mycket. - Inspirera de stora evenemangen i länet - Vasaloppet, Classic Car Week, etc så att de blir klimatsmarta. - Ta vara på avfallet och gör biogas. - Biogasproduktion o biogasbilar vad kommer först? Ingen skaffar en gasbil om det inte finns biogas att tanka, och ingen vill sätta upp ett tankställe för biogas innan det finns gasbilar. Det finns säkert fler områden där det finns liknande strukturella hinder att ta sig över identifiera sådana hinder. - Hur ska vi kunna nå fram till 30 GWh solvärme 2020 (idag finns ungefär 5 GWh i länet)? Lär av den österrikiska provinsen Oberösterreich. De har satt tuffa mål för mer solenergi. De har byggregler där solenergi föreskrivs vid all nybyggnation. De är europaledande på flera områden när det gäller energieffektivisering och förnybar energi. Lena tackade för synpunkterna och berättade att i strategiarbetet kommer vi att kunna peka ut vad som är stort och vad som är smått 4. Uppföljning av punkter om transporter från referensgruppens förra möte: Seminarium kring olika fordon och drivmedel. Energikontoret lovade att ansvara för detta i samverkan med Region Dalarna. Strategi för introduktion av infrastruktur för elbilar/laddhybrider. Dalakraft och Falu Energi & Vatten lovade att koordinera detta arbete i samverkan med Region Dalarna och EIDs sekretariat Ulla-Karin: Vi planerar ett seminarium för hållbara transporter. Det blir ett samarrangemang med Region dalarna, Länsstyrelsen, Biogas Mitt, Falu Energi o Vatten. Vi kommer att ta upp råvara, omvandling, fordon (både lätta och tunga), ändrade beteendemönster. Planeras till november eller januari. Målgrupper för seminariet är politiker o tjänstemän, småföretag, större företag. Den 1 okt öppnar den första biogasmacken i Gävleborgs län i Gävle Ulrica: Vi arbetar vidare med elbilar och en begynnande struktur för laddstolpar. Vi har nu fem elbilar på företaget, vi sätter upp några laddstolpar på stan. Hemladdning är ju möjlig för

6 alla. Bilmodeller: Mitsubishi är först ut med en elbil som är mer som en ordinär familjebil i storlek den lanseras inom kort i Europa. Vi samarbetar med Mälarenergi och Jämtkraft för att få in lite fler elbilar. Företagen behöver gå före eftersom bilarna ännu är rätt så dyra (över :-) 5. Vad sker /är aktuellt inom energiområdet i Dalarna? Nils-Erik berättade att Vansbro och Malung-Sälens kommuner samarbetar i sitt klimat- och energiarbete. Jan-Erik Liss berättade om skogsbränslen och projekt SWX: Nyföretagare inom branschen lever farligt. De har många goda idéer när det gäller ny teknik, men får inget stöd från samhället. De måste ta dyra banklån med husen som säkerhet. Om de skulle gå i konkurs så riskerar de att bli av med sina hus. Mer skogsbränsle kan tas ut från skogarna. Biprodukter från skogsindustrin som omvandlas till pellets, briketter och bränsleflis har en god marknad. Läs mer om projekt SWX-energi här: Torsten: Villaägarna är intresserade av energieffektivisering i sina hus. Även av elprisernas utveckling, som oroar många villaägare. Vi ordnar en el-kväll den 2 nov i Falun. Ulla-Karin, BiogasMitt: Det finns ett stort intresse för biogas. Det kommer att hållas en stor konferens i Gävle den 16 nov, I hållbarhetens tecken om förnybar energi. Swedbank är medarrangör. Läs mer här: P-O Torstensson, Skogsstyrelsen: En inventering av skogsråvaran pågår för att hitta mått på hållbart uttag av biobränslen från skogen Chris B, Högskolan: Vårt nya energicentrum är nu på gång. Energieffektivt byggande och aktiva elnät (HVV) kommer att vara de två bärande delarna av verksamheten. Två nya professurer inrättas. Per-Håkan Gabrielsson, Kopparstaden: Vi är intresserade av att få med elbilar och biogasbilar i vår fordonsflotta. Christer Johansson, Skistar: Hur får vi ihop vår företagsekonomi och energieffektivisering? Hur får vi en extra morot för våra ekonomer och aktieägare? Många av de hus vi bygger idag säljer vi vidare och våra ekonomer vill ha största möjliga vinst. Fråga: Hur bygger ni husen idag? Fritidshus behöver ju inte uppfylla någon särskild energistandard enligt regelverket. Christer: De byggs nu efter gällande permanenthusstandard. Per-Erik: Om några år blir kravet på nybyggnad enligt EU nära noll-energihus. Men de ekonomiska besluten är dagens verklighet. Goran, Tunabyggen: Vi har som mål: att bli miljöcertifierade till år Bebyggelsen står för 40% av landets energianvändning. 100:- per kvm och år är en typisk värmekostnad. 1000:- /kvm i kostnad för energiåtgärder är max för en rimlig återbetalningstid. Kerstin, Smedjebackens kommun: Vi har ansökt om och fått det nya statliga energieffektivsieringsstödet för kommuner. Vår klimatstrategi har tagits av KS men de har

7 faktiskt skärpt målen i strategin! Belysning i lokalerna är lätt att åtgärda. Vi kan lätt effektivisera bort 40% av de energikostnaderna. Om det genomfördes i hela landet så skulle besparingen motsvara 1000 lärartjänster. Christer H: Primärenergibegreppet är viktigt 1. El är en energiform med hög kvalitet. Vi bör räkna med att 1 kwh el = 2,5 kwh brunkol. 1 kwh fjärrvärme i Borlänge är = 0,4 kwh primärenergi, eftersom vi har med mycket spillvärme och avfallsförbränning. Ulrica: Jag håller med. Hur får vi med primärenergibegreppet i strategin? Det hålls ett intressant seminarium i november kring primärenergibegreppet. Medverkande: Veidekke bygg, Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Finansdepartementet m fl. Vindkraftparken på Tavelsjöberget vid Svärdsjö invigs om två veckor. Falu Energi o Vatten är med och sponsrar de två nya professurerna på Högskolan Dalarna. Energirådgivning efterfrågas alltmer från våra kunder, så vi anställer nu en person som energirådgivare. Och vi vill gärna ha mer kontakt med Byggdialogen. Anki E, Luftvårdsförbundet: Vi mäter luftkvalitén i länets kommuner. Jag är dessutom politiker i Gagnefs kommun. Anki påminde om att det idag är bilfria dagen, och uttryckte en förhoppning om att så många som möjligt undvikit att ta bilen just idag. Denise: projekt Energilots, LRF. Vi har genomfört ett energirally på fem lantgårdar under augusti, för att visa konkret på vad man kan göra för att effektivisera på gården. En biogascirkel för lantbrukare är p g i Avesta kommun. Det har kommit fram bättre teknik nu för små biogasanläggningar. Biogasprojektet i Säter går framåt. Sparsam-körning kurser ordnas för lantbrukare det finns mycket att göra för att spara bränsle vid traktorkörning. Fler biogaskurser för lantbrukare är p g. Samarbetet med Biogas Mitt och biogasprojekten vid Siljan och Vansbro fortsätter. Eva, Mora kommun: Arbetet med omarbetning av Energi- klimatstrategin pågår. Vi vill jobba med elbilar i Mora! Ny förskola har invigts på Sollerön med miljöambitioner, läs mer på: Ett projekt för att inspirera till mer effektivisering i skolorna pågår. Biogas Siljan projektet nu finns en förstudie så nu är det bara att sätt igång. Anna J: En energistrategi för Orsa kommun är på gång. Martin H: Arbetar på lantbruksenheten bl a med stöd från landsbygdsprogrammet. Det finns rätt mycket man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet, det är t ex möjligt att få stöd till GPS:er som underlättar för sparsam traktorkörning när man plöjer. 1 (För den som vill veta mer om primärenergi och val av värme i hus finns en del intressanta rapporter: och: fd45f65ca898.pdf Pågående forskningsprojekt: )

8 Karin Ö, Bildningsförbundet Dalarna: Studieförbunden genomför nu flera studiecirklar, och program med anknytning till energi- och klimatfrågorna. Energirådgivarna i södra Dalarna genomför t ex ett antal tematräffar. Margareta W, Naturskyddsföreningen Dalarna: Naturskyddsföreningen har nyligen presenterat årets klimatindex för landets kommuner. Tyvärr ligger Dalakommunerna långt ner på listan: Avesta är bäst men ligger först på 56:e plats i landet, Rättvik kommer först på 220:e plats. Hela undersökningen kan studeras på Naturskyddsföreningen webbplats 2 : Ett utdrag från undersökningen som gäller Dalarnas kommuner bifogas dessa minnesanteckningar. Margareta informerade också om att vecka 40 är miljövänliga veckan. Många restauranter har ombetts att ha en eller ett par vegetariska alternativ på menyn denna vecka. Stefan Jarls film Underkastelsen visas den 31 okt på Smultronstället i Falun. Naturskyddsföreningen bjuder in till diskussion efter föreställningen. 10 nov kommer Naturskyddsföreningens generalsekr Svante Axelsson till Falu Bibliotek. Kvällens ämne: Det handlar om livet - kan vi prata om klimathotet på ett konstruktivt sätt". (Läs mer i Medvetna Vals höstprogram, se nedan) Anders Thuresson, Medvetna Val: Hushåll sparar energi klimatpiraterna har nu hållit på ett halvår. Under tiden april 2010 till mars 2011 ska de få sammanlagt 12 uppdrag. Det handlar om resor, el & energi, mat och konsumtion. Varje uppdrag presenteras vid ett offentligt seminarium. Bästa resultat hittills: 37% minskning av energianvändningen. Hela gruppen har som snitt sparat 12% hittills. Familjerna får hjälp av Falu och Borlänge Energi att läsa av sin elanvändning. Höstprogram och studiecirklar med anknytning till Medvetna Val delades ut. Finns också på Medvetna vals webbsida: Dennis Adås: Dala energiförening har sitt nästa kombinerade styrelse- och medlemsmöte den 11 okt kl nov hålls ett seminarium om solenergi och andra förnybara energikällor, se Medvetna Vals höstprogram. 6: Vad händer i övrigt inom EID just nu? Kommunala klimat- och energistrategier Håkan berättade kort om arbetet med kommunala energi- och klimatstrategier. De flesta kommuner i länet har en klimatstrategi eller håller på och arbetar fram en sådan. Alla kommuner plus landstinget har dessutom sökt det energieffektiviseringsstöd som staten erbjuder, :- per år i fem år. I gengäld åtar sig kommunen att energieffektivisera sina verksamheter. Senast i mars 2011 ska kommunerna redovisa en plan för hur de tänker energieffektivisera sina verksamheter, därefter ska man årligen följa upp och redovisa sin energianvändning. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna gett ett uppdrag till ett par konsultfirmor att ta fram en redovisningsmall som ska underlätta kommunernas redovisning. Den innebär dessutom att kommunerna lätt kan jämföra sig och sina resultat med varandra (benchmarking). 2 det går också att jämföra med utfallet från tidigare Klimatindex 2007 och I båda dessa placerar sig Dalarnas kommuner betydligt bättre. Har det att göra med vem som lämnat uppgiften från resp kommun och vilken tid han el hon avsatt för uppgiften? Kanske ska kommunerna vara noggrannare när man svarar på den här enkäten nästa gång många har inte svarat på ett antal av frågorna och då hamnar kommunen längre ner i klimatindexet.

9 Den 19 oktober har vi nästa möte med kommunerna i länet (vi träffas i kommunnätverket kring kommunala energi- och klimatstrategier ungefär 2 ggr per år), avslutade Håkan. GREEN, Gränslöst energiarbete i fjällen Håkan redogjorde för läget: Projektet GREEN har snart arbetat igenom sina första tre år. Det övergripande målet för projektet är att ta fram metoder/underlag, genomförbara och realistiska åtgärder för en effektivare energianvändning för att framförallt minska elanvändningen hos företag som är etablerade i fjällområdet Inre Skandinavien. Man har kommit en bit på väg mot målet. Intresset är mycket stort från fjällanläggningarna. Man söker nu medel för en förlängning av projektet GREEN etapp 2. Det finns tankar om ett vidare europeiskt samarbete och med fler regioner i Sverige och Norge. Några tankar från årets energiseminarium 25 maj, och idéer till nästa års energiseminarium, maj 2011 Håkan berättade att dokumentation från 2010 års energi- och klimatseminarium finns på och är väl värd ett besök. Läs dokumentationen den är innehållsrik och titta på bilderna. Det är en bra grund för att kläcka idéer hur vi går vidare med nästa års energiseminarium. Den 27 oktober har vi ett första möte med medarrangörerna då vi börjar mejsla fram vad vi vill se för innehåll på seminariet 2011! Kom gärna med dina idéer arbetet pågår under hela november. Vad tycker du är viktigt att ta upp på det seminariet Dalarnas stora samlingspunkt för energi- och klimatarbetet i länet. Vilket upplägg skulle du vilja se? Vilka talare? Vilka workshoppar? Maila dina idéer till hakan.sternberg@lansstyrelsen.se 7: Övriga frågor Kollektivtrafik till områden för friluftsliv. Friluftsfrämjandet Per Sillén tog upp frågan om bättre kollektivtrafik till fritidsområden i länet. Nämnde som exempel Romme Alpin i Borlänge. Hit kommer ett 50-tal bussar från andra delar av landet, men ingen lokaltrafiklinje från Borlänge. Och han fortsatte: Kollektivtrafikstandarden utvecklas baklänges! Olika myndigheter agerar inte ihop. Jernhusen har lagt ner många av väntsalarna i länet, liksom all effektförvaring. Det är fråga om systematiska försämringar, även olika administrativa hinder för kollektivtrafiken. Och han nämnde ett ex från Mora där ombyte buss tåg skulle gå mycket smidigare om bussarna stannade i MoraStrand, nu passerar man bara förbi där, och ombytet till tåg blir mycket sämre för passagerarna vid Mora station. (Läs mer i bilaga 1 här nedanför, som Per skickat efter mötet) 8: Nästa möte Torsdag den 25 november, heldag kl (kanske längre) inkl lunch och mingel. Ett längre referensgruppsmöte för att ge plats för en djupare diskussion kring olika frågor som kommer upp i arbetet med Energi- och klimatstrategin. 9: Mötet avslutas Minnesanteckningar förda av Håkan Sternberg o Olof Jönson Följ vad som händer inom EnergiIntelligent Dalarna på webben:

10 Bilaga 1: mail från Per Sillén: Turismen torde särskilt i norra Dalarna stå för en större andel av resandet än inom de flesta andra områden i Sverige. Om detta resande inte helt skall ske med bil, borde kollektivtrafiken göras attraktivare. Tyvärr tycks den vad avser anpassning till turisters behov kontinuerligt utvecklas bakåt. Några exempel; Så länge det gick nattåg från Götaland till Borlänge kunde man åka sent på kvällen från Göteborg eller Malmö, vara i Borlänge före kl 7 och i Mora vid åttatiden för vidare resa mot fjällvärlden. Idag tar omvägen via Stockholm fyra timmar längre tid. Turister har förhållandevis mycket bagage, möjligheterna att sända resgods med tåg har slopats. Dalarna är det enda gränslän som saknar kollektivtrafik över gränsen mor Norge. Vägverket och Idre-Fjäll studerade kvaliteten på hur det upplevdes för Stockholms-familjer att ta sig billöst till Idre. Utvärderingen gav bland annat att det var svårt med bagagehanteringen. Min senaste kollektivresa till Idre-Fjäll innebar att vid avgång från Mora gick det ej att stänga bussens lastrumsluckor på grund av för mycket bagage. Tio personer stod eller satt i mittgången. Bussföraren inväntade då nästa tidtabellslagda buss, som endast skulle gå till Älvdalen, och pratade över kortdistansresenärena till denna. Ändå fanns ståplatsresenärer ända till Åsen en timme från Mora. Vid återresan var bussen full dock ej överfull. Den körde då förbi den hållplatsficka vid Mora Strand där tåget stod inne och väntade. Istället fick de fyrtio resenärerna stiga av vid Mora station och i vinterkylan samsas om de åtta sittplatser i en korridor, som återstår av den forna väntsalen, eftersom resten av huset har hyrts ut till en butik. Efter en halvtimme kördes tåget fram så vi kunde kliva ombord. Liksom på övriga stationer i länet har förvaringsboxarna i väntsalen tagit bort. Hänvisning sker till turistbyrån på 15 minuters gångavstånd. Intressant är att det skall satsas 17 miljoner på att bygga ut resecentrum i Borlänge, som är det mest påkostade i länet, medan Moras tydligen tills vidare kommer att förbli i U-landsstandard. Ett mycket stort antal väntsalar har stängts. På de kvarvarande har kvällsöppettiderna reducerats, vilket innebär att man behöver klä sig mycket varmt, om man önskar åka kollektivt från kulturevenemang kvällstid. Det finns inom Dalarna ingen möjlighet att få köpa tågbiljetter av människor på söndagar, då turister ofta anträder sina hemresor. I fritidshus har ett fåtal tillgång till internet, som snart förefaller vara den enda möjligheten att komma åt biljetter som gäller för flera operatörer. Ett attraktivt turistmål som Romme Alpin kan endast nås måndag-fredag med några timmars uppehållstid på eftermiddagen med linjetrafik. Fjätervålen saknar helt linjetrafik, trots att anläggningen ligger vid en länshuvudväg. SJ avser att dra in uppehållet vid det hotelltäta Tällberg, för det tåg som lämnar Stockholm vid arbetstidens slut. Per Sillén PS. Mina uppgifter om att i Norra Dalarna utgör turistresor stor andel av trafiken, bygger på nummerskrivningsundersökningar från den tid bilarna hade länsbokstäver, och vägintervjuer då man frågat stannade bilister om resmål och ärende. Sådana undersökningar har ej gjorts de senaste 25 åren. Jag frågade Lena om ärendefördelningen i SCB:s resvaneundersökningar var möjlig att fördela på regionala nät. Hon hade försökt men bedömt det som otillförlitligt. Min bedömning är att med den befolkningsminskning och turismutbyggnad som skett i Norra Dalarna de senaste 25 åren, så borde turisttrafiken utgöra en större andel idag än då.

11 Bilaga 2: Synpunkter från Naturskyddsföreningen Falun: Hur ska Energiintelligent Dalarna gå vidare? Till EnergiIntelligent Dalarna som svar på två frågor, istället för deltagande på mötet 22/9. Svaren är förankrade i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Falubygden 1. Vad är på gång inom energi- och klimatområdet som andra i referensgruppen bör känna till? MedvetnaVal och klimatpiraterna som ska kapa koldioxid, samarbete mellan Falun och Borlänge. Naturskyddsföreningen i Falubygden gjorde en enkät till de lokala politiska partierna som fr a handlade om klimatfrågor. Under mandatperioden ska vi följa upp vad politikerna svarat (alla svarade och det var övervägande positiva svar). Enkäten med alla svar finns på vår webbplats: Omställning Falun utgör en del av det globala nätverket Transition Towns och det svenska Omställning Sverige. Målet är att skapa lokalsamhällen som är oberoende av fossila energikällor och som också i övrigt hushållar med jordens resurser. Diskussioner pågår med Studiefrämjandet, med en rad kulturinstitutioner i Falun. En utställning planeras också, liksom en bokcirkel. 2. Vad är viktiga områden att ta upp fortsättningsvis inom EnergiIntelligent Dalarna? Sex frågor ser vi som viktiga: 1. Förändring av trafiken mot minskade gods- och persontransporter, mot större andel kollektivtrafik och större andel spårbundet. (Se bl a svar på föreningens politikerenkät och VTIs resvaneundersökning för Falun.) Aktörer med inflytande på person- och godstrafikens område måste delta i diskussionerna. 2. Den tunga processindustrins stora energianvändning. Hur kan den minska och bygga på förnybara energikällor? Kan den i ökad utsträckning passa in i lokala energisystem? Kan representanter från den tunga processindustrin delta i våra möten, åtminstone vid passande tillfällen? (Naturskyddsföreningen har förra året haft ett offentligt möte med SSAB, KP och Grycksbo Papper och vi planerar att fortsätta de diskussionerna.) 3. Kommunerna kan bli bättre på att ge tydlig information till dem som söker bygglov för nybyggen, tillbyggnad och renovering att det är en god investering att göra husen mer energieffektiva. Det går också att ställa tuffare krav i planförutsättningar vid nybyggen. Det är svårt nog att energieffektivisera den bebyggelse vi redan har. Den nya borde fullt ut bestå av passivhus. De har lämnat experimenthusstadiet, inga konstigheter. Sverige ligger långt efter många grannländer. Vilken roll kan kommunernas byggnadsnämnder/byggnadskontor ha? Hinder? 4. Hur mycket energi behöver vi tillföra? Alla energikällor för ju med sig negativa effekter, även om de drivs av sol, vind och vatten. Utbyggnad av bl a vindkraft måste ske med viss sans och måtta, annars är det ytterligare natur som tar stryk och de energislagen får också dåligt rykte. Det blir stora motsättningar mellan energiföretag och lokalbefolkning/turister/naturvänner. Kan EID bidra till att ta fram underlag för lämplig lokalisering av förnybar energi för hela länet, fr a vindkraft? 5. Samhällsplaneringen måste ha som ett viktigt mål att på sikt bygga ett samhälle som inte utnyttjar så mycket energi energisnåla byggnader, minskade person- och godstransporter, mer lokal produktion, ta tillvara spillvärme, utnyttja restprodukter för biogasproduktion etc. Det behövs en helhetssyn och där bör EID vara ett bra instrument. 6. Teknik och politik räcker inte. För att minska energianvändningen handlar det om en kulturell omställning, att vi hittar bra sätt att leva på utan att använda mer än en bråkdel av den energi vi använder idag. Energioch klimatfrågan måste lyfta från stadiet med välmenande myndighetskampanjer i detaljfrågor. Se punkten om Omställning Falun ovan. Bernt Lindberg 8/