Ersättningsinvestera i Producta AB Repetitionsuppgift investeringsbedömning

Transkript

1 Avdelningen för Produktionsekonomi Ersättningsinvestera i Producta AB Repetitionsuppgift investeringsbedömning MIO040 Industriell ekonomi FK Uppgiftens syfte: Det är en relativt omfattande uppgift där en mängd information ges vilket också normalt är fallet för uppgifter på tentamen. Studenterna ska kunna göra en investeringsbedömning utgående från de uppgifter som lämnas och det är då viktigt att studenten kan redovisa investeringsbedömningen utgående från olika synvinklar. Att självständig kunna välja investeringsmodell samt dra slutsatser utgående från de valda modellerna är viktiga moment i fortsättningskursen. (Bokens övningar behandlar oftast endast ett delmoment i taget varför dimensionen att studenten självständigt ska kunna välja investeringsmodell inte tydligt framkommer där.) När man gör en investeringsbedömning bör först investeringens initiala styrka bedömas. De modeller som då ska användas ingick i grundkursen och i denna uppgift som ska göras inför första föreläsningen i investeringsbedömning. Senare kommer tilläggsinformation att ges på föreläsningarna för att beskriva hur investeringsbedömningen kan göras med hjälp av de investeringsmodeller som ingår i fortsättningskursen. Med hjälp av dessa kan man få ytterliggare argument för och emot investeringar. Inlämningsuppgiften ska lösas individuellt före föreläsningen där uppgiften används som exempel kopplat till att grunderna repeteras. Du har då möjlighet att korrigera dina lösningar och ställa frågor vid föreläsningen. Efter genomgången bör du ha klart för dig att du kan hantera denna typ av problemställningar på mer än ett sätt, olika metoders relevans i den här situationen mm. Varje student skall lämna in en lösning enligt kursprogrammet. Den inlämnade lösningen behöver inte vara fullständig men det ska framgå vilka grundkomponenter som används, definition på de modeller som används, vad resultatet blir samt vilka slutsatser du drar angående investeringens lönsamhet relaterat till de olika deluppgifterna. Uppgiften kommer inte att rättas, betygsättas eller delas ut till studenterna. Studenterna ska behålla en kopia av sina fullständiga lösningar och själva rätta uppgiften under föreläsningen. Föreläsaren kommer att gå igenom uppgifterna för att skapa sig en uppfattning om vilka grundkunskaper gruppen har inför kursen och försöka anpassa undervisningen därefter. Dessutom är detta ett sätt att försäkra oss om att studenterna har grundkunskaperna i färskt minne då de ska delta i datorlaborationen, vilket är en grundförutsättning för att den ska fungera på ett bra sätt. OBS! Det är obligatoriskt att individuellt lämna in en lösning på repetitionsuppgiften. De studenter som har gjort det har repeterat de grundläggande investeringsmodellerna vilket krävs för att få delta i datorlaborationen Utveckla och producera. Sida 1 av 5

2 Producta AB - nuvarande verksamhet Producta AB hade förra året en omsättning på 118 mkr. I år är antalet anställda 115. Producta går på högvarv och man har till och med viss kapacitetsbrist. Den fortsatt svaga svenska byggmarknaden är naturligtvis ett bekymmer, men bortfallet i Sverige har mer än väl kompenserats av framgångar på exportmarknaderna. Utlandet svarar nu för 60 procent av försäljningen. Tyskland är den största enskilda exportmarknaden. Producta kan sägas ha en ledande marknadsposition i fråga om nät- och plåtväggar (som svarar för 85 procent av företagets försäljning), inte bara i Sverige utan också i flera europeiska länder. Målet är att vara marknadsledande i Europa om tre år. Vi försöker hitta nya marknader, men tyngdpunkten ligger på att bli bättre i de befintliga länderna", säger marknadschefen Everth Marknasson. Det finns konkurrenter på samtliga marknader, i de större länderna flera stycken, men ingen av konkurrenterna kan erbjuda samma produktbredd som Producta. I förhållande till mindre, lokala konkurrenter är produktkvaliteten en av Productas främsta konkurrensfördelar. Nätväggar för industrin får allt större betydelse. De används bland annat som bakväggar till pallställ, som lagerväggar och som maskinskydd. Gemensamma bestämmelser inom EU, som trädde i kraft 2001, ställde nya krav på maskinskydd i verkstäder. Producta bearbetar viktigare maskintillverkare för att bli OEM-leverantörer 1 till dessa tillverkare. Produkterna i nätväggsserien bygger på en enkel idé. Nät av svetsad ståltråd fästs på kraftiga fyrkantsrör av stål och bildar väggsektioner. Sektionerna kan sammanfogas till förråds-, lager, industriväggar med mera. Det som skiljer de olika produkterna åt är i första hand trådens och rörens grovlek, nätets masktäthet och hur de ytbehandlas (exempelvis galvaniseras utomhusprodukter). Nätväggarna har också kompletterats med väggar och delar av väggar i plåt, som i första hand är användbara för att förhindra insyn. Produktutvecklingen har, sedan produktserien tillkom i slutet av sextiotalet, i huvudsak handlat om att identifiera nya applikationer för en existerande teknisk lösning. De tre användningsområden som idag dominerar är förråd, lagerväggar och maskinskydd. Det finns även en flora av andra applikationer, där hundgårdar, golfförråd och vinställ är lite speciella. Förbättring av maskinparken Ett viktigt kvalitetsmål för Producta är att bli ett företag med tillverkning som inte påverkar miljön negativt. Användningen av det miljöpåverkande ämnet trikloretylen vid tillverkningen av nätväggsramarna är därför ett problem. Producta har fått dispens att använda trikloretylen ännu en tid, men på längre sikt kan det krävas förändringar. Produktionschefen, Göran Alvlund, och kvalitetschefen, Svea Akselson, har under en tid diskuterat vilka alternativ som finns till dagens användning. 1 OEM = Original Equipment Manufacturer, vilket innebär att ett företags produkter - i detta fall Productas nätväggar - ingår som originalutrustning i ett annat företags - i detta fall maskintillverkarens - leveranser. Sida 2 av 5

3 Rören till nätväggsramarna kapas och tvättas i samma arbetsstation. Rörens grovlek avgör om de kapas i klippmaskinen eller klingan. Cirka hälften av rören kapas i klingan och den andra hälften i klippmaskinen. Till tvättningen åtgår årligen 800 kg trikloretylen till ett pris av 25 kr/kg. Om användningen av trikloretylen skulle kunna elimineras ur produktionen skulle Producta komma närmare sitt mål. Visserligen finns inga miljöavgifter på användningen av trikloretylen men Svea Akselson har fått signaler om att det snart kan komma att införas. En sådan avgift skulle kunna bli i storleksordningen 15 kr/kg. Göran Alvlund påpekar att anläggningen måste ses över även av andra skäl. Klippmaskinen och tvättanläggningen är tolv år gamla och om man ska behålla den behöver den renoveras. Anläggningen är helt avskriven och ska man sälja den i befintligt skick räknar man med att man skulle kunna få 50 tkr för anläggningen, efter att demonteringskostnaderna räknats bort. Ska man behålla anläggningen måste den renoveras. Efter en renovering för 550 tkr menar han att klippmaskinen och tvätten skulle fungera fullt tillfredsställande i ytterligare sju år och därefter ha ett restvärde på cirka 10 tkr (skrot). Kostnaderna för reparation och underhåll har stigit kraftigt de senaste åren men skulle, med renoveringen, kunna sänkas till 110 tkr om året. När Göran Alvlund åker till Hannovermässan kommer han i kontakt med ett antal maskinleverantörer. En av dessa har nu kommit fram med en maskin som klipper rör med 50 procent högre hastighet än den gamla klippmaskinen och sedan tvättar rören alkaliskt. Detta kunde både ge högre kapacitet och eliminera hanteringen av trikloretylen. Göran Alvlund begär redan på mässan en offert av maskinleverantören på utrustningen. Den nya utrustningen skulle alltså ersätta klippmaskinen, där ca hälften av rören kapas, samt tvätteri, där rören från såväl klipp som klinga behandlas. När Göran Alvlund fått offerten räknar han samman att det rör sig om en investering på 3,1 miljoner kronor om nödvändiga följdinvesteringar inkluderas. Att tvätta rörarmarna i alkaliska bad innebär en inköpspost för kemikalier på 37 tkr/år. För att helt undvika yttre miljöpåverkan, vilket är ett av investeringens huvudsyften, får man även en kostnad för förbrukade bad. Det rör sig årligen om 28 m 3 med en destruktionskostnad 2 på 0,9 tkr/m 3. Göran Alvlund bedömer att om Producta årligen satsar 75 tkr på reparation och underhåll skulle anläggningen få en ekonomisk livslängd på tio år. Restvärdet på utrustningen, efter tio års drift, bedömer han vara 200 tkr. Nöjd konstaterar han också att med den nya anläggningen skulle man kunna bibehålla dagens kapacitet men gå ner från tvåskift till dagtid (en anställd). Därmed kan en heltidstjänst á 350 tkr användas till annat (nuvarande bemanning är 1 person/skift, dvs. totalt två anställda och grundlön inkl sociala avgifter är ca 350 tkr/person). Man skulle också slippa skifttillägget 3 och kostnader för att hålla anställda på obekväm arbetstid (OB-tillägg). Skifttillägg och OB-tillägg för de två anställda på arbetsstationen utgör tillsammans en årskostnad på 90 tkr. 2 Kostnad för att kemiskt behandla vätskorna från baden så att deras negativa inverkan på miljön elimineras. 3 Ersättning till personal med skiftgång för besväret av den oregelbundna arbetstiden Sida 3 av 5

4 Vår produktionschef lägger sitt siffermaterial och sina funderingar tillfälligt åt sidan och går till ett möte i ett annat ärende. Efter mötet kommer han i diskussion med ekonomichefen, Villy Fredriksson, om åtgärderna för klippning och tvättning av rör. Fredriksson menar ganska bestämt att en renovering av den befintliga anläggningen är att förorda. Naturligtvis måste jag se kalkylerna för att kunna säga något mer, men 3,1 miljoner är en väldigt stor investering för oss, speciellt med tanke på att den anläggning vi faktiskt har, med lite insatser, kan fungera ett antal år till. Vi får väl ta fram kalkylerna, säger Göran Alvlund. Han ger sedan sin produktionstekniker, civilingenjör Iivaren Kalkyl uppdraget att ta fram en kalkyl för en investering i en ny anläggning. Sida 4 av 5

5 Lös uppgifterna utifrån följande förutsättningar: Uppgift 1. (repetition av grundläggande metoder) Iivaren Kalkyl funderar en stund och går sedan in till Göran Alvlund och frågar: Hur stort är restvärdet på den nya utrustningen om 7 år? Säg att det är 500 tkr, säger Göran Alvlund. Varför det förresten? Den frågan svarar inte Iivaren på utan smiter iväg för att göra sin kalkyl. Företaget använder en real kalkylränta på 12 %. I kursen ingår att studenterna självständigt ska kunna välja investeringsmodeller. Här nedan finns det ett antal del uppgifter vars syfte är att studenterna ska repetera samtliga grundmodeller. På föreläsningen kommer samtliga del uppgifter att lösas men studenten bör, när man gör repetitionsuppgiften, fundera på vilken typ av information de olika modellerna ger. Det krävs senare i kursen att studenterna självständigt ska kunna välja lämpliga modeller och dra rätt slutsatser utgående från valda modeller. a) Bestäm kapitalvärdet för en investering i en ny anläggning. Räkna då med livslängden 7 år för den nya utrustningen. Är investeringen lönsam? (LEDNING: Vilket är nollalternativet? 4 Jämför nollalternativ och investering i en ny anläggning, dvs. det är differensen som är intressant) b) Bestäm årligt överskott enligt annuitetsmetoden. Är investeringen lönsam? c) Bestäm internräntan. Är investeringen lönsam enligt detta kriterium? d) Bestäm pay-back tiden utan hänsyn till ränta. Vad säger du om lönsamheten enligt detta kriterium? e) Bestäm pay-back tiden med hänsyn till ränta. Uppgift 2. (investeringsbedömning) Iivaren Kalkyl ska ge förslag till beslut. Vad tycker du han ska föreslå? Uppgift 3. (hur ska man jämföra objekt med olika livslängd?) När Göran Alvlund får se kalkylen begär han en ny kalkyl. - Du ska så klart räkna med livslängden 10 år, säger han. Det där med 500 tkr i restvärde var bara något jag kastade ur mig. - Jamen den gamla anläggningen har ju bara en livslängd på 7 år, säger Iivaren. Hur räknar jag då? Ge Iivaren ett råd! Hur ska han klara detta? Hjälp Ivraren göra nya kalkyler. 4 Nollalternativet innebär fortsatt drift med minsta möjliga investering. Sida 5 av 5