Revidering av riktlinjer för Stöd och hjälp i ordinärt- och särskilt boende

Transkript

1 Datum Vårt diarienummer Sida / (13) Er beteckning Vår adress Sociala sektorn Borlänge kommun Borlänge Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Paulina Karlsen Adress Revidering av riktlinjer för Stöd och hjälp i ordinärt- och särskilt boende 2015 Bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1 Förslag till beslut 1. Omsorgsnämnden föreslås besluta att anta föreslagna riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen avseende stöd och hjälp i ordinärt- och särskilt boende, och att de träder i kraft Omsorgsnämnden föreslås besluta att tidigare riktlinjer, Riktlinjer för Borlänge kommuns äldre- och handikappomsorg Dnr 2013/58 beslutade av omsorgsnämnden 2013, upphör när reviderade riktlinjer träder i kraft. 3. Omsorgsnämnden föreslås besluta att tidigare riktlinjer, Handläggning och dokumentation Rutiner inom myndighetsutövningen i Borlänge kommunens äldreoch handikappomsorg Dnr 2013/59 beslutade av omsorgsnämnden 2013, upphör när reviderade riktlinjer träder i kraft. 4. Omsorgsnämnden föreslås besluta att biståndsinsatser utifrån nya riktlinjer tas i samband med alla nya ärenden eller vid omprövning av ärenden. Det innebär att pågående insatser fortgår utan förändring. Insatserna kommer att omprövas vid ändrade förhållanden eller när beslut upphör. Sammanfattning av ärende Riktlinjer för biståndsinsatser utifrån 4 kap 1 socialtjänstlagen ska enligt omsorgsnämndens beslut revideras minst en gång per år. Den senaste 1

2 revisionen innebar att nya riktlinjer antogs från och med Riktlinjer är utarbetade efter vad skälig levnadsnivå innebär i Borlänge kommun samt utifrån rättspraxis. De nya bedömningskriterierna, handläggningsrutinerna och servicenivåerna har setts över för att tydliggöra begreppet skälig levnadsnivå, bedömningskriterier och handläggningsprocessen för så väl biståndshandläggare som medarbetare inom omsorgsnämndens övriga verksamheter. Hantering av ärenden och dokumentation hänvisas till SOFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS samt Socialstyrelsens bok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. I de delar handläggningsprocessen är specifik för Borlänge kommun, hänvisas till Riktlinjer för Stöd och hjälp i ordnärt- och särskilt boende Beslutsunderlag - Riktlinjer för bistånd, utifrån 4 kap. 1 Socialtjänstlagen, inom Borlänge kommuns äldre- och handikappomsorg Socialtjänstlagen, socialtjänstförordningen, Förvaltningslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Äktenskapsbalken, Föräldrabalken, Offentlighets- och sekretesslagen, Lag om nationella minoriteter, Lagen om betalningsansvar, föreskrifter och allmänna råd samt rättspraxis - Regeringens prop. 2000/01:80 Regeringens prop. Ny socialtjänstlag m.m. - Regeringens prop.1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade. - Regeringsrätten 2008, mål nr RÅ ref RÅ 2007 not Kammarrätten i Stockholm 2010 Mål nr Kammarrätten i Sundsvall 2015 Mål nr Förvaltningsrätten i Linköping 2013 Mål nr Kammarrätten i Göteborg 2012 Mål nr Kammarrätten i Stockholm 2015 Mål nr Kammarrätten i Sundsvall 2014 Mål nr Kammarrätten i Göteborg 2004 Mål nr RÅ 2007 ref Kammarrätten i Göteborg 2015 Mål nr Kammarrätten i Göteborg 2014 Mål nr Kammarrätten i Jönköping 2015 Mål nr Kammarrätten i Jönköping 2014 Mål nr Kammarrätten i Göteborg 2014 Mål nr Regeringsrätten 2007 Mål nr Beskrivning av ärendet Omsorgsnämnden beslutade att ge sektorchef i uppdrag att återkomma med förslag på reviderade riktlinjer så att anpassning till ekonomisk ram sker (Dnr 2015/35704). Under våren 2015 anlitades revisionsbyrån PWC för genomlysning av bl.a. biståndsenheten avseende rättsäkerhet, effektivitet och ändamålsenligheten i handläggningsprocessen i ärenden enligt LSS. Genom omvärldsbevakning har PWC jämfört Borlänge med andra kommuner bland annat riktlinjer för biståndshandläggning. Enligt verksamhetsanalys från PWC daterad augusti

3 avviker Borlänges riktlinje inte nämnvärt från jämförelsekommuner. Dock påpekar PWC att Omsorgsnämndens riktlinje är skriven i en positiv anda i den meningen att den enskildes önskemål framhävs liksom de rättigheter som lagen fastställer. Enligt analysen skulle en mer neutral riktlinje i större utsträckning balansera den enskildes rättigheter i förhållande till dennes ansvar för sitt eget liv. Om riktlinjerna ska kunna bidra till en rättsäker handläggning bör de enligt PWC vara tydligt formulerade. Biståndsenheten har ansvar för att kontinuerligt utveckla och förbättra myndighetsutövningen. Detta görs genom prenumeration i rättsdatabas där vägledande och prejudicerande domar inom området publiceras. Biståndsenheten jobbar aktivt med att uppdatera sig i socialstyrelsens SOSFS:ar (Socialstyrelsens författningssamlingar), allmänna råd med mera. Utifrån detta skapas rutiner som sammanställs och samlas på ett för biståndshandläggarna gemensamt digitalt lagringsutrymme i kommunens nätverk. Detta förfarande har, tillsammans med verksamhetsanalys från PWC, legat till grund vid revidering av riktlinjer. Ärendebeskrivning Nedan beskrivs större förändringar som föreslås i beslutet Skälig levnadsnivå I Regeringens proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. s. 91 framgår följande: Det kan enligt regeringens mening inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. I både kommunens och den enskildes intresse ligger att biståndet skall utformas så att det svarar mot det mål man vill uppnå. Oftast innebär det att det råder samstämmighet mellan den enskilde och tjänstemannen om lämplig insats. I de fall det inte är möjligt måste tolkning av begreppet skälig levnadsnivå ske mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens grundläggande syfte dvs. en yttersta garanti för medborgarnas livsföring i olika avseenden. Detta utesluter emellertid inte att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det billigaste alternativet. I den föreslagna revideringen under stycket skälig levnadsnivå föreslås ett förtydligande av omsorgsnämndens ställningstagande i förhållande till propositionen Kommunen ska välja det billigaste alternativet när likvärdiga insatser finns att tillgå. Behoven tillgodosedda på annat sätt Enligt omsorgsnämndens strategiska plan ska utgångspunkten i nämndens arbete vara människors jämlika livsvillkor. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 2000/01:8. s. 95) framgår vad gäller hemtjänst och sådant bistånd för livföringen som inte är av ekonomisk art bl.a. följande. Den enskildes ekonomi får inte avgöra om han eller hon ska få biståndsinsatser han eller hon har behov av. Äldre eller funktionshindrade människor skall inte behöva få sina biståndsbehov bedömda i relation till sin ekonomi. Regeringsrätten har i dom från 2008 bl.a. anfört följande Vid den individuella bedömningen ska hänsyn också tas till den enskildes möjligheter att anlita annan utförare av sådana tjänster som erbjuds på den allmänna marknaden. Det nu anförda tar endast sikte på det fall att den enskilde begär en insats av socialnämnden som nämnden inte anser 3

4 den enskilde vara berättigad till. Vidare anför Regeringsrätten att socialnämnden aldrig kan avslå en begäran om bistånd i form av hemtjänst enbart med hänvisning till att exempelvis städning kan köpas på den allmänna markanden. I förslaget förtydligas ändå att biståndshandläggarna ska informera om möjligheter att bl.a. ta del av det utbud som finns inom frivilligorganisationer som erbjuder aktiviteter, mötesplatser, träffpunkter och hushållsnära tjänster. Informationen får dock inte sammanblandas med den enskildes rätt till bistånd om det föreligger ett sådant behov och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Kartläggning och utredning ICF och BIC Omsorgsnämnden föreslås anta en gemensam benämning på den utrednings- och dokumentationsmodell som används inom omsorgsnämnden i Borlänge kommun och som grundar sig på ICF. Modellen har utvecklats från Socialstyrelsens rekommendationer i ÄBIC och stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt och ger möjlighet till strukturerad dokumentation. Olika benämningar förekommer i dagsläget så som ÄBIC (Äldres behov i centrum) och IBIC (Individens behov i centrum). I Borlänge används utredningsmodellen inom såväl äldreomsorgen som inom LSS och socialpsykiatrin, varför begreppet ÄBIC inte anses vara ett ändamålsenligt begrepp. Omsorgsnämnden föreslås anta BIC (Behov i centrum) som gemensam benämning då BIC skulle inkludera samtliga målgrupper inom omsorgsnämndens ansvar. BIC är även den benämning som socialstyrelsen antas föreslå vid vidareutveckling av ÄBIC för samtliga målgrupper. Förslaget bedöms inte orsaka ekonomiska förändringar. Beslut Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på delegation från omsorgsnämnden framgår av omsorgsnämndens delegationsordning (Dnr:2015/36451). Omsorgsnämnden förslås anta följande tillägg i den föreslagna revideringen: Vid tveksamhet om nämndens ambitionsnivå i samband med nya eller andra former som innebär ökad kostnad, ska beslutet tas av omsorgsnämndens arbetsutskott. Tillägget ska ses som ett led i arbetet med god ekonomisk hushållning. Om beslut går den enskilde emot I verksamhetsanalys Omsorgen om funktionshindrade, LSS Borlänge kommun daterad augusti 2015 och genomförd av PWC, framgår att handläggningsprocessen i Borlänge inte fullt ut lever upp till regelverket avseende skyndsam handläggning. De konstaterar vidare att med långa handläggningstider kan också följa kostnader för insatser som inte är grundligt utredda i väntan på beslut och som kan vara kostsamma. PWC konstaterar vidare att den långa handläggningstiden till viss del beror på den tidigare 4

5 delegationsordningen då nämndens AU var de som fattade beslut utifrån handläggarnas utredningar. Om biståndshandläggare, efter en utredning, bedömer att den enskilde inte har rätt till sökt bistånd ska alltid en kommunicering ske med den enskilde innan beslut fattas. Kravet på kommunicering enligt 17 Förvaltningslagen (FL) innebär bl.a. att ett ärende inte får avgöras utan att den som är sökande har fått ta del av en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv. I den föreslagna revideringen framgår följande: Enligt Borlänge kommuns riktlinjer för biståndshandläggning innebär kommunicering, utöver vad som avses i 17 FL, även att den enskilde får ta del av hela den utredning som ligger till grund för ställningstagandet om avslag på ansökan. Det kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska också ges möjlighet att komma in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden ska delges den enskilde. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta dokumenteras och tas i beaktande innan beslutet fattas. Förslaget innebär en utökad service till Borlängebon i förhållande till vad som anges i Förvaltningslagen. Rutinen har funnits sedan lång tid tillbaka i Borlänge och den innebär ökad möjlighet för delaktighet och kommunikation inför beslut för den enskilde. Förfarandet kan också innebära att färre beslut överklagas hos förvaltningsdomstol. Nackdelen med förfarandet är vad som angivits i analys från PWC avseende långa handläggningstider. Då nämndens delegationsordning har reviderats och ett större ansvar nu har lagts på biståndshandläggare och chefer vid beslut om bistånd, bedöms utredningstiderna minska. Borlänge kommuns rutin vid kommunicering av ärenden föreslås därmed ingå i revideringen av riktlinje. Förslaget bedöms inte orsaka ekonomiska förändringar. Genomförandeplan I förslaget tydliggörs Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:5) - Planera insatsens genomförande och dokumentera enligt 11 kap. 5 SoL eller 21 a LSS. I de allmänna råden framgår bl.a. hur en insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Planen bör upprättas med utgångspunkt från den beslutande nämndens uppdrag till utföraren. Förslaget innebär ett tydliggörande för hur biståndshandläggare och utförare inom omsorgsnämnden skall samverka i beslutade insatser. Genomförandeplanen ska vara upprättad senast 2 veckor (3 dagar vid korttidsboende) efter det att uppdraget har startat hos den enskilde. Vid behov kan ställföreträdare eller anhörig delta. Planen ska uppdateras och hållas aktuell. När genomförandeplanen är upprättad ska ett exemplar sändas till biståndshandläggaren för uppföljning avseende beslutets samstämmighet med genomförandeplanen dvs. att den enskildes rättigheter verkställs i förhållande till beslutet. Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när behoven skall följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år och dokumenteras i verksamhetssystemet. 5

6 Insatser Vid insatser i ordinärt boende finns en ekonomisk brytpunkt då det blir billigare med insatsen Särskilt boende. För möjlighet till ökad kontroll av den ekonomiska utvecklingen avseende insatser i ordinärt boende har enhetschef rätt att fatta beslut på delegation av omsorgsnämnden i de ärenden som omfattar 115 timmar hemtjänst per månad eller mer. Tydligare tonvikt på god ekonomisk hushållning ges i förslaget. Det sker bl.a. genom att biståndshandläggare, enligt förslaget ska ge en fördjupad information om särskilt boende och om möjligheten att ansöka om ett sådant boende när enskild har behov av hemtjänst med mer än 115 timmar per månad. Städ I skötsel av hemmet föreslås en skälig levnadsnivå innebära att bostaden ska hållas i sådant skick att individen kan leva, bo och känna trivsel i sitt hem och genom stöd i vardagen bevara eller stärka sin självständighet och delaktighet i så stor utsträckning som möjligt. Vidare föreslås en närmare beskrivning av vad hemtjänsten kan vara behjälplig med inom ramen för insatsen. I insatsen städ föreslås även att källsortering av hushållsopor skall kunna ingå inom ramen för skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Utifrån biståndshandläggares erfarenheter om äldres levnadsvillkor i Borlänge, samt behov av förtydligande från nämnden, föreslås att sammanboende som båda är i behov av insatsen och som har varsitt sovrum har rätt att få båda sovrummen städade samt gemensamt vardagsrum. I nuvarande riktlinje beviljas städ för upp till två rum och kök. I den föreslagna revideringen förtydligas den enskildes eget ansvar för husdjur, bl.a. genom att det inte anses ingå i skälig levnadsnivå att erhålla flera städtillfällen på grund av husdjur. Förtydligandet grundar sig på en vägledande dom från Kammarrätten i Stockholm Ett tillägg i den föreslagna revideringen innebär ett förtydligande i fråga om källsorterade sopor. Det kan inte räknas som hemtjänst att få källsorterade sopor transporterade till en återvinningsstation. Förtydligandet har sin grund i en vägledande dom från Kammarrätten i Sundsvall Den enskildes eget ansvar förtydligas genom tillägget att brukaren ansvarar för att tillhandahålla ändamålsenliga städredskap och rengöringsmedel. Fönsterputs Fönsterputsning ett par gånger om året får enligt kammarrättens mening anses ingå i begreppet skälig levnadsnivå (Kammarrätten i Jönköping 2007). Också Regeringsrätten har i dom från 2008 uttalat att fönsterputsning och gardinupphängning är att räkna till hemtjänst. I nuvarande riktlinjer saknas vägledning i frågan om rätten till fönsterputs och gardinupphängning, varför frågan, med hänvisning till gällande vägledning och rättspraxis, har 6

7 lyfts in i förslaget om reviderade riktlinjer. Förslaget innebär ett riktmärke för rätten tillbistånd i form av stöd och hjälp med gardinupphängning och fönsterputs för 2 rum och kök en 1 gång per år Tydliggörandet följer inte uppdraget om anpassning till ekonomisk ram. Hygienstäd istället för Omsorgsstäd Begreppet omsorgsstäd har, i den föreslagna revideringen bytts ut mot begreppet hygienstäd. Tidigare begränsning 1-2 gånger per vecka har helt tagits bort. Förslaget grundar sig på att begreppet hygienstäd tydligare påvisar syftet med insatsen. Vidare anses den nu gällande begränsningen inte vara ändamålsenlig med individuella behov hos individer som av medicinska skäl är i behov av insatsen. Förslaget bedöms inte orsaka ekonomiska förändringar. Dagliga hemsysslor Att få hjälp med disk en gång per dag anses vara rimligt enligt den föreslagna revideringen av riktlinje. Detta är ett tillägg och begränsning saknas helt i de nuvarande riktlinjerna. Rengöring av hjälpmedel är ytterligare ett förtydligande av vad som ingår inom ramen för hemsysslor. Förslaget bedöms inte orsaka ekonomiska förändringar. Tvätt Om det finns tvättstuga i anslutning till fastigheten och behov av stöd och hjälp med tvätt främst beror på svårigheter för den enskilde att ta sig till och från tvättstuga eller om del av tvätt kan skötas av den enskilde (t.ex. fylla maskinen och starta men inte klarar av att plocka ur och hänga), skall bedömning göras om behovet kan tillgodoses på annat sätt genom bostadsanpassningsbidrag. Texten är ett tillägg i förhållande till nuvarande riktlinje och innebär ett förtydligande i prövningen av rätten till bistånd. Inköp I nuvarande riktlinje framgår att med inköp menas i första hand regelbundna inköp av dagligvaror från en välsorterad livsmedelsbutik. I de reviderade riktlinjerna föreslås en avgränsning och förtydligande genom att insatsen skall avse veckobehovet av livsmedel för personen. Som skälig levnadsnivå räknas möjligheten att få de livsmedel, som man har behov av, till hemmet för att klara sin vardag. Inköpet skall göras i närmaste välsorterade livsmedelsbutik. Omfattningen av inköp är dock de samma som i nuvarande riktlinjer d.v.s. 1 gång per vecka. Social samvaro Social samvaro är en ny insats som föreslås ingå i reviderad riktlinje och som tillkommit utifrån de rapporter om äldres psykiska ohälsa och ökade självmordsfrekvens som publicerats av bl.a. Socialstyrelsen. Social samvaro är ett stöd till den som är ofrivilligt ensam, saknar socialt nätverk, upplever sig 7

8 isolerad i sin bostad, inte kan leva ett aktivt liv, inte kan ha inflytande över sin vardag och är i behov av tillsyn. Det ska finnas frihet för den enskilde att kunna välja den aktivitet som önskas utifrån egen förmåga och intresse, att vistas ute eller inne. Bedömningskriterierna är strikta, men kan innebära en viss utökad kostnad inom ordinärt boende. Detta skall dock ställas mot möjligheten för enskilda att kunna bo kvar i det egna hemmet. Förändringen följer inte uppdraget om anpassning till ekonomisk ram. Följeslagare I förslaget till reviderad riktlinje förtydligas prövningen av rätten till bistånd genom att biståndshandläggaren först ska pröva om behovet kan tillgodoses genom allmänna kommunikationer, färdtjänst, anhöriga eller frivilligorganisationer i de fall där behovet handlar om att ta sig till- och från en plats till en annan. Vidare ska biståndshandläggaren pröva om behovet av stöd med att ta sig till- och från vårdinrättningar kan tillgodoses genom sjukresa alternativt sjukresa med särskild service. Sjukresor ligger inom ramen för landstingets ansvarsområde. Förslaget på förtydligande grundar sig på en dom från Förvaltningsrätten i Linköping Apoteksvaror Förslaget till reviderad riktlinje innehåller ett förtydligande för utförarens samordningsansvar genom tillägg inom tjänsten apoteksvaror enligt följande: Distribuering av förskrivna läkemedel i form av dosdispenserade läkemedel samordnas och lämnas till enskilda med hjälp av hemtjänst. Eftersom omsorgspersonal normalt inte hanterar kontanter sker hanteringen genom fakturering till den enskilde. Insatsen ska så långt som möjligt samordnas med andra insatser. Mat och måltider I förslaget till reviderad riktlinje har hela stycket fått ett förtydligande i jämförelse med nu gällande riktlinje. Förändringen innebär bl.a. ett förtydligande av vad som anses med skälig levnadsnivå samt det stöd som insatsen omfattar. Beslutet om matdistribution fattas tills vidare. Tydliggörandet bedöms inte ge ekonomiska effekter. Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter I revideringen föreslås ett förtydligande av kriterierna för rätten till ledsagning utifrån vägledande domar Det innebär att syftet med insatsen är att bryta den isolering som äldre och funktionshindrade kan drabbas av och möjliggöra för den enskilde att delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet. Förslaget grundar sig på vägledande domar från Kammarrätten i Göteborg 2012 och Kammarrätten Stockholm Vidare begränsas insatsen till bokade aktiviteter. Förslaget förtydligar även frågan om kostnader och omkostnader vid insatsen ledsagning. Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter. Omkostnader som kan uppstå för ledsagaren i samband med aktiviteter ingår inte i insatsen. Utförandet bör dock inte 8

9 innefatta sådana aktiviteter som medför betydande merkostnader då ledsagarservice avser enklare aktiviteteter. Kontaktperson Tillägg har gjorts den föreslagna revideringen utifrån SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommendationer, där tre olika kategorier lyfts fram: 1. Kontakt minst en gång per vecka 2. Kontakt flera gånger per vecka 3. Kontakt i stort sett dagligen Kontaktpersonsuppdraget är ett uppdrag där arvode och omkostnader utbetalas enligt avtal. Ersättningens omfattning bedöms utifrån uppdragets art och vilka omkostnader som kan komma i uppdraget. Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter. Tillägg har gjorts utifrån de förändringar som även föreslås i revideringen av Borlänge kommuns riktlinjer för socialpsykiatri och Borlänge kommuns riktlinjer för insatser enligt LSS. Beslutet skall vara tidsbegränsat med max 1 år. En sådan tidsbegränsning finns inte i nuvarande riktlinjer. Boendestöd I föreslagen riktlinje har hela stycket om boendestöd omarbetats och förtydligats. Förslaget är samstämmigt med den revidering av riktlinje som föreslås för Borlänge kommuns riktlinjer för Socialpsykiatri. För vidare information hänvisas till den tjänsteskrivelsen. Husdjur Tillägg har gjorts i förslaget med förtydligande om att personer i ordinärt boende har det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Tillägget bygger på en dom från Kammarrätten i Sundsvall 2014 där det framgår att insatser för skötsel av husdjur normalt inte beviljas. Undantag kan göras en kortare period när akuta situationer uppstår i väntan på annan lösning. Personlig vård Vad som anses ingå inom ramen för personlig vård har förtydligats i den föreslagna revideringen. Rätten att få sitt hår rullat har förtydligats med utgångspunkt från dom i Kammarrätten i Göteborg Hjälp med att rulla håret förutsätter att den enskilde haft en sådan vana sedan tidigare. Dagverksamhet I förslaget på reviderad riktlinje har förtydligande gjorts beträffande målgruppen för dagverksamhet. Enligt förslaget avses personer med: 9

10 Diagnostiserad demenssjukdom En påbörjad demensutredning och som uppvisar uppenbar minnesproblematik. Insatsen beviljas då tillfälligt i avvaktan på att en diagnos fastställs. Demensliknande symtom och som har behov av insatsen t.ex. efter en svår stroke. Kravet på att den enskilde ska ha utbyte av att vara på dagverksamheten och ha utbyte av att vara tillsammans med andra har lagts till i förslaget. Korttidsvård I den föreslagna revideringen har en av kriterierna för att beviljas korttidsvård tagits bort. Det gäller den första punkten i nuvarande riktlinje: Behov av utredning för att bedöma personens individuella behov. Punkten anses inte längre ensamt utgöra skäl för att beviljas korttidsvård. Ett tillägg har förts in i föreslagen revidering som förtydligar att beslutet om korttidsplats upphör att gälla från och med den dagen som en tilldelad plats i särskilt boende kan verkställas. Det gäller för person som väntar på en sådan plats och vistas på korttidsboende. Vidare förtydligas den begränsade rätten för enskild att välja fortsatt korttidsvistelse i avvaktan på att namngivet önskat boende kan anvisas. Avlösning i hemmet Under rubriken avlösning i hemmet har ett tillägg gjorts i förslaget. Tillägget innebär att tiden för den kostnadsfria avlösningen kan begränsas vid redan beviljad insats i form av växelvård. Särskilt boende I den föreslagna revideringen av riktlinje har bedömningskriterier för rätten till särskilt boende förtydligats. Utgångspunkten har varit vägledande domar från Kammarrätten i Göteborg 2015, Kammarrätten i Göteborg 2014, Kammarrätten i Jönköping 2015, Kammarrätten i Jönköping 2014, Kammarrätten i Göteborg 2014 samt även Regeringsrätten Förtydligandet avser följande text: Oro och ångest inför olika situationer i vardagen bör emellertid inte ensamt utgöra skäl för att bevilja bistånd i form av särskilt boende. Ålder i sig är inget kriterium men hög ålder och psykosociala förhållanden bör särskilt beaktas i den sammantagna bedömningen I revideringen av riktlinje förslås en förändring i förhållande till nu gällande riktlinje. Förändringen avser kravet på att individuella behov inom ramen för särskilt boende ska prövas som ett separat hemtjänstbeslut. Förslaget är i stället att att de individuella behoven av stödinsatser i särskilt boende tydligt ska framgå i utredning om rätten till särskilt boende. I Borlänge finns två typer av särskilt boende, men gemensamma och enhetliga benämningar 10

11 saknas för närvarande. Nämnden föreslås fatta beslut om gemensamma benämningar enligt följande: I Borlänge kommun finns vård- och omsorgsboende med inriktning hög omvårdnad och demensboende. För att beviljas vård- och omsorgsboende med inriktning hög omvårdnad måste någon eller några av nedan kriterier vara uppfyllda; Kvarboende i ordinärt boende med omfattande hjälp i hemmet är prövat och bedömt som otillräckligt. Den enskildes behov av trygghet och säkerhet i livsföringen kan inte längre tillgodoses i ordinärt boende. Har utredd demenssjukdom som medför omfattande svårigheter i det ordinära boendet. Har prövat eller övervägt korttidsvistelse/växelvård och detta har befunnits otillräckligt. För att beviljas vård- och omsorgsboende med inriktning demensboende måste den sökande ha en diagnostiserad demenssjukdom. Förslaget avser även förtydligande vad gäller begränsningar i rätten att få behovet tillgodosett på ett namngivet boende. Biståndshandläggares ansvar för uppföljning och eventuell omprövning då den enskilde med beslut om särskilt boende vid upprepade tillfällen tackar nej till anvisat boende har förtydligats. Äldres rätt att bo tillsammans Tillägg i socialtjänstlagen 2013:421, innebär att det ska ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo på ett särskilt boende under förutsättningar att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i särskilt boende. Med anledning av förändring i lagstiftningen har även detta förts in i förslaget till revidering. Den föreslagna förändringen innebär troligen ökade kostnader för omsorgsnämnden. Platsfördelning särskilt boende I föreslagen revidering har ett stycke om platsfördelning, särskilt boende, lyfts in. Syftet är att poängtera vikten av att använda platserna på ett resurseffektivt sätt och att alla yrkesgrupper som är involverade bär ett gemensamt ansvar i detta. Även den enskildes eget ansvar förtydligas genom: Vid en anvisning om plats på särskilt boende förväntas den enskilde lämna besked inom tre dagar. Inflyttning förväntas ske inom sju dagar. Om den anvisade bostaden inte motsvarar önskemålet kan den enskilde efter inflyttning framföra önskan om en annan bostad som motsvarar önskemålet. Vårdplanering och betalningsansvar I förslaget poängteras vikten av det stora ansvaret hos både biståndshandläggare och utförare i arbetet med att förhindra betalningsansvar gentemot Landsginget. 11

12 Barnperspektivet I den föreslagna revideringen har betoningen av barnperspektivet förstärkts. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska vinningarna förväntas främst ligga inom de förändringar som omfattar det linjära perspektivet i förslaget dvs. riktlinjer med förtydliganden som omfattar hela sociala sektorns ansvarsområden i hantering av ärenden. Samtliga förändringar bedöms följa uppdraget om anpassning till ekonomisk ram eller saknar ekonomisk effekt. Förslaget innefattar förväntade besparingarar dock med undantag för tre förslag: Förslaget att rätten till fönsterputs en gång per år ska ingå i de reviderade riktlinjerna är en utökning av service som kan innebära ökade kostnader. I förslaget har även socialsamvaro förts in som en möjlig insats för den som har behov och som inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Förslaget är en utökning av service och kan innebära ökade kostnader. Tillägget i socialtjänstlagen 2013:421 som innebär att det ska ingå i skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo på ett särskilt boende innebär en utökning av service och kan innebära ökade kostnader. Kostnadsuppföljning kommer att ske månadsvis efter att riktlinjerna har börjat gälla och nya beslut har fattats. Barnperspektivet Beslutet innebär direkta konsekvenser för barn och ungdomar. Om nej besvaras inte fler frågor. Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen. Hänsyn till barn och ungdomar har tagits. Ja Ja Bilagor 1. Riktlinjer för Stöd och hjälp i ordinärt- och särskilt boende 2015 Bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1 Beslutet skickas till Anna Andersson Sektorchef 12

13 13