REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE

Transkript

1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE Vårens kommundelsstämma i Mölnlycke innehöll information om Härryda kommuns arbete med medborgardialog samt en redovisning av hur det går för kommunens verksamheter. Vid mötet fanns tillfälle att ställa frågor, de flesta kom att handla om skolan. Cirka 80 personer deltog vid mötet. Röda rummet i kulturhuset var välfyllt med närmare 80 personer. Stämmans ordförande Solveig Einarsson-Lundqvist hälsade välkommen och uppmärksammade att det var roligt att se att så många tagit sig till mötet. Närvarande politiker och tjänstemän från Härryda kommun presenterade sig. Därefter gick Einarsson-Lundqvist igenom kvällens program samt de regler som gäller för kommundelsstämmor. En av reglerna kom att bli aktuell omgående eftersom en namninsamling med 33 namn lämnades in som begärde en extra kommundelsstämma. Reglerna säger att extra kommundelsstämma skall sammankallas för att få en viss fråga behandlad när minst 25 personer, vid stämman röstberättigade, begär det. Begäran skall framställas på ordinarie stämma. Sådan extra stämma skall hållas inom 6 veckor från det att begäran gjordes. Einarsson-Lundqvist tog emot namnlistan och bekräftade att en extra stämma kommer att utlysas. Stämmans tema är vägar och trafik med fokus på övertagandet av enskilda vägar i Gärdesområdet. Mötet fortsatte sedan med att kommunstyrelsens ordförande, Annette Eiserman- Wikström, samt kommunstyrelsens vice ordförande, Mats Werner, informerade om Härryda kommuns arbete med medborgardialog. Kommunen deltar i ett nationellt projekt via Sveriges kommuner och landsting (SKL) som handlar om medborgardialog i styrningen. Politikerna i kommunen arbetar redan idag med dialog på olika sätt, bland annat medborgarförslag och kommundelsstämmor. Dialog som en del i styrningen syftar till att skapa bättre beslutsunderlag och ökad delaktighet hos medborgarna. Tanken är att dialogen ska ske så tidigt som möjligt i frågor där politikerna inte har bestämt sig än. Under projektet kommer tre dialoger att genomföras med olika metoder. Dialogerna kommer att handla om boende för personer med funktionsnedsättning, framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda samt framtida nyttjande av Hindås stationshus. Näst på tur i kvällens program stod redovisning av hur det går för kommunens olika verksamheter. Ekonomichef Bo Ekström redogjorde inledningsvis för hur mycket pengar Härryda kommun har, varifrån de kommer och vart de tar vägen. En viktig förutsättning för kommunens ekonomi är den positiva befolkningsutvecklingen med en jämn ökning över tid och en sammansättning med en relativt stor andel unga människor. Kommunens skattesats på 20,62% är strax under genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Den totala omsättningen är på cirka 2,1 miljarder kronor och överskottet är på cirka 30 miljoner kronor. Huvuddelen av kommunens pengar går till skola samt vård och omsorg. Ekström visade en jämförelse över hur det går för Härryda kommun inom ett antal områden jämfört med andra kommuner. Ett område som kommunen behöver förbättra är tillgängligheten på telefon och e-post. När det gäller effektiviteten inom skolan, kostnad per betygspoäng i årskurs 9, ligger kommunen bra till. Som avslutning visade Ekström en bild över hur utvecklingen i Sveriges kommuner har sett ut över tid. Den allmänna bilden av att kommunerna lever med ständiga nedskärningar

2 stämmer inte. Enligt bilden ökar istället kommunernas åtaganden, dels tack vare den demografiska utvecklingen, dels tack vare höjning av standarden på verksamheterna. Frågan/utmaningen för framtiden ligger i hur denna utveckling ska mötas. Efter Ekströms presentation lämnades ordet fritt för frågor. Svaren kommer från Bo Ekström om inget annat anges. Är återbetalningen från AFA försäkring medräknad i kommunens överskott på cirka 30 miljoner kronor? Återbetalningen från AFA försäkring har inte använts för att dryga ut överskottet, som då hade blivit cirka 50 miljoner kronor. Istället kommer kommunen att använda återbetalade pengar för kommande investeringar vilket gör att kommunen kan minska på sina lån. Hur stora skulder har kommunen? I dagsläget har kommunen cirka 330 miljoner kronor i skulder till bank. Sett ungefär 25 år bakåt i tiden har skulden som lägst varit cirka 100 miljoner och som högst ungefär 400 miljoner. Utöver skulden till bank har kommunen en pensionsskuld på cirka 700 miljoner kronor. Går intäkterna från fastighetsavgiften in i kommunens ekonomi? Ja, det gör den. Dock har staten dragit tillbaka motsvarande pengar som annars hade betalats ut till kommunen i form av bidrag. Men själva fastighetsavgiften är ändå positiv för en kommun av Härrydas karaktär, där det byggs nya villor och fastigheternas värde ökar. Hur bidrar de kommunala bolagen till ekonomin? Härryda energi aktiebolag (Heab) har en måttfull utdelning. Det kommunala bostadsbolaget Förbo som kommunen är delägare i har även det en låg utdelning. Fruktpaus och mingel Solveig Einarsson-Lundqvist återupptog mötet. Det hade kommit in 12 frågor på förhand varav flera hänfördes till den extra kommundelsstämman. Följande frågor ställdes under frågestunden.

3 Frågor och svar i urval. Frågeställaren, som arbetar som lärare på en grundskola i kommunen, undrade över kommunens syn på inkludering. Ska verkligen alla barn gå tillsammans även om de inte mår bra av det? (Olof Olsson, tillförordnad chef sektorn för utbildning och kultur) Det är ingen lätt fråga att svara entydigt på. Till att börja med ska kommunen följa skollagen och den säger att kommunen ska arbeta med inkludering så långt det är möjligt. Genom inkludering är det meningen att alla elever ska få ett meningsfullt socialt sammanhang. Kommunen behöver jobba för att bli bättre, det kanske viktigaste är att all personal inom skolan behöver kompetensutvecklas. Frågeställaren tar upp ett exempel på en elev i grundskolan vars förutsättningar kan komma att innebära att hens meritvärde vid utgången av årskurs 9 inte är tillräckligt högt för att ge behörighet till gymnasiet. Hur ser kommunen på det? (Olof Olsson) Kraven har ökat markant de senaste åren vilket bland annat innebär att alla elever ska nå målen i årskurs 9. Det finns möjlighet för elever som inte nått målen att gå om årskurs 9. (Jan Linde, vice beredningsledare UTK beredningen) Politikerna i beredningen har tittat på detta och kommit fram till att det för 2013 handlade om 35 elever ur årskurs 9 i kommunen som inte var behöriga att söka in direkt till gymnasiet. I beredningen diskuterar man utmaningen hur alla elever oavsett förutsättningar ska kunna erbjudas de resurser som behövs för att kunna lära sig och utvecklas. Det ska vara möjligt att höja sig oavsett om man är hög-, medel- eller lågpresterande elev. Evalotta Liljenzin, beredningsledare UTK beredningen) Något som vi från politiskt håll tror mycket på är det systematiska kvalitetsarbetet som bland annat går ut på att analysera vilka faktorer som ligger bakom varför vissa skolor går bra medan andra går mindre bra. Det gäller att sedan nå ut med rätt insatser där de verkligen behövs. Till exempel kommer fler förstelärare att anställas. SKL räknar fram en standardkostnad för varje kommunalt verksamhetsområde. Är det så att Härryda kommun satsar mer eller mindre inom olika verksamhetsområden? (Bo Ekström) Sett till standardkostnad lägger Härryda kommun exempelvis mer pengar på förskola, vård- och omsorg samt individ- och familjeomsorgen men mindre pengar läggs på grundskola och gymnasieskola. Det är viktigt att i detta sammanhang även se till verksamheternas effektivitet och kvalité. Det vill säga hur väl används skattepengarna och vilka resultat uppnås i verksamheterna.

4 Hur ser kommunen på vuxnas närvaro i skolan, till exempel fritidspersonal, som stöd för de elever som riskerar att råka illa ut i form av mobbning? (Olof Olsson) All personal som arbetar inom skolan är viktig för att motverka mobbning bland elever. Utvecklingen av personaltätheten i kommunen vad gäller antal elever per fritidspersonal har gått från cirka 15 till 9 på de senaste 15 åren. Varför byggs det inte fler lekplatser i områden som Nysäter och Långtjärnshöjd? Merparten av de som bor där är barnfamiljer. En lekplats skapar en trygghet och gemenskap. (Per-Arne Larsson, chef sektorn för teknik och försörjningsstöd) Det finns politiskt beslut på att anlägga en kommunal lekplats, centralt belägen, i varje kommundel. I Mölnlycke kommer lekplatsen att ligga alldeles intill det flerbostadshus som nu växer fram bredvid kommunhuset på Råda torg. Utöver de kommunala lekplatserna finns lekplatser som sköts av samfälligheter, dessa stöttar kommunen ekonomiskt. Angående utbyggnaden av fibernätet i kommunen. Har kommunen ställt krav på utföraren (IP Only) att återställa vägarna efter sig? (Bertil Widén, chef sektorn för samhällsbyggnad) Ja, det är en av de stora viktiga frågorna. Detta är väl reglerat i avtalet med företaget. Angående markanvisningstävlingen för exploateringen av Enebacken med nya bostäder. Har inte kommunen underprissatt marken? (Bertil Widén) Det är inte fråga om underprissättning. Marken har värderats och kommunen bjuder in företag att i öppen konkurrens tävla om vem som ska få bygga. Detta ska ses i ett kommunalt helhetsperspektiv, det gäller att få en stabil inflyttning till kommunen som håller i sig oberoende av konjunkturen. På det sättet säkras exempelvis att de nya förskolor som vi har planer för kan komma till stånd. (Annette Eiserman-Wikström) Detta är i enlighet med Härryda kommuns arbetssätt. Vi ser till att bostadsbyggandet inte stannar upp i konjunktursvackor och vi får rimliga hyresnivåer. Det blir bäst för flest. (Mats Werner) Vi har ett politiskt mål som innebär att det ska byggas bostäder i tre upplåtelseformer; hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Genom en aktiv planering för nya hyresrätter gör vi det möjligt för yngre att kunna flytta hemifrån och äldre personer att kunna sälja sin villa.

5 Ungdomsarbetslösheten är för hög. Tack vare att personer som är 65 år eller äldre fortsätter jobba hindras unga personer från att komma in på arbetsmarknaden. (Annette Eiserman-Wikström) Anställda som är 65+, ofta med erfarenhet och kompetens, kan vara en tillgång som gör att det skapas fler arbetstillfällen. Ett sätt som kommunen arbetar med för att underlätta för unga att få arbete är projektet Framkant. Det går ut på att knyta samman företag och skola så eleverna får en bättre inblick i arbetslivets möjligheter. Mölndal har åtta hundgårdar. Varför kan inte Härryda kommun ha en? (Annette Eiserman-Wikström) Frågan är lyft relativt nyligen. Vi får se vad som händer i framtiden i denna fråga. Stämmans ordförande Solveig Einarsson-Lundqvist tackade för visat intresse och avslutade stämman. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr