SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del I. November 2012

Transkript

1 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I November 2012 Revisorsnämnden 2012

2 Deluppgift 1.1 a) En franchisetagare får mot en avgift till den som äger ett varumärke använda ett beprövat affärskoncept för att sälja varor och tjänster i det aktuella namnet. Vanligtvis måste vissa regler följas för att skydda varumärkets status, vilket i normalfallet framgår av avtal. Några kända franchisekoncept är McDonald's, Pressbyrån och ICA. b) Chezzy ska som franchisetagare redovisa de löpande franchiseavgifterna i takt med att man kan nyttja konceptet, d v s per månad. Fakturorna per kvartal periodiseras och i den första månaden i varje kvartal redovisas en tredjedel som kostnad och två tredjedelar som förutbetald kostnad. Fakturorna i US dollar bokas till US dollarkursen vid registreringen. Ingen omräkning görs av de periodiserade beloppen. c) Startavgiften på en miljon US dollar ska redovisas som immateriell anläggningstillgång omräknad till den kurs som gällde vid den initiala bokningen. Beloppet periodiseras över avtalets längd, d v s avskrivningar görs med en femtedel av detta belopp per år i fem år. När det nya avtalet träder i kraft återstår ett restvärde i svenska kronor. Genom det nya avtalet har nyttjandeperioden för konceptet förlängts och nyttan kan med rimlig grad av säkerhet fastställas. Restvärdet kan skrivas av över fem år, d v s till och med december 2017 (ÅRL 4 kap 2, 4 ). Deluppgift 1.2 a) Vägledning finns i BFNAR 1999:1 Fusion av helägt aktiebolag. Vad gäller helägt dotterbolag utförs fusionen i form av en absorption av dotterbolagets tillgångar och skulder (23 kap ABL). Värdering görs enligt koncernvärdemetoden vilket innebär att Chezzy övertar tillgångar och skulder till bokförda värden som har sin grund i den förvärvsanalys som upprättades vid förvärvet av Fuzzu. Värdering ska avse förhållande på fusionsdagen. Fordringar och skulder mellan bolagen ska elimineras vid fusionen. Dotterbolagets årsresultat för det räkenskapsår som avslutas i och med fusionen ska ingå i Chezzys resultaträkning. Fusionsdifferensen beräknas och den ska i normalfallet föras direkt till balanserade vinstmedel i det övertagande bolaget. b) Det bokförda värdet på aktierna i dotterbolaget minskas med nettotillgångarna i dotterbolaget vid ingången av räkenskapsåret. Fusionsdifferensen uppgår till bokfört värde på aktier i dotterbolag 5,2 Mkr minus värdet på nettotillgångarna 1,2 Mkr (5,4-4,2) vilket blir 4,0 Mkr som kommer att minska det egna kapitalet i moderbolaget. Vid överföringen av tillgångar och skulder till moderbolaget elimineras det koncerninterna lånet. Chezzy AB (Mkr) Förändringar av fusionen (+) =debet, (-) = kredit Aktier i dotterbolag -5,2 Övriga tillgångar (exklusive interna mellanhavanden) +3,8 Övriga skulder (exklusive interna mellanhavanden) -2,6 Eget kapital +4,0 c) Ur en koncernmässig synvinkel har ett indirekt ägande av dotterbolagets tillgångar och skulder ersatts med ett direkt ägande. Koncernmässigt föranleder fusionen ingen förändring vad gäller värdering av tillgångar och skulder och någon resultatpåverkan eller annan påverkan på eget kapital uppstår inte i koncernen.

3 Deluppgift 1.3 Nej, min revisionsberättelse kommer inte att påverkas av den lämnade anmärkningen. Årsredovisningen för 2011 reviderades av en annan revisor vars uttalanden var i enlighet med standardutformningen. FAR anser i RevR 709 p 31 att revisorn bör lämna upplysningar avseende detta, om det inte finns särskilda skäl som talar emot. Föregående års revisionsberättelse innehöll en anmärkning om för sent inbetalda skatter och avgifter. Om ett modifierat uttalande för föregående period inte är relevant eller väsentligt för uttalandet om de finansiella rapporterna för aktuell period behöver inte upplysning lämnas (ISA 510 A 9). ISA 510 kan tolkas analogt vad avser anmärkningar och upplysningar i detta fall, d v s upplysning ska ej lämnas avseende anmärkningen föregående år. Deluppgift 1.4 a) Min kollega hade tänkt sig att biträda kunderna med indrivning av kundfordringar genom att i sina saldoförfrågningar uppmana bolagets kunder till betalning och hota med inkasso vid utebliven betalning. Detta innebär att det föreligger en sådan särskild omständighet som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet i enlighet med 21 p 1 c) samt generalklausulen 21 p 2 Revisorslagen. Det skulle även kunna uppfattas som förtroenderubbande sidoverksamhet enligt 25 Revisorslagen. Jag råder min kollega att inte biträda med indrivning av kundfordringar. b) Förutsättningarna för att min kollega ska kunna hjälpa verksamheter med upprättandet av prognoser framgår av EtikR 2 Utövande av redovisningsverksamhet p 10. Budgetar och prognoser. Min kollega får medverka vid det tekniska upprättandet av prognoser inom ramen för sin kompetens om han inte är vald revisor i bolaget. Min kollega får dock inte styrka framtidsbedömningens sannolikhet. Om någon annan än min kollegas kund ska använda uppgifterna ska kollegan redogöra för det källmaterial som använts, de viktigaste antaganden samt omfattningen av medverkan och sitt ansvar. Lämpligen regleras förhållandena i ett uppdragsbrev. Jag kommer i normalfallet att kunna åta mig uppdragen som revisor efter genomförd prövning av oberoendet enligt analysmodellen. c) Bolagets verksamhet är så omfattande att jag inte skulle ha kunnat inneha ett uppdrag som ordinarie styrelseledamot. En person som åtar sig ett uppdrag som styrelsesuppleant ska, om den ordinarie ledamoten inte kan utföra sitt uppdrag, träda in som företrädare för bolaget. I den egenskapen finns ett ansvar för bolagets organisation och förvaltning. Om ordinarie styrelseledamot inte kan fullgöra sitt uppdrag skulle suppleanten omedelbart bli ansvarig för driften av en omfattande verksamhet. Det finns alltså ingen anledning att göra skillnad på uppdrag som styrelseledamot och uppdrag som styrelsesuppleant. Uppdraget kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet i enlighet med 21 och 25 Revisorslagen och jag kan därför inte tacka ja till uppdraget (RN Dnr ).

4 Deluppgift 2.1 a) Nedskrivningsbehovet uppgår till 30 Mkr. I enlighet med IAS 36 p 104 ska nedskrivningsbeloppet fördelas och minska det redovisade värdet på tillgångarna inom enheten genom att först minska det redovisade värdet för goodwill, 10 Mkr, och sedan skriva ned de övriga tillgångarna i förhållande till deras redovisade värde. Maskiner skrivs ned med 20/(30+10)*30=15 Mkr och inventarier med 5 Mkr. Mkr Goodwill Maskiner Inventarier Summa Redovisade värden Nedskrivning Nytt redovisat värde b) Om återvinningsvärdet överstiger bokfört värde och förutsättningarna för nedskrivningen inte längre kvarstår så ska den återföras. Detta gäller dock inte för goodwill som aldrig kan återföras. Ytterligare en begränsning är att återföringen aldrig får leda till att det redovisade värdet blir högre än vad det skulle ha varit om ingen nedskrivning hade gjorts. Detta innebär att hänsyn ska tas till de avskrivningar som skulle ha gjorts på den nedskrivna tillgången (IAS 36 p ). Deluppgift 2.2 a) Goodwill kan redovisas antingen som full goodwill eller partiell goodwill. Med full goodwill menas att goodwill i ett rörelseförvärv redovisas för både det kontrollerande intresset i ett dotterbolag och innehav utan bestämmande inflytande. Med partiell goodwill menas att goodwill endast redovisas för moderbolagets andel i det förvärvade bolaget. Policyval avseende full eller partiell goodwill kan göras för varje förvärv. b) Exempel på effekter i balans- och resultaträkningen vid full respektive partiell goodwill: Full goodwill: Innebär högre balansomslutning respektive eget kapital jämfört med partiell goodwill. Mindre påverkan på majoritetens andel av eget kapital vid framtida förvärv av en större andel av aktierna (ökning av innehavet). Eventuellt nedskrivningsbelopp blir större (påverkar dock ej vinst per aktie). Deluppgift 2.3 a) Jag måste överväga mitt oberoende i en situation där jag kan uppleva ett direkt skrämselhot. Ekonomichefen har öppet påpekat att hon är villig att byta revisorer igen om jag blir för besvärlig. Detta ser jag som en påtryckning som är ägnad att inge obehag ( 21 p 1 e Revisorslagen) och jag bör överväga om hotet är sådant att jag bör avsäga mig uppdraget. b) Eftersom det förefaller meningslöst att diskutera intern kontroll med ekonomichefen måste jag vända mig till ledningen, i första hand VD men även styrelsen. Det kan ju vara så att de inte känner till de brister som jag har uppmärksammat.

5 Jag finner vägledning i ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledning som preciserar vilka identifierade brister som revisorn måste ta upp med styrelsen och företagsledningen. Kommunikationen ska enligt ISA vara i skriftlig form men kan givetvis även ske muntligen. Om styrelse och ledning inte lyssnar till mina synpunkter kommer jag att skicka en skriftlig erinran i enlighet med 9 kap 39 ABL. Om inget händer efter detta kan konsekvensen bli ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Ddeluppgift 2.4 a) Revisionsutskott regleras i 49 a) 8 kap aktiebolagslagen. I bolag där dess aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad ska styrelsen ha ett revisionsutskott, alternativt kan styrelsen utgöra revisionsutskott. Revisorn ska årligen för revisionsutskottet redovisa vilka tjänster som revisorn har tillhandahållit bolaget (ISA 260) och lämna en skriftlig försäkran om sin opartiskhet och självständighet. Det finns inga skillnader på kraven på revisorns rapportering om ett bolag frivilligt inrättat ett revisionsutskott. FARs bedömning är att om ett revisionsutskott har inrättats, frivilligt eller i enlighet med ABL, bör det fullgöra de uppgifter som enligt lag och praxis ska utföras av ett sådant (EtikU 9 p 4.1.3). b) Nej, ersättningarna är inte korrekt hanterade enligt ABL. Alla ersättningar som är utöver de av stämman beslutade styrelsearvodena ska omfattas av riktlinjerna om ersättning till ledande befattningshavare och ska beslutas av stämman. I fallet med arvode till styrelsens ordförande så är det ett avsteg från principerna och ska rapporteras i revisorns skriftliga yttranden om huruvida riktlinjerna sedan föregående stämma har följts (54 8 kap ABL). Det samma gäller ersättningen till den andra styrelseledamoten. c) Då konsulttjänsterna utförs under 2012 ska kostnaden redovisas och upplysas om i årsredovisningen 2012 och på årsstämman Utbetalningstidpunkten har ingen betydelse. (Se även RevR 8 Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare.)