EXAMENSARBETE. Småhusbyggande i Sverige och i USA. Vad kan vi lära oss av varandra? Oscar Hedvall Civilingenjörsexamen Arkitektur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Småhusbyggande i Sverige och i USA. Vad kan vi lära oss av varandra? Oscar Hedvall 2013. Civilingenjörsexamen Arkitektur"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Småhusbyggande i Sverige och i USA Vad kan vi lära oss av varandra? Oscar Hedvall 2013 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2

3 Förord Detta examensarbete skrevs under höstterminen 2012, som en avslutning på mina studier på civilingenjörsprogrammet inom Arkitektur, vid Luleå tekniska universitet. Presentation av resultatet hölls i Luleå i januari 2013, för att därefter genomföra några mindre ändringar av rapportens innehåll. Efter presentationstillfället har vissa händelser närliggande rapportens innehåll inträffat och nya rapporter och utredningar har släppts, som också har berört områden i arbetet. Dessa har dock bortsetts ifrån, då de dels inte skulle påverkat resultatet och dels för att arbetet fortsättningsvis ska vara en beskrivning av hur situationen inom byggandet i Sverige och i USA såg ut under hösten Arbetet har varit lärorikt och gett många intressanta synvinklar på hur byggandet fungerar i dagens samhälle och det har varit svårt att få ner hela denna kunskap i rapporten. Det hade gått att fortsätta skriva mycket mer, men jag har valt att avsluta vid en nivå som jag är nöjd med, innan rapporten blir alltför omfattande. Jag vill passa på att tacka alla som har hjälpt till med arbetet på olika sätt och främst då tacka Helena Johnsson, som har varit examinator under kursen och som har hjälpt till att styra om arbetet mot rätt riktning. Ett stort tack riktas även till Niclas Lindgren som opponerade på rapporten och lämnade många användbara synpunkter på innehållet, som även har tagits tillvara i den nu inlämnade rapporten. i

4 Abstract Our surrounding world is constantly changing, where different societies are communicating with each other and sharing ideas at a rate that historically would seem impossible. At the same time, building construction remains a thing that we prefer to keep doing the traditional way by ourselves. Sweden and the U.S.A. are two countries that in many aspects have a lot in common, but have completely separate building trades. The differences could create future opportunities to learn from each other s experiences, to reduce the number of construction defects, and to create improved methods and technology for the construction of buildings. This report is a literature review, to see the differences between construction of one- and two family homes in Sweden, compared to the U.S.A., to see what differs, and to see if we can learn anything from these differences, to influence future construction to a new direction. When it comes to houses built as one- or two family homes, the methods used for construction are traditionally the same in the two countries, but have developed into two separate standards over the years. Despite this, defects in the construction that could affect the residents health, emerge in similar ways in both countries. The worst health risks in buildings are usually connected to moisture, with links to microorganismic growth, such as mold. The defects cause increased healthcare costs, and a large part of the problem is that the habitants are not aware of the risks. The situation is similar in both countries, but in the U.S.A. there are also many houses with so severe flaws that they should not be used, which risks affecting poor people, who do not have any other choice than to remain using the houses. Primarily, the defects are present in older houses, and with today s construction methods, the risks have been significantly reduced. Repair actions should therefore primarily be focused on the older housing, but newer buildings and those built with experimental methods, should not be forgotten as even these are at risk. It is possible that the recently exposed moisture problems with undrained EIFS façades in wooden constructions in Sweden could have been avoided if knowledge about the similar problems with houses in U.S.A had been transferred to Sweden. One- and two family houses are in most cases constructed using wooden frames, but the means of construction differ. Houses in the U.S.A are in 96 % of the cases purely site-built. In Sweden, the most common construction method is to use factory-prepared wall and roof components that later are assembled to a house at the building site. The building regulations are more detailed in the U.S.A., where the rules sometimes govern details of the construction, compared to the broader Swedish regulations, that instead place larger responsibilities on the constructor. When the building regulations are violated, the consequences also differ slightly, where serious violations in the U.S.A. could lead to criminal charges, with imprisonment or fines, compared to municipal penalty fees in Sweden. In the U.S.A., it is possible to enact ex post facto laws regulating buildings, which means that existing buildings may need to be improved to meet newer standards, primarily connected to the safety of the people using the buildings. In Sweden, the main principle is that an already constructed building will continue to be legal, even if the laws and regulations are changed. Currently, fewer houses are being built compared to the previous years, mostly due to the recent economical crisis. At the same time, both countries are facing large challenges inside the building trade to meet future demands and desires on future housing. This creates a perfect opportunity to introduce new home features, materials and construction methods, along with possibilities to cooperate with the surrounding world. ii

5 Sammanfattning Samtidigt som samhällsutvecklingen går snabbt framåt, med utökat samarbete över språk- och landsgränser, förblir byggandet något som gärna görs på ett traditionellt sätt, utan kontakt med omvärlden. Sverige och USA är två länder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar på olika sätt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lära av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att på sikt skapa ett bättre byggande. Denna rapport är en litteraturstudie av skillnaderna mellan småhusbyggande i Sverige jämfört med i USA, gjord för att försöka se vad som påverkar byggandet i de båda länderna och om det går att lära sig något från skillnaderna, för att sedan kunna påverka det framtida byggandet. När det gäller byggande av småhus, är byggtekniken i grunden densamma i de två länderna, men den har utvecklats något annorlunda genom åren. Trots detta uppstår det problem med båda ländernas byggnader, som liknar varandra i en stor utsträckning. Problemen drabbar de boende med ökade risker för dålig hälsa och de allvarligaste problemen har med fukt att göra. De vanligaste problemen har istället med undermålig ventilation att göra och det är ofta dessa två problem är sammankopplade med varandra. Problemen orsakar samhället höga kostnader i form av ökande sjukvårdskostnader och en stor del av problemet beror på att de boende inte är medvetna om problemen och dess risker. Situationen är liknande i båda länderna, men i USA finns det också en andel hus som har så pass allvarliga brister att husen egentligen inte borde användas, vilket då riskerar att drabba den fattigare delen av befolkningen som inte har något annat val än att bo kvar. Främst drabbar problemen äldre hus och med dagens byggteknik har riskerna för problem minskat kraftigt, så fokus för åtgärd bör främst läggas på dessa. Trots detta, ska nyare hus och hus byggda med obeprövad byggteknik inte glömmas bort, då även dessa riskerar skador. De nyligen uppmärksammade problemen med enstegstätade fasader, hade kunnat undvikas om erfarenheter från USA hade insamlats innan metoden började användas i massproduktion. Småhus byggs nästan uteslutande med trästomme i båda länderna, men produktionsmetoderna skiljer sig åt en del. Hus i USA är oftast helt platsbyggda och bara 4 % produceras industriellt. I Sverige är det istället vanligast att småhusen byggs upp med hjälp av industriellt producerade konstruktionselement med vägg- och takmoduler, som sedan monteras på byggarbetsplatsen. Regelverken som styr byggandet är mer djupgående i USA, jämfört med de friare svenska byggreglerna, som lämnar ett stort ansvar till byggherrarna. I USA går byggreglerna i vissa fall in och detaljstyr hur konstruktionslösningar ska göras i specifika situationer, så att de i en viss grad liknar de frivilliga svenska AMA-beskrivningarna. Vid överträdelser av byggreglerna finns det också några skillnader, då dessa i USA fall kan leda till straffrättsliga konsekvenser, såsom fängelse och böter i allvarliga fall, medan de i Sverige behandlas i form av byggsanktionsavgifter. I USA är det också tillåtet med retroaktiv lagstiftning för byggnader, vilket gör att redan byggda hus kan behöva ändras, för att fortsätta följa den uppdaterade lagstiftningen. Reglerna för befintliga byggnader är dock mildare och har främst koppling till förbättringar som måste göras för att de boende ska ha en säker bostad. Grundprincipen i Sverige är att ett byggt hus som redan är byggt är fortsatt lagligt, även om lagstiftningen ändras. För tillfället byggs det ovanligt få småhus jämfört med föregående år, vilket främst beror på de senaste årens ekonomiska kriser. Båda länderna står samtidigt som detta inför stora utmaningar inom byggbranschen för att möta framtidens behov och önskemål på nya bostäder. Detta ger ett perfekt tillfälle att införa ny byggteknik eller nya konstruktionsmetoder, tillsammans med möjligheter att inleda samarbeten med omvärlden i byggfrågor. iii

6 Ordförklaringar ABS Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare, är ett standardavtal, framtaget av Sveriges Byggindustrier, som kan användas när ett småhus ska byggas och en privatperson står som byggherre. AMA Allmän Material- och Arbetsbeskrivning, en frivillig regelsamling som ges ut av Svensk Byggtjänst som kan användas av beställare och entreprenörer vid byggarbeten, för att förtydliga vad entreprenaden ska uppnå för att fullfölja avtalet. Amortering En avbetalning på ett lån som tagits ut. I USA har normala bostadsköp en amorteringstid på cirka 30 år, men i Sverige kan de vara mycket längre, eller vara helt utan amortering. BBR Boverkets byggregler, en svensk regelsamling som ges ut av den statliga myndigheten Boverket. Byggreglerna förtydligar vad som krävs av en byggnad för att följa övrig gällande lagstiftning. Bequerel En enhet för radioaktivt sönderfall. En Bequerel innebär ett sönderfall per sekund och kan jämföras med enheten Hertz. För byggande är enheten aktuell när det gäller radonhalter i bostäders inomhusluft och används då i form av Bequerel/m³. BNP Bruttonationalprodukt, en sammanräkning av värdet på ett lands totala produktion av varor och tjänster under ett år. Kan användas för att jämföra länders ekonomiska förutsättningar med varandra. Bostadsrätt En ägandeform för bostäder som är populär i Sverige och som innebär att de boende äger andelar i en gemensam förening, som drivs utan vinstintresse och som i sin tur äger byggnaderna och sköter underhållet på dessa. Liknande föreningar finns även i USA och fungerar då på ett motsvarande sätt, men är däremot inte lika vanliga. Boverket Svensk statlig myndighet som utfärdar byggregler och rekommendationer om byggande och fysisk planering i Sverige utifrån svenska lagar och EU-bestämmelser. De granskar även hur byggandet går till och lämnar förslag till regeringen för hur det går att förbättra genom nya lagar. Byggherre Svensk term för den person som utför byggande-, projekterings-, rivnings-, eller marktjänster åt sig själv, eller som lämnar detta som uppdrag till någon annan. Byggherren behöver inte vara en fysisk person, utan kan även vara till exempel ett företag, i form av en juridisk person. Bygglov Ett tillstånd som utfärdas för att det ska vara tillåtet att bygga en byggnad och de flesta fall även bygga om. Bygglovet utfärdas i Sverige av kommunen och i USA av en lokal byggnadsinspektör efter en granskning av handlingarna i en bygglovsansökan. Om det saknas bygglov för ett arbete som görs på byggnaden när ett sådant krävs, är detta olagligt och straffas oftast med någon form av straffavgift, beroende på lagstiftningen. Bygglovshandläggare Building official i USA är en tjänsteman som arbetar åt den lokala myndigheten och ansvarar för att granska och bevilja bygglov och liknande. I Sverige finns motsvarande tjänstemän anställda av kommunernas byggnadsnämnder, men har då mer ett ansvar att förbereda ärenden för politisk granskning och beslut och har bara beslutanderätt för begränsade ärenden. Byggnadsnämnd En beslutande enhet i svenska kommuner som har ansvar för planering av områden och byggnader i kommunen och har rätt att ta beslut om bygglov och iv

7 liknande. Nämnden är underställd kommunstyrelsen och består av politiker, som har anställda tjänstemän som förbereder frågorna inför beslut. Byggsanktionsavgift En i Sverige använd straffavgift, liknande böter, som kan utfärdas av kommunernas byggnadsnämnder efter överträdelse av byggreglerna. Delad entreprenad En entreprenadform där byggherren själv fungerar som samordnare av byggprojektet och anlitar egna konsultfirmor och byggföretag för att utföra de olika delarna i projektet. Detaljplan En svensk term för de planer som används för att styra vilka förutsättningar som ska gälla för byggnader i ett visst område. I USA används främst en planering på översiktsnivå i städerna som grund, men det har på senare tid kommit ett ökat intresse för Form Based Codes, som påminner en del om de svenska detaljplanerna, men går djupare in på vilka krav som får ställas. EIFS Exterior Insulation and Finishing System, se Enstegstätad fasad. Begreppet EIFS kan även användas för den nyare varianten med tvåstegstätade fasader, som då även har en luftspalt. EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), en regelsamling som tillämpar det europeiska systemet med Eurocode för hållfasthetsberäkningar i Sverige. Enstegstätad fasad En konstruktionsmetod av väggar som saknar luftspalt för dränering av inträngande fukt. När detta används i samband med en organisk väggkonstruktion, med trä eller gipsskivor med pappbeklädnad, finns en stor risk för att fuktskador uppstår då fukt tränger in genom småskador i ytskiktet. EU Europeiska Unionen, är en union mellan flera länder i Europa, där samarbete sker både politiskt och ekonomiskt. För tillfället är 27 av 50 europeiska länder medlemmar i unionen och samarbete sker konstant inom flera områden för att medlemsländerna ska få regelverk som ser liknande ut i de olika länderna, så att rörelse av varor och tjänster mellan de olika medlemsländerna ska underlättas. Eurocode Ett EU-system för standardisering av bland annat hållfasthetsberäkningar, så att medlemsländerna kan arbeta med konstruktion på ett gemensamt sätt. Fackmannamässig En term som används för att beskriva ett arbete som genomförts på det sätt som det går att utgå från, beroende på branschens standarder. Att ett arbete har genomförts på ett fackmannamässigt sätt betyder inte att det automatiskt är bra, då termen bara beskriver hur arbetet normalt sett går till inom branschen. Även saker som inte fungerar som de är tänkta kan ha fått ett fackmannamässigt arbete utfört. Fast egendom Svensk term för ett mark- eller vattenområde som kan ägas och är indelat i fastigheter. Till den fasta egendomen hör allt som är kopplat till området, som till exempel byggnader, byggnadsdelar och tillbehör som byggnaden kräver. När fast egendom säljs måste det göras skriftligt. Motsatsen är lös egendom och är sådant som kan tas bort från den fasta egendomen utan att den tappar funktionen. I USA finns en liknande term, real property, som är definierad olika i de olika delstaterna. Folkräkning (census) I USA finns inget centralt folkbokföringsregister och det görs därför vart tionde år en stor folkräkning, för att bland annat bestämma rösträttsfördelningarna. I samband med detta samlas även en del övrig information in om invånarna, som kan användas som en statistisk källa. v

8 Föreläggande Ett krav som utfärdas av en myndighet och som innebär att en viss åtgärd ska genomföras inom en viss tid. Ett föreläggande ses i många fall som en första varning och om åtgärderna inte genomförs, kan sedan ytterligare straff utdömas. Green card USA:s form av uppehållstillstånd, som ger rätten att bo och arbeta permanent i landet, men som inte innebär ett medborgarskap. Gruppbyggda småhus Svensk term för småhus som är producerat med utgångspunkt att byggherren inte själv kommer att bruka det. Till gruppbyggda småhus räknas inte bara hus som ska säljas vidare, utan även om de är byggda för att användas genom bostads- eller hyresrätt. HUD United States Department of Housing and Urban Development, är en statlig myndighet i USA, som följer byggandet från alla möjliga synvinklar och lämnar sedan ut rekommendationer på förbättringar. De styr även vilka regler som ska gälla för byggande av manufactured homes. IBC International Building Code, ICC:s huvudregelsamling, med regler för byggande av alla typer av byggnader. Publiceras med tre års mellanrum. ICC International Code Council, organisation i USA som publicerar regler för bland annat byggande, brandskydd och elinstallationer med jämna mellanrum. Reglerna kan sedan bli invalda som lagar i landets delstater och styr då vilka krav som gäller för byggande, eller renovering av byggnader. IPMC International Property Maintenance Code, regler för hur byggnader ska underhållas och renoveras för att fortsätta vara lagliga. Innehåller även ett antal retroaktiva krav. IRC International Residential Code, en specialvariant av IBC, som gäller för en-, eller tvåfamiljshus och innehåller några förenklingar av kraven och inkluderar även krav på bland annat elinstallationerna i husen. Klimatskal Husets omslutande skal, som skiljer inomhusmiljön från naturen utanför. I termen ingår alla byggnadsdelar som har någon form av funktion i detta, som tak, väggar, golv och fönster. Konsument När en privatperson köper en vara eller tjänst från ett företag räknas personen som konsument och har ett extra skydd genom lagen för eventuella fel som uppkommer. Lagar som skyddar konsumenternas rätt finns både i Sverige och i USA. Nivån på skydd i USA varierar beroende på vilken delstat det handlar om, eftersom varje delstat har rätt att utfärda egna lagar som kompletterar de statliga. Konsumentköplagen En svensk lag som styr över konsumenters rättigheter vid köp av varor från ett företag och hur eventuella reklamationer ska gå till och hanteras. Konsumenttjänstlagen En svensk lag som styr över konsumenters rättigheter vid köp av tjänster från företag och vilka skyldigheter som företagen har. Lagen har specifika regler som gäller för byggtjänster och ger konsumenten ett starkt skydd. Konsumentverket Svensk myndighet som granskar konsumenternas skydd mot företag och lämnar råd och stöd mot konsumenter som behöver hjälp mot företag som bryter mot konsumentskyddslagarna, samtidigt som de lämnar förslag till regeringen om hur konsumentskyddet ska förstärkas. (Att vinna) Laga kraft När ett politiskt beslut har fattats, eller då en dom faller, finns det i många fall en kort period då det är möjligt att överklaga beslutet. Om denna period går ut utan att någon har överklagat vinner beslutet laga kraft och är då säkert att följa. vi

9 Om någon överklagar beslutet vinner det inte laga kraft innan det är prövat i domstol och alla eventuella möjligheter till att överklaga domstolens beslut har försvunnit. Lagfart En registrering av ett fastighetsköp till ett centralt register, där det går att se vem som är ägare till en viss fastighet. Termen som används i USA är title. Light Frame Construction En benämning på en konstruktionsmetod som använder träreglar eller lättreglar av stål som bärande stomme och som är vanlig i småhus i USA. LOU Lagen om offentlig upphandling, en svensk lag som styr på vilket sätt som myndigheter, kommuner och andra offentliga organisationer ska ingå avtal om att köpa varor och tjänster. Förenklat innebär lagen att anbud alltid ska tas in och att den billigaste leverantören sedan ska väljas för att teckna avtalet. Lättbetong en variant av betong, som levereras i färdiga skivor eller block och produceras med inkapslade luftbubblor, som gör att materialet blir lättare än vanlig betong. I Sverige finns många äldre hus som byggdes av en blåfärgad lättbetongvariant som avger större mängder radongas, eftersom den tillverkades av uranrikt bergmaterial. Nyare varianter på lättbetong har inte längre detta problem. Manufactured Home En billig bostadsvariant som är populär i USA och är hus som byggs för att enkelt kunna flyttas på utan att nedmonteras. Dessa kan vara ihopsatta av en eller flera moduler som ställs ihop sida vid sida och blir till en bostad. Husen byggs enligt andra regler än vanliga småhus och modulerna måste ha fast monterade hjul för att de inte ska ses som byggnader. Miljonprogrammet Ett stort samhällsbyggnadsprojekt som genomfördes på 60- och 70-talen i Sverige och som gick ut på att det skulle byggas en miljon nya bostäder. Idag är cirka 37 % av alla svenska bostäder byggda under åren omkring miljonprogrammet. Moms Mervärdesskatt, är en skatt som läggs till på produkter och tjänster som säljs inom Sverige och Europa (VAT). I Sverige ligger momsen på 25 % på de flesta produkter och tas normalt ut från alla parter i försäljningskedjan, men betalas aldrig dubbelt. I USA finns ingen direkt motsvarighet till momsen, men delstaternas sales tax har en motsvarande funktion. NAHB National Association of Home Builders, en intresseorganisation för byggföretag i USA som arbetar för förändringar i byggregler till förmån för sina medlemsföretag. NAHBs medlemmar står tillsammans för 80 % av bostadsbyggandet i USA. PBF Plan- och byggförordningen, ett komplement till PBL, som förtydligar vissa regler. PBL Plan- och bygglagen, den svenska bygglagstiftningens huvudlag, som innehåller regler om kommunernas planarbete, samt huvudkrav på vad byggnader ska uppfylla för krav för att vara godkända och få bygglov. Post- och Inrikes Tidningar Svensk tidning som getts ut sedan år 1645 och innehåller viktiga meddelanden som ska nå ut till allmänheten. Tidningen trycks inte längre ut fysiskt, utan innehållet läggs dagligen ut på Bolagsverkets hemsida i form av.pdf-filer. Ett meddelande i tidningen ses som officiellt och det lagen utgår från att det är läst av de personer som det riktas till. Innehållet är varierande och kan vara allt från att ett nytt företag har startats till att kunna delge en person information om en skuld, även om personen inte går att få tag på. För byggande måste bland annat alla beviljade bygglov skrivas med, så att okända parter inte kan komma och klaga senare. Preskription En juridisk term som innebär att en överträdelse av en lag inte längre kan bli straffad, även om det finns starka bevis, eller ett erkännande. De flesta typerna av vii

10 brott preskriberas både i Sverige och i USA, förutom då det gäller riktigt grova brott. För byggande gäller i Sverige normalt en preskriptionstid på tio år efter överträdelsen, men i USA anses oftast överträdelser inom byggandet inte preskriberas, då de pågår fram till dess att de åtgärdas. Prisbasbelopp Ett statistiskt indexbelopp som används för att beräkna storleken på bland annat socialförsäkringar och pensioner i Sverige och som räknas upp varje år. För byggande används indexet för att bestämma hur stora byggsanktionsavgifterna ska vara vid överträdelse av byggreglerna. Radon Radioaktiv ädelgas som kan utsöndras från bergmaterial som innehåller uran. När radon sönderfaller bildas alfapartiklar och andra radioaktiva ämnen, som kan vara skadliga för lungorna. Problem med radon i bostäders inomhusluft finns både i Sverige och i USA. Radon kommer oftast in från marken utanför huset, men i Sverige finns även problem med blå lättbetong som utsöndrar radon. ROT-avdrag Ett skatteavdrag som kan göras när svenska privatpersoner renoverar, bygger om, eller bygger till sin egna bostad i form av småhus eller bostadsrätt. Avdraget kan som mest ge tillbaka kronor på ett år och kan göras på 50 % av arbetskostnaden som annars skulle betalats. Sales tax USA:s motsvarighet till den svenska momsen, som betalas in till delstaterna när en konsument köper en produkt och i vissa fall även köp av tjänster. Delstaterna styr själva vilka regler som ska gälla och även vilken nivå som skatten ska ligga på, men i normala fall hamnar den på omkring 6 %. Skatteverket En svensk myndighet som ansvarar för att samla in olika former av skatter från den svenska befolkningen. I USA är det istället i första hand varje delstat som får besluta om och samla in de lokala skatterna, men det finns också en motsvarande statlig myndighet, Internal Revenue Service, IRS, som samlar in de statliga skatterna. Slutbesked Ett intyg som utfärdas efter att en byggnad anses som färdig och tillåten att börja användas. I Sverige utfärdas slutbesked av byggnadsnämnderna och i USA utfärdas ett Certificate of Occupancy av en byggnadsinspektör. Småhus Mindre byggnad som i första hand är tänkt att användas som bostad för en eller två familjer. Till gruppen räknas bland annat villor, parhus, radhus och fritidshus. Ingen storleksbegränsning finns, utan det som avgör om en byggnad räknas som småhus är om det är byggt för att max två familjer ska kunna bo där. Om huset är anpassat för flera boende blir byggnaden ett flerbostadshus. I USA används inte termen, men det finns specifikt skrivna regler för byggnader som är byggda som en- eller tvåfamiljshus. Spåntak Shingles, är ett populärt taktäckningsmaterial i USA, som används till de flesta småhus och som består av små skivor som spikas fast. Nuförtiden är det vanligast att skivorna tillverkas av bitumen (asfalt), men historiskt sett har det varit vanligare med träskivor. Socialstyrelsen En svensk myndighet som följer forskning på frågor som har med människors hälsa att göra och skriver sedan rekommendationer och regler för hur vissa specifika frågor med koppling till hälsan ska hanteras. Totalentreprenad En entreprenadform som innebär att byggherren anlitar ett enda företag, som sedan tar ansvar för hela projektet, från att ta fram bygghandlingar, till dess att projektet är färdigt. viii

11 Uppsåt En juridisk term som innebär att någon har genomfört en olaglig handling och samtidigt varit medveten om konsekvenserna av handlingen, till skillnad från om händelsen inträffade som en olyckshändelse, eller på grund av slarv. Vissa typer av brott ger inte något straff om de gjordes utan uppsåt, samtidigt som andra typer av brott kan ge förhöjda straff om de görs med uppsåt. Utförandeentreprenad En entreprenadform där byggherren anlitar egna konsulter för att ta fram bygghandlingar, som sedan används för att beställa en separat byggentreprenad från ett byggföretag, som då tar helhetsansvar för byggnationen. Vistelsezon Den del av ett rum som personer normalt befinner sig i och därför får specifika krav på vad som gäller i detta område. Vistelsezonen är normalt hela rummet, med undantag från ett område kring väggar och fönster, samt kring tak och golv. Vite En form av straff som brukar användas för att uppmuntra till snabb förbättring. Straffet innebär att en straffavgift måste betalas om överträdelsen inte upphör, eller om den upprepas någon gång i framtiden. Våtrum Ett rum i bostaden med större vatteninstallationer som ställer högre krav på hur rummets väggar ska vara konstruerade och hur de ska skyddas från inträngande fukt. Ibland räknas även enskilda toalettrum in i definitionen, men oftast anses att det ska finnas en golvbrunn i våtrummet och att det då kan förekomma rinnande vatten på golvet. Ett vanligt badrum är därför ett typexempel på vad ett våtrum är. WHO World Health Organization, världshälsoorganisationen, är en del av FN som arbetar för att världens befolkning ska få en så god hälsa som möjligt. Översiktsplan En övergripande plan som svenska kommuner måste ha som en form av vägledning för hur byggandet ska göras under kommunens fortsatta utveckling inom byggandet. Planerna är inte bindande, men används för att få en övergripande bild av kommunen. I USA används ofta en planering baserad på översiktsplaner, med zoner där städer delas in i olika typer av bebyggelse, så kallad zoning. ix

12 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 1! 1.1 SYFTE OCH MÅL... 2! 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2! 1.3 BEGRÄNSNINGAR... 2! 2. METOD... 3! 2.1 ARBETSSÄTT... 3! 2.2 DISPOSITION... 3! 2.3 KÄLLKRITIK... 4! 3. RESULTAT... 5! 3.1 BYGGANDE I SVERIGE... 5! SVENSKA BYGGREGLER... 7! STADSPLANERING I SVERIGE... 7! KRAV PÅ SVENSKA BYGGNADER... 8! ÅTGÄRDANDE AV FEL... 9! FRIVILLIGA BRANSCHREGLER OCH STANDARDER... 11! FASTIGHETSAFFÄRER... 13! KVALITETSKRAV I SVENSKA BYGGREGLER... 14! BRANDSKYDDSKRAV... 15! LUFTKVALITETSKRAV... 15! KRAV PÅ UTRYMMEN I BOSTÄDER... 16! KRAV PÅ SKYDD MOT FUKTPÅVERKAN... 16! DEN SVENSKA BYGGPROCESSEN... 18! BESIKTNING AV BYGGNADER... 19! ENTREPRENADFORMER... 20! BYGGTEKNIK INOM SMÅHUSBYGGANDE I SVERIGE... 22! PROBLEM INOM SVENSKT BYGGANDE... 24! FUKTSKADOR... 24! RADON... 25! VENTILATION... 27! FEL SOM UPPKOMMER UNDER BYGGTIDEN... 28! SVART ARBETSKRAFT x

13 3.2 BYGGANDE I USA... 31! BYGGREGLER I USA... 33! STADSPLANERING I USA... 33! REGLER FÖR BYGGNADER... 35! BROTT MOT BYGGREGLER... 35! FRIVILLIGA BRANSCHREGLER OCH STANDARDER... 37! MANUFACTURED HOMES... 37! FASTIGHETSAFFÄRER... 38! KVALITETSKRAV I USA:S BYGGREGLER... 39! BRANDSKYDDSKRAV... 40! LUFTKVALITETSKRAV... 40! KRAV PÅ UTRYMMEN I BOSTÄDER... 41! KRAV PÅ SKYDD MOT FUKTPÅVERKAN... 41! SKYDD MOT PÅVERKAN FRÅN NATUREN... 42! BYGGPROCESSEN I USA... 43! BESIKTNING AV BYGGNADER... 44! ENTREPRENADFORMER... 44! BYGGTEKNIK INOM SMÅHUSBYGGANDET I USA... 46! PROBLEM INOM BYGGANDET I USA... 47! FUKTSKADOR... 47! RADON... 48! ÖVRIGA HÄLSOPROBLEM MED BYGGNADER... 48! BYGGNADERS LIVSLÄNGD... 49! SVART ARBETSKRAFT... 50! JORDBÄVNINGAR... 51! STÖRRE TROPISKA STORMAR... 51! 4. ANALYS... 53! 4.1 PROBLEM INOM BYGGANDET... 55! 5. DISKUSSION... 57! 5.1 PROBLEM INOM BYGGANDET... 59! 5.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPORT AV SMÅHUS... 61! 5.3 FÖRSLAG FÖR FORTSATT ARBETE... 62! 6. KÄLLHÄNVISNINGAR... 63! xi

14 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen går konstant framåt och världens länder får hela tiden mer och mer kontakt med varandra. Nya företeelser sprider sig snabbt till andra sidan av jorden och kunskap kan enkelt spridas med hjälp av Internet. Folk som reser runt och flyttar till andra länder för med sig erfarenhet, kunskap och traditioner till den plats de kommer. Allt detta sker i en takt som historiskt sett ser näst intill overklig ut, där det ibland kan handla om att på bara några få timmar lyckas fånga hela världens uppmärksamhet. Alla dessa kommunikationsmöjligheter gör att hela världen stegvis blir mer och mer integrerad inom flera områden och gränserna mellan var man befinner sig blir alltmer obetydliga. Inom byggandet har det dock utvecklats en kultur, där man gärna arbetar traditionellt och helst undviker kontakt med utlandet, förutom då det gäller ovanligt stora projekt. De kontakter som ändå sker handlar oftare om arkitektur än om byggteknik. Då personer inom byggbranschen kommer till andra länder får de snabbt anpassa sig till de lokala regler och traditioner som finns på platsen, vilket leder till att förändringar sprider sig mycket långsamt. De förbättringar som genomförs riskerar därmed att förbli lokala och ta lång tid på sig för att spridas. Allt detta leder till att byggandet går till på olika sätt och ger olika resultat beroende på var någonstans det byggs. De byggprojekt som påverkar oss människor mest, handlar om byggande av bostäder, där varje beslut som fattas blir direkt påverkande för boendet under många år framöver. En stor del av de bostäder som byggs är småhus, där byggherren själv kan vara den som kommer att bruka byggnaden och vill därför självklart att huset ska uppnå en jämn och hög kvalitet, så att huset kan användas länge utan att problem uppstår. I USA, där världens största marknad för småhus finns, har byggandet utvecklats på ett annat sätt jämfört med vad det har gjort i Sverige. Skillnaderna har blivit relativt stora och det sker inte så mycket kontakt mellan länderna rörande byggtekniska frågor. Småhusmarknaden i USA är stor och har alla möjliga typer av köpare, med olika ekonomiska förutsättningar och olika önskemål på vad boendet ska innebära. Det har därför uppstått enorma skillnader mellan de billigaste och dyraste husen, där de billigare får lägre kvalitet, både på det byggda och på de boendes inomhusmiljöer. Dessa hus blir därför mer som en förbrukningsvara, då det efter ett tag krävs så omfattande renoveringar att det är billigare att bygga nytt. I Sverige, är småhusbyggandet istället enhetligt, med få variationer, både på slutresultatet och på tillvägagångsättet vid byggandet. Svenskar lägger en stor del av sin inkomst på boendet och kraven på vad det ska innebära ställs därför högt. Trots detta, finns det många problem med svenska bostäder, främst bland de äldre, där det kommer att krävas kraftiga renoveringar under de kommande åren. Förhoppningen med detta arbete är att det ska gå att hitta några viktiga skillnader på svenskt och amerikanskt byggande som kan förklara de problem som finns. Utifrån detta kan då sedan lösningar tas fram som kan påverka framtida byggande av småhus i rätt riktning, så att kvaliteten kan förbättras. Skillnaderna mellan byggandet i de två länderna har blivit så pass stora att det borde finnas goda möjligheter för att hitta lösningar till de problem som finns med utgångspunkt i skillnaderna. Med detta kan det också gå att få en bra ledning i vad som krävs för att ett djupare samarbete mellan de två länderna inom byggandet ska kunna fungera. Möjligheterna till förändring av småhusmarknaden i de två länderna är för tillfället ovanligt stora, då det under de senaste åren har byggts färre hus än tidigare på grund av den instabilitet som har påverkat världsekonomin. Detta betyder att det just nu är ett utmärkt tillfälle till att försöka införa förbättringar i byggtekniken. När marknaden väl kommer igång igen, så borde det åter finnas ett stort intresse av att bygga fler småhus och då kanske även på ett nytt sätt. 1

15 1.1 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att göra en litteraturstudie för att beskriva hur byggandet av småhus går till i Sverige och i USA, samt att undersöka vilka problem som finns med byggandet i de två länderna. Utifrån detta undersöks sedan om det finns några möjligheter till förändring av byggandet, med hjälp av en djupare kunskapsöverföring mellan länderna. Den ursprungliga tanken var att göra en undersökning av möjligheterna för export av svenska småhus till USA, men arbetet har senare inriktats på att bara fokusera på att göra en jämförelse mellan länderna, då det skulle ha krävts en stor mängd bakgrundsinformation för att kunna svara på frågor om exportmöjligheter och att arbetet då skulle bli för omfattande. Tankarna på att undersöka möjligheterna till export ligger ändå med i arbetet, men inget fokus läggs på detta. Målet med arbetet är att kunna se vad som orsakar problem inom byggandet, ur två helt skilda perspektiv, vilket kan hjälpa oss inom byggandet att förstå hur problem uppstår och hur man ska gå tillväga för att kunna åtgärda dessa. Resultatet kan även användas för att underlätta vid framtida kontakter med utlandet, inte bara med USA. Genom att kunna se att det finns skillnader inom byggandet mellan länderna, men att det samtidigt finns lösningar till eventuella problem, kan man enklare få till en bra dialog, där alla parter kan få ut något av samarbetet. 1.2 Frågeställningar Hur går byggandet av småhus till i Sverige, respektive i USA? Vad skiljer länderna åt inom byggteknik och vilka förutsättningar som gäller för byggandet? På vilka sätt styr ländernas bygglagstiftning vad som får byggas och hur det då ska byggas? Finns det några utbredda problem med undermålig kvalitet på småhus och på de boendes inomhusmiljö i något av de två länderna? Går dessa problem att förklara utifrån skillnader inom byggtekniken, eller beror de istället på andra faktorer, som ekonomi, lagstiftning eller dåligt formulerade krav? Vilka är de allvarligaste problemen och på vilket sätt åtgärdas och förebyggs de idag? Finns det några möjligheter till förändring av byggandet i något av länderna? Skulle en förändring av byggtekniken kunna ge några fördelar jämfört med dagens system? 1.3 Begränsningar Arbetet begränsas till att behandla nybyggda småhus av standardmodell i Sverige och i USA. Därav kommer inget fokus att läggas på exklusivare konstruktioner, äldre byggnader, udda lösningar och liknande. Om en lösning visar sig vara bättre i något hänseende kommer den att tas upp, men fokus i sökandet kommer inte att läggas här. Arbetet kommer inte heller att vara heltäckande för hur alla delstater i USA hanterar sitt byggande. Vid behov, kommer fokus att läggas på Kalifornien och New York, två delstater som är befolkningstäta och som har arbetat mycket för att säkra kvaliteten på det byggda. Detta görs för att se om platsen påverkar byggandet något, utan att gå in för djupt på denna fråga. Fokus kommer att läggas på så kallad Light Frame Construction, konstruktioner av trä och lättreglar av stål, vilket även är den vanligaste konstruktionsmetoden för småhus i de båda länderna. Andra byggtekniska lösningar tas endast upp i de fall där de kan ge ett mervärde för undersökningen. 2

16 2. Metod Arbetet inleds med att enkelt beskriva hur byggande fungerar i Sverige, hur svensk byggteknik fungerar och hur denna styrs av bygglagstiftningen, genom relevanta delar av regelverken som gäller för husbyggnad, för att senare kunna se i vilken utsträckning reglerna kan tänkas påverka slutresultatet. För att komplettera beskrivningen av det svenska byggandet undersöks också vilka problem som finns inom byggandet, vad orsakerna till dessa är, hur de påverkar de boende, samt vad som idag görs för att försöka komma till rätta med dem. Arbetet fortsätts sedan med att göra en motsvarande undersökning av hur byggandet fungerar i USA, hur reglerna påverkar deras byggande, samt vilka problem och utmaningar som kan tänkas påverka de småhus som byggs där. Studien av detta görs på ett motsvarande sätt som av det svenska byggandet, för att senare kunna jämföra de två ländernas byggande med varandra. Problemen redogörs var för sig, för att kunna se om det går att göra någon tydlig koppling till problemens orsakande källor. Dessa orsaker utreds sedan, främst utifrån vad som kan tänkas vara lämpliga åtgärder för att minska framtida risker. Dessutom undersöks vad som idag görs för att åtgärda felen och om detta är tillräckligt. Efter att byggandet i de två länderna har undersökts, kommer sedan de viktigaste egenskaperna för byggandet i länderna att ställas mot varandra, för att se vilka skillnader som finns och om det finns några förutsättningar för att förändra byggandet i något av länderna. Om det visar sig att det finns sådana möjligheter, analyseras då vad som kan krävas för att det ska fungera att förändra byggandet och om det går att använda kunskap från det andra landet för att kunna åstadkomma detta, eller om det krävs någon annan typ av förändring. 2.1 Arbetssätt Kunskap som behövs för rapporten kommer att samlas in från böcker, samt tidigare rapporter från forskning som har gjorts, främst från byggorganisationer och myndigheter, både i Sverige och i USA. Lagstiftning hämtas från lagar, förordningar och regelsamlingar inom byggande. Information som sedan saknas för att kunna ge en helhetsbild kompletteras sedan utifrån övriga rapporter och andra typer av källor, däribland examensarbeten och Internetkällor som kan ge relevant information. Förslag till hur problemen som finns kan lösas tas också fram, dels från vad källor från USA förespråkar, samt genom att titta på svenska motsvarigheter till lösningarna, för att se vad som är lämpligast att göra för att motverka problemen. Dessa lösningar kommer sedan att analyseras med hjälp av tidigare rapporter om lösningarna och vilka problem de kan medföra. 2.2 Disposition Rapporten kommer att följa en normal projektmall där resultatdelen kommer att innehålla beskrivningar av hur byggande i USA och i Sverige fungerar, med beskrivningar av byggregler, byggande och problem som uppstår inom byggandet. Resultatdelen delas upp i två huvudkapitel, med ett för byggande i Sverige, följt av ett som behandlar byggandet i USA. Dessa två kapitel får sedan en liknande struktur med underkapitel som har ett motsvarande innehåll. I analysdelen kommer sedan de viktigaste skillnaderna mellan byggandet att tas upp, med analyser av vad som kan vara orsakerna till dessa och om det finns några förutsättningar för att förändra byggandet utifrån skillnaderna. 3

17 2.3 Källkritik Källor som används kommer till stor del att vara officiella källor från myndigheter, som bland annat statistik, regelsamlingar och utredningar av byggandet. Innehållet i dessa får anses vara säkra källor i sig, men just när det gäller regler och lagstiftning finns alltid en stor faktor som kan påverka vad som egentligen gäller, eftersom det oftast finns flera svar som kan vara rätt. Vad som egentligen gäller kan inte bara svaras på utifrån en lagtext, då detta egentligen är upp till en domstol att avgöra. De faktauppgifter som är osäkra kommer därför att jämföras med sekundära, mindre trovärdiga källor för att då se om tolkningarna har gjorts på samma sätt. Dessa övriga källor kommer dock inte att tas med i rapporten, då de bara används i form av att göra en extra verifiering av det fakta som används och då det är huvudkällan som innehåller den mest korrekta informationen. Samma princip görs för de källor som inte är officiella, då dessa kommer att försöka väljas utifrån att antingen ska ha egna verifierade källor, eller att det ska vara information som går att hitta från flera källor. När det gäller statistiken, väljs sådan som har så stora urvalsgrupper som möjligt för att försöka hålla felmarginalerna nere. Statistiken i sig är inte kontroversiell som källa, men det kan bli fel när statistik från olika källor börjar jämföras med varandra, då det inte är säkert att frågorna som ställts i undersökningarna har varit motsvarande. Jämförelser mellan olika statistiska källor kommer därför att göras med stor försiktighet. Statistiken från USA kommer främst att hämtas från undersökningar som görs i samband med folkräkningen, där deltagarna själva får svara på frågor om sig själva, sin familj och sitt boende. De svenska undersökningarna har istället gjorts av Statistiska centralbyrån och av Boverket, som har andra metoder för undersökningarna och ett annat sätt att göra urval på, vilket gör att innehållet i statistiken skiljer sig åt en aning. Överlag borde det dock gå att se ett mönster i skillnaderna mellan ländernas statistik, men detta görs då med en viss försiktighet. 4

18 3. Resultat 3.1 Byggande i Sverige I Sverige finns 7,2 miljoner byggnader och drygt nio miljoner invånare, varav 85 % bor inom tätbebyggt område. Det finns närmare två miljoner bostäder i småhus och ungefär 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus. Det är dock vanligare att bo i småhus och 55,7 % av befolkningen bor i ett sådant. Av dessa hus är hela 85 % i friliggande småhus, till skillnad från rad- och kedjehus. Under år 2012 beräknas att det kommer att produceras cirka nya bostäder i form av småhus i Sverige, jämfört med nya lägenheter i flerbostadshus. (SCB, 2012) Bland bostäderna i flerbostadshus är det vanligt att husen ägs av en bostadsrättsförening, som är en förening där de som bor i lägenheterna själva äger andelar av föreningen. Andelarna i dessa föreningar är direkt sammankopplade med husets lägenheter och bostadsrättsinnehavarna kan på så sätt sälja sina lägenheter om de vill. Föreningarna drivs utan vinstintresse, där vinsten istället går till lägenhetsinnehavarna i form av att de får sänkta kostnader för boendet. I normala fall har föreningen ansvar för att stå för avtal för bland annat värme- och vattenanslutningar, samt underhåll av husens yttre och av installationer. Lägenheternas inre underhåll sköts istället av den som äger själva bostadsrätten. Föreningarna kan även ta lån för att finansiera byggande eller underhåll och då tas kostnaderna för dessa lån ut på medlemsavgifterna. (Lundén, 2010) Det finns även småhus som ägs av bostadsrättsföreningar och under 80- och 90-talen var andelen nya småhus som byggdes av föreningar omkring 20 % och under vissa år så mycket som 40 % av samtliga småhus. För flerbostadshus var andelen bostadsrättsföreningar i nybyggda hus motsvarande. I dagsläget har andelen nya småhus som byggs för bostadsrättsföreningar gått ner kraftigt och ligger nu på 5 % av alla nybyggda småhus. För flerbostadshusen ligger andelen stadigt på omkring 30 %. (SCB, 2012) Ett genomsnittligt svenskt småhus är byggt år 1953, med träfasad och betongtegel på taket. I huset, som har källare och 1,5 våningsplan, bor det 2,3 personer på 160 m². Av alla småhus som finns i Sverige, ägs 91 % av de personer som bor i huset. (Boverket, 2010a) För tillfället byggs det ovanligt få nya småhus i Sverige och flera småhustillverkare har under senare tid begärts i konkurs eller tvingats till att göra stora nedskärningar. Det ser dessutom ut som att prognoserna för 2012 inte riktigt kommer att uppfyllas och det ser även mörkt ut framöver, då en prognos för 2013 visar på att det endast kommer att påbörjas byggen av nya småhus. En orsak till nedgången anges vara den instabilitet som senare tid har förekommit i världsekonomin och läget uppges nu vara värre än under den stora finanskrisen för några år sedan. Även det tak på nya bolån som nyligen infördes anses ha påverkat nybyggnationen i en negativ riktning. (Öjemar, 2012) Taket för bolånen innebär att köparna inte får låna till hela kostnaden för bostaden, eftersom många hade finansierat stora delar av bostadskostnaden med lån. Det är överlag vanligt att låna pengar för att köpa sina bostäder i Sverige och en tredjedel av bostadsägarna har finansierat mer än 80 % av bostadens värde med hjälp av lån. I dagsläget har 55 % av bostadsrättsägarna och 72 % av småhusägarna bolån på sin bostad och i genomsnitt har bostadsägarna lån på 70 % av bostädernas värde. Amorteringstiderna för en bostadsrätt ligger i snitt på 125 år och för småhus på 71 år. (Hansson, et al., 2011) Hela den svenska byggbranschens produktion uppgick till 171 miljarder kronor under år 2011, vilket motsvarar 5 % av hela Sveriges BNP. Samtidigt står byggbranschen för 7 % av den årliga arbetstiden för svensk arbetskraft. För 2012 beräknas att byggbranschens produktionstillväxt blir 4,2 % och att den minskar till 0,2 % för (Dillén, et al., 2012) 5

19 Samtidigt som byggandet minskar ökar däremot antalet invånare i Sverige och prognoser visar på att befolkningsantalet kommer att ha passerat 10 miljoner år Det har redan gått så långt att det nu är en enorm brist på bostäder i storstadsområdena, då det främst är i dessa områden som befolkningen ökar snabbast. I dagsläget sker 75 % av befolkningsökningen i just storstäderna och intresset för att flytta till dessa områden ser inte ut att avta något framöver. Bara i Stockholm har det uppskattats att det fram till år 2030 kommer behöva byggas mellan och nya bostäder, beroende på hur stor den verkliga befolkningsökningen blir i slutändan. (Boverket, 2012) De nybyggda husen står för en relativt liten andel av den totala mängden småhus och ungefär 36 % av alla småhus som finns i Sverige idag byggdes under 60- och 70-talen. När det gäller flerbostadshus är förhållandet 38 % för samma tidsperiod. Efter 70-talet gick byggandet ner kraftigt, för att sedan långsamt återhämta sig. (SCB, 2012) Orsaken till detta är att det under 1950-talet var en så stor brist på bostäder i Sverige att den svenska riksdagen år 1964 fattade ett beslut om att man under de kommande tio åren skulle genomföra det så kallade miljonprogrammet, med mål om att det skulle byggas en miljon nya bostäder. Redan 1961 hade byggandet kommit igång ordentligt och perioden mellan 1961 och 1975 brukar ibland kallas för rekordåren. I dagsläget kräver en stor del av flerbostadshusen som då byggdes renoveringar av bland annat de tekniska installationerna i olika stor omfattning och det har uppskattats att problemet berör lägenheter. (Jansson & Nilsson, 2011) Under rekordåren byggdes det totalt 1,4 miljoner bostäder i landet och den största delen av dessa var lägenheter i flerbostadshus, men ungefär en tredjedel av dessa var småhus. Detta gjordes främst mot slutet på perioden, då det under hela 70-talet byggdes mer än nya småhus per år. (SABO, 2009) Under 2010 låg den totala produktionskostnaden för ett av de nya gruppbyggda småhusen på mellan 2,8 och 4,1 miljoner kronor, beroende på vilken plats huset byggs på. Bostäderna ligger storleksmässigt i snitt på cirka 130 m², med sex rum och kök. Dessa gruppbyggda småhus, där byggherren själv inte har planerat att bo, står för cirka 30 % av alla nybyggda småhus. För övriga småhus, där byggherren själv har planerat att bo, finns det ingen detaljerad kostnadsstatistik sammanställd. (SCB, 2012) I Sverige och inom EU läggs det på en extra skatt på försäljningspriserna på i princip allt som säljs, såväl på varor, som på tjänster. Skatten är en mervärdesskatt och brukar normalt kallas för moms. Denna moms tas normalt ut i varje led av försäljningskedjan, men behöver aldrig betalas dubbelt, då företag som säljer vidare produkter och tjänster har en möjlighet att dra bort den redan betalda momsen från det som ska betalas till staten. Överlag ligger momsen på 25 % av försäljningspriset, men det finns undantag med lägre momssatser för bland annat livsmedel, konstverk och böcker. Inom byggandet gäller att ingen moms alls ska tas ut när fastigheter säljs eller hyrs ut, förutom när det handlar om uthyrning av hotellrum, parkeringsplatser, fiskerätter och liknande. (Skatteverket, 2012) Inom byggande har det också nyligen införts ett nytt system, med omvänd skattskyldighet, där byggföretag har möjlighet att slippa momsbetalningen för byggtjänster i varje led. Detta gäller när företag köper byggtjänster av varandra, för att sedan fakturera en slutanvändare, som i sin tur får betala hela momsen. (Skatteverket, 2012) När det gäller byggande av nya bostäder i Sverige betyder dessa momsregler att kostnaderna för moms på en byggnad i genomsnitt hamnar på mellan 20 och 22 % av byggnadens totala produktionskostnad. (Miller, et al., 1994) 6

20 3.1.1 Svenska byggregler När en ny byggnad ska uppföras i Sverige, krävs det först att ett antal villkor ska vara uppfyllda innan själva bygget kan få påbörjas. Det främsta villkoret handlar om att byggnaden måste ha ett bygglov, vilket landets kommuner har som uppdrag att bevilja, under förutsättning att det går att visa att den planerade byggnaden kommer att vara säker genom att uppfylla de krav som svensk lagstiftning ställer på en byggnad av det slag som den planerade. (SFS, 2010:900) Lagstiftningens huvudlagrum är Plan- och bygglagen, som behandlar de mest grundläggande kraven på bebyggelse. Detta handlar till största del om bestämmelser där det regleras hur kommunernas planarbete och handläggning av byggrelaterade ärenden ska hanteras, samt hur det går till vid sökande av bygglov och liknande. Lagen innehåller även krav på byggmaterials säkerhet, vad byggnadsverk ska ha för egenskaper och hur de ska utformas, både arkitektoniskt och tekniskt. Kraven i lagen är inte specifika och detaljstyrande angående byggnadernas utformning, utan behandlar endast frågorna på ett övergripande sätt och lämnar därmed plats för annan lagstiftning. Lagen innehåller även bestämmelser om byggsanktionsavgifter, som är böterliknande straffavgifter när någon gör en sak som kräver bygglov, rivningslov eller liknande, utan att söka ett sådant. (SFS, 2010:900) Stadsplanering i Sverige Kommunerna har en stor makt att styra vilka krav som ska gälla på byggnader, hur de vill att bebyggelsen ska vara utformad och på vilka platser det ska få byggas. Detta görs med hjälp av områdesbestämmelser och detaljplaner, som bland annat kan begränsa detaljer i byggnadernas utformning, såsom storlek, placering och färgval. Makten är inte obegränsad, eftersom det alltid måste finnas bra anledningar till kraven, med stöd från lagen. De får inte heller ställa orimliga krav på fastighetsägare eller boende i området. Fördelarna med planeringen ska överväga all skada som förändringarna kan tänkas drabba inblandade personer. Planerna får inte heller behandla områden där det inte finns något behov av mer detaljerad planering. (SFS, 2010:900) Som stöd till hur detaljplanerna och områdesbestämmelserna ska utformas, ska varje kommun ha en översiktsplan över hur den långsiktiga utvecklingen inom kommunen är planerad. Planen ska innehålla allt som kan påverka de mark- och vattenområden som finns inom kommunen och ska ta hänsyn till vad bland annat staten och vad andra kommuner har för planer som kan påverka kommunens områden. Detaljplaner och områdesbestämmelser får sedan skilja sig från det som står i översiktsplanen, men om detta görs, ska det meddelas i planen. (SFS, 2010:900) I en detaljplan ska kommunerna göra en helhetsbedömning av vad som ska gälla för området, så att marken kan användas på lämpligaste sätt och så att de som bor i, eller i närheten av området inte på något sätt blir drabbade av planens utformning. Detta kan handla om buller och störningar från verksamheter i området, risk för att området drabbas av översvämningar och andra naturkatastrofer, eller möjligheterna till att utnyttja kollektivtrafik. Under processen med att ta fram planen ska alla som kan tänkas bli påverkade av planen därför få en möjlighet till att lämna sina synpunkter på dess innehåll. (Boverket, 2009) En detaljplan består normalt av två huvudsakliga delar, som måste vara tydliga och innehålla allt som behövs för att förstå planen och syftet med den. Den första delen är en plankarta, där området delas in i delar med olika användningsområden och där det skrivs in bestämmelser för vad som gäller för de olika delarna av området. Planens andra del är en planbeskrivning, där det visas vad som är syftet med planen, vilka förutsättningar som har gällt under tiden den togs fram, hur olika intressen har tillvaratagits, hur den kommer att påverka miljön i området, samt hur det är tänkt att planen ska bli genomförd. (SFS, 2010:900) 7

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Konsumentskydd vid småhusbyggande

Konsumentskydd vid småhusbyggande Konsumentskydd vid småhusbyggande Från och med den 1 januari 2005 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet vid byggande av småhus. De nya reglerna finns bland annat i konsumenttjänstlagen och lagen

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Gotlandsfallet och Myresjöhusfallet

Gotlandsfallet och Myresjöhusfallet Gotlandsfallet och Myresjöhusfallet Frukostmöte den 25 september 2015 Martin Peterson Gotlandsfallet Högsta domstolens dom den 27 januari 2015 i mål nr T 407-13 NJA 2015 s. 3 Myresjöhusfallet Högsta domstolens

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 1. Orientering Projekt: Tillbyggnad av fritidshus Byggherre: Helena och Björn Tegeberg Fastighetsbeteckning: Haninge Fåglarö 1:39 Diarienr/bygglov: Bränningevägen

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Information om stamrenovering

Information om stamrenovering brf backsippan i uppsala Senast uppdaterad 2013-04-23 Information om stamrenovering Om du har några frågor, mejla stamrenovering@backsippan.se! 1 Innehåll Inledning 3 Varför har en diskussion om stambyte

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov PM 0-09-4 Folkuniversitetet Diplomerad fastighetsförvaltare, termin, HT 0 Per Lilliehorn Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov Namn Företag.. Jag har arbetat med fastighetsförvaltning i år

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

sakervatten.se Branschregler Säker Vatteninstallation Oktober 2007

sakervatten.se Branschregler Säker Vatteninstallation Oktober 2007 sakervatten.se Branschregler Oktober 2007 Säker Vatteninstallation Långsiktigt hållbara installationer Oavsett vilket slags VVS-installation som ska göras. Oavsett om det gäller offentlig lokal eller småhus

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Uppgifter om nybyggnadsprojekt

Uppgifter om nybyggnadsprojekt Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap 8 offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella

Läs mer

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD

BOSTADS ESTÄMMELSER EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD BOSTADS ESTÄMMELSER 2015 EN HANDBOK OM BYGGBESTÄMMELSER FÖR BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm 08-457 10 00 www.byggtjanst.se

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Invändig isolering med vakuumpaneler

Invändig isolering med vakuumpaneler Invändig isolering med vakuumpaneler Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Innehåll Vakuumpaneler vad är det? Från kylindustrin till byggindustrin Erfarenheter från 15 års användning Invändig

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

AVTAL OM VINDSBYGGNATION

AVTAL OM VINDSBYGGNATION 1(5) AVTAL OM VINDSBYGGNATION Mellan HSB:s Brf Hubert-Konrad nedan kallad Föreningen och nedan kallad Bostadsrättshavaren och som med bostadsrätt innehar lägenhet nr i Föreningen hus med adress har upprättats

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Purus Line. En väggnära golvbrunn för ett trendigt badrum. www.purusline.se

Purus Line. En väggnära golvbrunn för ett trendigt badrum. www.purusline.se Purus Line En väggnära golvbrunn för ett trendigt badrum Purus är sedan många år anslutet till Säker Vatteninstallation, Byggkeramikrådet och Golvbranschens Riksorganisation. Det gör valet tryggt, oavsett

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem Energiberäkna och spara energi Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem 1 2 Sunda system och produkter för hållbart byggande Inledning Weber värnar om traditionen med putsprodukter baserade på naturmaterial

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Flerbostadshus. ANSÖKAN BYGGFELSFÖRSÄKRING (10 år) Organisationsnummer/personnummer. Postnummer och postadress

Flerbostadshus. ANSÖKAN BYGGFELSFÖRSÄKRING (10 år) Organisationsnummer/personnummer. Postnummer och postadress Flerbostadshus ANSÖKAN BYGGFELSFÖRSÄKRING (10 år) I Offert önskas på Byggfelsförsäkring Inkl. Hyresförlust m.m. Önskar följande självrisk 3 basbelopp 5 basbelopp Annan:... II Försäkringstecknare (den som

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

By ggfelsrapporten Q2 2014

By ggfelsrapporten Q2 2014 B y g g fe ls r ap po rt en Q 2 2 0 14 Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring (2000-2002) har betalat ut cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie. I genomsnitt

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget POLICY FÖR SKÖTSEL OCH RENOVERING 1(6) Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget Ansvar för skötsel och renovering Enligt 13 i Föreningens stadgar gäller att Bostadsrättshavaren

Läs mer