Handböcker 35 b. Folkräkningen 2000 Handbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handböcker 35 b. Folkräkningen 2000 Handbok"

Transkript

1 Handböcker 35 b Folkräkningen 2000 Handbok

2

3 Förord Folkräkningen 2000 ger åter material för en mångsidig bild av befolkningens sammansättning, sysselsättning, familjer, bostadshushåll och boende i Finland. Folkräkningen 2000 har genomförts nästan helt genom att sammanslå registeruppgifter. Denna handbok omfattar uppgifter om innehållet i folkräkningen, de centrala begreppen och de produkter som räkningen resulterat i. Dessutom ingår de klassificeringar som är svåra att hitta på annat håll. Handboken har sammanställts inom ramen för folkräkningsprojektet. Helsingfors i september 2001 Riitta Harala Pekka Myrskylä 3

4 Folkräkningen 2000 Projektgruppen Pekka Myrskylä Projektchef Riitta Koskinen Planering och koordinering Christian Starck tjänstledig t.o.m Folkräkningarnas longitudinella datafil Kaija Ruotsalainen Sysselsättning Juho Nurminen Sysselsättning Helena Korpi Insamling av yrkesuppgifter Marketta Oinonen Insamling av yrkesuppgifter Anna-Leena Wickstrand Insamling av yrkesuppgifter Jari Nieminen Byggnader, bostäder och fritidshus Pentti Sonninen Marknadsföring och statistikpaket Pihla Merimaa Aktuella utredningar Timo Herranen Adb Raija Kannusmäki Adb Markku Koivula Adb Ismo Jauhiainen Adb Harri Vuorenmaa Adb Kari Seppä Regionala indelningar Ulla-Maarit Saarinen Kartor Kai Skoglund Byggnader, bostäder och fritidshus Leena Kartovaara Befolkningen och familjer Elina Aspblad-Huohvanainen Boendeförhållanden Ledningsgruppen Riitta Harala (ordförande) Statistikcentralen Rolf Ahlfors Befolkningsregistercentralen Leena Meisalo Finlands Kommunförbund Risto Heinonen Statistikcentralen Jarmo Hyrkkö Statistikcentralen Hannele Orjala Statistikcentralen 4

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 5 Folkräkningen Informationsinnehåll... 8 Statistikföringsgrunder och jämförbarhet... 9 Befolkning och sysselsättning... 9 Bostadshushåll och familjer... 9 Boendeförhållanden... 9 Byggnader, bostäder och fritidshus Longitudinell folkräkningsfil Begrepp och definitioner Handböcker med klassificeringar Förteckning över uppgifter Sysselsättning Bostadshushåll Familjer Bostäder Byggnader Fritidshus Produkter och tjänster Folkräkningens tabeller Befolkning Boendeförhållanden Bostadshushåll Bostäder Byggnader Familjer Fritidshus Sysselsättning och näringsstruktur Förklaringar till tabellernas nummer Huvudgrupper i 1997 och 2001 års yrkesklassificeringar Socioekonomisk indelning (1989) Näringsgrensindelning 1995 på 2-siffrig nivå Livsfasindelning Klassificering av byggnadens användningssyfte Klassificering av utbildningsnivåer och områden

6 6

7 Folkräkningen 2000 Enligt folkräkningslagen (154/38) skall folkräkning jämte därtill ansluten bostads- och fastighetsräkning äga rum vart tionde år i Finland. Folkräkningar har förrättats i enlighet med denna lag åren 1950, 1960, 1970, 1980, 1990 och Därtill förrättades år 1975 och 1985 undersökningar som motsvarade folkräkningar på basis av särskilda lagar. Med stöd av separata lagar utfördes dessutom åren 1975 och 1985 undersökningar som motsvarar folkräkningar samt år 1995 en registerbaserad folkräkning som enbart grundade sig på statistiklagen (62/94). Sedan år 1970 har användningen av registerbaserade uppgifter blivit allt allmännare. År 1980 räknades inte längre befolkningen genom en blankettförfrågning, utan folkmängden definierades på basis av Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Befolkningsuppgifterna erhölls från Befolkningsregistercentralen. I 1985 års folkräkning samlade man endast in uppgifter om huvudsaklig verksamhet, yrkesställning, arbetsplats, yrke samt arbets- och arbetslöshetsmånader. Byggnads-, bostads- och boendeuppgifterna producerades helt med hjälp av befolkningsdatasystemet. Våren 1988 fattades beslutet att helt övergå till registerbaserad folkräkning års folkräkning var den första som i sin helhet genomfördes på basis av register. De viktigaste register och administrativa material som använts vid folkräkningen år 2000 är: Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem (personer, byggnader och lägenheter) Skatteförvaltningens register Pensionsskyddscentralens, Statskontorets och kommunernas pensionsinrättnings material över arbetsförhållanden Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens register över pensionstagare Arbetsministeriets register över arbetssökande Statistikcentralens examensregister Statistikcentralens register över studerande Huvudstabens register över beväringar Folkräkningsprojektet och dess ledningsgrupp har det övergripande ansvaret för folkräkningen. Planeringen av en registerbaserad lösning för insamlingen av sysselsättningsuppgifter inleddes redan år Sysselsättningsuppgifterna för år 1987 var de första som producerades med hjälp av detta system. Den registerbaserade räkningen testades genom att de registerbaserade uppgifterna jämfördes med uppgifterna från den blankettbaserade folkräkningarna 1980 och Dessutom har uppgifterna jämförts med uppgifterna från arbetskraftsundersökningarna årligen. Jämförelserna ger vid handen att registeruppgifterna motsvarar blankettuppgifterna tillräckligt väl. 7

8 Informationsinnehåll Folkräkningens informationsinnehåll bestäms i första hand av tidigare folkräkningar, existerande informationsbehov, EU:s och FN:s rekommendationer. Informationsbehovet har utretts i samarbete med de viktigaste användargrupperna. Vid folkräkningen produceras statistiska uppgifter om följande enheter: personer familjer bostadshushåll bostäder byggnader fritidshus. Enheterna kopplas till varandra med hjälp av personbeteckning och hemortsbeteckning. Vid sammanställningen av uppgifterna om personernas arbetsplatser med uppgifter om företagens arbetsställen och de byggnader där dessa är belägna använder man även affärssignum och adressuppgifter. Samtliga statistikenheter och uppgifter som beskriver dessa kan slås samman till ett koordinatsystem som kan hänföras till ett geografiskt område. Koordinatsystemet gör det möjligt att framställa statistik över delområden, tätorter och kartrutor. Koordinatsystemet gör det också möjligt att beräkna avståndet mellan olika enheter. $GPLQLVWUDWLYDUHJLVWHUPDWHULDO %HIRONQLQJVUHJLVWHUFHQWUDOHQV EHIRONQLQJVGDWDV\VWHP 5HJLVWHU I UDUEHWV 6NDWWH I UKnOODQGHQ UHJLVWHU 5HJLVWHU YHUDUEHWV3HQVLRQV V NDQGH UHJLVWHU gyuljd UHJLVWHU 3HUVRQHU %\JJQDGHU RFKOlJHQ KHWHU 6WDWLVWLNFHQWUDOHQ ) UHWDJV RFKDUEHWV VWlOOHUHJLVWUHW %HIRONQLQJV XSSJLIWHU 5HJLVWHU YHUVWX GHUDQGH ([DPHQV UHJLVWUHW 6\VVHO VlWWQLQJ Figur 1. Källmaterial för folkräkningen )DPLOMHU %RVWDGV KXVKnOO )RONUlNQLQJHQ %RVWlGHU %\JJQDGHU )ULWLGV KXV I förteckningen över innehållet i handboken ges en närmare presentation av de uppgifter som insamlats om olika företeelser. Folkräkningstidpunkten är. Personpopulationen, dvs. de i landet fast bosatta personerna, familjerna och bostadshushållen samt byggnads- och bostadsbeståndet gäller denna tidpunkt. Man har strävat efter att samla in uppgifterna om sysselsättning under folkräkningsveckan 25. 8

9 Statistikföringsgrunder och jämförbarhet I fråga om många uppgifter avviker insamlingsmetoden och klassificeringarna från varandra i olika folkräkningar. Jämförbarheten mellan 2000 års folkräkning och folkräkningen åren 1990 och 1995 är emellertid mycket god. Nästan alla räkningsuppgifter för år 2000 är, liksom för de två föregående åren, baserade på register och administrativa material. Befolkning och sysselsättning Populationen för den statistik som gäller befolkningens sammansättning, sysselsättning och ekonomiska verksamhet utgörs av den i landet fast bosatta befolkningen. Till den hör samtliga personer, som enligt Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem har laglig hemvist i Finland. Den statistik som beskriver befolkningens ekonomiska verksamhet innehåller uppgifter om hela befolkningen och arbetskraften efter näringsgren, utbildning, inkomster, yrke, yrkesställning o. dyl. Dessutom produceras uppgifter rörande arbetsplatser samt pendling. I registerbaserad folkräkning får en persons subjektiva uppfattning om den egna verksamheten inte samma tyngd som vid blanketträkning. En person som arbetar vid sidan av studier kan vid blanketträkning klassificeras som studerande, men i registerräkning som sysselsatt. En arbetslös som utan att anmäla sig som arbetslös arbetssökande söker arbete utanför det officiella arbetsförmedlingssystemet definieras inte i registerräkning som arbetslös. Svart arbete faller också utanför registerbaserad folkräkning. Man kan å andra sidan anta att arbete som utförs utan beskattningsmyndigheternas vetskap för det mesta inte heller uppges vid blanketträkning. I 2000 års folkräkning används den nya näringsgrensindelningen från 1995 (NI95), som varit i bruk sedan 1993 i den årliga sysselsättningsstatistiken. Näringsgrensindelningen 1995 följer huvudsakligen EU:s näringsgrensindelnings (NACE Rev. 1) uppbyggnad och kodsystem ända till fyrsiffrig nivå. I folkräkningen 2000 används yrkesklassificeringen för år 2001, som är den reviderade versionen av klassificeringen för år Täckande yrkesuppgifter har erhållits bara för personer som tillhör den sysselsatta arbetskraften. För en del arbetslösa har man fått yrkesuppgifter ur arbetsministeriets register. Yrkesuppgifter I folkräkningen år 2000 baserar på register, administrativa material och yrkesfrågan till företag. Yrkesbeteckningar har erhållits för statsanställda ur statens register över anställningsförhållanden, för kommunalanställda ur kommunernas personalregister och för anställda inom den privata sektorn ur arbetsgivarorganisationernas register, lönestatistiken samt ur yrkesfrågan till företag. Bostadshushåll och familjer Populationen är den befolkning som enligt Befolkningsregistercentralen var fast bosatt i Finland. Dataprogrammet delar in befolkningen i bostadshushåll på basis av koderna för stadigvarande bostadsort. Utgående från bostadshushållen fastställer programmet därefter familjerna. Bostadshushåll bildas bara av personer som är fast bosatta i bostäder och familjetypen definieras bara för dessa. Bara familjer, vars bostäder motsvarar definitionen på bostad förs till bostadshushållsfilen. Detta innebär att antalet familjer i bostadshushållsfilen är mindre än antalet familjer i familjefilen. Personer som stadigvarande bor på anstalter ingår inte i bostadshushåll eller familjer. Boendeförhållanden Personpopulationen för statistiken över boendeförhållanden bildas av de personer som är fast bosatta i egentliga bostäder, dvs. den s.k. bostadsbefolkningen. Personer som bor på anstalter och internat hör inte till bostadsbefolkningen. I statistiken över boendeförhållanden är antalet bostadshushåll större än antalet stadigvarande bebodda bostäder i bostadsbeståndet. Skillnaden beror på att alla bostadshushåll inte, på grund av att hemortskoden saknas eller på grund av felaktiga uppgifter, kunnat kombineras med den korrekta bostaden (s.k. parlösa bostadshushåll). Statistiken över boendeförhållanden omfattar också dessa bostadslösa bostadshushåll och därför är bostadsbefolkningen i statistiken över boendeförhållanden större än bostadsbefolkningen i statistiken över bostadsbeståndet. Då man jämför uppgifterna i statistiken över boendeförhållanden med uppgifterna om bostadsbeståndet bör man beakta att bostadsbeståndet inbegriper också tomma och tillfälligt bebodda bostäder, som inte ingår i statistiken över boendeförhållanden. 9

10 Byggnader, bostäder och fritidshus Statistiken över byggnads- och bostadsbestånd produceras på basis av byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Dessa uppgifter upprätthålls med hjälp av byggprojektanmälan och periodiska kontroller. Uppgifterna om bostadsbefolkningen baserar sig på uppgifter ur befolkningsdatasystemet. Statistiken över byggnads- och bostadsbeståndet motsvarar varandra genom att varje bostad i bostadsbeståndet motsvaras av en byggnad i byggnadsbeståndet. De bebodda bostäderna (både stadigvarande och tillfälligt bebodda) har erhållits genom att man sammanslagit de bostadshushåll som bildats på basis av uppgifter om personer, med byggnader och lägenheter med hjälp av den s.k. hemortsbeteckningen. Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i statistiken över byggnads- och bostadsbeståndet sammanfaller inte helt med byggnads- och lägenhetsuppgifterna i det befolkningsdatasystemet. Detta beror på att man i statistiken har försökt korrigera de fel som påträffats i registret. Dessutom kan inte alla uppgifter som samlas i systemet användas för statistikproduktion. Det finns till exempel ingen statistik över byggnaders volymer. När man jämför byggnads- och lägenhetsuppgifter från olika tidpunkter, bör man ta i betraktande, att förändringarna delvis beror på justeringar av systemet. Hela byggnadsbeståndet har föryngrats på grund av korrigeringar i byggnadsår. Detta beror på att uppgifterna har korrigerats och på att allt fler byggnader genomgår grundliga reparationer. Jämförbarheten av uppgifterna om byggnads- och bostadsbeståndet med uppgifterna om byggnads- och bostadsproduktionen försvåras bl.a. av att inte all nybyggnadsproduktion registreras i statistiken över byggnadsbeståndet. Den första publicerade statistiken över fritidshus, som är registerbaserad och kompletterad med beskattningsuppgifter, är från år De tidigare uppgifterna om fritidshus härstammar från 1980 års folkräkning, där uppgifterna samlades in med hjälp av blanketter. I 1980 års folkräkning insamlades också sådana uppgifter, som inte finns att tillgå för 1980-talets nyproduktion, till exempel uppgifterna om huruvida fritidshuset ägs av flera personer gemensamt och om det är vinterbonat. Avvikande från tidigare folkräkningar produceras det inte uppgifter om verksamhetslokaler i folkräkningen Uppgifter om verksamhetslokaler har publicerats vid folkräkningarna för åren 1980, 1990 och Longitudinell folkräkningsfil Det har länge varit besvärligt att jämföra folkräkningsuppgifter från olika år. Uppgifterna har ingått i olika publikationer, klassificeringarna har avvikit från varandra osv. Mot slutet av 1980-talet beslöt man vid Statistikcentralen att sammanställa de centrala räkningsuppgifterna i en enda fil. Klassificeringarna och slutledningsreglerna förenhetligades också. På detta sätt uppstod den s.k. longitudinella folkräkningsfilen, som senare har kompletterats med nya personer samt med uppgifterna för åren 1990 och Filen innehåller uppgifter från samtliga områden i folkräkningen. Koderna för bostadshushåll och familjer gör det dessutom möjligt att undersöka personsammansättningen och förändringar i bostadshushållen. Den longitudinella folkräkningsfilen är ett unikt datamaterial som kan användas som grund för både tidsserier och nyckeltal som beskriver befolkningens rörlighet. Uppgifterna i 2000 års folkräkning införs efter hand som de färdigställs. Under år 1996 fogades också ett urval på personer ur 1950 års folkräkningsmaterial till filen. Statistiken omfattar alla bostäder och byggnader som var bebodda den sista dagen år 2000, även om de inte enligt registret varit färdigställda. Det är också möjligt att en byggnad som inte hör till byggnadsbeståndet tas i bruk som bostad och i så fall har bostaden i fråga inte ingått i föregående års bostadsbestånd. Dylika byggnader kan vara t.ex. sådana som länge stått tomma och fritidshus. 10

11 Begrepp och definitioner Anstaltsbefolkning Arbetsgivarsektor Arbetskraft Arbetslösa (arbetslös arbetskraft) Arbetslöshetsmånader Arbetsmånader Arbetsplats Arbetsplatssufficiens Arbetsställe Barnantal Barnfamilj Befolkning Befolkning i arbetsför ålder Beväringar, civiltjänstepliktiga Boendenivå Boendetäthet Bostad Bostadens användningssyfte Bostadsbefolkning Bostadshushåll Bostadshushållets sammansättning Bostadsort Bostädernas medelstorlek Bruksinkomster Bränsle Värmekälla Byggnad Byggnadens användningssyfte Byggnads- eller ombyggnadsår Byggnadsmaterial Civilstånd Delområde Disponibla inkomster Ekonomisk region Familj Familjetyp Folkräkningens referenstidpunkt Fritidsbostadshus Fritidshus Fritidshus Företagare Yrkesställning Försörjningskvot (ekonomisk) Förvärvsinkomster Statsskattepliktiga inkomster Genomsnittliga inkomster Statsskattepliktiga inkomster Hustyp Huvudsaklig verksamhet Inkomster Statsskattepliktiga inkomster Inkomsttyp Statsskattepliktiga inkomster Inom området arbetande Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft Inskrivna i läroanstalter Studerande Internat Juridisk form anstalter Arbetsgivarsektor Kommun Konsumtionsenhet Kök Kökstyp Rum, Kök Kön Landskap Livsfas Län Löntagare Yrkesställning Medianinkomster Statsskattepliktiga inkomster Nationalitet Nettoinkomster Statsskattepliktiga inkomster Nettopendling Pendling NUTS-områdesindelning Landskap Näringsgren Nätanslutningar Ombildad familj Område Pendling Pensionärer Postnummerområde Referensperson Relativt arbetskraftstal Relativt arbetslöshetstal Relativt sysselsättningstal Rum och rumsantal Räkningsvecka Samboende Familj Samiskspråkig befolkning Språk Socioekonomisk ställning Språk Statistisk kommungruppering Statsskattepliktiga inkomster Studerande (huvudsaklig verksamhet) Ställning i familjen Svenskspråkig befolkning Språk Sysselsatt arbetskraft Trångboddhet Tätort Tätortsgrad Ungt bostadshushåll Bostadshushållets sammansättning Upplåtelseform Uppvärmningssätt Utbildning Utlänningar Utlänningsbostadshushåll Utrustning Utrustningsnivå Boendenivå Våningsantal Våningsyta Värmekälla Yrke Yrkesställning Yta Ålder Åldringsbostadshushåll Ägartyp Övriga utanför arbetskraften Huvudsaklig verksamhet 11

12 Arbetsgivarsektor Klassificeringen av arbetsgivarsektor beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagsform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande: Den offentliga sektorn staten kommun Aktiebolag med statlig majoritet Den privata sektorn Annan eller okänd Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form, som erhållits ur Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen Den institutionella sektorindelningen. Arbetskraft Till arbetskraften hör alla åringar som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Frågan om en person skall räknas till arbetskraften har avgjorts på basis av uppgifter ur olika register. Se arbetslösa, huvudsaklig verksamhet, sysselsatt arbetskraft. Arbetslösa (arbetslös arbetskraft) Som arbetslös arbetskraft räknas de åringar som var arbetslösa den sista arbetsdagen under året. Uppgiften om arbetslöshet har hämtats ur Arbetsministeriets register över arbetssökande. Se huvudsaklig verksamhet. Arbetslöshetsmånader Med arbetslöshetsmånader avses en persons sammanlagda antal arbetsmånader under perioden Uppgifterna baserar sig på Arbetsministeriets register över arbetssökande. Arbetsmånader Uppgifterna om arbetsmånader baserar sig på olika register. Arbetsplats Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser på området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Om arbetet t.ex. under moderskapsledighet sköts av en vikarie kan detta i statistiken ge upphov till två arbetsplatser. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. I folkräkningen 2000 har det inte gjorts någon skillnad mellan arbete som utförs på fast arbetsplats och arbete av rörlig natur, utan man har strävat efter att placera varje person vid något arbetsställe oberoende av arbetets karaktär. Om det saknas närmare uppgifter om var arbetsplatsen är belägen har personen i fråga placerats efter hemort. För majoriteten av alla företagare är arbetsplatsen belägen på företagarens hemort. Antalet arbetsplatser kan förvanskas av att vissa uppgifter är bristfälliga. En person som arbetar på ett företag med flera arbetsställen kan t.ex. i avsaknad av närmare uppgifter ha blivit placerad på sin hemort, eller alla personer kan ha placerats på företagets huvudsakliga arbetsställe. Se inom området arbetande. Arbetsplatssufficiens Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 procent är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta sysselsatta personer. Om arbetsplatssufficiensen är mindre än 100 procent är förhållandet det omvända. Se inom området bosatt sysselsatt arbetskraft, inom området arbetande. Arbetsställe Ett arbetsställe är en produktionsenhet som ägs av ett företag eller en enhet av företagstyp. Enheten finns på ett enda ställe och producerar varor eller tjänster av främst ett slag. Med arbetsmånader avses en persons sammanlagda antal arbetsmånader under perioden Uppgifterna om arbetsmånader baserar 12

13 Barnantal Barnantalet är antalet personer som bor hemma och som har ställningen barn inom familjen. En person i barnställning kan till sitt civilstånd vara annat än ogift. Med antalet barn i barnfamilj avses antalet hemmaboende barn som inte fyllt 18 år. Se familj. Barnfamilj En barnfamilj är en familj med minst ett hemmaboende barn som inte fyllt 18 år. Se familj. Befolkning Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t.ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt befolkningsdatasystemet hade sin lagenliga hemvist i Finland hör till den i landet bosatta befolkningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands. En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd. Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor. Befolkning i arbetsför ålder Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla åringar. Beväringar, civiltjänstepliktiga Uppgifterna om beväringstjänst och civiltjänstgöring grundar sig på uppgifter ur huvudstabens beväringsregister respektive uppgifter från Arbetsministeriet. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar. Se huvudsaklig verksamhet. Boendenivå Vid klassificeringen av boendenivån indelas bostadshushållen först enligt boenderymlighet i tre klasser på basis av antalet personer i bostadshushållet och antalet rum i bostaden. Klassificeringsgrunderna presenteras i figur 2. Bostads- Rumsantal exkl. kök hushållets Per- 1 o o o o o o o R son- 2 x o o o o o o y an- 3 x x o o o o o m tal 4 x x x o o o o l 5 x x x x o o o i 6 x x x x x g 7+ x x x x x x Trång Normal x = trång bostad, o = rymlig bostad Figur 2. Klassificering av boenderymlighet Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet. Varje boendetäthetsklass indelas ytterligare enligt bostadens utrustningsnivå på följande sätt: välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme) ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC. Se boendetäthet, bostad, utrustning. Boendetäthet Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta. Se bostad, yta, rumsantal. 13

14 Bostad Med bostad avses en helhet som är avsedd för åretruntboende, som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet. Bostadens användningssyfte Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk. En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person. En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande. En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt det befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt. Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i det befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall. Se bostadsort, bostad, upplåtelseform. Bostadsbefolkning Till bostadsbefolkningen hör alla personer som enligt det befolkningsdatasystemet vid utgången av året var stadigvarande bosatta i egentliga bostäder. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, räknas inte till bostadsbefolkningen. Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat. Se befolkning, bostad, bostadshushåll, internat. Bostadshushåll Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden. Se bostad, bostadsbefolkning, internat, åldringsbostadshushåll, referensperson. Bostadshushållets sammansättning Bostadshushållen indelas enligt personsammansättningen i två klasser enligt följande: Familjebostadshushåll omfattar endast 1 familj 1 familj och andra personer minst 2 familjer minst 2 familjer och eventuella andra personer Övriga bostadshushåll omfattar 1 person 2 personer, bägge av samma kön 2 personer, man och kvinna minst 3 personer, alla av samma kön minst 3 personer, män och kvinnor Bostadshushållen kan ytterligare indelas t.ex. i följande typer: Bostadshushåll med barn är bostadshushåll med minst ett barn som inte fyllt 18 år. 14

15 Unga bostadshushåll är bostadshushåll där referenspersonen inte fyllt 30 år. Manliga bostadshushåll är bostadshushåll där alla personer är män. Kvinnliga bostadshushåll är bostadshushåll där alla personer är kvinnor. Utlänningsbostadshushåll är bostadshushåll där minst en hushållsmedlem är utlänning. Åldringsbostadshushåll är bostadshushåll där minst en person har fyllt 65 år. Över 65-åringars bostadshushåll är bostadshushåll där alla personer har fyllt 65 år. Se bostadshushåll, familj, referensperson. Bostadsort Med bostadsort avses orten där den bostad i vilken en person varit skriven den sista dagen under året är belägen. Lagen om hemkommun, som varit i kraft sedan år 1994, ger en person större frihet att välja var han eller hon är inskriven. Studerande kan t.ex. om de så vill var skrivna på studieorten. En person kan förutom sitt stadigvarande hemvist ha en tillfällig boning i en bostad, där han enligt egen uppgift bor tillfälligt minst tre månader. Enligt den nya lagen om hemkommun behöver man emellertid inte längre anmäla om tillfälligt boende. Även bostadslösa räknas till en kommuns bofasta befolkning. Uppgifterna om bostadsort har erhållits ur befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Se befolkning. Bostädernas medelstorlek Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder. Bruksinkomster Med familjens bruksinkomster avses det penningbelopp som erhålls genom att från statsskattepliktiga inkomster subtrahera de betalda skatterna och tillägga i dessa familjens nettoinkomster de viktigaste skattefria socialskyddsförmånerna som fås ur register. Eventuella underhåll som familjer får och som betalas av förälder som bor på annat håll, har uppskattas vara av den storlek som samhället betalar om föräldern inte betalar. Byggnad Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader). Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader. Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.dyl. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.dyl. anses inte heller utgöra byggnader. Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte fritidshus byggnader för vätskeupplag byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk försvarsmaktens byggnader skyddsrum utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler. Uppgifterna om byggnader har erhållits ur befolkningsdatasystemet. Se fritidshus. Byggnadens användningssyfte Byggnadens användningssyfte bestäms i enlighet med det ändamål för vilket största delen av byggnadens våningsyta används. Huvudgrupperna i byggnadsklassificeringen är: bostadsbyggnader affärsbyggnader kontorsbyggnader trafikbyggnader vårdbyggnader byggnader för samlingslokaler undervisningsbyggnader 15

16 industribyggnader lagerbyggnader byggnader för brand- och räddningsväsendet övriga byggnader Byggnadsklassificeringen presenteras i bilagan och i Statistikcentralens handbok Byggnadsklassificering Alla klasser i byggnadsklassificeringen har inte tagits med i byggnadsbeståndet. Se byggnad. Byggnads- eller ombyggnadsår Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Till skillnad från föregående folkräkning har ändringsarbeten och tillbyggen inte beaktats. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår. Byggnadsmaterial Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktioner i huvudsak är gjorda av. Byggnadsmaterialet klassificeras enligt följande: sten betong, lättbetong tegel stål trä annat, okänt Civilstånd Med civilstånd avses en persons ställning i enlighet med äktenskapslagen (234/29). Klassificeringen är följande: ogift gift frånskild änka, änkling Uppgifterna om civilstånd har tagits ur befolkningsdatasystemet. Observera att samboende inte är ett civilstånd. Det finns representanter för alla civilstånd bland dem som är samboende, också personer som fortfarande officiellt är gifta. De nya bestämmelserna om äktenskapsskillnad inbegriper inte längre begreppet hemskillnad. Gifta par som före på basis av de gamla bestämmelserna om äktenskapsskillnad tilldömts och fortfarande lever i hemskillnad har i statistiken betraktats som gifta. Se familj. Delområde En kommuns delområdesindelning baserar sig på de funktionella regionala helheter som kommunen själv har definierat. Statistikcentralen sköter digiteringen av delområdesgränserna och upprätthåller filerna. Kommunerna har haft möjlighet att justera sina delområden en gång i året. Delområdesindelningen i folkräkningen följer situationen Delområdesindelningen omfattar tre hierarkiska nivåer: storområdena indelas i statistikområden, som ytterligare indelas i småområden. Kommunernas delområden har numrerats enligt de tre hierarkiska nivåerna: 1 = storområde 101 = statistikområde = småområde Den sexsiffriga delområdeskoden är bunden vi kommunkoden. I sin helhet består delområdeskoden således av nio tecken. Framtagning av uppgifter på delområdesnivå förutsätter att man känner till byggnadernas koordinater. T.ex. vid produktion av arbetsplatsuppgifter för delområdena får en person sin delområdeskod på basis av koordinaterna för sin arbetsplats. I slutet av folkräkningens delområdestabeller ges uppgifter om klassen Övrigt område som gäller de fall där koordinaterna saknas eller är felaktiga. Delområdesindelningen täcker praktiskt taget hela landet. Det fanns delområden Bara 26 kommuner saknar delområdesindelning. Dessa är huvudsakligen små skärgårdskommuner. Kommuner som saknar delområdesindelning: Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hailuoto-Karlö Halsua Hammarland Jomala Kaskinen-Kaskö Kodisjoki Kumlinge 16

17 Kökar Lemland Lestijärvi Lohtaja-Lochteå Lumparland Oravainen-Oravais Saltvik Sottunga Sund Suodenniemi Ullava Velkua Vårdö Värtsilä Ekonomisk region Indelningen i ekonomiska regioner togs i bruk år 1994 som grundläggande indelning i. I NUTSområdesindelningen (Nomenclature of territorial units for statistics) motsvarar indelningen i ekonomiska regioner NUTS4-nivån. Indelningen i ekonomiska regioner är kommunbaserad. Som kriterium för bildandet av ekonomiska regioner används bl.a. samarbete mellan kommuner och sysselsättning. Indelningen i ekonomiska regioner fastställs av inrikesministeriet, men de ekonomiska regioner bestämmer själva om sina namn. I folkräkningen 2000 är indelningen i ekonomiska regioner enligt situationen Den nya indelning som trädde i kraft vid årsskiftet 2000/2001 innebar stora ändringar i indelning i ekonomiska regioner. Då minskade antalet ekonomiska regioner från 85 till 82. En förteckning över de ekonomiska regionerna jämte ändringar ingår i Statistikcentralens publikation Kommuner och kommunbaserade indelningar Se landskap. Familj En familj utgörs av gifta eller samboende par som bor tillsammans och av deras barn, av endera föräldern tillsammans med sina barn, samt av gifta och samboende par utan barn. Personer utanför kärnfamiljen som bor i bostadshushållet hör inte till familjebefolkningen, även om de är släktingar. Om de utgör en egen familj hör de däremot till familjebefolkningen. Syskon eller kusiner som bor tillsammans är inte en familj, och hör inte till familjebefolkningen. En person som bor ensam eller tillsammans med en person av samma kön hör inte till familjebefolkningen. Familjer som bor på internat hör till familjebefolkningen. Däremot bildar personer som bor på anstalt inte familjer i statistiken. Som barn betraktas i familjestatistiken personer som bor tillsammans med sina föräldrar: biologiska barn adoptivbarn samt makens/makans biologiska barn och adoptivbarn Fosterbarn och barn som enbart omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen. Definitionen av barn har sedan folkräkningen 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Numera hör han/hon till familjen. En familj kan omfatta högst två på varandra följande generationer. Om bostadshushållet omfattar flera generationer bildas familjen utgående från den yngsta generationen. Detta innebär att t.ex. en svärmor eller svärfar som bor tillsammans med sitt barns familj faller utanför familjen om inte också maken/makan bor i samma bostad. I sådana fall bildar det äldre paret en egen familj. Samboende par bildas av personer av olika kön som stadigvarande bor i samma bostad, som fyllt 18 år och som inte har någon make/maka och om deras åldersskillnad är mindre än 16 år, och de inte är syskon. Barnfamiljer är familjer med minst ett barn under 18 år. Familjetyp Familjerna indelas i följande typer: gift par utan barn sambor utan barn gift par med barn sambor med barn mor och barn far och barn 17

18 Gift eller samboende par utan barn avser ett par som aldrig har haft barn eller vars barn inte längre bor med föräldrarna. Folkräkningens referenstidpunkt Folkräkningens referenstidpunkt är. Uppgifter om sysselsättning har i folkräkningen i mån av möjlighet riktats på tidperioden 25. Arbetslösheten har dock definierats enligt den sista arbetsdagen under året och uppgiften om studier gäller situationen i september. Fritidshus Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Semesterstugor som betjänar affärslivet, byggnader i semesterbyar och koloniträdgårdsstugor förs inte till fritidshus. Till fritidshusen räknas alla de byggnader vars användningssyfte den sista dagen under året var bostadsbyggnad för fritidsbruk eller som vid nämnda tidpunkt användes för semesterboende. Fritidshusen hör inte till byggnadsbeståndet. Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta. Uppgifterna om fritidshus har erhållits ur byggnads- och lägenhetsfilen i befolkningsdatasystemet. Försörjningskvot (ekonomisk) Befolkningsstrukturen mäts med den s.k. ekonomiska försörjningskvoten, där man räknar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt. Hustyp Bostäder klassificeras enligt hustyp på följande sätt: Fristående småhus. Till denna grupp räknas bostadshus med 1 2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader. Rad- och kedjehus. Till denna grupp hör bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus. Flervåningsbostadshus. Till denna grupp hör hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna. Annan byggnad. Gruppen omfattar också byggnader av okänd hustyp. Huvudsaklig verksamhet Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under den sista veckan år Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande: Arbetskraft sysselsatta arbetslösa Utanför arbetskraften 0 14-åringar studerande, skolelever pensionärer beväringar, civiltjänstepliktiga övriga utanför arbetskraften Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta. Gruppen övriga utanför arbetskraften består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0 14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer. Som sysselsatta definieras löntagare och företagare. Som löntagare definieras åriga personer med anställningsförhållande som enligt något register över anställningsförhållande inom pensionsförsäkringssystemet var i kraft under årets sista vecka. En förutsättning är att personen i fråga inte enligt Arbetsministeriets register över arbetssökande var arbetslös arbetssökande den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväring eller civiltjänstepliktig den sista veckan under året. Ytterligare en förutsättning är att om en person som samtidigt med sitt anställningsförhållanden har en företagarpensionsförsäkring så skall löneinkomsterna i beskattningen vara större än företagarinkomsterna. Om en årig person inte är företagare, arbetslös, studerande, pensionär, civiltjäns- 18

19 tepliktig eller beväring och om hans/hennes löneinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen (inkomstgränsen definieras i samband med fastställandet av huvudsaklig verksamhet enligt uppgifterna om löntagare i arbetskraftsundersökningen), definieras han/hon som löntagare, även om han/hon inte enligt uppgifterna har något ikraftvarande anställningsförhållande. Som företagare definieras åriga personer vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Som företagare definieras dessutom personer, vars företagarinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen, förutsatt att de inte är pensionerade under undersökningsveckan. Inkomstgränsen fastställs årligen i samband med fastställandet av huvudsaklig verksamhet enligt uppgifterna om företagare i arbetskraftsundersökningen. Som arbetslösa definieras åriga personer som enligt Arbetsministeriets register över arbetssökande är arbetslösa arbetssökande den sista arbetsdagen under året. Som studerande eller skolelever definieras åriga personer som inte är beväringar, civiltjänstepliktiga, sysselsatta eller arbetslösa och som enligt Statistikcentralens register över studerande varit studerande under höstterminen eller som enligt Folkpensionsanstaltens studiestödsregister fått studiestöd under höstterminen eller som enligt Arbetsministeriets register över arbetssökande fått arbetskraftsutbildning under undersökningsveckan. Som skolelever definieras dessutom 15-åringar, som inte förvärvsarbetar eller är arbetslösa under årets sista vecka. I vissa fall kan man som studerande räkna alla som studerar i alla läroanstalter efter grundskolenivå. Uppgiften om studier har samlats in enligt situationen i september. Deras huvudsakliga verksamhet kan under årets sista vecka också vara sysselsatt, arbetslös eller beväring. Som pensionärer definieras personer som inte är sysselsatta, arbetslösa, beväringar, civiltjänstepliktiga eller studerande och som enligt Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen är pensionerade eller minst 75 år gamla. Som pensionärer definieras dessutom personer, vilkas pensionsinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen, förutsatt att det inte är frågan om änkepension eller deltidspension. Som beväringar definieras personer som enligt huvudstaben varit i beväringstjänst under årets sista vecka. Som civiltjänstepliktiga definieras personer som enligt Arbetsministeriets uppgifter varit i civiltjänst under årets sista vecka. Som övriga utanför arbetskraften definieras åringar som inte är sysselsatta, arbetslösa, studerande, pensionärer eller beväringar (eller civiltjänstepliktiga). Personer som utför hushållsarbete har inte kunnat särskiljas till en egen grupp, utan de ingår i denna grupp. Se arbetskraft, arbetslösa, beväringar, pensionärer, studerande, sysselsatt arbetskraft, yrkesställning. Inom området arbetande Med inom området arbetande avses alla som arbetar inom området, oberoende av var de bor. De inom området arbetande personerna utgör den s.k. sysselsatta dagbefolkningen, och deras antal kan användas som ett mått på antalet arbetsplatser inom området. Se arbetsplats. Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Se sysselsatt arbetskraft. Internat Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter. Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. 19

20 gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader. En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper: rumsantalet (inkl. kök) större än ett, åtminstone kök eller kokvrå, WC och dusch, badkar eller bastu i lägenheten. Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet. Se bostad, bostadshushåll, bostadsbefolkning. Kommun I folkräkningen 2000 används kommunindelningen enligt situationen Då fanns det 448 kommuner i Finland. En kommun är en sammanslutning som består av ett visst område och de invånare som bor inom detta område. Till sina gränser är en kommun ett fastställt område på så sätt att varje kommuns verksamhet är inriktad på dess område, personer som bor och vistas där och verksamheten inom området. Den nya kommunallagen som trädde i kraft år 1995 känner till som officiell kommunform bara kommun, men kommunen kan använda benämningen stad, om den själv anser sig uppfylla de krav som ställs för ett urbant samhälle. Kommunindelningen är en administrativ grundindelning. I statistik ersätter kommungrupperingen indelningen i städer och övriga kommuner. Förteckningar över kommuner, kommuner i statistisk kommungruppering och ändringar i kommuner samt över städer som baserar sig på indelningen av kommunform ingår i Statistikcentralens publikation Kommuner och kommunbaserade indelningar Se statistisk kommungruppering. Konsumtionsenhet Storleken på konsumtionsenheten, som bildats av ett bostadshushåll, har i Finland och i internationella undersökningar definierats med hjälp av allmänna viktkoefficienter. Antalet konsumtionsenheter i ett bostadshushåll är summan av värdet på viktkoefficienterna hos medlemmarna i bostadshushållet. Värdet som konsumtionsenhet för varje medlem i bostadshushållet enligt följande: den fösta vuxna (minst 18 år) = 1,0 varje följande person som fyllt 18 år = 0,7 varje person under 18 år = 0,5 Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5. Kök Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme. Se rum och rumsantal. Kön Uppgiften om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet. Landskap I folkräkningen 2000 används landskapsindelningen enligt situationen Då fanns det 19 landskap i Finland och Åland. Sedan september 1997 är områdena för landskap och de landskapsförbund som representerar dessa desamma. Landskapsförbunden har hand om bevakningen av intressen för kommunerna inom deras områden och ansvarar för den regionala utvecklingen av verksamhetsområdet. Enligt statsrådets principbeslut ( ) togs landskapsindelningen som grund för statliga regionförvaltningsmyndigheters regionindelning. Också inom statistikföringen används indelningen efter landskap allt oftare än indelningen efter län. Landskapen bildar NUTS 3-nivån i Finlands indelning i NUTS-områden. NUTS (Nomenclature of territorial units for statistics) är Europeiska unionens system för statistisk områdesindelning. Klassificeringen tillämpas i statistik som är gemensam för EU. Landskapen: Nyland Östra Nyland Egentliga Finland Satakunta 20

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Bostäder och boendeförhållanden 2010 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Bostäder och boendeförhållanden 2007 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 28:1 23.12.28 Bostäder och boendeförhållanden 27 Det fanns 14 231 bostäder på Åland den 31.12.27. Av dessa var 12 416 stadigvarande bebodda, medan 1 815

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Bostäder och boendeförhållanden 2008 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2014

Byggnader och fritidshus 2014 Boende 2015 Byggnader och fritidshus 2014 Fritidshus från 1960 och 1970 talen närmast ett vattendrag Enligt Statistikcentralen fanns det 500 400 fritidshus i slutet av år 2014. Hälften av fritidshusen

Läs mer

Familjer 2009. Antalet familjer ökar alltjämt

Familjer 2009. Antalet familjer ökar alltjämt Befolkning 2010 Familjer 2009 Antalet familjer ökar alltjämt I slutet av år 2009 fanns det 1 450 000 familjer i Finland. Från året innan har antalet familjer ökat med 6 100. Till familjerna hörde 76 procent

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Befolkningsstruktur 2010

Befolkningsstruktur 2010 Befolkning 2011 Befolkningsstruktur 2010 Antalet personer som fyllt 80 år redan en fjärdedels miljon i Finland Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick antalet personer som

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497

Byggandet 2013. - Ålands officiella statistik - Byggande 2015:1 25.8.2015. Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:1 25.8.215 Byggandet 213 Det färdigställdes 141 bostäder på Åland 213, varav 32 i Mariehamn, 11 på landsbygden och 8 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2016 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Allt fler fritt finansierade hyresbostäder Enligt Statistikcentralen färdigställdes totalt 27 000 nya bostäder år, av vilka 7 procent var hyresbostäder.

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Boende 2009 Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Unga bostadshushåll bor i hyreslägenheter Av de bostadshushåll där den äldsta personen var under 30 år hyrde enligt Statistikcentralen

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2015

Byggnader och fritidshus 2015 Boende 2016 Byggnader och fritidshus Fler fritidshus än bebodda bostäder i var femte kommun Enligt Statistikcentralen fanns det 501 600 fritidshus i Finland i slutet av år. Även om antalet fritidshus inte

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2010 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll i hyresbostäderna Enligt Statistikcentralens uppgifter var största delen, 85 procent, av dem som bor i hyresbostad

Läs mer

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel

Byggandet Ålands officiella statistik - Byggande 2015: Kenth Häggblom, statistikchef Tel Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 215:2 14.12.215 Byggandet 214 Det färdigställdes 193 bostäder på Åland 214, varav 99 i Mariehamn, 89 på landsbygden och 5 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2011 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Trettio procent av de permanent bebodda bostäderna var hyresbostäder Enligt Statistikcentralens uppgifter var 30 procent av de permanent bebodda bostäderna

Läs mer

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården

Nybyggda bostäder efter region och hustyp Mariehamn Landsbygden Skärgården Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Byggande 213:1 4.12.213 Byggandet 212 Det färdigställdes 177 bostäder på Åland 212, varav 7 i Mariehamn, 96 på landsbygden och 11 i skärgården. Av de nya bostäderna

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2016

Byggnader och fritidshus 2016 Boende 2017 Byggnader och fritidshus 2016 Kommunsammanslagningen ändrade ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus 2016 Ordningsföljden för kommuner med flest fritidshus ändrade då Juankoski sammanslogs

Läs mer

Familjer Antalet familjer fortsätter öka något

Familjer Antalet familjer fortsätter öka något Befolkning 2016 Familjer 2015 Antalet familjer fortsätter öka något Enligt Statistikcentralens uppgifter fanns det 1 475 000 familjer i Finland i slutet av år 2015. Från året innan har antalet familjer

Läs mer

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något Befolkning 2013 Födda 2012 Fruktsamheten minskade ytterliga något Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade fruktsamheten för andra året i följd. Om fruktsamheten låg på

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Regionalräkenskaper 2011

Regionalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2013 Regionalräkenskaper 2011 Östra Finlands bruttonationalprodukt per invånare ökade mest av storområdena När man ser till storområdesnivå ökade bruttonationalproduktens volym per

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2010

Ändringar i civilstånd 2010 Befolkning 2011 Ändringar i civilstånd 2010 Finländarna allt äldre när de gifter sig År 2010 var den genomsnittliga åldern hos kvinnor som gifter sig första gången 30,3 år och hos män 32,6 år enligt Statistikcentralens

Läs mer

Flyttningsrörelsen 2014

Flyttningsrörelsen 2014 Befolkning 2015 Flyttningsrörelsen 2014 Flyttningsvinsten minskade från året innan Enligt Statistikcentralen flyttade 15 490 personer från Finland till utlandet under år 2014. Det är 1 590 personer fler

Läs mer

Befolkningsstruktur 2014

Befolkningsstruktur 2014 Befolkning 2015 Befolkningsstruktur 2014 Folkmängden i Finland 5 471 753 vid årsskiftet Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstruktur var den officiella folkmängden i Finland 5 471 753

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Boende 2009 Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Få höga byggnader i Finland Byggnader med en och två våningar utgjorde tillsammans 95 procent av hela byggnadsbeståndet. Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Befolkningsstruktur 2013

Befolkningsstruktur 2013 Befolkning 0 Befolkningsstruktur 0 Årsöversikt Nästan var femte finländare har fyllt år Korrigering. Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats.9.0. De korrigerade siffrorna är märkta med rött. Enligt

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2014

Ändringar i civilstånd 2014 Befolkning 2015 Ändringar i civilstånd 2014 Minskningen av antalet ingångna äktenskap avtog Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar ingicks 24 462 äktenskap år 2014. Detta var 657

Läs mer

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik fanns

Läs mer

Adoptioner 2014. Antalet adoptioner minskade år 2014

Adoptioner 2014. Antalet adoptioner minskade år 2014 Befolkning 2015 Adoptioner 201 Antalet adoptioner minskade år 201 Enligt Statistikcentralen uppgick antalet adoptioner i Finland år 201 till 5, vilket är fjorton färre än året innan. Antalet inhemska adoptioner

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Rättsväsende 2011 Skuldsaneringar 2011, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 623 ansökningar

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2012, december Rekordstor invandring år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter år 2012, var antalet invandringar 30 420 och av dem var 22

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, mars Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer

Läs mer

Regionalräkenskaper 2010

Regionalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Rättsväsende 2013 Skuldsaneringar 2012, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 764 ansökningar

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Rättsväsende 2014 Skuldsaneringar 2013, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 864 ansökningar om skuldsanering

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 460 459 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 460

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, december Antalet födda har sjunkit tre år i rad Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 58 120 barn i Finland år 2013. Antalet födda

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Erhållande av finskt medborgarskap 2014

Erhållande av finskt medborgarskap 2014 Befolkning 2015 Erhållande av finskt medborgarskap 2014 Antalet personer som fick finskt medborgarskap minskade år 2014 Enligt Statistikcentralen fick 8 260 utländska medborgare som var fast bosatta i

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2013

Ändringar i civilstånd 2013 Befolkning 2014 Ändringar i civilstånd 2013 Antalet ingångna äktenskap betydligt färre, antalet skilsmässor något fler Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade antalet ingångna

Läs mer

Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland minskade år 2007

Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland minskade år 2007 Befolkning 2008 Adoptioner 2007 Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland minskade år 2007 Enligt Statistikcentralen adopterades 207 utrikesfödda barn till Finland under år 2007. Detta är

Läs mer

Andelen specialister och experter störst i Nyland

Andelen specialister och experter störst i Nyland Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Yrke och socioekonomisk ställning Andelen specialister och experter störst i Nyland Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik hade Nyland den största andelen

Läs mer

Antalet dödsfall bland barn under ett år minskade klart från året innan

Antalet dödsfall bland barn under ett år minskade klart från året innan Befolkning 2014 Avlidna 2013 Antalet dödsfall bland barn under ett år minskade klart från året innan Antalet dödsfall bland 0-åringar minskade med 28 procent år 2013. Detta är klart den lägsta siffran

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Förändringar i civilstånd 2007

Förändringar i civilstånd 2007 Befolkning 2008 Förändringar i civilstånd 2007 Fler äktenskap, oförändrat antal skilsmässor Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar ingicks det 29 497 äktenskap i Finland år 2007.

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

Befolkningsstruktur. Var femte 40 åriga kvinna är barnlös årsöversikt

Befolkningsstruktur. Var femte 40 åriga kvinna är barnlös årsöversikt Befolkning 0 Befolkningsstruktur 00 årsöversikt Var femte 0åriga kvinna är barnlös Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen har procent av alla 0-åriga kvinnor som är bosatta i Finland

Läs mer

Nio av tio barn under tre år bor med sina föräldrar

Nio av tio barn under tre år bor med sina föräldrar Befolkning 0 Familjer 0 Årsöversikt Nio av tio under tre år bor med sina föräldrar Enligt Statistikcentralens familjestatistik bor 89 procent av under tre år med båda föräldrarna Under tio år har andelen

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Arbetslöshetssituationen maj 2017 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå Arbetsmarknad :5 (tel. 018-25 581) 2.6. Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 0457-3425043) Arbetslöshetssituationen

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland ökade något år 2009

Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland ökade något år 2009 Befolkning Adoptioner 9 Antalet barn som adopterades från utlandet till Finland ökade något år 9 Enligt Statistikcentralen adopterades 4 utrikesfödda barn till Finland under år 9. Detta var 9 fler än år

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i landskapen på väg i olika riktningar

Befolkningsutvecklingen i landskapen på väg i olika riktningar Befolkning Befolkningsstruktur 9 årsöversikt Befolkningsutvecklingen i en på väg i olika riktningar År 9 ökade befolkningen i, året innan i. Befolkningen minskade i åtta. I dessa åtta har folkminskningen

Läs mer

Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning

Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning Befolkning 2013 Sysselsättning 2011 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick det

Läs mer

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat

Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat Val Riksdagsvalet, fastställt valresultat Centern segrade i riksdagsvalet Korrigerad 30.4. kl. 10:45. Figur 2. i offentliggörandet har korrigerats. Centern blev valets vinnare, medan Socialdemokraternas,

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2011

Ändringar i civilstånd 2011 Befolkning 2012 Ändringar i civilstånd 2011 Antalet ingångna äktenskap minskade Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade antalet ingångna äktenskap klart år 2011 jämfört

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_MUU 1 *1069901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND I FINLAND; ÖVRIG GRUND Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd på basis av en grund för vilken

Läs mer

Antal levande födda, summerat fruktsamhetstal och moderns medelålder enligt levande födda 2005 2014

Antal levande födda, summerat fruktsamhetstal och moderns medelålder enligt levande födda 2005 2014 Befolkning 2015 Födda 2014 Antalet födda minskade fortfarande Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade antalet födda från året innan. Minskningen var dock mindre än året

Läs mer

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården Iris Åkerberg/Gerd Lindqvist Tel. 018-25496 Boende 2013:1 20.03.2013 Hyresstatistik 2012 Medelmånadshyran i april var 9,32 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april

Läs mer

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012 Transport och turism 0 Finländarnas resor Sommar 0 (...8.0) Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 0 Korrigering.0.0 kl. 0.0. Detta offentliggörande ersätter offentliggörandet Finländarnas

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Befolkningsstruktur 2011

Befolkningsstruktur 2011 Befolkning 0 Befolkningsstruktur 0 0 årsöversikt Av Finlands befolkning har,8 procent utländsk härkomst Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstruktur bodde 7 8 personer med utländsk härkomst

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2009

Ändringar i civilstånd 2009 Befolkning 2010 Ändringar i civilstånd 2009 Färre äktenskap, antalet skilsmässor nästan oförändrat Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar ingicks det 29 836 äktenskap i Finland

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen februari 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik och utredningsbyrå (tel. 018 25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet (tel. 018 25 115) Arbetsmarknad :2 3.3. Arbetslöshetssituationen februari

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Index Allmänna anvisningar Beräkning av allmänt bostadsbidrag Hushållet och inkomsterna Uppgifter om bostaden Boendeutgifter och skulder som hänför

Läs mer

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2015 Jonas Karlsson, Ålands statistik- och utredningsbyrå (tel. 018-25 581) Casper Wrede, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (tel. 018-25 115) Arbetsmarknad :5 3.6. Arbetslöshetssituationen maj

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: APRIL 21 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 25.5.21 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

Sysselsättningen inom kultur har försvagats från år 2010 även om den förbättrats inom konstnärlig och litterär verksamhet

Sysselsättningen inom kultur har försvagats från år 2010 även om den förbättrats inom konstnärlig och litterär verksamhet Kultur och massmedier 2014 Kultur 2013 Kulturarbetskraft i Finland Sysselsättningen inom kultur har försvagats från år 2010 även om den förbättrats inom konstnärlig och litterär verksamhet Enligt Statistikcentralens

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM FORTSATT TILLSTÅND; UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV FAMILJEBAND

+ + ANSÖKAN OM FORTSATT TILLSTÅND; UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV FAMILJEBAND OLE_JATKO_PS 1 *1289901* ANSÖKAN OM FORTSATT TILLSTÅND; UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV FAMILJEBAND Denna blankett för ansökan om uppehållstillstånd är avsedd för dig som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT Ytterligare upplysningar Preliminära uppgifter: JULI 21 Tfn 1 64 85 och 1 64 851 Får publiceras 24.8.21 kl. 9. www.tem.fi/sysselsattningsoversikt ISSN 1797-3716 (pdf) 35 ' 3 25

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd som s.k. ingermanländsk återflyttare. 1) Du har

Läs mer

Förändringar i civilstånd 2008

Förändringar i civilstånd 2008 Befolkning 2009 Förändringar i civilstånd 2008 Antal äktenskap och skilsmässor ökade Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar ingicks det 31 014 äktenskap i Finland år 2008. Detta

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2010

Lönestrukturstatistik 2010 Löner och arbetskraftskostnader 2012 Lönestrukturstatistik 2010 Löntagarnas löneskillnader fortsatte att minska år 2010 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga månadslönen

Läs mer

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING

+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd på grund av att du har hört till de ingermanlänningar

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen Befolkning Förhandsstatistik över befolkningen, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 476 911 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 476 911 i

Läs mer

Paavo - Öppen data efter postnummerområde

Paavo - Öppen data efter postnummerområde Aineistokuvaus Paavo - Öppen data efter postnummerområde Innehållsbeskrivning POSTNUMMEROMRÅDE Postnummerområdena (statistiska postnummerområden) har producerats vid Statistikcentralen för framställning

Läs mer

Reparationsbyggande 2013

Reparationsbyggande 2013 Byggande 2014 Reparationsbyggande 2013 Renovering av bostäder och byggnader Bostadsägarna och bostadsaktiebolagen utförde reparationer för nästan sex miljarder euro år 2013 Statistikföringen av reparationsbyggande

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer