KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN"

Transkript

1 RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg Slottsträdgård Sockerbruk och sjukhus Stadens grop Medeltida bebyggelse och odling Syfte och metod Fynd Naturvetenskapliga analyser Resultat Störningar och sentida anläggningar Område I Område II Område III Område IV Slutord och åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Appendix 1. Osteologisk analys - Petter Nyberg Appendix 2. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Bilaga 2. Kontextbeskrivningar Bilaga 3. Ritningar med tillhörande beskrivningar Bilaga 4. Fyndlista Omslagsbild: Utsnitt ur 1705 års karta med undersökningsområdet markerat (LMS akt D121-1:4). ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde våren 2013 en arkeologisk förundersökning i kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Uppdragsgivare var Vadstena Fastighets AB. Med undantag för ett område i sydväst framkom fast fornlämning inom hela undersökningsområdet. I den sydöstra delen av området påträffades lämningar som sannolikt hör samman med tiden då området var slottsträdgård. Här hittades flera gropar, vilka tolkats som planteringsgropar. I detta område fanns också ett stolphål som kopplats samman med slottsträdgårdens södra gräns. I den nordvästra delen av området framkom mer komplexa lämningar med flera kultur- och odlingslager, ett eventuellt stenfundament, ett tiotal stolphål, en till två stenlagda vägar samt en till två stenförstärkta ytor. I områdets norra del anträffades även lämningar som sannolikt hör samman med stadens medeltida försvarsverk. Tre 14 C-analyser har genomförts vilka pekar på en datering av lämningarna till perioden e Kr. De daterade kontexterna utgörs av två kultur- och odlingslager samt ett knadderstenslager i den norra delen av området. Förundersökningsresultatet pekar således på att området innehåller lämningar efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas. Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte några tydliga lämningar efter huskonstruktioner. En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena 28:1Vadstena 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29: Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 21:1 Vadstena 4:1 Vadstena 8: Vadstena 15: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad byggnation inom kv Asylen 10, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Exploateringen innefattar byggande av bostäder samt tillhörande förrådsbyggnader, parkering, vägar och ledningsdragningar. Det totala exploateringsområdet är ca m 2 och består idag av parkområde med gräsbevuxna ytor, träd, buskar och gångvägar. I parkens östra del finns en tennisbana och i dess västra del en betongplatta. Uppdragsgivare var Vadstena fastighets AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Fältarbetet utfördes våren 2013 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fält- och rapportarbetet var undertecknad. Vid fältarbetets uppstart uppdagades att storleken på exploateringsområdet var större än vad som uppfattats av Östergötlands museum och Länsstyrelsen. Därför tillkom en yta om ca 600 m 2 i den nordvästra delen av undersökningsområdet. Arkeologisk bakgrund Vadstena stad Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av klostret (Fritz 2000a:59ff). Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen. Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Ett hundratal meter söder om kungsgården låg socken kyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Magnusson i manus). Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är därmed den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En stadsliknande bebyggelse hade då vuxit fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz 2000b:72-84). Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i Västerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i Vadstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av Vadstena slott (Fritz 2000c:202). Slottet upphörde att vara kungligt residens i början av 1700-talet och kom därefter att användas som magasin och fabrikslokal (Rudh 1985). Stadsdelen Sanden och Gustav Vasas riksborg Förundersökningsområdet ligger cirka 200 m sydost om Vadstena slott. Gustav Vasa inledde arbetet med borgen 1544, det vill säga samma år som beslut om borgbygget togs i riksdagen i Västerås. Under detta år påbörjades avhysningen av stadsdelen Sanden, där slottet skulle uppföras och året därpå inleddes byggnadsarbetet. År gjordes en omfattande arkeologisk undersökning av slottsområdet. Totalt undersöktes tio senmedeltida gårdar med bebyggelse som anlagts från 1400-talets första hälft fram till avhysningen Förutom byggnadskonstruktioner påträffades två gator samt delar av stadens medeltida försvarsverk, i form av ett brett dike samt ett stort antal kraftiga ekstolpar. (Hedvall 2002). Till en början bestod borgen av en kraftig stenmur och tre separata hus i norr samt tre breda jordvallar. Försvarsanläggningens fyra hörn flankerades av kanontorn. Slottets funktion som befästningen kom dock snart att ändras till residens för bland annat Gustav Vasas son Hertig Magnus (Rudh 1985). Under Johan III:s tid skedde omfattande ombyggnadsarbeten och under årens lopp kom flera gårdar i slottets närhet att tvångsinlösas för anläggning av exempelvis slottsträdgård och stallhagar. Totalt löstes ett hundratal gårdar in under perioden 1544 till De exproprierade tomterna motsvaras idag av Slottsområdet, Slottsparken och kv Asylen samt området sydväst om vallgravarna (Hedvall m fl 2002:11). 4

7 Slottsträdgård Det aktuella undersökningsområdet ligger inom den södra delen av slottsområdet, i det område som då var slottsträdgård. Trädgården, som sannolikt anlades under den senare delen av 1500-talet (Unnerbäck 1981), finns detaljerat återgiven på historiska kartor från 1642 och På dessa två kartor finns såväl fruktträd som odlingar markerade (LMS D121-1:d8:15, LMS D121-1:4). På en tredje karta, från år 1655, finns även en åttakantig byggnad återgiven som benämns Lusthus (LMS D121-1:1). Kartorna visar även att trädgården utvidgats något åt söder mellan 1600-talets mitt och 1700-talets början. Så här lyder beskrivningen till 1705 års stadskarta: En trädgård under slottet lydande, därest nu för tiden, är både unge och gamla fruktbärande träd tillfinnandes samt en hop gamla askträd utmed gångar och sidor planterade. Och dessutom nyttige kryddängar, samt vacker höväxt överallt, som trädgårdsmästaren allt sådant för ett visst avgående arrende till sin nytta bukar och där till trädgårdsstuga med andra nödiga hus hävdar. (Eckeboum 1979) I en resebeskrivning från 1720 sägs trädgården vara uppdelad i fyra kvarter. Här fanns rosor och broderimönster, man odlade frukt- och bärträd, ärter, bönor, ärtskockor och blommor, kål, morötter, dill och fröstockar. Kvarteren kantades av buskar med röda och svarta vinbär, krusbär och rosor. Därtill noterades bland annat 100 askar, 3 lindar, 3 planterade bokar, 12 rönnar och 9 gamla pilträd (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). En av de öppna ytor som är markerade på 1705 års karta finns avbildad på en karta från slutet av samma sekel. På denna finns dessutom en intressent detalj. Området är, på denna senare karta, indelat i fyra rutor med korsande gångar. Kanske tyder det på att det kan ha varit en liten prydnadsträdgård av renässanskaraktär. En annan möjlighet är att det var en köksträdgård (Unnerbäck 1981.Tyvärr anges varken kartans akt-nummer eller i vilket arkiv den finns.) 1700-tals kartorna visar även bebyggelse i trädgårdens nordöstra del. Unnerbäck (1981) menar att huset sannolikt är identiskt med det som idag ligger strax norr om Asylen, utmed Slottsgatan. Byggnaden har dock byggts om under senare delen av 1800-talet. Figur 3. Vadstena slott sett från undersökningsområdet. Enligt en historisk karta från 1600-talet ska ett åttakantigt lusthus ha funnits i slottsträdgården. På platser för lusthuset finns idag en liten gul träbyggnad. Foto mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 5

8 Figur 4. Utsnitt ur 1642 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:d8:15). Skala 1:6000. Figur 5. Utsnitt ur 1705 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:4). Skala 1:

9 Sockerbruk och sjukhus Som redan nämnts upphörde slottet att vara kungligt residens i början av 1700-talet. Trädgården omnämns dock fortfarande som Kungsträdgård i en reseskildring från slutet av 1700-talet (Unnerbäck 1981). I början av 1870-talet byggdes ett sockerbruk inom den södra delen av slottsträdgården, strax norr om det aktuella undersökningsområdet. Bruket gick i konkurs efter bara ett par års verksamhet och år 1895 gjordes en omfattande ombyggnation av fastigheten som då kom att bli en del av Vadstena Hospital och Asyl (Källman 1999: 84ff; Hellström 2000: 754 ff). År 1973 lades sjukhusverksamheten ned i Asylen och i mitten av 1980-talet byggdes sjukhuset om till dels lägenheter, dels lokaler för offentlig verksamhet, bland annat bibliotek (Källman 1990:98). På fotografier från slutet av 1800-talet, då sockerbruket fanns på platsen, tycks den södra delen av trädgården vara tämligen fri från träd. Vid ombyggnationen till sjukhus anlades en ny park, vilken finns kvar än idag (Stritzke & Fagerström Tronde 2004). Figur 6. Asylen fotograferad f från Vadstena slott. Det aktuella undersökningsområdet kan skymtas till höger i bild, strax bakom byggnaderna. Foto mot sydost. Ur Källman Figur 7. Asylen fotograferad från Slottsgatan. Fotografiet är från omkring år Till vänster i bild är det aktuella undersökningsområdet. Foto mot nordväst. Ur Källman

10 Stadens grop Det finns flera indikationer på att stadens medeltida försvarsverk kan återfinnas inom kv Asylen 10. Detta försvarsverk har minst två faser; en äldre och en yngre. Den äldre av dem finns omnämnd i skriftligt källmaterial och den äldsta notis är från Denna anläggning tycks, enligt källorna, ha legat strax söder om Storgatan. Tyvärr finns mycket få arkeologiska observationer som kan knytas till denna. Staden expanderar kraftigt och år 1467 framför stadens borgare, i ett brev till klosterledningen, att de vill uppföra en ny försvarsanläggning med grop (vallgrav) och vall. I brevet anges att den nya gropen ska vara 10 alnar (ca 6 m) bred och att det innanför skulle vara en lika bred vall. Anläggningen har sannolikt även helt eller delvis varit vattenfylld då flera vattendrag utmynnat och/eller korsat den. Det finns även medeltida brev omtalar att det ska ha funnits ett stadsplank. Kanske har ett plank krönt toppen av jordvallen. Det yngre försvarsverket har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar, bland annat inom kv Köpmannen strax nordost om det aktuella undersökningsområdet. Dateringarna som gjorts tyder på att det uppfördes på och 1470-talet. Vid undersökningarna har gropen påträffats men några spår efter vall eller eventuellt plank har inte återfunnits. Ett undantag är dock lämningarna i kv Sanden där kraftiga stolpar anträffades. De har daterats till 1480-talet och har tolkats ingå i stadens plank. I anslutning till det påträffade planket fanns dock inte något dike vilket tyder på att försvarsanläggningens utseende/konstruktion varit skiftande (Hedvall 2002 med ref). Tack vare de arkeologiska observationerna är gropens södra begräsning idag ganska välkänd och anläggningen kan än idag spåras i gatunamnen Gropgatan och Backegatorna. Däremot är det något oklart var den västra och i östra gränsen gått. Den förstnämnda har med största sannolikt legat någonstans inom nuvarande kv Asylen 10. Komminister Per Kylander beskriver i slutet av 1700-talet att den medeltida försvarsgropen nu endast ses som ett dike som går ifrån Båtmanstomterne genom staden och Slotts Trägården och slutar i grafwen omkring slottet. Enligt Sven Bergman (1955) fanns ännu när sockerbruket byggdes, rester av den gamla stadsgraven kvar i dammliknande fördjupningar dit staden borgare släppte sina ankor (Bergman 1955:432). Gropen kan vara avbildad på 1655 års stadskarta (LMS D121-1:1). I slottsträdgården finns en markering som löper parallellt med Slottsgatan som viker av i ett 90-gradigt hörn mot den numera igenlagda Hallegatan Figur 8. Utsnitt ur 1655 års karta över Vadstena stad (LMS D121-1:1) med gropen markerad. Skala 1:

11 (figur 8). En öppning/övergång på strukturen finns i höjd med Knivsmedsgatan. Kartans text anger tyvärr inte vad som avbildats men med tanke på Bergmans (1955) beskrivning förefaller det sannolikt att det är gropen. Ytterligare ett indicium för gropens begränsning i väster har lagts fram av Eyvind Unnerbäck som, i samband med undersökningar på 1950-talet, uppmärksammande den kanal som finns avbildad på 1586 års perspektivschamplun över slottet (Söderström 2000:215f). Den löper från söder rakt mot norr och stranden. På avbildningen ses också bebyggelse som ännu inte avhyst väster om Slottsgatan (figur 9). Problematiken med denna rekonstruktion är dock att kv Sanden, som anlades under 1400-talets första hälft, därmed skulle ha legat utanför försvarsverket. Förklaringen ligger kanske i att avbildningarna inte visar 1467 års försvarsdike utan ett annat försvarsverk, nämligen det som Gustav Vasa initierar. Denna, så att säga tredje fas av försvarsverk i Vadstena är tämligen dåligt uppmärksammad i arkeologiska sammanhang. År 1543, det vill säga året innan riksdagen i Västerås beslutade att uppföra en riksborg i Vadstena, uppmanar Gustav Vasa Vadstena borgare att de tänka till och låter göra ett staket där om kring staden med en grop där utanför så att staden bliver fyrkant att borgare kunna hava något försvar och beskydd för ett anfall vilket Gud förbjude behövdes. Året därpå sänder kungen också några vallmästare för att arbeta på den graven och vallen, som vi väl har lagt, där om kring staden (Söderström 2000:303). Intressant i sammanhanget är Vasas begäran att försvarsverket skulle vara fyrkantig då formationen på 1655 års karta är rak och med ett 90-gradigt hörn. Arbetet med det nya diket tycks således åtminstone ha påbörjats men i vilken omfattning man valde att förbättra 1467 års anläggning, som då var omkring 70 år är gammal, är oklart. Det förefaller dock realistiskt att man så gjorde. Under dessa år inleddes också arbetet med riksborgen och avhysningen av kv Sanden påbörjades. Kanske grävdes kanalen, som syns på perspektivschamplunen, efter det att det stod klart att kv Sanden skulle avhysas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inom undersökningsområdet sannolikt finns lämningar efter 1467 års försvarverk och/eller efter den grop som Gustav Vasas initierade år Figur 9. I samband med Johan III:s stora ombyggnad av Vadstena slott upprättades en så kallad perspektivschamplun. Skissen är sannolikt utförd år 1586 men finns bevarad i en 1600-tals kopia (Söderström 2000:316f). Till höger har, förutom bebyggelse invid Slottsgatan, en kanal som löper i nord-sydlig riktning avbildats (Riksarkivet). 9

12 Medeltida bebyggelse och odling Som ovan nämnts löstes totalt ett hundratal gårdar in när stadsdelen Sanden avhystes. Stadsdelen innefattade den aktuella fastigheten kv Asylen men i vilken omfattning området varit bebyggt under medeltiden är oklart. Skriftliga källor från 1548 beskriver att området utnyttjats till trädgårdar och kålgårdar långt innan det blev slottsträdgård (Hasselmo 1982:63). Ett fåtal arkologiska belägg för bebyggelse finns i den norra delen av kvarteret. Norr om Asylen-byggnaden, cirka 150 m nordväst om förundersökningsområdet, har medeltida bebyggelselämningar påträffats. På en halvmeters djup under nuvarande marknivå framkom bland annat golvlager, avfallsgrop och stenläggningar. Kulturlagrens mäktighet var ca 0,8-1,0 m (Hörfors 1992). Inom samma område, norr om Asylen, har ytterligare två undersökningar genomförts vid vilka kulturlager och en stenläggning påträffades (Feldt 2000a och b). I samband med att nya träd planterades år 2012 inom kv Asylen undersöktes planteringsgroparna. De var 0,5 djupa och i dem observerades främst påförda massor men även två anläggningar i form av ett stolphål och en stenläggning (Magnusson 2012). I den södra delen av kv Asylen har däremot inte några arkeologiska undersökningar gjorts. Den enda schaktningsarbetet som på något sätt bevakats arkeologisk tycks vara en ledningsdagning från Vid arbetet observerades inte några äldre lämningar (SR87, ATA 968/1943). Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Vidare skulle undersökningens resultat kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotential, för Länsstyrelsens eventuellt kommande beslut samt för uppdragsgivarens vidare planering. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: Finns kulturlager i området? Hur mäktiga är de och vilken datering har de? Har det funnits medeltida bebyggelse och/eller odlingar i området? När etablerades och när upphörde den? Finns det några spår efter verksamheterna i slottsträdgården, exempelvis i form av odlingsbäddar, planteringsgropar och gångar? Hur är bevaringsförhållandena för makrofossil? Hur har slottsträdgården varit avgränsad? Finns exempelvis spår efter gärdesgårdar, diken eller plank? Kan stadens försvarsverk identifieras i området? I sådant fall: Hur är de konstruerade? När är de/ det uppförda? Förundersökningen genomfördes genom att 16 sökschakt/ytor öppnas med hjälp av grävmaskin. Då arbetet utfördes på våren, innan trädens bladverk slagit ut, kunde schakten och lämningarna mätas in med hjälp av en RTK-GPS. Samtliga lämningar beskrevs i plan och ett urval fotograferades. För att besvara ovan ställda frågeställningar undersöktes ett urval anläggningar såsom t ex stolphål och gropar. I odlings- och kulturlagren grävdes ett mindre antal provrutor (1 x 1 m) för hand. De undersökta kontexterna beskrevs på blanketter och ritades i sektioner i skala 1:20. Den arkeologiska dokumentationen registrerades och behandlades i det arkeologiska informationssystemet INTRASIS. Påträffade lämningar övertäcktes med markduk innan schakten återfylldes. Fynd Inför undersökningen var ambitionen att samla in alla fynd som kunde knytas till tiden före Strategin genomfördes vid undersökningen men inför konservering av järnföremålen gjordes ett visst urval. De fynd av järn som inte kommit att konserveras är sådana som där kontexttillhörighet varit svår att fastställa (t ex rens- och schaktfynd) och/eller fynd såsom spikar. Fynden kommer att förvaras på Östergötlands museum i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Naturvetenskapliga analyser I samband med undersökningen samlades jordprover in för makroskopisk analys. Syftet med proverna var främst att utröna vilka bevaringsförhållanden som finns för makrofossilt material i området men skulle även kunna belysa ovanstående frågeställningar. Proverna analyserades av Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt. De påträffade lämningarna kom att daterats med hjälp av ett antal 14 C-analyser vilka genomfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. En översiktlig osteologisk analys av benmaterialet har gjorts av Petter Nyberg, Östergötlands museum. Fynd av bränd/sintrad lera samt slagg har bedömts av Erika Räf, Östergötlands museum och Ole Stilborg, SKEA. 10

13 Resultat Totalt öppnades 17 sökschakt vilka sammanlagt omfattade en yta om ca 600 kvm. Med undantag för ett område i sydväst framkom lämningar inom hela undersökningsområdet. Karaktären på lämningarna skiftade inom området. För att underlätta presentationen av resultaten har området därför delats upp i fyra delar, Område I-IV (figur 11). I bilaga 1 återfinns schaktbeskrivningar och i bilaga 2 kontextsbeskrivningar. Undersökningsytan var delvis störd av sentida nedgrävningar, påförda massor och andra ingrepp. Därför följer en redogörs för dessa innan presentationen av lämningarna. Störningar och sentida anläggningar Förutom ovan angivna schakt öppnades två mindre provschakt upp invid en tennisbana i undersökningsområdets östra del samt i en betongplatta i områdets västra del. Schakten grävdes för att avgöra om fornlämning kan finnas bevarat under dessa anläggningar. Vid tennisbanan tangerade sökchaktet grusplanen. I schaktet framkom att området för tennisbanan sannolikt inte är urschaktat. Orörd mark fanns på 0,25 m djup. I schaktet påträffades även ett litet fragment av bränt djurben (ej tillvarataget). Provschaktet vid betongplattan visade att Område I S1 S2 Område II S17 S16 Område IV Område III S15 S13 S14 S12 S6 S11 S5 Tennisbana S3 S7 S4 P-plats Betongplatta S9 S8 S10 Figur 10. Plan över undersökningsområdet med anläggningar och schakt (nr 1-17) markerade. Grå ytor avser sentida ingrepp. I syfte att underlätta presentationen av resultaten har ytan delats in i fyra delområden, område I-IV. Skala 1:

14 området för plattan troligtvis inte innehåller fornlämning. Under ett 0,3 m tjockt skikt med betong var ett tunt gruslager och därefter var ett 0,5 m tjockt lager med brungrå kompakt lera. Under denna vidtog en gulgrå lera. Inom området fanns också en stor mängd recenta lämningar vilka rimligen ska knytas till tiden för sockerbruket och senare hospitalet. Dessutom påträffades, inom delar av området, flera elkablar vilka var okända för såväl kabelutsättning (Ledningskollen) som uppdragsgivaren. Speciellt besvärligt var detta i schakt 1 där inte mindre än fem elkablar påträffades. Då det var oklart huruvida dessa var i bruk fick schaktningsarbetet anpassas efter dem. I norra delen av schakt 1 framkom dessutom en nedgrävning, som sannolikt är en äldre VA-ledning samt i dess södra del en drygt 3 m bred nedgrävning vilken enligt uppdragsgivaren borde vara resterna efter en värmekulvert från sekelskiftet 1900 och hospitalstiden. Möjligen ska även en sentida nedgrävning i schakt 16 knytas till denna värmekulvert. Ytterligare ett problem var att delar av området innehöll mycket påförda massor samt att matjordslagret/en innehöll mycket recent material, såsom tegel, slagg och stenkol. I det senare fallet var det inte alltid lätt att avgöra om matjordlagren blivit påförda eller om det var de recenta materialen som blandats med den ursprungliga matjorden. Områden som utmärkte sig vad gäller dessa lager var schakt 1 där lämningarna påträffades under flera jordlager vilka sammanlagda hade en mäktighet om ca 0,9 m. Även i schakt 16 och 17 återfanns lämningarna på knappa metern under nuvarande markyta. I övriga schakt var, som ovan beskrivet, relativt mycket recent material (se vidare Schaktbeskrivningar). Vidare har flera stensatta stolphål kopplats till de plank som funnits inom sjukhusområdet och som syns på äldre fotografier över området. I flera av dessa stolphål hittades välbevarade träplankor. Tydligast var dessa lämningar i schakt 12 där en rad med sex sådana stolphål återfanns. Likaså innehöll den norra delen av schakt 13 flera sentida lämningar, förutom ett stensatt stolphål med en planka fanns här stora stenar, tegel, kalkbruk och ett fastgjutet järnstag. Område I Direkt sydväst om den befintliga parkeringsplatsen drogs två sökschakt (schakt 1 och 2). Historiska kartor pekade på att man inom denna yta kunde förvänta sig att finna lämningar efter den medeltida gropen. Ganska snart visade det sig att området för schakt 1 var kraftigt påverkat av sentida störningar vilket tyvärr påverkade arbetet negativt. Samtliga lämningar förutom A902 framkom i schakt 1. Anges inte schaktnummer i texten nedan avses schakt 1. Figur 11. Område I fotograferat mot nordväst. Emma Karlsson, ÖM. 12

15 S1 Sektion 1 Provgrop Nedgrävningskant R886 möjligt att utvidga schaktet på grund av buskar/träd. Konstruktionen påträffades under ett ca 0,2 m tjockt jordlager, benämnt L7 i sektionsritning nr 1. Lagret, som bedömdes vara påfört, bestod av gråbrun sandig lera med enstaka tegel och kol. Mot botten av lagret var även enstaka kalkstensflisor och obrända djurben. Stenansamlingen har tolkats som en möjlig konstruktion. Möjligtvis någon typ av fundament. S2 Stenkonstruktion A709 I schaktets norra del påträffades en möjlig stenkonstruktion. Den bestod av ca 0,25-0,40 m stora stenar vilka låg väl samlade. Anläggningen var ca 1,90 m lång/bred men dess begräsning kunde inte fastställas i sydväst eftersom den övertäcktes av en elkabel. Därtill var det inte Sektion 1 Figur 12. Plan över område I med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1: Kultur-/odlingslager L863 Inom en nio meter lång sträcka påträffades kultur-/ odlingslager A863. Lagret var 0,15-0,20 m tjockt och bestod av svartbrun, svagt lerig sand med inslag av sot. Det innehöll måttligt till rikligt med kolbitar, tegel- och kalkbruksfragment och rikligt med obrända djurben. De djurben som framkom vid schaktningsarbetet samlades in (F9). En 1 x 1 m stor provruta (R886) togs upp i lagret och grävdes i två stick om 0,1 m. Lagrets fynd påträffades i huvudsak i stick 1: 800g obrända djurben (F9), en spik/hästskosöm (F29), 10 g brända ben (41), två bitar smidesslagg (F58), ett bryne (F55), en glasbit (F46) samt två bitar bearbetat ben (F 36). I den undre delen kom endast ett mindre antal obrända djurben (F3). Glaset var en liten bit planglas, möjligen del av ett fönsterglas. Djurbenen i rutan uppgick till ca 800 g/ca 130 fragment och de ben som samlades in i ytan 3500 g/ca 40 fragment. I benmaterialet återfinns nötkreatur, Radiocarbon determination 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 491±30BP 68.2% probability 1415AD (68.2%) 1440AD 95.4% probability 1400AD (95.4%) 1450AD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD 1600CalAD 1700CalAD Calibrated date Figur 13. Ben i kultur-/odlingslager L863 daterades med hjälp av 14 C-analys. Kalibrerat resultat. 13

16 14m Profil mot NÖ m Ej rensat B L L T B L 10 L L 12 B T T d L Figur 14. Utdrag ur sektionsritning upprättad i nordöstra kanten av schakt 1. Lager 12 motsvarar kultur-/ odlingslager L863 och L13 är fyllning i en nedgrävning (stadens grop?). svin, får/get samt fiskben från abborre. Den osteo logiska analysen visar även att det finns såväl köttfattiga som köttrika delar representerade men med en majoritet av de sistnämnda. Materialet består således till viss del av slaktavfall men till övervägande del av matavfall/ köksavfall (Nyberg 2013). Hantverksavfall i form av två bitar bearbetat/sågat ben fanns också. Ett jordprov av lagret har analyserats makroskopiskt. Analysen visar att lagret innehåller en hel del köksavfall i form av förkolnad spannmål och fiskben. Det enda färska fröet i provet bestod av en fläderkärna. Just fläderkärnor är kända för att kunna omlagras av olika insekter och Heimdahl påpekar därför i rapporten att dess förekomst därför bör tolkas med stor försiktighet (appendix 2, Heimdahl). Kalkbruk från lagret har utifrån en okulär undersökning bedömts vara medeltida. Det påminner även mycket om kalkbruk påträffats i L513 (se Område III) Figur 15. Område I fotograferat mot sydost. Emma Karlsson, ÖM. 14

17 21m Profil mot NÖ m 10 B B 12 L L L L 14 Kulvert 1 Gul lera. 2 Svartgrå svagt lerig sand (Feldt muntligen). Den medeltida dateringen bekräftas även av en 14 C-analys. Ben insamlat i lagrets nedre del har daterats till e Kr (Ua-47393, 2 sigma). För att bedöma lagrets mäktighet maskingrävdes en smal ränna längs med den nordöstra schaktkanten. Lagret dokumenterades därefter med sektionsritning (A863=L12). Under lagret var grågul lera vilket bedömdes som ett infiltrationslager (L14). Därunder var orörd undergrund i form av lera. Lagret A863 totala omfattning inom undersökningsområdet har uppskattats till (maximalt) en yta om 150 m 2. Gropen Strax norr om lager A863 schaktades det till en nivå med brun kompakt lera med enstaka kolstänk (L11 i sektionsritning). På denna nivå påträffades en sentida nedgrävning vilken innehöll material av recent karaktär Figur 16. Utsnitt ur 1655 års karta med läget för den påträffade nedgrävningskanten (rött streck) samt läget för gropen i Slottsgatan (röd prick) markerade. Skala 1:1000. (A845), ett möjligt stolphål (A853) och ett stolphål med bevararat trä efter stolpen (A1057). Då undergrunden i området utgjordes av brun lera antog detta först vara bottennivå/orörd undergrund. Men, i samband med undersökning/dokumentation av ovanstående lager A863 framgick att det bruna lagret var påfört. Därför utökades schaktdjupet inom en ca 4 m lång sträcka. Inom denna sträcka, strax norr om kulturlagret, påträffades kanten av en nedgrävning. Nedgrävningen var återfylld med en ljusbrun kompakt lera med enstaka småsten och kol samt relativt rikligt med djurben (L13 i sektionsritning). En överensstämmelse finns mellan läget för nedgrävningskanten och den struktur på 1600-talskartan som tolkats som stadens grop. Vid förundersökningstillfället fanns inte möjlighet att undersöka gropen mer utförligt eftersom schaktet inte kunde öppnas upp ytterligare. Men under hösten 2013 påträffades gropen vid en annan undersökning, endast 30 m nordöst om schakt 1. Läget för de två nedgrävningarna tyder på att det rör sig om samma struktur som återfinns på 1600-talskartan. I Slottsgatan var anläggningen ca 6 m bred och ca 1,6 m djup. Gropens nedgrävningskanter var trappstegsformade och den var som djupast inom en 2 m lång sträcka. Jordprover för makrofossil och 14 C-analys har insamlats i gropen och provsvar är att vänta inom 2014 (Karlsson i manus). Ovan nämnda stolphål A853 och A1057 bedöms utifrån ovan beskrivna stratigrafi sannolikt vara sentida. Dessutom påträffades ytterligare en anläggning vid djupschaktningen. Strax intill nedgrävningen för gropen och i botten av/under L863 var en 0,45 m stor nedgrävning som tolkats som ett möjligt stolphål. I anläggningen hittades djurben i form av ett benfragment från får/get samt ett komplett hästkranium (F2) (Nyberg 2013). 15

18 Stenläggning/väg A532 och A902 I den södra delen av schakt 1 framkom en stenläggning (A532) med 0,10-0,15 m stora stenar samt enstaka 0,20-0,30 m stora stenar. Stenläggningen, som var vällagd, var ca 1,80 m bred och framkom inom hela schaktets bredd (2,4 m). Ovan och mellan stenarna påträffades obrända djurben samt två hästskosömmar och en spik (F28). I anläggningens nordvästra kant var stenläggningen skadad av ett recent stolphål med rester efter ett gjutet stag. Den nordvästra kanten av packningen var något oregelbunden vilket kan tyda på att anläggningen ursprungligen varit bredare. I schaktkanten (se sektionsritning) framkom stenar vilka kan höra samman med anläggningen. I sådant fall har stenläggningen varit ca 3 m bred. Stenläggningen (A532) gav intrycket av att vara en stenlagd gata. Tolkningen stärktes när ytterligare en stenläggning (A902) påträffades i schakt 2, cirka fyra meter söder om schakt 1 och i jämnhöjd med A532. Stenläggningen, som var ca 3 meter bred, återfanns inom hela schaktet (2,8 m) och bestod av ca 0,15 m stora stenar. Den nordöstra delen hade en tydlig och Figur 17. Stenläggning A532 fotograferad mot nordväst. Emma Karlsson ÖM. Figur 18. Stenläggning A532 fotograferad mot sydsydväst. Emma Karlsson ÖM. 16

19 rak begränsning medan den i sydväst var mer otydlig. På stenarna låg ett lager med påförd ren och mycket kompakt lera. Vid framresning av stenarna framkom ett djurben med spår efter bearbetning. Båda stenläggningarna var anlagda direkt på den leriga undergrunden. De två stenläggningarna (A532 och A902) har tolkats höra till samma kontext, en väg. Vägen bör vara äldre än sjukhustiden då A532 grävts sönder av ett sentida stolphål. Vidare framkom inte något sentida fyndmaterial vid framrensning av dem. I det historiska kartmaterialet finns inte några strukturer som kan kopplas samman med den påträffade vägen. Det skulle kunna peka på att vägen är från tiden före området blir slottsträdgården. I samband med dokumentationen av ovanstående lager grävdes även en mindre provgrop i schaktets norra del. Här påträffades ett gråbrunt sandigt lager (L4) med enstaka tegelfragment och kol samt fynd av djurben (F19), hantverksavfall i form av ett bearbetat ben (F9), två odefinierade järnfragment och en skärva keramik (F60). Keramiken bestod av yngre rödgods med klar glasyr. I området för provgropen var ett flertal sentida störningar och mer information om lagrets utbredning kunde inte fastslås. I anslutning till kulturlager L863 påträffades fynd av en gjutform. Fyndet framkom i den sydöstra schaktväggen strax ovan lager 10. Gjutformen är rester efter grytgjutning (Stilborg muntligen). Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i område I finns ett medeltida kultur-/odlingslager, rester efter stadens grop och en stensatt väg. Därtill kommer ett par mer svårtolkade lämningar såsom en stenkonstruktion vars funktion och datering inte kunde fastställas. Samt ett till två stolphål som sannolikt ska kopplas till senare tiders aktiviteter i området. Område II I område II, i undersökningsområdets östra del (schakt 3-12) kunde drygt 20 mörkfärgningar registreras i undergrunden (lera). Majoriteten av dem var mellan ca 1,1-1,7 m stora i diameter och ett mindre antal var ca 0,4-0,8 m. Ett urval av de stora och samtliga av de mindre anläggningarna undersöktes. Vidare framkom en stenläggning samt flera sentida stolphål. De senare stolphålen har redan nämnts i inledningen av detta kapitel och kommer inte behandlas nedan. Figur 19. Område II fotograferat mot nordost. Emma Karlsson, ÖM. 17

20 S S S12 S S S S Figur 20. Plan över område II med anläggningar (nr) markerade. Grå markeringar avser sentida ingrepp. Skala 1:600. Planteringsgropar Vad gäller de större anläggningarna hade många av dem rund form i plan men oregelbundna former förekom. I några fall tycktes det som om anläggningen bestod av flera runda nedgrävningar (ex i schakt 5). Två större anläggningar undersöktes (A253, A321). De var ca 1,10 m i diameter och var runda i plan. Båda anläggningarna var ca 0,2 m djupa nedgrävningar med en fyllning av brun lera. Fyllningen i A253 innehöll dessutom enstaka bitar tegel och kol och i A321 fanns enstaka småstenar. Anläggningarna har tolkats som möjliga planteringsgropar för växter i slottsträdgården. Ett jordprov för makroskopisk analys togs i A253. Provet visade att det organiska materialet i jorden var mycket nedbrutet och det innehöll endast träkol och enstaka benfragment. Det finns inget i provets innehåll som tydligt kan bekräfta att gropen är en planteringsgrop, men Heimdahl menar att träkolet och benmaterialet skulle kunna tolkas som jordförbättring med olika typer av avfall (appendix 2). 2 A253 1 A321 1 Brun lera, enstaka 0,05-0,10 stora stenar. 2 Ljusbrun lera (undergrund). 1 1 Brun lera, enstaka bitar tegelkross och kol. 2 Ljusbrun lera (undergrund). 2 Figur 21. Sektionsritningar A253 och A321. Skala 1:20. 18

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN

KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KÅLGÅRDAR OCH FÖRSVARSVERK I ASYLENPARKEN RAÄ 21 KV ASYLEN 10 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Kålgårdar och försvarsverk i Asylenparken

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

FRÅN STRANDÄNG TILL TORG

FRÅN STRANDÄNG TILL TORG RAPPORT 205:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FRÅN STRANDÄNG TILL TORG RAÄ 2 SLOTTSGATAN OCH RÅDHUSTORGET VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Från strandäng till torg Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Arkeologi vid Dahlströmska gården

Arkeologi vid Dahlströmska gården Rapport 2011:26 Arkeologisk förundersökning Arkeologi vid Dahlströmska gården RAÄ 21 Kv Maria 3 och 8 adstena stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A D E

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15

BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15 RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME OCH BRANDLAGER I KV BRÖDRAKLOSTRET 15 RAÄ 5 KV BRÖDRAKLOSTRET 15 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT Bergvärme och brandlager

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland

Strömsholms slott. Schaktningar för elkablar och bergvärme. Antikvarisk kontroll. Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:50 Strömsholms slott Schaktningar för elkablar och bergvärme Antikvarisk kontroll Kolbäck 230:1 Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Hotell Anno 1647. Byggnadslämningar från tidigmodern tid. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hotell Anno 1647. Byggnadslämningar från tidigmodern tid. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:12 Hotell Anno 1647 Byggnadslämningar från tidigmodern tid Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stockholms stad 103:1 Kvarteret

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Danvikens hospital ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Danvikens hospital RAÄ Stockholm 13:1, Sicklaön 37:2 Nacka socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Kv Grynmalaren 31. fornlämning 73, Lunds stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2013

Kv Grynmalaren 31. fornlämning 73, Lunds stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2013 Kv Grynmalaren 31 fornlämning 73, Lunds stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2013 KULTURMILJÖRAPPORT ÅRTAL:NR 17 NICKLAS KRONROTH KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE KULTURHISTORISKA

Läs mer

Smedjegatan i Västerås

Smedjegatan i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:12 Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Kv. Inge och Knut Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Smedjegatan i Västerås Antikvarisk kontroll

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott

Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott UV RAPPORT 2014:10 ARKEOLOGISK SCHAKTKONTROLL Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott Stockholms län; Uppland; Ekerö kommun; Lovö socken; Drottningholms slott 1:1 Johan Anund och Mathias Bäck UV

Läs mer

Kvarteret Jeriko. Arkeologisk för- och slutundersökning

Kvarteret Jeriko. Arkeologisk för- och slutundersökning Arkeologisk för- och slutundersökning Kvarteret Jeriko Arkeologisk för- och slutundersökning med anledning av nybyggnation i kvarteret Jeriko. Sofia församling, Jönköpings stad, RAÄ 50. Jönköpings kommun,

Läs mer

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 Rapport 2011:10 Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 VA vid Nykvarn RAÄ 241 Kungsbro 1:49 och 1:449 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Borgmästaregatan m fl

Borgmästaregatan m fl UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Borgmästaregatan m fl RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-3982-2005 Göran Tagesson UV ÖST RAPPORT 2006:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010

Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Lars Jönsson Rapport 2011:7 Svedala kyrka Arkeologisk förundersökning 2011 Lars Jönsson Fornlämningsnr: 91 Svedala kyrka Svedala sn Svedala

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:33 Järntorget i Örebro Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Örebro 83:1 Järntorget Olaus Petri församling Örebro kommun Närke Ulf

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer