KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN"

Transkript

1 RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg Slottsträdgård Sockerbruk och sjukhus Stadens grop Medeltida bebyggelse och odling Syfte och metod Fynd Naturvetenskapliga analyser Resultat Störningar och sentida anläggningar Område I Område II Område III Område IV Slutord och åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Appendix 1. Osteologisk analys - Petter Nyberg Appendix 2. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Bilaga 2. Kontextbeskrivningar Bilaga 3. Ritningar med tillhörande beskrivningar Bilaga 4. Fyndlista Omslagsbild: Utsnitt ur 1705 års karta med undersökningsområdet markerat (LMS akt D121-1:4). ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde våren 2013 en arkeologisk förundersökning i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Med undantag för ett område i sydväst framkom fast fornlämning inom hela undersökningsområdet. I den sydöstra delen av området påträffades lämningar som sannolikt hör samman med tiden då området var slottsträdgård. Här hittades flera gropar, vilka tolkats som planteringsgropar. I detta område fanns också ett stolphål som kopplats samman med slottsträdgårdens södra gräns. I den nordvästra delen av området framkom mer komplexa lämningar med flera kultur- och odlingslager, ett eventuellt stenfundament, ett tiotal stolphål, en till två stenlagda vägar samt en till två stenförstärkta ytor. I områdets norra del anträffades även lämningar som sannolikt hör samman med stadens medeltida försvarsverk. Tre 14 C-analyser har genomförts vilka pekar på en datering av lämningarna till perioden e Kr. De daterade kontexterna utgörs av två kultur- och odlingslager samt ett knadderstenslager i den norra delen av området. Förundersökningsresultatet pekar således på att området innehåller lämningar efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas. Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte några tydliga lämningar efter huskonstruktioner. En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 28:1Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29: Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 21:1 Vadstena 4:1 Vadstena 8: Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad byggnation inom kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Exploateringen innefattar byggande av bostäder samt tillhörande förrådsbyggnader, parkering, vägar och ledningsdragningar. Det totala exploateringsområdet är ca m 2 och består idag av parkområde med gräsbevuxna ytor, träd, buskar och gångvägar. I parkens östra del finns en tennisbana och i dess västra del en betongplatta. Uppdragsgivare var Vadstena fastighets AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Fältarbetet utfördes våren 2013 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fält- och rapportarbetet var undertecknad. Vid fältarbetets uppstart uppdagades att storleken på exploateringsområdet var större än vad som uppfattats av Östergötlands museum och Länsstyrelsen. Därför tillkom en yta om ca 600 m 2 i den nordvästra delen av undersökningsområdet. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Magnusson i manus). Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är därmed den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade då vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Slottet upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och kom därefter att användas som magasin och fabrikslokal (Rudh 1985). Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg Förundersökningsområdet ligger cirka 200 m sydost om Vadstena slott. Gustav Vasa inledde arbetet med borgen 1544, det vill säga samma år som beslut om borgbygget togs i riksdagen i Västerås. Under detta år påbörjades avhysningen av stadsdelen Sanden, där slottet skulle uppföras och året därpå inleddes byggnadsarbetet. År gjordes en omfattande arkeologisk undersökning av slottsområdet. Totalt undersöktes tio senmedeltida gårdar med bebyggelse som anlagts från 1400-talets första hälft fram till avhysningen Förutom byggnadskonstruktioner påträffades två gator samt delar av stadens medeltida försvarsverk, i form av ett brett dike samt ett stort antal kraftiga ekstolpar. (Hedvall 2002). Till en början bestod borgen av en kraftig stenmur och tre separata hus i norr samt tre breda jordvallar. Försvarsanläggningens fyra hörn flankerades av kanontorn. Slottets funktion som befästningen kom dock snart att ändras till residens för bland annat Gustav Vasas son Hertig Magnus (Rudh 1985). Under Johan III:s tid skedde omfattande ombyggnadsarbeten och under årens lopp kom flera gårdar i slottets närhet att tvångsinlösas för anläggning av exempelvis slottsträdgård och stallhagar. Totalt löstes ett hundratal gårdar in under perioden 1544 till De exproprierade tomterna motsvaras idag av Slottsområdet, Slottsparken och kv Asylen samt området sydväst om vallgravarna (Hedvall m fl 2002:11). 4

7 Slottsträdgård Det aktuella undersökningsområdet ligger inom den södra delen av slottsområdet, i det område som då var slottsträdgård. Trädgården, som sannolikt anlades under den senare delen av 1500-talet (Unnerbäck 1981), finns detaljerat återgiven på historiska kartor från 1642 och På dessa två kartor finns såväl fruktträd som odlingar markerade (LMS D121-1:d8:15, LMS D121-1:4). På en tredje karta, från år 1655, finns även en åttakantig byggnad återgiven som benämns Lusthus (LMS D121-1:1). Kartorna visar även att trädgården utvidgats något åt söder mellan 1600-talets mitt och 1700-talets början. Så här lyder beskrivningen till 1705 års stadskarta: En trädgård under slottet lydande, därest nu för tiden, är både unge och gamla fruktbärande träd tillfinnandes samt en hop gamla askträd utmed gångar och sidor planterade. Och dessutom nyttige kryddängar, samt vacker höväxt överallt, som trädgårdsmästaren allt sådant för ett visst avgående arrende till sin nytta bukar och där till trädgårdsstuga med andra nödiga hus hävdar. (Eckeboum 1979) I en resebeskrivning från 1720 sägs trädgården vara uppdelad i fyra kvarter. Här fanns rosor och broderimönster, man odlade frukt- och bärträd, ärter, bönor, ärtskockor och blommor, kål, morötter, dill och fröstockar. Kvarteren kantades av buskar med röda och svarta vinbär, krusbär och rosor. Därtill noterades bland annat 100 askar, 3 lindar, 3 planterade bokar, 12 rönnar och 9 gamla pilträd (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). En av de öppna ytor som är markerade på 1705 års karta finns avbildad på en karta från slutet av samma sekel. På denna finns dessutom en intressent detalj. Området är, på denna senare karta, indelat i fyra rutor med korsande gångar. Kanske tyder det på att det kan ha varit en liten prydnadsträdgård av renässanskaraktär. En annan möjlighet är att det var en köksträdgård (Unnerbäck 1981.Tyvärr anges varken kartans akt-nummer eller i vilket arkiv den finns.) 1700-tals kartorna visar även bebyggelse i trädgårdens nordöstra del. Unnerbäck (1981) menar att huset sannolikt är identiskt med det som idag ligger strax norr om Asylen, utmed Slottsgatan. Byggnaden har dock byggts om under senare delen av 1800-talet. Figur 3. Vadstena slott sett från undersökningsområdet. Enligt en historisk karta från 1600-talet ska ett åttakantigt lusthus ha funnits i slottsträdgården. På platser för lusthuset finns idag en liten gul träbyggnad. Foto mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 5

8 Figur 4. Utsnitt ur 1642 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:d8:15). Skala 1:6000. Figur 5. Utsnitt ur 1705 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:4). Skala 1:

9 Sockerbruk och sjukhus Som redan nämnts upphörde slottet att vara kungligt residens i början av 1700-talet. Trädgården omnämns dock fortfarande som Kungsträdgård i en reseskildring från slutet av 1700-talet (Unnerbäck 1981). I början av 1870-talet byggdes ett sockerbruk inom den södra delen av slottsträdgården, strax norr om det aktuella undersökningsområdet. Bruket gick i konkurs efter bara ett par års verksamhet och år 1895 gjordes en omfattande ombyggnation av fastigheten som då kom att bli en del av Vadstena Hospital och Asyl (Källman 1999: 84ff; Hellström 2000: 754 ff). År 1973 lades sjukhusverksamheten ned i Asylen och i mitten av 1980-talet byggdes sjukhuset om till dels lägenheter, dels lokaler för offentlig verksamhet, bland annat bibliotek (Källman 1990:98). På fotografier från slutet av 1800-talet, då sockerbruket fanns på platsen, tycks den södra delen av trädgården vara tämligen fri från träd. Vid ombyggnationen till sjukhus anlades en ny park, vilken finns kvar än idag (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). Figur 6. Asylen fotograferad f från Vadstena slott. Det aktuella undersökningsområdet kan skymtas till höger i bild, strax bakom byggnaderna. Foto mot sydost. Ur Källman Figur 7. Asylen fotograferad från Slottsgatan. Fotografiet är från omkring år Till vänster i bild är det aktuella undersökningsområdet. Foto mot nordväst. Ur Källman

10 Stadens grop Det finns flera indikationer på att stadens medeltida försvarsverk kan återfinnas inom kv Asylen 10. Detta försvarsverk har minst två faser; en äldre och en yngre. Den äldre av dem finns omnämnd i skriftligt källmaterial och den äldsta notis är från Denna anläggning tycks, enligt källorna, ha legat strax söder om Storgatan. Tyvärr finns mycket få arkeologiska observationer som kan knytas till denna. Staden expanderar kraftigt och år 1467 framför stadens borgare, i ett brev till klosterledningen, att de vill uppföra en ny försvarsanläggning med grop (vallgrav) och vall. I brevet anges att den nya gropen ska vara 10 alnar (ca 6 m) bred och att det innanför skulle vara en lika bred vall. Anläggningen har sannolikt även helt eller delvis varit vattenfylld då flera vattendrag utmynnat och/eller korsat den. Det finns även medeltida brev omtalar att det ska ha funnits ett stadsplank. Kanske har ett plank krönt toppen av jordvallen. Det yngre försvarsverket har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar, bland annat inom kv Köpmannen strax nordost om det aktuella undersökningsområdet. Dateringarna som gjorts tyder på att det uppfördes på och 1470-talet. Vid undersökningarna har gropen påträffats men några spår efter vall eller eventuellt plank har inte återfunnits. Ett undantag är dock lämningarna i kv Sanden där kraftiga stolpar anträffades. De har daterats till 1480-talet och har tolkats ingå i stadens plank. I anslutning till det påträffade planket fanns dock inte något dike vilket tyder på att försvarsanläggningens utseende/konstruktion varit skiftande (Hedvall 2002 med ref). Tack vare de arkeologiska observationerna är gropens södra begräsning idag ganska välkänd och anläggningen kan än idag spåras i gatunamnen Gropgatan och Backegatorna. Däremot är det något oklart var den västra och i östra gränsen gått. Den förstnämnda har med största sannolikt legat någonstans inom nuvarande kv Asylen 10. Komminister Per Kylander beskriver i slutet av 1700-talet att den medeltida försvarsgropen nu endast ses som ett dike som går ifrån Båtmanstomterne genom staden och Slotts Trägården och slutar i grafwen omkring slottet. Enligt Sven Bergman (1955) fanns ännu när sockerbruket byggdes, rester av den gamla stadsgraven kvar i dammliknande fördjupningar dit staden borgare släppte sina ankor (Bergman 1955:432). Gropen kan vara avbildad på 1655 års stadskarta (LMS D121-1:1). I slottsträdgården finns en markering som löper parallellt med Slottsgatan som viker av i ett 90-gradigt hörn mot den numera igenlagda Hallegatan Figur 8. Utsnitt ur 1655 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:1) med gropen markerad. Skala 1:

11 (figur 8). En öppning/övergång på strukturen finns i höjd med Knivsmedsgatan. Kartans text anger tyvärr inte vad som avbildats men med tanke på Bergmans (1955) beskrivning förefaller det sannolikt att det är gropen. Ytterligare ett indicium för gropens begränsning i väster har lagts fram av Eyvind Unnerbäck som, i samband med undersökningar på 1950-talet, uppmärksammande den kanal som finns avbildad på 1586 års perspektivschamplun över slottet (Söderström 2000:215f). Den löper från söder rakt mot norr och stranden. På avbildningen ses också bebyggelse som ännu inte avhyst väster om Slottsgatan (figur 9). Problematiken med denna rekonstruktion är dock att kv Sanden, som anlades under 1400-talets första hälft, därmed skulle ha legat utanför försvarsverket. Förklaringen ligger kanske i att avbildningarna inte visar 1467 års försvarsdike utan ett annat försvarsverk, nämligen det som Gustav Vasa initierar. Denna, så att säga tredje fas av försvarsverk i Vadstena är tämligen dåligt uppmärksammad i arkeologiska sammanhang. År 1543, det vill säga året innan riksdagen i Västerås beslutade att uppföra en riksborg i Vadstena, uppmanar Gustav Vasa Vadstena borgare att de tänka till och låter göra ett staket där om kring staden med en grop där utanför så att staden bliver fyrkant att borgare kunna hava något försvar och beskydd för ett anfall vilket Gud förbjude behövdes. Året därpå sänder kungen också några vallmästare för att arbeta på den graven och vallen, som vi väl har lagt, där om kring staden (Söderström 2000:303). Intressant i sammanhanget är Vasas begäran att försvarsverket skulle vara fyrkantig då formationen på 1655 års karta är rak och med ett 90-gradigt hörn. Arbetet med det nya diket tycks således åtminstone ha påbörjats men i vilken omfattning man valde att förbättra 1467 års anläggning, som då var omkring 70 år är gammal, är oklart. Det förefaller dock realistiskt att man så gjorde. Under dessa år inleddes också arbetet med riksborgen och avhysningen av kv Sanden påbörjades. Kanske grävdes kanalen, som syns på perspektivschamplunen, efter det att det stod klart att kv Sanden skulle avhysas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inom undersökningsområdet sannolikt finns lämningar efter 1467 års försvarverk och/eller efter den grop som Gustav Vasas initierade år Figur 9. I samband med Johan III:s stora ombyggnad av Vadstena slott upprättades en så kallad perspektivschamplun. Skissen är sannolikt utförd år 1586 men finns bevarad i en 1600-tals kopia (Söderström 2000:316f). Till höger har, förutom bebyggelse invid Slottsgatan, en kanal som löper i nord-sydlig riktning avbildats (Riksarkivet). 9

12 Medeltida bebyggelse och odling Som ovan nämnts löstes totalt ett hundratal gårdar in när stadsdelen Sanden avhystes. Stadsdelen innefattade den aktuella fastigheten kv Asylen men i vilken omfattning området varit bebyggt under medeltiden är oklart. Skriftliga källor från 1548 beskriver att området utnyttjats till trädgårdar och kålgårdar långt innan det blev slottsträdgård (Hasselmo 1982:63). Ett fåtal arkologiska belägg för bebyggelse finns i den norra delen av kvarteret. Norr om Asylen-byggnaden, cirka 150 m nordväst om förundersökningsområdet, har medeltida bebyggelselämningar påträffats. På en halvmeters djup under nuvarande marknivå framkom bland annat golvlager, avfallsgrop och stenläggningar. Kulturlagrens mäktighet var ca 0,8-1,0 m (Hörfors 1992). Inom samma område, norr om Asylen, har ytterligare två undersökningar genomförts vid vilka kulturlager och en stenläggning påträffades (Feldt 2000a och b). I samband med att nya träd planterades år 2012 inom kv Asylen undersöktes planteringsgroparna. De var 0,5 djupa och i dem observerades främst påförda massor men även två anläggningar i form av ett stolphål och en stenläggning (Magnusson 2012). I den södra delen av kv Asylen har däremot inte några arkeologiska undersökningar gjorts. Den enda schaktningsarbetet som på något sätt bevakats arkeologisk tycks vara en ledningsdagning från Vid arbetet observerades inte några äldre lämningar (SR87, ATA 968/1943). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Vidare skulle undersökningens resultat kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotential, för Länsstyrelsens eventuellt kommande beslut samt för uppdragsgivarens vidare planering. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: Finns kulturlager i området? Hur mäktiga är de och vilken datering har de? Har det funnits medeltida bebyggelse och/eller odlingar i området? När etablerades och när upphörde den? Finns det några spår efter verksamheterna i slottsträdgården, exempelvis i form av odlingsbäddar, planteringsgropar och gångar? Hur är bevaringsförhållandena för makrofossil? Hur har slottsträdgården varit avgränsad? Finns exempelvis spår efter gärdesgårdar, diken eller plank? Kan stadens försvarsverk identifieras i området? I sådant fall: Hur är de konstruerade? När är de/ det uppförda? Förundersökningen genomfördes genom att 16 sökschakt/ytor öppnas med hjälp av grävmaskin. Då arbetet utfördes på våren, innan trädens bladverk slagit ut, kunde schakten och lämningarna mätas in med hjälp av en RTK-GPS. Samtliga lämningar beskrevs i plan och ett urval fotograferades. För att besvara ovan ställda frågeställningar undersöktes ett urval anläggningar såsom t ex stolphål och gropar. I odlings- och kulturlagren grävdes ett mindre antal provrutor (1 x 1 m) för hand. De undersökta kontexterna beskrevs på blanketter och ritades i sektioner i skala 1:20. Den arkeologiska dokumentationen registrerades och behandlades i det arkeologiska informationssystemet INTRASIS. Påträffade lämningar övertäcktes med markduk innan schakten återfylldes. Fynd Inför undersökningen var ambitionen att samla in alla fynd som kunde knytas till tiden före Strategin genomfördes vid undersökningen men inför konservering av järnföremålen gjordes ett visst urval. De fynd av järn som inte kommit att konserveras är sådana som där kontexttillhörighet varit svår att fastställa (t ex rens- och schaktfynd) och/eller fynd såsom spikar. Fynden kommer att förvaras på Östergötlands museum i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Naturvetenskapliga analyser I samband med undersökningen samlades jordprover in för makroskopisk analys. Syftet med proverna var främst att utröna vilka bevaringsförhållanden som finns för makrofossilt material i området men skulle även kunna belysa ovanstående frågeställningar. Proverna analyserades av Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. De påträffade lämningarna kom att daterats med hjälp av ett antal 14 C-analyser vilka genomfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. En översiktlig osteologisk analys av benmaterialet har gjorts av Petter Nyberg, Östergötlands museum. Fynd av bränd/sintrad lera samt slagg har bedömts av Erika Räf, Östergötlands museum och Ole Stilborg, SKEA. 10

13 Resultat Totalt öppnades 17 sökschakt vilka sammanlagt omfattade en yta om ca 600 kvm. Med undantag för ett område i sydväst framkom lämningar inom hela undersökningsområdet. Karaktären på lämningarna skiftade inom området. För att underlätta presentationen av resultaten har området därför delats upp i fyra delar, Område I-IV (figur 11). I bilaga 1 återfinns schaktbeskrivningar och i bilaga 2 kontextsbeskrivningar. Undersökningsytan var delvis störd av sentida nedgrävningar, påförda massor och andra ingrepp. Därför följer en redogörs för dessa innan presentationen av lämningarna. Störningar och sentida anläggningar Förutom ovan angivna schakt öppnades två mindre provschakt upp invid en tennisbana i undersökningsområdets östra del samt i en betongplatta i områdets västra del. Schakten grävdes för att avgöra om fornlämning kan finnas bevarat under dessa anläggningar. Vid tennisbanan tangerade sökchaktet grusplanen. I schaktet framkom att området för tennisbanan sannolikt inte är urschaktat. Orörd mark fanns på 0,25 m djup. I schaktet påträffades även ett litet fragment av bränt djurben (ej tillvarataget). Provschaktet vid betongplattan visade att Område I S1 S2 Område II S17 S16 Område IV Område III S15 S13 S14 S12 S6 S11 S5 Tennisbana S3 S7 S4 P-plats Betongplatta S9 S8 S10 Figur 10. Plan över undersökningsområdet med anläggningar och schakt (nr 1-17) markerade. Grå ytor avser sentida ingrepp. I syfte att underlätta presentationen av resultaten har ytan delats in i fyra delområden, område I-IV. Skala 1:

14 området för plattan troligtvis inte innehåller fornlämning. Under ett 0,3 m tjockt skikt med betong var ett tunt gruslager och därefter var ett 0,5 m tjockt lager med brungrå kompakt lera. Under denna vidtog en gulgrå lera. Inom området fanns också en stor mängd recenta lämningar vilka rimligen ska knytas till tiden för sockerbruket och senare hospitalet. Dessutom påträffades, inom delar av området, flera elkablar vilka var okända för såväl kabelutsättning (Ledningskollen) som uppdragsgivaren. Speciellt besvärligt var detta i schakt 1 där inte mindre än fem elkablar påträffades. Då det var oklart huruvida dessa var i bruk fick schaktningsarbetet anpassas efter dem. I norra delen av schakt 1 framkom dessutom en nedgrävning, som sannolikt är en äldre VA-ledning samt i dess södra del en drygt 3 m bred nedgrävning vilken enligt uppdragsgivaren borde vara resterna efter en värmekulvert från sekelskiftet 1900 och hospitalstiden. Möjligen ska även en sentida nedgrävning i schakt 16 knytas till denna värmekulvert. Ytterligare ett problem var att delar av området innehöll mycket påförda massor samt att matjordslagret/en innehöll mycket recent material, såsom tegel, slagg och stenkol. I det senare fallet var det inte alltid lätt att avgöra om matjordlagren blivit påförda eller om det var de recenta materialen som blandats med den ursprungliga matjorden. Områden som utmärkte sig vad gäller dessa lager var schakt 1 där lämningarna påträffades under flera jordlager vilka sammanlagda hade en mäktighet om ca 0,9 m. Även i schakt 16 och 17 återfanns lämningarna på knappa metern under nuvarande markyta. I övriga schakt var, som ovan beskrivet, relativt mycket recent material (se vidare Schaktbeskrivningar). Vidare har flera stensatta stolphål kopplats till de plank som funnits inom sjukhusområdet och som syns på äldre fotografier över området. I flera av dessa stolphål hittades välbevarade träplankor. Tydligast var dessa lämningar i schakt 12 där en rad med sex sådana stolphål återfanns. Likaså innehöll den norra delen av schakt 13 flera sentida lämningar, förutom ett stensatt stolphål med en planka fanns här stora stenar, tegel, kalkbruk och ett fastgjutet järnstag. Område I Direkt sydväst om den befintliga parkeringsplatsen drogs två sökschakt (schakt 1 och 2). Historiska kartor pekade på att man inom denna yta kunde förvänta sig att finna lämningar efter den medeltida gropen. Ganska snart visade det sig att området för schakt 1 var kraftigt påverkat av sentida störningar vilket tyvärr påverkade arbetet negativt. Samtliga lämningar förutom A902 framkom i schakt 1. Anges inte schaktnummer i texten nedan avses schakt 1. Figur 11. Område I fotograferat mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 12

15 S1 Sektion 1 Provgrop Nedgrävningskant R886 möjligt att utvidga schaktet på grund av buskar/träd. Konstruktionen påträffades under ett ca 0,2 m tjockt jordlager, benämnt L7 i sektionsritning nr 1. Lagret, som bedömdes vara påfört, bestod av gråbrun sandig lera med enstaka tegel och kol. Mot botten av lagret var även enstaka kalkstensflisor och obrända djurben. Stenansamlingen har tolkats som en möjlig konstruktion. Möjligtvis någon typ av fundament. S2 Stenkonstruktion A709 I schaktets norra del påträffades en möjlig stenkonstruktion. Den bestod av ca 0,25-0,40 m stora stenar vilka låg väl samlade. Anläggningen var ca 1,90 m lång/bred men dess begräsning kunde inte fastställas i sydväst eftersom den övertäcktes av en elkabel. Därtill var det inte Sektion 1 Figur 12. Plan över område I med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1: Kultur-/odlingslager L863 Inom en nio meter lång sträcka påträffades kultur-/ odlingslager A863. Lagret var 0,15-0,20 m tjockt och bestod av svartbrun, svagt lerig sand med inslag av sot. Det innehöll måttligt till rikligt med kolbitar, tegel- och kalkbruksfragment och rikligt med obrända djurben. De djurben som framkom vid schaktningsarbetet samlades in (F9). En 1 x 1 m stor provruta (R886) togs upp i lagret och grävdes i två stick om 0,1 m. Lagrets fynd påträffades i huvudsak i stick 1: 800g obrända djurben (F9), en spik/hästskosöm (F29), 10 g brända ben (41), två bitar smidesslagg (F58), ett bryne (F55), en glasbit (F46) samt två bitar bearbetat ben (F 36). I den undre delen kom endast ett mindre antal obrända djurben (F3). Glaset var en liten bit planglas, möjligen del av ett fönsterglas. Djurbenen i rutan uppgick till ca 800 g/ca 130 fragment och de ben som samlades in i ytan 3500 g/ca 40 fragment. I benmaterialet återfinns nötkreatur, Radiocarbon determination 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 491±30BP 68.2% probability 1415AD (68.2%) 1440AD 95.4% probability 1400AD (95.4%) 1450AD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD 1600CalAD 1700CalAD Calibrated date Figur 13. Ben i kultur-/odlingslager L863 daterades med hjälp av 14 C-analys. Kalibrerat resultat. 13

16 14m Profil mot NÖ m Ej rensat B L L T B L 10 L L 12 B T T d L Figur 14. Utdrag ur sektionsritning upprättad i nordöstra kanten av schakt 1. Lager 12 motsvarar kultur-/ odlingslager L863 och L13 är fyllning i en nedgrävning (stadens grop?). svin, får/get samt fiskben från abborre. Den osteo logiska analysen visar även att det finns såväl köttfattiga som köttrika delar representerade men med en majoritet av de sistnämnda. Materialet består således till viss del av slaktavfall men till övervägande del av matavfall/ köksavfall (Nyberg 2013). Hantverksavfall i form av två bitar bearbetat/sågat ben fanns också. Ett jordprov av lagret har analyserats makroskopiskt. Analysen visar att lagret innehåller en hel del köksavfall i form av förkolnad spannmål och fiskben. Det enda färska fröet i provet bestod av en fläderkärna. Just fläderkärnor är kända för att kunna omlagras av olika insekter och Heimdahl påpekar därför i rapporten att dess förekomst därför bör tolkas med stor försiktighet (appendix 2, Heimdahl). Kalkbruk från lagret har utifrån en okulär undersökning bedömts vara medeltida. Det påminner även mycket om kalkbruk påträffats i L513 (se Område III) Figur 15. Område I fotograferat mot sydost. Emma Karlsson, ÖM. 14

17 21m Profil mot NÖ m 10 B B 12 L L L L 14 Kulvert 1 Gul lera. 2 Svartgrå svagt lerig sand (Feldt muntligen). Den medeltida dateringen bekräftas även av en 14 C-analys. Ben insamlat i lagrets nedre del har daterats till e Kr (Ua-47393, 2 sigma). För att bedöma lagrets mäktighet maskingrävdes en smal ränna längs med den nordöstra schaktkanten. Lagret dokumenterades därefter med sektionsritning (A863=L12). Under lagret var grågul lera vilket bedömdes som ett infiltrationslager (L14). Därunder var orörd undergrund i form av lera. Lagret A863 totala omfattning inom undersökningsområdet har uppskattats till (maximalt) en yta om 150 m 2. Gropen Strax norr om lager A863 schaktades det till en nivå med brun kompakt lera med enstaka kolstänk (L11 i sektionsritning). På denna nivå påträffades en sentida nedgrävning vilken innehöll material av recent karaktär Figur 16. Utsnitt ur 1655 års karta med läget för den påträffade nedgrävningskanten (rött streck) samt läget för gropen i Slottsgatan (röd prick) markerade. Skala 1:1000. (A845), ett möjligt stolphål (A853) och ett stolphål med bevararat trä efter stolpen (A1057). Då undergrunden i området utgjordes av brun lera antog detta först vara bottennivå/orörd undergrund. Men, i samband med undersökning/dokumentation av ovanstående lager A863 framgick att det bruna lagret var påfört. Därför utökades schaktdjupet inom en ca 4 m lång sträcka. Inom denna sträcka, strax norr om kulturlagret, påträffades kanten av en nedgrävning. Nedgrävningen var återfylld med en ljusbrun kompakt lera med enstaka småsten och kol samt relativt rikligt med djurben (L13 i sektionsritning). En överensstämmelse finns mellan läget för nedgrävningskanten och den struktur på 1600-talskartan som tolkats som stadens grop. Vid förundersökningstillfället fanns inte möjlighet att undersöka gropen mer utförligt eftersom schaktet inte kunde öppnas upp ytterligare. Men under hösten 2013 påträffades gropen vid en annan undersökning, endast 30 m nordöst om schakt 1. Läget för de två nedgrävningarna tyder på att det rör sig om samma struktur som återfinns på 1600-talskartan. I Slottsgatan var anläggningen ca 6 m bred och ca 1,6 m djup. Gropens nedgrävningskanter var trappstegsformade och den var som djupast inom en 2 m lång sträcka. Jordprover för makrofossil och 14 C-analys har insamlats i gropen och provsvar är att vänta inom 2014 (Karlsson i manus). Ovan nämnda stolphål A853 och A1057 bedöms utifrån ovan beskrivna stratigrafi sannolikt vara sentida. Dessutom påträffades ytterligare en anläggning vid djupschaktningen. Strax intill nedgrävningen för gropen och i botten av/under L863 var en 0,45 m stor nedgrävning som tolkats som ett möjligt stolphål. I anläggningen hittades djurben i form av ett benfragment från får/get samt ett komplett hästkranium (F2) (Nyberg 2013). 15

18 Stenläggning/väg A532 och A902 I den södra delen av schakt 1 framkom en stenläggning (A532) med 0,10-0,15 m stora stenar samt enstaka 0,20-0,30 m stora stenar. Stenläggningen, som var vällagd, var ca 1,80 m bred och framkom inom hela schaktets bredd (2,4 m). Ovan och mellan stenarna påträffades obrända djurben samt två hästskosömmar och en spik (F28). I anläggningens nordvästra kant var stenläggningen skadad av ett recent stolphål med rester efter ett gjutet stag. Den nordvästra kanten av packningen var något oregelbunden vilket kan tyda på att anläggningen ursprungligen varit bredare. I schaktkanten (se sektionsritning) framkom stenar vilka kan höra samman med anläggningen. I sådant fall har stenläggningen varit ca 3 m bred. Stenläggningen (A532) gav intrycket av att vara en stenlagd gata. Tolkningen stärktes när ytterligare en stenläggning (A902) påträffades i schakt 2, cirka fyra meter söder om schakt 1 och i jämnhöjd med A532. Stenläggningen, som var ca 3 meter bred, återfanns inom hela schaktet (2,8 m) och bestod av ca 0,15 m stora stenar. Den nordöstra delen hade en tydlig och Figur 17. Stenläggning A532 fotograferad mot nordväst. Emma Karlsson ÖM. Figur 18. Stenläggning A532 fotograferad mot sydsydväst. Emma Karlsson ÖM. 16

19 rak begränsning medan den i sydväst var mer otydlig. På stenarna låg ett lager med påförd ren och mycket kompakt lera. Vid framresning av stenarna framkom ett djurben med spår efter bearbetning. Båda stenläggningarna var anlagda direkt på den leriga undergrunden. De två stenläggningarna (A532 och A902) har tolkats höra till samma kontext, en väg. Vägen bör vara äldre än sjukhustiden då A532 grävts sönder av ett sentida stolphål. Vidare framkom inte något sentida fyndmaterial vid framrensning av dem. I det historiska kartmaterialet finns inte några strukturer som kan kopplas samman med den påträffade vägen. Det skulle kunna peka på att vägen är från tiden före området blir slottsträdgården. I samband med dokumentationen av ovanstående lager grävdes även en mindre provgrop i schaktets norra del. Här påträffades ett gråbrunt sandigt lager (L4) med enstaka tegelfragment och kol samt fynd av djurben (F19), hantverksavfall i form av ett bearbetat ben (F9), två odefinierade järnfragment och en skärva keramik (F60). Keramiken bestod av yngre rödgods med klar glasyr. I området för provgropen var ett flertal sentida störningar och mer information om lagrets utbredning kunde inte fastslås. I anslutning till kulturlager L863 påträffades fynd av en gjutform. Fyndet framkom i den sydöstra schaktväggen strax ovan lager 10. Gjutformen är rester efter grytgjutning (Stilborg muntligen). Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i område I finns ett medeltida kultur-/odlingslager, rester efter stadens grop och en stensatt väg. Därtill kommer ett par mer svårtolkade lämningar såsom en stenkonstruktion vars funktion och datering inte kunde fastställas. Samt ett till två stolphål som sannolikt ska kopplas till senare tiders aktiviteter i området. Område II I område II, i undersökningsområdets östra del (schakt 3-12) kunde drygt 20 mörkfärgningar registreras i undergrunden (lera). Majoriteten av dem var mellan ca 1,1-1,7 m stora i diameter och ett mindre antal var ca 0,4-0,8 m. Ett urval av de stora och samtliga av de mindre anläggningarna undersöktes. Vidare framkom en stenläggning samt flera sentida stolphål. De senare stolphålen har redan nämnts i inledningen av detta kapitel och kommer inte behandlas nedan. Figur 19. Område II fotograferat mot nordost. Emma Karlsson, ÖM. 17

20 S S S12 S S S S Figur 20. Plan över område II med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:600. Planteringsgropar Vad gäller de större anläggningarna hade många av dem rund form i plan men oregelbundna former förekom. I några fall tycktes det som om anläggningen bestod av flera runda nedgrävningar (ex i schakt 5). Två större anläggningar undersöktes (A253, A321). De var ca 1,10 m i diameter och var runda i plan. Båda anläggningarna var ca 0,2 m djupa nedgrävningar med en fyllning av brun lera. Fyllningen i A253 innehöll dessutom enstaka bitar tegel och kol och i A321 fanns enstaka småstenar. Anläggningarna har tolkats som möjliga planteringsgropar för växter i slottsträdgården. Ett jordprov för makroskopisk analys togs i A253. Provet visade att det organiska materialet i jorden var mycket nedbrutet och det innehöll endast träkol och enstaka benfragment. Det finns inget i provets innehåll som tydligt kan bekräfta att gropen är en planteringsgrop, men Heimdahl menar att träkolet och benmaterialet skulle kunna tolkas som jordförbättring med olika typer av avfall (appendix 2). 2 A253 1 A321 1 Brun lera, enstaka 0,05-0,10 stora stenar. 2 Ljusbrun lera (undergrund). 1 1 Brun lera, enstaka bitar tegelkross och kol. 2 Ljusbrun lera (undergrund). 2 Figur 21. Sektionsritningar A253 och A321. Skala 1:20. 18

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp

Läs mer

Mjölbygatan och kv Jarlen 5

Mjölbygatan och kv Jarlen 5 Rapport 2011:80 Arkeologisk förundersökning Mjölbygatan och kv Jarlen 5 RAÄ 5 Mjölbygatan och kv Jarlen 5 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Ny dränering och elledning vid Folkhögskolan

Ny dränering och elledning vid Folkhögskolan Rapport 2012:19 Arkeologisk förundersökning Ny dränering och elledning vid Folkhögskolan RAÄ 21 kv Örtagården 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Borringe 11:1 och Boberg 4:1

Borringe 11:1 och Boberg 4:1 Rapport 2007:93 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Borringe 11:1 och Boberg 4:1 RAÄ 76 Fornåsa och Älvestad socknar Motala kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö T E R G Ö T L A N D L Ä N M U E U M

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

SCHAKTNING FÖR NY TRANSFORMATORSTATION

SCHAKTNING FÖR NY TRANSFORMATORSTATION RAPPORT 2014:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SCHAKTNING FÖR NY TRANSFORMATORSTATION RAÄ 153:1 S:T LARSGATAN SAMT KV BOAS 2 OCH 4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Schaktning för

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET

VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

FJÄRRVÄRME TILL DOMKYRKAN

FJÄRRVÄRME TILL DOMKYRKAN RAPPORT 2016:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME TILL DOMKYRKAN RAÄ 153 S:T PERSGATAN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Fjärrvärme till Domkyrkan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

FJÄRRVÄRME TILL F D TINGSHUSET

FJÄRRVÄRME TILL F D TINGSHUSET RAPPORT 2015:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME TILL F D TINGSHUSET INTILL RAÄ 153 KV BOAS 2:1 OCH 3:1 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN VIKTORIA BJÖRKHAGER Fjärrvärme till f d Tingshuset

Läs mer

ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27

ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27 RAPPORT 2014:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27 ÖSTRA ENEBY 1:1 OCH 1:27 ÖSTRA ENEBY SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG Östra Eneby 1:1 och 1:27 Innehåll

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Telefonstolpar i stensträngsland

Telefonstolpar i stensträngsland Rapport 2013:72 Arkeologisk förundersökning Telefonstolpar i stensträngsland Intill RAÄ 84 Eriksdal 2:3 och Lövsberg 1:3 Hogstad socken Mjölby kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR 2016-08-15 Dnr Ar-340-2016 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA

Läs mer

kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning

kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning kv Vintervadet 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

FJÄRRVÄRME TILL STORA OCH LILLA LÄKARVILLAN SAMT PORTSTUGAN

FJÄRRVÄRME TILL STORA OCH LILLA LÄKARVILLAN SAMT PORTSTUGAN RAPPORT 201:20 ARKEOLOGISKA FÖRUNDERSÖKNINGAR FJÄRRVÄRME TILL STORA OCH LILLA LÄKARVILLAN SAMT PORTSTUGAN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Fjärrvärme till Stora

Läs mer

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan

Läs mer

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 RAPPORT 2015:21 TIVOLIÄNGEN SKÄNNINGE 3:2 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 RAPPORT 2015:21 TIVOLIÄNGEN SKÄNNINGE 3:2 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 TIVOLIÄNGEN SKÄNNINGE 3:2 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG Tivoliängen Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping Rapport 2008:138 Arkeologisk förundersökning Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping RAÄ 307 Hammarspången 1:3 och Ällerstad 1:31 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Rapport 2007:85 Arkeologisk utredning, etapp 1 och etapp 2 Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Vadstena 3:2 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

VATTEN OCH AVLOPP TILL KALLE MÄ PIPAS STUGA

VATTEN OCH AVLOPP TILL KALLE MÄ PIPAS STUGA RAPPORT 2014:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VATTEN OCH AVLOPP TILL KALLE MÄ PIPAS STUGA RAÄ 14 KV RYGGÅSSTUGAN 7 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MATS MAGNUSSON Vatten och avlopp till Kalle

Läs mer

Drottninggatan Klostergatan Hamngatan

Drottninggatan Klostergatan Hamngatan Rapport 2012:30 Arkeologisk förundersökning Drottninggatan Klostergatan Hamngatan RAÄ 153 Drottninggatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Ett schakt i Brunnsgatan

Ett schakt i Brunnsgatan ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Munken 1 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK

Läs mer

NY VATTENPOST PÅ STORA TORGET

NY VATTENPOST PÅ STORA TORGET RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENPOST PÅ STORA TORGET RAÄ 153 STORA TORGET LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Ny vattenpost på Stora torget Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 Rapport 2007:68 Arkeologisk förundersökning/antkvarisk kontrroll Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 RAÄ 21 Nunnan 2-3 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson

Läs mer

Ny gatubelysning framför Skänninge station

Ny gatubelysning framför Skänninge station Rapport 2008:81 Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Ny gatubelysning framför Skänninge station Invid RAÄ 5 Järnvägsgatan - Borgmästaregatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för

Läs mer

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & 2008. Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseets rapporter 2009:15 Schakt i Uppsala Nedläggning av optokabel 2007 & 2008 RAÄ 88 Uppsala Uppland Bent

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

SCHAKTNING I KLOSTERTRÄDGÅRDEN

SCHAKTNING I KLOSTERTRÄDGÅRDEN RAPPORT 2014:37 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SCHAKTNING I KLOSTERTRÄDGÅRDEN RAÄ 21:1 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Schaktning i klosterträdgården Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd

Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd Rapport 2012:35 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd RAÄ 14 Storgatan och Smala gränd Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kungsgatan i Örebro Mellan Stortorget och Engelbrektsgatan Närke, Örebro socken, Örebro kommun, RAÄ Örebro 83 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,

Läs mer

Sökschakt vid Pilgrimen 14

Sökschakt vid Pilgrimen 14 UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander

Läs mer

Borgen 2. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson

Borgen 2. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson Borgen 2 Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson Bakgrund Inför Sölvesborgs kommuns nyplantering av träd inom fornlämning RAÄ

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD

NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Schakt vid Rudbeckianska skolan Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:36 Schakt vid Rudbeckianska skolan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Kv Domkyrkan 2 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina

Läs mer

VA inom Lundby bytomt

VA inom Lundby bytomt Rapport 2013:54 Arkeologisk förundersökning VA inom Lundby bytomt Inom och intill RAÄ 133, 167 och 170 Styrstad 11:7 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun

Läs mer

tal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning

tal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning Arkeologisk schaktningsövervakning 1700 1800-tal i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset Raä 141 Östhammar 38:2 och 39:5 Kv Rådhuset Östhammar Uppland BENT SYSE 2 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Vattenläcka vid Vadstena stadsmuseum

Vattenläcka vid Vadstena stadsmuseum Rapport 2009:6 Arkeologisk förundersökning attenläcka vid adstena stadsmuseum RAÄ 5 och 2 kv lottsfogden 9 adstena stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö T E R G Ö T L A N D L Ä N M U E U M A

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på

Läs mer

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Arboga medeltida stadsområde

Arboga medeltida stadsområde Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:35 Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk kontroll invid ån RAÄ 34 Sämskmakaren 1 Arboga stad Västmanland Anna Lihammer Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Ledningsdragning vid Askeby kloster

Ledningsdragning vid Askeby kloster RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid

Läs mer

Rapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län.

Rapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län. Rapport 2006:66 Arkeologisk förundersökning Konungsund 7:1 RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R

Läs mer

Stadshotellet i Enköping

Stadshotellet i Enköping Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst

Läs mer

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK UTREDNING Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Halland, Varberg stad, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf:

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Norrtälje badhus Rapport 2015:30 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ Norrtälje 42:1, fastighet Tälje

Läs mer

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012

Läs mer

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll

Läs mer

Plöjda kulturlager vid S:ta Ingrids kloster

Plöjda kulturlager vid S:ta Ingrids kloster Rapport 2008:108 Arkeologisk förundersökning Plöjda kulturlager vid S:ta Ingrids kloster RAÄ 1 och 5 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Anders Lundberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Ny gatubelysning i centrala Skänninge

Ny gatubelysning i centrala Skänninge Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad

Läs mer

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning

Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning Rapport 2007:117 Arkeologisk förundersökning Alvastra 5:3 Invid RAÄ 1 Alvastra 5:3 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson & Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer