Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna"

Transkript

1 Rapport 2014:24 REGERINGSUPPDRAG Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna delrapport 1

2 Titel: Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Titel: Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna delrapport 1 Rapport: 2014:24 Utgivare: Boverket september 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: byggande, småhus, småhusbyggande, bostäder, bostadsbyggande, bostadsmarknaden, tomter, marktillgång, storstadsregioner, Stockholm, Göteborg, Malmö, Skåne, Uppsala, statistik Dnr: /2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

3 3 Förord Föreliggande rapport innehåller en enklare förstudie inom ett större utredningsuppdrag. Det är den första delrapporten inom regeringsuppdrag S2014/4994/PBB Uppdrag att utreda behovet av och förutsättningarna för ökat byggande av småhus, Uppdraget i dess helhet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast Projektledare och kontaktperson är Bo Söderberg. Författare är Lillemor Hult, Marie Rosberg, Pål Sjöberg och Bo Söderberg. Därtill har Peter Karpestam, Mark Mostert och Vanessa Stjernborg deltagit i datainsamling och analys. Karlskrona, september 2014 Janna Valik Generaldirektör

4 4 Innehåll Sammanfattning Inledning... 6 Problemområdet... 6 Hypoteser och metod... 6 Är det rätt fråga att studera?... 7 Vad är ett småhus?... 8 Hur vill människor bo? Småhusproduktionen Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Småhusens andel av totala bostadsproduktionen Uppfattningar inom bostadssektorn Intervjuförfarande Intervjuade aktörer Vem är konsument? Förtätningens följder Avstyckning Missmatch Läget. läget, läget För detaljerade detaljplaner Att bygga snabbt och ändå hinna reflektera Kapacitet och kostnader Konkurrerande alternativ Ett nytt urbant småhusbyggande Tillgången på mark Inventering av Fastighetsregistret Regional planering i storstadsregionerna Planerat byggande i Stockholmsregionen Planerat byggande i Göteborgsregionen Planerat byggande i Skåneregionen Avslutning Slutsatser Det fortsatta arbetet Referenser Bilaga Bostadsproduktion i de tre storstadsregionerna samt Uppsala Bilaga Intervjuguide Bilaga Intervjuade personer Bilaga Kartor som visar tillgången på tomter för småhusbebyggelse i de tre storstadsregionerna samt Uppsala Bilaga Uppdragsbeskrivning... 49

5 5 Sammanfattning Detta är förstudie inom ett större regeringsuppdrag. Analysresultaten är preliminära. Vi redovisar statistik över bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i Uppsala kommun för tidsperioden Bostadsbyggandet efter 1995 har genomgående varit lägre än vad som motsvarar befolkningsutvecklingen. Småhusbyggandet andel av den totala bostadsproduktionen har minskat under hela tidsperioden. Vi genomför en kvalitativ undersökning av vilka uppfattningar som kan föreligga inom den svenska bostadssektorn om varför småhusbyggandet har den nuvarande omfattningen och inriktningen. Intervjuer görs med marknadsaktörer och myndighetsföreträdare. Det ger en delvis splittrad bild, men några teman tenderar att återkomma. Den observerade utvecklingen ses till stor del som en högst naturlig konsekvens av de i grunden ändrade förutsättningarna för bostadsproduktion och bostadskonsumtion som skett successivt sedan 1970-talet. Konsumenternas preferenser har delvis förändrats i riktning mot en ökande efterfrågan på centrala lägen. Bostadssubventioner, skatter och finansieringsvillkor bidrar till att i lägre grad än tidigare premiera köp av nya småhus. ROT-avdragen gynnar kvarboende i befintliga hus. Den begränsade tillgången på mark i centrala lägen i kombination med hög efterfrågan på nya planer för bostadsbyggande gör att kommunerna premierar framtagande av planer för flerbostadshus på bekostnad av planer för småhusbebyggelse, eftersom de senare generellt har lägre exploateringsgrad. Höga produktionskostnader för nya småhus tycks inte vara något större hinder, medan däremot höga markpriser är det. Det finns ingen kapacitetsbrist i produktionsledet som begränsar småhusbyggandet. Däremot räcker inte alltid kapaciteten på kommunerna för att snabbt få fram planer och samtidigt säkerställa att stadsbyggnadsvärden värnas. Det finns ett stort intresse hos kommunerna för nya former av urbant småhusbyggande med hög exploateringsgrad men detta har ännu inte hunnit slå igenom i form av större volymer. Vi genomför en preliminär kartläggning av tillgången på mark för småhusbebyggelse i de tre storstadsregionerna och i Uppsala. Tillgången förefaller vara god. Ett aktivt planarbete pågår och ny mark för bostadsbebyggelse kommer fram fortlöpande. Andelen som inriktas mot småhusbyggande är liten.

6 6 1 Inledning Problemområdet Problemområdet beskrivs utförligt i uppdragstexten (se Bilaga 5). Bakgrunden är att det råder en stark urbaniseringsprocess i landet, att denna process (åtminstone delvis) bidragit till en ökande bostadsbrist i storstadsområdena (som har den största befolkningstillväxten), samt att det generellt finns starka preferenser för att bo i småhus. Under dessa förutsättningar kunde man vänta sig att produktionen av nya småhus i storstadsregionerna skulle vara stor, men så tycks inte vara fallet. Varför byggs det då så (förhållandevis) få småhus? I föreliggande rapport redovisar vi en översiktlig delstudie inom detta problemområde. Vi koncentrerar oss på tre frågeställningar: (1) Är småhusbyggandet verkligen lågt? (2) Vilken bild har initierade marknadsaktörer och myndighetsföreträdare av vad detta (eventuellt) låga småhusbyggande i sådana fall skulle kunna bero på? (3) Verkar det finnas tillgång på mark som lämpar sig för småhusbyggande? Hypoteser och metod Utgångspunkten i det regeringsuppdrag vi fått är att småhusbyggandet är lågt, möjligen till och med anmärkningsvärt lågt. Vår hypotes blir därför att så är fallet. Vi återger beskrivande statistik över bostadsproduktionen. Utbudsförändringen analyseras över en längre tidsperiod, geografiskt nedbruten på region- och kommunnivå och i relation till befolkningsförändringen. Vi studerar hur småhusproduktionens andel av den totala bostadsproduktionen har förändrats över tiden. Utifrån kunskap om bostadsmarknadens funktion och de institutionella förutsättningarna på den svenska marknaden kan vi formulera ett antal preliminära hypoteser om vad som kan förklara att småhusbyggandet är lågt. Vi låter de preliminära hypoteserna ligga till grund för hur vi utformar en intervjuguide som vi använder vid intervjuer med utvalda marknadsaktörer och myndighetsföreträdare. Med intervjuerna avser vi att svara på frågan vilka frågeställningar och hypoteser som är värda att gå vidare med i uppdraget. De preliminära hypoteserna är något vi avser att utveckla och precisera i denna delstudie, snarare än att testa. Preliminärt ser vi potentiella förklaringar till ett lågt småhusbyggande i storstadsregionerna inom följande områden: det råder brist på lämplig mark, markpriserna är för höga, produktionskostnaderna för nya småhus är för höga, priserna på begagnade småhus är för låga, det är svag efterfrågan på just nya småhus, produktionskapaciteten för småhusbyggande är för låg, produktionskapaciteten för infrastrukturinvesteringar är för låg, det är svårt att lösa finansieringen, i den kommunala planeringen finns det ett svagt intresse för

7 7 småhusbebyggelse, urban småhusbebyggelse med hög exploateringsgrad och efter internationell arkitektonisk förebild har inte slagit igenom i den kommunala planeringen, eller ens bland bostadskonsumenterna. En av de hypoteser som vi i den kvalitativa undersökningen väljer att förhållandevis förutsättningslöst problematisera kan vi redan nu undersöka kvantitativt, nämligen antagandet att det råder brist på lämplig mark. Den hypotes vi testar här är att det inte finns någon egentlig tillgång på byggklar tomtmark för småhusändamål, samt att det i det kommunala planarbetet bara kommer fram ett fåtal tomter för småhusbebyggelse per år. Tillgången på byggklar tomtmark analyserar vi genom att inventera fastighetsregistret och fastighetstaxeringsregistret. Tillgången på planlagd mark och pågående planarbeten analyserar vi genom att sammanställa inventeringar som gjorts av Länsstyrelser, regionala planeringskontor och kommuner. Är det rätt fråga att studera? Viss kritik har riktats mot denna utredning redan innan den startade. Den huvudsakliga utgångspunkten för kritiken förefaller vara att ett ökat småhusbyggande aldrig kan bli den avgörande lösningen på problemet på bostadsmarknaden, nämligen bostadsbristen. Stor bostadsbrist kräver stora hus, tycks man mena låg bebyggelse innebär med nödvändighet en mindre effektiv exploatering av (den begränsade) resursen tätortsmark. Här finns det dock anledning att mer noggrant granska internationella exempel och den internationella litteraturen om stadsbyggnad. Vi har i detta preliminära stadium hittat åtminstone en empirisk studie av sambandet mellan exploateringsgrad och byggnaders höjd (AECOM, 2009). Där framkommer intressanta, och möjligen smått överraskande, resultat som visar att man även med förhållandevis låg bebyggelse kan åstadkomma ett mycket stort antal bostäder per markyta, fullt i nivå med vad man med betydligt högre bebyggelse kan uppnå. Vi vill dock för säkerhets skull klargöra att vi är fullt medvetna om att ett ökat småhusbyggande inte är den avgörande lösningen på problemen på bostadsmarknaden, särskilt inte på kort sikt. Men vi vill samtidigt påminna om att inte heller ett ökat byggande av flerfamiljshus är den avgörande lösningen på bostadsmarknadens problem. Mot bakgrund av ett stort antal studier under senare år (som t.ex. Boverket, 2013 och 2014 a, och där refererade arbeten) vet vi att den svenska bostadsmarknaden besväras av ett flertal problem, och att det inte finns någon enskild huvudlösning. Alla beståndsdelar av bostadsmarknaden där man kan misstänka att det finns problem, hinder eller dåligt utnyttjade resurser förtjänar att analyseras. Sådana analyser bör göras på vetenskaplig grund, med internationell utblick, och med ifrågasättande av hämmande restriktioner som rådande institutionalia eventuellt utgör.

8 8 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Vad är ett småhus? Huruvida en bostad är ett småhus eller ett flerbostadshus i strikt juridisk bemärkelse kan ha stor praktisk betydelse. Det påverkar till stor del vilka skatteregler som ska tillämpas och därmed hur stor fastighetsavgiften blir och vilken skatt man ska betala på löpande ekonomisk avkastning från fastigheten. Besittningsskydd för hyresgäster är också olika starkt beroende på vilken fastighetstyp det är fråga om. 1 Men vid vissa analyser av bostadsmarknaden kan de juridiska definitioner som händelsevis råkar gälla, för ögonblicket, i just Sverige, vara en onödig restriktion. I det aktuella uppdraget vill vi tills vidare undvika att helt låsa diskussionen om småhus till vad som är juridiskt definierat. Vi refererar något oprecist till en mer vardaglig uppfattning som är vad bostadskonsumenter inrymmer, eller skulle kunna inrymma, i begreppet. Vi tänker oss ett småhusbegrepp som refererar till följande typer av fastigheter. Marken innehas med ägande- eller tomträtt. Ägaren bor normalt själv i huvudbostaden. Det kan förekomma flera separata bostadsenheter i fastigheten men dessa disponeras av ägaren eller andra i dennes hushåll eller hyrs ut, men i de fall de hyrs ut är det normalt inte fråga om en uthyrning i (ekonomiskt) stor skala. Det blir en vid definition som skulle kunna motsvara det internationella begreppet owner-occupied housing. I det allmänna medvetandet på den svenska bostadsmarknaden finns det ett antal typfall av småhus. Där ingår bostäderna på ett storskaligt 1 Det skatterättsliga begreppet småhusenhet (med typkoden 220) definieras genom de lagar, förordningar och rättsfall som är vägledande för fastighetstaxeringen. Om man bortser ifrån den djungel av sofistikerade detaljer, gränsdragningsproblem och specialfall som finns på fastighetstaxeringsområdet kan man förenklat säga att småhusenheter i huvudsak är detsamma som en- och tvåfamiljsfastigheter. Själva småhuset på en småhusenhet kan tillhöra byggnadskategorin radhus, kedjehus eller friliggande småhus. Till småhusenheter räknas både taxeringsenheter för permanentbostäder och fritidsbostäder. Småhus finns, förutom på småhusenheter, även på lantbruksenheter. På småhusenheter kan det finnas, förutom själva småhuset, även komplementbyggnader och komplementbostadsbyggnader. Småhusenheter åsätts taxeringsvärde på annat sätt än hyreshusenheter och beläggs med fastighetsavgift efter annan princip. Huruvida en fastighet är en småhusenhet eller hyreshusenhet har även betydelse inom andra områden. Den löpande avkastningen från fastigheter sker på olika sätt beroende på om det skatterättsligt är fråga om en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. I normalfallet är en småhusenhet som används som privatbostad en privatbostadsfastighet och den beskattas som inkomst av kapital och efter enklare och schabloniserade regler än vad som är fallet med näringsfastigheter, som beskattas som inkomst av näringsfastighet. Begreppet småhus eller småhusenhet används förvisso inte i hyreslagstiftningen men näraliggande begrepp har stor betydelse på marknaden för hyresrätter. Hyresgästers besittningsskydd är normalt svagare när en lägenhet finns i ett en- eller tvåfamiljshus än om den finns i ett flerbostadshus.

9 9 jordbruk, Per Albin-torp, villastädernas villor av typen Villa Villekulla även när dessa är så stora att de delats upp i flera separata bostadsenheter, radshusmattorna från miljonprogrammets dagar, och det som sedan några år kallas stadsradhus, och allt däremellan. Intressanta exempel på mycket attraktiva småhus i stadsmiljö finns, bl.a. i Västra hamnen i Malmö. Men vi vill tänja på begreppet ytterligare något och även räkna in vissa hustyper som idag knappast finns representerade i den svenska bostadsstocken. Vi tänker oss t.ex. att det nog skulle kunna finnas ett intresse bland konsumenterna för stadsradhus som är, säg, 5 våningar höga med hiss inne i huvudbostaden. Belägna på tomter som är mindre än 200 m 2, centralt i staden, vid en gata med måttlig trafik men närhet till ett myllrande folkliv. På de första två våningsplanen finns kanske 2-4 uthyrningslägenheter som disponeras av familjemedlemmar eller hyresgäster, eller kanske en butik eller ett kontor. Översta våningen har sannolikt takterrass med viss utsikt över staden, kanske utomhuskök och/eller växthus. Parkeringsplats för de egna bilarna finns i tunnel under radhusraden. Tomten behöver inte vara större än att den ger plats åt byggnaden, en smal grön remsa framför entrén, och högst 100 m 2 trädgårdstomt på baksidan. Danderydsgatan i Stockholm är en förebild för hur ett område med höga, smala stadsradhus skulle kunna se ut mot gatan. Hur vill människor bo? Det finns flera tillvägagångssätt för att undersöka hur människor vill bo. Man kan (1) ställa direkta frågor om boendepreferenser, (2) göra djupintervjuer kring de värderingar som styr bostadsvalet och på så sätt kringgå förutfattade meningar om vilka boendekvaliteter som kan sammanhänga med respektive boendeform, t.ex. vad ett småhus kan vara, (3) dra slutsatser om boendepreferenser utifrån de priser (och hyror) som betalas på den fria bostadsmarknaden, samt (4) skatta bostadsefterfrågan i analyser där variationen i både bostadspriser och inkomster och andra socioekonomiska variabler tas i beaktande. Dessutom kan man göra meta-analyser av resultaten från tidigare studier. I detta preliminära stadium av utredningen diskuterar vi kortfattat resultat av de första två typerna av analyser. För det första har vi frågat ett urval av befolkningen hur de helst vill bo. Undersökningen genomfördes i form av enkäter till ett urval av respondenter i SIFOs panel. Enkäten genomfördes samordnat med en annan pågående utredning på Boverket. Inga restriktioner var knutna till svarsalternativen. De svarande har t.ex. inte ombetts att ta hänsyn till vad som vore ekonomiskt möjligt, huruvida det är i någon viss hushållssituation det föredragna alternativet väljs, eller liknande. Endast raka svar om vilka boendealternativ respondenten föredrar har efterfrågats. Enkäten har skickats ut till personer i åldrarna 20 till 79, varav svarade. Tre av enkätens frågor är relevanta för denna rapport.

10 10 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Frågorna handlar om var man vill bo, i vilken typ av hus man vill bo, och med vilken typ av upplåtelseform. Resultaten har vägts samman så att de motsvarar ett representativt urval med avseende på ålder, kön och i vilken A-region man bor. Frågorna och svaren återges i Tabell 1. Tabell 1 Resultat från SIFO-enkät om boendepreferenser till personer i åldrarna 20 till 79 år. För fråga (1) anger siffrorna andelen svarande för respektive svarsalternativ. För fråga (2) och (3) anger siffrorna andelen svarande betingat av vilket svarsalternativ som valts på fråga (1). Frågor / Svarsalternativ Stockholm med omnejd Göteborg med omnejd Malmö med omnejd Övrigt Vet ej, tveksam Inget svar (1) Vilken region i landet skulle du helst vilja bo i? 0,24 0,14 0,08 0,40 0,06 0,08 (2) Hur skulle du helst vilja bo? Småhus 0,43 0,52 0,52 0,54 0,51 0,55 Radhus 0,08 0,07 0,10 0,07 0,07 0,08 Lägenhet i flerbostadshus 0,38 0,24 0,24 0,15 0,16 0,13 Gård, jordbruksfastighet eller liknande 0,06 0,09 0,10 0,18 0,16 0,12 Annat, vad? 0,03 0,04 0,03 0,04 0,02 0,04 Tveksam vet ej 0,03 0,03 0,01 0,02 0,09 0,08 (3) Vilken typ av bostadskontrakt skulle du vilja ha? Ägande 0,54 0,66 0,67 0,76 0,69 0,70 Bostadsrätt 0,28 0,20 0,19 0,12 0,13 0,13 Hyra 0,16 0,12 0,12 0,10 0,12 0,09 Arrendera, jordbruk 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 Annat, vad? 0,00 0,01 0,01 0,01 0,05 0,01 Tveksam, vet ej 0,01 0,02 0,01 0,01 0,05 0,06 Svaren på fråga (1) indikerar en önskan om geografisk spridning på storstadsregionerna som tämligen väl svarar mot hur befolkningen faktiskt bor idag. Bland svaren på fråga (2) är det rimligt att slå ihop svarsalternativen småhus, radhus och gård..., och att uppfatta dessa som svarande mot småhus i den vida bemärkelse som vi tills vidare vill använda. Man får då ett tydligt svar som innebär att minst hälften av alla tillfrågade vill bo i någon form av småhus, oavsett i vilken region de helst vill bo. Bland de som helst vill bo i Stockholm är det närmare 6 av 10 som vill bo i småhus. För Göteborgs- och Malmö-alternativen är det kring 7 av 10 som vill bo i småhus, och i övriga regioner vill ca 8 av 10 bo i småhus.

11 11 Svarsmönstret är ungefär detsamma på fråga (3). Alternativet ägande dominerar i alla regionalternativen. Men i Stockholm är det ett något svagare intresse för detta alternativ än i de övriga regionerna. Uppdragsgivarens utgångspunkt stämmer således bra i dessa två avseenden: De flesta vill bo i småhus, och de flesta vill äga sin bostad. Vi tittar också i en annan undersökning på hur bostadspriserna fördelar sig geografiskt i ett urval av tillväxtregioner. Vi har särskilt studerat priser och boendeutgifter i bostadsrättslägenheter i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, samt Uppsala. Resultaten från denna undersökning redovisas i detalj i nästa marknadsrapport (Boverket, 2014 b) som publiceras inom kort. Huvuddragen i resultaten är att det är en markant koncentration av höga bostadspriser i de mest centrala lägena. Prisnivåerna faller sedan snabbt med ökande avstånd från centrum. Toppriserna i de respektive städerna varierar dock och centrala Stockholm uppvisar de i särklass högsta prisnivåerna. Sammantaget visar resultaten på ett stort efterfrågetryck på mycket centralt belägna bostäder, samtidigt som det i alla de studerade regionerna finns bostäder med mer måttliga prisnivåer, sett ur ett boendeutgiftsperspektiv, i mindre centrala lägen.

12 12 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 2 Småhusproduktionen Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Vi analyserar data över bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna samt Uppsala för tidsperioden För små geografiska områden är sifferserier över årlig bostadsproduktion kraftigt varierande och svåra att tolka. Detta gäller särskilt när man tittar på byggandet på kommunnivå, men faktiskt även på regionnivå. Vi intresserar oss därför inte främst för serier över bostadsproduktion i absoluta tal utan normerar dessa med värdet för befolkningsökningen, för respektive tidsperiod och region. 2 För att avgöra om bostadsproduktionen är lagom stor behövs en jämförelsenorm. Vi tar avstamp i en tidigare analys av bostadsbristen och bostadsbyggnadsbehovet (Boverket, 2012). Där rapporteras att boendetätheten, d.v.s. antalet personer per antalet bostadsenheter, i Sverige legat kring 2,1 sedan 1990-talets början, med viss regional variation. Utifrån den siffran kan man som ett grovt och enkelt benchmark säga att bostadsproduktionen är lagom stor när antalet bostäder som produceras uppgår till ca 0,5 gånger befolkningsökningen. I rapporten kommer man också fram till att bostadsmarknaden befann sig i jämvikt kring För att få en något mer precis jämförelsenorm för vad som är en lagom stor bostadsproduktion använder vi därför det inverterade värdet av boendetätheten i respektive kommun och region år Vi säger att bostadsproduktionen är för liten om den (med befolkningsökning) normerade bostadsproduktionen är lägre än det inverterade värdet av boendetäthet år 2003, och för stor om den är högre än detta värde. I Tabell 2 redovisas boendetäthet i de studerade regionerna år 2003, samt det inverterade värdet som utgör vår jämförelsenorm. Vi har inget motsvarande enkelt mått på om småhusproduktionen är en lagom stor andel av totalproduktionen. Vi tittar bara på om andelen minskar över tiden. Vi redovisar det totala bostadsbyggandet, normerat med befolkningsökningen, för de tre storstadsregionerna i Figur 1-3. För att öka läsbarheten har vi summerat data 5-årsvis, med start 1975 (som är det första år för vilket data finns tillgängliga elektroniskt, och aggregerade på de nuvarande kommunerna). 2 Ett problem tillkommer dock när man gör så. För de år då befolkningen minskar (vilket inträffar vid ett flertal tillfällen i de studerade kommunerna särskilt under åren före talets mitt) har kvoten mellan bostadsbyggande och befolkningsförändring ingen meningsfull tolkning.

13 13 Tabell 2 Boendetäthet år 2003 och jämförelsenorm (i förhållande till befolkningsförändringen) för ett lagom stort bostadsbyggande, i de studerade regionerna och kommunerna. Källa: SCB och egna beräkningar. Geografiskt område Boendetäthet 2003 Jämförelsenorm för bostadsbyggandet Storstockholm 2,08 0,48 Storgöteborg 2,15 0,46 Stormalmö 2,09 0,48 Stockholm 1,85 0,54 Göteborg 1,97 0,51 Malmö 1,93 0,52 Uppsala 2,10 0,48 I Bilaga 1, Figur B1-B7, finns en mer detaljerad bild av bostadsproduktionen för var och en av de tre storstadsregionerna, samt för de tre storstäderna och Uppsala. Dessa figurer ger dock ingen bild av bostadsproduktionens respons på den efterfrågeförändring som befolkningsförändringen innebär. Figur 1 Bostadsbyggande i Storstockholm i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar.

14 14 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Figur 2 Bostadsbyggande i Storgöteborg i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar. Figur 3 Bostadsbyggande i Stormalmö i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar. Vi konstaterar att den totala bostadsproduktionen har varit mycket stor t.o.m. mitten av 1980-talet. Därefter har den varit ungefär lagom stor t.o.m. mitten av 1990-talet, ungefär samtidigt med att fastighetsmarknaden nådde en prisbotten efter fastighetskraschen. Från och med 1990-talets mitt, då bostadspriserna nästan undantagslöst har ökat, har bostadsproduktionen i de tre storstadsregionerna varit något för liten.

15 15 Småhusens andel av totala bostadsproduktionen I Figur B1-B7, i Bilaga 1, kan man möjligen skönja att småhusproduktionens andel av den totala bostadsproduktionen är i genomsnitt avtagande i flera fall. Vid närmare granskning visar det sig att det i samtlig studerade geografiska områdena är en i genomsnitt avtagande trend över hela tidsperioden. Mönstret framträder tydligt i Figur 4 där småhusproduktionens andel av totalproduktionen plottats. Figur 4 Småhusproduktionens andel av det totala bostadsbyggandet i regionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö, samt kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Källa: SCB och egna beräkningar.

16 16 3 Uppfattningar inom bostadssektorn Intervjuförfarande För att skapa oss en rimlig uppfattning om hur de olika aktörerna på området ställer sig till utredningens tre huvudfrågor har vi valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med kunniga bransch- och myndighetsföreträdare. Intervjuerna har genomförts antingen på de intervjuades arbetsplatser eller över telefon. Samtliga intervjuer har spelats in och därefter transkriberats vartefter svaren analyserats. Intervjuerna har i synnerhet fokuserats på att söka finna svar på vilka frågeställningar och hypoteser vi bör gå vidare med på djupet och utveckla i det fortsatta arbetet. Vi har ställt frågor inom ett antal frågeområden där teman varit (1) Mark, (2) Produktion, (3) Planförfarandet och (4) Bostadskonsument. Inom dessa fyra områden har ett antal frågor formulerats, men intervjuformen har också varit av sådan karaktär att vi öppnat för informanten (-erna) att komma med egna perspektiv och möjliga svar på studiens prioriterade frågeställningar. Vid en genomgång av genomförda intervjuer kan vi se att några anledningar till den rådande situationen på småhusmarknaden särskilt utmärker sig. Nedan redovisar vi de hinder, förutsättningar och förslag för ett ökat småhusbyggande som studiens informanter tydligast pekat ut under respektive teman. En intervjuguide finns i Bilaga 2. Intervjuade aktörer I detta skede valde vi ut personer med syfte att få en god representation för följande tre yrkesområden: den kommunala plan- och exploateringsprocessen i tillväxtregioner, tillverkning och försäljning av småhus, samt förmedling och rådgivning på marknaden för småhusfastigheter. Urvalet har gjorts subjektivt det viktiga i detta läge är inte att få en fullständigt representativ bild, utan att försäkra sig om att få ämnesområdet belyst på ett mångsidigt och intressant sätt av kunniga och erfarna experter inom sina respektive områden. Alla intervjuoffer har visat stort engagemang och gedigna kunskaper i de studeradeområdena. Vår ambition var att åstadkomma 2-5 intervjuer i vart och ett av yrkesområdena, givet den snäva tidsramen för delstudien, nämligen att

17 17 genomföra den under den mest intensiva semesterperioden. Antalet intervjuade blev slutligen totalt 13, varav 4 med småhusleverantörer, 6 med kommunföreträdare, 2 representanter från byggbranschen och 1 inom fastighetsförmedlingsområdet. Vi har nöjt oss med detta antal eftersom vi successivt under intervjuprocessen funnit att vi fått ett tillräckligt mångfasetterat och innehållsrikt resultat. Bland de intervjuade finns flera olika typer av aktörer och perspektiv representerade men vi är samtidigt medvetna om att det finns stora brister i representationen för särskilt mindre kommuner och lokala delmarknader i storstadsregionerna. En förteckning över intervjuade personer finns i Bilaga 3. Vem är konsument? Det tycks till att börja med finnas en uppfattning om att när man idag bedömer att det är ett litet småhusbyggande gör man det vanligtvis med en felaktig referenspunkt. Resonemangen hamnar lätt i att se tillbaka på 1980-talet och tidigare när köpare av nyproducerade småhus till stor del var unga par, eller unga småbarnsfamiljer, som kom mer eller mindre direkt från ett kort boendeperiod i en hyreslägenhet. Utan förmögenhet, sparkapital, bostadskarriär bakom sig. De blev småhusköpare via den kommunala tomtkön. Köpet finansierades med lån med kraftiga statliga räntesubventioner. Det var hög ränta, hög inflation, hög marginalskatt och avdragseffekt. Då visste man att om man bara klarade ekonomin de första 3 åren så var man hemma. De förutsättningarna kommer aldrig att komma tillbaka. Det var inte en normal situation, och en orimlig jämförelsenorm. Det var helt enkelt fel folk som var förstagångsköpare förr. Detta tycks, från branschföreträdares sida, vara ett problem i debatten om nyproduktion av småhus. Att det är trendigt att bo och vistas i den urbana miljön visar inte minst den urbaniseringsprocess som ligger till grund för denna utredning. Samtliga informanter vidhåller att så är fallet och framför dessutom att det under de senaste åren påbörjats en kulturell och diskursiv förändring vad gäller hur man vill leva och bo i storstadsregionerna liksom vad som anses vara accepterat. Det framkommer särskilt i intervjuerna med småhusleverantörerna att de unga par i 35-årsåldern som lockas av nyproduktion är välbeställda par med fasta arbeten och goda inkomster som kan förvärva tomter så pass stadsnära att det även i sin nya bostad kan ta del av storstadens utbud utan större ansträngningar, medan de par som särskilt sedan bolånetaket infördes, till följd av markpriserna skulle hamna för långt ut från centrum istället väljer att bo kvar i sin lägenhet. Man menar att den förändring vi nu genomgår där många studerar allt högre upp i åldrarna och således senare kommer ut på arbetsmarkanden för att än senare få en fast anställning med en lönenivå som möjliggör ägandet av en bostad generellt troligen leder till ett minskat småhusbyggande. När unga vuxna

18 18 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 idag nått den stabilitet i livet att ett sådant köp skulle vara möjligt, eller ens rimligt, är man i de flesta fall 35 år eller äldre. Många i åldern 35 år och uppåt har redan hunnit bilda familj och kommit att anpassat sig till att bo i city med barnen. Liksom omnämns i nedanstående avsnitt om kapacitet och kostnader innebär svårigheten med att överskåda det totala kapital som krävs vid en nyproduktion ett hinder för bostadskonsumenten enligt intervjuade branschföreträdare. De finansiella riskerna blir svåröverskådliga och hämmar den enskildes, liksom bankens, möjligheter att tydligt kalkylera för de utgifter som finns. Lägg därtill en mindre stabil arbetsmarknad och riskbenägenheten som på senare år tycks ha minskat. Det mönster som för bara något decennium sedan ansågs självklart gällande att unga barnfamiljer flyttade från städernas centrum till småhus i städernas utkanter har kommit att utmanas allt mer enligt de uppfattningar som de intervjuade har gällande nuvarande flyttmönster. Visst lockas fortfarande unga par i viss mån av att flytta ut från city vid familjebildning men det förefaller inte längre vara lika kritiserat att bo kvar bland storstadstrafiken och med begränsade utrymmen för lek även med små barn. En möjligen ny kategori av konsumenter av nyproducerade småhus som omnämnts i intervjuerna är de pigga, friska pensionärerna vars barn relativt nyligen flyttat ut. Detta är en kategori som i många år framåt, från års ålder, vill fortsätta äga sin bostad, gärna en fristående sådan, men utan för mycket skötsel, nära storstadens utbud, naturskönt och med golfbanan runt knuten. För dessa passar därför nyproduktion väl sedan underhållet de första åren är betydligt mer begränsat än vad som möjligen är fallet i den villa de bott i sedan flera decennier tillbaka. Genom att sälja sin nuvarande bostad frigör de kapital nog att både kunna köpslå om en tomt i ett attraktivt läge och dessutom få ett nyproducerat hus väl anpassad efter deras önskemål där lättskött och lättillgängligt ofta är högt prioriterat. Detta är alltså den grupp som fortsättningsvis gärna bor i en fristående egenägd villa, men som både vill kunna ta del av storstadens utbud, ha möjligheten att resa långt och länge utan att gräsmattan bildar en äng och dessutom ha gott om plats för besök av barn och barnbarn. Här bör dock tilläggas att denna kategoria av potentiella köpare av nyproducerade småhus likväl till stor del upplever s.k. inlåsningseffekter 3 vilket kan leda till att de istället ändock väljer att bo kvar i den gamla villan som de tillgänglighetsanpassar och dylikt med hjälp av ROT-avdrag. ROTavdragen utgör en högst påtaglig subvention av kvarboende i gammalt hus. När det rätta alternativet för ett par vars barn har flyttat hemifrån vore att flytta från den alldeles för stora äldre villan med underhållsbehov, många trappor, och dålig anpassning till funktionshinder då talar reavinstskatten emot en flytt till ett nybyggt hus, 3 För vidare läsning se Boverket (2014 a)

19 19 samtidigt som ROT-avdraget gör det möjligt att med skattesubvention åtminstone delvis åtgärda det eftersatta underhållet och att installera bekvämlighetslösningar. Förtätningens följder I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är uppfattningarna att byggandet av flerbostadshus går först. En övervägande majoritet av de förfrågningar som inkommer från byggherrar och entreprenörer gäller även de önskningarna om att producera flerbostadshus. I städernas planeringsprocesser avspeglas de gällande politiska besluten som finns om förtätning vilka också nämns i avsnittet ovan. ska Malmö växa så är det inåt och då är man mån om att jordbruksmarken ska sparas och sådant ska vi vara rädda om på olika sätt. Man kan säga att det är samma som den politiska inriktningen i Malmö också har, att staden ska växa inåt, (...) jag inte upplevt att man har något emot villabebyggelse politiskt i Malmö utan det är mer själva markanvändningen som sådan Vi har ju en inriktning i vår översiktsplan som är tagen politiskt då att staden ska växa inifrån och ut. Alltså från kärnan och utåt då, så det gör, (...), i kollektivtrafiknära lägen. Och det gör ju att inriktningen för Göteborg är mycket inriktad på att bygga i den redan byggda staden och innebär ju då kompletteringsbebyggelse till väldigt stor del och då är det ofta, men inte alltid, men väldigt ofta är ju det i flerbostadshus Den generella förreställningen är att det råder brist på lämplig mark för småhusbebyggelse i storstadsregionerna. Man menar att de politiska inriktningsbesluten liksom översiktplanerna syftar till att förtäta städerna och därmed är det inte prioriterat att planera för nya småhusområden, förutom möjligen på Lidingö där fokus skiljer sig något från övriga. Att kommunerna fokuserar på flerfamiljshus förefaller tydligt vara fallet. Detta dels för att råda bot på den rådande bostadsbristen, dels för att utnyttja den mark som finns kvar inom tätbebyggda områden till en så hög exploateringsgrad som möjligt. Framträdende är särskilt två anledningar till detta, nämligen nyttjandet av redan framdraget vatten och avlopp liksom närheten till kollektivtrafiknätet. Vad gäller utvecklingen av det kommunala Va-nätet med ledningsflyttar och utbyggnaden av andra kommunala anläggningar påtalades återkommande vikten av att kommunens projektekonomier går ihop. Vi har ju en egen ekonomi i våra projekt eftersom vi bygger ut, det är ganska stora kostnader i många projekt just med ledningsflyttar och det ska byggas ut kommunala anläggningar och så vidare som vi gör. Så att vi har ju en egen projektekonomi som också går ihop så den mark som man säljer eller upplåter med tomträtt den intäkten ska ju vi finansiera våra arbeten med. Innan vi tar inriktningsbeslut för projektet och

20 20 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 markanvisar då måste vi visa att vår ekonomi går ihop,(...), att markvärdet blir för lågt vilket gör det svårt att få ihop vår ekonomi. Ökar man exploateringen får vi in mer pengar också vilket gör det lättare, vi ser gärna också att... Inom ramen för detta resonemang gör kommuntjänstemän vi intervjuat kopplingen mellan städernas allt högre klimatpolitiskt uppsatta mål. Det satsas stora resurser på att minska bilberoendet och således undviks utveckladet av nya områden som anses ligga allt för långt ifrån kollektivtrafikknutar. En intressant delaspekt i detta är den att alla ska bygga hållbart. Hållbar stadsbyggnad gällande både marktillgång och planförfarandet är en viktig vägledning för städerna.... en viktig förklaring till varför det byggs så få småhus, det är det här att man ska bygga ekologiskt hållbart och nära kommunikationer, det ska vara nära bussen, man ska inte bygga för ett ökat bilberoende I (...) ÖP är det ganska tydligt utpekat att för att bygga hållbart ska man förtäta där det redan finns service och kollektivtrafik och så Det har även framkommit uppfattningar från kommuntjänstemän att samarbetet mellan kommunerna och aktörer på kollektivtrafikområdet sällan verkar halta. Uppfattningen är att förhandlingar om nya bussturer eller nya hållplatser kan bli långdragna processer och det tycks kunna verka avskräckande vid utvecklandet av befintliga liksom nya bostadsområden. Ingen av de intervjuade håller dock med om att det skulle finnas mark som inte nyttjades för bostadsbebyggelse generellt, och småhus i synnerhet, på grund av faktorer som dålig luftkvalitet, buller eller att dessa är svårförenliga med gällande BBR tycks inte stämma. Möjligtvis anses det finnas en begräsning rörande störningar (buller) från flygtrafik. Däremot lyfts det fram att det dessutom finns en social dimension i den skepsis som råder mot nya områden. Det finns en rädsla i dagens stadsbyggnad för urban sprawl (Ohämmad utvidgning av städer och deras förorter). Inte sällen kopplar man också samman denna typ av okontrollerad expansion med undermålig utveckling av nödvändig samhällsservice). Avstyckning Avstyckning av större tomter förefaller vara vanligt förekommande förfrågningar i kommunerna. På Lidingö är denna typ av förfrågningar mycket vanliga men i de flesta fall nekar kommunen till avstyckning på grund av risken för förlorade värdefulla kulturmiljöer eller riskera att orsaka en allt för stor förändring i områdets karaktär. En annan anledning är även att man gärna inte godkänner avstyckning då de nya tomterna understiger de antal kvm som kommunen beslutat är ett minimum. I Stockholm menar man att de som nekas i många fall får ett nej på samma

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014

rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 rapport 2014:35 REGERINGSUPPDRAG Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Regionala bostadsmarknadsanalyser 2014 Boverkets stöd till länsstyrelserna Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer