Financial Reporting News

Transkript

1 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Bokföringsnämndens vägledning för upprättande av årsredovisning, K3, på remiss Bokföringsnämnden, BFN, har i dagarna, juni 2010, sänt ut sitt nya så kallade huvudregelverk på remiss. Detta regelverk har gått under arbetsnamnet K3, kategori 3. Remissen består av ett allmänt råd med tillhörande vägledning och kommer att bli huvudregelverk för samtliga icke noterade företag i Sverige. K3 är relativt omfattande och består av 35 kapitel med tillhörande kommentarer samt vissa exempel, totalt drygt 230 sidor. Därmed redogörs endast kortfattat för utkastets innehåll nedan. Den slutliga versionen av K3 kan givetvis komma att ändras beroende på vad remissvaren kommer att säga. BFNs K-projekt, tillämplighet och ikraftträdande BFN arbetar sedan ett antal år tillbaka med att ersätta all befintlig kompletterande normgivning med nya redovisningsregelverk för olika kategorier av företag, de så kallade K-projekten. Detta innebär att nya redovisningsregelverk har arbetats och arbetas fram utifrån företagsform och företagsstorlek. Sedan tidigare finns K1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, K2 Årsredovisning i mindre aktiebolag samt K2 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar beslutade av BFN. K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut är ute på remiss. K3 kommer att utgöra en viktig del i den kompletterande normgivningen då det anges vara huvudregelverket för alla icke-noterade företag som inte frivilligt valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. K3 kommer därmed att rikta sig till alla företag som enligt bokföringslagen ska avsluta sin löpande redovisning med en årsredovisning. För de icke noterade företag som är moderföretag i en koncern och som frivilligt valt att tillämpa IASförordningen gäller även fortsättningsvis full IFRS i koncernredovisningen och i juridisk person ska RFR 2 från Rådet för finansiell rapportering tillämpas. De företag som enligt årsredovisningslagen, ÅRL, är mindre företag 1 får istället för huvudregelverket, K3, tillämpa tidigare utgivna förenklingsregelverk, K2. Värt att notera är att när det gäller K2 upprättas separata regelverk för varje företagsform. I dagsläget finns K2 för mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar. K3 tar däremot sikte på samtliga företagsformer i ett och samma regelverk. I remissbrevet 2 finns kort beskrivet väsentliga skillnader mellan K3 och K2. Remisstiden för K3 går ut den 30 september Regelverket som nu är ute på remiss kommer dock att kompletteras genom att två kapitel om finansiella instrument och ett kapitel om aktierelaterade ersättningar kommer att publiceras i början av september. För dessa är remisstiden tänkt att gå ut 31 oktober Ikraftträdandetidpunkten föreslås vara enligt följande: tvingande tillämpning för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december För kalenderårsföretag innebär det att K3 måste tillämpas på räkenskapsåret Det är dock frivilligt att börja tillämpa K3 redan på räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2010, för kalenderårsföretag I samband med den tvingande tillämpningen är det tänkt att befintlig normgivning från BFN som avser årsredovisningsfrågor och tidigare Redovisningsrådet, RR 1-29, kommer att dras tillbaka av BFN. Vad utgår K3 ifrån? För cirka ett år sedan gav IASB ut ett nytt regelverk som är baserat på full IFRS men med förenklingar för små och medelstora företag, International Financial Reporting for Small and Medium-sized Entities, IFRS for SMEs. Det är detta regelverk som ligger till grund för BFNs K3-regelverk. Strukturen i K3 är densamma som IFRS for SMEs med ett kapitel för varje ämnesområde. I praktiken har BFN översatt IFRS for SMEs till svenska och 1. Enligt ÅRL 1:3 är ett företag större om det uppfyllt mer än ett av följande villkor de två senaste åren: 50 anställda, 25 miljoner i balansomslutning, 50 miljoner i nettoomsättning. Alla andra företag är mindre. Dessa gränsvärden ändras från och med 1 november 2010 till 50 anställda 40 miljoner i balansomslutning, 80 miljoner i nettoomsättning. 2. Det brev som medföljer från BFN tillsammans med utkast till K3.

2 gjort anpassningar till nationell lagstiftning framförallt på grund av associationsrätt, skatterätt och årsredovisningslag. Vissa avvikelser från IFRS for SMEs har även skett av förenklingsskäl exempelvis avseende upplysningskrav. Detta är viktigt att ha som utgångspunkt när man läser och så småningom tillämpar K3 att regelverket baseras på förenklingar utifrån IFRS. Man måste därmed ha kunskap och förståelse för de grunder som regelverket är framtaget utifrån, det vill säga IFRS. I remissbrevet 3 finns kort beskrivet väsentliga skillnader mellan K3 och IFRS for SMEs. Vad innebär K3? K3 är i jämförelse med K2 ett principbaserat regelverk och vid tillämpning av K3 krävs det att företagsledningen gör bedömningar och antaganden för att återspegla aktuella transaktioner i de finansiella rapporterna. Regelverket gäller för såväl koncernredovisning som för årsredovisningen i juridisk person. Det är skrivet utifrån koncernredovisningen och ett företag förväntas ha samma redovisningsprinciper i juridisk person som i koncernredovisningen. På grund av sambandet mellan redovisningen och beskattning finns dock vissa särregler i juridisk person. Detta gäller exempelvis intäktsredovisning för pågående arbete och leasing. Dessa undantag i juridisk person känner vi igen från nuvarande normgivning. Vissa kapitel i K3 är inte så detaljerade om frågan redan behandlas i ÅRL. Detta gäller till exempel avsnittet om koncernredovisning. De frågor som hanteras i 7e kap ÅRL återupprepas inte fullt ut i K3. Det krävs alltså att man läser K3 tillsammans med ÅRL. K3 innehåller grundläggande definitioner på bland annat tillgångar, skulder, intäkter samt kostnader. Detta kan liknas vid Redovisningsrådets så kallade föreställningsram. Innehållet i förvaltningsberättelsen styrs framförallt av ÅRL och bestämmelserna kring dess innehåll i K3 är därmed desamma som för större företag idag. Uppställningsformerna av de finansiella rapporterna följer de uppställningsformer som krävs enligt ÅRL och är därmed också desamma som idag. Förändring av eget kapital får presenteras antingen som en separat rapport eller i not. I många avseenden är även värderingsreglerna desamma som vi är vana vid idag. De liknar i stor uträckning det som idag anges i RR 1-29 samt BFNs allmänna råd för större företag. Vid övergång till K3 kommer dock skillnaderna variera beroende på vilken kompletterande normgivning som tidigare tillämpats samt vilka transaktioner som förekommer. När det gäller upprättande av kassaflödesanalys liknar K3 bestämmelserna i RR 7 och kassaflödesanalysen får upprättas såväl enligt indirekt som direkt metod. Rättelse av fel ska enligt K3 redovisas retroaktivt, på samma sätt som byte av princip. Varulager ska precis som idag redovisas i enlighet med lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och förvaltningsfastigheter ska värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdeprincipen. Anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som förvärvats via rörelseförvärv ska beräknas och redovisas till det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten. Förvaltningsfastigheter får alltså inte redovisas till verkligt värde men däremot måste upplysning om det verkliga värdet lämnas. För egenupparbetade immateriella tillgångar finns en valmöjlighet att tillämpa antingen kostnadsföringsmodellen eller aktiveringsmodellen. Den valda modellen måste tillämpas konsekvent och på samtliga internt upparbetade immateriella tillgångar. Valmöjligheten av dessa två modeller gäller både i koncernredovisningen och i juridisk person. Kostnadsföringsmodellen innebär att alla utgifter som avser framtagande av en internt upparbetad immateriell anläggningstillgång kostnadsförs när utgiften uppstår. Tillämpas aktiveringsmodellen ska uppdelning ske i en forsknings- respektive en utvecklingsfas. Utgifter i forskningsfasen kostnadsförs när de uppstår medan utgifter i utvecklingsfasen aktiveras när vissa kriterier är uppfyllda, motsvarande de i RR 15. För immateriella tillgångar förvärvade i rörelseförvärv, förvärvade separat eller egenupparbetade, gäller att nyttjandeperioden endast i undantagsfall får överstiga tio år. Tillgångar med avtalsmässiga och juridiska nyttjandeperioder är dock undantagna från denna tidsgräns. Möjlighet till uppskrivning finns inom ramen för ÅRL för alla kategorier av anläggningstillgångar. Bestämmelserna om redovisning av leasingavtal känner vi igen från RR 6:99 och det krävs därmed att leasingavtal klassificeras antingen som finansiella eller operationella. I juridisk person får dock samtliga finansiella leasingavtal redovisas på samma sätt som operationella leasingavtal. När det gäller redovisning av avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar känner vi igen oss från Redovisningsrådets rekommendation, RR 16. Avseende intäkter finns ett kapitel som behandlar försäljning av varor, tjänsteuppdrag och entreprenadavtal samt ränta, royalty och utdelning. För försäljning av varor gäller att intäktsredovisning sker när vissa kriterier är uppfyllda såsom att bland annat risker och förmåner ska ha övergått till köparen. För tjänsteuppdrag och entreprenadavtal är huvudregeln successiv vinstavräkning. I juridisk person finns även en alternativregel avseende pågående arbete med hänsyn till bestämmelserna i inkomstskattelagen. Huvudregeln för lånekostnader är att de ska redovisas som kostnad i resultaträkningen det år de uppstår. Som alternativregel tillåts aktivering på tillgång under vissa förutsättningar. Bestämmelserna om nedskrivning känner vi även dessa igen från tidigare Redovisningsrådet och då RR 17 där en tillgångs eller kassagenererande enhets återvinningsvärde ska beräknas om indikation på nedskrivning föreligger. Alla företag som tillämpar K3 måste redovisa uppskjuten skatt på temporära skillnader. En av de större nyheterna i K3 är synen på upprättande av koncernredovisningen. Den så kallade enhetsteorin/enhetssynen ska tillämpas. Detta innebär en förändring mot RR1:00 som används av icke noterade företag vid upprättande av koncernredovisning. Dock tar inte BFN enhetssynen fullt ut vad gäller goodwill. Med andra ord ska en koncernredovisning vid tillämpning av K3 visa de tillgångar som koncernen 3. Det brev som medföljer från BFN tillsammans med utkast till K3

3 äger, där även minoritetens andel av övervärden är inkluderade, men goodwillen som redovisas i koncernredovisningen är enbart moderbolagets andel av den totala goodwillen i dotter-företagen. Goodwill ska skrivas av och detta under en period om maximalt tio år. Enhetssynen innebär också att minoritetens andel speglar minoritets andel av koncernens egna kapital och ska följaktligen redovisas som del av eget kapital. I förvärvsanalysen ska samtliga identifierbara tillgångar och skulder identifieras och redovisas till sina verkliga värden. En förenkling som finns i K3 är förenklade regler avseende beräkning av pensionsskulder och hanteringen av olika pensionsplaner. Bokföringsnämnden ger företagen en möjlighet att behandla alla pensionsavtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter som avgiftsbestämda planer även om de per definition är förmånsbestämda. Effekter av att börja tillämpa K3 Vid övergången till K3 finns ett separat kapitel som anger vilka bestämmelser som gäller första gången det allmänna rådet ska tillämpas. Om ett företag till exempel går över till K3 räkenskapsåret 2012 måste minst ett jämförelseår presenteras. Tidpunkt för övergången till K3 blir då 1 januari En ingångsbalansräkning ska upprättas per denna tidpunkt, vilken kräver full retroaktivitet. Det finns dock några undantag och lättnadsregler avseende full retroaktiv tillämpning, till exempel avseende rörelseförvärv som genomförts innan tidpunkten för övergången till K3, i exemplet behöver alltså inte förvärv som skett innan 1 januari 2011 omräknas. Även om värderingsreglerna i K3 i många avseenden verkar likna framförallt bestämmelserna i RR 1-29 är det ändå viktigt att noga analysera eventuella effekter och även studera regelverket mer detaljerat samt följa upp vad den slutliga versionen blir. Vilka skillnaderna kommer att bli vid övergången till K3 är svårt att förutspå. Effekterna kommer att variera beroende på vilka normer som företaget tidigare tillämpat, om rapportering sker i enlighet med IFRS etc. Det är dock viktigt att påbörja en genomgång av samtliga värderingsregler som tillämpas idag och vilka effekterna kan komma att bli vid en övergång till K3. För de företag som kan välja mellan K2 och K3 är det också viktigt att analysera vilka skillnaderna kan bli vid tillämpning av det ena respektive det andra regelverket. Informations- och diskussionsmöte på KPMG Välkommen till informations- och diskussionsmöte om utkast till K3, 22 september. Med anledning av att K3 har givits ut på remiss kommer KPMG att anordna ett informations- och diskussionsmöte om de föreslagna nya redovisningsreglerna. BFN inbjuder till att lämna remissynpunkter på utkastet. Mötet tjänar därför också som remissmöte för den som själv vill avge remissvar till BFN. Att avlämna remissvar är en möjlighet som är öppen för alla företag. Ju fler som avger remissvar och ju fler som enas desto större är möjligheten att påverka den slutliga utformningen. Mötet kommer att hållas på KPMGs huvudkontor Tegelbacken 4A, Stockholm den 22 september kl Vänligen anmäl dig till Jennifer Elfver senast 8 september, jennifer.elfver@kpmg.se. Remissen finns tillgänglig på BFNs hemsida: Författare: Caisa Drefeldt caisa.drefeldt@kpmg.se Tel: Pernilla Lundqvist pernilla.lundqvist@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Nytt utkast från IASB om intäktsredovisning Denna artikel sammanfattar IASBs och FASBs utkast ED/2010/6 Revenue from Contracts with Customers (utkastet) som publicerades den 24 juni Remisstiden på utkastet går ut den 22 oktober Utkastet föreslår att den nya standarden ska ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder och SIC 31 Intäkter bytestransaktioner som avser reklamtjänster. I utkastet föreslås att en samlad modell för intäktsredovisning tillämpas vilket innebär att ett företag redovisar intäkter när man uppfyller åtagandet att leverera utlovade varor eller tjänster till en kund. Utkastet föreslår att intäktsmodellen tillämpas konsekvent oberoende av vilken bransch och/eller vilka transaktioner det rör sig om. Viktiga branscher som blir påverkade av förslaget till intäktsredovisning inkluderar media-, telekom och evenemangsbranschen, bygg och anläggningsbranschen samt konsumentvarubranschen, i synnerhet mat, dryck och övriga konsumentprodukter, där försäljningen ofta innehåller flera komponenter. Utkastet föreslår att successiv vinstavräkning inte ska tillämpas längre. Det kan emellertid förekomma en likartad intäktsredovisning när kontroll av varor och tjänster successivt överförs till kunden. Under den föreslagna modellen ska försäljningskontraktet brytas ned i separata delar i den utsträckning som dessa delar går att åtskilja och leveransen sker vid olika tidpunkter. Som exempel kan nämnas att ett kontrakt för försäljning av varor som innehåller en ettårsgaranti kan innehålla två delar: 1) försäljning av varor och 2) försäljning av garantiåtagande. Förväntad erhållen ersättning, dvs köpeskillingen, ska fördelas till de olika delarna i försäljningskontraktet utifrån deras relativa oberoende försäljningspriser. Intäkten redovisas i takt med att respektive del i kontraktet uppfylls, dvs när kunden får kontroll över den levererade varan eller tjänsten. Kontrollen över varan kan överföras vid en tidpunkt eller successivt. Under denna modell så görs per definition ingen successiv vinstavräkning men en likartad intäktsredovisning kan bli resultatet när kontrollen över varan eller tjänsten överförs successivt. Utkastet föreslår att om en utgift för att fullfölja ett kontrakt inte är möjlig att aktivera utifrån någon annan IFRS standard ska denna endast aktiveras om utgiften är direkt hänförlig till framtida fullgörande av ett kontrakt och förväntas kunna återvinnas. I annat fall ska den kostnadsföras när den uppkommer (t ex utgiften för att erhålla ett kontrakt ska kostnadsföras). En prövning ska göras för att identifiera huruvida avtalet är ett förlustavtal, dvs huruvida kostnaderna för att uppfylla försäljningsåtagandet överstiger försäljningspriset. Om avtalet anses vara ett förlustavtal ska förlusten redovisas, antingen som en separat skuld eller, om tillämpligt, som en nedskrivning av en tillgång hänförlig till försäljningskontraktet. Principer för redovisning av intäkter baserade på kontrakt Utkastet föreslår att en samlad modell för intäktsredovisning tillämpas för all intäktsredovisning oberoende av bransch och/eller typ av transaktioner. Under denna modell medför företagets kontrakt med kunden 1) en rätt att erhålla ersättning från kunden och 2) en skyldighet att leverera tillgångar (i form av varor eller tjänster) till kunden. I takt med att arbetet fortskrider så förändras kvarvarande rättigheter och åtaganden vilket resulterar antingen i en kontraktuell tillgång (rättigheten att erhålla en ersättning när åtagandena är uppfyllda) eller en kontraktuell skuld (kvarvarande åtaganden när ersättningen är erhållen). Rättigheterna i ett kontrakt redovisas som en intäkt när åtagandena i kontraktet är uppfyllda.

5 Områden som inte omfattas av utkastet Den föreslagna modellen och dess vägledning gäller för alla kontrakt utom: Leasingkontrakt inom ramen för IAS 17 Leasingavtal Försäkringskontrakt inom ramen för IFRS 4 Försäkringsavtal Kontraktuella rättigheter och skyldigheter inom ramen för IFRS 9 Finansiella instrument eller IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering Icke monetära transaktioner mellan företag i samma bransch i syfte att underlätta försäljning till slutlig kund (t ex ett byte av olja för att kunna uppfylla leverans till slutkund). Ett kontrakt kan delvis vara inom den föreslagna standardens tillämpningsområde och delvis inom en annan standards tillämpningsområde. Tillämpning av intäktsredovisningsmodellen Generellt så behöver ett företag som tillämpar modellen följa fem steg. Steg ett: Identifiera kontraktet Steg två: Identifiera de olika åtagandena i kontraktet Steg tre: Fastställ transaktionspriset Steg fyra: Fördela transaktionspriset till de olika åtagandena Steg fem: Uppfyllande av åtagandena Steg ett: Identifiera kontraktet Första steget vid tillämpningen av modellen är att identifiera kontraktet. Två eller flera kontrakt kan om de hänger samman betraktas som ett kontrakt om prissättningen i kontrakten är beroende av varandra. Å andra sidan, ett kontrakt kan betraktas som två eller flera kontrakt om respektive del i kontraktet har varor eller tjänster som är prissatta oberoende av varandra. I utkastet föreslås att kontraktet inte behöver vara skriftligt för att leda till redovisning av en intäkt. Emellertid behöver kontraktet ha en kommersiell substans och specificera båda parters rättigheter och andra villkor såsom köpeskilling och fullgörande av kontraktet. Steg två: Identifiera de olika åtagandena i kontraktet I teorin kan en del kontrakt brytas ned i ett stort antal åtaganden. Utkastet föreslår emellertid att åtaganden kan behandlas tillsammans i den utsträckning som de fullgörs vid samma tidpunkt. Steg tre: Fastställ transaktionspriset I utkastet föreslås att transaktionspriset ska utgöras av ett sannolikhetsvägt belopp utifrån vad ett företag erhåller eller förväntas erhålla från en kund i utbyte mot levererade varor eller tjänster. Företaget bestämmer transaktionspriset genom att beakta ett antal faktorer såsom: Kundens kreditrisk Tidsvärdet på pengar om ett kontrakt innehåller en väsentlig finansieringskomponent (t ex en betalning som förfaller långt efter det att varan levererats) Verkligt värde på icke monetär betalning och Huruvida ett visst belopp som erlagts till kunden är en rabatt eller en betalning för specifika varor eller tjänster som erhållits från kunden. Om transaktionspriset är rörligt (t ex är beroende av framtida händelser eller beror på rabatter eller hur väl tjänsten utförs etc) så ska transaktionspriset bedömas vid slutet av varje rapportperiod. Om företaget inte tillförlitligt kan beräkna del av den totala ersättningen så ska inte företaget inkludera den delen av ersättningen i transaktionspriset. Denna del kan således inte heller intäktsföras förrän den tillförlitligt kan beräknas. Under tiden så inkluderar således transaktionspriset och redovisad intäkt endast belopp som kan beräknas tillförlitligt. Steg fyra: Fördela transaktionspriset till de olika åtagandena Vid kontraktets start ska företaget fördela transaktionspriset till de olika åtagandena i kontraktet i proportion till deras relativa oberoende försäljningspriser. När det inte går att direkt observera oberoende försäljningspriser så kan ett företag beräkna dessa genom att använda metoder såsom förväntad tillverkningskostnad plus ett påslag eller bedömda marknadspriser. En ändring i transaktionspriset som sker därefter ska fördelas ut till de olika åtagandena, inklusive de åtaganden som redan har fullgjorts. Om en del av förändringen i transaktionspriset är hänförlig till ett åtagande som redan har fullgjorts så ska en justering av intäkten redovisas i den perioden då förändringen uppkom. Fördelningen ska dock inte justeras för ändringar i de relativa oberoende försäljningspriserna. Steg fem: Uppfyllande av åtagandena Ett företag redovisar en intäkt när ett åtagande är uppfyllt. Det är uppfyllt när kunden erhåller kontroll av utlovade varor eller tjänster, t ex när kunden har möjlighet att använda och erhålla fördelarna från varorna eller tjänsterna. Indikatorer på om kontrollen över varor eller tjänster har överförts till kunden inkluderar: Kunden har en ovillkorad skyldighet att betala Kunden har legal rättighet till varan Kunden har fysisk åtkomst till varan Utformningen av varan eller tjänsten är kundspecifik. När åtagandet fullgörs genom att överföringen av kontrollen av varan eller tjänsten överförs kontinuerligt föreslår utkastet att intäkten redovisas utifrån den metod som bäst återspeglar överföringen. Övriga förslag Kontraktsutgifter Utkastet föreslår att om utgiften för att fullfölja ett kontrakt inte är möjlig att aktivera enligt någon annan IFRS standard så ska en separat tillgång endast redovisas om utgiften är direkt hänförlig till framtida fullgörande av ett kontrakt och förväntas kunna återvinnas. I annat fall ska den kostnadsföras när den uppkommer. Utgiften kommer inte att vara möjlig att aktivera om den avser utgifter för att erhålla ett kontrakt (t ex marknads- och reklamkostnader). Utgifter som avser redan utförda åtaganden, onormalt hög förbrukning arbetstid, material eller andra resurser kan inte heller aktiveras. Förlustkontrakt Utkastet föreslår att ett företag ska utvärdera huruvida avtalet är ett förlustavtal.

6 Om värdet av förväntade direkt hänförbara kostnader för att uppfylla ett åtagande överstiger transaktionspriset hänförligt till det åtagandet föreligger ett förlustavtal. Då ska förlusten redovisas i första hand som en nedskrivning av en tillgång som är hänförlig till åtagandet (t ex ett varulager), eller som en separat skuld. En efterföljande omvärdering av en sådan skuld redovisas som en kostnad eller en kostnadsreduktion. Presentation En kontraktstillgång eller en kontraktskuld gentemot en kund (dvs nettotillgången eller nettoskulden som är hänförlig till de kvarvarande rättigheterna och åtagandena i kontraktet) ska redovisas när företaget fullgör sina åtaganden genom att leverera varor eller tjänster eller när kunden fullgör sina åtaganden genom att erlägga ersättning till företaget. Kontraktsutgifter som är aktiverade i enlighet med utkastet ska inte redovisas som del av kontraktstillgången eller kontraktsskulden utan redovisas i enlighet med sin karaktär. Vägledning vid tillämpning Utkastet innehåller vägledning rörande områden såsom garantier, licenser, nettooch bruttoredovisning, försäljning och återköpsavtal samt s k bill and hold avtal. Datum för ikraftträdande och övergångsregler Föreslagen standard ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattning och bedömningar samt fel. Utkastet föreslår inget datum för ikraftträdande för den nya standarden eftersom IASB och FASB planerar för ytterligare samråd vad gäller datum för ikraftträdande för denna och andra nya standarder. Figur 1: Steg två beslutsträd Åtagandena kan behandlas som ett åtagande Levereras varor eller tjänster i kontraktet vid samma tidpunkt? Ja Nej Är utfästa varor eller tjänster särskiljda från andra varor eller tjänster i kontraktet? Säljs separat av företaget eller något annat företag på den marknad där företaget vanligtvis säljer sina varor eller tjänster Nej Yes eller Redovisa åtagandena separat Kan säljas separat av företaget pga: Separat funktion Olika vinstmarginaler Figur 2: Steg fyra fördelning av transaktionspriset Upplysningar Utkastet föreslår detaljerade upplysningar såsom: Karaktären på kundkontrakten med tillhörande redovisningsprinciper Specificering av intäkterna i kategorier som skildrar belopp, tidpunkt och hur osäkerhet i intäkterna och kassaflödena påverkas av ekonomiska förhållanden (t ex vad är det fråga om för varor och tjänster, kontrakt, geografi, typ av marknad etc) Avstämning av de ingående och utgående balanserna vad gäller tillgångar och skulder hänförliga till kundkontrakt. Motsvarande gäller för skulder hänförliga till förlustavtal. En analys av förfallostrukturen för de kvarvarande åtaganden avseende kontrakt som förväntas fullgöras mer än ett år efter kontraktstidpunkten Viktiga uppskattningar och antaganden som är gjorda i samband med att föreslagen standard tillämpas Transaktionspris Åtaganden Proportionell fördelning baserad på oberoende försäljningspriser Förväntad tillverkningskostnad plus ett påslag Bedömda marknadspriser Denna artikel är en översättning från KPMG UKs artikel Briefing Sheet Exposure Draft ED/2010/6 Revenue from Contracts with Customers. En kommande publikation från KPMG UK New on the Horizon: Revenue from contracts with customers kommer att ge mer detaljer om utkastet och behandla tillämpningsfrågor. Om du kostnadsfritt vill beställa den skriften var vänlig maila Jennifer Elfver på mailadress: jennifer.elfver@kpmg.se Bästa beviset: Direkt observerbara priser Om priset inte är direkt observerbart: uppskatta ett oberoende försäljningspris David Nilsson david.nilsson@kpmg.se Tel: Jörgen Nilsson jorgen.nilsson@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

7 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Vilka effekter kan de nya koncernredovisningsreglerna få på redovisningen? Fr o m 1 januari 2010 ska kalenderårsföretag tillämpa de omarbetade och ändrade reglerna kring rörelseförvärv och koncernredovisning. I FR News nr behandlade vi vissa redovisningsmässiga konsekvenser som de nya reglerna kommer att ha på koncernredovisningen. I detta nummer tar vi upp ytterligare effekter som behöver beaktas utifrån de nya reglerna. Full goodwill jämfört med partiell goodwill? Vid förvärv där bolaget inte förvärvas till 100% finns det två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande, till verkligt värde eller till dess andel av nettotillgångar. Alternativet att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde innebär att utöver dess andel att nettotillgångarna har innehav utan bestämmande inflytande även andel i goodwill. Det andra alternativet är att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till dess andel av nettotillgångarna, vilket motsvarar tidigare regler. Enligt det andra alternativet är eventuell uppkommen goodwill endast hänförlig till moderbolagets aktieägare. De olika alternativen för att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill kan väljas från förvärv till förvärv, dvs. bolagen behöver inte välja en redovisningsprincip initialt som sedan måste följas konsekvent. Beroende på vilket alternativ som väljs vid förvärvet kan detta leda till olika positiva och negativa redovisningsmässiga effekter framöver. Nedan redogörs för några effekter som uppkommer beroende på om full eller partiell goodwill redovisas. Påverkan på nyckeltal och balansomslutning Generellt gäller att balansomslutning och eget kapital blir högre vid valet av full goodwill. Detta kan innebära att nyckeltal blir annorlunda jämfört med partiell goodwill. I det fall dotterbolaget skulle generera förluster finns det en större buffert vid full goodwill att ta av innan innehav utan bestämmande inflytande behöver redovisas negativt. Detta förutsätter att goodwill inte har skrivits ned. Effekter vid förvärv från innehav utan bestämmande inflytande Vid förvärv från innehav utan bestämmande inflytande, där överförd ersättning är högre än sedan tidigare redovisat innehav utan bestämmande inflytande, kommer balanserade vinstmedel debiteras med ett lägre belopp om full goodwill redovisats jämfört med partiell goodwill, se exempel 1. Det motsatta gäller när överförd ersättning är lägre än innehav utan bestämmande inflytande, där balanserade vinstmedel kommer att krediteras med ett högre belopp jämfört med om partiell goodwill redovisats, se exempel 2. Sammanfattningsvis innebär ett val av full goodwill mer positiva effekter på eget kapital för moderbolagets ägare vid ett förvärv från innehav utan bestämmande inflytande.

8 Exempel 1 Förutsättningar Förvärvar 30% av innehav utan bestämmande inflytande, förvärvspris 270 Bokfört värde innehav utan bestämmande inflytande före förvärv, full goodwill 230 Bokfört värde innehav utan bestämmande inflytande före förvärv, partiell goodwill 210 Full goodwill Partiell goodwill Debet Kredit Debet Kredit Kassa Innehav utan bestämmande inflytande Balanserade vinstmedel Exempel 2 Förutsättningar Förvärvar 30% av innehav utan bestämmande inflytande, förvärvspris 150 Full goodwill Partiell goodwill Debet Kredit Debet Kredit Kassa Innehav utan bestämmande inflytande Balanserade vinstmedel Fortsatt anställning om betalningen uteblir om anställningen upphör är betalningen vederlag för tjänster efter förvärvet. Varaktighet för fortsatt anställning om perioden för erforderlig anställning sammanfaller med eller är längre än perioden för den villkorade betalningen kan detta tyda på att de villkorade betalningarna är betalning för tjänster efter förvärvet. Nivå på lön och andra ersättningar om rimlig nivå jämfört med andra nyckelpersoner i koncernen kan det tyda på att den villkorade betalningen snarare är en villkorad köpeskilling och ska ingå som en del i den överförda ersättningen. Det är inte bara villkoren i säljkontraktet som måste analyseras utan även villkor i anställningskontrakt och andra kontrakt måste beaktas. Det är viktigt att dessa villkor analyseras i samband med förhandlingarna kring förvärvet för att undvika redovisningsmässiga överraskningar senare. Aktierelaterade ersättningar till anställda i det förvärvade bolaget Nedskrivning av goodwill Vid eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill blir nedskrivningen högre om full goodwill redovisats jämfört med partiell goodwill. Nedskrivningen fördelas dock mellan moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Detta innebär att resultat per aktie endast belastas med moderbolagets aktieägares nedskrivning av goodwill. Villkorade betalningar till anställda eller tidigare ägare Det är inte ovanligt vid rörelseförvärv att beroende på olika faktorer så kan en ytterligare köpeskilling tillkomma, så kallad villkorad köpeskilling. IFRS 3 har nya regler gällande villkorade köpeskillingar, vilket bland annat innebär att de ska värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar som ingår i en del av det avtalade priset ska inte alltid behandlas som en del av den överförda ersättningen. Detta gäller i vissa fall exempelvis villkorade betalningar till personer som kvarstår som anställda i bolaget även efter förvärvet. Beroende på villkoren kan dessa villkorade betalningar redovisas som ersättningar för tjänster som har levererats efter förvärvet och inte som en del av den överförda ersättningen för bolaget. IFRS 3 har förtydligat hur redovisningen ska ske när det finns överenskommelser om villkorade betalningar till anställda eller tidigare ägare är det en villkorad köpeskilling i förvärvet eller en separat transaktion som ska redovisas som betalning för tjänster erhållna efter förvärvet? Vid en analys av överenskommelser om villkorade betalningar till anställda och tidigare ägare vid ett förvärv är det viktigt att analysera orsaken till varför avtalet innefattar ett villkor om villkorade betalningar, vem som tog initiativ till avtalet och när parterna ingick avtalet. Standarden tar upp olika indikatorer att beakta såsom: Vid förvärv där anställda i det förvärvade bolaget innehar aktierelaterade instrument har IFRS 3 förtydligat hanteringen kring dessa när förvärvaren såväl är skyldig att ersätta tilldelningarna som när de frivilligt ersätter dessa. I vissa fall är förvärvaren skyldig att utfärda utbytestilldelningar till anställda i det förvärvade bolaget i utbyte mot tilldelningar i form av exempelvis aktieoptioner utställda av det förvärvade bolaget. Förvärvaren är skyldig att ersätta det förvärvade företagets tilldelningar om det förvärvade företaget eller dess anställda kan tvinga fram ett byte, vilket kan utläsas i exempelvis villkoren i förvärvsavtalet, villkoren i det förvärvade företagets tilldelningar eller tillämpliga lagar och föreskrifter. Sådana utbyten ska redovisas som modifieringar av aktierelaterade tilldelningar enligt IFRS 2 och hela eller en del av värdet på det förvärvade företagets utbytestilldelningar ska ingå i den överförda ersättningen. I vissa fall ska delar av värdet allokeras till tjänster som erhålls efter förvärvet och påverkar därmed

9 periodens resultat i efterföljande perioder. Detta gäller när de anställda i det förvärvade bolaget är skyldig att fortsätta arbeta i bolaget för att det förvärvande bolaget ska ställa ut utbytestilldelningar eller när värdet på utbytestilldelningarna är högre än tilldelningarna i det förvärvade bolaget. I de situationer där det förvärvade företagets tilldelningar förfaller till följd av ett rörelseförvärv och det förvärvande företaget ersätter dessa på frivillig basis, ska värdet på utbytestilldelningarna ingå som kostnad för tjänster som erhålls efter förvärvet. Detta innebär att resultatet påverkas i efterkommande perioder efter förvärvet och inte påverkar den överförda ersättningen av bolaget. Hantering av reserver vid stegvisa förvärv och försäljningar Det är inte ovanligt att förvärv eller försäljningar av bolag sker stegvis, det vill säga att det förvärvande bolaget redan har innehav i det förvärvade bolaget respektive innehav vid försäljning. Beroende på hur andelarna var klassificerade tidigare blir hanteringen olika vad gäller hanteringen av reserver. Om det förvärvande bolaget erhåller bestämmande inflytande över det förvärvade bolaget och innehavet tidigare var klassificerat som ett finansiellt instrument som kan säljas eller ett intresseföretag, ska samtliga reserver återföras över resultaträkningen eller balanserat resultat beroende på vad för reserver det avser. IFRS 3 ser det som om det förvärvande bolaget säljer samtliga andelar och sedan köper tillbaks andelar så att bestämmande inflytande erhålls. Samma hantering är aktuell när ett bolag säljer ett dotterbolag eller intresseföretag och bestämmande respektive betydande inflytande förloras. Om däremot förvärv respektive försäljning sker av andelar, men bolaget har bestämmande inflytande såväl före som efter förvärvet respektive försäljningen, så sker endast en omfördelning av reserverna mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Om ett innehav tidigare var klassificerat som ett finansiellt instrument som kan säljas vilket efter förvärvet av ytterligare andelar blir klassificerat som ett intresseföretag, förespråkas att reserven för omvärdering av finansiella instrument som kan säljas redovisas över resultaträkningen. Dock accepteras att den redovisas direkt mot balanserat resultat. Skulle däremot innehavet såväl före som efter förvärv av ytterligare andelar vara klassificerat som intresseföretag händer inget med reserverna. Däremot vid en försäljning och klassificeringen inte förändras så ska delar av reserverna redovisas över resultaträkningen alternativt balanserade vinstmedel beroende på vad det är för reserver. Frågeställningar hänförliga till intresseföretagsinnehav De nya reglerna kring koncernredovisning har även effekter på hur innehav i intresseföretag redovisas. Nedan redogörs för ett par frågeställningar som behandlar vilka effekter de nya reglerna kan ha på redovisning av intresseföretag. Transaktionsutgifter som uppkommer i samband med förvärv ska enligt de omarbetade förvärvsreglerna kostnadsföras när de uppkommer. Detta gäller dock inte transaktionsutgifter som uppkommer i samband med förvärv av intresseföretag. Enligt IAS 28 Innehav i intresseföretag ska intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden till cost anskaffningsvärde och därmed inkludera transaktionsutgifter. När ytterligare förvärv görs till ett redan tidigare intresseföretagsinnehav men bestämmande inflytande inte uppnås uppkommer det frågor kring hur tidigare innehav ska redovisas samt hur det ytterligare förvärvet ska redovisas. Exempel: innehav sedan tidigare är 20% och därefter görs ett ytterligare förvärv om 10%. När det gäller det tidigare innehavet om 20% görs ingen omvärdering utan detta innehav ligger kvar till anskaffningsvärde. Omvärdering av tidigare innehav ska endast göras när bestämmande inflytande erhålls. Det nya förvärvet om 10% redovisas till anskaffningsvärde och inkluderar transaktionsutgifter, andel av nettotillgångar samt eventuella övervärden och goodwill.. Författare: David Nilsson david.nilsson@kpmg.se Tel: Camilla Persson camilla.persson@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

10 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES En resultatrapport, inte två men periodens resultat består För att snabbare genomföra ändringar av hur övrigt totalresultat presenteras i de finansiella rapporterna har IASB och FASB brutit ut och publicerat ett utkast för en del inom deras större projekt om att ändra utformningen av de finansiella rapporterna. De ändringar som föreslås i detta begränsade utkast avser följande: Resultatrapporteringen ska göras i en rapport; alternativet med två resultatrapporter elimineras Posterna inom övrigt totalresultat delas upp och presenteras i två kategorier; en för sådana som kommer att omklassificeras till periodens resultat och en för sådana som aldrig kommer att omklassificeras Skatt hänförligt till poster inom övrigt totalresultat ska klassificeras i någon av de två kategorierna, om inte respektive post redovisas netto efter skatt Resultatrapporten döps i IFRS-litteraturen om till statement of profit or loss and other comprehensive income (rapport över resultat och övrigt totalresultat); rapporttitlarna är fortfarande inte obligatoriska Bakgrunden till snabbhanteringen Bakgrunden till att nämnda ändringar föreslås med snabbare hantering än det stora projektet om utformning av de finansiella rapporterna är att användningen av övrigt totalresultat föreslås utökas både inom ramen för IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 19 Ersättningar till anställda. Det stora projektet kommer sannolikt att ta längre tid än IFRS 9 och ändringarna av IAS 19, vilket gör det angeläget med snabbhantering av formerna för hur övrigt totalresultat presenteras. Avsikten är att göra det lättare att kunna tolka posterna inom övrigt totalresultat och att öka jämförbarheten mellan företag. Dessutom föreslår FASB samtidigt motsvarande ändringar inom US GAAP. En resultatrapport Ett huvudsyfte med att eliminera dagens alternativ att ha två resultatrapporter en som presenterar periodens resultat och de intäkter och kostnader som ingår där, en som presenterar övrigt totalresultat och de intäkter och kostnader som ingår där är att det blir lättare att jämföra företag både inom och mellan IFRS och US GAAP om alla använder sig av samma uppställning, det vill säga en resultatrapport. På så sätt blir det tydligare att alla dessa poster är intäkter och kostnader, om än av olika natur. För att betona att det finns olikheter som gjort att vissa poster, enligt olika standarder, ska redovisas i övrigt totalresultat, ska resultatrapporten delas in i två delar; en del som summeras i raden för periodens resultat och en del som summeras i raden för övrigt totalresultat. Tillsammans ger dessa två summor periodens totalresultat. Detta är precis som i dagens alternativ med en resultatrapport. IASB betonar att det inte finns någon intention att degradera betydelsen av periodens resultat, utan att det pågående framtagandet av IFRS 9 och de föreslagna ändringarna av IAS 19 snarare indikerar en ökad användning av övrigt totalresultat för poster som inte riktigt platsar i periodens resultat. Det görs heller ingen ändring av beräkningen av resultat per aktie, som även fortsättningsvis baseras på periodens resultat. I remissvaren på IASBs discussion paper avseende det större projektet var det främst de som upprättar finansiella rapporter som var negativa till att ha en resultatrapport; bland annat med hänvisning till att betydelsen av periodens resultat skulle undermineras och att det blir förvirrande för användare om periodens resultat, som är viktigare än periodens totalresultat, inte längre utgör rapportens bottom line. Samtidigt var det en överväldigande majoritet av användarna som svarade att de föredrar en rapport; bland annat motiverat med att det ger bättre genomlysning av alla intäkter och kostnader, mer konsekvent beskrivning av intäkter och kostnader och ökad jämförbarhet.

11 Med ambitionen att förtydliga att periodens resultat inte ses som mindre viktigt än periodens totalresultat föreslår IASB att alla IFRS ändras så att den enda resultatrapporten ges den nya benämningen statement of profit or loss and other comprehensive income, vilket med dagens svenska terminologi skulle bli rapport över resultat och övrigt totalresultat. Samtidigt noteras att rapporternas titlar även fortsättningsvis avses vara frivilliga. FASB föreslår ingen motsvarande ändring, utan behåller statement of comprehensive income. Rapport med periodens resultat Rapport med övrigt totalresultat Rapport över resultat och övrigt totalresultat Periodens resultat Övrigt totalresultat Övr. tot.res. som omklassificeras Övr. tot.res. som inte omklassificeras Uppdelning av poster inom övrigt totalresultat Många tycker att det är svårt att förstå vad det är för karaktär hos poster inom övrigt totalresultat som gör att de särbehandlas genom att redovisas utanför periodens resultat. IASB medger att det inte finns någon gemensam konceptuell grund till att alla de poster som berörs redovisas på detta sätt. Denna fråga har IASB valt att skjuta på in i framtiden. Tillsvidare nöjer man sig med att hjälpa läsaren att analysera och förstå posterna inom övrigt totalresultat genom att dela upp dem i poster som i framtiden kommer att påverka periodens resultat och sådana som aldrig kommer att göra det. Avdelningen för övrigt totalresultat föreslås presenteras tydligt uppdelat på dessa två delar. I ett större internationellt perspektiv kan detta vara pedagogiskt också av skälet att inom US GAAP så omklassificeras alla poster inom övrigt totalresultat förr eller senare till periodens resultat. Tillämpning EFRAG planerar att, i sin roll som en av många parter som lämnar remissvar, framföra att det är att föredra att inte behandla de här ändringarna separat från det större projektet om ändringar av de finansiella rapporterna. Det återstår att se vilka svar som lämnas av andra parter och om utkastet leder fram till en snabbändring av IAS 1. Utkastet anger inget tillämpningsdatum, men tanken är att tillämpningen ska påbörjas så snart att det hänger ihop väl med föreslagna ändringar av IAS 19 och det fortsatta arbetet med IFRS 9. Remisstiden på utkastet går ut 30 september. Förhoppningen är att hinna ta hänsyn till remissvaren på utkastet och publicera den eventuella slutliga ändringen av IAS 1 innan utgången av Om det lyckas kommer senaste tillämpning förmodligen att vara 1 januari 2012, med retroaktiv tilllämpning. Tidigare tillämpning tillåts. I den mån företag presenterar posterna i övrigt totalresultat före skatt ska även periodens skattekostnad för övrigt totalresultat delas upp i de två nämnda delarna inom övrigt totalresultat. Författare: Hans Hällefors hans.hallefors@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

12 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Enklare och bättre redovisning av förmånsbestämda pensioner? IASB har kommit med förslag till ändringar av reglerna i IAS 19 Ersättningar till anställda. Förslaget inriktar sig på förbättringar och förenklingar i redovisningen av förmånsbestämda pensionsåtaganden. Men förslaget mottas inte positivt av alla. Vad föreslår IASB för förändringar? Förslaget från IASB, att bland annat avskaffa korridormetoden för redovisning av pensioner, är ett försök att göra pensionsredovisning mer transparant, jämförbar och begriplig för användaren samtidigt som tanken också är att förenkla för företagen, dvs. främst börsbolag. Förslaget innebär stora förändringar för de flesta företag med förmånsbestämda pensionsåtaganden och leder till att redovisningen blir enklare genom att endast intjänad pensionsrätt och räntekostnad redovisas i årets resultat, medan aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat (dvs. i eget kapital men inte via årets resultat). En stor andel av företagen väntas motsätta sig förslaget då det innebär att aktuariella vinster och förluster som idag ligger utanför balansräkningen måste redovisas i balansräkningen. Detta kan påverka företagens redovisade egna kapital kraftigt. Den globala ekonomiska krisen har ökat fokus på pensionsåtaganden utanför balansräkningen som uppstår genom användandet av korridormetoden. Korridormetoden innebär att förändringar av det verkliga värdet av pensionsåtaganden och tillhörande förvaltningstillgångar inte tas in i redovisningen omedelbart. Korridoren är en buffert som kapar topparna på dessa värdeförändringar och eliminerar det mesta av resultatvolatiliteten. Metoden har dock bidragit till inkonsekvent finansiell rapportering med låg grad av jämförbarhet mellan företagen. IASB föreslår nu att företagen omedelbart ska redovisa alla kostnader och intäkter som uppkommer i förmånsbestämda pensionsplaner, dels i årets resultat och dels i övrigt totalresultat. IASB föreslår vidare att räntekomponenten i pensionsskulden och avkastningen från eventuella förvaltningstillgångar ska redovisas som finansiella poster i resultatet. Det anmärkningsvärda är emellertid att man begränsar den redovisade avkastningen från förvaltningstillgångarna till den räntesats som används för diskontering av pensionsskulden. Den överskjutande avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas i övrigt totalresultat. Enbart avkastning motsvarande diskonteringsräntan ska alltså redovisas i finansnettot i årets resultat och avkastning över/under denna redovisas i övrigt totalresultat. Detta är en väsentlig förändring jämfört med nuvarande regler där resultatet gottgörs en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna som kan avvika väsentligt från diskonteringsräntan på skulden. Skillnaden mellan förväntad och faktisk av kast ning på förvaltningstillgångar utgör en aktuariell vinst eller förlust som enligt nuvarande regler kan fångas upp av ovan nämnda korridorregler. Reglerna för att fastställa diskonteringsräntan är oförändrade jämfört med tidigare. Exempel på redovisning enligt förslaget För att åskådliggöra huvuddelarna i förslaget tar vi hjälp av ett exempel. Vi bortser från alternativet att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt i resultaträkningen eftersom det sällan tillämpas i praktiken. Jämförelsen mellan de gamla och nya reglerna görs både för nuvarande korridormetod och redovisning av aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat. Den senare metoden ger endast en effekt avseende redovisningen av avkastningen på förvaltningstillgångarna. Korridormetoden ger en lägre kostnad i resultaträkningen samt lägre förändring netto av eget kapital.

13 Förutsättningar Förvaltningstillgångar IB 1500 Inbetalda avgifter 110 Faktisk avkastning 105 Förvaltningstillgångar UB verkligt värde 1715 Förväntad avkastning 6 % 90 Avkastning till diskonteringsränta 4% 60 Pensionsförpliktelse IB 1500 Årets pensionskostnad 140 Räntekostnad - uppräkning av IB föpliktelse 4% 60 Aktuariell förlust 40 Pensionsförpliktelse UB nuvärde 1740 Gamla regler Redovisning Nya Övrigt Korridorregler totalresultat metoden Årets resultat Personalkostnad Räntekostnad Avkastning förvaltningstillgångar Övrigt totalresultat Skillnad mellan faktisk avkastning och diskonteringsräntan på förvaltningstillgångar 45 Skillnad mellan förväntad och faktisk avkastning på förvaltningstillgångar 15 Aktuariell förlust pensionsförpliktelse Nästa steg Diskussionen om förslaget har nu börjat bland intressenterna. IASBs remisstid går ut den 6 september. Flera röster har höjts inom näringslivet för att behålla korridorreglerna om man inte samtidigt förändrar reglerna för diskontering av pensionsförpliktelserna. Vidare är många kritiska till successiva förändringar av redovisningsregler och skulle hellre invänta den planerade fundamentala omarbetningen av reglerna av pensionsredovisning samt de nya reglerna för Financial Statement Presentation Enligt plan skall den slutliga standarden Ersättningar till anställda publiceras i första kvartalet 2011 och föreslås börja gälla från 1 januari Enligt vår mening ger förslaget en synbarligen enklare redovisning, möjligheten till företagsanpassningar blir mindre vilket torde öka jämförbarheten. Den stora frågan är dock om inte volatiliteten i övrigt totalresultat kommer att öka avsevärt eftersom det inte kommer att vara möjligt att utjämna effekterna över åren med hjälp av korridormetoden. Totalresultat Nettoskuld i balansräkningen För tydlighetens skull har vi valt att bruttoredovisa aktuariella vinster och förluster Författare: Eva Wadman eva.wadman@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

14 ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Nyheter från IASBs arbete med att ersätta IAS 39 med IFRS 9 IASB håller för närvande på att revidera redovisningsreglerna för finansiella instrument. Detta har beskrivits tidigare i FR-News nr Målet är att successivt ersätta den existerande standarden IAS 39 Finansiella instrument; redovisning och värdering i ett antal olika faser. Att ersätta IAS 39 är ett projekt som bl.a. uppstått på grund av påtryckningar från G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer. Arbetet med att ersätta IAS 39 sker samtidigt (dock inte helt parallellt) som USAs normgivare FASB också arbetar fram nya regler på samma område för företag som upprättar finansiella rapporter enligt US GAAP. IASB publicerade 2008 diskussionspromemorian Reducing Complexity in Reporting Financial Instruments. Dokumentet följdes i juli 2009 av ett förslag till nya klassificerings- och värderingsprinciper för finansiella instrument i ED/2009/7 Financial Instruments: Classification and Measurement (se FR News nr ) och diskussionspromemorian Credit Risk in Liability Measurement i juni De kommentarer som IASB mottog på dessa två remissförslag har sedan påverkat det som slutligen blev IFRS 9 Financial Instruments i november 2009 för tillämpning senast 2013 (se även FR News nr ). Projektet att helt ersätta IAS 39 beskrivs av IASB att bestå av tre faser men kan också beskrivas som fyra; 1. Bortbokningar I ED/2009/3 föreslogs nya principer för bortbokningar av finansiella tillgångar och skulder som dock ännu inte resulterat i en färdig standard. 2. Klassificering och värdering av finansiella instrument Genom IFRS 9 som IASB publicerade i november 2009 hanterades frågan om hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. På grund av remissvar som erhölls på utkastet så sköts frågan om hur finansiella skulder ska klassificeras och värderas fram något i tiden. Med ED/2010/4 Fair Value Option for Financial Liabilities lämnas några förslag på ändringar i förhållande till dagens principer och regler för klassificering och värdering av finansiella skulder. 3. Nedskrivningar ED/2009/12 Financial Instruments: Amortised Cost and Impairment publicerades i november Säkringsredovisning Samtliga fyra faser förväntas av IASB att vara färdigställda under andra halvan av 2010 (gäller nya upplysningsreger för bortbokningar) eller till andra kvartalet 2011 med obligatorisk tillämpning från och med Man kan förvänta sig att det i allmänhet kommer att krävas att även jämförelsetalen (2012) kommer att behöva redovisas i enlighet med de nya reglerna. Perioden mellan det att hela den slutliga standarden publicerats (och godkänts av EU) och det datum från och med vilket jämförelseinformation måste kunna tas fram (1 januari 2012) är relativt kort om man ser till vilka fundamentala förändringar som föreslås. Bortbokningar Projektet har drivits tillsammans med FASB och den 24 juni kommunicerades att arbetet kommer att inriktas på att utöka upplysningskraven på detta område, medan redovisningsreglerna inte kommer att förändras på kort sikt. Klassificering och värdering av finansiella skulder; tillämpning av fair value option på finansiella skulder IASB publicerade den 11 maj ED/2010/4 Fair Value Option for Financial Liabilities som respons på de kommentarer som erhållits på diskussionspromemorian Credit Risk in Liability Measurement. Remisstiden för synpunkter på förslaget

15 går ut den 16 juli En färdig standard förväntas till andra kvartalet Det har sedan länge framförts att det är ologiskt att om ett företag visar dåliga resultat och/eller det finns andra faktorer som leder till en ökad kreditrisk i utlåning till företaget, så kommer det verkliga värdet av företagets befintliga upplåning att minska i (nu)värde och om skulderna värderas till verkligt värde via resultatet så kommer detta i sin tur att ge upphov till att en orealiserad vinst redovisas. Som svar på denna kritik föreslår IASB att en omvärdering av egna skulder som redovisas till verkligt värde inte ska påverka resultatet om inte skulden innehas för handelsändamål. Enligt huvudförslaget ska i steg 1 hela förändringen i verkligt värde på skulden redovisas i resultatet för att sedan i steg 2 bokas bort från resultatet till övrigt totalresultat till den del förändringen i verkligt värde beror på förändringar i egen kreditrisk. Som alternativa förslag till denna redovisningsmetod har IASB även övervägt andra metoder. Alternativa förslag enligt utkastet är att redovisa förändring i verkligt värde med avseende på förändringar i kreditrisk antingen direkt mot eget kapital eller genom övrigt totalresultat istället för att redovisa denna förändring brutto via resultatet enligt huvudförslaget. Enligt förslaget ska också de förändringar i verkligt värde i egna skulder som beror på förändringar i kreditrisk förbli i eget kapital och därmed inte klassificeras om till resultatet via övrigt totalresultat i samband med att skulden regleras (vilket t.ex. görs enligt dagens regler för finansiella tillgångar som kan säljas vid avyttring av instrumenten eller vid nedskrivning, en s. k. recycling ). Nedskrivningar IASB kan förväntas få väsentlig kritik på sitt ursprungliga förslag för nya principer för nedskrivningar som publicerades i ED/2009/12 den 5 november Kritiken gäller främst att de föreslagna principerna kommer att vara mycket kostsamma att implementera och den motsvarande nyttan av dessa ansträngningar anses inte av alla som uppenbara. Tiden för att lämna remissynpunkter går ut den 30 juni. IASB kommer att bearbeta remissvaren och förväntar sig ha färdigställt den slutliga standarden till andra kvartalet Säkringsredovisning IASB planerar att publicera ett utkast till förslag för nya regler och principer för säkringsredovisning under tredje kvartalet och den färdiga standarden förväntas vara klar till andra kvartalet Under de diskussioner som IASB fört under hösten 2009 och våren 2010 har bland annat följande preliminära beslut fattats avseende de nya principer som kommer att föreslås; 1. Att ha liknande modell för säkringsredovisning för säkring av verkligt värde som för kassaflödessäkringar (dvs. att orealiserade vinster och förluster redovisas via övrigt totalresultat och att det inte görs någon värdejustering på den säkrade posten) 2. Att förenkla den existerande modellen redovisning av kassaflödessäkringar 3. Att separat hantera säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utlandsverksamhet på grund av sambandet med IAS Att behålla till det lägsta av -testet i IAS 39.96(a) för kassaflödessäkringar men inte för säkring av verkligt värde 5. Att dela upp arbetet i två faser; (i) säkring av finansiella poster och (ii) säkring av poster som inte är finansiella. Bägge faser förväntas dock vara hanterade under första halvåret Att liksom i dagens IAS 39 tillåta säkring av bara vissa risker ( bifurcation of risks ) för finansiella poster och möjligen även för icke-finansiella poster 7. Att derivat kan vara säkrad post i flera situationer t.ex. när den säkrade posten är en kombination av derivat och ickederivat 8. Att delar av nominella belopp och ensidig risk (säkring med optioner) kan vara säkringsbara poster Författare: Anders Torgander anders.torgander@kpmg.se Tel: Informationen i detta material tillhandahålls av KPMG i Sverige endast i syfte att erbjuda våra kunder allmän information och kan inte ersätta professionell rådgivning i enskilda ärenden. Kontakta någon av våra revisorer eller specialister för professionell rådgivning i varje specifikt fall KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.