Beskrivning Arbetsplan

Transkript

1 Beskrivning Arbetsplan Väg 1029 Rot - Z-länsgräns Delen Jöllen-Dyverdalen Älvdalens kommun, Dalarnas län Objekt:

2 Uppdragsnr: (25) L:\5580\2009\ \3_Dokument\37_Beskrivningar\Beskrivning _AP\1T doc Mall: Rapport dot ver 1.0 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER ARBETSPLANENS OMFATTNING OCH SYFTE OMFATTNING SYFTE BAKGRUND OCH MOTIV FÖR BYGGANDE PROBLEMANALYS MOTIV KOMMUNALA PLANER FYRSTEGSPRINCIPEN NUVARANDE VÄGSYSTEM ALLMÄNT VÄGSTANDARD Korsningar TRAFIKFÖRHÅLLANDEN Gång-, cykel- och kollektivtrafik OLYCKSSTATISTIK BEBYGGELSE MILJÖFÖRHÅLLANDEN Avgränsningar Riksintressen och Natura 2000-områden Miljökvalitetsnormer Övrigt LEDNINGAR OCH INSTALLATIONER TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT BÄRIGHETSUNDERSÖKNING FÖRSTUDIE ANGRÄNSANDE PROJEKT VÄGFÖRSLAGET ALLMÄNT PLAN- OCH PROFILSTANDARD PLAN- OCH PROFILJUSTERINGAR KORSNINGAR BÄRIGHET TRAFIK VAL AV TYPSEKTION LANDSKAPSANPASSNING KULTUR- OCH MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER TRAFIKREGLERINGAR M.M LEDNINGAR AVVATTNING VATTENFRÅGOR GEOTEKNIK WSP Samhällsbyggnad Box Falun Besök: Vasagatan 28 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 7 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG KONSEKVENSER AV DEN FÖRESLAGNA VÄGEN TRAFIK OCH TRAFIKANTER MARKANVÄNDNING Hushållning med naturresurser Barriäreffekter Boende Markägarförhållanden MILJÖ Naturmiljö Friluftsliv Boendemiljö Miljöpåverkan under byggtiden SAKPRÖVNINGAR STRANDSKYDD ÖVRIGA SAKPRÖVNINGAR MILJÖKVALITETSMÅL OCH HÄNSYNSREGLER MILJÖKVALITETSMÅL MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER KOSTNADER OCH FINANSIERING GENOMFÖRANDE TIDPLAN BYGGSKEDET OCH ARBETSMILJÖN UNDER BYGGTIDEN UPPFÖLJNING UNDER BYGGSKEDET MARKÅTKOMST FASTSTÄLLELSE VÄGRÄTT GRÄNS FÖR VÄGOMRÅDE MED VÄGRÄTT FÖR ALLMÄN VÄG GRÄNS FÖR TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT SAMRÅD

4 Sammanfattning Bakgrund och syfte Arbetsplanen och denna beskrivning behandlar vägsträckan Jöllen-Dyverdalen som är en del av väg Vägen planeras att byggas om från Jöllen till länsgränsen mot Jämtland och har delats upp i tre delsträckor. Denna arbetsplan omfattar endast sträckan Jöllen-Dyverdalen men den MKB som har upprättats omfattar även sträckan Kräckelbäcken-Ulvsjön. Väg 1029 är ett lokalt stråk mellan Älvdalen och Lillhärdal. Vägens bärighet är bristfällig med spårbildning, ojämnheter och sprickor orsakade av att befintlig vägkonstruktion är för tunn och av att diken saknas eller är för grunda vilket har lett till att vatten trängt in i vägkroppen. Syftet med projektet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten genom att höja bärighetsstandarden på ovan nämnda vägsträckor. Huvudkriterierna för projekteringen är höjd bärighet, högre ytstandard, förbättrad trafiksäkerhet inom ramen för standardökning av bärigheten samt ökad framkomlighet Arbetsplanens vägförslag innefattar: Upprättande av en enhetlig bredd av befintlig väg 1029 till 6,0 m belagd bredd Generella bärighetsförbättringar av befintlig väg där inga justeringar i plan och profil görs Plan- och profilförbättringar på fyra ställen för att förbättra sikten Förbättra avvattningen vilket bland annat innebär att trummor byts ut och dimension ökas Förbättra avvattningen vilket bland annat innebär fördjupning och breddning av diken Effekter och konsekvenser De mest väsentliga miljöaspekterna har bedömts vara vattendrag, masshantering och påverkan under byggtiden. Landskapet kommer att påverkas av den breddning som planeras, bortröjning av fasta hinder i närheten av vägen, bredare diken samt en nysträckning i obruten terräng. Åtgärderna bidrar till att vägrummet kommer att öka vilket gör att vägen i viss mån kommer att upplevas som storskaligare och mindre anpassad till landskapet. Den största risken för skada på natur- och kulturmiljöer inträffar under byggtiden. Några bestående skador på omgivande miljö och egendom uppstår dock sannolikt inte om normal försiktighet iakttas under byggtiden. Särskilt känsliga områden i närhet till vägen är vattendragen efter sträckan. Byggarbetets påverkan är tidsbegränsad men kan tidvis innebära väsentliga störningar för omgivningen. De olika negativa effekter som kan uppstå under en byggprocess handlar ofta om störningar i form av buller från arbetsmaskiner, vibrationer, damm, barriärer mm. De fastigheter som ligger i närheten av det planerade bygget kommer framför allt att utsättas för buller från arbetsmaskiner och transportfordon. Entreprenadtiden bedöms bli ca ett år. 3

5 Vilka vattendrag där trumbyten ska utföras är i dagsläget inte fastställt utan avgörs utifrån vad vårens truminventeringar visar. Omläggning av trummor ska utföras så att minimal påverkan på vattenlevande organismer kan uppstå. Åtgärderna bedöms inte påverka situationen avseende luftföroreningar, grundvattenflöden eller barriäreffekter. Friluftslivets värden kommer inte att påverkas negativt. Kulturmiljön berörs då ett flertal objekt som kan ha kulturhistoriskt värde har identifierats längs sträckan. Dessa bedöms dock ej påverkas negativt så länge föreslagna försiktighetsåtgärder vidtas. 1 Arbetsplanens omfattning och syfte 1.1 Omfattning Arbetsplanen omfattar ombyggnation av väg 1029 huvudsakligen i nuvarande sträckning mellan Jöllen och Dyverdalen. Sträckan är ca 8 km lång. I figur 1 nedan är den aktuella delsträckan av väg 1029 inringad. Figur 1. Aktuell vägsträcka efter väg 1029 Väg 1029 planeras att byggas om från Jöllen till länsgränsen mot Jämtland och har delats upp i tre delsträckor. Denna arbetsplan omfattar endast sträckan Jöllen-Dyverdalen men den MKB som har upprättats omfattar även sträckan Kräckelbäcken-Ulvsjön. Den tredje delsträckan omfattar väg 1029 mellan Dyverdalen och Kräckelbäcken. Ombyggnaden av väg 1029 ska så långt som möjligt ske inom befintligt vägområde, dels för att minska kostnaden dels för att begränsa inverkan på omgivande miljö och nytt markintrång. Arbetsplanens vägförslag omfattar: 4

6 Upprättande av en enhetlig bredd av befintlig väg 1029 till 6,0 m belagd bredd Generella bärighetsförbättringar av befintlig väg där inga justeringar i plan och profil görs Plan- och profilförbättringar på fyra ställen för att förbättra sikten Förbättra avvattningen vilket bland annat innebär att trummor byts ut och dimension ökas Förbättra avvattningen vilket bland annat innebär fördjupning och breddning av diken 1.2 Syfte Syftet med projektet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten genom att höja bärighetsstandarden på ovan nämnda vägsträckor. Huvudkriterierna för projekteringen är: höjd bärighet högre ytstandard förbättrad trafiksäkerhet inom ramen för standardökning av bärigheten ökad framkomlighet Syftet med denna beskrivning är att beskriva vägförslagets syfte, omfattning och konsekvenser för väghållaren Trafikverket samt Länsstyrelsen, Älvdalens kommun, markägare och övriga intressenter. 2 Bakgrund och motiv för byggande 2.1 Problemanalys Väg 1029 är ett lokalt stråk mellan Älvdalen och Lillhärdal. Vägens bärighet är bristfällig med spårbildning, ojämnheter och sprickor orsakade av att befintlig vägkonstruktion är för tunn och av att diken saknas eller är för grunda vilket har lett till att vatten trängt in i vägkroppen. Vägens utformning innebär också att säkerheten och framkomligheten behöver ses över eftersom vägens geometri till viss del är undermålig vilket bland annat skapar siktproblem. 2.2 Motiv Planerade åtgärder motiveras med att bärigheten och därmed säkerheten och framkomligheten för trafikanter på väg 1029 är undermåliga. En stor andel av den trafik som går på vägen utgörs av tung trafik vilken belastar vägens konstruktion. Då vägens bärighet (konstruktion) är låg innebär det också att vägen emellanåt inte är framkomlig vilket främst gäller vid tjällossning. 5

7 2.3 Kommunala planer Översiktsplanen för Älvdalens kommun är antagen av kommunfullmäktige I ÖP pekas Riksintresset för naturvård N 37 Rotälven Rymman Dyverdalen (objekt 96 nvp) ut vilket ligger i anslutning till väg De planerade åtgärderna för vägen strider inte mot några av rekommendationerna som anges i ÖP för detta område. I ÖP pekas också Riksintresset för friluftsliv F 10 Rotälven Ansjovarden ut vilket vägen berör. De planerade åtgärderna för vägen strider dock ej mot de rekommendationer för området som anges i ÖP. Det finns inga detaljplaner i det aktuella området. Kring samtliga sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd på 100 meter. 2.4 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett arbetssätt som hjälper till i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister i vägtransportsystemet. Dessa steg är: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Steg 1 och 2 kan inte utföras inom objektet då alternativa färdsätt eller effektivare färdsätt är svårt att åstadkomma. Steg fyra innebär nysträckning av vägen vilket inte är aktuellt. Steg 3 omfattar exempelvis bärighetsåtgärder. En bärighetsåtgärd med dikning och förbättring av vägkroppen samt vissa kurvrätningar skulle kunna höja standarden på vägen så att projektmålet uppfylls. Projektet kommer enligt ovanstående resonemang utföras enligt Steg 3. Steg 3 är ett kostnadseffektivt sätt att åtgärda vägens brister. Dessutom möjliggör inte topografin att en nybyggnad enligt steg 4 genomförs utan orimligt höga kostnader. 6

8 3 Nuvarande vägsystem 3.1 Allmänt Väg 1029 är ett lokalt stråk mellan Älvdalen och Lillhärdal och är viktig för skogsnäringen. Vägsträckan har landsvägskaraktär och är utformad som tvåfältsväg. Varken belysning eller viltstängsel finns utmed sträckan. 3.2 Vägstandard Trafikverket har satt en hastighetsbegränsning för vägen till 80 km/h. Väg 1029 mellan Jöllen och Dyverdalen uppfyller dock inte kraven på standard med avseende på vägbredd och väggeometri med förväntad hastighetsbegränsning. Den aktuella vägsträckan har låg standard med dålig framkomlighet samt brister i trafiksäkerheten. Vägen har otillräcklig bärighet, i synnerhet under tjällossningsperioden. De befintliga dikena efter vägsträckorna är grunda och avvattnar inte vägkroppen tillräckligt. Vägbredden är ca sex meter. Vägen är belagd med asfalt som på sina håll endast är några få centimeter tjock. En tjälinventering som utfördes i november 2009 visade att beläggningen på ett flertal ställen helt eller delvis försvunnit Korsningar Den enda typ av korsning som förekommer på den aktuella sträckan är av typ A. Korsningstyp A är den enklaste typen av trevägskorsning som saknar trafikdelare på såväl primärväg som sekundärväg. De vägar som ansluter till 1029 är av mindre art och oftast av typen skogsbilväg. 3.3 Trafikförhållanden Väg 1029 har en ÅDT på ca 80 fordon per dygn (f/d)av vilka ca 10 f/d är tung trafik enligt 2000 års mätningar. Siffrorna kan dock variera mycket beroende på dag. Väg 1029 är en rekommenderad väg för trafik med farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor och miljö om de inte hanteras på rätt sätt under transport Gång-, cykel- och kollektivtrafik Det finns inga separata gång- och cykelvägar eller iordningsställda passager vilket medför att fotgängare och cyklister som färdas utmed väg 1029 blandas med biltrafiken. Uppgifter om gång- och cykeltrafikens omfattning saknas. Eftersom det finns få boende utmed sträckan och få målpunkter för fotgängare och cyklister bedöms omfattningen vara begränsad. Avstånden till målpunkterna är i allmänhet så stora att det är mycket svårt att förflytta sig till fots eller med cykel. Längs med väg 1029 förekommer ingen kollektivtrafik eller skolskjutsar. 7

9 3.4 Olycksstatistik Enligt det nationella informationssystemet om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, STRADA, finns det inga polisrapporterade data över döda eller skadade personer efter den aktuella vägsträckan från 2003 och framåt. 3.5 Bebyggelse Längs den aktuella sträckan finns endast ett fåtal fritidshus. De flesta av dessa är obebodda under stora delar av året. 3.6 Miljöförhållanden Avgränsningar Miljökonsekvensbeskrivningen har koncentrerats på de områden där de mest väsentliga aspekterna bedömts finnas. Övriga intressen har behandlats mer översiktligt. De mest väsentliga aspekterna har bedömts vara: Våtmarker Vattendrag Masshantering Påverkan under byggtiden Riksintressen och Natura 2000-områden Sträckan Jöllen-Dyverdalen berör två riksintressen, ett med avseende på friluftsliv och ett med avseende på naturvård, se figur 2 nedan. Närmaste Natura 2000-område finns ca 3 km öster om sträckan Jöllen Dyverdalen. 8

10 Figur 2. Riksintressen längs sträckan Jöllen-Dyverdalen Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, särskilt sådana som orsakas av bidrag från många olika utsläppskällor. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Luft Regeringen har utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet finns för kväveoxider/kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, arsenik, kadmium, nickel, bly, bens(a)pyren och partiklar (PM 10 ). Gällande nivåer för utomhusluft samt datum för uppfyllande m.m. framgår av förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Det är miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) som oftast överskrids i tättbebyggt område i och med att en viktig källa är trafiken. I och med att trafikmängden är så låg och att den inte heller bedöms öka nämnvärt i och med planerade åtgärder bedöms inte att det finns risk för att miljökvalitetsnormen för luft överstigs. Fisk- och musselvatten Inga utpekade fiskvatten eller musselvatten finns i Dalarnas län. 9

11 Omgivningsbuller Väg 1029 berörs ej av miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller Vatten Sträckan Jöllen-Dyverdalen har potential att beröra tre vattenförekomster för vilka miljökvalitetsnormer fastställts (Tabell 1). För i stort sätt hela sträckan går väg 1029 parallellt med vattendraget Rymman, vilket utpekats som riksintresse för naturvården. I sträckans västra del ansluter Rymman till Rotnen som är en del av den oreglerade och därför ekologiskt och hydrologiskt värdefulla Rotälven. I sträckans östra del ansluter vattendraget Dyvran till Rymman. Tabell 1. Vattenförekomster som kan berördas av åtgärder vid vägområdet Namn Id Ekologisk status MKN Rymman SE Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 Dyvran SE Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 Rotnen SE God ekologisk status God ekologisk status 2015 Sträckans potentiella påverkan på vattenförekomsternas status utgörs av korsningar mellan väg och vattendrag. Vägen korsar dels Dyvrans huvudfåra och dels flera mindre tillflöden till Rymman. Om de nya vägtrummorna läggs felaktigt kan vandringshinder skapas som försvårar för fisk att vandra i vattendragen. Förutsatt att vägtrummor placeras på ett korrekt sätt kommer projektet inte ha negativ inverkan på uppfyllelsen av miljökvalitetsnormerna Övrigt Rymdalen är rik på intressanta glacifluviala avlagringar. Själva dalbotten är här uppbyggd som ett delta och genomskärs av den meandrande Rymman. Längs sträckan finns ett flertal objekt utpekade av Skogsstyrelsen som kan ha kulturhistoriskt värde. Inga fornlämningar finns enligt Riksantikvarieämbetet. Dessa framgår av tabell 2 nedan. Tabell 2. Identifierade objekt som kan ha kulturhistoriskt värde längs sträckan Jöllen- Dyverdalen Objekt Id.nr Sektion Avstånd från vägområde (m) Historisk skogsväg / Husgrund /820 4 Husgrund /865 5,5 Husgrund / Husgrund /

12 3.7 Ledningar och installationer Ledningar och installationer framgår av planritning. Inga kommunala vatten- och avloppsledningar finns utmed väg 1029 på aktuell sträcka. Uppgifter om enskilda brunnar och enskilt avlopp har insamlats från markägare i samband med markägarsammanträde. En riskanalys för de brunnar som berörs planeras i senare skede. Ledningsägare kontaktas i tidigt skede när bygghandling tas fram för att identifiera vilka ledningar som kommer att beröras. De ledningar som ska vara kvar flyttas och där så är aktuellt tas eventuella ledningar som inte längre används bort i samband med byggandet. 4 Tidigare utredningar och beslut 4.1 Bärighetsundersökning Trafikverket Region Mitt har utfört bärighetsundersökningar med analyser för objektet i samband med projektet Bärighetsundersökningar Region Mitt (förkortat Bärund ). I Bärund genomfördes mätningar av bärighet, tjälpåverkan och vägskador för ett antal vägar i Dalarnas län. Denna undersökning visade att väg 1029 var i behov av upprustning. 4.2 Förstudie En förstudie Förstärkningsåtgärder i Dalarnas län upprättades i april Förstudien behandlar förutsättningarna till att förstärka och förbättra standarden för aktuell väg och är handlagd i enlighet med miljöbalken. I förstudien anges att Väg 1029 har en mycket liten årsmedeldygnstrafik och är ett lokalt stråk av ganska liten betydelse för den regionala trafiken. Det är ändå av stor vikt att vägen är framkomlig, med tanke på boende längs sträckan. Standarden är i nuläget mycket skiftande mellan olika delar av vägen, både när det gäller vägbredd, beläggning, plan- och profilstandard. Så gott som hela sträckan har stora bärighetsbrister enligt den genomförda undersökningen. Lokala stråk bör vara framkomliga året om, enligt Vägverkets riktlinjer för val av standard. Därmed är det angeläget att åtgärda bärighetsbristerna på denna vägsträcka. Två av de fyra broarna är endast 4 m breda, men samtliga broar klarar BK1-laster. Den södra halvan av vägens sträcka kräver särskild hänsyn till miljön vid älvarna, både med hänsyn till friluftsliv, natur- och kulturmiljö. Eftersom den utrotningshotade arten utter finns i detta område bör behovet av utterpassager i samband med korsande vattendrag utredas. Uttrar blir generellt sett ofta överkörda när de går över vägar som korsarvattendrag där de lever. Med tanke på den låga trafikbelastningen är det inte troligt att väg 1029 utgör någon större risk för utterstammen. Eventuellt kan områdets tillgång på grus- och stenmaterial utnyttjas vid rekonstruktion av vägen. I ett beslut från Länsstyrelsen Dalarna, daterat , framgår att objektet inte antas ha betydande miljöpåverkan vad avser byggande av väg. 11

13 5 Angränsande projekt Sträckan Kräckelbäcken-Ulvsjön ska också åtgärdas och arbetsplan för denna sträcka har tagits fram samtidigt som denna. Miljökonsekvenser av arbetsplanerna avseende bägge sträckorna redovisas i en och samma MKB vilken upprättades Sträckan Dyverdalen Kräckelbäcken på väg 1029 ska också åtgärdas och där har arbetsplan med tillhörande MKB samt en bygghandling tagits fram. Byggstart för denna sträcka är bedömd till hösten 2010 och den beräknas vara färdig Rymman som går längs sträckan Jöllen-Dyverdalen planeras att åtgärdas med avseende på de muddringar som utfördes under 1980-talet. Hur och när åtgärderna ska utföras är inte bestämt i dagsläget. Överskottsmassor från vägbygget kan komma att användas till de vallar som föreslås anläggas om restaureringen av vattendraget genomförs. 6 Vägförslaget 6.1 Allmänt Väg 1029 är ett lokalt stråk mellan Älvdalen och Lillhärdal. Planerade åtgärder för att förbättra vägens bärighet är att förstärka vägen genom att lägga på nytt bärlager. En förbättrad avvattning genomförs längs vägsträckan och åtgärdsförbättringar på befintliga trummor kommer även att utföras. För att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten kommer tre profilförbättringar samt en kurvrätning att utföras, se tabell 2 nedan. En enhetlig bredd av vägen på 6,0 m belagd bredd kommer att upprättas. Vägområdet kommer i snitt att öka med ca 4-5 m. Sidoområdet kommer att förbättras genom rensning från oeftergivliga hinder som träd och stenblock. Vid höga bankar eller där fasta hinder inte är eftergivliga sätts sidoräcken som hindrar trafikanter från att köra av vägen. Säkerhetszonen kommer att ökas till >3 meter vid 70 km/h och >4,5 meter vid 80 km/h Inga särskilda åtgärder planeras för gång- och cykeltrafiken. 6.2 Plan- och profilstandard I detta projekt ligger främst Vägverket Region Mitts riktlinjer för vägutformning och dimensionering av bärighetsprojekt som grund samt VU 94 S-2. Låg standard accepteras samt sund förnuft får gälla för sektionsprojekteringen. Projekterad linje följer i stort befintlig väg, endast enstaka kurvrätningar och profiljusteringar föreslås. Vägsträckan har haft en hastighetsbegränsning till 90 km/h som i och med hastighetsrevisionen sänktes till 80 km/h. Minsta horisontalradie: VU94 S-2 anger minimiradie med låg standard vid respektive referenshastighet till följande: VR 70 = R200, VR 90 = R400. Befintlig väg har dock kurvor med mindre radie. I projektet föreslås att räta ut en del kurvor något, nedan visas vilka kurvor som inte uppfyller låg standard för VR 70 km/h: R110 vid km 5/700 med VR 80 km/h 12

14 R170 vid km 4/600 med VR 80 km/h R177 vid km 1/000 med VR 80 km/h R200 vid km 4/250 med VR 80 km/h Minsta konkava vertikalradie VU94 S-2 anger minimiradie med låg standard vid respektive referenshastighet till följande: VR 70 = R1800, VR 90 = R3500. Befintlig väg har dock vertikalkurvor med mindre radie. I projektet föreslås några profiljusteringar och som generell min-radie har R1250 valts som motsvarar låg standard vid korta båglängder och bekväm körning vid 90 km/h. Minsta konvexa vertikalradie VU94 S-2 anger minimiradie med låg standard vid respektive referenshastighet till följande: VR 70 = R3000, VR 90 = R4000. Befintlig väg har dock vertikalkurvor med mindre radie. I projektet föreslås några profiljusteringar och som min-radie har R1250 valts som motsvarar låg standard vid korta båglängder och bekväm körning vid 90 km/h. Största lutning i längdled 7,5 % vid km 0/ Plan- och profiljusteringar Planerade åtgärder omfattar förbättring av bärigheten samt ett fåtal plan- och profiljusteringar, se tabell 3 och 4 nedan, vilka syftar till att öka sikten. För denna projektering ligger främst Region Mitts riktlinjer för vägutformning och dimensionering av bärighetsprojekt som grund, så även VGU samt ATB Väg. Låg standard accepteras. Vägen kommer dock, trots planerade åtgärder, inte att uppnå den standard som motsvarar skyltad hastighet. Tabell 3. Planjusteringar Sektion (km) Söder/Norr Maximal justering (m) 5/610-5/770 Söder 10 Tabell 4. Profiljusteringar Sektion (km) Fyllning/Schakt Maximal justering (m) 0/480-0/580 F 1,0 3/035-3/110 S 0,6 3/600-3/670 F 0,8 13

15 6.4 Korsningar Inga åtgärder förutom höjdjustering av anslutande vägar planeras. 6.5 Bärighet Väg 1029 kommer att rekonstrueras då den har dålig bärighet och är ojämn. Den befintliga vägen har bristfällig konstruktion och det finns sprickor och spår i vägbanan. Bärigheten kommer att ökas genom en generell förstärkning av vägkonstruktionen då avvattningen förbättras genom dikesfördjupning samt att trummor byts ut. Väg 1029 skall uppnå bärighetsklass 1 och skall så långt som möjligt genomföras inom befintligt vägområde. En belagd vägbredd på 6,0 m eftersträvas efter hela sträckan. Enligt uppgifter från Trafikverket finns det ingen tjärasfalt på vägsträckan Dyverdalen- Kräckelbäcken vilket tolkas som att det inte finns på denna sträcka heller. Som överbyggnadskonstruktion vid förstärkning planeras att befintlig asfalt hyvlas, vägkroppen formas och nytt material påförs: 40 mm (100 kg) MJOG 80 mm bärlager grus 200 mm förstärkningslager Som överbyggnadskonstruktion vid profiljustering, nysträckning och breddning planeras att befintlig beläggning hyvlas, vägkroppen formas och nytt material påförs: 40 mm (100 kg) MJOG 80 mm bärlager grus 420 mm förstärkningslager 6.6 Trafik Vägförslaget bedöms inte påverka omfattningen av trafiken nämnvärt. Hastigheten längs sträckan har under 2009 ändrats så att där det tidigare var 90 km/h är det nu 80 km/h. 6.7 Val av typsektion Släntlutningar och andra mått för typsektioner framgår av ritning 101T Landskapsanpassning Vägsträckorna är småskaliga och ligger väl anpassade till omgivande terräng. Längs båda vägsträckorna ges vackra utblickar på öppna myrmarker, vatten och vattendrag. Sträckan Jöllen-Dyverdalen domineras av det slutna skogslandskapet med utblickar över älvarna Rotälven och Rymman vilka går genom landskapet. Ofta har vattendragen skurit djupt ned i berggrunden och bildat mäktiga kanjondalar. Båda älvarna är synliga från vägen där inte omgivande skog skymmer älvarna. Vegetationen längs vägsträckan domineras av barrträd. 14

16 Vägen och vägsträckornas sidoområden utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps- och kulturvärden. Målsättningen med linjeföringen är att följa den befintliga vägen i såväl plan som profil så långt som möjligt. När den nya vägen tas i bruk är målsättningen att trafikanten ska känna att vägen är införlivad i landskapet. Landskapet kommer dock att påverkas av den breddning som planeras, bortröjning av fasta hinder i närheten av vägen, bredare diken samt en nysträckning i obruten terräng. Åtgärderna bidrar till att vägrummet kommer att öka vilket gör att vägen kommer att upplevas som storskaligare och mindre anpassad till landskapet. 6.9 Kultur- och miljöskyddsåtgärder I MKB:n för arbetsplanen redovisas samtliga skyddsåtgärder vilka ska vidtas för att minimera risk för negativ påverkan på kultur- och naturmiljö. Nedan följer de viktigaste åtgärderna: Övergivna vägavsnitt, t.ex. efter kurvrätningar ska återställas till naturmark om de inte har fortsatt betydelse som enskilda vägförbindelser. Arbetena med byte av trummor får ej utföras så att kraftig grumling skapas eller att bäckarna torrläggs vid känsliga perioder så att livet i bäckarna kan ta skada. För enskilda brunnar kommer en separat riskanalys med kontrollprogram att utföras i kommande planeringsskede. Arbeten nära bostadsbebyggelse ska genomföras under dagtid för att begränsa störningarna. Tillfälliga upplag ska undvikas i värdefulla och känsliga miljöer som våtmarker. Massor ska inte heller läggas upp i närheten av vattendrag då detta kan medföra läckage samt grumling av vattnet. Tillförsel av massor planeras så att transporter minimeras. Schaktmassor som uppstår i projektet kommer att om möjligt återanvändas till överbyggnad. Matjord och massor av sämre byggnadsteknisk kvalitet, till exempel silt och finkornigare jordarter, kan återanvändas i projektet inom vägområdet till släntbeklädnad. Utanför vägområdet eller i närliggande projekt som behöver övertäckningsmassor kan de användas till terrängmodellering, för att laga sår i landskapet t.ex. gamla sidotag från när vägen byggdes. Överskottsmassor kan också användas till de vallar som eventuellt kommer att anläggas om restaureringen av Rymman genomförs. Vegetationsmassor bör återanvändas för släntbeklädnad. Detta möjliggör att naturlig vegetation kan återetableras snabbt. Där arbete kommer att ske i närheten av värdefulla natur- och kulturobjekt ska de märkas ut under byggtiden för att inte skadas. Om ej tidigare känd fornlämning påträffas under byggtiden ska schaktningsarbetena avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Ytor som skadas efterbehandlas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt, se under avsnittet landskapsanalys. Detta ska inarbetas i bygghandlingen. Där så är möjligt tas markskiktet av innan arbete påbörjas och lagras så att det kan återanvändas vid efterbehandlingen. 15

17 6.10 Trafikregleringar m.m. Berörda anslutningsvägar redovisas på plan- och profilritningar Ledningar Befintliga ledningar och planerade förändringar redovisas på planritningarna. Ledningsägare kontaktas i tidigt skede när bygghandling tas fram för att identifiera vilka ledningar som kommer att beröras. De ledningar som ska vara kvar flyttas och där så är aktuellt tas eventuella ledningar som inte längre används bort i samband med byggandet. Det finns inte kommunalt vatten eller avlopp längs den aktuella sträckan Avvattning För väg 1029 kommer vägdagvattnet att avvattnas till v-formade diken, sidoområde typ C och en botten som är ca 1 m under vägbanan. I skärning kommer vägterrassen att avvattnas med längsgående diken. Dagvattnet kommer att ledas till de befintliga lågpunkterna och tvärgående diken. Huvudsakligen kommer befintliga lägen på trummor behållas men där så krävs kommer undermåliga trummor att bytas ut. Inga våtmarker berörs längs denna sträcka varvid eventuell negativ påverkan i samband med avvattning av vägen inte bedöms uppstå Vattenfrågor Då området kring väg 1029 inte omfattas av kommunalt vatten och avlopp har de flesta fastighetsägarna med hus enskilt vatten och avlopp. Under projekteringen med arbetsplanen har inventering gjorts för att inhämta underlag. Detta gjordes genom att brev skickades till dem som kallats till markägarsammanträdet där de uppmanades att lämna uppgifter om läge för brunnar och ledningar. De som närvarade vid markägarsammanträdet uppmanades ännu en gång att lämna uppgifter angående deras vatten och avlopp. Inkommet underlag kommer att användas i kommande riskanalyser. De vattendrag som berörs av planerade arbeten hanteras enligt vad som framgår av kapitel 9.2 Sakprövingar Geoteknik Terrängen längs den aktuella sträckan är till största delen mycket kuperad med höga slänter. De dominerande jordarterna är friktionsjord, sand och grus med inslag av silt, som ställvis överlagras av torv med små djup. Friktionsjorden har ofta stort innehåll av sten och är även blockig. Områden av torv med lite större djup förekommer och berg i dagen har påträffats på två ställen efter sträckan. Geotekniken beskrivs mer utförligt i PM Geoteknik. 16

18 7 Förändring av allmän väg Förändring av vägsträckningen i samband med kurvrätningen (km 5/610-5/770) på sträckan medför att nuvarande vägdel får grusad beläggning. 8 Konsekvenser av den föreslagna vägen Nedan redovisas konsekvenser för trafik och trafikanter samt en sammanfattning av miljökonsekvenserna som kan komma att uppstå som följd av vägförslaget. Miljökonsekvenserna framgår detaljerat i MKB:n. 8.1 Trafik och trafikanter Föreslagna åtgärder kommer att resultera i förbättrad framkomlighet och bärighet samt ökad trafiksäkerhet. Trafikmängder på vägen förväntas inte förändras i och med de åtgärder som planeras. Trafiksäkerheten ökar med vägförslaget genom de justeringar i plan och profil som planeras vilka skapar förbättrad sikt längs vägen. Dessutom förbättras vägens sidoområde med flackare slänter och borttagande av fasta hinder vilket medför reducerad risk för personskador vid en avåkning. Komfort och kontinuiteten förbättras med bättre horisontal- och vertikalradier. Trafikantupplevelsen ökar något med ett öppnare vägrum som den nya sektionen skapar samt med de justeringar i plan och profil som planeras. I övrigt förändras inte trafikantupplevelsen nämnvärt. 8.2 Markanvändning Hushållning med naturresurser Åtgärderna kommer att medföra ett underskott av överbyggnadsmassor och överskott av massor med egenskaper som inte är tillräckligt goda för att de ska kunna användas till överbyggnad. Material till överbyggnad, främst till förstärknings- och bärlager och beläggning av vägkonstruktionen, saknas längs väglinjen och behöver brytas från täkter. Byggnadsmassor kommer att lagras tillfälligt under byggtiden på upplagsplatser. Överskottsmassor kan också användas till de vallar som kan komma att anläggas om restaureringen av Rymman genomförs. Av tabell 5 på nästa sida framgår hur massor planeras att hanteras i projektet. 17

19 Tabell 5. Masshantering Massor (m 3 ) Återanvändning Fyllning Slänter Terrängmodellering Till sidotipp Från sidotag Fyllning Bärlager Förstärkningso skyddslager Schaktade massor Jord Berg/block Befintliga vägmassor Matjord Vegetationsmassor Urgrävning Återfyllning urg Rivning asfalt Fräsning asfalt Barriäreffekter De åtgärder som planeras bedöms inte medföra några negativa förändringar avseende de barriäreffekter som vägen utgör. Däremot kan byte av trummor till större dimensioner underlätta för vattenlevande organismer att förflytta sig under vägen Boende Anslutningsvägar från fritidshusen anpassas i plan och profil till väg 1029 i samband med de åtgärder som planeras. Åtgärderna bedöms därmed inte påverka de boende i de få fritidshus som finns längs sträckan Markägarförhållanden Skogsmark kommer att tas i anspråk i samband med att vägområdet breddas. Träd som står närmare vägkant än 4,5 m kommer att fällas för att kunna skapa hinderfri zon längs vägen. På profilritningarna redovisas markförhållandena och i sakägarförteckningen vilken mark som tas i anspråk. 8.3 Miljö Nedan följer en sammanfattning av miljökonsekvenserna som kan komma att uppstå som följd av vägförslaget. Miljökonsekvenserna framgår detaljerat i MKB:n där även förslag på skyddsåtgärder framgår. 18

20 8.3.1 Naturmiljö Riksintresset för naturvården bedöms inte påverkas av vägåtgärderna. Då det inte är aktuellt med någon större exploatering bedöms inte områdets värde att påverkas negativt. De åtgärder som planers medför ej påverkan på Rymman då inga erosionsskydd behöver anläggas vilka skulle kunna påverka vattendraget. Åtgärderna för vägen bedöms inte påverka öka trafikmängden i så stor utsträckning att det påverkar Rymman. Inga särskilda tillstånd krävs för riksintresset med anledning av de åtgärder som planeras. Om de nya vägtrummorna läggs felaktigt kan vandringshinder skapas som försvårar bl.a. för fisk att vandra i vattendraget. Vid byte av trummor kan även grumling av vattendraget uppstå, vilket kan ha en negativ inverkan på vattenlevande organismer. Grumling kan även uppstå i samband med dikning där vägslänter blottlagts i närheten av vattendrag och det skulle falla mycket regn som tar med material från slänterna till vattendraget. Längs sträckan Jöllen-Dyverdalen finns vattendrag, sumpskogar, biotoper vilka kan påverkas och riskera att utsättas för negativ påverkan i samband med skogsavverkning Friluftsliv Riksintresset för friluftsliv bedöms ej att påverkas av vägåtgärderna. Möjlighet till jakt, bärplockning och paddling kommer inte att påverkas. Det blir säkrare för oskyddade trafikanter att röra sig efter sträckan efter vägåtgärderna utförts då ny beläggning har lagts och vägen fått en enhetlig bredd på 6,0 m, exklusive stödremsor på bägge sidor på 0,25 m, längs hela sträckan. Inga särskilda tillstånd krävs för riksintresset med anledning av de åtgärder som planeras. Buller Boendemiljö Då kurvrätningar och profiljusteringar förekommer i närhet av bostadshus medför planerad åtgärder för vägen väsentlig ombyggnad varvid bullerutredning krävs. En beräkning av bullernivåer på olika avstånd från vägens mitt har genomförts under mars Hastighetsbegränsning på sträckan var tidigare 90 km/h, men har nu ändrats till 80 km/h och vid viss bebyggelse 70 km/h. Årsmedeldygnstrafiken är beräknad till 80 fordon per dygn varav 10 tunga fordon (år 2000). Ingen nämnvärd förändring av trafikvolym beräknas i och med åtgärderna. I och med att vägen byggs om, jämnas även ytan till vilket i sig leder till lägre ljudalstring från passerande fordon. Beräkning av trafikbuller Beräkningarna är genomförda enligt Naturvårdsverkets Beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Modellen finns redovisad i Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, rapport Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är: 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 19