Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna"

Transkript

1 Rapport 2014:24 REGERINGSUPPDRAG Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna delrapport 1

2 Titel: Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Titel: Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna delrapport 1 Rapport: 2014:24 Utgivare: Boverket september 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: byggande, småhus, småhusbyggande, bostäder, bostadsbyggande, bostadsmarknaden, tomter, marktillgång, storstadsregioner, Stockholm, Göteborg, Malmö, Skåne, Uppsala, statistik Dnr: /2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

3 3 Förord Föreliggande rapport innehåller en enklare förstudie inom ett större utredningsuppdrag. Det är den första delrapporten inom regeringsuppdrag S2014/4994/PBB Uppdrag att utreda behovet av och förutsättningarna för ökat byggande av småhus, Uppdraget i dess helhet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast Projektledare och kontaktperson är Bo Söderberg. Författare är Lillemor Hult, Marie Rosberg, Pål Sjöberg och Bo Söderberg. Därtill har Peter Karpestam, Mark Mostert och Vanessa Stjernborg deltagit i datainsamling och analys. Karlskrona, september 2014 Janna Valik Generaldirektör

4 4 Innehåll Sammanfattning Inledning... 6 Problemområdet... 6 Hypoteser och metod... 6 Är det rätt fråga att studera?... 7 Vad är ett småhus?... 8 Hur vill människor bo? Småhusproduktionen Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Småhusens andel av totala bostadsproduktionen Uppfattningar inom bostadssektorn Intervjuförfarande Intervjuade aktörer Vem är konsument? Förtätningens följder Avstyckning Missmatch Läget. läget, läget För detaljerade detaljplaner Att bygga snabbt och ändå hinna reflektera Kapacitet och kostnader Konkurrerande alternativ Ett nytt urbant småhusbyggande Tillgången på mark Inventering av Fastighetsregistret Regional planering i storstadsregionerna Planerat byggande i Stockholmsregionen Planerat byggande i Göteborgsregionen Planerat byggande i Skåneregionen Avslutning Slutsatser Det fortsatta arbetet Referenser Bilaga Bostadsproduktion i de tre storstadsregionerna samt Uppsala Bilaga Intervjuguide Bilaga Intervjuade personer Bilaga Kartor som visar tillgången på tomter för småhusbebyggelse i de tre storstadsregionerna samt Uppsala Bilaga Uppdragsbeskrivning... 49

5 5 Sammanfattning Detta är förstudie inom ett större regeringsuppdrag. Analysresultaten är preliminära. Vi redovisar statistik över bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i Uppsala kommun för tidsperioden Bostadsbyggandet efter 1995 har genomgående varit lägre än vad som motsvarar befolkningsutvecklingen. Småhusbyggandet andel av den totala bostadsproduktionen har minskat under hela tidsperioden. Vi genomför en kvalitativ undersökning av vilka uppfattningar som kan föreligga inom den svenska bostadssektorn om varför småhusbyggandet har den nuvarande omfattningen och inriktningen. Intervjuer görs med marknadsaktörer och myndighetsföreträdare. Det ger en delvis splittrad bild, men några teman tenderar att återkomma. Den observerade utvecklingen ses till stor del som en högst naturlig konsekvens av de i grunden ändrade förutsättningarna för bostadsproduktion och bostadskonsumtion som skett successivt sedan 1970-talet. Konsumenternas preferenser har delvis förändrats i riktning mot en ökande efterfrågan på centrala lägen. Bostadssubventioner, skatter och finansieringsvillkor bidrar till att i lägre grad än tidigare premiera köp av nya småhus. ROT-avdragen gynnar kvarboende i befintliga hus. Den begränsade tillgången på mark i centrala lägen i kombination med hög efterfrågan på nya planer för bostadsbyggande gör att kommunerna premierar framtagande av planer för flerbostadshus på bekostnad av planer för småhusbebyggelse, eftersom de senare generellt har lägre exploateringsgrad. Höga produktionskostnader för nya småhus tycks inte vara något större hinder, medan däremot höga markpriser är det. Det finns ingen kapacitetsbrist i produktionsledet som begränsar småhusbyggandet. Däremot räcker inte alltid kapaciteten på kommunerna för att snabbt få fram planer och samtidigt säkerställa att stadsbyggnadsvärden värnas. Det finns ett stort intresse hos kommunerna för nya former av urbant småhusbyggande med hög exploateringsgrad men detta har ännu inte hunnit slå igenom i form av större volymer. Vi genomför en preliminär kartläggning av tillgången på mark för småhusbebyggelse i de tre storstadsregionerna och i Uppsala. Tillgången förefaller vara god. Ett aktivt planarbete pågår och ny mark för bostadsbebyggelse kommer fram fortlöpande. Andelen som inriktas mot småhusbyggande är liten.

6 6 1 Inledning Problemområdet Problemområdet beskrivs utförligt i uppdragstexten (se Bilaga 5). Bakgrunden är att det råder en stark urbaniseringsprocess i landet, att denna process (åtminstone delvis) bidragit till en ökande bostadsbrist i storstadsområdena (som har den största befolkningstillväxten), samt att det generellt finns starka preferenser för att bo i småhus. Under dessa förutsättningar kunde man vänta sig att produktionen av nya småhus i storstadsregionerna skulle vara stor, men så tycks inte vara fallet. Varför byggs det då så (förhållandevis) få småhus? I föreliggande rapport redovisar vi en översiktlig delstudie inom detta problemområde. Vi koncentrerar oss på tre frågeställningar: (1) Är småhusbyggandet verkligen lågt? (2) Vilken bild har initierade marknadsaktörer och myndighetsföreträdare av vad detta (eventuellt) låga småhusbyggande i sådana fall skulle kunna bero på? (3) Verkar det finnas tillgång på mark som lämpar sig för småhusbyggande? Hypoteser och metod Utgångspunkten i det regeringsuppdrag vi fått är att småhusbyggandet är lågt, möjligen till och med anmärkningsvärt lågt. Vår hypotes blir därför att så är fallet. Vi återger beskrivande statistik över bostadsproduktionen. Utbudsförändringen analyseras över en längre tidsperiod, geografiskt nedbruten på region- och kommunnivå och i relation till befolkningsförändringen. Vi studerar hur småhusproduktionens andel av den totala bostadsproduktionen har förändrats över tiden. Utifrån kunskap om bostadsmarknadens funktion och de institutionella förutsättningarna på den svenska marknaden kan vi formulera ett antal preliminära hypoteser om vad som kan förklara att småhusbyggandet är lågt. Vi låter de preliminära hypoteserna ligga till grund för hur vi utformar en intervjuguide som vi använder vid intervjuer med utvalda marknadsaktörer och myndighetsföreträdare. Med intervjuerna avser vi att svara på frågan vilka frågeställningar och hypoteser som är värda att gå vidare med i uppdraget. De preliminära hypoteserna är något vi avser att utveckla och precisera i denna delstudie, snarare än att testa. Preliminärt ser vi potentiella förklaringar till ett lågt småhusbyggande i storstadsregionerna inom följande områden: det råder brist på lämplig mark, markpriserna är för höga, produktionskostnaderna för nya småhus är för höga, priserna på begagnade småhus är för låga, det är svag efterfrågan på just nya småhus, produktionskapaciteten för småhusbyggande är för låg, produktionskapaciteten för infrastrukturinvesteringar är för låg, det är svårt att lösa finansieringen, i den kommunala planeringen finns det ett svagt intresse för

7 7 småhusbebyggelse, urban småhusbebyggelse med hög exploateringsgrad och efter internationell arkitektonisk förebild har inte slagit igenom i den kommunala planeringen, eller ens bland bostadskonsumenterna. En av de hypoteser som vi i den kvalitativa undersökningen väljer att förhållandevis förutsättningslöst problematisera kan vi redan nu undersöka kvantitativt, nämligen antagandet att det råder brist på lämplig mark. Den hypotes vi testar här är att det inte finns någon egentlig tillgång på byggklar tomtmark för småhusändamål, samt att det i det kommunala planarbetet bara kommer fram ett fåtal tomter för småhusbebyggelse per år. Tillgången på byggklar tomtmark analyserar vi genom att inventera fastighetsregistret och fastighetstaxeringsregistret. Tillgången på planlagd mark och pågående planarbeten analyserar vi genom att sammanställa inventeringar som gjorts av Länsstyrelser, regionala planeringskontor och kommuner. Är det rätt fråga att studera? Viss kritik har riktats mot denna utredning redan innan den startade. Den huvudsakliga utgångspunkten för kritiken förefaller vara att ett ökat småhusbyggande aldrig kan bli den avgörande lösningen på problemet på bostadsmarknaden, nämligen bostadsbristen. Stor bostadsbrist kräver stora hus, tycks man mena låg bebyggelse innebär med nödvändighet en mindre effektiv exploatering av (den begränsade) resursen tätortsmark. Här finns det dock anledning att mer noggrant granska internationella exempel och den internationella litteraturen om stadsbyggnad. Vi har i detta preliminära stadium hittat åtminstone en empirisk studie av sambandet mellan exploateringsgrad och byggnaders höjd (AECOM, 2009). Där framkommer intressanta, och möjligen smått överraskande, resultat som visar att man även med förhållandevis låg bebyggelse kan åstadkomma ett mycket stort antal bostäder per markyta, fullt i nivå med vad man med betydligt högre bebyggelse kan uppnå. Vi vill dock för säkerhets skull klargöra att vi är fullt medvetna om att ett ökat småhusbyggande inte är den avgörande lösningen på problemen på bostadsmarknaden, särskilt inte på kort sikt. Men vi vill samtidigt påminna om att inte heller ett ökat byggande av flerfamiljshus är den avgörande lösningen på bostadsmarknadens problem. Mot bakgrund av ett stort antal studier under senare år (som t.ex. Boverket, 2013 och 2014 a, och där refererade arbeten) vet vi att den svenska bostadsmarknaden besväras av ett flertal problem, och att det inte finns någon enskild huvudlösning. Alla beståndsdelar av bostadsmarknaden där man kan misstänka att det finns problem, hinder eller dåligt utnyttjade resurser förtjänar att analyseras. Sådana analyser bör göras på vetenskaplig grund, med internationell utblick, och med ifrågasättande av hämmande restriktioner som rådande institutionalia eventuellt utgör.

8 8 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Vad är ett småhus? Huruvida en bostad är ett småhus eller ett flerbostadshus i strikt juridisk bemärkelse kan ha stor praktisk betydelse. Det påverkar till stor del vilka skatteregler som ska tillämpas och därmed hur stor fastighetsavgiften blir och vilken skatt man ska betala på löpande ekonomisk avkastning från fastigheten. Besittningsskydd för hyresgäster är också olika starkt beroende på vilken fastighetstyp det är fråga om. 1 Men vid vissa analyser av bostadsmarknaden kan de juridiska definitioner som händelsevis råkar gälla, för ögonblicket, i just Sverige, vara en onödig restriktion. I det aktuella uppdraget vill vi tills vidare undvika att helt låsa diskussionen om småhus till vad som är juridiskt definierat. Vi refererar något oprecist till en mer vardaglig uppfattning som är vad bostadskonsumenter inrymmer, eller skulle kunna inrymma, i begreppet. Vi tänker oss ett småhusbegrepp som refererar till följande typer av fastigheter. Marken innehas med ägande- eller tomträtt. Ägaren bor normalt själv i huvudbostaden. Det kan förekomma flera separata bostadsenheter i fastigheten men dessa disponeras av ägaren eller andra i dennes hushåll eller hyrs ut, men i de fall de hyrs ut är det normalt inte fråga om en uthyrning i (ekonomiskt) stor skala. Det blir en vid definition som skulle kunna motsvara det internationella begreppet owner-occupied housing. I det allmänna medvetandet på den svenska bostadsmarknaden finns det ett antal typfall av småhus. Där ingår bostäderna på ett storskaligt 1 Det skatterättsliga begreppet småhusenhet (med typkoden 220) definieras genom de lagar, förordningar och rättsfall som är vägledande för fastighetstaxeringen. Om man bortser ifrån den djungel av sofistikerade detaljer, gränsdragningsproblem och specialfall som finns på fastighetstaxeringsområdet kan man förenklat säga att småhusenheter i huvudsak är detsamma som en- och tvåfamiljsfastigheter. Själva småhuset på en småhusenhet kan tillhöra byggnadskategorin radhus, kedjehus eller friliggande småhus. Till småhusenheter räknas både taxeringsenheter för permanentbostäder och fritidsbostäder. Småhus finns, förutom på småhusenheter, även på lantbruksenheter. På småhusenheter kan det finnas, förutom själva småhuset, även komplementbyggnader och komplementbostadsbyggnader. Småhusenheter åsätts taxeringsvärde på annat sätt än hyreshusenheter och beläggs med fastighetsavgift efter annan princip. Huruvida en fastighet är en småhusenhet eller hyreshusenhet har även betydelse inom andra områden. Den löpande avkastningen från fastigheter sker på olika sätt beroende på om det skatterättsligt är fråga om en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. I normalfallet är en småhusenhet som används som privatbostad en privatbostadsfastighet och den beskattas som inkomst av kapital och efter enklare och schabloniserade regler än vad som är fallet med näringsfastigheter, som beskattas som inkomst av näringsfastighet. Begreppet småhus eller småhusenhet används förvisso inte i hyreslagstiftningen men näraliggande begrepp har stor betydelse på marknaden för hyresrätter. Hyresgästers besittningsskydd är normalt svagare när en lägenhet finns i ett en- eller tvåfamiljshus än om den finns i ett flerbostadshus.

9 9 jordbruk, Per Albin-torp, villastädernas villor av typen Villa Villekulla även när dessa är så stora att de delats upp i flera separata bostadsenheter, radshusmattorna från miljonprogrammets dagar, och det som sedan några år kallas stadsradhus, och allt däremellan. Intressanta exempel på mycket attraktiva småhus i stadsmiljö finns, bl.a. i Västra hamnen i Malmö. Men vi vill tänja på begreppet ytterligare något och även räkna in vissa hustyper som idag knappast finns representerade i den svenska bostadsstocken. Vi tänker oss t.ex. att det nog skulle kunna finnas ett intresse bland konsumenterna för stadsradhus som är, säg, 5 våningar höga med hiss inne i huvudbostaden. Belägna på tomter som är mindre än 200 m 2, centralt i staden, vid en gata med måttlig trafik men närhet till ett myllrande folkliv. På de första två våningsplanen finns kanske 2-4 uthyrningslägenheter som disponeras av familjemedlemmar eller hyresgäster, eller kanske en butik eller ett kontor. Översta våningen har sannolikt takterrass med viss utsikt över staden, kanske utomhuskök och/eller växthus. Parkeringsplats för de egna bilarna finns i tunnel under radhusraden. Tomten behöver inte vara större än att den ger plats åt byggnaden, en smal grön remsa framför entrén, och högst 100 m 2 trädgårdstomt på baksidan. Danderydsgatan i Stockholm är en förebild för hur ett område med höga, smala stadsradhus skulle kunna se ut mot gatan. Hur vill människor bo? Det finns flera tillvägagångssätt för att undersöka hur människor vill bo. Man kan (1) ställa direkta frågor om boendepreferenser, (2) göra djupintervjuer kring de värderingar som styr bostadsvalet och på så sätt kringgå förutfattade meningar om vilka boendekvaliteter som kan sammanhänga med respektive boendeform, t.ex. vad ett småhus kan vara, (3) dra slutsatser om boendepreferenser utifrån de priser (och hyror) som betalas på den fria bostadsmarknaden, samt (4) skatta bostadsefterfrågan i analyser där variationen i både bostadspriser och inkomster och andra socioekonomiska variabler tas i beaktande. Dessutom kan man göra meta-analyser av resultaten från tidigare studier. I detta preliminära stadium av utredningen diskuterar vi kortfattat resultat av de första två typerna av analyser. För det första har vi frågat ett urval av befolkningen hur de helst vill bo. Undersökningen genomfördes i form av enkäter till ett urval av respondenter i SIFOs panel. Enkäten genomfördes samordnat med en annan pågående utredning på Boverket. Inga restriktioner var knutna till svarsalternativen. De svarande har t.ex. inte ombetts att ta hänsyn till vad som vore ekonomiskt möjligt, huruvida det är i någon viss hushållssituation det föredragna alternativet väljs, eller liknande. Endast raka svar om vilka boendealternativ respondenten föredrar har efterfrågats. Enkäten har skickats ut till personer i åldrarna 20 till 79, varav svarade. Tre av enkätens frågor är relevanta för denna rapport.

10 10 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Frågorna handlar om var man vill bo, i vilken typ av hus man vill bo, och med vilken typ av upplåtelseform. Resultaten har vägts samman så att de motsvarar ett representativt urval med avseende på ålder, kön och i vilken A-region man bor. Frågorna och svaren återges i Tabell 1. Tabell 1 Resultat från SIFO-enkät om boendepreferenser till personer i åldrarna 20 till 79 år. För fråga (1) anger siffrorna andelen svarande för respektive svarsalternativ. För fråga (2) och (3) anger siffrorna andelen svarande betingat av vilket svarsalternativ som valts på fråga (1). Frågor / Svarsalternativ Stockholm med omnejd Göteborg med omnejd Malmö med omnejd Övrigt Vet ej, tveksam Inget svar (1) Vilken region i landet skulle du helst vilja bo i? 0,24 0,14 0,08 0,40 0,06 0,08 (2) Hur skulle du helst vilja bo? Småhus 0,43 0,52 0,52 0,54 0,51 0,55 Radhus 0,08 0,07 0,10 0,07 0,07 0,08 Lägenhet i flerbostadshus 0,38 0,24 0,24 0,15 0,16 0,13 Gård, jordbruksfastighet eller liknande 0,06 0,09 0,10 0,18 0,16 0,12 Annat, vad? 0,03 0,04 0,03 0,04 0,02 0,04 Tveksam vet ej 0,03 0,03 0,01 0,02 0,09 0,08 (3) Vilken typ av bostadskontrakt skulle du vilja ha? Ägande 0,54 0,66 0,67 0,76 0,69 0,70 Bostadsrätt 0,28 0,20 0,19 0,12 0,13 0,13 Hyra 0,16 0,12 0,12 0,10 0,12 0,09 Arrendera, jordbruk 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 Annat, vad? 0,00 0,01 0,01 0,01 0,05 0,01 Tveksam, vet ej 0,01 0,02 0,01 0,01 0,05 0,06 Svaren på fråga (1) indikerar en önskan om geografisk spridning på storstadsregionerna som tämligen väl svarar mot hur befolkningen faktiskt bor idag. Bland svaren på fråga (2) är det rimligt att slå ihop svarsalternativen småhus, radhus och gård..., och att uppfatta dessa som svarande mot småhus i den vida bemärkelse som vi tills vidare vill använda. Man får då ett tydligt svar som innebär att minst hälften av alla tillfrågade vill bo i någon form av småhus, oavsett i vilken region de helst vill bo. Bland de som helst vill bo i Stockholm är det närmare 6 av 10 som vill bo i småhus. För Göteborgs- och Malmö-alternativen är det kring 7 av 10 som vill bo i småhus, och i övriga regioner vill ca 8 av 10 bo i småhus.

11 11 Svarsmönstret är ungefär detsamma på fråga (3). Alternativet ägande dominerar i alla regionalternativen. Men i Stockholm är det ett något svagare intresse för detta alternativ än i de övriga regionerna. Uppdragsgivarens utgångspunkt stämmer således bra i dessa två avseenden: De flesta vill bo i småhus, och de flesta vill äga sin bostad. Vi tittar också i en annan undersökning på hur bostadspriserna fördelar sig geografiskt i ett urval av tillväxtregioner. Vi har särskilt studerat priser och boendeutgifter i bostadsrättslägenheter i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, samt Uppsala. Resultaten från denna undersökning redovisas i detalj i nästa marknadsrapport (Boverket, 2014 b) som publiceras inom kort. Huvuddragen i resultaten är att det är en markant koncentration av höga bostadspriser i de mest centrala lägena. Prisnivåerna faller sedan snabbt med ökande avstånd från centrum. Toppriserna i de respektive städerna varierar dock och centrala Stockholm uppvisar de i särklass högsta prisnivåerna. Sammantaget visar resultaten på ett stort efterfrågetryck på mycket centralt belägna bostäder, samtidigt som det i alla de studerade regionerna finns bostäder med mer måttliga prisnivåer, sett ur ett boendeutgiftsperspektiv, i mindre centrala lägen.

12 12 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 2 Småhusproduktionen Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Vi analyserar data över bostadsbyggandet i de tre storstadsregionerna samt Uppsala för tidsperioden För små geografiska områden är sifferserier över årlig bostadsproduktion kraftigt varierande och svåra att tolka. Detta gäller särskilt när man tittar på byggandet på kommunnivå, men faktiskt även på regionnivå. Vi intresserar oss därför inte främst för serier över bostadsproduktion i absoluta tal utan normerar dessa med värdet för befolkningsökningen, för respektive tidsperiod och region. 2 För att avgöra om bostadsproduktionen är lagom stor behövs en jämförelsenorm. Vi tar avstamp i en tidigare analys av bostadsbristen och bostadsbyggnadsbehovet (Boverket, 2012). Där rapporteras att boendetätheten, d.v.s. antalet personer per antalet bostadsenheter, i Sverige legat kring 2,1 sedan 1990-talets början, med viss regional variation. Utifrån den siffran kan man som ett grovt och enkelt benchmark säga att bostadsproduktionen är lagom stor när antalet bostäder som produceras uppgår till ca 0,5 gånger befolkningsökningen. I rapporten kommer man också fram till att bostadsmarknaden befann sig i jämvikt kring För att få en något mer precis jämförelsenorm för vad som är en lagom stor bostadsproduktion använder vi därför det inverterade värdet av boendetätheten i respektive kommun och region år Vi säger att bostadsproduktionen är för liten om den (med befolkningsökning) normerade bostadsproduktionen är lägre än det inverterade värdet av boendetäthet år 2003, och för stor om den är högre än detta värde. I Tabell 2 redovisas boendetäthet i de studerade regionerna år 2003, samt det inverterade värdet som utgör vår jämförelsenorm. Vi har inget motsvarande enkelt mått på om småhusproduktionen är en lagom stor andel av totalproduktionen. Vi tittar bara på om andelen minskar över tiden. Vi redovisar det totala bostadsbyggandet, normerat med befolkningsökningen, för de tre storstadsregionerna i Figur 1-3. För att öka läsbarheten har vi summerat data 5-årsvis, med start 1975 (som är det första år för vilket data finns tillgängliga elektroniskt, och aggregerade på de nuvarande kommunerna). 2 Ett problem tillkommer dock när man gör så. För de år då befolkningen minskar (vilket inträffar vid ett flertal tillfällen i de studerade kommunerna särskilt under åren före talets mitt) har kvoten mellan bostadsbyggande och befolkningsförändring ingen meningsfull tolkning.

13 13 Tabell 2 Boendetäthet år 2003 och jämförelsenorm (i förhållande till befolkningsförändringen) för ett lagom stort bostadsbyggande, i de studerade regionerna och kommunerna. Källa: SCB och egna beräkningar. Geografiskt område Boendetäthet 2003 Jämförelsenorm för bostadsbyggandet Storstockholm 2,08 0,48 Storgöteborg 2,15 0,46 Stormalmö 2,09 0,48 Stockholm 1,85 0,54 Göteborg 1,97 0,51 Malmö 1,93 0,52 Uppsala 2,10 0,48 I Bilaga 1, Figur B1-B7, finns en mer detaljerad bild av bostadsproduktionen för var och en av de tre storstadsregionerna, samt för de tre storstäderna och Uppsala. Dessa figurer ger dock ingen bild av bostadsproduktionens respons på den efterfrågeförändring som befolkningsförändringen innebär. Figur 1 Bostadsbyggande i Storstockholm i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar.

14 14 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 Figur 2 Bostadsbyggande i Storgöteborg i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar. Figur 3 Bostadsbyggande i Stormalmö i förhållande till befolkningsutvecklingen. Källa: SCB och egna beräkningar. Vi konstaterar att den totala bostadsproduktionen har varit mycket stor t.o.m. mitten av 1980-talet. Därefter har den varit ungefär lagom stor t.o.m. mitten av 1990-talet, ungefär samtidigt med att fastighetsmarknaden nådde en prisbotten efter fastighetskraschen. Från och med 1990-talets mitt, då bostadspriserna nästan undantagslöst har ökat, har bostadsproduktionen i de tre storstadsregionerna varit något för liten.

15 15 Småhusens andel av totala bostadsproduktionen I Figur B1-B7, i Bilaga 1, kan man möjligen skönja att småhusproduktionens andel av den totala bostadsproduktionen är i genomsnitt avtagande i flera fall. Vid närmare granskning visar det sig att det i samtlig studerade geografiska områdena är en i genomsnitt avtagande trend över hela tidsperioden. Mönstret framträder tydligt i Figur 4 där småhusproduktionens andel av totalproduktionen plottats. Figur 4 Småhusproduktionens andel av det totala bostadsbyggandet i regionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö, samt kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Källa: SCB och egna beräkningar.

16 16 3 Uppfattningar inom bostadssektorn Intervjuförfarande För att skapa oss en rimlig uppfattning om hur de olika aktörerna på området ställer sig till utredningens tre huvudfrågor har vi valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med kunniga bransch- och myndighetsföreträdare. Intervjuerna har genomförts antingen på de intervjuades arbetsplatser eller över telefon. Samtliga intervjuer har spelats in och därefter transkriberats vartefter svaren analyserats. Intervjuerna har i synnerhet fokuserats på att söka finna svar på vilka frågeställningar och hypoteser vi bör gå vidare med på djupet och utveckla i det fortsatta arbetet. Vi har ställt frågor inom ett antal frågeområden där teman varit (1) Mark, (2) Produktion, (3) Planförfarandet och (4) Bostadskonsument. Inom dessa fyra områden har ett antal frågor formulerats, men intervjuformen har också varit av sådan karaktär att vi öppnat för informanten (-erna) att komma med egna perspektiv och möjliga svar på studiens prioriterade frågeställningar. Vid en genomgång av genomförda intervjuer kan vi se att några anledningar till den rådande situationen på småhusmarknaden särskilt utmärker sig. Nedan redovisar vi de hinder, förutsättningar och förslag för ett ökat småhusbyggande som studiens informanter tydligast pekat ut under respektive teman. En intervjuguide finns i Bilaga 2. Intervjuade aktörer I detta skede valde vi ut personer med syfte att få en god representation för följande tre yrkesområden: den kommunala plan- och exploateringsprocessen i tillväxtregioner, tillverkning och försäljning av småhus, samt förmedling och rådgivning på marknaden för småhusfastigheter. Urvalet har gjorts subjektivt det viktiga i detta läge är inte att få en fullständigt representativ bild, utan att försäkra sig om att få ämnesområdet belyst på ett mångsidigt och intressant sätt av kunniga och erfarna experter inom sina respektive områden. Alla intervjuoffer har visat stort engagemang och gedigna kunskaper i de studeradeområdena. Vår ambition var att åstadkomma 2-5 intervjuer i vart och ett av yrkesområdena, givet den snäva tidsramen för delstudien, nämligen att

17 17 genomföra den under den mest intensiva semesterperioden. Antalet intervjuade blev slutligen totalt 13, varav 4 med småhusleverantörer, 6 med kommunföreträdare, 2 representanter från byggbranschen och 1 inom fastighetsförmedlingsområdet. Vi har nöjt oss med detta antal eftersom vi successivt under intervjuprocessen funnit att vi fått ett tillräckligt mångfasetterat och innehållsrikt resultat. Bland de intervjuade finns flera olika typer av aktörer och perspektiv representerade men vi är samtidigt medvetna om att det finns stora brister i representationen för särskilt mindre kommuner och lokala delmarknader i storstadsregionerna. En förteckning över intervjuade personer finns i Bilaga 3. Vem är konsument? Det tycks till att börja med finnas en uppfattning om att när man idag bedömer att det är ett litet småhusbyggande gör man det vanligtvis med en felaktig referenspunkt. Resonemangen hamnar lätt i att se tillbaka på 1980-talet och tidigare när köpare av nyproducerade småhus till stor del var unga par, eller unga småbarnsfamiljer, som kom mer eller mindre direkt från ett kort boendeperiod i en hyreslägenhet. Utan förmögenhet, sparkapital, bostadskarriär bakom sig. De blev småhusköpare via den kommunala tomtkön. Köpet finansierades med lån med kraftiga statliga räntesubventioner. Det var hög ränta, hög inflation, hög marginalskatt och avdragseffekt. Då visste man att om man bara klarade ekonomin de första 3 åren så var man hemma. De förutsättningarna kommer aldrig att komma tillbaka. Det var inte en normal situation, och en orimlig jämförelsenorm. Det var helt enkelt fel folk som var förstagångsköpare förr. Detta tycks, från branschföreträdares sida, vara ett problem i debatten om nyproduktion av småhus. Att det är trendigt att bo och vistas i den urbana miljön visar inte minst den urbaniseringsprocess som ligger till grund för denna utredning. Samtliga informanter vidhåller att så är fallet och framför dessutom att det under de senaste åren påbörjats en kulturell och diskursiv förändring vad gäller hur man vill leva och bo i storstadsregionerna liksom vad som anses vara accepterat. Det framkommer särskilt i intervjuerna med småhusleverantörerna att de unga par i 35-årsåldern som lockas av nyproduktion är välbeställda par med fasta arbeten och goda inkomster som kan förvärva tomter så pass stadsnära att det även i sin nya bostad kan ta del av storstadens utbud utan större ansträngningar, medan de par som särskilt sedan bolånetaket infördes, till följd av markpriserna skulle hamna för långt ut från centrum istället väljer att bo kvar i sin lägenhet. Man menar att den förändring vi nu genomgår där många studerar allt högre upp i åldrarna och således senare kommer ut på arbetsmarkanden för att än senare få en fast anställning med en lönenivå som möjliggör ägandet av en bostad generellt troligen leder till ett minskat småhusbyggande. När unga vuxna

18 18 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 idag nått den stabilitet i livet att ett sådant köp skulle vara möjligt, eller ens rimligt, är man i de flesta fall 35 år eller äldre. Många i åldern 35 år och uppåt har redan hunnit bilda familj och kommit att anpassat sig till att bo i city med barnen. Liksom omnämns i nedanstående avsnitt om kapacitet och kostnader innebär svårigheten med att överskåda det totala kapital som krävs vid en nyproduktion ett hinder för bostadskonsumenten enligt intervjuade branschföreträdare. De finansiella riskerna blir svåröverskådliga och hämmar den enskildes, liksom bankens, möjligheter att tydligt kalkylera för de utgifter som finns. Lägg därtill en mindre stabil arbetsmarknad och riskbenägenheten som på senare år tycks ha minskat. Det mönster som för bara något decennium sedan ansågs självklart gällande att unga barnfamiljer flyttade från städernas centrum till småhus i städernas utkanter har kommit att utmanas allt mer enligt de uppfattningar som de intervjuade har gällande nuvarande flyttmönster. Visst lockas fortfarande unga par i viss mån av att flytta ut från city vid familjebildning men det förefaller inte längre vara lika kritiserat att bo kvar bland storstadstrafiken och med begränsade utrymmen för lek även med små barn. En möjligen ny kategori av konsumenter av nyproducerade småhus som omnämnts i intervjuerna är de pigga, friska pensionärerna vars barn relativt nyligen flyttat ut. Detta är en kategori som i många år framåt, från års ålder, vill fortsätta äga sin bostad, gärna en fristående sådan, men utan för mycket skötsel, nära storstadens utbud, naturskönt och med golfbanan runt knuten. För dessa passar därför nyproduktion väl sedan underhållet de första åren är betydligt mer begränsat än vad som möjligen är fallet i den villa de bott i sedan flera decennier tillbaka. Genom att sälja sin nuvarande bostad frigör de kapital nog att både kunna köpslå om en tomt i ett attraktivt läge och dessutom få ett nyproducerat hus väl anpassad efter deras önskemål där lättskött och lättillgängligt ofta är högt prioriterat. Detta är alltså den grupp som fortsättningsvis gärna bor i en fristående egenägd villa, men som både vill kunna ta del av storstadens utbud, ha möjligheten att resa långt och länge utan att gräsmattan bildar en äng och dessutom ha gott om plats för besök av barn och barnbarn. Här bör dock tilläggas att denna kategoria av potentiella köpare av nyproducerade småhus likväl till stor del upplever s.k. inlåsningseffekter 3 vilket kan leda till att de istället ändock väljer att bo kvar i den gamla villan som de tillgänglighetsanpassar och dylikt med hjälp av ROT-avdrag. ROTavdragen utgör en högst påtaglig subvention av kvarboende i gammalt hus. När det rätta alternativet för ett par vars barn har flyttat hemifrån vore att flytta från den alldeles för stora äldre villan med underhållsbehov, många trappor, och dålig anpassning till funktionshinder då talar reavinstskatten emot en flytt till ett nybyggt hus, 3 För vidare läsning se Boverket (2014 a)

19 19 samtidigt som ROT-avdraget gör det möjligt att med skattesubvention åtminstone delvis åtgärda det eftersatta underhållet och att installera bekvämlighetslösningar. Förtätningens följder I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är uppfattningarna att byggandet av flerbostadshus går först. En övervägande majoritet av de förfrågningar som inkommer från byggherrar och entreprenörer gäller även de önskningarna om att producera flerbostadshus. I städernas planeringsprocesser avspeglas de gällande politiska besluten som finns om förtätning vilka också nämns i avsnittet ovan. ska Malmö växa så är det inåt och då är man mån om att jordbruksmarken ska sparas och sådant ska vi vara rädda om på olika sätt. Man kan säga att det är samma som den politiska inriktningen i Malmö också har, att staden ska växa inåt, (...) jag inte upplevt att man har något emot villabebyggelse politiskt i Malmö utan det är mer själva markanvändningen som sådan Vi har ju en inriktning i vår översiktsplan som är tagen politiskt då att staden ska växa inifrån och ut. Alltså från kärnan och utåt då, så det gör, (...), i kollektivtrafiknära lägen. Och det gör ju att inriktningen för Göteborg är mycket inriktad på att bygga i den redan byggda staden och innebär ju då kompletteringsbebyggelse till väldigt stor del och då är det ofta, men inte alltid, men väldigt ofta är ju det i flerbostadshus Den generella förreställningen är att det råder brist på lämplig mark för småhusbebyggelse i storstadsregionerna. Man menar att de politiska inriktningsbesluten liksom översiktplanerna syftar till att förtäta städerna och därmed är det inte prioriterat att planera för nya småhusområden, förutom möjligen på Lidingö där fokus skiljer sig något från övriga. Att kommunerna fokuserar på flerfamiljshus förefaller tydligt vara fallet. Detta dels för att råda bot på den rådande bostadsbristen, dels för att utnyttja den mark som finns kvar inom tätbebyggda områden till en så hög exploateringsgrad som möjligt. Framträdende är särskilt två anledningar till detta, nämligen nyttjandet av redan framdraget vatten och avlopp liksom närheten till kollektivtrafiknätet. Vad gäller utvecklingen av det kommunala Va-nätet med ledningsflyttar och utbyggnaden av andra kommunala anläggningar påtalades återkommande vikten av att kommunens projektekonomier går ihop. Vi har ju en egen ekonomi i våra projekt eftersom vi bygger ut, det är ganska stora kostnader i många projekt just med ledningsflyttar och det ska byggas ut kommunala anläggningar och så vidare som vi gör. Så att vi har ju en egen projektekonomi som också går ihop så den mark som man säljer eller upplåter med tomträtt den intäkten ska ju vi finansiera våra arbeten med. Innan vi tar inriktningsbeslut för projektet och

20 20 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna - delrapport 1 markanvisar då måste vi visa att vår ekonomi går ihop,(...), att markvärdet blir för lågt vilket gör det svårt att få ihop vår ekonomi. Ökar man exploateringen får vi in mer pengar också vilket gör det lättare, vi ser gärna också att... Inom ramen för detta resonemang gör kommuntjänstemän vi intervjuat kopplingen mellan städernas allt högre klimatpolitiskt uppsatta mål. Det satsas stora resurser på att minska bilberoendet och således undviks utveckladet av nya områden som anses ligga allt för långt ifrån kollektivtrafikknutar. En intressant delaspekt i detta är den att alla ska bygga hållbart. Hållbar stadsbyggnad gällande både marktillgång och planförfarandet är en viktig vägledning för städerna.... en viktig förklaring till varför det byggs så få småhus, det är det här att man ska bygga ekologiskt hållbart och nära kommunikationer, det ska vara nära bussen, man ska inte bygga för ett ökat bilberoende I (...) ÖP är det ganska tydligt utpekat att för att bygga hållbart ska man förtäta där det redan finns service och kollektivtrafik och så Det har även framkommit uppfattningar från kommuntjänstemän att samarbetet mellan kommunerna och aktörer på kollektivtrafikområdet sällan verkar halta. Uppfattningen är att förhandlingar om nya bussturer eller nya hållplatser kan bli långdragna processer och det tycks kunna verka avskräckande vid utvecklandet av befintliga liksom nya bostadsområden. Ingen av de intervjuade håller dock med om att det skulle finnas mark som inte nyttjades för bostadsbebyggelse generellt, och småhus i synnerhet, på grund av faktorer som dålig luftkvalitet, buller eller att dessa är svårförenliga med gällande BBR tycks inte stämma. Möjligtvis anses det finnas en begräsning rörande störningar (buller) från flygtrafik. Däremot lyfts det fram att det dessutom finns en social dimension i den skepsis som råder mot nya områden. Det finns en rädsla i dagens stadsbyggnad för urban sprawl (Ohämmad utvidgning av städer och deras förorter). Inte sällen kopplar man också samman denna typ av okontrollerad expansion med undermålig utveckling av nödvändig samhällsservice). Avstyckning Avstyckning av större tomter förefaller vara vanligt förekommande förfrågningar i kommunerna. På Lidingö är denna typ av förfrågningar mycket vanliga men i de flesta fall nekar kommunen till avstyckning på grund av risken för förlorade värdefulla kulturmiljöer eller riskera att orsaka en allt för stor förändring i områdets karaktär. En annan anledning är även att man gärna inte godkänner avstyckning då de nya tomterna understiger de antal kvm som kommunen beslutat är ett minimum. I Stockholm menar man att de som nekas i många fall får ett nej på samma

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen

NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016 RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Varmt välkomna till detta seminarium, som är ett av fem regionala som SKL tillsammans med länsstyrelserna anordnar på olika platser runt

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

RAPPORT OM OMGIVNINGS-

RAPPORT OM OMGIVNINGS- 2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där

Läs mer

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Byggrapport 2014 En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Behov och efterfrågan

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo

Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo 2015-01-28 Försäljning av mark för radhus/grupphus/flerbostadshus i Brittsbo Sida 1 av 6 Attraktiva Brittsbo Brittsbo har alla de kvaliteter som behövs för att tillskapa ett attraktivt bostadsområde! Östersunds

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Kommittédirektiv Bostadsbyggande på statens fastigheter Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Dir. 2017:7 Sammanfattning En särskild utredare en samordnare som ska fungera som en förhandlingsperson,

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera!

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Läs mer om de statliga stöd som finns för att bygga hyresrätter eller studentbostäder, bygga bostäder för äldre, renovera och energieffektivisera.

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad 217 5 16 Bofrämjandet 1 Allt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden 5% 4% 3% 2% 1%

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Ärende 27 Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Tjänsteskrivelse 1 (4) 2016-02-07 KS 2015.0303 Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om byggande av nya bostäder Sammanfattning Föreligger

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

STATSKONTORET Regeringen. Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder. Regeringens beslut

STATSKONTORET Regeringen. Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder. Regeringens beslut del Regeringen Regerings beslut lii 2 2017-01-26 N201 71005861PBB Näringsdepartementet STATSKONTORET Statskontoret 104 20 Stockholm 2017-01-31 Dnr Avd Sign: Uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa Ett regionalt perspektiv och exempel från Norrköping och Linköping Johan Mases, Region Östergötland Julia Stenström, Norrköpings kommun Ninnie Hedström,

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer